Etikettarkiv: US WNT

Varför skall tjejerna tvingas ha så usla domare?

Publicerad den av
Svara

Ser Alex Morgan leda USA i en överkörning av Kanada i finalen av det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Och konstaterar igen hur usel domarinsatsen är.

Lika bra som USA är – de leder med 3–0 efter en halvtimmes spel, lika dålig är domaren. Hon har absolut ingen känsla för spelet. För det är en hon – och där ligger problemet.
Det är inte så att jag anser att kvinnor inte kan döma – inte alls. Däremot anser jag att det finns alldeles för få tillräckligt bra kvinnliga domare. Alldeles för få.

Tanken att tjejer skall dömas av tjejer är bra i teorin, men funkar inte i praktiken. Inte än.
Det funkar inte på nationell nivå, och inte på internationell nivå. Eftersom jag är från Borås, och har sett en mängd division I-matcher med Dalsjöfors de senaste åren, vet jag att huvuddelen av de kvinnliga domare som dömer i ettan inte är kvalificerade för den nivån. Jag har ofta gråtit över genomusla domarinsatser. Och vad värre är, även under fjolåret i allsvenskan visade det sig att flera domare var för dåliga. De tvingades helt enkelt döma på en nivå de inte klarar av.

Det vinner ingen på. Inte domaren, och definitivt inte lagen.

Jag hör de kanadensiska tv-kommentatorerna konstatera att Pia Sundhage har klagat på domarinsatserna under OS-kvalet. Jag förstår henne.

För jag har sett ett antal rena överfall, som ibland inte ens blivit frispark. De främsta lagen spelar riktigt bra fotboll. De förtjänar domare som är på deras nivå. Så låt manliga domare döma i damfotbollen igen. Det vinner alla på.

Så var elva av tolv OS-lag klara

Publicerad den av
1

Det blev som jag förväntade mig tidigt i morse – Kanada tog den elfte OS-platsen. Fast vid en titt på matchens höjdpunkter ser det ut att ha blivit lite mer spännande än jag trodde att det skulle bli.

För Mexiko reducerade till 2–1 mitt i den andra halvleken, Veronica Perez på ett pressat skott. I nio minuter hade mexikanskorna kontakt.
Gissa vem som sedan punkterade matchen till 3–1? Och gissa vem som spelade fram?
Om mitt 6–0-tips på USA–Costa Rica var helt galet så var tipset på 2–1 till Kanade efter två mål från Christine Sinclair klart bättre.

För visst var det Sinclair som gjorde sitt andra mål för dagen – det nionde på de senaste fyra matcherna. Och jodå, det var återigen Dalsjöfors-förvärvet Melissa Tancredi som stod för framspelningen – den här gången en väl avvägd djupledsboll som friställde Sinclair.

Härmed är det nordamerikanska OS-kvalet avgjort. USA och Kanada åker till London. Visst, de skall mötas i en kvalfinal natten mot måndag – men den matchen gäller bara prestige. Själva kvalbiten är avklarad.

I princip kan man nu slå fast vilka tolv länder som kommer att spela i OS. För även om Oceaniens kval inte är klart, så är Nya Zeeland i en sådan särklass där så att de inte kan missa turneringen.

Bara att börja spekulera i hur lottningen den 24 april kan falla ut.
För följande elva länder klara för OS 2012:
* Värd: Storbritannien.
* Europa: Sverige och Frankrike.
* Sydamerika: Brasilien och Colombia.
* Afrika: Sydafrika och Kamerun.
* Asien: Japan – och Nordkorea. Fast nog borde väl Australien tilldömas nordkoreanskornas plats?
* Nordamerika: USA och Kanada.
* Oceanien: Ej klart. Men Nya Zeeland är högst trolig deltagare därifrån.

Följ med i utvecklingen i OS-kvalet här.

Det är fortfarande så att många googlar hur det går i kvalet till herrarnas OS-turnering i London. Där har bara Afrika, Europa och Sydamerika gjort klart sina kval, och klara länder är Egypten, Gabon, Marocko, Brasilien, Uruguay, Spanien, Schweiz, Vitryssland och förstås värdnationen Storbritannien. Dessutom skall Senegal spela playoff mot ett lag från Asien. Här kan du följa det kvalet.

