Oväntad rysk seger i Norge

I går vann Sverige med 4–1 mot England. I dag noterades ett nytt överraskande resultat i Norges genrep.

Ryssland, som jag sett som EM:s kanske allra sämsta lag, vann nämligen på bortaplan med 3–2. Det var förstås ett rejält bakslag för det norska laget, som jag sett som en given medaljkandidat med tanke på hur lottningen ser ut.

Jag försökte se matchen, men stoppades en geoblock på norska tv 2.

Därför har jag fått läsa mig till att matchen hade två tvåmålsskyttar. Caroline Graham Hansen gav Norge ledningen två gånger, och ryska mittbacken och tillika lagkaptenen Ksenia Tsybutovich vände med sina båda mål ett norskt 2–1 till ryskt 3–2 kort tid i den andra halvleken. Först slog hon till på hörna, sedan på straffretur. Rysslands 1–1-mål gjorde Nelli Korovkina.

Spelare som saknades i lagen var Ada Stolsmo Hegerberg för Norge och förstamålvakten Elvira Todua för Ryssland. Den senare vet jag är skulderskadad, och går en kamp för att hinna bli spelklar till den ryska EM-premiären. Jag noterar också att Natalia Shlyapina saknades i den ryska startelvan. Det är en spelare jag imponerats av de få gånger jag sett henne.

Norge spelade så här: Ingrid Hjelmseth (Silje Vesterbekkmo, 62) – Kristine Hegland, Trine Rönning, Maren Mjelde (Marit Fiane Christensen, 62), Toril Akerhaugen – Emilie Haavi, Solveig Gulbrandsen, Ingvild Stensland (Lene Mykjåland, 80), Ingvild Isaksen (Cathrine Dekkerhus, 66), Caroline Graham Hansen – Elise Thorsnes (Melissa Bjånesöy, 46).

Och Rysslands lag formerades så här: Julia Grishenko – Xxxx, Olga Petrova, Ksenia Tsybutovich, Alla Sidorovskaya – Valentina Savchenkova, Anastasia Kostyukova – Elena Terekhova, Nelli Korovkina (Anastasia Pozdeeva, 68), Ekaterina Sochneva – Elena Morozova. Där saknades ett namn i uppställningen på norska Tv2:s hemsida. Vem det handlade om har jag inte lyckats lura ut.

Slutligen har Uefa sammanställt alla de tolv deltagande nationernas träningsmatcher sedan EM-kvalet blev klart. Den listan hittar du här. Noterbart är hur få matcher Italien har spelat, bara en utöver de fyra i Cypern cup.

Lång analys av Sverige-England

I går var jag väldigt glad över vad jag såg på Skarsjövallen. Det var verkligen en insats som ingav gott hopp om ett succé-EM.

Jag ser i dag att många kritiker tycker att vi som var på plats i Ljungskile hyllar vårt landslag för mycket.

Det tycker inte jag. 4–1 mot England är ett fantastiskt bra resultat. England är rankat sjua i världen. Att slå dem så övertygande som vi gjorde är absolut värt hyllningar.

Som ni vet tycker jag om att ifrågasätta. Men när det görs riktigt bra prestationer tycker jag också att man bör hylla, och till och med ryckas med en aning. Det gjorde jag i går.

Jag gladdes mest över att vi fick se att vi faktiskt har bra segervapen – nämligen vårt presspel, och vår effektivitet. Presspelet var stundtals lysande. Vi vann bollen många gånger precis framför Englands backlinje.

I dag har jag sett om matchen. Upplevelsen brukar få mer gråskala när man ser en match för andra gången. De insatser som man upplevt som fantastiska live blir lite sämre, medan svaga insatser ofta blir lite bättre.

Så var det även den här gången.

På plats upplevde jag Caroline Seger som näst intill felfri. Det vet jag nu att hon inte var. Inte nära. Som jag berättade i går fick Seger en solklar femma i betyg av mig.

På plats upplevde jag Josefine Öqvist som konstant felplacerad. Nu vet jag att hon åtminstone försökte göra rätt. Öqvist fick en solklar etta i betyg.

Hade jag satt om betygen i dag hade nog Öqvist fått en tvåa, om än en svag sådan. Segers femma är inte heller lika solklar längre – men den står ändå kvar.

För visst, Seger hade ett par farliga bolltapp. Och hennes passningsspel var inte lika felfritt som jag först upplevde det. Men Seger skall slå de öppnande passningarna, och då måste man tillåtas att missa ett par – om det handlar om offensiva passningar. Desutom jobbade hon kopiöst, vilket var skönt att se. Bland annat var det hon som vann bollen vid två av våra mål.

