Kategoriarkiv: Brasiliens damlandslag

Främsta meriterna är två OS-silver (2004 och 2008) samt ett VM-silver (2007) och ett VM-brons (1999).

Jag säger det igen – Alex Morgan är ett större hot än Wambach

Publicerad den av
1

USA leder med 3–0 i halvtid mot Kanada, och Abby Wambach har gjort två mål. Trots det står jag fast vid den uppfattning jag hade inför OS-kvalet – Alex Morgan håller på att konkurrera ut Wambach.

Eller mer korrekt formulerat, Morgan borde vara på väg att sätta Wambach på bänken. Fast Pia Sundhage har med tydlighet visat i de här kvalmatcherna att hon vill ha ledartypen Wambach på planen. Den allt långsammare veteranen har en given plats i USA:s startelva.

Sundhage borde dock inte ha kunnat missa att USA:s anfallsspel har blivit bättre varje gång Wambach har bytts ut. Farten har ökat, men även effektiviteten. I dag har Wambach dock varit effektiv. Trots att hon har varit ganska osynlig står hon ändå på två mål och ett assist.
Det hindrar inte att alla dagens tre mål bär Alex Morgans signatur. Hon har sprungit sönder och samman Kanadas backlinje, och är den som serverat Wambach. Morgan står på ett mål och två assist.
Jag hade gärna velat se Morgan och smarta Lauren Cheney på topp. Och det får jag tydligen i andra halvlek. Kul.

Så här har för övrigt lagen ställt upp i första halvlek:
USA: Hope Solo – Heather Mitts, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Kelley O’Hara – Carli Lloyd, Lori Lindsey – Amy Rodriguez, Alex Morgan, Megan Rapinoe – Abby Wambach.
Kandada: Erin McLeod – Robyn Gayle, Candace Chapman, Shannon Woeller, Lauren Sesselman – Kelly Parker, Desiree Scott, Kaylyn Kyle, Sophie Schmidt – Christine Sinclair och Christina Julien.

Varför skall tjejerna tvingas ha så usla domare?

Publicerad den av
Svara

Ser Alex Morgan leda USA i en överkörning av Kanada i finalen av det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Och konstaterar igen hur usel domarinsatsen är.

Lika bra som USA är – de leder med 3–0 efter en halvtimmes spel, lika dålig är domaren. Hon har absolut ingen känsla för spelet. För det är en hon – och där ligger problemet.
Det är inte så att jag anser att kvinnor inte kan döma – inte alls. Däremot anser jag att det finns alldeles för få tillräckligt bra kvinnliga domare. Alldeles för få.

Tanken att tjejer skall dömas av tjejer är bra i teorin, men funkar inte i praktiken. Inte än.
Det funkar inte på nationell nivå, och inte på internationell nivå. Eftersom jag är från Borås, och har sett en mängd division I-matcher med Dalsjöfors de senaste åren, vet jag att huvuddelen av de kvinnliga domare som dömer i ettan inte är kvalificerade för den nivån. Jag har ofta gråtit över genomusla domarinsatser. Och vad värre är, även under fjolåret i allsvenskan visade det sig att flera domare var för dåliga. De tvingades helt enkelt döma på en nivå de inte klarar av.

Det vinner ingen på. Inte domaren, och definitivt inte lagen.

Jag hör de kanadensiska tv-kommentatorerna konstatera att Pia Sundhage har klagat på domarinsatserna under OS-kvalet. Jag förstår henne.

För jag har sett ett antal rena överfall, som ibland inte ens blivit frispark. De främsta lagen spelar riktigt bra fotboll. De förtjänar domare som är på deras nivå. Så låt manliga domare döma i damfotbollen igen. Det vinner alla på.

USA:s OS-plats satt mycket hårdare åt än jag väntat mig

Publicerad den av
Svara

Carli Lloyd:s vänsterprojektil i 72:a minuten skickade USA till OS. Men Pia Sundhage:s lag fick kämpa mycket hårdare för platsen i London än jag kunnat ana.

Jag satt uppe med tanken att jag bara skulle se en halvlek av USA:s avgörande OS-kvalmatch. Jag tänkte att det skulle vara avgjort inom 45 minuter. Det var det sannerligen inte. I halvtid var jag inte ens säker på att USA skulle vinna.

Lloyds nämnda mål betydde 2–0, och kom i andraskedet i ett anfall där en lobb från Abby Wambach först räddats på mållinjen.
Då hade USA dominerat under hela andra halvleken, dock utan att kunna rada upp högkaratiga målchanser. Inhopparen Alex Morgan gjorde att amerikanskorna fick mer fart i sina attacker. Hon gjorde också 3–0 på egen hand i slutminuterna.

Till slut blev det en säker seger för USA. Men det gick alltså inte riktigt så lätt som jag trodde det skulle göra. Jag tippade ju 6–0…

Visst tog USA ledningen i 16:e minuten. På en högerhörna höll sig Tobin Heath framme och nickade in returen, efter att Shannon Boxx först nickat vid bortre stolpen. Det överraskande var att det i princip var USA:s enda målchans under den första halvleken.
Costa Rica inledde med ett överraskande bra försvarsjobb. Ett nervöst USA blev stillastående, och fick inte alls i gång det fina, tålmodiga passningsspel som laget visat upp tidigare i veckan. Utan man slarvade i passningarna – och körde för mycket solo. Matchbilden var inte på något sätt lika ensidig som under USA:s tre första matcher i det här OS-kvalet.

Tvärtom var det övertag med 3–2 i avslut till Costa Rica efter en halvtimme. Och ett av costaricanernas skott var en bomb i kryssribban. Ett skott väl värt ett bättre öde. Inte minst då Costa Rica aldrig gjort mål på USA, och då har lagen mötts sju gånger.
I halvtid hade USA dock övertag med 1–0 i mål, 8–5 i avslut, och 53–47 i bollinnehav.