USA:s OS-plats satt mycket hårdare åt än jag väntat mig

Publicerad den av
Svara

Carli Lloyd:s vänsterprojektil i 72:a minuten skickade USA till OS. Men Pia Sundhage:s lag fick kämpa mycket hårdare för platsen i London än jag kunnat ana.

Jag satt uppe med tanken att jag bara skulle se en halvlek av USA:s avgörande OS-kvalmatch. Jag tänkte att det skulle vara avgjort inom 45 minuter. Det var det sannerligen inte. I halvtid var jag inte ens säker på att USA skulle vinna.

Lloyds nämnda mål betydde 2–0, och kom i andraskedet i ett anfall där en lobb från Abby Wambach först räddats på mållinjen.
Då hade USA dominerat under hela andra halvleken, dock utan att kunna rada upp högkaratiga målchanser. Inhopparen Alex Morgan gjorde att amerikanskorna fick mer fart i sina attacker. Hon gjorde också 3–0 på egen hand i slutminuterna.

Till slut blev det en säker seger för USA. Men det gick alltså inte riktigt så lätt som jag trodde det skulle göra. Jag tippade ju 6–0…

Visst tog USA ledningen i 16:e minuten. På en högerhörna höll sig Tobin Heath framme och nickade in returen, efter att Shannon Boxx först nickat vid bortre stolpen. Det överraskande var att det i princip var USA:s enda målchans under den första halvleken.
Costa Rica inledde med ett överraskande bra försvarsjobb. Ett nervöst USA blev stillastående, och fick inte alls i gång det fina, tålmodiga passningsspel som laget visat upp tidigare i veckan. Utan man slarvade i passningarna – och körde för mycket solo. Matchbilden var inte på något sätt lika ensidig som under USA:s tre första matcher i det här OS-kvalet.

Tvärtom var det övertag med 3–2 i avslut till Costa Rica efter en halvtimme. Och ett av costaricanernas skott var en bomb i kryssribban. Ett skott väl värt ett bättre öde. Inte minst då Costa Rica aldrig gjort mål på USA, och då har lagen mötts sju gånger.
I halvtid hade USA dock övertag med 1–0 i mål, 8–5 i avslut, och 53–47 i bollinnehav.

Pia Sundhage formerade för övrigt sitt USA så här: Hope Solo – Kelley O’Hara, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy Le Peilbet – Shannon Boxx (Megan Rapinoe), Carli Lloyd – Heather O’Reilly (Amy Rodriguez), Lauren Cheney, Tobin Heath (Alex Morgan) – Abby Wambach.

Klockan 05.00 är det dags för Kanada att ta sig an Mexiko. Tipset för den matchen är 2–1 för Kanada efter två mål av, just det, Christine Sinclair.

Aftonbladet kör dagens kråkvinkel

Publicerad den av
Svara

Kul att Aftonbladet uppmärksammar det nordamerikanska OS-kvalet. Fast vinkeln? Den känns något hårddragen…

Rubriken är: ”Ödesmatch för Sundhages USA – riskerar missa OS”.
Det är ju förstås inte fel, men rejält skruvat. Av artikeln kan man tro att USA har haft en snårig väg mot London. Det framgår inte på något sätt att Pia Sundhage:s lag gått fram som en ångvält genom kvalet, eller att det enda sättet för nordamerikanska lag att nå OS är just det här kvalet.

Bladet skriver om USA:s skadeproblem, och nämner att målvakten Hope Solo riskerar att missa nattens match på grund av den skada hon ådrog sig mot Mexiko. Fast det är ju inte något stort problem, då reserven Nicole Barnhart troligen tillhör världens fem bästa målvakter. Och att det troligen inte blir några skott mot USA:s mål.

För det som inte framgår är att Costa Rica sett högst mänskligt ut hittills i kvalet, medan USA har gjort 31–0 på tre matcher. Jag tippar 6–0 till USA i natt.