Till den lagmässiga insatsen. Man kan ha synpunkter på motståndet, framför allt efter paus. England gjorde ju fem byten i halvtid. Bland annat fick man in en rejält darrig målvakt i Rachel Brown.

Utifrån det är insatsen i den första halvleken värd mest när man ser tillbaka på matchen – det var ju då England spelade med bästa laget. Den halvleken var ojämn från svensk sida. Den började med fem fantastiska minuter där Kosovare Asllani grovt missade ett fritt läge.

När England sedan tog ledningen kändes det ologiskt, även om matchen då hade jämnat ut sig något. De följande 20 minuterna var vi däremot i gungning. Då satt man på läktaren och kände sig orolig.

England kom gång på gång fram på vår högerkant. Vårt mittförsvar var darrigt och samarbetet med Kristin Hammarström var långt ifrån bra. Jag kände det som att det bara var en tidsfråga innan England skulle göra 0–2.

Det engelska ledningsmålet visade för övrigt på att firma Charlotte Rohlin/Nilla Fischer ännu inte är på den nivå man kunde hoppas. För båda missade rejält. Först fick Rohlin inte till sin rensning. Sedan hade Fischer en position och fotställning som gjorde att hon var chanslös att hinna med när insticket kom.

Kvitteringen ändrade allt. Den var frukten av riktigt fint svenskt spel som innehöll uppspel på forward, tillbakaspel och sedan en högklassig långpassning från Marie Hammarström till Antonia Göransson. Potsdamproffsets mottagning i fart och avslutning var högklassiga aktioner.

När Englands backlinje och ena assisterande domaren strax efter dessutom bjöd oss på ett billigt offsidemål till 2–1 föll bitarna på plats.

Under den svaga period där vi var i underläge var frågetecknen gigantiska. Då kändes inte Jessica Samuelsson som en EM-spelare. Och mittfältet var alldeles för brett i försvarsspelet, vilket gav England stora ytor centralt. Ofta var luckan mellan vår backlinje och vår mittfält på en bra bit över 1000 kvadratmeter. Det fanns alltså nästan ett hav att lägga in bollar på.

Efter 2–1-målet höll vi ihop mittfältet bättre. Halvlekens sista kvart kändes riktigt bra. Och efter paus blev det ännu bättre. Då hade vi ett tajtare lag, och vi lät inte England skapa speciellt mycket.

Visst gjorde England fem byten i halvtid. Men man spelad efter paus till åtta elftedelar med samma lag som startade i 1–1-matchen mot Japan förra veckan. Det var alltså ett lag som jag bedömer vara minst en klass bättre än det brasilianska B-lag som vi mötte i vår förra träningsmatch.

Att manöverera ut det engelska laget så totalt som vi gjorde efter paus var helt klart ett härligt styrkebesked. Den engelska förbundskaptenen Hope Powell pratade efteråt om att England inte hade klarat av att stå upp i den fysiska matchen. Att svenskorna både var starkare och snabbare.

Jag delar den uppfattningen.

Nu skall man ju vara medveten om att det bara var ett genrep. Och att ett bra genrep ju förstås inte är någon garanti för att vi även får uppleva ett bra mästerskap.
Men det svenska laget visade efterlängtad klass i går. De lämnade Skarsjövallen med en hel buss full med självförtroende.

Visst kvarstår många av de frågor man hade med sig till Bohuslän:

* Kristin Hammarströms arbete utanför målområdet imponerade inte. Inte kommunikationen med backlinjen heller.

* Mittförsvaret kom ofta fel. Djupet hamnade på fel spelare, vilket innebar att den mittback som var på bollsida flera gånger överraskades av löpningar precis bakom henne. Jag gav Rohlin och Fischer varsin tvåa i betyg. Mer tyckte jag inte de var värda.

* Högersidan är inte löst. Efter en hemsk start spelade nog Jessica Samuelsson in sig i premiärelvan. Men jag undrar om Öqvist finns i positionen framför mot Danmark. Hon jobbade bra den första kvarten. Sedan fick hon order om att snabbare komma ut på kanten. Efter det hamnade hon fel både defensivt och offensivt. Således bidrog hon till att vårt innermittfält tappade kontrollen centralt. Då gjorde både Sofia Jakobsson och Therese Sjögran betydligt bättre insatser efter paus.

* Kosovare Asllani och Lotta Schelin hade inte mycket till samarbete. Båda är vana vid att spela som ensamma spjutspetsar i sina klubblag. De agerade också mest en och en i går. Det gjorde de dock ganska bra. Inte minst Schelin som gjorde två mål och hade ett assist. Dessutom tyckte jag att hon hade ett piggare steg än på länge.

