I går lade USA upp 23 tv-klipp med sina VM-spelare där de berättar om sin bakgrund. De kallar serien One Nation. One Team. 23 Stories.

Det handlar om cirka två minuter långa klipp där spelarna berättar om hur de hamnat där de gjort och hur de ser på sina roller i VM. Det är dessutom utmärkt marknadsföring av spelarna och laget.

Får vi se något liknande från den svenska truppen?

Det är alltså 23 klipp. Här är några exempel, först klippet med Christen Press där hon pratar om hur viktig hennes flytt till Göteborg har varit för hennes utveckling som fotbollsspelare:

Och här är klippet med Meghan Klingenberg där hon berättar om hur hon fått sin tuffhet:

Här berättar Abby Wambach om vad som drev henne som ung spelare på high school och hur finalförlusten vid VM i Tyskland 2011 har påverkat henne:

Lotta Schelin leder skytteligan i franska D1 Feminine inför de två sista omgångarna på fina 28 mål. Trots det är Lyons svenska superstjärna inte med bland de sex kandidaterna till säsongens bästa spelare i ligan som franska Eurosport tagit ut.

Där finns däremot tre av Schelins lagkamrater i Lyon; dels svenskans konkurrenter om skytteligatiteln Eugenie Le Sommer (27 mål) och Ada Stolsmo Hegerberg (24 mål) samt mittfältaren Amandine Henry. Där finns också PSG-duon Shirley Cruz och Fatmire Alushi – och så finns där en svensk.

Franska Eurosport anser nämligen lite överraskande att det är Sofia Jakobsson som är bästa svenska spelare i D1 Feminine den här säsongen. Personligen har jag av förklarliga skäl inte sett henne så mycket i ligan, men hon har ju sett pigg ut i landslaget under våren och Montpellierspelaren var ju väldigt bra i cupfinalen nyligen.

Sofia Jakobsson

I ligan placerar sig Jakobsson för tillfället på nionde plats i skytteligan med sina tolv mål. Klart är att Montpellier är nöjd med henne, klubben har nyligen förlängt kontraktet att gälla även över nästa säsong.

Det är för övrigt fransk ligaomgång på söndag. Det mest spännande där är hur det skall gå i skytteligan, alltså många mål Lyons forwardstrio kan vräka in mot seriejumbon Arras.

Helgens höjdpunkt är ju annars morgondagens tyska cupfinal, Wolfsburg–Potsdam, med avspark 17.15. Jag håller Wolfsburg som favorit med 80–20 där – även om Potsdam har kunnat lägga full koncentration på cupen medan Wolfsburg fram till i söndags hade tredelat fokus. Cupfinalen skall gå att se på Sportschau, förhoppningsvis är inte sidan geoblockad.

Innan den tyska cupfinalen i morgon drar omgång 4 i damallsvenskan igång med Kif Örebro–Mallbacken, en match där Närkelaget borde få räkna in sin första trepoängare för säsongen.

Hammarby och Linköping avslutade den tredje omgången av damallsvenskan genom att spela 0–0 i dag. Det var den tredje mållösa matchen hittills i serien.

Man skulle kunna tycka att det är oroväckande med tanke på att fem matcher har slutat 1–0 samt att ytterligare fem drabbningar bara har innehållit två mål. Alltså har det blivit två mål eller färre i 13 av 18 matcher så här långt.

Och visst, på ett sätt är det ju tråkigt för publiken att det är målfattigt. Men för svensk damfotbolls utveckling är de allt tajtare försvaren en positiv sak. För när lagen blir bättre på att försvara sig ställer det högre krav på kvalitet och kreativitet i anfallsspelet.

Bara för några år sedan spelade lagen genomgående naivt i defensiven, då räckte det ofta att ha någon snabb spelare i laget som sprang rakt fram för att skapa målchanser.
På några få år har lag efter lag slipat till sin defensiv, vilket gör att det numera krävs smarta forwards för att lyckas i damallsvenskan. Det krävs forwards med förmåga att läsa spelet och backar och mittfältare som har större precision i sitt passningsspel. Det ställs dessutom högre krav på kvalitet och koncentration vid fasta situationer.

