Barcelona, Vittsjö och Öster hetast under iskall fotbollslördag

Det var en ganska tunn fotbollshelg. I dag blev den mest intressanta matchen, KIF Örebro–Linköping, inställd på grund av kylan.

* Enda allsvenska laget som var i farten var Vittsjö GIK som ställde upp reservbetonat, och pliktskyldigt vann med 3–0 mot division II-laget Asarum. Målen gjordes av Emma Sjödahl, Johanna Andersson och Josefine Mårtensson. Enligt lokaltidningen Norra Skåne var nyförvärvet Emma Kullberg bäst i Vittsjölaget.

* Den mest intressanta matchen som spelades var nog ändå mötet mellan de två förväntade topplagen i söderettan, Öster och Dalsjöfors. Där vann småländskorna med 3–1 mot västgötskorna.
Enligt vad Östertränaren Marie Bengtsson sa till Smålandsposten hade Öster 21–9 i avslut. Och även om Ellen Larsson gav Dalsjöfors ledningen i minut 70 kunde Öster vända under den sista kvarten efter två mål av Anna Hjälmkvist och ett av Johanna Kärrå.
Dalsjöfors lag var reservbetonat, man saknade bland annat sina kanadensiska stjärnor Erin McLeod och Melissa Tancredi. Men det kommer Boråslaget även att göra i minst fem seriematcher under året, så de måste kunna prestera ändå om det skall kunna bli den omedelbara allsvenska comeback som Dalsjöfors satsar mot.

* I Italien vann Bardolino Verona med både Maria Karlsson och Stephanie Öhrström i startelvan med 2–1 mot Como. Därmed lånar (?) Bardolino serieledningen i ett dygn. För i morgon spelar Brescia borta mot Lazio och Tavagnacco hemma mot Milan. Både Brescia och Tavagnacco passerar Bardolino – om de vinner sina matcher. Och de gör de nog, för både Milan och Lazio återfinns bland de fyra lägst placerade lagen i tabellen.

* I Frankrike har redan fyra av sex matcher den här helgen ställts in på grund av kylan. Bland de inställda matcherna finns Lyons bortamöte med Muret, som skulle spelas i morgon. Alltså ingen match för Lotta Schelin i helgen.

* Barcelonas damer leder överlägset den spanska ligan, Superliga Feminina. På de 15 omgångar som spelades fram till det nu pågående vinteruppehållet vann Barca 14 matcher, och kryssade bara i det avslutade derbyt mot Espanyol.
Under uppehållet har nu Barca finbesök från Japan i form av det stjärnspäckade japanska mästarlaget Inac Kobe Leonessa – med Homare Sawa som härförare. I går spelade de båda lagen 1–1, efter japanskt ledningsmål av Chiaki Minamiyama och kvittering från Olga Garcia.
Är Barca månne på väg att bli en maktfaktor även bland tjejerna?

* Morgondagens på förhand mest intressanta match är träningsmatchen mellan LdB Malmö och Kristianstads DFF. Det skall bli kul att få en första försmak av var Malmö står med en dryg månad kvar till kvartsfinalen i Champions League mot starka FFC Frankfurt.

Pingis, silencio stampa, ett hett tips och lösningen på KDFF-gåtan

Dagens inlägg blir ett uppsamlingsheat av smått och gott från veckan som gått. Trevlig läsning.

* Göteborg FC föll mot Frankfurt med 4–1 i en träningsmatch häromdagen. Resultatet är ett tydligt tecken på att vårt ena svenska Champions Leaguehopp behöver minst ett par toppspelare till för att kunna hävda sig när det smäller till om en och en halv månad.

* För övrigt är det nu klart med tid och datum för Göteborgs första kvartsfinal i just Champions League. Arsenal–Göteborg spelas onsdagen den 14 mars, med avspark 14.30 brittisk tid. Det är väl 15.30 svensk tid, om inte jag är helt fel ute.
Med sådan starttid kan Arsenal inte förvänta någon storpublik. Max 300?
Matchen spelas för övrigt på Meadow Park, som är hemmaarena för herrlaget Boreham Wood FC i engelska sjätteligan.

* Mer Göteborg. Läste att Olivia Schough slog Torbjörn Nilsson i två raka set i bordtennis under träningslägret. Det kan inte vara bra för stämningen i truppen. För en sämre förlorare än Torbjörn Nilsson är svårt att hitta. Jag vet, för jag har vunnit mot honom i fotbollstennis en gång. En stor seger.
Kanske bra därmed att Sara Lindén lät (?) Torbjörn vinna första setet i deras tennismatch med 7–6… Sedan bröts matchen på obestämd tid.

