Vi var elva svenska journalister som följde nattens drama på en pub i närheten av det svenska spelarhotellet.
Direkt när slutsignalen ljöd i Brasilien–Costa Rica började alla boka flygbiljetter och hotell. Nu är Ottawa som gäller. Får se om jag kommer med på något plan… Vi hörs.
Det var en lite märklig situation när vi i media mötte de svenska spelarna efter dagens match. Lisa Dahlkvist konstaterade att hon inte visste om hon kände hopp eller upplevde situationen som att laget var utslaget.
”Jag vet faktiskt inte, det är svårt att säga. Klart att man fortfarande har hopp. Det finns ju chans att vi kan få spela vidare. Men man är ju grymt besviken över att vi inte kan vinna någon match.”
Dahlkvist funderade även över hur det skulle vara om det svenska VM-ödet avgjordes via lottning mot Costa Rica i natt.
”Det vore det märkligaste som skulle kunna hända – gå vidare på lottning.”
Hon får en skämtsam följdfråga om hur stora chanser hon ger Sverige i en lottning.
”Det beror ju på vem som är med på lottningen. Hade det varit sten-sax-påse skulle jag nog ha skickat mig själv.”
Den som var klart mest tagen efter dagens match var Therese Sjögran. Hon kände sig tveksam till om hon orkar titta på de matcher som avgör Sveriges öde.
”Jag skulle helst ha jättemycket att göra så att tiden rullar på. Sedan sätter man på mobilen efter 90 minuter. Jag vet inte om jag fixar att titta, det beror om Brasilien ställer upp med bästa laget – då kanske jag kollar.”
Det som gjorde mest ont för henne var det faktum att landslagskarriären kan avslutas framför tv:n – eller via lottning.
”Det är helt stört i så fall. Tänk att åka ut på lottning. Åh, herregud.”
Hon sa sig hålla tillbaka sin känslor. Hade hon släppt kontrollen så:
”Då hade jag nog brutit ihop. Det är det sista jag gör på den här nivån och om jag börjar tänka på att det här kan ha varit min sista match, då känns det mycket.”
Innan jag går och lägger mig tänkte jag bara skriva ut vilka lag som faktiskt är klara för slutspel i nuläget. Det är Kanada, Kina, Holland, Tyskland, Norge, Japan, Kamerun, Schweiz, USA, Australien, Brasilien och Colombia. Slutspelsträdet ser ut så här just nu:
Kina–Kamerun
USA–grupptrea E eller F
Tyskland–grupptrea A eller D
Ettan F–Tvåan E
Brasilien–Australien
Japan–grupptrea A eller F
Norge–Tvåan F
Kanada–Schweiz
Noterbart här är att jag räknar bort Thailand från slutspelet även om de fortfarande har en mikroskopisk chans som innebär att de måste ha två lag i grupp E bakom sig, vilket kräver sjumålsförlust för England mot Colombia samtidigt som Frankrike vinner mot Mexiko. Dessutom måste grupptrean i F stanna på två poäng. Jag räknar alltså Thailand som utslaget.
Slut, det blev 1–1 mot Australien. Det innebär att vi får vänta ett dygn och hålla tummarna för rätt resultat. Det kan bli så att vårt lag åker hem utan att ha förlorat någon match. Och att vi missar OS trots att vi vunnit alla kvalmatcher mot europeiskt motstånd.
Vad är det då för resultat som tar Sverige vidare. Jo, ett av följande måste slå in:
1) Seger för Brasilien mot Costa Rica. Problemet här är väl att redan klara gruppsegraren Brasilien lär vila stora delar av startelvan.
2) Kryss, 0–0 mellan Brasilien och Costa Rica.
3) Kryss mellan Sydkorea och Spanien
4) Seger för Colombia mot England.
Det finns en riktig rysare, och det är om det blir 1–1 mellan Brasilien och Costa Rica samtidigt som något lag vinner matchen Sydkorea–Spanien. Då blir det lottning mellan Sverige och Costa Rica om sista slutspelsplatsen.
Matcherna spelas enligt följande, svensk tid:
22.00: Colombia–England
01.00: Spanien–Sydkorea
01.00: Brasilien–Costa Rica
Nu hinner jag inte skriva mer, nu skall jag ner i katakomberna och jobba. Vi hörs.
Det börjar närma sig avspark för den svenska ödesmatchen. Jag sitter på läktaren på Commonwelth Stadium i Edmonton och kollar in Schweiz mot Kamerun.
Kamerun har en stor och högljudd klack på ena kortsidan. Den flyttade in på långsidan ett tag, men blev ledd tillbaka till platser där jag tvekar på om de kan se så mycket av matchen. Det här är nämligen en stor arena med långa avstånd från plan till läktare. De har nog 40 meter fram till närmsta målet.
Kameruns klack
När jag har gått runt lite i centrala Edmonton tidigare i dag har jag sett en hel del australiensiska fans, några schweiziska men tyvärr rätt få svenska. Jag såg Victoria Sandell Svensson och en grupp svenska damfotbollsprofiler gå mot arenan, men annars har det varit tunt.
Taxichauffören som körde mig till arenan blev förvånad när han hörde att Kamerun – hans hemland – skulle spela i Edmonton. Han frågade om det var slutsålt, vilket jag kunde garantera att det inte är. Då frågade han om det ok att släppa mig vid biljettkontoret, han tänkte nämligen parkera bilen några timmar för att heja fram Gaelle Enganamouit och de andra.
Även om det är reklam för VM överallt i stan så står det inte när matcherna spelas och vilka lag som är på plats. Min känsla är att lokalbefolkningen har dålig koll, vilket håller nere publiksiffrorna.
I nuläget leder Schweiz med 1–0 efter mål av Ana Maria Crnogorcevic, framspelad av Ramona Bachmann. Det är de båda damallsvenska profilerna Bachmann och Enganamouit som är bäst i sina respektive lag.
Det är även otroligt tydligt att spelet i den här matchen håller väldigt mycket lägre kvalitet och tempo än matcherna i Sveriges grupp har gjort. Det är verkligen väldigt stor skillnad.