Det här är saker som vårt landslag kommer att ha nytta av framöver. För på högsta internationella nivå krävs det också ett smart anfallsspel för att nå framgångar.

Jag har inte haft tid att följa dagens match, men jag såg några höjdpunkter på SVT-sporten. Av de att döma borde Linköping ha vunnit. Men lagets oförmåga att göra mål fortsätter att kosta dem segrar.
För Hammarby är det här en extrapoäng som laget antagligen inte kalkylerat med. Sannolikt en poäng som ger laget rejält med självförtroende inför de två kommande matcherna, där man också ställs mot lag som tippats som topplag inför seriestart.

Det enda lag som öser in mål är Rosengård. De har 13–1 i målskillnad. Deras målvakt Zecira Musovic har alltså bara släppt in ett mål. Hennes stabilitet under våren har fått Pia Sundhage att hinta om att det kan bli tal om en plats i VM-truppen för 18-åringen. Musovic har en egen blogg, där hon tog emot Sundhages uttalande så här.

Apropå landslaget skrev Maja Johansson ett intressant inlägg på Damfotbollsbloggen i dag. Det handlar om landslagets brist på tyngd och är högst läsvärt.

Nära, men ändå så långt ifrån.

När semifinalerna spelas i WCL finns varken Linköping eller Rosengård med. Det är fjärde året av de senaste fem där vi står utan svensk representation – fast egentligen känns det som femte raka, för Tyresö räknas väl knappt?

Den här gången var det i alla fall riktigt nära. Tänk om Ramona Bachmann kommit rätt till bollen vid hörnan i 94:e – då hade vi fått uppleva ett fotbollsmirakel.

Totalt sett var Wolfsburg bättre än Rosengård, inte minst i luftrummet. Alla dagens tyska mål var frukten av vunna nickdueller. Men om Bachmann hade gjort 4–3 i 94:e hade inte våra svenska mästarinnor behövt skämmas över segern, för det är tydligt att avståndet lagen emellan krymper.

Huruvida Linköping hade några lägen att avgöra i Köpenhamns södra förorter i dag har jag ingen aning om. Tyvärr var länken till DR1 geoblockad så jag har inte sett den matchen. Men om Rosengårds resultat mot Wolfsburg var positivt så måste Linköpings 1–1 i dag och 1–2 totalt mot Bröndby räknas som ett rejält misslyckande.

Östgötarna hade ju kanonläge att ta sig minst till semifinal. Även om de riktiga drömlotterna i kvartsfinalerna var de båda brittiska gängen tror jag inte att Martin Sjögren hade tvekat på att tacka ja om han inför lottningen hade erbjudits att få möta Bröndby.

Som jag skrev i förra inlägget är det förstås glädjande att Rosengårds match i kväll till slut tv-sänds i Sverige. Men, det är ju en match till i dag med ett svenskt lag på planen.

Även om jag just såg ett tv-inslag på Correns hemsida där det sades att Linköping skall möta Bröndby i en kvalmatch i Champions League är det ju faktiskt kvartsfinal. En kvartsfinal som inte går att se om man inte är på plats på arenan.

Det är ju faktiskt fiaskoartat. Det är i första hand ett stort misslyckande av Linköpings FC som inte lyckats få någon att göra en tv-produktion från matchen och sedan sälja den.

Men vidgar man bilden är det här förstås även ett fiasko för svensk damfotboll i stort. Den enda WCL-kvartsfinalen i helgen som inte går att se på något sätt utanför arenan är den som spelas i Sverige.

Det här avslöjar på ett skoningslöst sätt att svensk damfotboll fortfarande saknar ett tillräckligt marknadsvärde för att vara intressant för tv-kanalerna. Det är bara landslaget och i viss mån stjärnspäckade Rosengård som går att sälja.

