Godkänt tippat – inte mer

Gruppspelet är över, åtta lag är på väg hem och vi har följande slutspelsträd att utgå ifrån:

Kina–Kamerun
USA–Colombia

Tyskland–Sverige
Frankrike–Sydkorea

Brasilien–Australien
Japan–Holland

Norge–England
Kanada–Schweiz

Högst upp i trädet har USA fått en jättebra väg till semifinal. I botten gör fyra möjliga outsiderlag upp om en semifinalplats. På undre halvan har även Japan ett bra läge, även om kampen om den semifinalplatsen känns rätt öppen.

Sverige har återigen hamnat i värsta getingboet – den här gången självförvållat. Tre av världens fem högst rankade lag gör alltså upp om en av semifinalplatserna. Tufft.
Mer om det som komma skall i senare inlägg. Nu tänkte jag först rätta mitt tips av gruppspelet. Vi tar det grupp för grupp.

I grupp A blev det bara ett rätt. Jag trodde på en jämn grupp med Kanada som gruppsegrare – vilket stämde. Däremot underskattade jag Kina, som puttade ner Holland och Nya Zeeland ett snäpp vardera.

I grupp B fick jag två rätt genom att jag placerade Tyskland och Norge på toppositionerna. Däremot trodde jag att Elfenbenskusten skulle slå Thailand, något de också hade gjort med lite bättre effektivitet.

I grupp C har vi turneringens sensationslag, Kamerun. Jag tippade i och för sig att de otämjbara lejoninnorna skulle avancera till slutspel, men bara som grupptrea. Att de står på två segrar efter gruppspelet är högst oväntat. Faktum är ju att de var ytterst nära att kvittera mot Japan – vilket hade inneburit gruppseger. Här prickade jag ändå Japan som gruppsegrare och att Ecuador skulle bli jumbo. Tyvärr var sydamerikanskorna ännu sämre än jag trott.

Även i grupp D blev det två rätt, USA som segrare och Nigeria som jumbo. Australien har varit bättre än väntat och var ju ytterst nära att skicka hem Sverige.

Grupp E följer det inkörda mönstret – alltså två rätt. Här prickade jag att Brasilien och Sydkorea skulle ta direktplatserna, men att gruppen skulle vara så jämn att trean skulle åka ut. Så blev det, men trea blev Costa Rica och inte Spanien som jag tippade.

Slutligen då grupp F, den enda där jag prickade in alla rätt. Jag fick även in att det skulle bli kryss mellan Colombia och Mexiko. Däremot kunde jag inte i mina vildaste fantasier ha anat att Colombia skulle slå Frankrike. Det är turneringens stora skräll hittills.

Totalt placerade jag alltså 13 av 24 lag på rätt positioner – det tycker jag är godkänt, men inte mer.

När det gäller slutspelslagen har jag däremot bättre utdelning. Jag prickade 14 av 16 lag. De jag bommade var Kina och Colombia.

Sverige är vidare – nu är det kaos

Vi var elva svenska journalister som följde nattens drama på en pub i närheten av det svenska spelarhotellet.

Direkt när slutsignalen ljöd i Brasilien–Costa Rica började alla boka flygbiljetter och hotell. Nu är Ottawa som gäller. Får se om jag kommer med på något plan… Vi hörs.

”Om vi går vidare från det här går vi hela vägen”

Ovisshetens tid går mot sitt slut. I väntan på de resultat som avgör landslagets VM-öde körde man en träning i dag. Avbytarna och inhopparna tränade fotboll på Clareview Arena medan startelvan körde i pool på annan plats. Pia Sundhage var inte med på någon av träningarna, hon satt på hotellet och analyserade Australienmatchen.

Vi i media följde träningen på Clareview, där det mest dramatiska var att Charlotte Rohlin träffades av en boll från Linda Sembrant, tappade en plomb, fick näsblod och fick kliva av. Det sista Rohlin gör i landslagsdress kan alltså vara att få en boll i huvudet…

Efter träningen var det en liten pressträff. Där pratade Lilie Persson om anfallsspelet mot Australien.

”Vi vet ju hur vi skall ta oss ner i motståndarnas sista tredjedel, vi vet hur vi skall ta oss ut på kanterna. Men sedan från kanterna måste det ju hända någonting också. Är det fem minuter kvar så slår man in bollen, man håller inte på och lirar runt, det blir man inte så skrämd av som motståndare. Jag tycker att vi gjorde det lite för lätt för Australien i går. Vi hade pratat om att pumpa in bollar och attackera i straffområdet, det är bara att titta på våra hörnor vad som händer. Det är klart att vi skall göra det i spelet också, men det gör vi inte riktigt.”