Lisa DeVanna

* Linköping stod för veckans värvning när de fick Lisa De Vanna att skriva på. Hon är grymt snabb och ligger bakom massor av mål. Blir spännande att följa i allsvenskan.
Och det på många sätt. För det första jag tänker på när jag hör hennes namn är att det varit mycket strul runt henne, och att hon inte ger några intervjuer.
I varje fall var det tvärstopp vid VM i somras. Då var vi ett gäng svenska reportrar som försökte få prata med henne. Det var lönlöst.
Det skall bli intressant at se om Peter Mildaeus och de andra på Corren får något snack med Australiens stjärna – eller om det är Silencio Stampa som gäller i Linköping i år.
Apropå Peter och Corren så satt han och fotograf Jigerström på parkeringen i Leverkusen och tog emot mig när jag kom ner till VM i somras. Fast nej, jag var inte avundsjuk på deras boende…

Correns utsända bredvid sitt rullande hotell.

* En vaken bloggläsare gav mig snabbt lösningen på gåtan med den KDFF-bil som stod parkerad i mitt kvarter. Tack.
Det var för övrigt ägaren själv, Markus Nilsson, som gav svaret. Ett lätt pinsamt sådant för honom själv. Han är nämligen ny klubbchef i Vittsjö, men har inte strajpat om bilen sedan han slutade sitt tidigare jobb, det som kanslichef i Kristianstads DFF.
Och han hävdar att han inte var i Borås för att värva spelare. Jag är beredd att tro honom…

En typisk Vittsjöbil?

* Läste i helgen på Linda Wijkström:s twitter att tränarna i norr- och söderettan spår att Sunnanå SK kommer att ta sig till damallsvenskan 2013. Således bara en plats kvar att kriga om för Dalsjöfors, Sundsvall, QBIK, Hammarby, Öster och övriga intressenter.

* Ser att Maria Karlsson och Stephanie Öhrström inte längre är ligaledare i Italien. Deras Bardolino Verona har bara tagit fyra poäng på de tre senaste omgångarna, och har fallit ner till tredje plats i en allt jämnare toppstrid. Framför allt är det krysset hemma mot bottenlaget Venezia som ställt till det för Veronalaget.
Brescia leder nu på 29 poäng och bättre målskillnad än Torres. Bardolino har 28 poäng som trea, och Tavagnacco har 25 som fyra. Det är de här fyra lagen som gör upp om guldet – och om den andra platsen i Champions League.

Var hamnar alla WPS-spelare?

Vart skall spelarna ta vägen? Det är frågan på allas läppar sedan WPS lades på is i förrgår.
Pia Sundhage uppmanar alla USA:s OS-aktuella spelare att strunta i klubbfotboll inför OS.
Så här sa Sundhage till GP om sina landslagsspelare:

”De gör som de vill, men jag tror inte att ni kommer att se en enda av dem i Sverige. De har väldigt bra förutsättningar i USA och är lojala mot sin arbetsgivare, förbundet.”

Men det finns ju mängder av spelare från andra länder, och dessutom ett stort antal duktiga amerikanska spelare som står utanför landslaget.
Och många av dem har tydligen redan hört av sig till svenska klubbar. Så här twittrade Kristianstads tränare Elisabeth Gunnarsdottir tidigare i dag:

”Det är verkligen silly season. I trodde aldrig att jag kunde få så många e-mejl och telefonsamtal från så många fantastiska spelare på 48 timmar. Vart skall alla ta vägen?”

Och där var den heta frågan igen.
Jag har funderat, och kommit fram till följande teori:

Många av de amerikanska spelarna kommer nog att tvingas spela i någon av de halvprofessionella ligorna USL W-league eller WPSL.
Den senare ligan har för övrigt erbjudit alla fem WPS-klubbarna varsin plats.

För de många utländska spelarna känns det som att allsvenskan och ytterligare fem ligor har första-tjing, nämligen engelska FAWSL, ryska ligan, tyska Frauen-Bundesliga, franska Feminine division 1 och japanska L-league.
Transferfönstret är i och för sig stängt till flera av dem, men har jag uppfattat saken rätt så går det att få dispens om man kommer från en nedlagd klubb.

Hur märks då det här i allsvenskan? Jo, de klubbar som har lediga platser i sina trupper gnuggar förstås händerna.
Göteborg har minst två platser lediga, Vittsjö har ett par–tre, Linköping har en och så vidare.
Det kommer säkert att dyka upp minst ett dussin WPS-spelare innan allsvenskan drar i gång. Men framför allt blir det spännande att se vad som händer vid höstfönstret, när alla USA:s OS-spelare skall ha klubbar. Då blir det huggsexa. En spännande sådan.
Plötsligt har silly season blivit mer intressant än någonsin förr.

Vad kan Kristianstads DFF vara ute efter i mitt kvarter?