* Vi saknar en plan B – en lösning på hur vi skall vända eventuella underlägen i matchernas slutskede. Pia Sundhage sa att hon hade tänkt att laget skulle träna på forcering i matchens slutskede. Fast väl där var hon nöjd med både resultat och att ha undvikit skador. Därför lät hon i stället Amanda Ilestedt och Jenny Hjohlman debutera.

Alla de här sakerna kunde ha gjort att jag känner mig orolig. Och de finns förstås också i Sundhages bakhuvud.

Samtidigt är hon medveten om att alla lag har svagheter. Och att svagheterna inte är så allvarliga om man väger upp dem med ett antal riktigt rejäla styrkor.

I går var presspelet, snabbheten och effektiviteten tre svenska styrkor som fick mig att bortse från svagheterna. För trots att det var så mycket som inte funkade perfekt vann vi med 4–1 (2–1) i mål och enligt min räkning med 12–4 (5–2) i klara målchanser mot ett av de lag som har kapacitet att vinna EM-guld.

Slutligen noterar jag att man i 75:e minten i går fick lära sig att Jenny Hjolman numera har utrustats med ett h till och således heter Hjohlman.

Hjohlman förekommer för övrigt i det här klippet från matchen. I slutet av klippet noteras också att det verkar vara riktigt bra stämning i truppen:

Vilken fantastisk Seger

Jag har just lämnat mina texter från Skarsjövallen, och Sveriges EM-genrep.

Vilken match det blev. Det blev ju verkligen en sprakande föreställning – tvärtemot vad jag trodde inför avspark.

Det här blir inget långt inlägg, då jag har några timmars bilresa framför mig. Men jag måste bara skriva några hyllningsord om Caroline Seger.

Jag har varit en av hennes största kritiker. Men i dag höll Seger verkligen högsta världsklass. Det var liksom inget snack – hon får en högst välförtjänt femma i morgondagens BT.

Caroline Seger

Caroline Seger

Kul att äntligen få se Seger vara briljant i 90 minuter. Och hoppas verkligen att man får se henne uppträda på den här nivån fler gånger de närmaste veckorna. För då blir det här en riktigt rolig sommar.

Lika bra som Seger var stundtals det svenska presspelet. Det ger mig en skön hemresa, och att längtan efter nästa veckas premiär blir ännu större.

Fast som vanligt skall vi inte rusa i väg för mycket. Det här var ett genrep, England gjorde fem byten i halvtid – och vår backlinje var i gungning en period i den första halvleken.

Fast det tänker jag åtminstone glömma under några timmar. För nu tänker jag njuta och drömma under hela hemresan.

Sällsynt med sprakande genrep

Strax rullar bilen mot Skarsjövallen och Sveriges efterlängtade EM-genrep.

Jag förväntar mig ingen sprakande tillställning. Det brukar ju inte spraka om svenska mästerskapsgenrep. Se bara här:

EM 2009: Norge 0–1
VM 2011: Japan 1–1
OS 2012: Storbritannien 0–0

Totalt tre mål på tre matcher alltså. Men visst vore det kul om vi fick se ett trendbrott i kväll?

Jag vet inte hur det funkar med uppkoppling och sånt i Ljungskile. Och jag skall producera rätt mycket till morgondagens tidning. Men finns det tid och möjlighet lovar jag att uppdatera bloggen under kvällen. Annars återkommer jag i morgon. Vi hörs.

Se upp till höger

Sedan någon timme tillbaka vet vi startelvan till EM-genrepet. Och det lär bli stort fokus på vår högerkant i morgon.

För Pia Sundhage fortsätter att prova sig fram. Hon kör dock vidare på linjen från Brasilienmatchen, alltså med en väldigt offensivt balanserad startelva. I den matchen tycker jag att anfallsspelet funkade ganska dåligt. Vi hade ju väldigt svårt att spela till oss målchanser, utan fick förlita oss till fasta situationer och motståndarmisstag.

Kanske blir det annorlunda mot England – som jag ser som ett av EM:s allra bästa lag. Jag räknar med att engelskorna kommer att ha rätt mycket boll, vilket i sin tur gör att vi borde kunna få en hel del chanser att kontra på dem. Och vårt lag känns ju som klippt och skuret för kontringar.

England är för övrigt väldigt ojämnt från match till match. Deras högstanivå är väldigt hög. Spelar de som mot Japan senast lär vi få det väldigt tufft. Då får vi ett bra test av vårt försvarsspel.

