Derbydags – och mer drama i Norge

I dag är det derbykväll i damallsvenskan. Dels är det Malmöderby mellan LB07 (Swedbank Stadion 18.30) och FC Rosengård, dels Stockholmsderby mellan Djurgården och Hammarby (Stockholms stadion 19.00).

Till den senare matchen har man nu sålt fyrsiffrigt antal biljetter. Kul med tanke på att Stockholmslagen brukar ha sämst publiksnitt. I vårderbyt kom 2 137 till Zinkensdamm, en siffra som lyft Hammarby till femte plats i publikligan. Nu kan alltså Djurgården också göra ett litet lyft.

Det lag som ligger sist i publikligan är LB07. De har haft totalt 1 943 åskådare på sina sex hemmamatcher. Till kvällens match har man sålt över 6 000 biljetter och arrangörerna (LB07, Rosengård och Malmö FF) hoppas att fler än 10 000 åskådare skall ta sig till Swedbank Stadion. Det skulle innebära att det damallsvenska publikrekordet på 9 413 från Linköping–Umeå 2008 ryker.

Jag tycker dock att det är synd att biljetterna reas ut till Malmöderbyt. Det kostar mellan 30 och 50 kronor att se matchen, det tycker jag faktiskt närmast är skamligt billigt. Man får ju hoppas att besökarna handlar mycket i kioskerna så att Malmöklubbarna ändå gör sig en hacka på derbyt.

Sportsligt finns det stor laddning i båda derbymatcherna. I Stockholm skall Djurgården försöka ta upp jakten på Eskilstuna och tredjeplatsen. Och Hammarby skall försöka skapa avstånd till nedflyttningsstrecket.

I Malmö är förstås guldstriden i fokus. För att ha guldstriden i egna händer måste Rosengård vinna. LB07 däremot har medaljplats i sikte, seger och man är uppe på bronspositionen.

* Så till Norge, där Ada Stolsmo Hegerberg:s avhopp från landslaget har satt strålkastaren på interna problem i landslaget. Direkt efter att Hegerbergs besked offentliggjordes såg jag att hon fick en hel del stöd i sin kritik av det norska förbundet.

Det var många damfotbollsexperter som tyckte att hon visade att hon har skinn på näsan efter att de läst hennes pressmeddelande (går att läsa i den här artikel).

Några timmar senare framställdes dock Hegerberg snarare som en bortskämd stjärna som inte klarar av motgångar, och som vill bestämma allt själv. Sannolikt ville hon bland annat få ha med storasyster Andrine Hegerberg i landslagets startelva.

Gissar att mamma Gerd inte heller var nöjd med äldsta dotterns speltid i EM, så här twittrade hon dagen efter Norges EM-utträde:

Andrine Hegerberg var inte direkt lysande i EM, hon startade bara i en av matcherna och är även petad nu i Martin Sjögren:s trupp till VM-kvalmatcherna mot Nordirland och Slovakien. Det är för övrigt något hon kommenterade så här på twitter:

Det verkar finnas många bottnar i det här, och det lär bli spännande att följa fortsättningen. Klart är dock att Sjögren inte har någon lätt situation på jobbet. Jag gissar att han så smått börjar ångra att han lämnade Linköping i vintras…

I skymundan av Hegerbergsoppan offentliggjorde för övrigt även Nora Holstad Berge i går att hon slutar i det norska landslaget:

https://twitter.com/noraholstad/status/902590349310296065

* Slutligen till Frankrike där Hegerbergs klubb Lyon presenterade ett nytt hett nyförvärv i går. Det är Shanice van de Sanden som tar klivet från Liverpool till de franska Champions Leaguemästarinnorna.

Lyon kan få en rätt offensiv högerkant den här säsongen med Lucy Bronze och van de Sanden…

Det står Chelsea och Montpellier på nitlotterna

I dag spelades den sista gruppomgången i Champions League, och på fredag lottas sextondelsfinalerna.

Nu vet vi alltså vilka lag som Rosengård och Linköping kan lottas mot. LFC hade för övrigt lyckan att bli sista laget på den seedade halvan, vilket bör innebära fördelar vid lottningen.