Tog en liten promenad i Borås tidigare i dag, och blev lite förvånad när jag fick se den här bilen bara ett stenkast hemifrån:

KDFF-bil på Sturegatan

Som reporter började man ju fundera över orsaken till Boråsbesöket. Såvitt jag vet har ingen av Kristianstads spelare någon anknytning till Borås.
Visst är det inte ovanligt att en Göteborg FC-bil står parkerad i samma kvarter. Men då vet man ju att det är Sara Lindén som hälsar på syster Anna.

Nästa tanke var att KDFF var på plats för att värva någon Dalsjöfors-spelare. Den tanken viftades snabbt bort. För de flesta är numera uppbundna, och nu finns det ju 100 toppspelare från WPS att lägga pengarna på…

Ännu så länge är gåtan med KDFF-bilen olöst. Men har du förslag på lösning är du välkommen att höra av dig.

Topplistan som blev en önskelista efter WPS fall

Under 1,5 veckor har jag följt det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Jag har sett alla Kanadas och USA:s matcher, och har utlovat en lista över kvalets bästa spelare.

Nu när WPS tråkigt nog valt att ställa in allt spel under 2012 är det här även en önskelista över vilka spelare jag helst vill se i allsvenskan under året.
Och ja, jag vet att USA:s landslagsspelare troligen inte kommer att spela någon klubbfotboll i år – i varje fall inte innan OS. Men man måste ju få drömma…

Här är i alla fall min lista över de fem spelare som var bäst i Vancouver:

1) Christine Sinclair, Kanada
28-åringen har blivit utnämnd till Kanadas bästa spelare sju år i rad. Hon är den enda stora anledningen till att hennes hemland hänger med hyfsat i världstoppen. Hon är också den stora anledningen till att Kanada spelar i OS till sommaren. Nio mål och tre assist stod målmaskinen för under kvalet. Men hon är mer än bara en målskytt. Sinclair är även en smart framspelare. Abby Wambach skall nyligen ha utnämnt Sinclair till världens bästa spelare. Så långt går inte jag, men tre i topp är hon nog…

2) Carli Lloyd, USA
Trots att hon har en ganska defensiv roll på USA:s centrala mittfält satte Lloyd sex mål på fem matcher i OS-kvalet. Dessutom var hon nyckeln till det fina spel amerikanskorna hade. Lloyd imponerade nämligen med sitt passningsspel. Hon var alltid spelbar, och löste i princip alla situationer.

3) Christie Rampone, USA
Var lite tveksam till henne efter att hon spelade fram till Japans 1–1-mål i VM-finalen i fjol. Men inser nu att det var ett olycksfall i arbetet. För 36 år gammal är hon fortfarande helt dominant i USA:s backlinje. Att Hope Solo höll nollan i fem matcher i rad är mycket Rampones förtjänst. Hennes snabbhet är slående, och hon stoppar ofta motståndarnas anfall innan de når straffområdet. Dessutom har Rampone god känsla i sina uppspel med högerfoten.

4) Lauren Cheney, USA
Ligger bakom väldigt många amerikanska avslut. Gjorde två mål och hade sju assist i kvalet. Rör sig smart, är spelskicklig och har förmågan att hitta fram med de avgörande passningarna.

5) Alex Morgan, USA
På 210 minuter spel stod den blixtsnabba forwarden för 4 mål och 6 assist. Och viktigt att påpeka – tre mål och två assist kom på 120 minuters spel mot Costa Rica och Kanada, alltså kvalificerat motstånd. Det är bara att slå fast, det finns inte många backar som hänger med Morgan.

Nej, varken Hope Solo eller Abby Wambach är med på listan. Solo mest för att hon inte behövde vara bra. Wambach nosade på en plats för sitt målskytte. Hon är fortfarande straffområdets drottning, och sex mål och fem assist på 285 spelade minuter är förstås väldigt bra. Fast inte tillräckligt här. Det kan vara hälsenorna som spelar spratt, men Wambach ser långsam ut ute på planen.
Jag tar inte heller med någon mexikansk eller costaricansk spelare. Men de var faktiskt inte ens nära. Närmast en plats på min topplista var faktiskt ytterligare en USA-spelare, nämligen Heather O’Reilly som såg väldigt rapp ut på sin högerkant.

Därmed sätter jag punkt för Nord- och Mellanamerikas OS-kval. WPS-diskussionen är däremot långt ifrån klar. Mer om den kan det bli redan i morgon.

Inget WPS 2012 – trots allt

USA hann knappt säkra sin plats i London-OS förrän spelarna nåddes av en dålig nyhet – proffsligan WPS läggs på is under 2012.

Det har varit många turer kring WPS sedan Caroline Seger, Marta, Christine Sinclair, Alex Morgan och de andra affischnamnen i Western New York Flash vann 2011 års titel efter straffsparksläggning i finalen mot Philadelphia Independence.