USA:s mål är för övrigt fördelade så här:
6 mål: Amy Rodriguez (3 assist),
5 mål: Carli Lloyd (1 assist) och Sydney Leroux.
4 mål: Abby Wambach (3 assist) och Heather O’Reilly (3 assist).
2 mål: Lauren Cheney (6 assist).
1 mål: Alex Morgan (4 assist), Rachel Buehler (2 assist), Megan Rapinoe (1 assist), Tobin Heath och Lori Lindsey.
3 assist: Kelley O’Hara
1 assist: Ali Krieger och Heather Mitts.

Flest mål av alla i kvalet har dock Kanadas Christine Sinclair gjort. Hon står på sju fullträffar. Tider och hur du kan se nattens avgörande kvalmatcher finns i botten av det här inlägget.

Singer till Potsdam, USA och Kanada till OS – och lite till

Publicerad den av
Svara

Den här veckan har jag haft det nordamerikanska OS-kvalet i fokus. Men det har även hänt annat. Som det här:

* I torsdagens tidning hade jag nyheten att Dalsjöfors utsparkade lagkapten från 2011, Alex Singer, skrivit på ett 2,5 år långt kontrakt (till och med sommaren 2014) med tyska ligaledarna Turbine Potsdam.
Hon har tidigare sagt att hon helst ville spela vidare i Sverige. Allra helst i Göteborg, för att vara nära alla de vänner hon fått i Borås. Men Piteå var enda svenska klubb att ge henne ett konkret förslag. Alex var nära att skriva på för Piteå, då först Bröndby, och sedan även Potsdam kom in i bilden. De senare ville ha svar omgående. Så här sa Alex till mig:

”Jag var tvungen att göra ett snabbt val. Och jag kände att om jag inte hade hoppat på det här riskerar jag älta frågan ‘vad hade hänt om…’ när jag ser tillbaka på karriären. Att komma till en av världens bästa klubbar är en dröm jag var tvungen att hoppa på.”

Dagen efter att hon skrivit på för Potsdam fick Alex höra att Göteborg FC var intresserat, och skulle höra av sig. Det var lite sent påtänkt…
Alex står för övrigt inför en utmaning att slå sig in i Potsdams trebackslinje. När Silvia Neid i går presenterade truppen till Tysklands EM-kvalkamp mot Turkiet fanns nämligen tre Potsdambackar med; Bianca Schmidt, Babett Peter och Tabea Kemme. Men med sin fysik och inställning är jag övertygad om att Alex förr eller senare har slagit sig in i Potsdams startelva.

* I franska ligan har Lotta Schelin för första gången på länge inte ledningen i skytteligan längre. Klubbkamraten i Lyon Eugenie Le Sommer är med 17 mål ett före vårt svenska ess. I tabellen är Lyon numera ledare. Och mycket talar för att de kommer att ligga kvar på toppen säsongen ut.

* Noterar att både Linköping och Kristianstad inledde försäsongen stabilt. KDFF:s 1–1 mot Bröndby imponerar. Danskorna skall ju trots allt spela kvartsfinal i Champions League. Att Linköping vinner med 5–1 mot IFK Norrköping är mer naturliga siffror. Louise ”Lollo” Fors twittrade nöjt om eget facit på två mål och tre assist.

* Slutligen lite om nämnt OS-kval i Nord- och mellanamerika. Natten mot i morgon (lördag) kommer både USA och Kanada att kvala in till OS i London. Allt annat vore en megasensation.
USA har imponerat enormt hittills i kvalet, och jag kan inte tänka mig att Costa Rica skall ha skuggan av en chans i deras inbördes möte. Flera amerikanska spelare har varit lysande bra. Bäst tycker jag att Carli Lloyd har varit. Hon gjorde hattrick mot Mexiko, men framför allt har hon visat en passningsskicklighet som imponerat på mig.
Kanada får det lite jobbigare mot Mexiko, som stundtals stod upp bra mot USA. Men Christine Sinclair och hennes lagkompisar visade sådan tyngd och styrka mot Costa Rica i måndags att jag har väldigt svårt att tro att det kan bli något annat än hemmaseger.

Matcherna går alltså natten mot lördag. USA-Costa Rica börjar 02.00 och Kanada–Mexiko 05.00. Matcherna ser du live här. Det är gratis, bara man registrerar sig.