I går säkrade Kanada, Kina, Holland, Tyskland och Norge sina avancemang till åttondelsfinalerna, medan Thailand får avvakta resultaten i övriga grupper innan de vet om de går vidare eller inte.
Vi fick se en ny mycket svag insats av en domare, en avgörande insats. Den straff som Kina kvitterade på mot Nya Zeeland var ju nämligen helt feldömd. Situationen finns 25 sekunder in i det här klippet:
Tråkigt för Nya Zeeland förstås. I dag hoppas vi slippa svaga domslut. Man börjar kännas att vi är nära ett avgörande. För att ge lite mer läsning inför avspark har jag samlat in funderingar kring matchen från spelare och ledare under veckan.
Här är ett gäng av de synpunkter jag fått in:
Alanna Kennedy, mittback Australien:
”Jag tror att det blir en intressant match. Båda lagen håller hög klass, vi vet att Sverige har flera duktiga, offensiva spelare. Kan vi försvara oss bra mot dem tror jag att det löser sig på den andra sidan. Vi har ju ett väldigt starkt anfall – så det blir nog en rolig match att titta på.”
Amanda Ilestedt:
”Jag skulle tro att vi blir lite mer offensiva än mot USA. Vi har pratat om att komma runt mer på kanterna. Vi siktar på att vinna, det finns inget annat i våra huvuden. Australien har riktigt vassa forwards, riktigt kvicka. Så det gäller att se upp med dem. De har också duktiga innermittfältare som är passningsskickliga.”
Therese Sjögran:
”Det är bra att vi måste vinna för att vara säkra. Nu vet vi vad som gäller, vi måste spela 100 procent. Då är vi som bäst. Vi såg Australien mot USA, det var nog rätt viktigt – för de är ett bra lag.”
Ali Krieger, högerback USA:
”Jag tycker inte att något av lagen är bättre eller sämre än det andra, de har bara olika styrkor. Sverige klev inte upp så högt, så för min del var det jobbigare mot Australien. De har verkligen kvalitet på sina forwards, de är alla väldigt snabba. Sam Kerr är en fantastisk spelare som spelar tufft, är bestämd men som också gör väldigt smarta löpningar. Hon är svår att försvara mot.”
Lotta Schelin:
”Vi vet att de är ett fantastiskt bra lag. Men håller vi samma nivå mot Australien som vi gjorde mot USA kan jag inte se något annat än att vi skall kunna ta de tre poängen – så jag har stort självförtroende.”
Steph Catley, back Australien:
”Vi höll nollan senast och har bra självförtroende i backlinjen. Sverige är en bra värdemätare för oss. De har ett bra lag, med många duktiga spelare. Jag var inte med 2011, men med tanke på hur det gick då skulle det vara fantastiskt att vinna mot dem.”
Caroline Seger:
”De har utvecklats jättemycket sedan 2011 och har verkligen spelat en fin fotboll. Det blir en väldigt tuff match för oss.”
Lilie Persson, assisterande förbundskapten:
”Australien är giftiga när de sätter fart i djupled. Alla deras offensiva spelare är väldigt rörliga. Har man inte fart på fötterna, fart i tanken då får man det jobbigt mot Australien. … Det som måste till är att vi får möjlighet att fortsätta på den väg det blev mot USA. Med närmare avstånd till varandra. Då kan vi hitta kombinationer, då kan vi hitta löpningar i djupled. Det hinner vi inte om vi har så långa avstånd som vi hade mot Nigeria. Vi hade nästanlägen mot USA. De där nästanlägena skall bli 100-procentiga nu.”
Alen Stajcic, förbundskapten Australien:
”Vi är ett lag på väg upp mot toppen. Vi har skapat många målchanser och haft många avslut i de första matcherna – vilket är bra. Kan vi hålla de siffrorna över tid kommer vi att vinna fler matcher. Vi kan fortfarande sluta allt från etta till fyra i gruppen så vi kommer inte att hålla igen. Det är en tuff match som alla i den här gruppen. Vi kan slå Sverige – men det är en utmaning. Sverige måste klara av att lösa upp vårt försvar samtidigt som de måste ha koll på vårt anfall. Och det är elektriskt, snabbt och rörligt.”
Vi är framme vid avgörandet i grupp D. Här kommer en lång och förhoppningsvis riktigt matig matchguide till Sveriges ödesmatch mot Australien.
Klart är att vårt lag måste vinna för att vara säkert på avancemang. Vi har inte saken i egna händer vid kryss i dag. För blir det kryss och vi slutar trea i gruppen får vi sannolikt sitta och vänta i ett dygn på besked om det blir åttondelsfinal eller inte. Jag skriver sannolikt eftersom jag räknar med att Kamerun inte förlorar med sex måls marginal mot Schweiz.
Här är all info inför nattens drama:
Arena: Commonwealth Stadium i Edmonton.
Matchstart: 02.00 (18.00 lokal tid)
TV/Stream: TV4 direktsänder, sändningen startar 01.00.
Domare: Lucila Venegas, Mexiko.
Väder: Det förväntas bli soligt, varmt och kring 22 grader vid avspark.
Odds: 51–49 i svensk favör. Det känns otroligt ovisst på förhand, men jag har en känsla av att Sverige vinner eftersom vårt lag har kniven hårdare upptryckt mot strupen. Mitt tips är alltså svensk seger med 2–1.
Trolig svensk startelva: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Amanda Ilestedt, Nilla Fischer, Jessica Samuelsson – Lina Nilsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Sofia Jakobsson – Therese Sjögran och Lotta Schelin.
Trolig australiensisk startelva: Lydia Williams – Caitlin Foord, Laura Alleway, Alanna Kennedy, Stephanie Catley – Emily van Egmond, Elise Kellond-Knight, Katrina Gorry – Lisa De Vanna, Kyah Simon och Samantha Kerr.
Förutsättningar för Sverige:
Vid vinst:
…Samtidigt som USA tappar poäng mot Nigeria vinner Sverige gruppen. Förutsatt att inte Nigeria vinner med två måls större marginal än Sverige – för då blir vi tvåa bakom Nigeria.