Det om det. Kollar vi på det sportsliga ser det bra ut för LFC. Från det lag som gjorde en stark insats i supercupfinalen förra helgen tillkommer Charlotte Rohlin, Claudia Neto och Fridolina Rolfö. Den sistnämnda inleder enligt den här artikeln på bänken.

När jag rensade i lägenheten för någon månad sedan hittade jag ett par exemplar av sportmagasinet Match.

Jag hade sparat tidningarna eftersom jag inte hade hunnit läsa dem så noga och för att jag tycker att Maja Johansson är en av landets bästa damfotbollskrönikörer, kanske den allra bästa. Nu har jag dock saknat henne i debatten en tid. Så jag blev glad när jag nyligen läste att hon framöver kommer att skriva ihop med Anders Nilsson på Aftonbladets damfotbollsblogg.

Faktum var att jag hade dubbla skäl till glädje över nyheten eftersom jag hade fått signaler om att Nilssons blogg var på väg att läggas ner. Att den nu lever vidare med Johansson som tillskott är självklart jättekul.

Maja Johanssons första inlägg i går gjorde mig inte besviken. Det sätter verkligen på många sätt fingret på damfotbollens problematik. Läs det.

Ni som följt den här bloggen vet att jag upprepade gånger ifrågasatt förbundets intresse av att marknadsföra damfotbollen. Det stämmer tyvärr bra in på min bild av situationen när Maja Johansson berättar att förbundet under 2013 stoppade magasinet Match:s planer på att göra en 50-sidig EM-special med orden:

”Landslaget är stängt och kommer inte att göra någon media alls under våren.”

Jag har självklart ingen aning om vad Match ville göra, men jag vet att svensk damfotboll måste ta alla chanser att marknadsföra sig. Ta alla chanser att synas.

Och faktum är att svensk damfotboll på många sätt har ett drömläge. I vårt land har jämställdhetstanken även nått in på sportredaktionerna. Även om man kan ha många åsikter om vardagsbedömningar har de flesta redaktionerna ambitionen att även skilda damidrott.
Följden blir en form av kvotering som inte minst gynnar damfotbollen. Sett till publiksiffror får nämligen damfotbollen större mediautrymme än vad sporten förtjänar – om man går efter allmänintresse, vilket media oftast gör.

Om man exempelvis jämför med USA ligger vi miltals längre fram när det gäller jämställdhetstänkandet. Jag tillbringade min semester i ett smällkallt New York. Under de nästan två veckorna spanade jag efter ”spår av damfotboll.” Jag utökade ganska snart spaningen till ”spår av damidrott,” för amerikanska idrottstjejer får inte speciellt stort medieutrymme.

Visst såg jag att ett par WNBA-matcher rullade i olika sportbarer under helg där herrarnas NBA hade Allstar-uppehåll. Men bläddrade jag i New Yorktidningarna stod det inget om WNBA. Det stod faktiskt i princip inget alls om damidrott i de dagstidningar jag köpte under min resa.

Här är en högst ovetenskaplig genomgång av damidrottens position i amerikansk media:

New York Post
4 tidningar med totalt 90 sidor sport
* Tre korta notiser utan rubrik, två om damgolf och en om damtennis.

På sportsidorna förekom bara kvinnor på bild i sådana här annonser. Den enda bilden på en kvinnlig idrottare i NY Post under de fyra dagarna fanns på ekonomisidorna där Serena Williams frontade en artikel om ”köldhanddukar.”

New York Times
1 tidning med totalt 5 sidor sport
* Fyra korta notiser utan rubriker. Två om damtennis en vardera om damgolf och dambasket.

Daily News
1 tidning med totalt 15 sidor sport
* 0 artiklar om damidrott. Dock nämndes Hope Solo i slutet av en lång genomgång av helgens fotboll runt om i världen.