Jag har berättat om uteslutningen av Magic Jack, och den efterföljande konflikten med klubbens ägare, miljardären Dan Borislow. Jag har också berättat om ligans kamp för att få behålla sin proffsstatus. I båda fallen såg WPS ut att ha kommit fram till lösningar som gav hopp om en framtid. Först fick man dispens för att driva en proffsliga med bara fem lag, sedan hittade man en kompromisslösning med Borislow.

Trots det blir det alltså inget spel under 2012. Och nu står plötsligt en hel hög världsstjärnor utan klubb.

Såg på twitter att Alex Morgan satte firandet av sin kanoninsats mot Kanada i halsen, och skrev:

”Tråkig dag. #WPS”

Englands affischnamn Kelly Smith kom med en jobbannons:

”Letar efter en ny klubb”

Och nu rasar besvikna inlägg in från spelare, ledare och supportrar på twitter.
De amerikanska landslagsspelarna kommer säkert att erbjudas möjlighet att köra något specialupplägg med landslaget fram mot OS.

Men resten av spelarna? Några kommer säkert att dyka upp i allsvenskan. Men de svenska klubbarna börjar så smått ha värvat klart, och lär inte ha pengar nog att plocka hit några stora mängder spelare.
Och Tyskland, Frankrike och de andra ligorna på kontinenten är inget alternativ för vårsäsongen. Transferfönstret till dem stänger nämligen i morgon. Jobbigt läge alltså för ett 100-tal toppspelare.

Oj, vilken avklädning det blev

Huvuddelen av de över 25000 åskådarna kom till BC Place i Vancouver för att fira Kanadas OS-plats. De fick se sina favoriter bli rejält avklädda av ett urstarkt USA-lag.
Som Kanadas storstjärna, och lagkapten Christine Sinclair sa i en tv-intervju efteråt:

”USA visade i dag varför de är bäst i världen – och varför vi inte är det.”

Siffrorna 4–0 (3–0) var helt klart i underkant. Amerikanskorna kunde ha gjort fler mål – om de gått hundraprocentigt för det. USA har hittat stilen, och lär bli storfavoriter att försvara sitt OS-guld.

För USA var det här en match där flera spelare visade Pia Sundhage att de vill tillhöra startelvan i OS, framför allt:
* Kelley O’Hara. Jag har aldrig sett Amy LePeilbet:s storhet. Enligt min uppfattning är O’Hara ett klart bättre alternativ på vänsterbacken. Hon är en bättre passningsspelare, och har bättre inläggsfot.
* Lori Lindsey. Löpstark och passningsskicklig. Kan inte tänka mig att någon saknade Shannon Boxx den här dagen.
* Alex Morgan. Två mål och två assist. Planens gigant visade extrem snabbhet, och blir svår att hålla på bänken framöver.

I Kanada fanns det inte många plusvarianter. Coach John Herdman sa efteråt i kanadensisk tv att han är glad att laget har ett halvår på sig, för att avståndet till USA var alldeles för stort. Det är bara att hålla med. Två vinnare finner jag dock i Kanada, båda med anknytning till Dalsjöfors:
* Melissa Tancredi. Saknades rejält i första halvlek. Utan henne på planen fanns det ingen som kunde servera bollen till Christine Sinclair. Det lär dröja innan coach Herdman bänkar Tancredi igen.
* Emily Zurrer. Du kanske tänker att: men hon är väl inte ens med i truppen? Nej, just det. Bristerna i Kanadas mittförsvar borde öppna dörren för Zurrer igen. För det mittförsvar Herdman ställde på benen i dag höll ingen olympisk klass.

Jag återkommer med fler synpunkter och tankar kring det här OS-kvalet de närmaste dagarna. Bland annat utlovas min lista över turneringens fem bästa spelare. Men nu är klockan 04.20 och det hög är tid att sova…

Jag säger det igen – Alex Morgan är ett större hot än Wambach

USA leder med 3–0 i halvtid mot Kanada, och Abby Wambach har gjort två mål. Trots det står jag fast vid den uppfattning jag hade inför OS-kvalet – Alex Morgan håller på att konkurrera ut Wambach.

Eller mer korrekt formulerat, Morgan borde vara på väg att sätta Wambach på bänken. Fast Pia Sundhage har med tydlighet visat i de här kvalmatcherna att hon vill ha ledartypen Wambach på planen. Den allt långsammare veteranen har en given plats i USA:s startelva.

Sundhage borde dock inte ha kunnat missa att USA:s anfallsspel har blivit bättre varje gång Wambach har bytts ut. Farten har ökat, men även effektiviteten. I dag har Wambach dock varit effektiv. Trots att hon har varit ganska osynlig står hon ändå på två mål och ett assist.
Det hindrar inte att alla dagens tre mål bär Alex Morgans signatur. Hon har sprungit sönder och samman Kanadas backlinje, och är den som serverat Wambach. Morgan står på ett mål och två assist.
Jag hade gärna velat se Morgan och smarta Lauren Cheney på topp. Och det får jag tydligen i andra halvlek. Kul.