Josefine Öqvist

Josefine Öqvist

Framför allt är man ju väldigt intresserad av att se hur vår högerkant klarar sig. Där har Sundhage nu givit Jessica Samuelsson och Josefine Öqvist förtroendet – vilket är väldigt offensivt. Samtidigt har Samuelsson en bra snabbhet, vilket känns som en nödvändighet mot Englands kvicka vänsterkant.

Senast spelade engelskorna där med Alex Scott och Eniola Aluko – två mycket duktiga spelare, offensivt sett. Men kanske är Stephanie Houghton tillbaka som back i morgondagens match, något som knappast försämrar Englands slagstyrka till vänster.

Det lär alltså kunna blåsa rejält på vår högersida. Om Samuelsson/Öqvist pallar för trycket i morgon, då är de definitivt även redo för EM.

Högerkanten kommer helt klart att ha störst fokus på sig. Men det finns ju väldigt mycket annat som också är intressant. Här är fyra frågor jag tar med mig till Ljungskile:

* Hur ser Kristin Hammarström ut i luftrummet?
* Hur klarar sig mittförsvaret?
* Skiner Lotta Schelin?
* Klarar vi av att få några längre anfall?

Det är nu ganska exakt en vecka till premiären mot Danmark. Vis av erfarenhet från tidigare mästerskap så behöver inte alla pusselbitar ha fallit på plats innan avspark. Men ju mindre oro vi tar med oss till Gamla Ullevi, desto bättre.

Slutligen, här är startelvan: K. Hammarström – Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Antonia GöranssonKosovare Asllani och Schelin.

Avspark är 19.00 på Skarsjövallen. Matchen tv-sänds i Tv4sport. Sändningen startar 18.30.

Schoughs viktigaste roll

Olivia Schough

Olivia Schough

I vintras undrade jag över vad Olivia Schough gjorde i landslagstruppen. Det gör jag inte längre.

Dels har Schough under våren visat kvaliteter på planen som jag tidigare inte hade sett. Dels är hon fullständigt perfekt att ha i en trupp.

Schough är ju fantastiskt underhållande. Jag har tidigare rankat henne som en av landets roligaste sporttwittrare. Hon roar lagkamraterna på andra sätt också. Se bara det här klippet som gick på SVT-sporten i går.

Vågar man kalla en landslagslegendar som Therese Sjögran för ”gammal kärring” i tv lär det knappast finnas några gränser för hur Schough härjar när kamerorna är avstängda. Och det lär bara vara bra för vår trupp med tanke på vilket tryck man kommer att ha på sig när EM väl drar i gång.

Knän, Holland, Asllani och Frankfurt

Mandy van den Berg är knäskadad och missar EM. Det är förstås ett tungt bakslag för Holland – och kanske också för Vittsjö.

Van den Berg ersätts av Merel van Dongen i EM-truppen. Hur svår skadan är finns inga uppgifter på ännu, men det finns nog anledning till oro även i Vittsjöleden.

Kopplat till van den Bergs skada är det läge att göra en kort koll på den nationella fotbollen så här en vecka innan EM-premiären.

Tyvärr finns det ytterligare en knäskada att rapportera om. Det är Kif Örebros talangfulla nyförvärv Michelle de Jongh som dragit av korsbandet redan innan hon anlänt till damallsvenskan.

Apropå korsband undrar jag om hur det gick med Johanna Frisk? Någon som sett någon uppgift kring hennes korsband?

Frisks klubb Tyresö har valt att låna ut andramålvakten Jessica Höglander till AIK. Det är förstås bra för talangen Höglander att få speltid på hög nivå. Frågan man ställer sig är dock i första hand vad Tyresö tänker sig för ersättare. Tänker man skaffa en ny uttalad andremålvakt, eller är det en ny prestigevärvning på gång?

Det här är ren spekulation, men Hope Solo har ju kopplats ihop med klubben förr. Och hennes Seattle Reign lär inte nå slutspelet i NWSL.

I övrigt på svensk mark jagar Göteborg spelare att bredda truppen med. Enligt den här artikeln kommer Torbjörn Nilsson att kolla in EM extra noga.

Jag har även obekräftade uppgifter om att GFC har försökt att värva en mittfältare från Jitex. Men att det inte blev någon övergång.

* I Frankrike fortsätter PSG att storsatsa. I dagarna gjorde klubben bland annat klart med franska EM-spelarna Marie-Laure Delie och Laura Georges från Montpellier respektive Lyon. Det innebär ökad konkurrens för Kosovare Asllani. För Delie lär ju slåss om just den platsen Kosse har haft i PSG, den som djupledsgående spjutspets. Svenskan var dock positiv till värvningarna när jag frågade henne i går. Hon sa så här om värvningarna:

”Det tycker jag är skitbra. Det visar att klubben är på väg att ta nästa steg. Vi behöver bredda truppen för att få en bred bänk för Champions League, precis som Lyon har. Jag tror inte att det är färdigvärvat ännu.”