USA Today
1 tidning med totalt 9 sidor sport
* Två notiser med rubrik. En om dambasket och en om damgymnastik.

Totalt alltså nio korta notiser om damidrott varav sju utan rubrik på 119 sportsidor.

När det gäller spår av damfotboll såg jag Alex Morgan i ett reklaminslag på tv och i Pumabutiken Broadway prydde Houston Dash:s Kaelia Ohai en vägg. Däremot hittade jag exempelvis inte en enda damfotbollströja i den annars välsorterade supporterbutiken som ligger ett kvarter från Madison Square Garden.

Tydligen skall även den här reklamskylten från Fox Sports ha kommit upp på Times Square i NY under min semester, men ärligt talat lyckades jag gå förbi utan att se den. Klart är att Fox kommer att satsa på sommarens VM, det ger den här häftiga reklamfilmen en signal om. Men just nu får man alltså verkligen kämpa för att hitta något om damfotboll i amerikansk media.

Visst är det ett tag tills säsongen drar i gång på allvar. Men baseballsäsongen är ungefär lika långt borta och någonstans kring 25–30 procent av artiklarna handlade just om baseball.

De två första dagarna efter att jag landat i Sverige dominerades våra kvällstidningars sportsidor av damidrott, det var ju Kalla-feber. Jag började fundera på vad som skulle krävas för att en idrottskvinna skulle kunna dominera amerikansk sportmedia som Kalla dominerade svensk i förra veckan – och hittade inget svar. Där och då blev jag glad och det slog mig hur långt vi trots allt har kommit.

Det gäller ”bara” att kunna ta till vara på de möjligheter som finns och inte bara leta orättvisor. Jag vet inte hur vårt landslag jobbar i år, men vi får väl hoppas att de gör som det tyska landslaget och avsätter dagar till marknadsföring.

Vi är mindre än 100 dagar från avspark i Kanada och pulsen börjar stiga.

De kommande nio dagarna är årets absolut mest spännande hittills ur svensk synpunkt. För under stundande Algarve cup kommer vi att få följa hur Pia Sundhage sätter ihop sin VM-elva.

Känslan är att Sundhage redan i princip har klart både sin VM-trupp och sin startelva. Algarve cup är egentligen den sista riktigt stora chansen för truppspelarna att spela till sig en plats i elvan. Efter Algarve lär ju Sundhage nämligen köra hårt med sin tänkta elva.
För de spelare som står utanför Algarvetruppen lär det krävas väldigt mycket under våren för att det skall bli någon VM-resa.

Det här är självklart under förutsättning att det inte blir en massa skador under våren.

Sveriges matcher i Algarve direktsänds av Eurosport. De sänder för övrigt massor av matcher från turneringen, så det går att få grepp om formen hos många av våra VM-lag. Jag fick Eurosports tablå för Algarve cup via mejl i dag. Den ser ut så här:

Onsdag 4 mars
15.00 Studio (Eurosport)
15.10: Japan–Danmark (Eurosport)
17.00: Tyskland–Sverige (Eurosport)
19.15: Portugal–Frankrike (Eurosport)
20.00: Norge–USA (Eurosport 2)

Fredag 6 mars
14.00 Studio (Eurosport)
14.30: Sverige–Brasilien (Eurosport)
16.30: Frankrike–Danmark (Eurosport)

Måndag 9 mars
14.45: Japan–Frankrike (Eurosport 2)
18.10 Studio (Eurosport)
18.30: Sverige–Kina (Eurosport)
18.30: Brasilien–Tyskland (Eurosport 2)

Onsdag 11 mars
13.00: Final (Eurosport)
16.45: Bronsmatch (Eurosport 2)

Det om veckan som kommer. En snabb tillbakablick på den gångna damfotbollshelgen visar att Nilla Fischer i fredags gjorde sitt första ligamål för säsongen. Fischer slog in en frispark i Wolfsburgs 7–0-seger mot Duisburg.