Så här har för övrigt lagen ställt upp i första halvlek:
USA: Hope SoloHeather Mitts, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Kelley O’HaraCarli Lloyd, Lori LindseyAmy Rodriguez, Alex Morgan, Megan Rapinoe – Abby Wambach.
Kandada: Erin McLeodRobyn Gayle, Candace Chapman, Shannon Woeller, Lauren SesselmanKelly Parker, Desiree Scott, Kaylyn Kyle, Sophie SchmidtChristine Sinclair och Christina Julien.

Så var elva av tolv OS-lag klara

Det blev som jag förväntade mig tidigt i morse – Kanada tog den elfte OS-platsen. Fast vid en titt på matchens höjdpunkter ser det ut att ha blivit lite mer spännande än jag trodde att det skulle bli.

För Mexiko reducerade till 2–1 mitt i den andra halvleken, Veronica Perez på ett pressat skott. I nio minuter hade mexikanskorna kontakt.
Gissa vem som sedan punkterade matchen till 3–1? Och gissa vem som spelade fram?
Om mitt 6–0-tips på USA–Costa Rica var helt galet så var tipset på 2–1 till Kanade efter två mål från Christine Sinclair klart bättre.

För visst var det Sinclair som gjorde sitt andra mål för dagen – det nionde på de senaste fyra matcherna. Och jodå, det var återigen Dalsjöfors-förvärvet Melissa Tancredi som stod för framspelningen – den här gången en väl avvägd djupledsboll som friställde Sinclair.

Härmed är det nordamerikanska OS-kvalet avgjort. USA och Kanada åker till London. Visst, de skall mötas i en kvalfinal natten mot måndag – men den matchen gäller bara prestige. Själva kvalbiten är avklarad.

I princip kan man nu slå fast vilka tolv länder som kommer att spela i OS. För även om Oceaniens kval inte är klart, så är Nya Zeeland i en sådan särklass där så att de inte kan missa turneringen.

Bara att börja spekulera i hur lottningen den 24 april kan falla ut.
För följande elva länder klara för OS 2012:
* Värd: Storbritannien.
* Europa: Sverige och Frankrike.
* Sydamerika: Brasilien och Colombia.
* Afrika: Sydafrika och Kamerun.
* Asien: Japan – och Nordkorea. Fast nog borde väl Australien tilldömas nordkoreanskornas plats?
* Nordamerika: USA och Kanada.
* Oceanien: Ej klart. Men Nya Zeeland är högst trolig deltagare därifrån.

Följ med i utvecklingen i OS-kvalet här.

Det är fortfarande så att många googlar hur det går i kvalet till herrarnas OS-turnering i London. Där har bara Afrika, Europa och Sydamerika gjort klart sina kval, och klara länder är Egypten, Gabon, Marocko, Brasilien, Uruguay, Spanien, Schweiz, Vitryssland och förstås värdnationen Storbritannien. Dessutom skall Senegal spela playoff mot ett lag från Asien. Här kan du följa det kvalet.

Sinclair och Tancredi fixade min sömn

Kanada har 2–0 i halvtid mot Mexiko, och kanadensiskorna har varit så överlägsna att det känns avgjort.
Jag känner att jag inte behöver se den andra halvleken, utan kan få lite sömn den här natten.

Mexiko har nämligen inte haft ett anfall värt namnet hittills. 62–38 i bollinnehav för Kanada visar tydligt vilka som fört spelet.
Kanada har dessutom haft ett antal bra anfall. Och det är firma Christine Sinclair och Melissa Tancredi bakom det mesta. Vilken tillgång Tancredi blir för Dalsjöfors i söderettan – troligen seriens bästa utespelare. Boråsklubbens andra bidrag till Kanadas OS-kvaltrupp, målvakten Erin McLeod får dock återigen följa spelet från bänken.

Åter till firma Sinclair/Tancredi. De har spelat ihop sedan ungdomsåren, och kan varandra utan och innan. Efter en kvart visade de sig för första gången. Tancredi stod för en läcker nedtagning, och passning i samma moment. Den geniala touchen med vänsterfoten ställde hela Mexikos försvar, och friställde Sinclair. Kanadas superstjärna gjorde inget misstag utan smällde in sitt åttonde OS-kvalmål. Och samtidigt blev hon målskytt i sin sjätte raka landskamp. Imponerande.

Strax efter var det Sinclair som frispelade Tancredi i djupled. Dalsjöforsförvärvet är hyllat för sin blick, och sina läckra assist. Men också kritiserad för sina svaga avslut. Helt ensam med Mexikos målvakt Cecilia Santiago förstår man kritiken, för Tancredi rullade bollen nästan två meter utanför.