* Frågan är ändå om inte Frankfurt gjort den bästa värvningen i veckan, då de kontrakterat Celia Okoyino da Mbabi. Känslan är att hon kan bli den målskytt som fyller den stora luckan efter Birgit Prinz. Frankfurt lär bli farligt i höstens Frauen-Bundesliga.

Frankfurt är också på väg att tappa sin landslagsmålvakt Nadine Angerer. Ny klubb meddelas närsomhelst.

I Tyskland har även mästarlaget Wolfsburgs förstamålvakt från den gångna säsongen Alisa Vetterlein valt att skriva på för nykomlingen Hoffenheim. Övergången är garanterat en reaktion på att Wolfsburg nyligen knöt upp tyska EM-målvakten Almuth Schult.

Bloggen Spelare 12 har för övrigt en bra lista över sommarens viktigaste övergångar. Den hittar du här.

* Slutligen något helt annat. Expressens EM-bilaga är verkligen jättematig – och på många sätt riktigt, riktigt bra och intressant. Betygsättningen är det man kollar på först, och jag har en del synpunkter där, som jag återkommer till senare. Fast betygsättning är något subjektivt, och där kan man inte säga att något är fel.

Ett grovt fel har jag dock hittat – nämligen slutspelsträdet. Där har man missat hur semifinalerna spelas. Troligen är det just det misstaget som gjort att många av tidningens ”experter” tippar att Frankrike och Tyskland kommer att mötas i final. Men det sannolika är ju att Tyskland, Frankrike och England kommer att hamna på samma halva – och att det är öppet för Sverige på den andra halvan.

Här är min EM-trupp

Nu har alla förbundskaptener presenterat sina EM-trupper. Därmed är det dags för mig att presentera min. Och jag tar mig friheten att plocka spelare ur samtliga de tolv deltagande länderna.

Jag har försökt att bygga en trupp, och en startelva, som faktiskt också skulle fungera i verkligheten. Det innebär att jag alltså inte bara tagit med offensiva spelare. De positioner där jag känner att konkurrensen är sämst är målvakten samt egentligen alla positioner i backlinjen. Däremot vimlar det av duktiga ”tior” och vassa forwards.

I min drömtrupp finns det inte speciellt många platser för svenska spelare. Jag har faktiskt bara med två, varav båda kallas Lotta. Den ena Lotta är lite av ett önsketänkande. För om den svenska backlinjen skall fungera som vi vill måste nämligen Charlotte Rohlin hitta 2011 års VM-form. Och det hoppas och tror jag att hon gör.

Förhoppningsvis kommer det med betydligt fler svenska spelare i mitt dreamteam efter turneringen. För det vore ju fantastiskt kul om man då fick anledning att ta med exempelvis Kristin Hammarström, Nilla Fischer, Caroline Seger, Antonia Göransson, Kosovare Asllani och kanske någon till.

Nog om bakgrunden till min drömtrupp. Här är den:

Målvakter (3):
* Nadine Angerer, Tyskland
Rutinerad målvakt, som sannolikt dock har haft sin topp. Men som jag ser det är hon fortfarande Europas bästa på sin position. I varje fall känns det så inför EM…

* Sarah Bouhaddi, Frankrike
Spänstig, och jobbar gärna långt utanför straffområdet. Har en fantastisk högstanivå, men är fortfarande lite flaxig – och bjuder ibland på rejäla misstag.

Thora Helgadottir

Thora Helgadottir

* Thora Helgadottir, Island
Lite av Bouhaddis motsats. Är i och för sig duktig på fötterna, men håller sig oftast i eget målområde. En trygg och stabil sista utpost.

Backar (7):
* Alex Scott, England
Teknisk, offensiv ytterback. Kommer hela tiden i löpningar längs med långlinjen, men är ändå stabil i defensiven. En av mina favoritspelare.

* Wendie Renard, Frankrike
Lång, och ett riktigt stark i luftrummet. Således ett hypervasst vapen vid fasta situationer.

Charlotte Rohlin

Charlotte Rohlin

* Charlotte Rohlin, Sverige
Snabb, placerings- och brytsäker. Uttagningen är dock lite av ett önsketänkande. Höll världslagsnivå i VM 2011. Måste upp dit nu igen om det skall bli svensk succé.

* Stephanie Houghton, England
Ofta mittfältare i klubblaget. Används däremot som väldigt offensiv vänsterback i landslaget. En bra frisparksskytt. Målfarlig. Hängde bra med i skytteligan i OS.