Pia Sundhage formerade för övrigt sitt USA så här: Hope Solo – Kelley O’Hara, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy Le Peilbet – Shannon Boxx (Megan Rapinoe), Carli Lloyd – Heather O’Reilly (Amy Rodriguez), Lauren Cheney, Tobin Heath (Alex Morgan) – Abby Wambach.

Klockan 05.00 är det dags för Kanada att ta sig an Mexiko. Tipset för den matchen är 2–1 för Kanada efter två mål av, just det, Christine Sinclair.

Aftonbladet kör dagens kråkvinkel

Publicerad den av
Svara

Kul att Aftonbladet uppmärksammar det nordamerikanska OS-kvalet. Fast vinkeln? Den känns något hårddragen…

Rubriken är: ”Ödesmatch för Sundhages USA – riskerar missa OS”.
Det är ju förstås inte fel, men rejält skruvat. Av artikeln kan man tro att USA har haft en snårig väg mot London. Det framgår inte på något sätt att Pia Sundhage:s lag gått fram som en ångvält genom kvalet, eller att det enda sättet för nordamerikanska lag att nå OS är just det här kvalet.

Bladet skriver om USA:s skadeproblem, och nämner att målvakten Hope Solo riskerar att missa nattens match på grund av den skada hon ådrog sig mot Mexiko. Fast det är ju inte något stort problem, då reserven Nicole Barnhart troligen tillhör världens fem bästa målvakter. Och att det troligen inte blir några skott mot USA:s mål.

För det som inte framgår är att Costa Rica sett högst mänskligt ut hittills i kvalet, medan USA har gjort 31–0 på tre matcher. Jag tippar 6–0 till USA i natt.

USA:s mål är för övrigt fördelade så här:
6 mål: Amy Rodriguez (3 assist),
5 mål: Carli Lloyd (1 assist) och Sydney Leroux.
4 mål: Abby Wambach (3 assist) och Heather O’Reilly (3 assist).
2 mål: Lauren Cheney (6 assist).
1 mål: Alex Morgan (4 assist), Rachel Buehler (2 assist), Megan Rapinoe (1 assist), Tobin Heath och Lori Lindsey.
3 assist: Kelley O’Hara
1 assist: Ali Krieger och Heather Mitts.

Flest mål av alla i kvalet har dock Kanadas Christine Sinclair gjort. Hon står på sju fullträffar. Tider och hur du kan se nattens avgörande kvalmatcher finns i botten av det här inlägget.

Marta är värd varenda krona – och skulle lyfta allsvenskan

Publicerad den av
1

Enligt vad Marta:s agent sagt till Eurosport är fyra svenska klubbar med i jakten på damfotbollens enda superstjärna. Vilket lyft det vore för allsvenskan om hon kom hit igen.

Agenten, Fabiano Farah, säger att det är fyra svenska klubbar, en tysk och en från USA som uppvaktar Marta. Klubbnamnen är inte nämnda, men det är väl ingen hemlighet att det handlar om Göteborg FC, LdB Malmö, Tyresö FF och Umeå IK i Sverige, samt FFC Frankfurt och Western New York Flash.

Marta fick Ballon d’Or som världens bästa spelare fem år i rad 2006–10, och har tjänat cirka 3 miljoner per år i WPS de senaste åren. Det är alltså kopplat till en rejäl kostnad att värva Marta. Men med den nya artistskatten är det mer framkomligt än tidigare. Och i min värld vore investeringen värd varenda krona.

På twitter har jag med flera damfotbollstyckare diskuterat just huruvida Marta är värd en årslön på tre miljoner kronor. Jag förvånas över att flera tycker att det hade varit bättre att lägga resurserna på talangutveckling, eller på att köpa ett gäng andra kvalitetsspelare.

Som jag ser det – och det har jag bloggat om flera gånger tidigare – är svensk damfotboll genomusel på marknadsföring. Att inte Lotta Schelin är en superstjärna i vårt land är ett stort misslyckande från de som skall få sporten att synas.
Argumentationen mot Marta visar ytterligare på att det är fel folk som är satta att leda svensk damfotboll.

För så vitt jag kan minnas finns det en spelare någonsin som lockat lämmeltåg till de damallsvenska arenorna. En spelare som löpande skapat rubriker för sitt fotbollsspelande.
Och hon heter Marta.

Marta är som jag ser det den enda riktigt stora världsstjärnan inom damfotbollen. Visst, hon är inte lika dominant som förr. Och man kan ha synpunkter på hennes filmande. Men bortse från det. För med henne tillbaka i damallsvenskan skulle riksmedias strålkastare åter riktas mot serien. Och hon skulle garanterat bidraga till en rejäl ökning av seriens publiksnitt.
Att få hit henne är en marknadsföringskampanj utan dess like för svensk damfotboll. Så håll tummarna för att någon av klubbarna lyckas.

Spridda burop mötte succédebutanten Sydney Leroux

Publicerad den av
Svara

Hon möttes med spridda burop från den kanadensiska publiken när hon klev in på planen i sin första tävlingslandskamp någonsin på seniornivå. Sedan gav Sydney Leroux USA:s supportrar anledning att jubla. Fem gånger om.

I sin andra match någonsin för USA:s A-landslag – den första i tävling – gjorde alltså 21-åriga Leroux fem mål. Hon gjorde det på en halvlek på hemmaplan i Vancouver.
För hon är ju som bekant född och uppväxt i Kanada. Och hon spelade för just Kanada fram till och med 2007. Redan som 15-åring flyttade hon ifrån sin ensamstående mamma i Vancouver – till USA, för att förverkliga drömmen om att bli fotbollsstjärna. 2008 valde hon sedan att även börja spela för sin pappas hemland USA.