Det är väl bara att hålla med. Fast det finns en stor invändning och det är att på hörnorna är det nickstarka spelare som Amanda Ilestedt, Nilla Fischer och Caroline Seger som befinner sig i straffområdet. Lotta Schelin och Sofia Jakobsson är inte alls samma hot i luftrummet.

Med tanke på det kanske Sverige borde ha bytt in någon nickstark spelare som forward på slutet. Eftersom det hade varit ett vågspel att röra det trots allt stabila mittlåset hade kanske Linda Sembrant varit ett alternativ.

Det om det.

Utöver Persson var det Kosovare Asllani som hamnade i centrum på dagens pressträff. Hon berättade att laget kommer att följa nattens matcher på sina hotellrum. Här i Edmonton är det förresten inga nattmatcher, utan avspark är 14.00 och 17.00 lokal tid – alltså snarare eftermiddagsrysare.

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani

Asllani var inte så nöjd med lagets situation:

”Vi är ändå topprankat och vi ska gå vidare. Därför känns det lite surt att invänta andra resultat. Det känns konstigt att säga det, men man hoppas ju att vi får hjälp.”

Hon sa också att hon tycker att Brasilien vore dumma om de inte vilar folk.

”Men man hoppas att deras reserver vill komma in och visa någonting. På det sättet finns chansen. Det finns ju andra resultat som också kan gå in. Något måste gå in. Fy faan alltså, jag vill inte ens tänka på det.”

Om resultaten går med Sverige i natt tror Asllani att laget kan få en rejäl skjuts i rätt riktning. Först säger hon:

”Jag tror att om vi går vidare med hjälp av något annat lag kommer vi att gå väldigt långt. Om vi får Tyskland tror jag att vi kan slå dem. Jag vill gärna möta Tyskland. Det är alltid jämna matcher, självförtroendet har växt för varje gång vi mött dem.”

Sedan tar hon i ytterligare:

”Jag vill säga att om vi går vidare från det här går vi hela vägen. Det är min magkänsla. Jag vill inte säga för mycket, men jag har en bra känsla. Ni kanske skrattar åt det om vi inte går vidare ur gruppen, men om man får en extra chans tror jag att man offrar ännu mer och vill ännu mer.”

Själv ser hon sig i nuläget som inhoppare.

”Förhoppningsvis att skadan blir bättre och bättre och att man kan få mer och mer speltid. I går kändes det bättre än det gjort på ett tag, men det går i omgångar.”

Efter sista frågan satte sig Asllani i en trappa med Aftonbladets Kristoffer Bergström:s dator i knät. När Olivia Schough såg det utbrast hon:

”Kosse skriver sina egna artiklar.”

Det kanske är bästa chansen för spelarna att få med de citat de vill…

Men tillbaka till Asllanis uttalande om att Sverige kan gå hela vägen. Det kan man förstås. I utslagsmatcher är det otroligt viktigt att inte hamna i underläge, inte minst med tanke på hur svårt Sverige haft att skapa målchanser i spelet.

Men försvarsspelet har ju sett bättre och bättre ut, så visst finns skrällchansen. Men kolla på slutspelsträdet i föregående inlägg. Efter Tyskland väntar sannolikt gruppsegraren i E, vilket jag fortfarande tror blir Frankrike. Och i semifinal blir det sannolikt USA igen. Det är inte den lättaste lottningen som väntar. Å andra sidan kan finalen bli ”lättaste” matchen i slutspelet…

”Hade det varit sten-sax-påse skulle jag skickat mig själv”

Det var en lite märklig situation när vi i media mötte de svenska spelarna efter dagens match. Lisa Dahlkvist konstaterade att hon inte visste om hon kände hopp eller upplevde situationen som att laget var utslaget.

”Jag vet faktiskt inte, det är svårt att säga. Klart att man fortfarande har hopp. Det finns ju chans att vi kan få spela vidare. Men man är ju grymt besviken över att vi inte kan vinna någon match.”

Dahlkvist funderade även över hur det skulle vara om det svenska VM-ödet avgjordes via lottning mot Costa Rica i natt.

”Det vore det märkligaste som skulle kunna hända – gå vidare på lottning.”

Hon får en skämtsam följdfråga om hur stora chanser hon ger Sverige i en lottning.

”Det beror ju på vem som är med på lottningen. Hade det varit sten-sax-påse skulle jag nog ha skickat mig själv.”