Spridda burop mötte succédebutanten Sydney Leroux

Publicerad den av
Svara

Hon möttes med spridda burop från den kanadensiska publiken när hon klev in på planen i sin första tävlingslandskamp någonsin på seniornivå. Sedan gav Sydney Leroux USA:s supportrar anledning att jubla. Fem gånger om.

I sin andra match någonsin för USA:s A-landslag – den första i tävling – gjorde alltså 21-åriga Leroux fem mål. Hon gjorde det på en halvlek på hemmaplan i Vancouver.
För hon är ju som bekant född och uppväxt i Kanada. Och hon spelade för just Kanada fram till och med 2007. Redan som 15-åring flyttade hon ifrån sin ensamstående mamma i Vancouver – till USA, för att förverkliga drömmen om att bli fotbollsstjärna. 2008 valde hon sedan att även börja spela för sin pappas hemland USA.

När Pia Sundhage bytte in Leroux i halvtid mot Guatemala hördes jubel, men även spridda burop. Det beror förstås på att den kanadensiska publiken inte tycker speciellt bra om kanadensare som tävlar för andra länder.

Men det var åtminstone en kanadensare på läkaren som vrålade av lycka över debuten, mamma Sandi Leroux. Hon intervjuades live när dottern gjorde sitt tredje mål. Och mamma Sandi bjöd på årets tjut i kanadensisk tv.

Så här sa Sydney Leroux själv efteråt i en tv-intervju:

”Det här var en stor dag för oss. Det var en stor dag för mig. Min familj och mina vänner är här, allt är ganska fantastiskt. Jag var supernervös, och alla sa åt mig att spela enkelt – och göra det jag är bra på. Och det var just vad jag gjorde. ”

Hur gick då matchen? Jo den slutade 13–0 till USA.

Jag skrev häromdagen om att jag tycker att det är för många lag med i det nordamerikanska OS-kvalet. Och den åsikten kvarstår. Kanada bytte ut i princip hela sitt lag till andra matchen, och vann ändå lätt mot Kuba.

Tillsammans har USA, Kanada, Mexiko och Costa Rica gjort 51–0 på åtta matcher mot Kuba, Haiti, Guatemala och Dominikanska Republiken. Ett snitt på mer än 6–0 – alldeles för stor skillnad.

Men det hindrar inte att USA har varit bra. Grymt bra. De spelar en fantastiskt fin passningsfotboll på ett och två tillslag. Vi snackar ett spel som måste tilltala även den mest inbitne damfotbollskritikern. Första halvleken i natt var ren uppvisning.
Då var Abby Wambach, som jag tidigare ifrågasatt, strålande bra. Det var också Lauren Cheney och Carli Lloyd. Som tack byttes den trion ut i halvtid…

För stor klasskillnad alltså. Men samtidigt är det kul att ett land som Haiti kan få visa upp sig på den här nivån. Ni minns väl jordbävningen där för två år sedan?
Under OS-kvalet i Vancouver har det ordnats insamlingar till det haitiska laget. I samband med en twitterkampanj för en sådan insamling hittade jag den här länken, med ett reportage om Haitis F17-lag från 2010. Det är definitivt ett av de bästa idrottsreportage jag någonsin sett. Se det, men var beredd på att det är riktigt gripande.

Ali Kriegers korsband var också av – missar OS

Publicerad den av
Svara

I går skrev jag om Ali Krieger:s knäskada. Då var budet att hon inte skulle missa OS. Men tyvärr för USA och för hennes klubb FFC Frankfurt så är hela säsongen körd.

Det visade sig nämligen att både inre ledbandet och korsbandet var av i Kriegers vänsterknä. Som jag skrev i mitt förra inlägg såg jag smällen live, och det var ett överfall. En sen, och högst otajmad tackling. Det kändes direkt att något troligen gick sönder i Kriegers knä.

Högerbacken har härmed en rejäl operation, och sex–åtta månaders rehabilitering framför sig. Och oavsett om USA kvalar in till OS eller ej så kommer Krieger att få se matcherna på tv – eller från läktaren. Tråkigt.