Fischers snygga frispark går att se ungefär sju minuter in på det här klippet. Fast har du tid tycker jag du skall kolla på hela klippet, för det gjordes många riktigt snygga mål i Frauen-Bundesliga i helgen. Bland annat drog Potsdams tyska landslagsback Tabea Kemme in ett snygg vänsterskott.

Kul också att se att profiler som Lisa Evans och Vivianne Miedema är friska och tillbaka i respektive startelva, samt att båda dessutom blev målskyttar. För övrigt vann alla fyra topplagen sina matcher med följd att poängavstånden är oförändrade i toppen med sex omgångar kvar att spela.

I Frankrike var det cuphelg. Sedan PSG åkte ut i åttondelsfinalerna är de ju upplagt för att Lyon skall ta hem dubbeln i år också. I går slog Montpellier ut Juvisy med 2–1 i kvartsfinal och öppnade vägen ännu mer för Lotta Schelin och hennes kompisar. Schelin blev inte målskytt men var inblandad i ett par av Lyons mål när Guingamp besegrades med 6–0.

Sofia Jakobsson gjorde däremot ett av Montpelliers mål. Se det och alla andra fullträffar från kvartsfinalerna här:

Semifinalerna spelas den 15 mars. Lyon spelar borta mot mittenlaget från andraligan Rouen och Montpellier spelar borta mot Saint-Etienne. Både Rouen och Saint-Etienne vann efter straffläggningar i helgen.

Vi är inne i en riktigt tråkig period på året, en period där väldigt få intressanta toppmatcher spelas. Fast i kväll 18.00 kommer ett strålande undantag.

Då drabbar nämligen Frankrike och USA samman i en vänskapsmatch. Det är ett möte som skulle kunna vara en försmak på sommarens VM-final – om fransyskorna kan lyckas skaka av sig sin mästerskapsfrossa.

Tyvärr kommer jag inte att kunna se matchen eftersom jag har egen träning. Det svider lite att missa den här toppmatchen, inte minst med tanke på hur oroligt det har varit i USA sedan fyrnationsturneringen i Brasilien i december. Jag hade gärna velat se hur man löser problemen på defensivt innermittfält.

För er som har möjlighet att se matchen har jag länkar till matchen här, här och här.

USA och Frankrike är alltså två av de lag som har kapacitet att gräva guld i Kanada. Tidigare under helgen har några av VM:s allra sämsta lag redan visat upp sig.

Mexiko och Ecuador har mötts i dubbelmöten i veckan. I torsdags vann mexikanskorna med 1–0:

…Och i går följde Mexiko upp med en 2–0-seger. Det är i första hand Ecuador som jag rankar som ett av VM-slutspelets sämsta lag, fast Mexiko har också mycket att bevisa. Laget visade ingen vidare klass under VM-kvalet i höstas.

VM:s allra sämsta lag är sannolikt Thailand. De var i går i Holland och föll med hela 7–0 mot holländskorna. Det är siffror som ungefär motsvarar mina extremt lågt ställda förväntningar på Thailands lag.

På klippet nedan ser man att thailändskorna stack upp och skapade ett par lägen. Bland annat hade de en snygg klack på hörna, en klack som fick den holländske kommentatorn att prata om Zlatan Ibrahimovic…

Men som synes på klippet var det annars mest Holland som stod för klassen under matchen:

På svensk mark spelades det ett antal träningsmatcher i går. Utan sina holländska landslagsspelare vann Göteborg mot Kungsbacka med 6–0. Där blev nyförvärvet Rebecka Blomqvist från Rössö fyramålsskytt. Lovande.

I övrigt Vittsjö–Fortuna Hjörring 0–0, Kif Örebro–Hammarby 1–1 och Kongsvinger–Mallbacken 3–5. Det är bra siffror i första hand för Vittsjö och Hammarby. Men som vanligt är det otroligt svårt att dra några slutsatser av träningsmatcher i början av februari.