Den som var klart mest tagen efter dagens match var Therese Sjögran. Hon kände sig tveksam till om hon orkar titta på de matcher som avgör Sveriges öde.

”Jag skulle helst ha jättemycket att göra så att tiden rullar på. Sedan sätter man på mobilen efter 90 minuter. Jag vet inte om jag fixar att titta, det beror om Brasilien ställer upp med bästa laget – då kanske jag kollar.”

Det som gjorde mest ont för henne var det faktum att landslagskarriären kan avslutas framför tv:n – eller via lottning.

”Det är helt stört i så fall. Tänk att åka ut på lottning. Åh, herregud.”

Hon sa sig hålla tillbaka sin känslor. Hade hon släppt kontrollen så:

”Då hade jag nog brutit ihop. Det är det sista jag gör på den här nivån och om jag börjar tänka på att det här kan ha varit min sista match, då känns det mycket.”

Innan jag går och lägger mig tänkte jag bara skriva ut vilka lag som faktiskt är klara för slutspel i nuläget. Det är Kanada, Kina, Holland, Tyskland, Norge, Japan, Kamerun, Schweiz, USA, Australien, Brasilien och Colombia. Slutspelsträdet ser ut så här just nu:

Kina–Kamerun
USA–grupptrea E eller F

Tyskland–grupptrea A eller D
Ettan F–Tvåan E

Brasilien–Australien
Japan–grupptrea A eller F

Norge–Tvåan F
Kanada–Schweiz

Noterbart här är att jag räknar bort Thailand från slutspelet även om de fortfarande har en mikroskopisk chans som innebär att de måste ha två lag i grupp E bakom sig, vilket kräver sjumålsförlust för England mot Colombia samtidigt som Frankrike vinner mot Mexiko. Dessutom måste grupptrean i F stanna på två poäng. Jag räknar alltså Thailand som utslaget.

Det blir de väntade startelvorna

Som väntat startar både Sverige och Australien med exakt samma elva spelare som i lagens senaste matcher. Frågan blir nu om Sverige kommer att starta lika lågt med laget, eller om man kommer att kliva upp högre.

Det har regnat en stund här i Edmonton. Inget oväder, mer ett lätt regn. Det bör vara bra för underlaget, som jag tycker har sett rätt torrt ut – inte minst i samband med Sveriges träning i går.

Annars har Kamerun just skrällt och vunnit med 2–1 mot Schweiz efter att Gabrielle Onguene gjort ett mål och ett målpass och varit lysande under den andra halvleken. Hon lär inte spela kvar hemma i Kamerun speciellt länge till.

Kameruns seger var för övrigt odiskutabel. De otämjbara lejoninnorna ägde den andra halvleken och jag hade till slut 7–4 i målchanser i afrikansk favör.

Kameruns seger innebär att man blir det andra afrikanska lag någonsin att ta sig vidare ur gruppspelet i ett VM. Nigeria lyckades med samma prestation 1999. Eller. Nigeria gick till kvartsfinal, vilket förstås är ett steg bättre.

Kameruns seger innebär att det är klart att man kommer att avancera till slutspel som grupptrea på fyra poäng. Det innebär i sin tur att USA och Colombia nu också är helt klara för åttondelsfinal. Det är även Japan som vann med 1–0 mot Ecuador efter mål av Yuki Ogimi.

Om två timmar hoppas jag att även Sverige kan kvittera ut sin slutspelplats. Nu kommer lagen in på arenan för nationalsånger, dags att koncentrera sig på matchen. Vi hörs.

Äventyr i Edmonton, dag 3: Kamerun och Hopp Suisse

Det börjar närma sig avspark för den svenska ödesmatchen. Jag sitter på läktaren på Commonwelth Stadium i Edmonton och kollar in Schweiz mot Kamerun.

Kamerun har en stor och högljudd klack på ena kortsidan. Den flyttade in på långsidan ett tag, men blev ledd tillbaka till platser där jag tvekar på om de kan se så mycket av matchen. Det här är nämligen en stor arena med långa avstånd från plan till läktare. De har nog 40 meter fram till närmsta målet.

Kameruns klack

Kameruns klack

När jag har gått runt lite i centrala Edmonton tidigare i dag har jag sett en hel del australiensiska fans, några schweiziska men tyvärr rätt få svenska. Jag såg Victoria Sandell Svensson och en grupp svenska damfotbollsprofiler gå mot arenan, men annars har det varit tunt.