Själv skriver Krieger så här om skadan på sin twitter:

”Tack alla för allt stöd. Jag har de allra bästa lagkompisarna, supportrarna och vännerna. Jag kommer att komma tillbaka starkare än någonsin.”

Skall man vara cynisk finns det dock plusvarianter för svensk del här. Även om de är nära vänner så konkurrerar ju Krieger med Sara Thunebro om speltid på ytterbacksplats i FFC Frankfurt. Den här skadan kommer garanterat att öka Thunebros speltid – som varit begränsad under hösten.

Dessutom skall LdB Malmö ju möta Frankfurt i kvartsfinalen av Champions League. Tyskorna kommer att vara storfavoriter även utan Krieger, men visst tappar laget härmed kvalitet.

Ali Krieger

Kritik mot Sundhage när USA vann pinsamt målkalas

Publicerad den av
Svara

Pia Sundhage fick hård kritik i Kanada i natt, för att hon jublade för mycket när USA gjorde slarvsylta av Dominikanska republiken.

Jag var uppe och såg första halvlek. Rent sportsligt var det ett skämt till fotbollsmatch. Efter sex minuter var det 3–0 till USA, och man var rädd att det skulle kunna bli upp mot 25 USA-mål. Takten bromsades dock, och det blev bara 14–0 till slut.

Inhopparen Amy Rodriguez, ”A-Rod” kallad, spelade en halvlek och hann med totalt fem mål, bland annat ett äkta hattrick på tolv minuter. Hennes fem mål såg jag inte live. Däremot såg jag Abby Wambach:s halvlek, och känslan som jag skrev om häromdagen – att hon alltmer är en bromskloss – finns kvar. Riktigt bra insatser gjordes däremot av Lauren Cheney (ett mål och fyra assist) och Heather O’Reilly (tre mål och tre assist).
Fast det går inte att dra för stora slutsatser av matchen, för Dominikanska republiken borde inte ha varit med i en turnering av den här digniteten. De höll nog max svensk division II-nivå. Med tanke på att Kanada bollade med Haiti natten mot i går (6–0-seger) och Mexiko hade 4–0 mot Guatemala i halvtid (5–0 till slut) i natt så borde nog det här kvalet i Vancouver enbart ha spelats med fyra, eller max sex lag.
För Kanada gjorde för övrigt Christine Sinclair fyra mål och ett assist. Hemmalagets storstjärna verkar vara i toppform. Men även Mexikos Maribel Dominguez står redan på tre mål efter en omgång.

Matcher som USA–Dominikanska republiken ger inget för någon. I varje fall inget positivt.

Ali Krieger

Däremot förstördes kanske FFC Frankfurt:s Ali Krieger:s säsong i slutet av första halvlek. Högerbacken drabbades av en högst vårdslös tackling i knähöjd, och vred sig i smärtor när hon bars av på bår. På tv-bilderna såg det ut som att knät vek sig. De första rapporterna från USA:s lagledning sa att skadan sannolikt var allvarlig. Och rykten nu säger att det inre ledbandet delvis är av. Tråkigt. Men korsbandet skall vara helt, och det innebär att hon bör kunna spela i OS – om USA tar sig dit.

Så till kritiken av Pia Sundhage. Redan vid 3–0-målet började de kanadensiska tv-kommentatorerna prata om att det kanske borde införas en gräns i fotboll för hur stora segrar man kan ta. Det var ju som sagt parodi på fotboll. Kommentatorerna tyckte att Sundhage jublade för mycket över de amerikanska målen. Även de billiga. Och att det var respektlöst, på gränsen till förnedrande mot motståndarna att göra high-five med alla andra ledare efter varje mål.
Under andra halvlek fick kommentatorerna rejält med stöd på twitter. Bland annat av ett gäng amerikanska fotbollsjournalister, och av före detta Piteåmålvakten Stephanie Labbé.

Själv skall Sundhage ha sagt så här om sin glädje efter alla 14 mål:

”Jag blir glad när vi gör mål. Det är mitt sätt att visa respekt mot motståndarna.”

Det kan ju bli målskillnad om gruppsegern, så det är självklart att laget var skulle fortsätta ösa på framåt hela vägen. Men jag tyckte nog också att Sundhage, under den halvlek jag såg, uppträdde på gränsen.