Eftersom den europeiska klubbrankingen bara grundar sig på insatser från ett eller två lag per land och år haltar tyvärr seedningen ganska rejält. Herrarnas seedning som bygger på fler än dubbelt så många lag per år känns exempelvis mycket mer tillförlitlig.

De lag som missgynnas är framför allt tredje- och fjärdeklubbarna i Tyskland och Frankrike, men även från Sverige och England. När de här lagen väl tar en plats i Champions League får de alldeles för låg ranking. Representanterna från toppligorna borde lyftas betydligt mer i rankingsystemet. Här tycker jag att Uefa har en svår nöt att knäcka.

För det känns ju orimligt att klubbar som Linköping, Montpellier och Chelsea har lägre rankingpoäng än lag som schweiziska FC Zürich, ryska Rossiyanka, tjeckiska Slavia och Sparta Prag samt skotska Glasgow City.

Gränsen mellan vilka lag som är seedade och vilka som inte är det går just mellan Linköping och Montpellier. Den franska svenskklubben är således den riktiga nitlotten för de seedade klubbarna. Den engelska svenskklubben Chelsea är näst sämsta lottning.

Alla seedade och oseedade lag går att se här. De riktiga drömlotterna för våra svenska lag är väl grekiska Paok och litauiska Gintra.

De lag som tog sig vidare från gruppspelet var för övrigt nämnda FC Zürich, Paok och Gintra, samt norska Avaldsnes, nederländska Ajax, isländska Stjarnan, vitryska Minsk, polska Medyk Konin, kazakiska BIIK-Kazygurt, rumänska Olimpia Cluj samt svenskklubben Apollon från Cypern.

För Apollon gjorde för övrigt Julia Molin 1–0-målet i dagens 4–1-seger mot österrikiska Sturm Graz.

* Australiens Samantha Kerr har alltid varit lite av en favoritspelare. Hon är snabb, teknisk och spänstig. Nu är hon även bästa målgöraren genom tiderna i amerikanska NWSL.

I helgen gjorde hon nämligen sitt 16:e mål för säsongen för Sky Blue FC. Just 16 mål är det rådande målrekordet i ligan. Det hålls av Kim Little från säsongen 2014 – och nu således också av Sam Kerr. Dock har Kerr fyra matcher på sig att göra ytterligare mål och därmed bli ensam rekordhållare.

* Jag skrev i ett tidigare inlägg om klara förluster för engelska topplag i träningsmatcher mot franskt och tyskt motstånd. I går inträffade ett lysande när Manchester City mycket överraskande vann med 3–2 mot självaste Lyon.

Skrällen är extra stor eftersom det var Lyons genrep inför söndagens ligapremiär. Manchester City har däremot nästan fyra veckor till sin första ligamatch för säsongen, vilket borde innebära att de engelska lagen är lite mer nedtränade.

Gerhardssons revolution – nio nya spelare

In: Zecira Musovic, Nathalie Björn, Mia Carlsson, Amanda Ilestedt, Petra Andersson, Lina Hurtig, Tove Almqvist, Johanna Rytting Kaneryd och Marija Banusic.

Ut: Emelie Lundberg, Hanna Glas, Elin Rubensson, Emma Berglund, Lisa Dahlkvist, Josefin Johansson, Olivia Schough, Pauline Hammarlund och Lotta Schelin.

Nio nya spelare av 23 jämfört med EM-truppen. Peter Gerhardsson sätter verkligen sin prägel på den svenska landslagstruppen från dag ett. Han skickar tydliga signaler genom att inte ta med Schelin till varje pris. En frisk och formstark Lotta Schelin är absolut en tillgång i landslaget, men när hon är halvskadad finns det bättre alternativ.

Kommentarerna kring Lisa Dahlkvist visar att hon måste höja sig flera snäpp för att vara aktuell. Och det köper jag också, Dala har inte glänst i år.

Totalt sett gillar jag verkligen de namn Gerhardsson har tillfört, det finns mycket framtid i det gänget. Där finns såväl boll- som spelskicklighet. Det är helt enkelt en fräsch trupp.