Taxichauffören som körde mig till arenan blev förvånad när han hörde att Kamerun – hans hemland – skulle spela i Edmonton. Han frågade om det var slutsålt, vilket jag kunde garantera att det inte är. Då frågade han om det ok att släppa mig vid biljettkontoret, han tänkte nämligen parkera bilen några timmar för att heja fram Gaelle Enganamouit och de andra.

Även om det är reklam för VM överallt i stan så står det inte när matcherna spelas och vilka lag som är på plats. Min känsla är att lokalbefolkningen har dålig koll, vilket håller nere publiksiffrorna.

I nuläget leder Schweiz med 1–0 efter mål av Ana Maria Crnogorcevic, framspelad av Ramona Bachmann. Det är de båda damallsvenska profilerna Bachmann och Enganamouit som är bäst i sina respektive lag.

Det är även otroligt tydligt att spelet i den här matchen håller väldigt mycket lägre kvalitet och tempo än matcherna i Sveriges grupp har gjort. Det är verkligen väldigt stor skillnad.

Äventyr i Edmonton, dag 2: journalister och kaloribomber

Det är alltså Edmonton som gäller numera. Mycket är bättre här än i Winnipeg. Fast för egen del har det blivit ett dramatiskt förfall matmässigt.

Efter att ha ätit nyttiga frukostar bestående huvudsakligen av frukt och yoghurt som inneboende hos Melanie är det riktiga kaloribomber som gäller på hotellet här.

För att förbränna delar av alla kalorierna tog jag en promenad inne i centrum tidigare i dag. Då stötte jag på den schweiziska före detta fotbolls- och ishockeyspelaren Kathrin Lehmann. Hon berättade på utmärkt svenska att de är cirka tio schweiziska journalister här. Lehmann spelade ju ishockey för AIK i fyra säsonger och fotboll för Hammarby i två.

På ett sätt kan man mäta intresset för ett mästerskap i ett land på antalet närvarande journalister. Av de sex nationer jag hittills stött på ser den högst ovetenskapliga topplistan för antal journalister ut så här:

1) USA – många. Minst 50 – sannolikt fler än så.
2) Sverige. Drygt 30.
3) Australien. Drygt tio.
4) Schweiz. Tio.
5) Kamerun. Jag har sett fem. Kan vara någon mer.
6) Nigeria. Såg fem.

Här på Commonwealth Stadium i Edmonton känns VM-arrangemanget bättre organiserat än i Winnipeg. Presscentret är större och de har simultantolkar på presskonferenserna, vilket gör att de svenska kan hållas just på svenska.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När jag laddade upp bilderna gjorde Ashley Lawrence 1–0 till Kanada mot Holland – ett mål som skapade glada miner hos alla svenska reportrar. Står sig det resultatet ökar Sveriges chans att gå vidare på kryss i morgon. Blir vi grupptrea räcker nämligen tre poäng och nollmålskillnad för avancemang i det här läget. Men för att vi skall bli trea gäller ju även att USA inte får förlora mot Nigeria.

För Holland är däremot inte resultatet bra. Eftersom Nya Zeeland dessutom leder med 1–0 mot Kina är Ferns numera grupptvåa. Holland är däremot sist på samma poäng och målskillnad som Kina men med förlust i inbördes möte.

Det om det. Tillbaka till livet i Edmonton. Lokaltidningen Edmonton Suns redigerare hade ingen bra dag i går. De skulle ha en sida vardera om morgondagens matcher, Schweiz–Kamerun och Sverige–Australien. Rubrikerna blev rätt, men i övrigt blev det lite misslyckat.

Det är nämligen samma text på båda sidorna, den text som handlar om Schweiz match. Däremot är det bilder på Australien till båda texterna. Nu är ju Schweiz och Sverige samma sak, så för vår del spelar det ju inte så stor roll. Det är värre för Australien och Kamerun…

Missöde i Edmonton Sun

Missöde i Edmonton Sun

Tidigare i dag har Tyskland och Norge som väntat vunnit sina matcher i grupp B. Det innebär att tyskorna med stor sannolikhet väntar för grupptrean i den svenska gruppen. Faktum är att skulle treorna från både grupp C och D gå vidare är det till och med 100-procentigt att D-trean får Tyskland i Ottawa den 20 juni 22.00, svensk tid.

I dag håller vi på Kanada

I dag drar sista gruppspelsomgången igång. Flera av resultaten kan påverka Sveriges framtid i turneringen.

I grupp B känns det lugnt. Norge och Tyskland kommer att vinna sina matcher, det utgår jag ifrån. Det är även resultat som passar oss bra i det här skedet. Går Sverige till slutspel hamnar vi däremot i ett annat läge. Då måste vi plötsligt hålla på alla icke-europeiska lag med tanke på OS-kvalet.