…Samtidigt som USA vinner mot Nigeria blir Sverige tvåa.
Vid kryss:
…Samtidigt som USA tar poäng mot Nigeria blir Sverige trea i gruppen. Som grupptrea på tre poäng och +-0-målskillnad är Sverige dock inte säkert på att få spela åttondelsfinal. Man måste hoppas att antingen Brasilien slår Costa Rica i morgon. Eller att Sydkorea och Spanien spelar oavgjort. Eller att Colombia besegrar England. Det är alltså en skör tråd att balansera på.
…Samtidigt som Nigeria vinner mot USA blir Sverige sist i gruppen och åker ut.
Vid förlust:
…är Sverige utslaget.
Förutsättningar för Australien:
Vid vinst:
…Samtidigt som USA tappar poäng mot Nigeria vinner The Matildas gruppen.
…Samtidigt som USA vinner mot Nigeria blir The Matildas tvåa.
Vid kryss:
…Samtidigt som USA tar poäng av Nigeria blir The Matildas grupptvåa.
…Och Nigeria samtidigt vinner mot USA med två måls marginal. Då avgörs de tre topplaceringarna i gruppen på flest gjorda mål. Alla tre lagen kommer dock att avancera.
Vid förlust:
…Och Nigeria samtidigt tappar poäng mot USA kommer The Matildas trea i gruppen. Som grupptrea på tre poäng och med minusmålskillnad lever Australien farligt. De får hoppas på rätt resultat i grupperna E och F. Nämligen att antingen Brasilien slår Costa Rica. Eller att Sydkorea och Spanien spelar oavgjort. Eller att Colombia besegrar England med ett par måls marginal.
…Och Nigeria samtidigt vinner mot USA kommer The Matildas sist i gruppen och är utslaget.
Kommentar:
Det går förstås inte att veta exakt hur Pia Sundhage tänker på förhand kring startelvan. Men det lät på kvällens presskonferens att det blir samma lag som senast. Och med tanke på hur starkt Australien har startat sina matcher gissar jag att Sverige kommer att inleda exakt likadant som mot USA, alltså med ganska låg utgångsposition. De bör försöka hålla ihop laget tajt på mitten och inte ge utrymme för genomskärare från van Egmond och Gorry.
Beroende på matchutvecklingen kan jag tänka mig att Sverige kliver fram efter paus. Min uppfattning från de två första matcherna har varit att Australien inte orkat springa lika mycket i den andra halvleken som i den första. Hotet från sprintkulor som De Vanna och Kerr är alltså som störst den första halvtimmen.
Det positiva för svensk del är att försvarsspelet mot USA verkligen kändes stabilt och välorganiserat. Det var första gången på länge man kunde känna sig trygg även när motståndarna fick kontringslägen.
Offensivt var det inte lika bra. Vid fasta situationer fortsätter vårt lag att skapa målchanser, men i spelet har vi fortfarande bara skapat en chans på två matcher – den som Linda Sembrant höftade in till 3–2 mot Nigeria.
Lotta Schelin
Den stora gåtan heter Lotta Schelin. Att hon inte gjort några mål är inte det som bekymrar mig, utan det är att hon inte har skapat en enda målchans. Hon har bara haft ett avslut på två matcher – och det gick utanför, utan att vara det minsta farligt.
Jag läste i Aftonbladet att lagkompisarna skall ha kollat klipp för att se hur Schelin rör sig och för att lära sig var bollarna skall slås. Jag kanske är elak nu, men som jag ser det rör sig inte Schelin speciellt mycket utan boll. När nu resten av laget fungerade mot USA känns det som en bättre idé att Sundhage låter lagkompisarna styra Schelin än att de skall anpassa sig efter henne.
Som jag sett det har inte Schelin känts trygg i sitt spel under VM och hon har inte varit vän med bollen. Ofta när lagkompisarna lyft blicken för att söka henne har hon varit stillastående i mitten – och därmed blivit ett enkelt byte för motståndarnas mittbackar.
Efter matcherna har hon inte varit på samma strålande humör som vanligt. Hon har intagit lite av ett försvarsläge i intervjuerna, redan långt innan någon ens tagit upp hennes egen prestation.
Jag vill se Schelin löpa mer i sidled och dra isär de australiensiska mittbackarna i morgon och på så sätt skapa öppningar för löpningar bakifrån. Jag vill se henne ta en position så att hon kan löpa in från kanten, mot mitten när djupledsbollarna kommer. Alltså inte från mitten ut mot hörnflaggorna. Om Schelin får komma rättvänd med boll mot målet brukar hon vara otroligt farlig. Då kan hon göra de mål vi hoppas få från henne.
Sundhage sa så här om Schelin i dag:
”Det handlar inte bara om Lotta, utan det är ett lagspel.”
Själv satt jag och specialstuderade Schelin under de 15 minuter av träningen som var öppna för media. Där var det bara uppvärmning, men i passningsövningarna hade hon en mycket sämre bollträff än exempelvis Therese Sjögran.
Nu är det inte bara Schelin av svenskorna som har svag offensiv statistik. Expressen har gjort en artikel om att Sverige är sämst av alla lag i VM när det gäller avslut på mål. Det är i och för sig en sanning med modifikation.
I den officiella statistiken står Sverige på fyra avslut på mål, de är fördelade på fyra mot Nigeria och noll mot USA. Den yttersida från Caroline Seger som Meghan Klingenberg räddade på mållinjen räknas alltså inte som avslut på mål.
Officiellt är det bara skott i mål eller skott som räddas av målvakt som räknas som avslut på mål. Oavsett hur man räknar är det ett faktum att Sverige har haft få avslut, klart minst i grupp D. Nigeria står på 26, USA och Australien på 24 vardera medan Sverige bara fått till 16.
Av de 16 svenska avsluten har tre gått i mål, ett har räddats av målvakten, sju har räddats av utespelare och fem har gått utanför.