Till sist en länk där man kan se alla matcher gratis, bara man licensierar sig. Där finns dessutom klipp med höjdpunkter, som man kan se utan att licensiera sig. Bland annat kan du se alla USA:s 14 mål.

Vågar Sundhage bänka Wambach i OS-kvalet?

Publicerad den av
1

Natten mot fredag svensk tid börjar OS-kvalet i Nordamerika, och mitt fokus är riktat mot hur Pia Sundhage tänker ta sig an den generationsväxling som är på gång i USA.
Framför allt blir det spännande att se hur Sundhage matchar Abby Wambach och Alex Morgan.

Under VM i fjol var det självklart att spela Wambach från start, och använda Morgan som inhoppare. Men Wambach besväras av hälseneproblem, och fortsätter Morgan att utvecklas går det nog inte att hålla henne utanför laget så länge till.

På min näthinna har jag Morgans båda inhopp i VM:s semifinal och final, men framför allt det från höstens träningslandskamp mot Sverige.
Där byttes Morgan in för Wambach efter 74 minuter. Då var Sverige i ledningen med 1–0. Visst hade USA skapat nog med chanser för att göra ett, eller ett par, mål på de första 74 minuterna. Men Sverige hade trots allt ganska bra koll på ett förutsägbart amerikanskt anfallsspel.

Med Morgan förändrades allt. Hennes inhopp var verkligen grymt bra. Och hennes snabbhet gav det svenska försvaret vansinniga problem den sista kvarten. För runt Morgan spelade Sundhage tre andra snabba spelare i Tobin Heath, Lauren Cheney och Heather O’Reilly.
Plötsligt blev USA:s anfall kvickt och oförutsägbart. Lika plötsligt framstod Wambach som en bromskloss.

Om det ser ungefär likadant ut under OS-kvalet skall det alltså bli intressant att följa Sundhages coachning. För det kan inte vara lätt att sätta en stark ledartyp som Wambach vid sidan.

Den amerikanska generationsväxlingen slår igenom i alla lagdelar. För Shannon Boxx och Christie Rampone kommer båda att sluta efter OS. Det känns som att Becky Sauerbrunn håller på att matchas in som Rampones ersättare. Vem som skall ta Boxx plats är mer oklart. I varje fall dyker inga namn upp spontant i mitt huvud.

En annan spännande grej för en boråsare som jag är ju förstås hur de båda Dalsjöforsspelarna i Kanada, Erin McLeod och Melissa Tancredi sköter sig.

Kvalet börjar alltså på torsdag eftermiddag, Vancouvertid – vilket är natten mot fredag, svensk tid. Fast de första dagarna känns som en ren transportsträcka. Det riktigt intressanta inleds natten mot tisdag med Kanada–Costa Rica, fortsätter natten efter med USA–Mexiko och når sin kulmen med de båda semifinalerna natten mot nästa lördag. För det är mellan nämnda fyra nationer kampen om de två OS-platserna står.

Så här spelas hela det nordamerikanska OS-kvalet, svenska tider:
20/1: 02.00 Costa Rica–Kuba, 04.30: Kanada–Haiti
21/1: 02.00 Mexiko–Guatemala, 04.30: USA–Dominikanska Republiken
22/1: 02.00 Costa Rica–Haiti, 04.30: Kanada–Kuba, 23.00 Mexiko–Dominikanska Republiken.
23/1: 01.30 USA–Guatemala
24/1: 02.00 Kuba–Haiti, 04.30 Kanada–Costa Rica
25/1: 02.00 Guatemala–Dominkanska Republiken, 04.30: USA–Mexiko
28/1: 02.00 Semifinal 1, 04.30 Semifinal 2
30/1: 02.00 Final

Matcherna ser du live här. Jag tror att det är gratis, bara man registrerar sig.