Det är mer spännande och ovisst i målsnåla grupp A. Där skulle kanadensisk seger mot Holland vara ett bra resultat för svensk del. Det innebär nämligen att vårt lag kommer att hamna före trean i grupp A – om det blir kryss mot Australien i morgon och USA tar poäng mot Nigeria. Det innebär också att Holland riskerar att missa slutspelet – vilket är bra ur OS-synpunkt.

Det finns förstås många scenarion, men vinner Kanada med ett måls marginal skulle Australien vid uddamålsunderläge i morgon hamna i en situation där de riskerar att åka ut om de släpper ytterligare ett mål, vilket gör att de skulle kunna vara nöjda med förlust. Vilket i sin tur är bra för oss.

Resultatet i matchen Kina–Nya Zeeland är faktiskt helt oväsentligt för svensk del. Oavsett resultat kommer ett av lagen att gå upp på fyra poäng och ta sig vidare, det andra kommer att ha sämre tabellrad än Sverige – om vi tar poäng i morgon och slutar på tredjeplatsen.

Riktig avstängning av Nigerias Ugo

Nigerias Njuko Ugo stängs av tre matcher för den armbåge hon delade ut till Australiens Sam Kerr i lagens inbördes möte i fredags.

Njuko Ugo

Det känns som ett högst rimligt straff. Jag satt på läktaren och såg hur Kerr och Ugo hade en liten uppgörelse där de knuffade på varandra. Sedan flyttade jag blicken till andra sidan av planen, där bollen befann sig. Plötsligt såg jag i ögonvrån hur Kerr låg ner.

Jag anade direkt att Ugo hade givit tillbaka långt efter uppgörelsen. Och mycket riktigt visade repriserna hur nigerianskan skickade i väg en riktigt ful armbåge mot Kerrs huvud. I och med avstängningen har Ugo sannolikt spelat klart i VM. För inte vinner väl Nigeria mot USA och avancerar?

Sverige och USA balanserar upp sina mittfält

Australien har just slagit Nigeria med 2–0 efter två mål av Kyah Simon och givit oss det utgångsläge vi ville ha. Nu ”räcker” det med seger mot Australien i sista omgången för att avancera.

Startelvorna till dagens match har just kommit. Den svenska blev som Expressen skrev, med skillnaden att Sofia Jakobsson är uppsatt som yttermittfältare medan Therese Sjögran är forward.

Pia Sundhage åtgärdar alltså den defensiva balansen i laget. Även USA har gjort en förändring för att stärka defensiven på mittfältet. Abby Wambach börjar nämligen på bänken. Det innebär att Morgan Brian går in på mittfältet och flyttar upp Christen Press som forward. Här är båda startelvorna:

Sverige: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Jessica Samuelsson – Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Lina Nilsson – Sjögran och Lotta Schelin.
USA: Hope Solo – Ali Krieger, Julie Johnston, Becky Sauerbrunn, Meghan Klingenberg – Megan Rapinoe, Carli Lloyd, Lauren Holiday, Morgan Brian – Sydney Leroux och Christen Press.

 

Äventyr i Winnipeg, dag 7: Marta, Solo, Musovic och parkerad buss

Jag sitter nu på presscentret i Investors Group Field och väntar in Australien–Nigeria. Här har jag nyss fått klart för mig att Sverige har vunnit i basket-EM och att mitt lag vann sin viktiga bortamatch i fyran. En bra start på arbetsdagen.

Dessutom har arrangören skött biljettutdelningen mycket bättre den här gången så det finns inga mörka moln på himlen för tillfället.

Utanför arenan gjorde jag dock en jättemiss. Jag var antar att jag kände mig ledig… Det var nämligen så att jag träffade en tonårsgrabb i svenska färger. När han förstod att jag var svensk blev han överlycklig. Hans familj har Sverigekoppling, namnet Sjöberg nämndes. Han hade aldrig tidigare träffat någon svensk. Nu ville han lära sig att säga ”Bra”, ”Mål” och ”Hur mår du?”

Jag tyckte det var lite småkul. Men när hans mamma berättade att familjen hade åkt åtta timmar enkel resa för att heja fram Sverige borde jag ha tagit namn och en bild för den här bloggen. En miss.

Lämnar vi VM tillfälligt har damfotboll.com i dag avslöjat att Zecira Musovic inte får spela i U19-EM. Rosengård släpper henne inte. På ett sätt är det logiskt eftersom mästerskapet ligger utanför de fönster som är avsedda för landslagsspel.