Fast bara någon minut senare tog Tancredi revansch när hon snyggt styrde in 2–0, framspelad av Kelly Parker och förstås Sinclair.

För övrigt såg Kanadas lag i dag ut så här: Karina LeBlancRhian Wilkinson, Candace Chapman, Shannon Woeller, Lauren Sesselman – Kelly Parker, Desiree Scott, Christina Julien, Sophie Schmidt – Christine Sinclair och Melissa Tancredi.

Som sagt, jag kan inte tänka mig att Mexiko vänder det här. Utan jag slår fast att Kanada är klart för OS – och går och lägger mig nu. Hoppas inte jag behöver ångra det beslutet… God natt.

USA:s OS-plats satt mycket hårdare åt än jag väntat mig

Carli Lloyd:s vänsterprojektil i 72:a minuten skickade USA till OS. Men Pia Sundhage:s lag fick kämpa mycket hårdare för platsen i London än jag kunnat ana.

Jag satt uppe med tanken att jag bara skulle se en halvlek av USA:s avgörande OS-kvalmatch. Jag tänkte att det skulle vara avgjort inom 45 minuter. Det var det sannerligen inte. I halvtid var jag inte ens säker på att USA skulle vinna.

Lloyds nämnda mål betydde 2–0, och kom i andraskedet i ett anfall där en lobb från Abby Wambach först räddats på mållinjen.
Då hade USA dominerat under hela andra halvleken, dock utan att kunna rada upp högkaratiga målchanser. Inhopparen Alex Morgan gjorde att amerikanskorna fick mer fart i sina attacker. Hon gjorde också 3–0 på egen hand i slutminuterna.

Till slut blev det en säker seger för USA. Men det gick alltså inte riktigt så lätt som jag trodde det skulle göra. Jag tippade ju 6–0…

Visst tog USA ledningen i 16:e minuten. På en högerhörna höll sig Tobin Heath framme och nickade in returen, efter att Shannon Boxx först nickat vid bortre stolpen. Det överraskande var att det i princip var USA:s enda målchans under den första halvleken.
Costa Rica inledde med ett överraskande bra försvarsjobb. Ett nervöst USA blev stillastående, och fick inte alls i gång det fina, tålmodiga passningsspel som laget visat upp tidigare i veckan. Utan man slarvade i passningarna – och körde för mycket solo. Matchbilden var inte på något sätt lika ensidig som under USA:s tre första matcher i det här OS-kvalet.

Tvärtom var det övertag med 3–2 i avslut till Costa Rica efter en halvtimme. Och ett av costaricanernas skott var en bomb i kryssribban. Ett skott väl värt ett bättre öde. Inte minst då Costa Rica aldrig gjort mål på USA, och då har lagen mötts sju gånger.
I halvtid hade USA dock övertag med 1–0 i mål, 8–5 i avslut, och 53–47 i bollinnehav.

Pia Sundhage formerade för övrigt sitt USA så här: Hope SoloKelley O’Hara, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy Le Peilbet – Shannon Boxx (Megan Rapinoe), Carli Lloyd – Heather O’Reilly (Amy Rodriguez), Lauren Cheney, Tobin Heath (Alex Morgan) – Abby Wambach.

Klockan 05.00 är det dags för Kanada att ta sig an Mexiko. Tipset för den matchen är 2–1 för Kanada efter två mål av, just det, Christine Sinclair.

Aftonbladet kör dagens kråkvinkel

Kul att Aftonbladet uppmärksammar det nordamerikanska OS-kvalet. Fast vinkeln? Den känns något hårddragen…

Rubriken är: ”Ödesmatch för Sundhages USA – riskerar missa OS”.
Det är ju förstås inte fel, men rejält skruvat. Av artikeln kan man tro att USA har haft en snårig väg mot London. Det framgår inte på något sätt att Pia Sundhage:s lag gått fram som en ångvält genom kvalet, eller att det enda sättet för nordamerikanska lag att nå OS är just det här kvalet.

Bladet skriver om USA:s skadeproblem, och nämner att målvakten Hope Solo riskerar att missa nattens match på grund av den skada hon ådrog sig mot Mexiko. Fast det är ju inte något stort problem, då reserven Nicole Barnhart troligen tillhör världens fem bästa målvakter. Och att det troligen inte blir några skott mot USA:s mål.

För det som inte framgår är att Costa Rica sett högst mänskligt ut hittills i kvalet, medan USA har gjort 31–0 på tre matcher. Jag tippar 6–0 till USA i natt.