Jämför vi med Australien som ju har mött samma motståndare har de alltså 24 avslut, varav tre i mål, åtta som har räddats av målvakt, tre som har räddats av utespelare, nio som gått utanför och ett som tagit i målramen.
Personligen föredrar jag att räkna målchanser. Även om det finns ett stort inslag av personlig bedömning i vad som är en målchans och vad som inte är det så tycker jag det är en bättre statistik. Ett skott från målområdeslinjen är ju nämligen farligare än tio från mittcirkeln.
Även när det gäller målchanser är dock Sverige sämst i gruppen, med sju. Det är för få, men skall man vara positiv är det dock väldigt bra effektivitet att göra mål på tre mål av dem. Så här ser min målchansstatistik ut för grupp D:
Sverige–Nigeria 5–8
Australien–USA 6–5
Sverige–USA 2–5
Australien–Nigeria 6–3
Totalt: Australien 12, Nigeria 11, USA 10 och Sverige 7. Kollar vi effektivitet vinner dock Sverige klart. Alla fyra lagen har ju gjort tre mål vardera.
Vid presskonferensen i går fick Sofia Jakobsson frågan om hur Sverige skall lyckas öka antalet avslut. Hon sa:
”Vi skall bara köra på som vanligt så kommer det av sig själv.”
Kanske.
När det gäller Australiens lag spelar de en vacker fotboll. Laget bygger på ett gäng oerhört snabba och bollskickliga spelare i åldrarna 20–23.
I det åldersintervallet finner man nickstarka mittbacken Alanna Kennedy, de båda snabba ytterbackarna Stephanie Catley och Caitlin Foord, de spelskickliga innermittfältarna Emily van Egmond och Katrina Gorry, toppforwarden Kyah Simon samt blixtsnabba yttern Samantha Kerr. Flera av dem har redan spelat VM och varit utlandsproffs i flera år.
Jag frågade målvakten Lydia Williams i söndags om inte Australiens bästa VM borde vara det i Frankrike om fyra år. Då är nyckelspelarna 24–27 år – vilket brukar vara en spelares bästa ålder. Williams höll med, men med invändningen:
”Men jag tycker att vi har en bra mix redan nu.”
Hon är själv 27. Tre år äldre är viktiga Lisa De Vanna. Med henne och Kerr på varsin kant har Australien två otroligt farliga vapen i kontringsspelet. De Vanna har inte varit tillgänglig på veckans presskonferenser, till svensk medias förtret.
Vissa svenska journalister högg henne på flygplatsen häromdagen. Själv fick jag nöja mig med hennes syster Tania De Vanna.
Sarah Hickling och Tania De Vanna.
Hon meddelade att syrran är laddad för att ta revansch på Sverige, på att skicka hem svenskorna. Det var ju som bekant Sverige som skickade hem Australien från Tyskland för fyra år sedan.
Vid Australiens presskonferens i går eftermiddags sa förbundskapten Alen Stajcic att alla spelare är tillgängliga. Det skulle kunna innebära att Clare Polkinghorne går in i startelvan. Gissningsvis kör man dock vidare med den elva som höll nollan för första gången någonsin i en VM-match.
Det innebär att Lydia Williams vaktar målet. Den före detta Piteåmålvakten har haft problem med ena låret. Därför slog hon inga insparkar mot Nigeria.
”Det är en ren försiktighetsåtgärd. Vi siktar på att gå långt i turneringen och då vill man inte ta några risker.”
I övrigt i går förklarade Stajcic att det inte finns i Australiens stil eller kultur att spela på kryss.
”Vi går ut för att vinna varje match. Men lite gatusmarta måste vi vara. Är det oavgjort med tre minuter kvar kanske man inte skall ta onödiga risker.”
Stajcic var också klar med att hans lag har en bra utveckling och att målet är högt satt:
”Kan vi fortsätta att utvecklas på det här sättet kan vi nå topp två–tre i världen – vilket är vårt mål.”
Det är alltså Edmonton som gäller numera. Mycket är bättre här än i Winnipeg. Fast för egen del har det blivit ett dramatiskt förfall matmässigt.
Efter att ha ätit nyttiga frukostar bestående huvudsakligen av frukt och yoghurt som inneboende hos Melanie är det riktiga kaloribomber som gäller på hotellet här.
För att förbränna delar av alla kalorierna tog jag en promenad inne i centrum tidigare i dag. Då stötte jag på den schweiziska före detta fotbolls- och ishockeyspelaren Kathrin Lehmann. Hon berättade på utmärkt svenska att de är cirka tio schweiziska journalister här. Lehmann spelade ju ishockey för AIK i fyra säsonger och fotboll för Hammarby i två.
På ett sätt kan man mäta intresset för ett mästerskap i ett land på antalet närvarande journalister. Av de sex nationer jag hittills stött på ser den högst ovetenskapliga topplistan för antal journalister ut så här:
1) USA – många. Minst 50 – sannolikt fler än så.
2) Sverige. Drygt 30.
3) Australien. Drygt tio.
4) Schweiz. Tio.
5) Kamerun. Jag har sett fem. Kan vara någon mer.
6) Nigeria. Såg fem.
Här på Commonwealth Stadium i Edmonton känns VM-arrangemanget bättre organiserat än i Winnipeg. Presscentret är större och de har simultantolkar på presskonferenserna, vilket gör att de svenska kan hållas just på svenska.
När jag laddade upp bilderna gjorde Ashley Lawrence 1–0 till Kanada mot Holland – ett mål som skapade glada miner hos alla svenska reportrar. Står sig det resultatet ökar Sveriges chans att gå vidare på kryss i morgon. Blir vi grupptrea räcker nämligen tre poäng och nollmålskillnad för avancemang i det här läget. Men för att vi skall bli trea gäller ju även att USA inte får förlora mot Nigeria.
För Holland är däremot inte resultatet bra. Eftersom Nya Zeeland dessutom leder med 1–0 mot Kina är Ferns numera grupptvåa. Holland är däremot sist på samma poäng och målskillnad som Kina men med förlust i inbördes möte.