När Pia Sundhage bytte in Leroux i halvtid mot Guatemala hördes jubel, men även spridda burop. Det beror förstås på att den kanadensiska publiken inte tycker speciellt bra om kanadensare som tävlar för andra länder.

Men det var åtminstone en kanadensare på läkaren som vrålade av lycka över debuten, mamma Sandi Leroux. Hon intervjuades live när dottern gjorde sitt tredje mål. Och mamma Sandi bjöd på årets tjut i kanadensisk tv.

Så här sa Sydney Leroux själv efteråt i en tv-intervju:

”Det här var en stor dag för oss. Det var en stor dag för mig. Min familj och mina vänner är här, allt är ganska fantastiskt. Jag var supernervös, och alla sa åt mig att spela enkelt – och göra det jag är bra på. Och det var just vad jag gjorde. ”

Hur gick då matchen? Jo den slutade 13–0 till USA.

Jag skrev häromdagen om att jag tycker att det är för många lag med i det nordamerikanska OS-kvalet. Och den åsikten kvarstår. Kanada bytte ut i princip hela sitt lag till andra matchen, och vann ändå lätt mot Kuba.

Tillsammans har USA, Kanada, Mexiko och Costa Rica gjort 51–0 på åtta matcher mot Kuba, Haiti, Guatemala och Dominikanska Republiken. Ett snitt på mer än 6–0 – alldeles för stor skillnad.

Men det hindrar inte att USA har varit bra. Grymt bra. De spelar en fantastiskt fin passningsfotboll på ett och två tillslag. Vi snackar ett spel som måste tilltala även den mest inbitne damfotbollskritikern. Första halvleken i natt var ren uppvisning.
Då var Abby Wambach, som jag tidigare ifrågasatt, strålande bra. Det var också Lauren Cheney och Carli Lloyd. Som tack byttes den trion ut i halvtid…

För stor klasskillnad alltså. Men samtidigt är det kul att ett land som Haiti kan få visa upp sig på den här nivån. Ni minns väl jordbävningen där för två år sedan?
Under OS-kvalet i Vancouver har det ordnats insamlingar till det haitiska laget. I samband med en twitterkampanj för en sådan insamling hittade jag den här länken, med ett reportage om Haitis F17-lag från 2010. Det är definitivt ett av de bästa idrottsreportage jag någonsin sett. Se det, men var beredd på att det är riktigt gripande.

Kritik mot Sundhage när USA vann pinsamt målkalas

Publicerad den av
Svara

Pia Sundhage fick hård kritik i Kanada i natt, för att hon jublade för mycket när USA gjorde slarvsylta av Dominikanska republiken.

Jag var uppe och såg första halvlek. Rent sportsligt var det ett skämt till fotbollsmatch. Efter sex minuter var det 3–0 till USA, och man var rädd att det skulle kunna bli upp mot 25 USA-mål. Takten bromsades dock, och det blev bara 14–0 till slut.

Inhopparen Amy Rodriguez, ”A-Rod” kallad, spelade en halvlek och hann med totalt fem mål, bland annat ett äkta hattrick på tolv minuter. Hennes fem mål såg jag inte live. Däremot såg jag Abby Wambach:s halvlek, och känslan som jag skrev om häromdagen – att hon alltmer är en bromskloss – finns kvar. Riktigt bra insatser gjordes däremot av Lauren Cheney (ett mål och fyra assist) och Heather O’Reilly (tre mål och tre assist).
Fast det går inte att dra för stora slutsatser av matchen, för Dominikanska republiken borde inte ha varit med i en turnering av den här digniteten. De höll nog max svensk division II-nivå. Med tanke på att Kanada bollade med Haiti natten mot i går (6–0-seger) och Mexiko hade 4–0 mot Guatemala i halvtid (5–0 till slut) i natt så borde nog det här kvalet i Vancouver enbart ha spelats med fyra, eller max sex lag.
För Kanada gjorde för övrigt Christine Sinclair fyra mål och ett assist. Hemmalagets storstjärna verkar vara i toppform. Men även Mexikos Maribel Dominguez står redan på tre mål efter en omgång.

Matcher som USA–Dominikanska republiken ger inget för någon. I varje fall inget positivt.

Ali Krieger

Däremot förstördes kanske FFC Frankfurt:s Ali Krieger:s säsong i slutet av första halvlek. Högerbacken drabbades av en högst vårdslös tackling i knähöjd, och vred sig i smärtor när hon bars av på bår. På tv-bilderna såg det ut som att knät vek sig. De första rapporterna från USA:s lagledning sa att skadan sannolikt var allvarlig. Och rykten nu säger att det inre ledbandet delvis är av. Tråkigt. Men korsbandet skall vara helt, och det innebär att hon bör kunna spela i OS – om USA tar sig dit.

Så till kritiken av Pia Sundhage. Redan vid 3–0-målet började de kanadensiska tv-kommentatorerna prata om att det kanske borde införas en gräns i fotboll för hur stora segrar man kan ta. Det var ju som sagt parodi på fotboll. Kommentatorerna tyckte att Sundhage jublade för mycket över de amerikanska målen. Även de billiga. Och att det var respektlöst, på gränsen till förnedrande mot motståndarna att göra high-five med alla andra ledare efter varje mål.
Under andra halvlek fick kommentatorerna rejält med stöd på twitter. Bland annat av ett gäng amerikanska fotbollsjournalister, och av före detta Piteåmålvakten Stephanie Labbé.