Sundhage fick i gång bloggen igen

Publicerad den av
Svara

Pia Sundhage och Hege Riise trixar

Jag hade ju bestämt mig för att låta den här bloggen vila.
Men efter att ha hört Pia Sundhage:s sommarprogram kände jag att jag nog får ta ett kort avbrott i min semester…

Det har verkligen varit svårare än jag trodde att komma tillbaka till vardagen efter VM. Att det har regnat och blåst konstant de senaste dagarna, och jag inte haft så mycket annat att göra i stugan än se på tv och surfa på datorn har inte hjälpt mycket.
För även om mediabruset så klart domineras av det förskräckliga vansinnesdådet i Norge så påminns man fortfarande ofta om mästerskapet i Tyskland.

Senast var det alltså när Pia Sundhage tidigare i dag var sommarvärd i P1.
Hon var som vanligt väldigt bra att lyssna på, även om mycket av det hon berättade var sådant jag hade läst eller hört förut.
Jag har dock inte läst boken om hennes ledarfilosofi, så jag tyckte det var kul att höra om hennes 7–1-system.
Hon menar att det tar sju positiva saker att väga upp en negativ. Och därför coachar hon helst bara det som är bra, och väljer bort att prata om det som är dåligt.
Intressant.

Dessutom bjöd Pia återigen på en liten sånginsats, precis som när jag var på pressträff i Frankfurt.
Den här gången bjöd Pia på Bob Dylan-klassikern ”The Times They Are A-Changin” – samma sång som hon sjöng första gången hon träffade de amerikanska landslagsspelarna.

I sommarprogrammet fick jag även höra att Cristiane:s straff i kvartsfinalen inte dömdes om eftersom att Hope Solo gick för tidigt, som det uppfattades i tysk tv. Utan eftersom en utespelare var inne i straffområdet för tidigt.
Jag har tidigare ifrågasatt domslutet – fast då på fel premisser. Men jag gör det faktiskt fortfarande.

För reprisen visar att inte heller det här är ett solklart domslut.
Men jag kan vara fel ute, för jag känner att min regelkunskap inte är helt tillräcklig.
Är det fötterna som gäller, att man inte får kliva över linjen innan tillslaget – då är det ändå högst tveksamt domslut.
Är det däremot kroppen som gäller, är domslutet petigt, men rätt. För som syns på klippet jag länkat ovan så hänger Amy LePeilbet (tror jag att det är) över linjen med kroppen. Men som jag ser det sätter hon inte ner någon fot på fel sida om linjen förrän Cristiane slår till bollen.

Men det är verkligen ett gränsfall.

Bilder av Japans guldfest

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här är även mina bilder av prisutdelningen efter finalen, och Japans guldfirande. Det är bilder på hela Nadeshiko:s trupp, på Homare Sawa, Saki Kumagai, Ayumi Kaihori, Aya Miyama med fler. Dessutom är det bilder på USA:s förlorande lag, US Soccer WNT:

Invigningsceremoni inför finalen
Homare Sawa pekar ut riktningen
Saki Kumagai avgör finalen.
Ayumi Kaihori och Saki Kumagai
Alla japaner vill vara med och fira
Homare Sawa står när övriga bildar segerhög
Förlorarna deppar
VM-drottningen Homare Sawa intervjuas i japansk tv
Homare Sawa prisas som VM:s skyttedrottning
Förlorarna ställer upp sig för fotografering
Dags för utdelning av guldmedaljerna
Homare Sawa i manöverställning
Homare Sawa får sin guldmedalj
Homare Sawa höjer pokalen mot luften
Japansk segerdans – påminner inte alls om logobitombo…
Guldregn på Commerzbank Arena
USA gratulerar japanskorna
Världsmästarna poserar för fotograferna
Aya Miyama springer in framför Champions-skylten

Här är två andra bildspel från VM-turneringen:
* USA:s träning i Frankfurt.
* Sveriges bronsfirande.

Solsting, Kåmark?

Publicerad den av
Svara

I dag känner jag hur solen har bränt både min panna och mina armar. De är alla grisrosa.
Kanske hade Pontus Kåmark drabbats av solsting i onsdags, för det var ju bra väder då också.

Jag blev nämligen oerhört förvånad när jag nåddes av uppgifterna om hur kritisk den annars så saklige Kåmark hade varit mot det svenska laget under direktsändningen av Sverige–USA i Tv4.