Det om det. Tillbaka till livet i Edmonton. Lokaltidningen Edmonton Suns redigerare hade ingen bra dag i går. De skulle ha en sida vardera om morgondagens matcher, Schweiz–Kamerun och Sverige–Australien. Rubrikerna blev rätt, men i övrigt blev det lite misslyckat.
Det är nämligen samma text på båda sidorna, den text som handlar om Schweiz match. Däremot är det bilder på Australien till båda texterna. Nu är ju Schweiz och Sverige samma sak, så för vår del spelar det ju inte så stor roll. Det är värre för Australien och Kamerun…
Missöde i Edmonton Sun
Tidigare i dag har Tyskland och Norge som väntat vunnit sina matcher i grupp B. Det innebär att tyskorna med stor sannolikhet väntar för grupptrean i den svenska gruppen. Faktum är att skulle treorna från både grupp C och D gå vidare är det till och med 100-procentigt att D-trean får Tyskland i Ottawa den 20 juni 22.00, svensk tid.
I dag drar sista gruppspelsomgången igång. Flera av resultaten kan påverka Sveriges framtid i turneringen.
I grupp B känns det lugnt. Norge och Tyskland kommer att vinna sina matcher, det utgår jag ifrån. Det är även resultat som passar oss bra i det här skedet. Går Sverige till slutspel hamnar vi däremot i ett annat läge. Då måste vi plötsligt hålla på alla icke-europeiska lag med tanke på OS-kvalet.
Det är mer spännande och ovisst i målsnåla grupp A. Där skulle kanadensisk seger mot Holland vara ett bra resultat för svensk del. Det innebär nämligen att vårt lag kommer att hamna före trean i grupp A – om det blir kryss mot Australien i morgon och USA tar poäng mot Nigeria. Det innebär också att Holland riskerar att missa slutspelet – vilket är bra ur OS-synpunkt.
Det finns förstås många scenarion, men vinner Kanada med ett måls marginal skulle Australien vid uddamålsunderläge i morgon hamna i en situation där de riskerar att åka ut om de släpper ytterligare ett mål, vilket gör att de skulle kunna vara nöjda med förlust. Vilket i sin tur är bra för oss.
Resultatet i matchen Kina–Nya Zeeland är faktiskt helt oväsentligt för svensk del. Oavsett resultat kommer ett av lagen att gå upp på fyra poäng och ta sig vidare, det andra kommer att ha sämre tabellrad än Sverige – om vi tar poäng i morgon och slutar på tredjeplatsen.
Nigerias Njuko Ugo stängs av tre matcher för den armbåge hon delade ut till Australiens Sam Kerr i lagens inbördes möte i fredags.
Det känns som ett högst rimligt straff. Jag satt på läktaren och såg hur Kerr och Ugo hade en liten uppgörelse där de knuffade på varandra. Sedan flyttade jag blicken till andra sidan av planen, där bollen befann sig. Plötsligt såg jag i ögonvrån hur Kerr låg ner.
Jag anade direkt att Ugo hade givit tillbaka långt efter uppgörelsen. Och mycket riktigt visade repriserna hur nigerianskan skickade i väg en riktigt ful armbåge mot Kerrs huvud. I och med avstängningen har Ugo sannolikt spelat klart i VM. För inte vinner väl Nigeria mot USA och avancerar?
Jag har haft kameran med mig när jag åkt runt och kikat på träningar, presskonferenser och matcher. Det har dock inte blivit så mycket tid att kolla igenom de bilder som tagits. I dag har jag dock haft lite tid över, så ovan rullar nu ett bildspel med alla de bilder jag hunnit ta fram. De föreställer lite av varje…
Dagens presskonferenser var intressanta. Det känns som att båda lägren tror rätt säkert på seger på tisdag. Och personligen tycker jag att det är naturligt. Båda lagen visade klass senast och har positiv energi med sig in i matchen.
Jag kommer att erbjuda mer uppsnack inför matchen i morgon. Då har förresten Sverige sin officiella matchpresskonferens klockan 02.15 på natten svensk tid. Det är inte många medier som får med något därifrån…
I går var det däremot bättre. Då fick vi i media tillgång till samtliga spelare, vilket är väldigt positivt. Hoppas det händer fler gånger. Då var det lite fokus på skadorna.
Det står nog ganska klart att varken Emma Berglund eller Kosovare Asllani kommer att vara aktuella för spel i de kommande matcherna. Asllani pratar om sin frustration över skadan i den här artikeln. Hon säger bland annat:
”Jag räknar inte med att få starta. … Det är klart att det är störande. För det är ju VM och man vill vara tillgänglig för att spela 90 minuter. Det som är mest irriterande är att man inte får ut allt som man vill.”
Och om sin insats i premiären:
”Fy, fan – katastrof! Man får ju andra förutsättningar när man inte är hel. Passningar som jag aldrig brukar slå bort slog jag bort i premiären.”
En tredje spelare som är borta från spel ett tag är Emilia Appelqvist, som fått en spricka i underarmen och nu går gipsad.
Det är ju svårt att veta hur Berglund och Asllani kände sig inför och jag har svårt att klandra dem för att de ville chansa – självklar vill man hysteriskt gärna spela i ett VM. Men nog känns det som att Sverige hade vunnit och redan varit klart för slutspel om vi spelat med elva friska spelare från start? Alltså borde de inte funnits med i startelvan.
Slutligen, här är mina nya bilder igen, en och en. Och för mina utländska läsare: Here’s my pictures taken from Winnipeg and the Women’s World cup in football (soccer) 2015. It’s pictures both of Team Sweden, The Matildas of Australia and of US WNT. Enjoy.
Då har jag lämnat Winnipeg och checkat in i Edmonton. Det här verkar vara en lite modernare och trevligare stad. Jag har lämnat gästvänliga Melanies radhus långt ut i förorterna och bor numera på hotell mitt i stan.
Jag har varit kritisk till Winnipeg – och det är ingen stad man längtar tillbaka till. Men jag känner ändå att jag behöver säga att jag trivdes allt bättre där när jag började få lite grepp om sakerna. Den lugna och fina villastadsdel där jag bodde var exempelvis väldigt trevlig. Och jag förvånades lite av att alla hälsade artigt när jag tog promenader bland husen.