USA:s mål är för övrigt fördelade så här:
6 mål: Amy Rodriguez (3 assist),
5 mål: Carli Lloyd (1 assist) och Sydney Leroux.
4 mål: Abby Wambach (3 assist) och Heather O’Reilly (3 assist).
2 mål: Lauren Cheney (6 assist).
1 mål: Alex Morgan (4 assist), Rachel Buehler (2 assist), Megan Rapinoe (1 assist), Tobin Heath och Lori Lindsey.
3 assist: Kelley O’Hara
1 assist: Ali Krieger och Heather Mitts.

Flest mål av alla i kvalet har dock Kanadas Christine Sinclair gjort. Hon står på sju fullträffar. Tider och hur du kan se nattens avgörande kvalmatcher finns i botten av det här inlägget.

Singer till Potsdam, USA och Kanada till OS – och lite till

Den här veckan har jag haft det nordamerikanska OS-kvalet i fokus. Men det har även hänt annat. Som det här:

* I torsdagens tidning hade jag nyheten att Dalsjöfors utsparkade lagkapten från 2011, Alex Singer, skrivit på ett 2,5 år långt kontrakt (till och med sommaren 2014) med tyska ligaledarna Turbine Potsdam.
Hon har tidigare sagt att hon helst ville spela vidare i Sverige. Allra helst i Göteborg, för att vara nära alla de vänner hon fått i Borås. Men Piteå var enda svenska klubb att ge henne ett konkret förslag. Alex var nära att skriva på för Piteå, då först Bröndby, och sedan även Potsdam kom in i bilden. De senare ville ha svar omgående. Så här sa Alex till mig:

”Jag var tvungen att göra ett snabbt val. Och jag kände att om jag inte hade hoppat på det här riskerar jag älta frågan ‘vad hade hänt om…’ när jag ser tillbaka på karriären. Att komma till en av världens bästa klubbar är en dröm jag var tvungen att hoppa på.”

Dagen efter att hon skrivit på för Potsdam fick Alex höra att Göteborg FC var intresserat, och skulle höra av sig. Det var lite sent påtänkt…
Alex står för övrigt inför en utmaning att slå sig in i Potsdams trebackslinje. När Silvia Neid i går presenterade truppen till Tysklands EM-kvalkamp mot Turkiet fanns nämligen tre Potsdambackar med; Bianca Schmidt, Babett Peter och Tabea Kemme. Men med sin fysik och inställning är jag övertygad om att Alex förr eller senare har slagit sig in i Potsdams startelva.

* I franska ligan har Lotta Schelin för första gången på länge inte ledningen i skytteligan längre. Klubbkamraten i Lyon Eugenie Le Sommer är med 17 mål ett före vårt svenska ess. I tabellen är Lyon numera ledare. Och mycket talar för att de kommer att ligga kvar på toppen säsongen ut.

* Noterar att både Linköping och Kristianstad inledde försäsongen stabilt. KDFF:s 1–1 mot Bröndby imponerar. Danskorna skall ju trots allt spela kvartsfinal i Champions League. Att Linköping vinner med 5–1 mot IFK Norrköping är mer naturliga siffror. Louise ”Lollo” Fors twittrade nöjt om eget facit på två mål och tre assist.

* Slutligen lite om nämnt OS-kval i Nord- och mellanamerika. Natten mot i morgon (lördag) kommer både USA och Kanada att kvala in till OS i London. Allt annat vore en megasensation.
USA har imponerat enormt hittills i kvalet, och jag kan inte tänka mig att Costa Rica skall ha skuggan av en chans i deras inbördes möte. Flera amerikanska spelare har varit lysande bra. Bäst tycker jag att Carli Lloyd har varit. Hon gjorde hattrick mot Mexiko, men framför allt har hon visat en passningsskicklighet som imponerat på mig.
Kanada får det lite jobbigare mot Mexiko, som stundtals stod upp bra mot USA. Men Christine Sinclair och hennes lagkompisar visade sådan tyngd och styrka mot Costa Rica i måndags att jag har väldigt svårt att tro att det kan bli något annat än hemmaseger.

Matcherna går alltså natten mot lördag. USA-Costa Rica börjar 02.00 och Kanada–Mexiko 05.00. Matcherna ser du live här. Det är gratis, bara man registrerar sig.

Marta är värd varenda krona – och skulle lyfta allsvenskan

Enligt vad Marta:s agent sagt till Eurosport är fyra svenska klubbar med i jakten på damfotbollens enda superstjärna. Vilket lyft det vore för allsvenskan om hon kom hit igen.

Agenten, Fabiano Farah, säger att det är fyra svenska klubbar, en tysk och en från USA som uppvaktar Marta. Klubbnamnen är inte nämnda, men det är väl ingen hemlighet att det handlar om Göteborg FC, LdB Malmö, Tyresö FF och Umeå IK i Sverige, samt FFC Frankfurt och Western New York Flash.