Samtidigt blir det tydligt att förbundskaptenerna och de damallsvenska klubbarna inte är överens. Pia Sundhage har ju tidigare sagt att hon misslyckats med den kommunikationen. Det är nog läge för förbundet att sitta ner med EFD och ha ett rejält snack i höst.
För svensk damfotboll är ju det här negativt. Vi vill ju så gärna ha med ett lag i F20-VM i Papua/Nya Guinea nästa år.

Pia Sundhage

Pia Sundhage

Förmiddagen har ägnats åt att kolla runt lite på de texter som skrivits om VM. I Winnipegtidningarna är man imponerade av Sundhages presskonferens i går, framför allt av hur hon tog sig ur det rabalder hon skapat i USA efter Times-intervjun. Men även av hur härligt frispråkig hon är.
Jag håller verkligen med om att Sundhage tog sig ur Timesartikeln på ett utmärkt sätt. Däremot tycker jag inte att det strålar lika mycket om vår förbundskapten som det gjorde för ett par år sedan. Det kan vara så att man har vant sig, men…

Apropå artiklar har DN i dag en bra genomgång av Hope Solo:s liv. Och den här långa intervjun med Marta (på engelska) är också riktigt läsvärd. Den håller faktiskt väldigt hög klass.

Apropå dagens Sverigematch handlar mycket om försvarsspel. Sundhage vill ju helst prata anfallsspel, men nu verkar hon ha tvingats backa. En som älskar försvarsspel är Jose Mourinho. Han sa häromdagen:

”Man måste vara bra förare för att parkera bussen. Jag ger förare kredd. Det tar tid att lära sig det här.”

Slutligen finns det nu en svensk reklamfilm för dataspelet Fifa 2016. I den säger alla svenska spelare:

”Jag är med i spelet”

Ända till Olivia Schough avslutar med att säga:

”Vi är med i spelet”

Vi får väl verkligen hoppas att alla svenska spelare är med i spelet i dag.

Samuelsson och Ilestedt in?

Expressen skriver att Pia Sundhage kommer att göra två ändringar i sin startelva till nattens match, nämligen att Jessica Samuelsson och Amanda Ilestedt kommer in i laget på bekostnad av Emma Berglund och Kosovare Asllani.

Jessica Samuelsson med bollen, Amanda Ilestedt i förgrunden

Jessica Samuelsson med bollen, Amanda Ilestedt i förgrunden

Vi vet inte ännu om det stämmer, men uppgifterna känns inte orimliga.

Som jag skrivit förr tycker jag att det är rimligt att Asllani ställs åt sidan – om hon inte spelar på en forwardsposition. När Sundhage nu har valt att satsa på Sofia Jakobsson som komplement till Lotta Schelin känns det här som rätt beslut.

Jessica Samuelsson är snabbare och bättre i defensiven än Lina Nilsson. Däremot tappar vi lite kvalitet i uppspelen. Med Nilsson på mittfältet får vårt lag en balans som i mångt och mycket liknar den vi hade i VM 2011. Då spelade ju Linda Forsberg yttermittfältare till höger och säkrade defensiven. Jag minns att hon fick mycket kritik för sina spelmässiga insatser, men få såg exempelvis vilken nytta hon gjorde vid motståndarnas fasta situationer.

Om bytet av Berglund mot Ilestedt säger jag varken bu eller bä. Berglund är en lite bättre bollspelare, men har inte imponerat på sistone. Dessutom har hon dragit på sig kramp i två raka matcher, vilket sannolikt är det som gör att hon tappar sin startplats. Ilestedt är snabb och rejäl, men spelar ibland lite väl chansartat.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

Skulle Expressen ha rätt hamnar vi ungefär med det lag jag själv skulle ha spelat i kväll. Ett lag som är betydligt bättre balanserat för att möta USA än premiärelvan. Bra.

Fifas mygel ger Thailand bättre läge än Sverige

Dagens matcher är spelade och vi kan säga grattis till Kanada, Tyskland och Norge som alla är klara för åttondelsfinal – i varje fall i praktiken. Det finns säkert teoretiska möjligheter att något av lagen missar slutspelet, men de teorierna kommer inte att slå in.

De tre nämnda lagen har nämligen alla fyra poäng och kan som sämst sluta trea i sina respektive grupper. Eftersom fyra poäng med 99,9 procents sannolikhet kommer att räcka för att bli bland de fyra bästa treorna vågar jag gratulera trion redan nu.

Den match jag har sett mest av i dag är den tidiga, alltså Norge–Tyskland i grupp B. Där var tyskorna helt överlägsna före paus och borde ha gjort minst två–tre mål. Minst. Efter paus ändrade matchen skepnad och jämnades ut. Norge skapade inte mycket, men det som skapades var farligt.

Nadine Angerer tvingades till en högklassig räddning på ett närskott från Isabell Herlovsen och så bjöd Maren Mjelde på VM:s godbit hittills när hon smekte in en frispark i krysset till 1–1. Ett otroligt vackert mål. Bättre går det inte att slå en frispark.

I samma grupp vann Thailand med 3–2 mot Elfenbenskusten. Det thailändska 3–1-målet var VM:s mest solklara offsidemål hittills. Oförklarligt att inte domartrion klarade av att se det.
I med segern har plötsligt usla Thailand ett ganska bra läge att gå vidare till åttondelsfinal. Man har faktiskt bättre chanser än Sverige i nuläget. En tredjeplats på tre poäng kan nämligen mycket väl räcka.

Thailands goda chanser att avancera får mig att återigen fundera över vilka regler Fifa använde vid lottningen av det här mästerskapet. Ni minns väl att det var en seedad grupp med Kanada och världens fem högst rankade lag. Eller, det skulle vara så.

Men i en lottningsskandal myglades Sverige bort ur den seedade gruppen till fördel för Brasilien. För resten av lottningen använde man sig av geografisk indelning, vilket gjorde det möjligt att få en supergrupp som den svenska. Det gjorde det också möjligt att de två lag som sannolikt är mästerskapets sämsta kunde hamna i samma grupp och få ganska hyfsade odds att avancera.

Är inte det en skandal?

När jag ändå är inne på tveksamheter så känns det europeiska OS-kvalet bara konstigare och konstigare. Tänk er att Sverige åker ut nu i gruppen, eller i åttondelsfinal mot Brasilien. Då har Sverige vunnit alla de OS-kvalmatcher de spelat mot europeiskt motstånd – men ändå inte lyckats kvala in. Udda.

Grupp A har blivit precis så jämn och tät som man kunde förvänta sig. Inför den sista gruppomgången är bara två saker klara – att Kanada inte kan komma sist och att Nya Zeeland inte kan vinna gruppen. I övrigt är det vidöppet.

Jag såg Kanada–Nya Zeeland högst okoncentrerat men fick uppfattningen att Kanada till slut skapade mest, men att laget ändå skall vara nöjt med poängen. Amber Hearn slog ju nämligen en straff i ribban för Nya Zeeland. Hade the Football Ferns vunnit med 1–0 skulle alla lag i gruppen ligga exakt lika inför sista omgången.

Nu blev det 0–0 ett resultat som alltså innebär att målsnåla Kanada i praktiken är klart för slutspel. Däremot har Holland, eller Nederländerna som man numera skall skriva, försatt sig i ett svårt läge. De orangeklädda är gruppens besvikelse. De vann turligt mot Nya Zeeland i premiären och i dag föll de hur rättvist som helst med 1–0 mot ett spelmässigt bättre men länge uddlöst Kina.

Trots att holländskorna har massor av starka offensiva spelare skapar man nästan ingenting. Skall Manon Melis och de andra avancera till slutspel behöver man nog ta poäng av Kanada i sista omgången. Gruppen är alltså fortfarande väldigt oviss och alla fyra lag har avancemanget i egna händer. Vinner Nya Zeeland med två måls marginal mot Kina blir Ferns tvåa i gruppen.

I morgon, kanadensisk tid, väntar utöver matcherna i Sveriges grupp två matcher i grupp C. Där bör Schweiz bjuda på målkalas mot Ecuador och Japan vinna med ett par mål mot Kamerun.

Äventyr i Winnipeg, dag 6: Potpurri av presskonferenser

Detta bildspel kräver JavaScript.

I dag har jag varit på tre presskonferenser, faktiskt tre ganska bra presskonferenser. Efter de senaste dagarna har förväntningarna sjunkit varje gång man går in och sätter sig för att lyssna på spelare eller ledare.

Men Nigerias Edwin Okon är en ny favorit. Han är alltid underhållande. I dag besvarade han en fråga om vad han tycker om att hans lag alltid kallas oförutsägbart:

”Ingen kan förutsäga vad det nigerianska laget skall göra. Bara han där uppe…”

En annan ny favorit är Meghan Klingenberg – hon är välformulerad och riktigt kul att lyssna till.

