Etikettarkiv: Amy LePeilbet

Laddad för repris av VM-finalen

Publicerad den av
Svara

Det är strax dags att sätta sig i bilen och köra ner till Halmstad igen. Det är ju inte varje dag som vi har en chans att uppleva en repris av den senaste VM-finalen på svensk mark.

Fast jag känner att det lär bli ett fiasko för arrangören. För jag tippar att det inte ens blir en fyrsiffrig publiksiffra. Visst, matchen börjar 13.00 för att kunna tv-sändas på bra tid i Japan. Och 13.00 en måndag är förstås en extremt dålig tid.
Men publiksiffran för Sverige–USA i lördags 2752 visar också att marknadsföringen av trenationsturneringen, som också kallas För-EM, har misslyckats totalt.

Hoppas förbundets PR-folk har en bättre plan för att marknadsföra nästa års EM-slutspel. Och att de börjar nu.

Men till dagens match. Det lär dröja innan vi får se en match på högre nivå i Sverige. För inte ens nästa års EM-final lär hålla så hög klass som dagens prestigeladdade möte mellan Japan och USA.
Jag träffade Pia Sundhage i Algarve i mars, dagen efter lagens möte i Algarve cup. Då vann Japan med 2–1. Och matchen dessför innan var VM-finalen, som ju japanskorna också vann – fast då efter straffläggning.
Sedan dess har lagen spelat 1–1 i en trenationsturnering i Japan.

USA har alltså inte besegrat japanskorna på tre matcher. Det trots att de haft överlägset flest klara målchanser i matcherna. Men Japan har försvarat sig uppoffrande, och kontrat vasst.
När jag träffade Sundhage valde hon att flytta över pressen på Japan, vilket jag skrev om här.

Jag har förstått på tv-klipp med de amerikanska spelarna – som den här intervjun med Alex Morgan – att de är lätt frustrerade över att inte ha besegrat Japan på länge. Därför skulle en seger för USA i dag vara extremt viktig.
Det tror jag även Sundhage är medveten om – även om hon sa annat i Algarve.

USA sparade några spelare mot Sverige. Jag tror att Sundhage formerar sin startelva så här i dag: Hope Solo – Amy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Heather O’Reilly, Shannon Boxx, Carli Lloyd, Megan Rapinoe – Abby Wambach och Alex Morgan.
Japans lag är lite mer svårt att förutse. Men jag räknar med att Homare Sawa spelar. Och med undantag av skadade mittbacken Azusa Iwashimizu skulle det kunna bli samma startelva som i VM-finalen: Ayumi Kaihori – Yukari Kinga, Kyoko Yano, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Mizuho Sakaguchi, Sawa – Shinobu Ohno, Nahomi Kawasumi, Aya Miyama – Kozue Ando.

Hur går det då? Jo, jag tror att USA vinner med 2–1. Och här ser ni en målskytt:

Alex Morgan

Alex Morgan

För Japan tror jag att Aya Sameshima är lite mer på hugget än i lördags…

Aya Sameshima

Aya Sameshima gäspar

…och att Nahomi Kawasumi blir målskytt.

Nog spekulerat. Nu är det strax avresa. Matchen direktsänds för övrigt på tv i Sverige också. Fast den går i kanalen som ingen har – Tv4 Sport Extra. Avspark är 13.00.

Blondiner mot brunetter

Publicerad den av
Svara

När jag senast var och tittade på det amerikanska landslagets träning körde de blondiner mot brunetter i olika tävlingar.

Det verkar vara ett återkommande tema för amerikanskorna. I varje fall indikerar den här bilden det.
I min lilla klubb kör vi ofta gamla mot unga. Men indelning efter hårfärg kanske är lika bra…

Även om herrarnas EM av naturliga skäl hamnar i fokus för tillfället så är det ju bara drygt två dagar till tjejernas trenationsturnering mot just USA och Japan, och man börjar lite lätt bygga upp förväntningarna.
För det skall bli väldigt intressant att se hur det svenska laget står sig mot två av världens tre bästa lag. När jag såg matcherna mot Tyskland och USA i Algarve väcktes väldigt många tvivel på det svenska försvarsspelet.

Skadan på Charlotte Rohlin, och det faktum att Sara Larsson inte hinner komma i matchform till OS, har inte minskat min oro. Jag hoppas verkligen att vi kan få några positiva svar den kommande veckan.

Såväl USA som Japan kommer med absolut starkast tänkbara trupp, så det blir två rejäla värdemätare på lördag och onsdag.