WordPress.com sätter ihop en årlig sammanfattning av varje kalenderår på den bloggen. Kanske att någon av er är intresserad av hur det har sett ut under 2014. Sammanfattningen är på engelska:

Here’s an excerpt:

The Louvre Museum has 8.5 million visitors per year. This blog was viewed about 170,000 times in 2014. If it were an exhibit at the Louvre Museum, it would take about 7 days for that many people to see it.

Click here to see the complete report.

Lotta Schelin hade en bra dag när Lyon körde över Metz. Årets Diamantbollvinnare gjorde mål i minuterna 32, 63, 69 och 84.

Med fyra nya fullträffar är det lätt att tro att Schelin tog ett rejält kliv i toppen av skytteligan. Ett kliv blev det, men inte så rejält eftersom Lyon vann med hela 11–0 och alla lagets tre skyttedrottningar vräkte in mål. Eugenie Le Sommer visade vägen med sina 1–0- och 3–0-mål medan Ada Hegerberg stod för tre fullträffar.

Det innebär att Hegerberg leder på 19, två före Schelin och tre före Le Sommer.

I tabelltoppen är poängavstånden oförändrade eftersom såväl PSG (där både Caroline Seger och Kosovare Asllani fanns med i startelvan) som Juvisy också vann sina matcher. Montpellier ligger femma efter 7–1-seger borta mot Albi. I den matchen gjorde Sofia Jakobsson sitt lags andra, sjätte och sjunde mål. Jakobsson står därmed på totalt sex mål den här säsongen. Det placerar henne på delad niondeplats i skytteligan.

* I Tyskland vann Bayern München med 2–1 borta mot Frankfurt. Det innebär att Frankfurt med största sannolikhet är borta från chansen att vinna ligaguldet. Det innebär också att laget troligen måste vinna minst nio av de tio kvarvarande matcherna om man skall kvala in till Champions League nästa år genom ligaspelet.

Jag såg delar av dagens match och det är ingen tvekan om att Frankfurt har defensiva problem. 0–1 kom efter en miss av målvakten Desirée Schumann och 0–2 bjöd Simone Laudehr på.
Känslan man får av Frankfurtspelarnas kroppsspråk efter baklängesmålen är att laget är i obalans och mår bra av den två månader långa vinterledighet som väntar efter nästa omgång.

I övrigt i dag vann Wolfsburg med Nilla Fischer och Turbine Potsdam sina matcher. Därmed behåller Wolfsburg ledningen två poäng före München, fyra före Potsdam och hela sju poäng före Frankfurt.

* I Australien tog Canberra United och Sydney FC de två sista slutspelsplatserna på Newcastle Jets bekostnad. Jets ledde borta mot Sydney med 2–1, men med tolv minuter kvar att spela kvitterade Kyah Simon – ett mål som gjorde att Sydney passerade Newcastle i tabellen. Simon har varit borta länge till följd av en korsbandsskada och gjorde nu sin andra match och sitt första mål efter comebacken. Ett rätt viktigt mål alltså.

Lite udda här var att Canberra United spelade efter Sydney–Newcastle vilket innebar att de visste att de bara behövde ta en poäng för att få spela semifinal. Ett tag var Canberra illa ute, för i minut 54 tog gästande seriesegrarna Perth ledningen genom VM-spelaren Samantha Kerr. Michelle Heyman kvitterade dock i 69:e och i slutminuterna avgjorde Ashleigh Sykes för huvudstadslaget.

Semifinalerna spelas nästa helg enligt följande: Perth–Sydney och Melbourne–Canberra.

Det blev ju ett bra utfall av dagens matcher i Champions League för svensk del – även om Linköping gjorde en rätt blek insats i Ryssland.

På onsdag lottas slutspelet och det är klart att det står Glasgow City, Bristol Academy och Bröndby på drömlotterna. Den riktiga drömlotten är ju självklart att få alla tre de gängen på sin semifinalhalva.

Glasgow nådde för övrigt sitt avancemang så här: