Etikettarkiv: International Champions Cup

Lyon fick revansch

Publicerad den av
Svara

Lyon tog revansch på North Carolina Courage. Europas bästa lag vann i natt finalen av det inofficiella världsmästerskapet för klubblag, International Champions Cup, med 1–0.

Dzsenifer Maroszan gjorde segermålet i 57:e minuten. Målet ser du här:

Jag kollade de första 20 minuterna och så långt såg det ut ungefär som förväntat. Lyon hade mest boll, och jobbade med långa anfall. NC Courage däremot jobbade med snabba attacker. Så långt tyckte jag att amerikanskorna kändes farligare.

NC Courage har ju enorm snabbhet i offensiven. Den här gången startade man med Lynn Williams, Kristen Hamilton, Crystal Dunn och Debinha. Och i den andra halvleken kom Jessica McDonald in. Däremot blev Julia Spetsmark kvar på bänken hela matchen.

De här lagen möttes ju i final även förra året. Då vann Courage med 1–0. Nu fick alltså fransyskorna revansch. I fjol kom Lyon med en tunn trupp till turneringen, och man inledde finalen med flera ordinarie spelare på bänken. Även Courage hade ett halvt B-lag i finalen.

I år tog båda klubbarna turneringen på större allvar, vilket är kul. Det är ju trevligt att få en riktig jämförelse mellan världens bästa lag.

I bronsmatchen vann Manchester City med 3–2 mot Atletico Madrid. Spanjorskorna ledde länge med 2–1 och såg ut att gå mot segern. Men City stod för en lite oväntad vändning på slutet.

 

Utöka damallsvenskan för talangernas skull

Publicerad den av
14

I går tog jag ett grepp kring talangutvecklingen inom svensk damfotboll. Som bekant är jag positiv till att utöka damallsvenskan. Ett av huvudskälen är just att jag tror att det skulle vara väldigt bra för talangutvecklingen.

Två lag till i damallsvenskan skulle innebära att ytterligare 15–20 svenska spelare får chansen till speltid i varje omgång. Och fyra nya lag skulle varje vecka innebära damallsvensk speltid för 30–40 svenska talanger.

I nuläget tycker jag kanske inte att vi är redo för en utökning hela vägen till 16 lag. Men jag är övertygad om att vi har tillräckligt med bra spelare för att klara 14 lag. Den övertygelsen bygger bland annat på att de flesta nykomlingarna från elitettan har klarat sig väldigt bra. Ännu så länge är ju faktiskt IFK Kalmar den enda nykomling från elitettan som har slutat sist i damallsvenskan. Så en utökning med två lag tror jag att vi hade klarat direkt. Och ger man det fem–sex år går det nog att öka antalet lag till 16.

Många av de damallsvenska tränarna efterlyser fler tävlingsmatcher. Ett av förslagen för att förlänga säsongen är att minska antalet lag i damallsvenskan och istället öka antalet inbördes matcher till tre eller fyra. Alltså antingen minska till tio lag och mötas tre gånger, vilket innebär 27 omgångar. Eller minska till åtta lag och mötas fyra gånger – 28 omgångar.

En som under året har argumenterat för åtta lag i damallsvenskan är Correns David Eidhammer. Han motiverar sitt förslag med att det är för stor klasskillnad i damallsvenskan, och att det blir fler jämna och ovissa matcher med färre lag.

”På herrsidan är bredden bra och toppen sämre. På damsidan är toppen bra och bredden sämre. Då borde även seriesystemen anpassas till det.
Om varje match nu kan göras mer intressant, oviss och kvalitetsrik tycker jag att man borde snegla åt det hållet. Även om fyra matcher mot varje lag kan tyckas mycket så måste det bara vara bättre för de Europasatsande lagen att möta varandra än att ha kvar lag som Limhamn Bunkeflo och Kungsbacka.”

Det positiva med lösningarna med färre lag är ju att det skulle spetsa till toppen. Däremot skulle det vara förödande för talangutvecklingen. Det skulle ju nämligen innebära plats för ett färre antal spelare i högsta serien. Och när det blir plats för färre spelare brukar det vara de unga talangerna som blir de stora förlorarna. Speciellt eftersom det riskerar att bli färre mittenlag. Mittenlag har lättast att släppa fram talanger, då de varken kämpar för kontraktet eller för guldet.

Som bekant är chansen tyvärr närmast obefintlig att våra toppklubbar skall kunna ta upp kampen i Champions League med de stora herrfotbollsklubbarna i övriga Europa. Det finns helt enkelt inte tillräcklig ekonomi i svensk fotboll för att klara den konkurrensen.

Därför är det bättre att lägga fokus på hur vi skall kunna ha bästa möjliga landslag. Och jag är övertygad om att vårt landslag skulle gynnas av att ge fler spelare möjlighet att spela i damallsvenskan, inte färre.

Ett annat argument mot utökning av damallsvenskan är att det skulle innebära sämre ekonomi för lagen eftersom fler klubbar skulle dela på de gemensamma medlen. Och kortsiktigt finns förstås den risken. Men långsiktigt borde det finnas förutsättningar att öka de gemensamma medlen eftersom chansen finns att damallsvenskan kan nå ut till fler delar av landet.

I fredags kom för övrigt den spännande nyheten att damallsvenskan från nu och tre år framåt skall nå ut till Mexiko. Jag måste säga att det är intressant att mexikansk tv är intresserad av att sända damallsvenska matcher. Det är ändå en indikation på att intresset för damfotboll på högsta nivå ökar. EDF:s Linda Wijkström kommenterade nyheten så här:

”Det är ett kvittot på att ligan är en stark liga, sen finns det en ekonomisk uppsida i det, men det är inga stora revolutionerande summor.”

15.00 i eftermiddag visar mexikansk tv när mitt goda exempel för talangutveckling, Kristianstads DFF, gästar ett av de dåliga, Göteborg FC.

Det är dels en repris på cupfinalen, dels lite av en måstematch för KDFF. När jag träffade Kristianstadstränaren Elisabet Gunnarsdottir i Kungsbacka för några veckor sedan nämnde hon att hon inte behöver fundera på att motivera spelarna till Göteborg borta. Revanschlusten efter den snöpliga förlusten i cupfinalen är nämligen fortfarande så stor att det jobbet går av sig själv.

Det är upplagt för en jämn match, eftersom båda lagen har visat god form i de senaste omgångarna. Jag håller Göteborg som knapp favorit, men skulle helgardera om jag skulle tippa på matchen. För KDFF får det inte bli förlust, för då börjar avståndet upp till Champions Leagueplats bli väldigt långt.

Två timmar efter Göteborg–KDFF spelas söndagens kanske allra hetaste match. Då tar Linköping emot Vittsjö i en match hemmalaget behöver vinna för att på allvar hålla sig kvar i striden om andraplatsen. Manager Olof Unogård är också inne på den linjen i en artikel i Corren:

”Det är trots allt rätt mycket kvar även efter det, men lite så är det. Marginalerna krymper och vi får inte trampa så mycket mer snett nu.”

LFC lär vara extremt revanschsuget efter den tunga förlusten i Kungsbacka i onsdags. Dock ser det ut som att hemmalaget får klara sig utan hälskadade Nilla Fischer även i den här matchen. Det är även fortsatt frågetecken för Mimmi Larsson, som har problem med höften.

Närmast efter Rosengård är Vittsjö seriens näst formstarkaste lag. Man hållit nollan i fem raka matcher och har tagit elva poäng på de matcherna. Vittsjö tog fyra poäng av LFC i fjolårets serie och vann årets hemmamatch med 2–0. Även det här är en match jag skulle ha helgarderat.

Söndagens tredje match är Eskilstuna–Piteå. Där skulle faktiskt United passera Piteå i tabellen vid seger. Norrbottningarna har haft väldigt svårt med målskyttet på sistone. Totalt har man 4–3 i målskillnad på de fem senaste matcherna. Tre av de fem målen gjordes i hemmamatchen mot Eskilstuna.

Piteå har haft lätt för United de senaste åren. Eskilstunas senaste seger mot mästarlaget kom i slutet av augusti 2014. Sedan dess har Piteå vunnit nio av elva möten med Eskilstuna, varav två efter straffläggning. Piteå är alltså favorit i den här matchen.

Apropå Piteå meddelade i går en av klubbens svenska mästarinnor att hon avslutar karriären. Det handlar om Jocelyn Blankenship som ju värvades som ersättare till Josefin Johansson.

Den amerikanska mittfältaren hade en stor dag när Piteå tog SM-guldet i höstas. I guldmatchen mot Växjö blev hon tvåmålsskytt. Vad jag kan hitta blev det också hennes sista match. Hon har varit klubblös under våren och väljer nu att satsa på den civila karriären.

Jocelyn Blankenship

Under tisdagen fortsätter omgången med Växjö–Rosengård och LB07–Kungsbacka. I den första matchen är Rosengård storfavorit. I våras vann Malmöklubben med 5–0 mot VDFF, och sedan dess har man ju värvat Växjös två största stjärnor.

På förhand känns det ödesmättade bottenmötet mellan LB och Kungsbacka betydligt mycket intressantare. Det är en match som kan sluta precis hur som helst. Som jag skrev häromdagen har vinnaren i den här matchen viss chans att hålla sig kvar i damallsvenskan. Förloraren känns däremot borta. Och skulle det bli kryss är båda lagen förlorare.

Omgång 14 avslutas på onsdag med Djurgården–Kif Örebro. Djurgården är tillsammans med LB07 det enda lag som inte tagit en enda poäng under de fem senaste omgångarna. Målskillnaden under de matcherna är 4–15. En av förlusterna under den här perioden var 1–3 mot just Kif Örebro. Nykomlingen får därmed räknas som favorit i den här matchen.

Temwa Chawinga

I elitettan föll serieledande Umeå igår med 1–0 borta mot Kvarnsveden. Segerskytt blev förstås skyttedrottningen Temwa Chawinga. Var hamnar hon nästa år? Borlängelagets seger innebär att det kan tajta till sig rejält i tabelltoppen i dag. Då har den jagande trion Hammarby, AIK och Uppsala bortamatcher mot Borgeby, Asarum och Assi. Dessutom är det en sexpoängsmatch vid nedflyttningsstrecket mellan Morön och BP.

I går tog Mallbacken ett stort steg mot nytt kontrakt genom 2–1-seger borta mot Lidköping. Värmländskornas seger innebär att laget nu har nio poäng ner till strecket.

Tittar vi utanför Sveriges gränser är det premiäromgång i tyska Frauen-Bundesliga den här helgen. Tyvärr har det tyska förbundet slutat att sända matcher på DFB-tv, vilket minskar chansen att se matcherna från Sverige.

Under lördagen spelade Amanda Ilestedt hela matchen när Bayern München vann med 3–1 borta mot Freiburg. I dag är det premiär för Hedvig Lindahl och Wolfsburg.

Allt talar för att det just är mellan de båda svensklagen som guldstriden skall stå. Jag håller Wolfsburg som favoriter eftersom mästarlaget har flest matchvinnare.

I natt 01.30 är det final mellan North Carolina Courage och Lyon i det inofficiella världsmästerskapet för klubblag. Och i kväll 23.00 är det bronsmatch mellan Atletico Madrid och Manchester City. Semifinalerna direktsändes på ICC:s facebooksida så det bör finnas god chans för att även placeringsmatcherna går att se där.

14.00 skall man kunna se träningsmatchen mellan svensklagen Juventus och PSG på den här länken.

Slutligen har ju norska spelare varit populära under sommaren. Den senaste att lämna toppserien för en av de stora ligorna ute i Europa är mittbacken Cecilie Kvamme från IL Sandviken.

Bergenklubben har för övrigt en svensk tränare i Patrik Hansson. Han var assisterande tränare till Nanne Bergstrand i Hammarbys herrlag men lämnade samtidigt som Bergstrand efter säsongen 2016.

Hanssons lag hade med två spelare i den norska VM-truppen. Båda har nu på kort tid lämnat klubben för engelska WSL. Först gick mittfältaren Amalie Eikeland till Reading och nu alltså mittback Kvamme till West Ham. De tappen bör innebära att Sandvikens chanser att haka på i guldstriden försämras betydligt. Efter tolv omgångar ligger laget trea i toppserien, bara fyra poäng efter ledande LSK.

Innan jag sätter punkt tänkte jag nämna ytterligare en övergång. Det är den före detta franska landslagsspelaren Marie-Laure Delie som väljer att fortsätta karriären i Spanien och mittenklubben Madrid CFF.

Bayern och Bröndby väntar för Göteborg och Piteå

Publicerad den av
1

Alldeles nyss blev lottningen för sextondelsfinalerna av Champions League klar. Tyskorna Nadine Kessler och Josephine Henning drog tyskt och danskt motstånd för våra svenska lag.

Göteborg ställs mot Amanda Ilestedt och Bayern München, ett möte där jag bedömer att chanserna för svensk seger är mindre än tio procent. Bayern har satt ihop ett väldigt spännande lag i år, och bör faktiskt kunna utmana Wolfsburg om det tyska ligaguldet. Och Göteborgs odds förbättrades ju inte av att Pauline Hammarlund:s säsong tog slut i veckan.

För Piteå blev det ett mer mänskligt motstånd. I sin Champions Leaguedebut ställs de regerande svenska mästarinnorna mot de danska mästarinnorna Brøndby IF. Här känns det som att det är ungefär 50/50 mellan lagen.

Om jag måste framhålla något lag som knapp favorit är det nog ändå Bröndby. Till danskornas fördel talar att laget är väldigt långt ifrån några debutanter i de här sammanhangen.

I fjol slog de ut Juventus i sextondelsfinalen, för att sedan åka ut mot norska LSK i åttondel. Även för två år sedan var det LSK som stoppade danskorna, då i sextondelsfinal. Och för tre år sedan föll man i åttondelsfinal mot Manchester City med uddamålet efter två matcher.

Säsongen 2014/15 var senaste gången Brøndby stötte på svenskt motstånd. Då vann man kvartsfinalen mot Linköping med totalt 2–1. Sedan blev det hela 0–13 mot Frankfurt i semifinal.

Här är övriga sextondelsfinaler:
Juventus–Barcelona,
Hibernian–Slavia Prag,
Spartak Subotica–Atletico Madrid,
Braga–PSG,
Vllaznia–Hjörring,
Chertanovo–Glasgow,
Ryazan–Lyon,
Arsenal–Fiorentina,
St Pölten–Twente,
Anderlecht–BIIK Kazygurt,
Breidablik–Sparta Prag,
Mitrovica–Wolfsburg,
Lugano–Manchester City,
Minsk–FC Zürich

I natt var tre av de här 32 lagen i farten i det inofficiella världsmästerskapet för klubblag, International Champions Cup. Båda semifinalerna slutade med favoritsegrar efter avgörande på övertid.

Jag såg en stund av mötet Atletico Madrid–Lyon, en ganska jämn match där Atletico visade att man är ett högklassigt lag. Under den perioden jag såg var det 2–2 i målchanser till spanjorskorna. Men medan Ludmila och Charlyn Corral missade sina kanonlägen nickade Wendie Renard in matchens enda mål på hörna på övertid. Renard fick god hjälp av att Atleticos målvakt Dolores ”Lola” Gallardo helt missbedömde hörnan.

Senare i natt stod North Carolina Courage för en sen vändning mot Manchester City. De engelska tvåorna tog ledningen genom Georgia Stanway, men McKenzie Meehan smällde upp kvitteringen i nättaket i 84:e och världsmästaren Jessica McDonald sprang igenom och satte segermålet på i tredje övertidsminuten. Julia Spetsmark byttes in i minut 76 för amerikanskorna.

Det blir alltså repris på fjolårets final – Champions Leaguemästarinnorna mot NWSL:s mästarlag. I fjol vann NC Courage. Jag gissar att Lyon är revanschsuget i år.

 

Lottningar, nomineringar – och Kungsbacka DFF Marathon

Publicerad den av
7

I morgon klockan 13.30 lottas sextondelsfinalerna i Champions League. Inför lottningen ser jag det som att de svenska lagen har cirka 50 procents chans att gå vidare till åttondelsfinal.

Det finns ju några lotter som är näst intill omöjliga. Både Göteborg och Piteå är ju exempelvis chanslösa mot Lyon och Wolfsburg. Och våra lag skulle heller inte ha så stora chanser mot Bayern München, PSG, Manchester City samt mot de båda spanska lagen.

Mot lag som FC Zürich, Glasgow City, Twente och BIIK Kazygurt skulle de svenska lagen vara klara favoriter. Våra lag skulle även vara favoriter mot de båda danska och tjeckiska lagen samt mot Fiorentina.

Mycket avgörs alltså för våra båda lag i morgon 13.30. Lottningen direktsänds på uefas hemsida.

Jag har många gånger tidigare kritiserat Uefas klubbranking. Och det finns anledning att göra det igen. Det är ju faktiskt närmast patetiskt att serbiska ZFK Spartak Subotica kan vara rankat före både de engelska och svenska mästarinnorna.

Subotica har aldrig vunnit en utslagsomgång i Champions Leauge. Däremot har de vunnit ligaguldet i Serbien nio år i rad. 2012, 2013, 2015 och 2018 har man tagit sig vidare ur gruppspelet. I slutspelet har det blivit åtta förlorade matcher och målskillnaden 3–24.

Men med Uefas sätt att räkna anses det alltså bättre att spela Champions League fem år i rad än att vinna WSL eller damallsvenskan. Det tycker jag är vansinnigt.

I dag har Uefa presenterat finalisterna i omröstningen om vem som varit Europas bästa spelare säsongen 2018/19. Det är Lyontrion Lucy Bronze, Ada Hegerberg och Amandine Henry som gör upp om segern.

Det spännande med finalisterna är ju att Hegerberg egentligen hade en ganska svag säsong. Dock slog hon ju till med hattrick i Champions Leaguefinalen, och det kan således räcka med en riktigt bra match för att prisas som bäst i Europa.

Placeringarna 4–10 blev så här:

4) Vivianne Miedema – 31 poäng
5) Ellen White – 22 poäng
6) Pernille Harder – 21 poäng
7) Dzsenifer Marozsán – 12 poäng
8) Caroline Graham Hansen – 10 poäng
9) Lieke Martens och Wendie Renard – båda på 9 poäng

Det är mycket Lyon på den där listan. Lyon är för övrigt just nu i USA för att spela det inofficiella världsmästerskapet för klubblag, Women’s International Champions Cup. Där spelar det franska mästarlaget nu 23.00 semifinal mot spanska mästarinnorna Atletico Madrid. Se matchen härSe matchen här. I den andra semifinalen (01.30 i natt) möts NWSL-mästarinnorna North Carolina Courage och engelska ligatvåan Manchester City. Final och tredjeprismatch spelas natten mot måndag.

På hemmaplan väntar vi på att få veta vem som blir Pauline Hammarlund:s ersättare i EM-kvaltruppen. Det troliga är ju att det blir Mimmi Larsson, om inte de skavanker som stoppade henne från spel i går stoppar henne. I så fall kanske det kan vara dags för Rebecka Blomqvist?

Jag tror att svaga Lettland skulle kunna passa Göteborgsanfallaren ganska bra. Lettiskorna är riktigt dåliga, ett lag som knappast hade hållit sig kvar i damallsvenskan.

Gissningsvis väntar landslagsledningen ut helgens omgång innan Hammarlunds ersättare offentliggörs.

I dag har för övrigt tredje omgången av Svenska cupen lottats. Det är geografisk lottning, vilket innebär flera spännande derbyn. Tyresö slog ut Hammarby i går. Nästa gång väntar AIK för division I-laget. I norr ställs Morön mot Piteå. De lagen möttes i genrep i april, och då vann Skelleftelaget med 3–2. I fjol skrällvann Jitex mot Vittsjö i cupen. Nu får Vittsjö chans till revansch.

Först trodde jag att det var klart att det skulle bli minst ett division I-lag i nästa års gruppspel, eftersom länken från förbundets odugliga hemsida visar att Älvsjö AIK lottats mot Bollstanäs i en av sextondelsfinalerna. Fast det är inte korrekt. Efter att det här inlägget först publicerats blev jag uppmärksammad på att Älvsjö och Bollstanäs möts i en 32-delsfinal. Vinnaren där skall möta Eskilstuna United om en plats i gruppspelet.

Slutligen brukar det ju heta att tala är silver och att tiga är guld. Radio Hallands reporter Anton Berglund hade garanterat tyckt att det varit guld om han tigit i går inför matchen Kungsbacka–Linköping.

Men Berglund teg inte, utan i sändning sa han att han skulle springa mellan Varberg och Kungsbacka om KDFF tog poäng. Hör inslaget genom att klicka på den här länken. Eller på länken i den här tweeten:

Den kortaste vägen mellan städerna är på marathondistans, alltså 42 kilometer. Så Berglund får börja träna. Kungsbackabacken Emilia Hjertberg tyckte för övrigt att Berglund borde få springa sträckan tre gånger eftersom laget tog tre poäng. Men det är nog tillräckligt med ett Kungsbacka DFF Marathon för Berglund.

Sällström klar för Paris FC – och mycket mer

Publicerad den av
1

I dag blev det klart, måltjuven Linda Sällström lämnar Vittsjö GIK för Paris FC.

Det är förståeligt att den 30-åriga finländskan vill testa spel nere på kontinenten efter drygt tio säsonger i Sverige. Och Paris FC känns som ett bra klubbval, även om laget har ganska många intressanta forwards.

Rutinerade Gaetane Thiney är affischnamnet, men även Camille Catala och Clara Mateo är spännande franska forwards. 27-åriga Catala spåddes en lysande karriär, men väntar ännu på sitt stora genombrott, medan 21-åriga Mateo var förstavalet som toppforward i det franska U20-landslag som spelade VM-final för två år sedan.

Det känns som en kul utmaning för Sällström, som med en så spelskicklig anfallspartner som Thiney borde ha goda förutsättningar att göra många mål i den franska ligan. Men för Vittsjö var det här sämsta möjliga nyhet.

I en TT-text säger ordförande Erika Nilsson:

”Vi vill inte hindra en spelare från att göra karriär, men det är klart att det känns lite jobbigt med tanke på var vi ligger.”

Hon säger även att det är tufft att hitta en stark ersättare.

”Rosengård jagar för fullt, Linköping jagar för fullt och vi jagar för fullt. Det är skittufft rent ut sagt. Vi har trådar ute, och bra spelare som ska provträna. Det är bara att jobba vidare, vi kan inte ge upp för att en spelare lämnar. Nu får andra spelare ta klivet upp”

I och med tappet känns Vittsjö som en högst tänkbar avstigningskandidat. Om man kan vara favorit till att åka ut är det nog den nordostskånska klubben som är det nu. Dessutom tappade Vittsjö Osinachi Ohale till Växjö i helgen. Medan Sällström har spelat 90 minuter i alla elva vårmatcherna har Ohale däremot bara spelat sex av matcherna.

Apropå de där andra klubbarna som ordförande Nilsson nämner så verkar det dröja innan Linköping har klart med de forwards som klubben sagt att man skall värva. Med tanke på att det brukar ta några matcher att komma in i ett nytt lag känns det som att LFC får räkna med att förlita sig till sitt nuvarande manskap under de kommande tre–fyra matcherna.

Men på något sätt är det kanske rättvist att det är just Linköping och Vittsjö som möts i den damallsvenska omstarten på söndag, två lag som tappat sina måltjuvar under sommaren.

Kollar man listan över forwards som är tillgängliga på marknaden finns där Marie-Laure Delie, Jennifer Hermoso, Natasha Dowie och kanske även Nadia Nadim. Det här är en kvartett som lär vara så dyr att svenska klubbar har svårt att knyta upp dem. Men om de inte får kontrakt i någon toppklubb så kanske, kanske att det går att locka någon av dem till damallsvenskan.

Utöver Vittsjös båda tapp har det inte hänt så mycket på nyhetsfronten i Sverige sedan det förra inlägget. Däremot spelades de lite träningsmatcher i helgen. Här är resultaten:

LSK–Göteborg 3–3

Vittsjö–Rosengård 0–2

P18–Djurgården 0–4

Linköping–Eskilstuna 2–1

Piteå–Assi 3–0

Kristianstad–Vålerenga 0–1

Växjö–Bröndby 1–2

LB07–BSF 6–1

Tittar vi utanför Sveriges gränser har det hänt lite. På nyhetsfronten har väl sannolikt konflikten i Nya Zeelands landslag nått sin ände. I varje fall har förbundskapten Andreas Heraf nu till slut valt att avgå.

Fotbollsmässigt pågår Tournament of Nations, den sista omgången spelas natten mot fredag. I den andra omgången var Australien mycket nära att besegra USA.

The Matildas tog ledningen i 22:a minuten genom Chloe Logarzo efter att Lisa De Vanna gjort ett fantastiskt förarbete.

Först i den 90:e minuten kvitterade USA genom formstarka Lindsey Horan. På klippet finns även en fin tunnel från en annan formstark spelare, Tobin Heath. Den som drabbas av tunneln är för övrigt Hammarbys Elise Kellond-Knight.

Matchen slutade 1–1, och då både USA och Australien vann sina första matcher är det troligt att något av lagen kommer att vinna turneringen. Tabellen inför slutomgången ser ut så här:

USA             5–3    4
Australien     4–2    4
Brasilien       3–4    3
Japan          3–6     0

I USA:s 4–2-seger mot Japan gjorde Alex Morgan de tre första amerikanska målen, därmed har Morgan nu gjort 16 landslagsmål det senaste året – starkt. Här är två av de tre målen:

https://twitter.com/WoSoComps/status/1022628863862628352

I Brasiliens 2–1-seger mot Japan slog Marta till med ett klassmål. Men den brasilianska svenskans fullträff hamnade ändå i skuggan av Beatriz fina 2–0-mål. Hennes förstatouch med yttersidan var högklassig. Även Japans tröstmål var snyggt.

https://twitter.com/WoSoComps/status/1023689442568167424

https://twitter.com/WoSoComps/status/1023693210072371200

https://twitter.com/WoSoComps/status/1023694254940598273

I U19-EM klarade varken Norge eller Danmark av att nå finalen. Där blev det istället spansk 1–0-seger mot Tyskland.

Sett till klippet med höjdpunkter nedan var den spanska segern fullständigt odiskutabel. Spanjorskorna hade fyra ramträffar innan segermålet föll. Tyskland däremot verkar inte ha haft en enda målchans.

I de Centralamerikanska och karibiska spelen tog storfavoriten Mexiko hem spelet. Man vann finalen mot Costa Rica med 3–1 efter att alla de tre mexikanska målen kom inom ramen av fyra minuter i den andra halvleken.

I bronsmatchen vann Venezuela med 1–0 mot Trinidad och Tobago.

Slutligen till det försök till klubblags-VM som kallades International Champions Cup och avgjordes natten mot måndag. Där vann ett reservbetonat North Carolina Courage med 1–0 mot Lyon.

Jag såg matchen, där amerikanskorna inledde bra med fin press och vassa kontringar under de första 25–30 minuterna. Under den perioden föll också segermålet. Det var ovanligt nog annars så passningssäkra Saki Kumagai som slog bort en boll och öppnade för Lynn Williams att spela fram Heather O’Reilly.

Slutet av den första och hela den andra halvleken var det dock utspelning. Lyon lät inte North Carolina låna bollen. Trots att fransyskorna skapade minst en handfull 100-procentiga målchanser lyckades man dock inte kvittera. Man kom inte närmare än två bollar i målramen.

Efteråt firade amerikanskorna som om man verkligen hade vunnit ett VM. Man fick dessutom en rätt okej mottagning när man kom hem.

Tyvärr har jag svårt att känna någon VM-känsla av en turnering som spelas under ett amerikanskt landslagsfönster och under europeisk försäsong. Det hade varit roligare om den här turneringen spelades under tävlingssäsong, och med alla de bästa spelarna.

Styv kuling i ankdammen

Publicerad den av
10

De senaste dagarna har det blåst upp en liten konflikt inom svensk damfotboll. Orsaken till konflikten är olika syn på elitflicklägret, eller Svenska Fotbollförbundets utvecklingsläger som det numera heter, samt F15-landslaget.

Huvudkonflikten står mellan förbundet – företrätt av duon Pia Sundhage och Lilie Persson – och några av distrikten.

Lilie Persson och Pia Sundhage

Bakgrunden är den att Skånes och Hallands distriktsförbund har valt att inte vara med vid elitflicklägret de senaste åren. I år fick de sällskap av Västergötland i sin ”bojkott”. De tre distrikten tycker att 15 år är en för tidig ålder för selektering.

Följden har blivit att inga spelare från Skåne, Halland eller Västergötland har kommit med när Sundhage kallat till den första landslagssamlingen för F15/03-landslaget. I torsdagens GP gick att läsa följande citat från Sundhage:

”Det är uppenbarligen tre distrikt som inte är lojala med förbundet, vilket jag personligen tycker är konstigt.”

Redan 2016, när Sundhage var förbundskapten för A-landslaget, var hon kritisk till att Halland och Skåne hade slopat sina distriktslag. Till Hallandsposten kommenterade hon det så här:

”Svaret kommer från hjärtat: vansinnigt.”

I den artikeln är det tydligt att Sundhage älskar Elitflicklägret/Svenska Fotbollförbundets Utvecklingsläger:

”Det här är en manifestation för svensk flick- och damfotboll. Domare sitter här, vi har utbildningar, det är mycket ledare och det andas fotboll. Jag som är född i den andan, jag förstår inte. Det här är kanon för den som är intresserad av fotboll och som hamnar här på Elitflicklägret i en vecka. Fantastiskt.”

Faktum är ju att Sverige har varit ett av de länder som drivit på för att få till F15-landslag. Länge hade vi inga motståndare, så vår första F15-landskamp spelades så sent som i oktober 2006. Nu tycker alltså vissa distrikt att 15-åringar inte klarar av den selektering som ett ungdomslandslag innebär.

I grunden förstår jag Sundhages åtgärd. Spontant tycker jag att de tre distrikten har glömt vad de håller på med – idrott. Och idrott handlar om konkurrens och tävling – och därmed även utslagning.

Visst skall man vara försiktig med barn. Men 15-åringar är inte barn, de klarar av selektering. På tjejsidan spelar många 15-åringar redan seniorfotboll, där det handlar om att göra resultat. Här i Boråsområdet har vi flera 03:or som spelar i ettan, tvåan och trean. De kan spelets regler.

Dock blir Sundhages drag att helt utestänga tre distrikt som företräder ungefär en fjärdedel av landets spelare lite lätt patetiskt. Hon säger att hon inte kan åka runt i alla distrikt, och det köper jag rakt av.

Men det blir ju absurt när en spelare som Kristianstads Evelina Duljan inte finns med bland de 46 spelare Sundhage tagit ut. För självklart har Sundhage sett Duljan, och lika självklart är att förbundskaptenen ser KDFF-talangen som en av landets allra bästa 15-åringar. Duljan blir ju inte sämre bara för att Skåne har nobbat utvecklingslägret.

Förhoppningsvis kan dock det här leda till en vettig debatt framöver. För jag håller med de tre upproriska distrikten att det går att göra förbättringar av talangverksamheten. Exempelvis är det inte speciellt logiskt att alla 24 distrikt har 16 spelare vardera på förbundets talangläger. De stora distrikten borde kunna få med fler spelare.

Det är även ett problem att spelare som är födda tidigt på året är överrepresenterade på talanglägren. Kanske att man skulle förbestämma att hälften av talangerna måste vara födda på årets andra halva. Eller så har man två läger.

Det finns fler åtgärder att vidtaga, som att inte bara ta ut de i dagsläget bästa spelarna, utan även hitta vägar för att motivera spelare som ligger efter i den fysiska utvecklingen men som har egenskaper som kan göra dem till framtida storspelare. För killar födda 2001 har man kört med ett så kallat ”Future team,” vilket kanske skulle kunna vara en framkomlig väg även för damerna.

Kollar man på den konflikt som nu blåst upp inom svensk damfotboll skulle jag säga att det är spelare från mindre klubbar som blir mest lidande. De talanger som redan är hos elitlag som Rosengård, LB07, Kristianstad och Vittsjö får bra träning och erbjuds utmaningar i den dagliga verksamheten.

Men för 15-åriga talanger i mindre klubbar kan det vara en nyttig aha-upplevelse att få veta att man tillhör landets 46 bästa spelare. En aha-upplevelse som kan få spelarna att satsa lite extra, och kanske fundera på att välja en elitfotbollsbana när de väljer gymnasieprogram i höst.

Till en annan fråga inom talangutvecklingen, nämligen om hur man skall träna. Jag noterade i onsdags att Lisa Ek högg på Twitter efter att ha läst lite synpunkter från Simon Thern:

Efter lite kommunikation blev Ek och Thern rätt överens om hur man skall jobba, och det var kortfattat fler drillövningar i tidig ålder för att sedan allt mer gå över på spelövningar. Här är lite synpunkter i frågan från Ek och Kristianstads landslagsspelare Mia Carlsson:

Det om träning. Nu vidare till lite fotboll. Efter en lugn period händer det plötsligt rätt mycket. Under tiden jag skrivit det här inlägget har jag kollat in Australien–Brasilien i Tournament of Nations. The Matildas vann med 3–1 efter att två bjudningar från Brasilien samt ett riktigt världsklassavslut från Sam Kerr, på en läcker framspelning från Tameka Butt. Apropå selektering och landslag bytte The Matildas in 15-åriga Mary Fowler på övertid…

Senare i natt spelar USA mot Japan i den turneringen. I natt drar även International Champions Cup igång med North Carolina Courage–PSG och Lyon–Manchester City. Matcherna i den turneringen direktsänds på dess Facebooksida.

Natten mot onsdag vann Manchester City med 1–0 i en 80 minuter lång träningsmatch mot PSG. Jag såg den andra halvleken och förvånades över hur svagt PSG var.

Visst var laget väldigt reservbetonat, men jag tror inte jag såg dem någon gång slå fler än två passningar i rad inom laget. City kändes mer överlägset i spelet än laget var mot Linköping i Champions League i våras.

När det gäller City var laget dock väldigt ineffektivt. Man spelade på offensiv planhalva mest hela tiden, men kom ändå knappt till några avslut i PSG:s straffområde. Segermålet från Nadia Nadim gjordes dock just på ett avslut från nära håll:

https://twitter.com/WoSoComps/status/1022037374942044160

Under fredagen spelas semifinalerna i U19-EM. Dit har både Norge och Danmark tagit sig – grattis. Dock bör man nog vara medveten om att det är ett devalverat EM i år.

Toppnationerna Frankrike, Spanien, Tyskland och Nederländerna har alla skickat B-betonade lag. Orsaken är ju förstås att alla de fyra nationerna håller på att förbereda sig för U20-VM, och därmed har sina bästa 19-åringar i det äldre landslaget.

Det finns alltså goda guldmöjligheter för Norge och Danmark. Under fredagseftermiddagen ställs norskorna mot Tyskland i första semifinalen (14.00) och danskorna mot Spanien i den andra (18.15).

Natten mot fredag spelas sedan semifinalerna i Centralamerikanska och karibiska spelen. Där är matcherna Mexiko–Venezuela och Costa Rica–Trinidad och Tobago.

Några som nu går på semester är lagen i den kinesiska superligan. Där åkte svensklaget Beijing på en riktig käftsmäll i sista omgången före uppehållet. Borta mot Shanghai föll man med hela 6–0.

Så till lite spelarnytt. Den före detta Tyresömittfältaren Thaisa Moreno är numera kontraktslös. NWSL-klubben Sky Blue bröt med brasilianskan häromdagen.

Thaisa Moreno

I England har Adelina Engman nu äntligen fått posera i Chelseatröja:

Så några aktuella övergångar. Skotska landslagsspelaren Chloe Arthur går från Bristol till Birmingham.

Och schweiziska landslagsspelaren Eseosa Aigbogun har gjort klart med Paris FC:

Sällström på väg bort – Martens blir inte The Best

Publicerad den av
5

Linda Sällström

Det ser ut som att Linda Sällström trots allt hamnar i Paris. Fast inte i PSG utan i Paris FC, alltså det lag som tidigare hette Juvisy.

Under rubriken ”Sällström lämnar Vittsjö” berättar Skånska Dagbladet i dag att man har flera källor som säger att den finländska skyttedrottningen är på väg bort, och att bara formaliteter återstår innan allt är klart.

Det är förstås ett otroligt tungt slag för Vittsjö var offensiv i mångt och mycket har levt på Sällströms målskytte de senaste åren. Det blir väldigt intressant att se vad man kan hitta för ersättare.

Apropå Paris händer det en hel del i nämnda PSG. Det är sedan någon månad tillbaka klart att den landslagsmeriterade ytterbacken Laure Boulleau slutar och istället blir ledare. I övrigt har har kvartetten Marie-Laure Delie, Jennifer Hermoso, Formiga och Erika valt att inte förlänga sina kontrakt. Ingen av dem är således med laget under deras resa i USA.

Intressant är att den kanadensiska stortalangen Jordyn Huitema kommer att provspela med PSG under den stundande klubblagsturnering som kallas Women’s International Champions Cup där Lyon, PSG, Manchester City och North Carolina Courage deltar.

Turneringen var tänkt att vara ett inofficiellt klubblags-VM, och det hade kunnat vara en riktigt rolig turnering, fast det blir det inte. Den spelas nämligen samtidigt som USA:s landslag har sin turnering Tournament of Nations, vilket gör att NC Courage får spela utan flera bärande spelare.

Dessutom inträffar International Champions Cup mitt under förberedelserna inför U20-VM. Det gör att PSG exempelvis får klara sig utan Sandy Baltimore och skyttedrottningen Marie-Antoinette Katoto. Det blir alltså ett högst urvattnat klubblags-VM.

Amandine Henry

Apropå den högsta internationella nivån har de tio kandidaterna till The Best Football Fifa Women’s Player nu presenterats. I min gissning från i går fick jag rätt på sju av tio. De tre jag missade var Megan Rapinoe, Saki Kumagai och Amandine Henry.

Det var svagt att missa Henry, som ju vann såväl NWSL, franska ligan som Champions League under den nyss avslutade säsongen. Även Kumagai har tre titlar under året i form av Asiatiska mästerskapen, franska ligan och Champions League. Rent titelmässigt borde Kumagai ju faktiskt vinna det här. De tio uttagna är:

* Lucy Bronze
* Wendie Renard
* Saki Kumagai
* Amandine Henry
* Megan Rapinoe
* Pernille Harder
* Ada Hegerberg
* Sam Kerr
* Dzsenifer Marozsan
* Marta

Noterbart här är att fjolårets vinnare Lieke Martens inte finns med bland kandidaterna. Det är lite förvånande, även om det är riktigt sett till titlar. Martens har bara vunnit spanska cupen, Copa de la Reina, under det senaste året. Av det jag sett rent spelmässigt tycker jag dock att nederländskan borde ha varit med.

Lieke Martens

Jag hade som vanligt också gärna sett att ständigt underskattade Christine Sinclair hade varit med på listan. Hon vann NWSL i fjol, leder poängligan i år och fortsätter att spela en huvudroll i Kanadas landslag.

Så till de Centralamerikanska och karibiska spelen. Där är Costa Rica och Venezuela klara för semifinal. Venezuela gick vidare på fler gjorda mål än Colombia och Jamaica i den jämna kampen om andraplatsen i gruppen bakom Costa Rica. I natt svensk tid avgörs vilka av Trinidad och Tobago och Nicaragua som följer med Mexiko till semifinal från den andra gruppen.

Jag har tidigare berättat att Haiti lämnade walkover till sin första match. Nu har jag lite mer info, och laget fastnade på vägen till Colombia till följd av visumproblem. Man satt fast så länge att man missade hela turneringen. Tråkigt.

Det om den internationella fotbollen. Avslutningsvis tillbaka till den inhemska. Där meddelade Växjös Malin Fors sent i går kväll att hon avslutar sin karriär.

Hon var den enda damallsvenska spelaren från mina hemtrakter. Det blir alltmer ont om elitspelare från den bygd där svensk damfotboll drog igång på allvar för 50 år sedan…