* Saskia Bartusiak, Tyskland
Håller ihop den tyska backlinjen. Stark i luftrummet och placeringssäker.

* Luisa Wensing, Tyskland
Ung talangfull back, som både kan spela centralt eller som ytterback. Bra tajming i luftrummet, och således ett vapen vid fasta situationer.

Line Röddik Hansen

Line Röddik Hansen

* Line Röddik Hansen, Danmark
Elegant, passningssäker back med skön vänsterfot. Användbar både som mitt- och ytterback.

Mittfältare (9):
* Nadine Kessler, Tyskland
Wolfsburgs lagkapten har en stor arbetskapacitet. Är ett vasst vapen när hon kommer i sina djupledslöpningar. Har riktigt bra tajming i luftrummet, och nickar in en och annan hörna.

* Camille Abily, Frankrike
Ett spelgeni. Styr sitt lags anfallsspel med sitt fina passningsspel, och sin blick för spelet. Bra på att öppna kanterna. Och en bra skytt.

* Louisa Necib, Frankrike
Lagets tia – alltså hon som skall sticka in de avgörande passningarna. Har bra känsla i högerfoten, och slår således väl avvägda hörnor och frisparkar.

* Elodie Thomis, Frankrike
Hypersnabb ytter. Det finns inte många – om ens några – ytterbackar som vinner löpdueller med Thomis. Hade tidigare problem med bollkontrollen, men har förbättrat sin teknik rejält.

* Eniola Aluko, England
Är precis som Thomis hypersnabb – och högerfotad. Men är ändå användbar till vänster, då hon både kan komma runt på kanten och kliva in och skjuta. Har nämligen ett väldigt bra skott.

Caroline Graham Hansen.

Caroline Graham Hansen.

* Caroline Graham Hansen, Norge
Norges bästa spelare 2012 är en fantastisk dribbler, och har dessutom bra skott med båda fötterna. Dribblar kanske lite väl mycket ibland. Men har megapotential, och kan få sitt stora genombrott i EM.

Anita Asante

Anita Asante

* Anita Asante, England
Mittbacken som har klivit upp i planen är en favoritspelare. Stark, löpstark och bolltrygg. Dessutom duktig i luftrummet.

Veronica "Vero" Boquete

Veronica ”Vero” Boquete

* Veronica Boquete, Spanien
Passningsgeni som är användbar i många roller. Agerar spjutspets i landslaget, används ofta som innermittfältare i Tyresö.

* Lena Goessling, Tyskland
Spelskicklig, defensiv innermittfältare med ett bra skott. Har även visat sig ha bra kapacitet som innerback i sitt klubblag, Champions Leaguemästarinnorna Wolfsburg.

Forwards (4):
* Celia Okoyino da Mbabi
Snabb, stark och gör mål både med fötterna och huvudet. Gjorde 17 på sju matcher i EM-kvalet. En av världens allra bästa forwards.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

* Lotta Schelin, Sverige
Snabb och otroligt vass när hon kommer rättvänd. Duktig på att löpa in mot första stolpen.

* Dzenifer Marozsan, Tyskland
Otroligt teknisk och bolltrygg. Styr det tyska anfallsspelet, och är den som sticker in de avgörande passningarna. Bra högerfot för leverans av hörnor och frisparkar.

Pernille Harder

Pernille Harder

* Pernille Harder, Danmark
Teknisk, spelskicklig och utrustad med en riktigt bra känsla i högerfoten. Men är inte heller oäven med vänstern. Har fin arbetskapacitet – och är därmed tänkbar också i de flesta mittfältsrollerna.

Startelvan kommer enligt Lyonmodell att ställas upp 4-2-3-1 med snabba spelare på de offensiva kanterna, alltså: Angerer – Scott, Renard, Rohlin, Houghton – Kessler, Abily – Thomis, Necib, Aluko – Okoyino da Mbabi.

Några spelare som hamnat precis utanför truppen är Laura Georges och Amandine Henry (Frankrike), Leonie Maier (Tyskland), Anouk Hoogendijk (Holland), Sara Björk Gunnarsdottir (Island), Ada Stolsmo Hegerberg (Norge) och skadeförföljda Kelly Smith (England). De lag som blivit helt utan representation i truppen är Finland, Ryssland, Holland och Italien.

Nu väntar jag bara på era synpunkter på min trupp…

Snurrade bort kul bilaga

Eftermiddagens presskonferens för landslaget var ett öppet hus, där spelarna stod till medias förfogande i 1,5 timmar.

Jag hann med sju, eller möjligen åtta intervjuer samt en enkät. Efter sådana presskonferenser är man helt snurrig.