Den svenska presskonferensen var tråkigast – i varje fall verkade Kosovare Asllani tycka det. Hon plockade fram mobilen efter tio minuter utan frågor.

Det här inlägget blir kort, eftersom jag tänkte följa dagens matcher den närmaste tiden. Nu är det halvtid mellan Norge och Tyskland. Det är en match tyskorna har dominerat stort, men bara leder med 1–0 efter mål av Anja Mittag.
Tyskland är väldigt starka i offensiven, men de kliver fram med otroligt mycket folk och ligger inte kvar med jättesnabba backar. Känslan är att Norge kan få lite kontringslägen efter paus.

Här är mina bilder en och en:

Här är förresten klippen med Sveriges och USA:s presskonferenser – om någon är intresserad av att se hur snacket går dagen innan:

Och här är även en stor portion Edwin Okon:

Ellis: ”Sverige är ett välorganiserat lag”

USA:s presskonferens blev en stor besvikelse. Även amerikanskornas mediamöten håller betydligt sämre klass 2015 än de gjorde i Tyskland 2011. Betydligt sämre klass.

I dag dök Jill Ellis samt Julie Johnston och Lori Chalupny upp. De gav först en elva minuter lång podiepresskonferens. Sedan gjorde de tv-intervjuer under en kort stund. Sämre än Sverige alltså.

Vad sas då under podiepresskonferensen?

Jill Ellis berättade att USA har framfört till Fifa att arrangören måste vattna konstgräsplanerna. Som boråsare vet jag ju att man måste vattna konstgräsplaner för att underlaget skall bli så likt gräs som möjligt. Jag uppmärksammade i samband med matcherna i måndags att man jämnade till gummikulorna inför avspark och i halvtid, men såg ingen bevattning.

Pia Sundhage har väckt lite känslor i USA genom uttalanden om tidigare spelare i en intervju i The Times. Där säger vår förbundskapten bland annat att:

”Det var en utmaning att coacha Carli Lloyd. När hon kände vårt förtroende kunde hon vara en av våra bästa spelare, men började hon ifrågasätta vårt förtroende kunde hon bli en av de sämsta. Det var så känsligt, så känsligt.”

Lloyd har tydligen meddelat amerikansk media att hon tänker besvara uttalandet på planen. På dagens presskonferens menade amerikanskorna att Sundhages uttalanden inte ger någon extra motivation till fredagens match. Chalupny sa:

”Det här är VM. Då behöver man ingen extra motivation för att ge 100 procent.”

När Sverige kom på tal pratade Ellis om ett välorganiserat lag. Antagligen har hon inte sett vårt lag så mycket det här året… Ellis sa också att alla lag i gruppen har snabba forwards som gärna går i djupled. Sveriges forwards är snabba, men inte så snabba som Lisa De Vanna. Eller sa först att hon inte visste om man skulle mötas av en riktigt hög press, eller av ett tillbakadraget svenskt lag. Men avslutade:

”Antagligen sätter de en väldigt hög press.”

USA–Sverige är alltså på fredag här i Kanada, medan den börjar 02.00 på lördag i Sverige. Redan i morgon drar dock andra gruppspelsomgången i gång med stormatchen Tyskland–Norge 22.00 svensk tid. I EM senast vann ju norskorna med 1–0 i gruppspelet och skickade över Tyskland på Sveriges slutspelshalva.

Sett till hur Norge agerat på sistone borde det inte bli någon repris. Den här gången är Tyskland klara favoriter, men Norge är ett lurigt lag som man aldrig helt vet var man har.

Vid midnatt spelar Holland–Kina, en match som Göteborgsmålvakten Loes Geurts missar enligt det holländska fotbollsförbundets twitter. Matchen känns vidöppen. Får vi kanske ett kryss?

En timme senare drar mötet Elfenbenskusten–Thailand i gång. Det kanske låter konstigt, men för svensk del kan det vara dagens viktigaste match. Där avgörs det sannolikt om man som grupptrea kommer att behöva ta tre poäng för avancemang eller inte. Kryssar Elfenbenskusten och Thailand lär båda åka ut. Vinner ett av lagen finns stor risk att vi får ett riktigt blåbärslag i åttondelsfinal.

Morgondagens matchande avslutas med Kanada–Nya Zeeland – ett möte mellan två rejält fysiska och viljeladdade lag. Det känns inte som att det blir så välspelat, men vi lär få se två lag som spelar med massor av hjärta. Kanada är favoriter, men det här är ytterligare en match som mycket väl kan sluta oavgjord.