Bland de som plockats bort är jag nog ändå mest förvånad över att Rubensson inte är med. Hon var rätt misshandlad under Sundhages ledning, flyttades runt på diverse olika positioner. Jag trodde nog att hon skulle få en (ytter-)mittfältsplats i Gerhardssons trupp.

Även om vår nya förbundskapten inte pratar i termer av 4–4–2 eller 3–5–2 utan mer om roller, så var ju känslan tydlig att han kommer att utgå ifrån något som i varje fall liknar 4–4–2.

Han pratade ju om att han hade tagit ut tre målvakter (Hedvig Lindahl, Hilda Carlén och Musovic), två högerbackar (Jessica Samuelsson och Björn), två vänsterbackar (Jonna Andersson och Carlsson), fyra mittbackar (Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson och Ilestedt), fyra centrala mittfältare (Caroline Seger, Kosovare Asllani, Petra Andersson och Hanna Folkesson), fyra yttermittfältare (Hurtig, Rytting Kaneryd, Almqvist och Julia Spetsmark) samt fyra forwards (Banusic, Stina Blackstenius, Fridolina Rolfö samt Mimmi Larsson).

Som synes är det ju framför allt på yttermittfältsplats som han rör om rejält. Där har han tagit med fyra spelare som totalt står på tio A-landskamper.

När det gäller Caroline Seger var Gerhardsson tydligt med att hon är tänkt att spela i en mer tillbakadragen roll på det centrala mittfältet. Hon är alltså inte tänkt som någon offensiv kreatör.

Det blir väldigt spännande att se hur startelvan kommer att formeras, samt vilket spelsätt som laget kommer att ha. De frågorna får vi vänta på svar på i ytterligare några veckor.

Det finns ju för övrigt chans att det blir rätt intressant vid varje uttagning framöver. Gerhardsson brukar ju vara en tränare som utgår ifrån spelsätt, och som anpassar sin elva efter kvaliteten på motståndet. Därmed kan det bli rätt stora omkastningar både i trupp och elva. Men det är en framtida fråga.

Tillagt i efterhand: Vid en närmare analys av truppen utesluter jag inte att Sverige kan välja ett 3–5–2-upplägg framöver. Två av ytterbackarna är ju i grunden mittbackar och flera av yttermittfältarna är ju spelare som ibland huserar på innermittfältet. Så kanske, kanske att Gerhardsson mörkade lite för att berätta om förändringen för spelarna först?

Aluko, Mittag, Kerr och lite till

Först några ord om debatten i kommentatorsfältet. Jag gillar när den är livfull som den varit det senaste, när det jag har nya kommentarer att gå igenom i princip varje gång jag kollar av min mejl.

Men tyvärr känner jag att jag måste gå ut med en liten pekpinne igen. Många av inläggen de senaste dagarna har inte handlat om sakfrågan, damfotboll, utan om större eller mindre personangrepp på andra skribenter. Var vänliga att håll er till ämnet, även om ni tycker att någon annan skribent är störig. Och som sagt, ämnet är damfotboll.

Här gör jag ett tvärt kast till en glödhet debatt i England. Där har nu Eniola Aluko tagit bladet från munnen och berättat sin version av vad det är som har hänt i det engelska landslaget. Det är en lång text, men väldigt intressant.

Det finns flera saker i berättelsen som gör att det engelska förbundet lär få det väldigt svårt att ha kvar Mark Sampson som förbundskapten.

England har för övrigt meddelat att man tänker ansöka om att få arrangera EM-slutspelet 2021.

Då kommer inte Anja Mittag att vara med. Rosengårdsforwarden meddelade nämligen i dag att hon tackar för sig i det tyska landslaget.

Från Tyskland till USA, där Australiens storstjärna Samantha Kerr tackade för nomineringen till Fifapriset till världens bästa spelare genom att sätta nytt målrekord i NWSL.

I helgen blev nämligen Sam Kerr första spelaren i ligan att göra fyra mål i samma match. Hon slog till när hennes Sky Blue gick från 0–3 till 5–4 hemma mot Seattle Reign. Alla Kerrs mål kom i den andra halvleken, och framför allt det tredje är riktigt läckert.