Marta fick Ballon d’Or som världens bästa spelare fem år i rad 2006–10, och har tjänat cirka 3 miljoner per år i WPS de senaste åren. Det är alltså kopplat till en rejäl kostnad att värva Marta. Men med den nya artistskatten är det mer framkomligt än tidigare. Och i min värld vore investeringen värd varenda krona.

På twitter har jag med flera damfotbollstyckare diskuterat just huruvida Marta är värd en årslön på tre miljoner kronor. Jag förvånas över att flera tycker att det hade varit bättre att lägga resurserna på talangutveckling, eller på att köpa ett gäng andra kvalitetsspelare.

Som jag ser det – och det har jag bloggat om flera gånger tidigare – är svensk damfotboll genomusel på marknadsföring. Att inte Lotta Schelin är en superstjärna i vårt land är ett stort misslyckande från de som skall få sporten att synas.
Argumentationen mot Marta visar ytterligare på att det är fel folk som är satta att leda svensk damfotboll.

För så vitt jag kan minnas finns det en spelare någonsin som lockat lämmeltåg till de damallsvenska arenorna. En spelare som löpande skapat rubriker för sitt fotbollsspelande.
Och hon heter Marta.

Marta är som jag ser det den enda riktigt stora världsstjärnan inom damfotbollen. Visst, hon är inte lika dominant som förr. Och man kan ha synpunkter på hennes filmande. Men bortse från det. För med henne tillbaka i damallsvenskan skulle riksmedias strålkastare åter riktas mot serien. Och hon skulle garanterat bidraga till en rejäl ökning av seriens publiksnitt.
Att få hit henne är en marknadsföringskampanj utan dess like för svensk damfotboll. Så håll tummarna för att någon av klubbarna lyckas.

Dalsjöfors stjärnor bänkade när OS-kvalet startade på allvar

I natt startade Nordamerikas OS-kval på allvar med gruppfinalen Kanada mot Costa Rica. Men någon match blev det aldrig – Kanada var för bra. Och Dalsjöfors båda stjärnspelare fick följa överkörningen från bänken.

Efter att Kanada fick John Herdman som förbundskapten har Dalsjöforsspelarna i truppen fått kliva åt sidan. Dalsjöfors har ju som bekant kontrakterat målvakten Erin McLeod och forwarden Melissa Tancredi för året, och jagar pengar för att även få tillbaka mittbacken Emily Zurrer, som gjorde succé i allsvenskan i höstas.

Alla tre var givna i den kanadensiska startelvan under förra förbundskaptenen, Carolina Morace. Men under Herdman har de fått betydligt mer begränsad speltid. Värst är det för Zurrer, som inte ens är uttagen i den 20 spelare stora truppen till OS-kvalet. Ett riktigt dåligt tecken med tanke på att en OS-trupp väl bara består av 18 spelare?
Men även McLeod ser ut att ha fått kliva åt sidan. Herdman verkar i stället välja Karina LeBlanc som förstamålvakt.

Tancredi spelade från start i OS-kvalets två första matcher. Men i natt, när allvaret drar i gång, sitter även forwarden på bänken. Kanske sparas hon till semifinalen, men jag tror inte det. Det känns nämligen som Herdman spelar sin tilltänkta startelva i natt.

En halvlek är spelad, och Kanada leder med 4–0. Och det är Christine Sinclair bakom allt. Hon har nu spelat fyra halvlekar i OS-kvalet, och gjort sju mål och tre assist. Kanada har hittills i kvalet bara gjort två mål som inte Sinclair varit inblandad i. Och den halvlek hon var utbytt tappade laget spelet och förblev mållöst.
Sinclair verkligen bär Kanadas lag på sina stabila axlar. Hon är inte någon graciös spelare, men hon är fantastiskt effektiv. Utan 29-åringen hade Kanada varit ett högst begränsat lag. Nu har de kapacitet att vinna mot vilket motstånd som helst. För Sinclair är en målmaskin.

Under Kanadas match mot Haiti twittrade USA:s Megan Rapione så här:

”Ser Sincy i arbete. Saknar den tiden då vi spelade ihop och Sincy gjorde alla passningar till assist.”

Under tiden jag skrivit har andra halvlek precis hunnit börja. Och Costa Ricas målvakt gjorde just årets tavla när ett löst bakåtpass rullade in under foten till 5–0. Att det här costaricanska laget skall kunna skaka USA – eller möjligen Mexiko – i semifinal på fredag känns helt orimligt. Segraren i den andra gruppen kan garanterat börja planera för London redan efter morgondagens gruppfinal.

Tillägg i efterhand: Matchen slutade 5–1 efter sen reducering. Costa Rica spelar därmed semifinal 02.00 natten mot lördag, och Kanada 05.00 samma natt. För motståndet står USA och Mexiko. Vilka som möter vilka avgörs i natt. Vinnarna i semifinalerna är klara för OS.