Jag var så snurrig att jag missade att ta med mig något av alla de exemplar av Expressens EM-bilaga som delades ut på presskonferensen. Så jag får väl köpa tidningen i morgon i stället…

Inför presskonferensen hann jag dock bläddra igenom bilagan, och den såg ut att vara riktigt välgjord. Dock tyckte jag vid en skumning att betygsättningen på alla spelare kändes något tveksam – och byggde på gamla meriter. Flera av spelarna i mitt dreamteam fick ju bara treor…

Nämnt dreamteam presenteras för övrigt i nästa inlägg, som kommer redan om några minuter.

En som verkade riktigt nöjd med Expressens bilaga var Lotta Schelin:

Lotta Schelin

Lotta Schelin bläddrar.

Även Aftonbladet kommer för övrigt med en EM-bilaga i dagarna (den 8 juli). Det är förstås väldigt kul att kvällstidningarna satsar så på mästerskapet. Förhoppningsvis säljer de riktigt bra, så att bilagorna får uppföljare.

* Slutligen vill jag passa på att göra reklam för det här programmet på Eurosport. Där gör Lisa Ek, Linda Sembrant och Thomas Dennerby en lysande genomgång av Sveriges EM-grupp. Rekommenderas absolut.

Jossans snabba klipp

Pia Sundhage är oerhört seriös i många områden. Frisyr och utseende är dock två områden som hon helst hade sluppit bry sig om.

Se bara det här klippet som visar när Josefine Öqvist får två minuter på sig att klippa förbundskaptenen. Med en vanlig tejpsax.

Det är både kul och samtidigt lite absurt. Eller hur?

Tillagt i efterhand: Jag har nu lärt mig hur man bäddar in tv-klipp:

Sundhage jobbar på tekniken

Detta bildspel kräver JavaScript.

Så är man på plats på landslagets EM-läger i Stenungsund. Vi i media fick se uppvärmningen på dagens träning. Det handlade om 30 minuters passningsövning.

Sedan fick vi lämna. Träningen är nämligen stängd eftersom laget bland annat skulle jobba med fasta situationer. Fast om någon dansk spion finns i Stenungsund har denne tillgång till en rejäl ”snikens kulle”.

Snikens kulle på Nösnäsvallen.

Snikens kulle på Nösnäsvallen.

Det var inget spännande med uppvärmningen. Jag räknade inte in spelarna, men fick uppfattningen att alla deltog i övningarna. Mest intressant var att se hur Pia Sundhage passade på att förbättra sin egen teknik när spelarna stretchade.

Pia Sundhage tränar teknik.

Pia Sundhage tränar teknik.

Sundhage jobbade med att förbättra gamle Ronaldo:s specialare, att föra bollen från utsida till insida i en rörelse, med samma fot. Alltså den fint som Zlatan Ibrahimovic gjort till sin.

Island i ord och bild

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är dags för ett nytt bildkollage, den här gången från landskampen Sverige–Island på Myresjöhus Arena i Växjö i våras. Jag åkte dit delvis för att utöka min bildbank, därför blev det väldigt många bilder.

Jag tänkte även passa på att skriva några ord om Island, som var ett av de sista lagen att presentera sin EM-trupp.

Det är en trupp som lär få det svårt i Smålandsgruppen, där de ställs mot Norge, Tyskland och Holland. Men isländskorna kan spela utan att känna någon press. De har ju gjort sin stora prestation genom att kvala in till sitt andra raka slutspel.

Det är en megaprestation med tanke på att Islands totala befolkning ligger på ungefär 320 000 invånare. Som jämförelse har Göteborgs kommun cirka 530 000.

Sju spelare i den isländska truppen har sin klubbtillhörighet i Sverige. Noterbart är att den före detta Örebrospelaren Edda Gardarsdottir, numera i engelska Chelsea, inte fick plats i truppen. Den ser ut så här:

Målvakter:
Thora Helgadottir (Malmö), Gudbjörg Gunnarsdottir (Avaldsnes) och Sandra Sigurdardottir (Stjarnan).

Backar: Katrin Jonsdottir (Umeå), Sif Atladottir (Kristianstad), Hallbera Gisladottir (Piteå), Glodis Perla Viggosdottir, Thorunn Helga Jonsdottir och Anna Björk Kristjansdottir (Stjarnan), Olina Vidarsdottir (Chelsea) och Elisa Vidarsdottir (Vestmannaeyjar).

Mittfältare:
Sara Björk Gunnarsdottir (Malmö), Gudny Odinsdottir (Kristianstad), Dora Maria Larusdottir (Valur), Katrin Omarsdottir (Liverpool), Dagny Brynjarsdottir (Valur), Katrin Asbjörnsdottir (Thor/KA).