I går var det resdag. Jag satt på Winnipegs flygplats ihop med både den svenska och den australiska truppen. Så där från distans verkade det vara bra stämning i båda gängen – förklarligt eftersom båda gjorde goda resultat i fredags.
Jag gillar verkligen hur spelarna ställer upp när unga supportrar kommer fram och vill ha bilder. Jag såg hur en cirka tioårig tjej gick fram till Lotta Schelin och bad om ett foto. Då samlade Lotta ihop ytterligare några spelare och ordnade så att den lilla tjejen fick ett minne för livet. Guldstjärna till Schelin där.
På planen har hon haft det tuffare. Faktum är att vår storstjärna har lägst snittbetyg av alla de som jag har betygsatt i BT i de båda matcherna. Där ser snitten ut så här:
4,0: Therese Sjögran.
3,0: Hedvig Lindahl, Lisa Dahlkvist, Jessica Samuelsson (betygsatt i 1 match) och Amanda Ilestedt (1).
2,5: Elin Rubensson, Caroline Seger och Nilla Fischer.
2,0: Lina Nilsson, Emma Berglund (1) och Linda Sembrant (1).
1,5: Lotta Schelin.
1,0: Kosovare Asllani (1) och Olivia Schough (1).
Senast funkade defensiven utmärkt. Däremot skapade vi inte en enda riktigt farlig chans i spelet. Vi har alltså bara spelat oss till en målchans på två matcher. Skall Sverige kunna gå långt i VM krävs det att vi får till målchanser på annat än bara fasta situationer.
Och då måste Schelin hitta rätt. Både mot Nigeria och USA tycker jag att hon varit alldeles för passiv och stillastående i mitten. Jag eftersöker fler löpningar ut mot kanterna för att dra isär motståndarnas backlinje och på så sätt göra det lättare att hitta luckor för genomskärare.
Jag ser i Expressen att krönikör Tomas Pettersson också hoppas att Schelin skall vakna. Och att vårt forwardsess försvarar sig med att hon ofta lämnas ensam. Det känns som ett rätt blekt försvar. Schelin vet väl mycket väl att det är så här det är i mästerskap. Mot starka motståndare får lagen inte 25 öppna målchanser som Lyon kan ha i franska ligan. I mästerskap måste man ta de halmstrån som kommer. Och i det svenska laget är det Schelin som skall göra det.
Förhoppningsvis hittar hon rätt mot Australien på tisdag (natten mot onsdag svensk tid).
Apropå Australien tänkte jag hälsa på dem i dag. Jag läser i Expressen att:
”Australien är välkänt för att vara ett atletiskt lag – men med vissa brister i tekniken.”
Jag har sett båda The Matildas matcher på plats och det är knappast det atletiska jag imponerats av – det är det snabba och fantastiskt läckra passningsspelet. Samt den goda grundteknik som de flesta spelarna har. GP:s Eric Hilmersson sa till mig att ”Australien spelar som Sverige vill spela.”
Det är ett citat jag definitivt skriver under på.
Slutligen ett lästips. Under flygningen från Winnipeg satt jag och en mycket lång, men fantasiskt detaljerad artikel om OS-semifinalen 2012 mellan USA och Kanada. Det är grym läsning – jag gillar inte minst delen där de kanadensiska spelarna berättar om hur Abby Wambach hela tiden bearbetar domaren. Har du en stund över finns länken här.
Det skrällde till rejält i går. Colombias seger mot Frankrike måste vara en av VM-historiens allra största – om inte den största. Personligen kan jag inte komma på någon liknande knall.
Personligen gav jag Colombia bara en procents chans att slå Frankrike. Det var alltså en riktig högoddsare.
Den andra gruppomgången var den där de stora drakarna hackade. Alla de fyra lag jag har som guldkandidater var i gungning – bara Japan lyckades vinna. Det är förstås väldigt kul för damfotbollen. För Sverige var det däremot inte bra att Colombia lyckades vinna. Resultatet innebär ju att möjligheten att avancera till slutspel som grupptrea på två poäng numera är borta.
Sverige måste alltså ta poäng mot Australien på tisdag för att ha chansen. För att vara säkra på avancemang krävs seger.
Går vi igenom alla grupper är Brasilien klara som gruppsegrare i sin grupp och Japan är i praktiken klara. De lär ju ta en poäng av Ecuador i sista omgången – trots att Norio Sasaki lär ställa över alla sina nyckelspelare.
I övrigt kan man konstatera att allt talar för att fyra poäng kommer att räcka till avancemang. Det innebär att Kanada, Norge, USA och Colombia i praktiken också är klara för åttondelsfinal.
Så här är läget i VM, grupp för grupp:
Grupp A:
Kanada +1 4
Kina +-0 3
Holland +-0 3
Nya Zeeland –1 1
Här är det fortfarande vidöppet. Klart är att Kanada inte kan bli sist och att Nya Zeeland inte kan vinna gruppen. Jag gick igenom gruppen i slutet av det här inlägget.
Grupp B:
Tyskland +10 4
Norge +4 4
Thailand –3 3
Elfenbenskusten –11 0
Här vinner tyskorna gruppen på målskillnad bara man gör sin plikt mot Thailand. Thailänskorna har chansen att avancera. Fast då krävs antingen poäng mot Tyskland – något som känns omöjligt hur reservbetonat Silvia Neid än mönstrar sitt lag. Eller så får Thailand hoppas på att Sverige och Nigeria förlorar sina matcher i grupp D samt att Brasilien gör sin plikt och slår Costa Rica i grupp E. Skulle de resultaten slå in räcker tre poäng till avancemang – oavsett målskillnad.
Mer om läget i grupp B går att läsa i det här inlägget.
Grupp C:
Japan +2 6
Schweiz +8 3
Kamerun +5 3
Ecuador –15 0
Troligen går alla de tre topplagen vidare till slutspel, även om något av dem skulle sluta på tre poäng borde man klara sig tack vare god målskillnad. Japan har kvar Ecuador och kommer således att vinna gruppen. Schweiz och skrällaget Kamerun gör upp om andraplatsen i ett inbördes möte. Kamerun skakade verkligen Japan i fredags. Kvitteringen hängde i luften på slutet.