USA har sin OS-trupp. Jag har ju redan berättat att Pia Sundhage sedan en tid offentliggjort vilka 18 spelare hon satsar på till spelen i London. Men jag har ju inte skrivit ut truppen. Den ser ut så här:

Målvakter: Hope Solo och Nicole Barnhart,
Backar: Rachel Buehler, Amy LePeilbet, Heather Mitts, Kelley O’Hara, Christie Rampone och Becky Sauerbrunn.
Mittfältare: Shannon Boxx, Lauren Cheney, Tobin Heath, Carli Lloyd, Heather O’Reilly, och Megan Rapinoe.
Forwards: Sydney Leroux, Alex Morgan, Amy Rodriguez och Abby Wambach.

De fyra reserver som kommer att åka med till London blir målvakten Jill Loyden, backen Meghan Klingenberg, mittfältaren Lori Lindsey samt Göteborgs forward Christen Press.

Japan har inte offentliggjort sin OS-trupp ännu. Men förbundskapten Norio Sasaki har med följande spelare till Sverige:
Målvakter: Ayumi Kaihori (INAC Kobe Leonessa) och Miho Fukumoto (Okayama Yunogo Belle).
Backar: Yukari Kinga (Inac), Kyoko Yano (Urawa Reds Ladies), Azusa Iwashimizu och Saori Ariyoshi (NTV Beleza), Aya Sameshima (Montpellier) och Saki Kumagai (FFC Frankfurt).
Mittfältare: Homare Sawa, Nahomi Kawasumi och Asuna Tanaka (INAC Kobe Leonessa), Aya Miyama (Okayama Yunogo Belle), Megumi Kamionobe (Albirex Niigata Ladies), Mizuho Sakaguchi (NTV Beleza) och Rumi Utsugi (Montpellier).
Forwards: Kozue Ando (Duisburg), Shinobu Ohno och Megumi Takase (INAC Kobe Leonessa), Yuki Nagasato (Turbine Potsdam), Ami Otaki (Lyon) och Karina Maruyama (Speranza F.C. Osaka Takatsuki).

Notera att Mana Iwabuchi från NTV Beleza har tvingats lämna återbud på grund av skada. Hennes ersättare är Maruyama, och just det, det var ju hon som tystade Tysklands VM-drömmar i fjol.

Med Cheney på bänken – då har Sundhage lyxproblem

Publicerad den av
2

Jag twittrade i slutet av första halvleken i natt att:

”USA är kass, men har sylvassa Alex Morgan, och har vänt 0–1 till 2–1 på två heta minuter.”

Att säga att amerikanskorna var kass var förstås en förenkling för att få in budskapet på 140 tecken. Mer nyanserat kan man säga att USA i första halvlek hade väldigt svårt att få till fler än två–tre passningar i rad.

Och för ett lag som bygger sitt spel på bollinnehav är det förstås frustrerande. Men efter paus var det gamla vanliga USA igen. Huvudskälet till det var Lauren Cheney – som måste vara en av världens allra bästa passningsspelare. Kanske den allra bästa.

Att Cheney för tillfället är bänkad av Pia Sundhage säger en hel del om vilka lyxproblem svenskan har.

Men om Cheney fortsätter att spela som i natt så kommer det inte att gå att hålla henne utanför startelvan. Vad var det då som var så bra?

Cheney kom in i stället för Carli Lloyd på det centrala mittfältet i halvtid, och utstrålade lugn och säkerhet. Alltid spelbar, stark i kroppen – och hundraprocentig i passningsspelet.

Lloyd och Shannon Boxx skall nog inte vara så säkra på sina platser på det centrala mittfältet. För tidigare har Cheney konkurrerat mer som forward eller yttermittfältare. Men med den bollsäkerhet som hon besitter känns hon som en klockren innermittfältare.
Det blir spännande att se utvecklingen i de kommande landskamperna i Sverige.

Sundhage bygger sitt lag kring trygghet. Hon har redan nominerat sina 18 OS-spelare, och hon har varit tydlig i hur startelvan ser ut. Men ibland tvingas hon till ändringar. Som när Alex Morgans toppform gjorde att man övergav 4-2-3-1 för 4-4-2 för att göra plats för Abby Wambach i laget.

Och fortsätter Cheney spela så här tvingas nog Sundhage tänka om. Jag tycker om Lloyd och hade helst sett att Boxx får stiga åt sidan. Risken är dock kanske att laget blir lite väl offensivt balanserat då. Så känslan är att det trots allt är Carli Lloyd som sitter löst.