Själv skall Sundhage ha sagt så här om sin glädje efter alla 14 mål:

”Jag blir glad när vi gör mål. Det är mitt sätt att visa respekt mot motståndarna.”

Det kan ju bli målskillnad om gruppsegern, så det är självklart att laget var skulle fortsätta ösa på framåt hela vägen. Men jag tyckte nog också att Sundhage, under den halvlek jag såg, uppträdde på gränsen.

Till sist en länk där man kan se alla matcher gratis, bara man licensierar sig. Där finns dessutom klipp med höjdpunkter, som man kan se utan att licensiera sig. Bland annat kan du se alla USA:s 14 mål.

Vågar Sundhage bänka Wambach i OS-kvalet?

Publicerad den av
1

Natten mot fredag svensk tid börjar OS-kvalet i Nordamerika, och mitt fokus är riktat mot hur Pia Sundhage tänker ta sig an den generationsväxling som är på gång i USA.
Framför allt blir det spännande att se hur Sundhage matchar Abby Wambach och Alex Morgan.

Under VM i fjol var det självklart att spela Wambach från start, och använda Morgan som inhoppare. Men Wambach besväras av hälseneproblem, och fortsätter Morgan att utvecklas går det nog inte att hålla henne utanför laget så länge till.

På min näthinna har jag Morgans båda inhopp i VM:s semifinal och final, men framför allt det från höstens träningslandskamp mot Sverige.
Där byttes Morgan in för Wambach efter 74 minuter. Då var Sverige i ledningen med 1–0. Visst hade USA skapat nog med chanser för att göra ett, eller ett par, mål på de första 74 minuterna. Men Sverige hade trots allt ganska bra koll på ett förutsägbart amerikanskt anfallsspel.

Med Morgan förändrades allt. Hennes inhopp var verkligen grymt bra. Och hennes snabbhet gav det svenska försvaret vansinniga problem den sista kvarten. För runt Morgan spelade Sundhage tre andra snabba spelare i Tobin Heath, Lauren Cheney och Heather O’Reilly.
Plötsligt blev USA:s anfall kvickt och oförutsägbart. Lika plötsligt framstod Wambach som en bromskloss.

Om det ser ungefär likadant ut under OS-kvalet skall det alltså bli intressant att följa Sundhages coachning. För det kan inte vara lätt att sätta en stark ledartyp som Wambach vid sidan.

Den amerikanska generationsväxlingen slår igenom i alla lagdelar. För Shannon Boxx och Christie Rampone kommer båda att sluta efter OS. Det känns som att Becky Sauerbrunn håller på att matchas in som Rampones ersättare. Vem som skall ta Boxx plats är mer oklart. I varje fall dyker inga namn upp spontant i mitt huvud.

En annan spännande grej för en boråsare som jag är ju förstås hur de båda Dalsjöforsspelarna i Kanada, Erin McLeod och Melissa Tancredi sköter sig.

Kvalet börjar alltså på torsdag eftermiddag, Vancouvertid – vilket är natten mot fredag, svensk tid. Fast de första dagarna känns som en ren transportsträcka. Det riktigt intressanta inleds natten mot tisdag med Kanada–Costa Rica, fortsätter natten efter med USA–Mexiko och når sin kulmen med de båda semifinalerna natten mot nästa lördag. För det är mellan nämnda fyra nationer kampen om de två OS-platserna står.

Så här spelas hela det nordamerikanska OS-kvalet, svenska tider:
20/1: 02.00 Costa Rica–Kuba, 04.30: Kanada–Haiti
21/1: 02.00 Mexiko–Guatemala, 04.30: USA–Dominikanska Republiken
22/1: 02.00 Costa Rica–Haiti, 04.30: Kanada–Kuba, 23.00 Mexiko–Dominikanska Republiken.
23/1: 01.30 USA–Guatemala
24/1: 02.00 Kuba–Haiti, 04.30 Kanada–Costa Rica
25/1: 02.00 Guatemala–Dominkanska Republiken, 04.30: USA–Mexiko
28/1: 02.00 Semifinal 1, 04.30 Semifinal 2
30/1: 02.00 Final

Matcherna ser du live här. Jag tror att det är gratis, bara man registrerar sig.

Landslaget kammade noll på Idrottsgalan

Publicerad den av
1

Fotbollstjejerna kammade noll på Idrottsgalan i kväll. Det är bara att konstatera att längdskidlobbyn har alldeles för stor makt i den svenska Idrottsakademien.

För det var ju i kategorien Årets lag som fotbollen borde ha vunnit. Jag hade även accepterat om handbollstjejerna fått priset.

Men akademien valde Charlotte Kalla/Ida Ingemarsdotter för deras VM-guld i sprintstafett. Visst skidtjejerna tog guld medan fotbollstjejerna tog brons. Men i min värld är ett VM-brons i fotboll värt oerhört mycket mer än ett VM-guld i sprintstafett på skidor.
Inom skidsporten kan man ta tolv VM-guld under en fyraårsperiod. Under samma period kan man dessutom ta sex OS-guld. I fotbollen finns det ett VM- och ett OS-guld inom samma period. Alltså borde fotbollens medaljer ha grymt mycket större status.
Och faktum är ju att under skid-VM i fjol valde flera stjärnor – bland annat VM-drottningen Marit Björgen – att stå över sprintstafetten. Det borde ha sänkt statusen på den medaljen ytterligare.

Så, underkänt betyg till akademien i lagkategorien. För inte ens Charlotte Kalla själv trodde på seger. Så här sa hon till SVT:

”Jag trodde inte på det här. Jag trodde på fotbollslandslaget.”

Att Lotta Schelin och Pia Sundhage skulle bli utan pris var mer väntat.

Vem går i Alex Morgans fotspår?

Publicerad den av
1

På fredag är det dags för den årliga draften i WPS, och spekulationerna om vem som skall gå först är igång.
Det är sju spelare som skall väljas i draftens första runda. Fjolårets tabelljumbo Atlanta Beat väljer som brukligt är först.

I fjol valdes Alex Morgan först i draften, och henne har det ju gått ganska bra för sedan dess. I år heter huvudfavoriterna Teresa Noyola Bayardo och Sydney Leroux.

Mittfältaren Noyola Bayardos namn blev glödhett i helgen, efter att den 21-åriga USA-mexikanskan fått MCA Hermann trophy 2011 som fjolårets bästa amerikanska collegespelare.
Det är förstås en grymt prestigeladdad utmärkelse, som tidigare bland annat vunnits av klassiska spelare som Michelle Akers (1988), Kristine Lilly (1991), Mia Hamm (1992 och 1993) och Christine Sinclair (2004 och 2005). Ingen svenska har vunnit priset, men väl en finländska, Anne Mäkinen (2000), och en japansk Sverigebekanting, Mami Yamaguchi (2007).

Noyola Bayardo spelade för USA i alla ungdomslandslag, var bland annat med i U20-VM 2010. Men som senior har hon valt Mexiko, och för dem spelade hon två VM-matcher i fjol.
Frågan är alltså nu om Noyola Bayardo gör en dubbel, och även går först i draften. Det som talar emot är att ingen tidigare MCA Hermann-vinnare har gjort det.

Vilka är då Noyolas motkandidater?
Sydney Leroux är nämnd. Forwarden är med i Pia Sundhage:s 29 spelare stora landslagstrupp inför OS-kvalet i Vancouver, och borde förstås vara en självskriven kandidat att gå först. Hon är född i just Vancouver, och spelade för Kanada i ungdoms- och juniorlandslag fram till 2008. Men tvärtemot Noyola väljer alltså Leroux numera att spela för USA – som är hennes pappas hemland.

I Sundhages trupp finns även collegetrion Kristie Mewis, Christine Nairn och Ingrid Wells. Wells diskade sig själv från att bli draftad bland de första genom att skriva på för Göteborgs FC. Mewis och Nairn borde vara valbara, men jag är inte helt säker. De var nämligen inte med på den lista över tio huvudkandidater som WPS publicerade på sin hemsida för någon vecka sedan.
Där var Wells och Leroux med, men inte heller Noyola.

Övriga åtta på listan var:
* Bianca Henninger, målvakt
* Coco Goodson, back
* Camille Levin, back
* Lindsey Pressley, back
* Lindsey Taylor, forward
* Sarah Hagen, forward – som dock har skrivit på för Bayern München, och är därmed sannolikt borta från att riktigt tidigt i draften.
* Stephanie Ochs, forward
* Melissa Henderson, forward
Det bör dock poängteras att lag kan välja att drafta både Ingrid Wells och Sarah Hagen som investeringar i framtiden, trots att de är borta från WPS-spel den här säsongen.

Draften skall gå att följa direkt på webb-tv via WPS hemsida. Dessutom skall WPS löpande twittra ut alla val.

Vero till Tyresö – årets allsvenska värvning

Publicerad den av
Svara

Tyresö visar att man tänker ta till alla medel för att vinna SM-guldet i år. I dag presenterades WPS bästa spelare i fjol, spanjorskan Veronica Boquete Giadans som senaste toppförvärvet.

Hon kallas Vero, men har Veronica på ryggen på sin landslagströja. Att det är ett klassförvärv står ju klart när man vet att hon vann priset som mest värdefulla spelare i världens bästa liga ifjol. Hon vann närmast före Kanadas Christine Sinclair. Ytterligare tre spelare var nominerade, men var inte nära att vinna. Men det handlade ju om dussinspelare som Marta, Abby Wambach och Tasha Kai…

Spelartypen är en klassisk nummer 10. Hon är således bra på att hitta ytan mellan motståndarnas backlinje och mittfält.

Vero har spelat för Philadelphia Independence i WPS de två senaste åren. Efter det har hon gjort en sväng i Ryssland och Energy Voronezh i vinter. Nu blir det alltså allsvenskan för en av världens bästa spelare. Fast inte hela säsongen. Hon spelar fem omgångar, innan hon åker över till USA och kör hela WPS-säsongen med Philadelphia. Sedan kommer hon tillbaka i augusti och spelar avslutningen av allsvenskan.

Min bild av henne? Jag imponerades av henne när hon ledde Spanien till ett historiskt kryss mot Tyskland i höstens EM-kval. Då gjorde hon också ett spektakulärt mål, som du kan se i det här klippet.

Det är bara att gratulera Tyresö till att ha gjort årets bästa nyförvärv. Och samtidigt är jag spänd på att se hur laget skall matcha alla sina landslagsspelare. Det blir trångt på mittfält och i anfall.

Till sist. Det går att följa Vero på Twitter. Det gör man här.

Favoriterna vann guldbollarna

Publicerad den av
1

Det blev som förväntat – en dubbel till Japan. Homare Sawa och Norio Sasaki plockade som väntat hem guldbollarna som världens bästa spelare respektive tränare 2011.

Riktigt kul med guldbollar till Asien – ytterligare ett tecken på att fotboll är världssporten framför alla andra.

Sawa fick 28,51 procent av rösterna. Marta kom tvåa på 17,28 och Abby Wambach trea på 13,26. Vår svenska kandidat, Lotta Schelin, kom sexa med 4,85 procent. Fyra kom Aya Miyama och femma Hope Solo.

Bland tränarna vann Sasaki en jordskredsseger med hela 45,57 procent av rösterna. Sveriges representant, Pia Sundhage, kom tvåa på 15,83 och fransmannen Bruno Bini trea på 10,28. Precis som Schelin hamnade Thomas Dennerby på sjätte plats. Han fick 4,31 procent.

Så här föll Sveriges röster i spelarkategorien i damernas Ballon d’Or. Thomas Dennerby röstade på: 1) Sawa, 2) Wambach, 3) Marta. Och Nilla Fischer fördelade sina röster så här: 1) Sawa, 2) Wambach, 3) Louisa Necib.

Noterbart att Sverige inte hade någon mediaröst. Och att ingen svensk röstade på Lotta Schelin. Tolv av de röstande hade däremot Schelin som världens bästa spelare. Bland de tolv märks Frankrikes succétränare Bruno Bini och Senegals lagkapten – Kalmarspelaren – Mamy Ndiaye och Schelins lagkamrat från Lyon, Costa Ricas Shirley Cruz Trana. Alla röster finner du via den här länken.

I herrklasserna tog Barcelona storslam. Lionel Messi blev bästa spelare och Pep Guardiola bästa tränare. Intressant för övrigt att Zlatan Ibrahimovic röstade just på Messi och Guardiola som sina favoriter.

Årets mål gjordes av Neymar, och specialpriset gick till Alex Ferguson.

I morgon hoppas jag på historiskt pris till Japan

Publicerad den av
Svara

Priset till Världens bästa fotbollsspelare har aldrig gått till Asien. Inte ännu. Fast i morgon är det dags.

Jag har redan i två inlägg förklarat att jag tycker att Homare Sawa måste vara den självklara vinnaren av 2011 års Ballon d’Or – guldbollen till världens bästa spelare. Dels det här där det var tio nominerade kandidater, dels det här när finalisterna var klara.

Egentligen borde det inte vara något snack, men jag är lite rädd att de fem senaste årens vinnare, Marta, får en massa röster av gammal vana. Så tror jag att det gick till när Afrikas bästa fotbollsspelare 2011 röstades fram. Med all respekt för vinnaren Perpetua Nkwocha – Nigeria och Sunnanå, men nog borde väl Genoveva Anonma varit självskriven för det priset?

Den tredje kandidaten, Abby Wambach, blev nyligen som första fotbollsspelare någonsin utnämnd till årets bästa idrottskvinna i USA. Bra för fotbollen i USA, men Sawa skall inte Wambach rå på.

Även i tränarkategorin tror jag på japansk seger. Norio Sasaki borde vara självskriven. Men här håller man förstås en tumme för att Pia Sundhage skall bli första svensk att vinna en guldboll.

I morgon kväll i Zürich meddelas vinnarna. Galan direktsänds på Eurosport mellan 19.00 och 20.00.

Tjejerna offras för Neymar – Brasiliens bästa lag läggs ner

Publicerad den av
Svara

Brasiliens bästa lag de senaste åren, Santos FC, lägger ner sin verksamhet. Orsaken är att klubben vill lägga alla sina pengar på att behålla herrlagets storstjärna Neymar. Och trots att damlaget är landets bästa drar det inte in några sponsors- eller tv-pengar.

Därmed fick fotbollsåret 2012 en riktigt dålig start internationellt sett.

Damfotbollen i Brasilien har ju så låg status att de inte ens har ett nationellt mästerskap för tillfället. Santos från regionen Sao Paulo har varit den stora klubben, och man har vunnit Sao Pauloregionens mästerskap Campeonato Paulista både 2010 och 2011.
Och man vann Sydamerikas motsvarighet till Womens Champions League – Copa Libertadores Femenino – de två första gångerna cupen spelades – 2009 och 2010 – och man kom trea 2011.

Laget har varit stjärnspäckat. Marta tillhörde klubben vis årsskiftet 2010/11, och i Brasiliens VM-trupp i Tyskland i fjol hade Santos med sex spelare.
Av derm är Andreia, Aline, Erika och Ester kvar, medan Fabiana och Cristiane numera spelar ihop med Sofia Jakobsson i ryska storlaget Rossiyanka.

Erika är förstås det riktiga kapet i Santos nuvarande trupp. Vilka värvar henne? Hon har gjort en sväng i WPS. Det kanske är dags för någon klubb i allsvenskan nu…

En tagen Erika var för övrigt med på presskonferensen där Santos meddelade att damlaget läggs ner. Jag förstår inte portugisiska, men på de här bilderna är det lätt att se att stjärnan var tagen av det negativa beskedet.

Tillägg den 6 januari:
Svaret på vilka som värvar Érika kom snabbt. Tillsammans med lagkamraten Thais Duarte flyttar hon till Sydkoreas WK-liga och klubben Hyundai Steel Red Angels. Sydkorea tänker tydligen utmana Japan och Australien om att ha Asiens bästa liga.

Så går det i silly season 2011/12

Publicerad den av
Svara

Jag roade mig med att kolla silly season-läget i årets och nästa års damallsvenska klubbar. Som det ser ut nu är Tyresö och Linköping vinnarna, medan Göteborg, Umeå, de båda nykomlingarna och Hammarby är förlorarna.
Jag gör inget anspråk på att vara heltäckande, men tror att jag fått med alla viktiga övergångar. Här är hela genomgången:

LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann och Katrin Schmidt.
* Ramona Bachmann och Katrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och det tyska toppförvärvet Anja Mittag ser till att målproduktionen inte minskar, trots att skyttedrottningen Manon Melis har lämnat. Men Mittag får inte spela mot Frankfurt i Champions League, så där lär Malmö få det svårt.
Dessutom svajade försvaret under hösten, efter att Linda Forsberg:s skada avslutat hennes karriär, och danska mittbacken Christina Öyangen Örntoft drabbats av en korsbandsskada. Minst en stabil back till känns som en förutsättning för att kunna försvara guldet ett år till.
Jag noterar också att många frågar sig om nye tränaren Peter Moberg är lika skicklig som Martin Sjögren. Är han?

Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Ingrid Wells och Mimmi Löfwenius.
* Är de stora förlorarna hittills under silly season. Hela det centrala mittfältet är borta, och Göteborgs klubbledning har sagt att ersättarna skall vara bättre än de som lämnat. Hittills är Ingrid Wells enda etablerade nyförvärvet. Hon presenteras som amerikansk landslagsspelare på Göteborgs hemsida. Det är falsk marknadsföring. För man måste åtminstone ha spelat en landskamp för att kallas landslagsspelare – och Wells har bara varit med på ett läger. Nu var det i och för sig det senaste lägret, och 22-åringen är säkert en bra spelare – hon nämndes bland favoriterna till att gå bland de tio första i WPS-draften i januari. Men hon är bara 157 centimeter lång, och lär inte vinna många nickdueller på mitten. Och hon är helt utan meriter från seniorfotboll.
Känslan är således fortfarande att Göteborg kommer att vara chanslöst mot Arsenal i Champions League om inte truppen kryddas med två riktiga toppnamn inom kort – för Wells känns trots allt som ett osäkert kort. Klubben drömmer om Marta, men det känns inte rimligt. Eller?

Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt och Sofie Persson. Och Josefine Öqvist.
In: Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant och Lisa Klinga.
* Leder Silly Season på knock out – även om tappen av Schmidt och Ekblom Bak faktiskt är tyngre än vad många verkar tro. Och att Jossans graviditet förstås inte var välkommen för klubben.
Fast det är klart att kvartetten Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Linda Sembrant är spelare som kommer in med vinnarmentalitet i en klubb som inte vunnit något. Det känns som guldvärvningar.
Tyresö kommer garanterat att lyftas upp som gigantiskt stora guldfavoriter inför säsongen. Men pallar de för trycket? Och vad betyder tappet av Jossan? För utan henne saknas det någon snabb och högklassig djupledslöpare i anfallet.
Personligen tyckte jag att Tyresös försvar var rätt begränsat under 2011. Men jag såg dem aldrig med Whitney Engen i laget. Fast hon lär väl inte bli kvar, eller?

Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson och Anna Westerlund.
In: Jenny Hjohlman och Lina Hurtig.
* Händer inget dramatiskt kommer Umeå att få svårt att hamna på övre tabellhalvan nästa år. Vi snackar snarare strid för nytt kontrakt än kamp om guld. Anfallsmässigt känns laget numera nämligen väldigt uddlöst. Man tappade Sofia Jakobsson redan i höstas, och Ramona Bachmann och Hanna Pettersson är ytterligare två väldigt tunga tapp. Faktum är att de tre stod för 29 av Umeås 45 mål under 2011. Det är väl självklart att UIK behöver få in en hel hög offensiva toppspelare för att kunna utmana om en placering topp fyra igen.

KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander och Valerie Henderson
In: Linda Fransson
* Ser ut att få behålla Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Och har värvat norrettans skyttedrottning Linda Fransson. Kif kommer säkert att ha ett lag för den övre tabellhalvan även 2012.

Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg och Lisa Klinga.
In: Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har gjort en stark silly season, och visar att man tänker blir bättre än sjätte plats 2012. Nilla Fischer är en sådan där fysisk vinnartyp som man älskar att ha i eget lag, men som det gör väldigt ont att möta. Hon kommer att lyfta laget rejält. Emma Lundh gjorde en kanonsäsong för Djurgården i år, och borde också bli ett utmärkt tillskott för Linköping. Tappet av Kosse hade varit anmärkningsvärt tidigare år, men i år har den tekniska mittfältaren gjort en svag säsong med bara fyra mål och två assist. Hon är säkert dyr, så att hon inte fick nytt kontrakt känns inte speciellt överraskande. Tvärtom kan både Kosse och LFC vinna på miljöombytet.

Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir och Sandra Betschart.
In: Kosovare Asllani och Elena Sadiku.
* Kosse behöver som sagt en nytändning. Kanske kan hon få det i underskattade Kristianstad. Fast i utgångsläget känns det som att skånskorna är på minus under silly season. För Kosse får svårt att ersätta skyttedrottning Margret Lara Vidarsdottir:s 16 mål.

Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh,  Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom och Isabell Hammarbäck.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Känslan är att Djurgården överpresterade under 2011. Nu har laget tappat nyckelspelaren Emma Lundh, och fyllt upp med spelare från nedflyttade Hammarby. Mia Jalkerud gjorde nio mål och fick sitt genombrott 2011 – hon ser ut att stanna. Dessurom har man förlängt med Renée Slegers och Gudbjörg Gunnarsdottir. Trots det känns laget som en tänkbar avstigningskandidat i nuläget. Behöver något eller några toppnamn till.

Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir och Maria Rönnbäck.
* Viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen blir kvar. Och man har värvat klokt. Det kunde ha blivit ännu bättre, för det var nära att även Alex Singer skrev på. Laget hade problem med målskyttet under 2011, och gjorde bara 22. Bästa målskytten Pedersen (6 mål) är kvar, och får nu sällskap av vassa Hanna Pettersson. Känns lovande. Och om australiska Lydia Williams är en målvakt av den kvalité Piteå hoppas bör laget kunna ta några kliv till under 2012, och kanske vara med och konkurrera om en placering topp sex.