Forwards:
Margret Lara Vidarsdottir (Kristianstad), Holmfridur Magnusdottir (Avaldsnes), Rakel Hönnudottir (Breidablik), Fanndis Fridriksdottir (Kolbotn), Harpa Thorsteinsdottir (Stjarnan) och Elin Metta Jensen (Valur).

Ett antal av de spelarna finns med på mina bilder från Växjö. De ser du här:

Ytterligare några trupper är klara

I går var sista dagen för lagen att presentera sina EM-trupper. Under helgen fick vi således också veta Spaniens, Finlands och Hollands slutgiltiga trupper.

Den spanska innehåller fem spelare från det lag som föll mot Sverige i finalen av fjolårets F19-EM. Bland annat Barcelonas Alexia Putellas, som ju nyligen gjorde det här spektakulära målet.

Även Finlands svenske förbundskapten Andreé Jeglertz har ung talang i sin trupp. Han tog nämligen med 17-åriga Natalia Kuikka (fyller 18 i december) som spelar sin klubbfotboll i den finska andraligan, samt ett år äldre Nora Heroum – som således är född 1994.

Däremot valde Jeglertz att inte ta med talangfulla Adelina Engman – som spelade i fyra av kvalmatcherna. Kanske gjordes valet för att inte brandskatta det finska F19-landslaget helt till deras EM-slutspel?

Den finska truppen innehåller åtta spelare från damallsvenskan. Det hade varit två till om inte Linda Sällström och Maija Saari fallit bort på grund av skador. I Hollands trupp håller fem av spelarna till i Sverige.

Holland skrällde sig till semifinal för fyra år sedan, och är en liten outsider. Holland eller Spanien är för övrigt de mest sannolika motståndarna för Sverige i kvartsfinal – om vi vinner vår grupp.

Här är de tre trupperna i sin helhet:

Finland:

Målvakter:
Minna Meriluoto (Jitex), Siiri Välimaa (NiceFutis) och Tinja-Riikka Korpela (LSK Kvinner).

Backar:
Tuija Hyyrynen (Umeå), Susanna Lehtinen (Örebro), Anna Westerlund (Piteå), Nea-Stina Liljedahl (Honka), Laura Kivistö och Pirjo Leppikangas (PK-35 Vantaa) och Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner).

Mittfältare:
Annika Kukkonen (Sunnanå), Tiina Saario (Åland United), Emmi Alanen (Kokkola), Nora Heroum och Henni Malinen (Honka), Heidi Kivelä (PK-35 Vantaa) och Natalia Kuikka (Merilappi).

Forwards:
Sanna Talonen (Örebro), Annica Sjölund och Leena Puranen (Jitex), Marianna Tolvanen (Honka), Jaana Lyytikäinen (Åland United) och Ella Vanhanen (Pallokissat).

Holland:

Målvakter:
Loes Geurts (Vittsjö), Angela Christ (PSV Eindhoven) och Sari van Veenendaal (Twente).

Backar:
Mandy van den Berg (Vittsjö), Dyanne Bito och Claudia van den Heiligenberg (Telstar), Daphne Koster och Leonne Stentler (Ajax), Mirte Roelvink (Gütersloh) och Siri Worm (Twente).

Mittfältare:
Renée Slegers (Linköping), Kirsten van de Ven (Tyresö), Anouk Dekker och Sherida Spitse (Twente), Anouk Hoogendijk och Desiree van Lunteren (Ajax) samt Danielle van de Donk (Eindhoven).

Forwards:
Manon Melis (Malmö), Lieke Martens (Duisburg), Marlous Pieete (Twente), Chantal de Ridder och Mandy Versteegt (Ajax), Sylvia Smit (Zwolle).

Spanien:

Målvakter:
Ainhoa Tirapu (Bilbao), Maria Jose Pons (Espanyol) och Dolores Gallardo (Atletico Madrid).

Defenders:
Irene Paredes och Leire Landa (Bilbao), Melisa och Miriam Dieguez (Barcelona), Marta Torrejon (Espanyol) och Ruth Garcia (Levante).

Midfielders:
Jennifer Hermoso (Tyresö), Elisabeth Ibarra (Bilbao), Sandra och Silvia Meseguer (Espanyol), Amanda Sampedro och Priscila Borja (Atletico Madrid) samt Virginia Torrecilla och Vicky Losada (Barcelona).

Forwards:
Veronica Boquete (Tyresö), Sonia och Alexia Putellas (Barcelona), Nagore Calderon (Atletico Madrid),  Adriana (Western New York Flash) och Erika Vazquez (Bilbao).