När Schweiz slog Ecuador med 10–1 noteras ett par anmärkningsvärda saker. Dels att Fabienne Humm slog till med VM-historiens snabbaste äkta hattrick. Hon drog in sina tre mål på fem minuter i början av den andra halvleken. En annan anmärkningsvärd notering var att Ecuadors Angie Ponce också gjorde tre mål. Två av dem satte hon i eget mål…
Grupp D:
USA +2 4
Australien +-0 3
Sverige +-0 2
Nigeria –2 1
Det här är den mest vidöppna gruppen av alla. Klart är att USA inte komma sist, däremot kan alla lag fortfarande vinna gruppen. För svensk del gäller att vi sämst kommer tvåa om vi slår Australien. Skulle matchen däremot bli oavgjord samtidigt som Nigeria slår USA – då kommer vi sist och är utslagna. Vi kan alltså på förhand inte vara säkra på avancemang vid kryss, även om det är troligt att det räcker. För personligen tror jag att USA kommer att vinna mot Nigeria.
På klippet nedan kan man förresten se hur solklart det är att Sverige skulle haft straff när Sydney Leroux fäller ut armen. Dessutom kan jag inte förstå hur inte Jessica Samuelsson får frispark när hon blir nedskallad av Carli Lloyd. Verkligen en otroligt svag domarinsats.
Grupp E:
Brasilien +3 6
Costa Rica +-0 2
Spanien –1 1
Sydkorea –2 1
Här är Brasilien alltså klara gruppsegrare. I den här gruppen ser trean ut att få svårt att avancera – det gäller alltså att komma tvåa för de tre övriga gängen. Skrällgänget Costa Rica bör nog ta minst en poäng av Brasilien i sista omgången för att avancera. Med tanke på att Brasilien lär spela med B-laget finns dock chansen. För Sydkorea kan dagens sena costaricanska kvittering bli ödesdiger. Koreanskorna möter Spanien i en helt avgörande match om avancemang. Blir det kryss riskerar båda lagen att åka ur.
Apropå dagens matcher så har jag bestämt för mig att straffområdeslinjen tillhör straffområdet, vilket innebär att Sydkorea blev berövat en andra straff.
Grupp F:
Colombia +2 4
England +-0 3
Frankrike –1 3
Mexiko –1 1
Så till den riktiga skrällgruppen. Colombia hade alltså spelat sju matcher i VM- eller OS-sammanhang innan dagens. På de sju matcherna hade man gjort ett mål och tagit två poäng. I dag vann alltså laget med 2–0 mot världstrean Frankrike. Spelmässigt stod colombianskorna upp oväntat bra. Det var alltså inte en ren turseger. Eller.
Lite tur var det. För Colombia hade vansinnig tur med domsluten. Frankrike blev ju nämligen berövat på VM:s allra klaraste hands-straff vid ställningen 1–0. Fifa har inte tagit med den i sitt klipp, men den går att se här:
England slog Mexiko med 2–1 och har därmed också ett ben i slutspelet. Engelskorna vann dock inte utan problem och hade jag varit Mark Sampson hade jag funderat över ett målvaktsbyte. Karen Bardsley känns inte på något sätt som en säker sista utpost.
Faktum är ju att Frankrike nu riskerar att missa gruppsegern. Fast jag tror kanske ändå att fransyskorna kan ta hem det. De kommer vara rejält revanschsugna mot Mexiko och kan kanske ta sig förbi Colombia och England som ju möts i en intressant drabbning i sista omgången.
Jag har för övrigt odds på matcherna i den sista omgången. Nu när förutsättningarna är klara ser oddsen ut så här:
Thailand–Tyskland 0,01–0‚09–99,9
Elfenbenskusten–Norge 1–4–95
Nederländerna–Kanada 20–30–50
Kina–Nya Zeeland 35–40–25
Ecuador–Japan 1–4–95
Schweiz–Kamerun 60–25–15
Nigeria–USA 5–10–85
Australien–Sverige 30–40–30
Mexiko–Frankrike 5–15–80
England–Colombia 65–25–10
Costa Rica–Brasilien 15–35–50
Sydkorea–Spanien 30–40–30
Slutligen några rubriker efter andra omgången:
Bästa utespelaren: Ramona Bachmann. Gjorde hattrick och ser ut att kunna springa rakt igenom motståndarförsvaren.
Bästa målvakten: Sandra Sepulveda. Colombias målvakt gjorde ett par avgörande räddningar mot Frankrike och blir omgångens målvakt, knappt före Hedvig Lindahl, som kändes väldigt stabil mot USA.
Bästa laget: Tyskland – även om de bara fick en poäng. Dominansen mot Norge i första halvleken var så stor att jag fortsatt tycker att tyskorna är de som imponerar mest. Fast är man inte effektivare än mot norskorna så…
Snabbaste anfallsspelet: Australien. Deras kantspelare Lisa De Vanna och Sam Kerr har sådan fart och sådan tajming att det är rena njutningen att se dem. Fast kanske inte på tisdag – om man är svensk.
Största överraskningen: Colombia. När jag såg dem 2011 tyckte jag att de såg ut som ett juniorlag. De har verkligen växt till sig.
Näst största överraskningen: Kamerun. Anförda av Gaelle Enganamouit har man en riktigt stark offensiv. Försvarsspelet bör man däremot jobba vidare med.
Största besvikelsen: Frankrike. Lyckades inte skapa speciellt många målchanser mot Colombia. Speluppläggaren Louisa Necib överarbetade situationerna mest hela tiden och blev utbytt.
Måldrottningen: Anja Mittag är numera ensam i skyttetoppen med sina fyra mål.
Snabbaste hattricket: Fem minuter av Fabienne Humm.
Snyggaste målet: Maren Mjelde:s frispark i krysset.