Att slå USA är bra. Bland det bästa man kan göra inom damfotbollen.
Att man i perioder tvingas spela grisfotboll mot ett sådant världslag är inget konstigt. Däremot ser Kåmarks hårda uttalanden mot det svenska spelet väldigt konstiga ut.

Tv4 har ju varit kritiskt mot att svenskorna har missat för många chanser. Nu var laget effektivt – och sågades. Konstigt.
Jag har alltså inte sett sändningen. Men utifrån vad jag hört och läst skriver jag under på Robert Laul:s krönika i Aftonbladet.

Men, men. Alla har rätt att göra en dålig match – även tv-experter. Så Kåmark kommer säkert tillbaka och avslutar VM på ett bra sätt.

Jag älskar Lisa Dahlkvist

Publicerad den av
4

Seger mot USA med 2–1 – det är förstås en härlig skalp. Tyvärr funkade inte nätet på läktaren här i Wolfsburg den här gången heller. Därför har jag inte kunna kommentera matchen förrän nu.

Men det blev alltså Augsburg igen. Och Australien. Det blir helt klart mycket svårare än det låter. Mycket svårare. Men jag tror att vi kan klara det.
Fast jag känner väl inte jättemycket för att köra över 60 mil söderut i morgon…

Över till betydligt trevligare saker än långa bilresor. Som Lisa Dahlkvist.
Den här stenhårda kvinnan måste man ju bara älska. Såg ni blicken innan hon slog straffen?
Så fokuserad. Så koncentrerad.

Att Hope Solo gjorde allt för att psyka Lisa hjälpte inte. Stenhårda Lisa klev fram och piskade in straffen. Stenhårt.
Så här sa Lisa till mig nere i den mixade zonen där vi i pressen möter spelarna efter matchen:

”Jag såg det som att hon var sjukt nervös som behövde göra allt det. När jag står där med bollen är det bara jag och bollen. Jag var jättefokuserad, och tänkte på hur jag skulle träffa bollen. Jag försökte koppla bort allt annat runtom.”

Sedan sa hon samma sak till ett gäng andra reportrar också. Fast hon hade lite svårt att få de amerikanska journalisterna att förstå att det var Solo som var nervös…

Efter förra matchen pratade Dahlkvist om att genrepet mot Mexiko var hennes genombryt.
Ja, hon använde verkligen ordet genombryt. Men visst är det väl så hon spelar, hon bryter sig genom motståndarlagen…

För övrigt var det Lotta Schelin som fälldes av Amy LePeilbet vid straffsituationen. Och i min värld borde LePeilbet ha fått rött kort. Men där var inte domaren överens med mig…

Sveriges andra mål gjorde matchens lirare Nilla Fischer på frispark. Och där var det tur att LePeilbet inte hade visats ut, eftersom amerikanskan kom i vägen för bollen och ändrade riktningen på Fischers skott så mycket att målvakt Solo var chanslös.

Hoppas vi får möta Brasilien

Publicerad den av
Svara

Förutsättningarna för matchen mot USA är klara: vid vinst blir det kvartsfinal mot Australien i Augsburg på söndag. Visst låter det intressant vid en första anblick?
Fast jag hävdar att kvartsfinal mot Brasilien vore mycket bättre.
Dels för att vi slår ur underläge där – och det brukar passa svenska lag. Dels för att vi då hamnar på samma semifinalhalva som England och Frankrike.

Vi behöver alltså ”bara” slå två av Brasilien, England och Frankrike för att nå finalen.
Erkänn att det låter som en mycket enklare väg mot guldet än att med stor sannolikhet ställas mot Tyskland i semifinal?
Alltså ser jag helst att vi inte vinner i kväll.

Nu skall jag gå upp och sätta mig på pressläktaren. Där funkade nätverket uselt under matchen Brasilien–Norge. Så det är långt ifrån säkert att det går att blogga därifrån. Ifall det inte funkar hörs vi efter matchen.

Till sist hela USA:s laguppställning: Hope Solo – Ali Krieger, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy LePeilbet – Megan Rapinoe, Carli Lloyd, Shannon Boxx, Lauren Cheney – Abby Wambach och Amy Rodriguez.