Jitex BK
Ut: Maria Karlsson
In: Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto (Wolfsburg) och Leena Puranen.
* Har fått in en rutinerad kvartett, och en intressant tränare i Stefan Rehn. Dessutom får man tillbaka en hel hög spelare från långa skadeuppehåll, bland dem Kathlene Fernström och vårens landslagsdebutant Kristin Carlsson. Känslan är att om Annica Sjölund återfår 2010 års form skall Jitex inte behöva fundera på någon bottenstrid, utan kan tvärtom bli ett tänkbart skrällgäng. Frågan är hur Rehn påverkar lagets spel. Är den fysiska långbollsfotboll a la Ljungskile som laget stått för snart historia?

AIK
Ut: ?
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Nykomlingen har ett ungt lag som jag har dålig koll på. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste AIK få det tufft att hänga kvar, trots att de har publikspelare som Daniella Chamoun och Nazanin Vaseghpanah. Har också presenterat en ny tränare, Madeleine Tegström och talangfulla spelare som Elin Borg och Sussie Nilsson. Men det räcker väl knappast? Laget skall tydligen inte värva mer, och det krävs landslagsspelare för att klara sig i allsvenskan. Det var bara en allsvensk klubb 2011 som hade färre än fyra spelare med A-landslagsmeriter – det var Dalsjöfors. Och de tog bara en poäng på tolv omgångar – sedan värvade de två kanadensiska VM-spelare och började samla poäng. AIK har tre nu, och med tanke på hur alla lag på tabellens undre halva under 2011 har satsat så kommer, de svartgula nog genomgående tippas på nedflyttningsplats.

Vittsjö GIK
Ut: ?
In: Emma Kullberg
* Vittsjö byggde sitt lag under 2011 kring söderettans skyttedrottning Sofie Andersson – som gjorde 34 mål i fjol. Hon är duktig, och det är även Nya Zeelands VM-mittfältare Kirsty Yallop, som kom i somras, och som har förlängt kontraktet över 2012. Emma Kullberg är en både rutinerad och talangfull mittback, men det krävs nog två–tre A-landslagsmeriterade nyförvärv för att man skall kunna klara kontraktet. Hittills tycker jag snacket kring Vittsjö mest handlar om ombyggnad av deras arena. Nu vill jag höra fler sportsliga nyheter, bland annat om den där landslagsmeriterade mittbacken man säger att man skall värva. Det känns som en förutsättning för att Vittsjö skall kunna undvika att bara bli en ettårig parantes i allsvenskan.

Och så slutligen tar jag även med de båda nedflyttade lagen:

Hammarby IF DFF
In: Matilda Forslund, Ellinor Lindbom, Mathilda Hagman och Jenny Holm.
Ut: Minna Meriluoto, Leena Puranen, Mathilda Agné, Jessy Sharro, Magdalena Ericsson, Madeleine Tegström, Anna Lindblom och Katrine Petrous. Vad jag förstått lämnar väl även Kelly Eagan, Rebecca Edwards, Katie Kelly, Helen Nottebrock och Mami Yamaguchi.
* Hammarby var allsvenskans sämsta lag under hösten, och nu tappar man alla bärande spelare. Klubben pratar samtidigt om ”Återtåget 2012” och om att det kan ta tre–fem år att etablera sig i eliten igen. Känslan just nu är nog att det senaste ligger närmast till hands. Matilda Forslund har 39 allsvenska matcher på meritlistan, men utöver henne har man bara presenterat unga, orutinerade nyförvärv. Bajen känns inte som någon huvudfavorit i norrettan med nuvarande trupp. Ytterligare några etablerade namn krävs nog för att minimera risken att hamna på undre halvan. För problemet är att 2012 är ett grymt år i ettan, där lag på undre halvan åker ut.

Dalsjöfors Goif
In: Melissa Tancredi.
Ut: Emily Zurrer, Alex Singer, Mimmi Löfwenius och Frida Persson.
* Har fått behålla världsmålvakten Erin McLeod, och har fått in Kanadas duktiga landslagsforward Melissa Tancredi. Det gör att Boråslaget har en trupp som måste kunna räcka långt i söderettan, troligtvis hela vägen till allsvenskt kval. Dessutom provtränar Sophia Lindorsson (Jitex) och Angelika Johansson (har pluggat i USA) med klubben. Och man jobbar på att få ekonomi till att även få tillbaka Emily Zurrer.
Flera av tappen är trots allt tunga, och kval är alltid tufft. Det blir alltså ingen autobahn tillbaka till allsvenskan. Utöver kanadensiskorna har snacket i Borås handlat om Alex Singer:s udda sorti. Fjolårets lagkapten är extremt löpstark, kan spela på alla positioner i backlinje och på mittfält och var populär hos publiken på Borås Arena för sin hundraprocentiga inställning. 2009 ingick hon i samma startelva som Homare Sawa och Abby Wambach. Men från Dalsjöfors sparkades hon ut med huvudet före, motiverat på ett högst tveksamt sätt. Singer ville spela i Sverige även 2012, men de allsvenska klubbarna dröjde med sina anbud. Därför hamnar hon hos tyska ligaledarna Turbine Potsdam.

Annars är väl nämnda Marta egentligen den enda kanonvärvning som det skrivs om i svensk media nu. Ett gäng svenska klubbar har kopplats ihop med Brasiliens superstjärna. Göteborg har jag nämnt, men även Malmö, Tyresö och ett par allsvenska klubbar till är intresserade.
Fast även om hon innebär rejält höjda publiksiffror, och därmed drar in pengar till sin klubb så skulle jag bli förvånad om någon svensk klubb har råd att vinna dragkampen. Min känsla är att Marta kommer att spela i WPS även 2012.

* Inlägget är senast uppdaterat den 27 januari, men kommer inte att uppdateras mer. Numera följer jag den svenska silly season här.