Australien har just slagit Nigeria med 2–0 efter två mål av Kyah Simon och givit oss det utgångsläge vi ville ha. Nu ”räcker” det med seger mot Australien i sista omgången för att avancera.
Startelvorna till dagens match har just kommit. Den svenska blev som Expressen skrev, med skillnaden att Sofia Jakobsson är uppsatt som yttermittfältare medan Therese Sjögran är forward.
Pia Sundhage åtgärdar alltså den defensiva balansen i laget. Även USA har gjort en förändring för att stärka defensiven på mittfältet. Abby Wambach börjar nämligen på bänken. Det innebär att Morgan Brian går in på mittfältet och flyttar upp Christen Press som forward. Här är båda startelvorna:
Sverige: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Jessica Samuelsson – Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Lina Nilsson – Sjögran och Lotta Schelin.
USA: Hope Solo – Ali Krieger, Julie Johnston, Becky Sauerbrunn, Meghan Klingenberg – Megan Rapinoe, Carli Lloyd, Lauren Holiday, Morgan Brian – Sydney Leroux och Christen Press.
Jag sitter nu på presscentret i Investors Group Field och väntar in Australien–Nigeria. Här har jag nyss fått klart för mig att Sverige har vunnit i basket-EM och att mitt lag vann sin viktiga bortamatch i fyran. En bra start på arbetsdagen.
Dessutom har arrangören skött biljettutdelningen mycket bättre den här gången så det finns inga mörka moln på himlen för tillfället.
Utanför arenan gjorde jag dock en jättemiss. Jag var antar att jag kände mig ledig… Det var nämligen så att jag träffade en tonårsgrabb i svenska färger. När han förstod att jag var svensk blev han överlycklig. Hans familj har Sverigekoppling, namnet Sjöberg nämndes. Han hade aldrig tidigare träffat någon svensk. Nu ville han lära sig att säga ”Bra”, ”Mål” och ”Hur mår du?”
Jag tyckte det var lite småkul. Men när hans mamma berättade att familjen hade åkt åtta timmar enkel resa för att heja fram Sverige borde jag ha tagit namn och en bild för den här bloggen. En miss.
Lämnar vi VM tillfälligt har damfotboll.com i dag avslöjat att Zecira Musovic inte får spela i U19-EM. Rosengård släpper henne inte. På ett sätt är det logiskt eftersom mästerskapet ligger utanför de fönster som är avsedda för landslagsspel.
Samtidigt blir det tydligt att förbundskaptenerna och de damallsvenska klubbarna inte är överens. Pia Sundhage har ju tidigare sagt att hon misslyckats med den kommunikationen. Det är nog läge för förbundet att sitta ner med EFD och ha ett rejält snack i höst.
För svensk damfotboll är ju det här negativt. Vi vill ju så gärna ha med ett lag i F20-VM i Papua/Nya Guinea nästa år.
Pia Sundhage
Förmiddagen har ägnats åt att kolla runt lite på de texter som skrivits om VM. I Winnipegtidningarna är man imponerade av Sundhages presskonferens i går, framför allt av hur hon tog sig ur det rabalder hon skapat i USA efter Times-intervjun. Men även av hur härligt frispråkig hon är.
Jag håller verkligen med om att Sundhage tog sig ur Timesartikeln på ett utmärkt sätt. Däremot tycker jag inte att det strålar lika mycket om vår förbundskapten som det gjorde för ett par år sedan. Det kan vara så att man har vant sig, men…
Apropå artiklar har DN i dag en bra genomgång av Hope Solo:s liv. Och den här långa intervjun med Marta (på engelska) är också riktigt läsvärd. Den håller faktiskt väldigt hög klass.
Apropå dagens Sverigematch handlar mycket om försvarsspel. Sundhage vill ju helst prata anfallsspel, men nu verkar hon ha tvingats backa. En som älskar försvarsspel är Jose Mourinho. Han sa häromdagen:
”Man måste vara bra förare för att parkera bussen. Jag ger förare kredd. Det tar tid att lära sig det här.”
Slutligen finns det nu en svensk reklamfilm för dataspelet Fifa 2016. I den säger alla svenska spelare:
”Jag är med i spelet”
Ända till Olivia Schough avslutar med att säga:
”Vi är med i spelet”
Vi får väl verkligen hoppas att alla svenska spelare är med i spelet i dag.
Expressen skriver att Pia Sundhage kommer att göra två ändringar i sin startelva till nattens match, nämligen att Jessica Samuelsson och Amanda Ilestedt kommer in i laget på bekostnad av Emma Berglund och Kosovare Asllani.
Jessica Samuelsson med bollen, Amanda Ilestedt i förgrunden
Vi vet inte ännu om det stämmer, men uppgifterna känns inte orimliga.
Som jag skrivit förr tycker jag att det är rimligt att Asllani ställs åt sidan – om hon inte spelar på en forwardsposition. När Sundhage nu har valt att satsa på Sofia Jakobsson som komplement till Lotta Schelin känns det här som rätt beslut.
Jessica Samuelsson är snabbare och bättre i defensiven än Lina Nilsson. Däremot tappar vi lite kvalitet i uppspelen. Med Nilsson på mittfältet får vårt lag en balans som i mångt och mycket liknar den vi hade i VM 2011. Då spelade ju Linda Forsberg yttermittfältare till höger och säkrade defensiven. Jag minns att hon fick mycket kritik för sina spelmässiga insatser, men få såg exempelvis vilken nytta hon gjorde vid motståndarnas fasta situationer.
Om bytet av Berglund mot Ilestedt säger jag varken bu eller bä. Berglund är en lite bättre bollspelare, men har inte imponerat på sistone. Dessutom har hon dragit på sig kramp i två raka matcher, vilket sannolikt är det som gör att hon tappar sin startplats. Ilestedt är snabb och rejäl, men spelar ibland lite väl chansartat.
Amanda Ilestedt
Skulle Expressen ha rätt hamnar vi ungefär med det lag jag själv skulle ha spelat i kväll. Ett lag som är betydligt bättre balanserat för att möta USA än premiärelvan. Bra.
En blogg om internationell damfotboll 