Slutresultatet då?
Jo, USA vann med 4–1. Alex Morgan gjorde 3–1 efter ett nytt klassmål där hon sprang förbi en kinesisk back och avslutade distinkt.
Det avslutande målet var dagens läckraste. Abby Wambach löpte med ett inkast från Morgan från högerkanten. Ur dålig vinkel smällde Wambach upp bollen i nättaket, troligen med liten touch i ribbans bakre del. Snyggt och distinkt.

Kinas unga lag – ingen spelare är äldre än 25 år – hade inte något att komma med efter paus. USA dominerade totalt. Alltså en ganska stor scenförändring mot den första halvlek som jag skrev om i förra inlägget.

USA är definitivt tillsammans med Japan de stora guldfavoriterna i London i sommar. Så här spelade amerikanskorna:
Hope Solo – Amy LePeilbet (Sydney Leroux, 81), Christie Rampone (Becky Sauerbrunn, 62), Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Heather O’Reilly (Amy Rodriguez, 46), Carli Lloyd (Lauren Cheney, 46), Shannon Boxx, Megan Rapinoe – Alex Morgan och Abby Wambach.
Publiksiffran var för övrigt 18573 – utsålt.

Några höjdpunkter från matchen har jag inte hittat ännu. Men här i alla fall lite röster efter matchen.

Oj, vilken avklädning det blev

Publicerad den av
Svara

Huvuddelen av de över 25000 åskådarna kom till BC Place i Vancouver för att fira Kanadas OS-plats. De fick se sina favoriter bli rejält avklädda av ett urstarkt USA-lag.
Som Kanadas storstjärna, och lagkapten Christine Sinclair sa i en tv-intervju efteråt:

”USA visade i dag varför de är bäst i världen – och varför vi inte är det.”

Siffrorna 4–0 (3–0) var helt klart i underkant. Amerikanskorna kunde ha gjort fler mål – om de gått hundraprocentigt för det. USA har hittat stilen, och lär bli storfavoriter att försvara sitt OS-guld.

För USA var det här en match där flera spelare visade Pia Sundhage att de vill tillhöra startelvan i OS, framför allt:
* Kelley O’Hara. Jag har aldrig sett Amy LePeilbet:s storhet. Enligt min uppfattning är O’Hara ett klart bättre alternativ på vänsterbacken. Hon är en bättre passningsspelare, och har bättre inläggsfot.
* Lori Lindsey. Löpstark och passningsskicklig. Kan inte tänka mig att någon saknade Shannon Boxx den här dagen.
* Alex Morgan. Två mål och två assist. Planens gigant visade extrem snabbhet, och blir svår att hålla på bänken framöver.

I Kanada fanns det inte många plusvarianter. Coach John Herdman sa efteråt i kanadensisk tv att han är glad att laget har ett halvår på sig, för att avståndet till USA var alldeles för stort. Det är bara att hålla med. Två vinnare finner jag dock i Kanada, båda med anknytning till Dalsjöfors:
* Melissa Tancredi. Saknades rejält i första halvlek. Utan henne på planen fanns det ingen som kunde servera bollen till Christine Sinclair. Det lär dröja innan coach Herdman bänkar Tancredi igen.
* Emily Zurrer. Du kanske tänker att: men hon är väl inte ens med i truppen? Nej, just det. Bristerna i Kanadas mittförsvar borde öppna dörren för Zurrer igen. För det mittförsvar Herdman ställde på benen i dag höll ingen olympisk klass.

Jag återkommer med fler synpunkter och tankar kring det här OS-kvalet de närmaste dagarna. Bland annat utlovas min lista över turneringens fem bästa spelare. Men nu är klockan 04.20 och det hög är tid att sova…

Sundhage fick i gång bloggen igen

Publicerad den av
Svara

Pia Sundhage och Hege Riise trixar

Jag hade ju bestämt mig för att låta den här bloggen vila.
Men efter att ha hört Pia Sundhage:s sommarprogram kände jag att jag nog får ta ett kort avbrott i min semester…

Det har verkligen varit svårare än jag trodde att komma tillbaka till vardagen efter VM. Att det har regnat och blåst konstant de senaste dagarna, och jag inte haft så mycket annat att göra i stugan än se på tv och surfa på datorn har inte hjälpt mycket.
För även om mediabruset så klart domineras av det förskräckliga vansinnesdådet i Norge så påminns man fortfarande ofta om mästerskapet i Tyskland.

Senast var det alltså när Pia Sundhage tidigare i dag var sommarvärd i P1.
Hon var som vanligt väldigt bra att lyssna på, även om mycket av det hon berättade var sådant jag hade läst eller hört förut.
Jag har dock inte läst boken om hennes ledarfilosofi, så jag tyckte det var kul att höra om hennes 7–1-system.
Hon menar att det tar sju positiva saker att väga upp en negativ. Och därför coachar hon helst bara det som är bra, och väljer bort att prata om det som är dåligt.
Intressant.

Dessutom bjöd Pia återigen på en liten sånginsats, precis som när jag var på pressträff i Frankfurt.
Den här gången bjöd Pia på Bob Dylan-klassikern ”The Times They Are A-Changin” – samma sång som hon sjöng första gången hon träffade de amerikanska landslagsspelarna.

I sommarprogrammet fick jag även höra att Cristiane:s straff i kvartsfinalen inte dömdes om eftersom att Hope Solo gick för tidigt, som det uppfattades i tysk tv. Utan eftersom en utespelare var inne i straffområdet för tidigt.
Jag har tidigare ifrågasatt domslutet – fast då på fel premisser. Men jag gör det faktiskt fortfarande.

För reprisen visar att inte heller det här är ett solklart domslut.
Men jag kan vara fel ute, för jag känner att min regelkunskap inte är helt tillräcklig.
Är det fötterna som gäller, att man inte får kliva över linjen innan tillslaget – då är det ändå högst tveksamt domslut.
Är det däremot kroppen som gäller, är domslutet petigt, men rätt. För som syns på klippet jag länkat ovan så hänger Amy LePeilbet (tror jag att det är) över linjen med kroppen. Men som jag ser det sätter hon inte ner någon fot på fel sida om linjen förrän Cristiane slår till bollen.

Men det är verkligen ett gränsfall.

Bilder av USA

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har ju lovat att lägga ut lite bildspel. Först ut är ett urval av mina bilder från USA:s träning i fredags. Det är bilder av Abby Wambach, Alex Morgan, Ali Krieger, Carli Lloyd, Christie Rampone, Heather Mitts, Hope Solo, Kelley O’Hara, Lauren Cheney, Tobin Heath, Amy LePeilbet och förstås Pia Sundhage:

För att se om det går att locka lite internationella läsare också introducerar jag även bildspelet på engelska.

I have taken pictures of the U.S. Soccer WNT (womens national team). They are from the team’s training session in Frankfurt two days before the World Cup final 2011 against Japan. The pictures show the USA players Abby Wambach, Alex Morgan, Ali Krieger, Carli Lloyd, Christie Rampone, Heather Mitts, Hope Solo, Kelley O’Hara, Lauren Cheney, Tobin Heath, Amy LePeilbet and of course of their swedish head coach Pia Sundhage:

If you are intrested in seeing more pictures from the World cup I also have pictures of Japan Nadeshiko and USA WNT from the final.
And of Sweden and France from the third place game.

Fotbollstennis med Kelley O’Hara och Alex Morgan
Avslappnad stämning
Abby Wambach vandrar av
Lauren Cheney och Heather Mitts
Pia Sundhage pekar ut vägen
Pia Sundhage och Hege Riise trixar
Ali Krieger, med Carli Lloyd i bakgrunden
Pia Sundhage nickar till
Ali Kriger och Heather O’Reilly
Alex Morgan
Christie Rampone
Hope Solo
Tobin Heath
Presschefen Aaron Heifetz
Hope Solo kyls ner
Alex Morgan
Mitts fotar Le Peilbet, Rodriguez och Barnhart
Kelley O’Hara
Rampone, Mitts och Boxx
Ali Krieger
Carli Lloyd och Pia Sundhage i samtal
Carli Lloyd och Pia Sundhage
Mitts fotar Le Peilbet
USA WNT soccer
Heather Mitts och Rachel Buehler
Alex Morgan intervjuas
USA soccer WNT – WWC 2011
Tobin Heath
Fotbollstennis

Steinhaus är hetast i VM-finalen

Publicerad den av
Svara

Min utsikt över arenan

Välkommen nästan allra högst upp på Commerzbank Arena.
Alldeles nyss presenterade speakern de båda lagen. Det stod klart att USA inte bara hade flest supportrar på stan, utan även har ett rätt klart övertag här inne i arenan.

Fast överlägset störst jubel blev det när domaren Bibiana Steinhaus från Tyskland presenterades. Hoppas det är enda gången i kväll hon står i centrum…

Hur ser då lagen ut?
Jo, Japan startar precis som i semifinalen mot Sverige. Det innebär att Potsdamstjärnan Yuki Nagasato återigen börjar på bänken.
Här är hela Japans startelva: Ayumi Kaihori – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Mizuho Sakaguchi, Homare Sawa – Shinobu Ohno, Nahomi Kawasumi, Aya Miyama – Kozue Ando.

För USA har Rachel Buehler och Megan Rapinoe kommit in i stället för Becky Sauerbrunn och Amy Rodriguez jämfört med semifinalen mot Frankrike.
Buehler var jag avstängd, så det var inte så konstigt. Men vi får se om att starta med duktiga passningsspelaren Rapinoe är fingertoppskänsla från Pia Sundhage?
Här är USA:s startelva: Hope Solo – Ali Krieger, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy LePeilbet – Heather O’Reilly, Shannon Boxx, Carli Lloyd, Megan Rapinoe – Abby Wambach, Lauren Cheney.

Jag älskar Lisa Dahlkvist

Publicerad den av
4

Seger mot USA med 2–1 – det är förstås en härlig skalp. Tyvärr funkade inte nätet på läktaren här i Wolfsburg den här gången heller. Därför har jag inte kunna kommentera matchen förrän nu.

Men det blev alltså Augsburg igen. Och Australien. Det blir helt klart mycket svårare än det låter. Mycket svårare. Men jag tror att vi kan klara det.
Fast jag känner väl inte jättemycket för att köra över 60 mil söderut i morgon…

Över till betydligt trevligare saker än långa bilresor. Som Lisa Dahlkvist.
Den här stenhårda kvinnan måste man ju bara älska. Såg ni blicken innan hon slog straffen?
Så fokuserad. Så koncentrerad.

Att Hope Solo gjorde allt för att psyka Lisa hjälpte inte. Stenhårda Lisa klev fram och piskade in straffen. Stenhårt.
Så här sa Lisa till mig nere i den mixade zonen där vi i pressen möter spelarna efter matchen:

”Jag såg det som att hon var sjukt nervös som behövde göra allt det. När jag står där med bollen är det bara jag och bollen. Jag var jättefokuserad, och tänkte på hur jag skulle träffa bollen. Jag försökte koppla bort allt annat runtom.”

Sedan sa hon samma sak till ett gäng andra reportrar också. Fast hon hade lite svårt att få de amerikanska journalisterna att förstå att det var Solo som var nervös…

Efter förra matchen pratade Dahlkvist om att genrepet mot Mexiko var hennes genombryt.
Ja, hon använde verkligen ordet genombryt. Men visst är det väl så hon spelar, hon bryter sig genom motståndarlagen…

För övrigt var det Lotta Schelin som fälldes av Amy LePeilbet vid straffsituationen. Och i min värld borde LePeilbet ha fått rött kort. Men där var inte domaren överens med mig…

Sveriges andra mål gjorde matchens lirare Nilla Fischer på frispark. Och där var det tur att LePeilbet inte hade visats ut, eftersom amerikanskan kom i vägen för bollen och ändrade riktningen på Fischers skott så mycket att målvakt Solo var chanslös.

Hoppas vi får möta Brasilien

Publicerad den av
Svara

Förutsättningarna för matchen mot USA är klara: vid vinst blir det kvartsfinal mot Australien i Augsburg på söndag. Visst låter det intressant vid en första anblick?
Fast jag hävdar att kvartsfinal mot Brasilien vore mycket bättre.
Dels för att vi slår ur underläge där – och det brukar passa svenska lag. Dels för att vi då hamnar på samma semifinalhalva som England och Frankrike.

Vi behöver alltså ”bara” slå två av Brasilien, England och Frankrike för att nå finalen.
Erkänn att det låter som en mycket enklare väg mot guldet än att med stor sannolikhet ställas mot Tyskland i semifinal?
Alltså ser jag helst att vi inte vinner i kväll.

Nu skall jag gå upp och sätta mig på pressläktaren. Där funkade nätverket uselt under matchen Brasilien–Norge. Så det är långt ifrån säkert att det går att blogga därifrån. Ifall det inte funkar hörs vi efter matchen.

Till sist hela USA:s laguppställning: Hope Solo – Ali Krieger, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy LePeilbet – Megan Rapinoe, Carli Lloyd, Shannon Boxx, Lauren Cheney – Abby Wambach och Amy Rodriguez.