I USA och Australien höjs alltfler röster om att Kerr borde prisas som bäst i världen i år. Visst leder hon skytteligan i NWSL på 15 mål, men jag håller ändå spelare som Pernille Harder och Lieke Martens högre. Vi får se hur juryn och folket röstar.

I NWSL har det för övrigt hårdnat rejält i kampen om slutspelsplatserna. North Carolina och Portland har bra grepp om de två översta platserna. Men bakom dem ser det ut så här efter 19 omgångar:

3. Chicago Red Stars     +2   29
4. Orlando Pride           +10   29
—————–
5. Seattle Reign              +6   27
6. Sky Blue                     –7   26
7. Kansas City                –5   23
8. Houston Dash            –9   23

Fem omgångar återstår, så mycket kan hända.

I morgon är det nästan en hel damallsvensk omgång, det spelas nämligen fem matcher samtidigt, klockan 19.00. Bland de fem märks ett derby, ett glödhett bottenmöte och en match i guldstriden.

Matchen i guldstriden är Linköping–Piteå. Just det mötet var jag i Linköping och såg i fjol. Då ledde Piteå med 2–0, men LFC vände till 3–2. Rapporterna från vårens möte sa att LFC även var illa ute i den matchen.

Formmässigt borde Linköping kunna vinna i morgon mot ett Piteå som bara har gjort ett mål på sina sex senaste damallsvenska matcher. Men kanske att det är Piteås tur att ha flytet med sig den här gången.

Derbyt är matchen Vittsjö–Kristianstad, det är dessutom ett möte mellan två lag som ligger tre poäng över nedflyttningsstrecket. Vinnaren i det nordostskånska derbyt kommer sannolikt att få lite andrum i bottenstriden.

Det får även vinnaren i bottenmötet mellan Hammarby och Göteborg. Båda lagen visade form i återstarten, vilket gör att den här matchen känns rätt öppen. Övriga två matcherna i morgon är Örebro–Eskilstuna och Kvarnsveden–Djurgården.

I söndags vann Spanien F19-EM efter finalseger mot Frankrike. Det var en match med en lite tråkig upplösning. Vid 2–2 gav en okänslig domare en fransk spelare en andra varning när fransyskan slog en frispark innan signal. Strax efter satte Spanien segermålet.

Det blir för övrigt Spanien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och England som representerar Europa i nästa års F20-VM. Det känns som en otroligt stark kvintett. Det är fem lag som samtliga bör ha chansen att ta sig till final.

I dag har gruppspelet i Champions League dragit i gång. Spelare 12 har gjort en genomgång av alla lag. Från dagens spel noteras att Julia Molin blev målskytt när Apollon från Cypern vann med 4–0 mot bulgariska NSA Sofia.

Ett intressant resultat var att norska Avaldsnes bara vann med 2–1 mot Brezenica från Montenegro. Det norska segermålet gjordes av Elise Thorsnes så sent som i 75:e minuten. Andra intressanta resultat var BIIK Kazygurt–Sporting Lissabon 2–1 och Medyk Konin–Shelbourne 0–0. I den sistnämnda matchen hade polskorna en straff i slutminuterna, men det irländska mästarlaget klarade ändå nollan.

Innan jag sätter punkt tänkte jag bjuda på en skön bild från Portland. Tänk om det såg ut så här även på de damallsvenska arenorna i morgon:

Vilken fantastisk halvlek

Det har varit en mål- och chansfattig EM-turnering. Men så glad man blir av de första 45 minuterna av finalen.

För vilken otroligt bra match det har varit. Det är 0–0 i hörnor, men 2–2 i mål. Och jag har 4–3 i målchanser till Danmark.

Inramningen verkar dessutom otrolig. Man skulle nog ha stannat i Nederländerna en vecka extra… För festen innan matchen verkar ha varit något utöver det vanliga.

https://twitter.com/WSUasa/status/894199184064225280

Och när matchen satte igång fortsatte festen. Först fick Danmark en odiskutabel straff när Sanne Troelsgaard fälldes av Kika van Es. Nadia Nadim var skoningslös från straffpunkten.

https://twitter.com/WSUasa/status/894215401864912896

Sedan satte Jackie Groenen upp Shanice van de Sanden i en en-mot-en-duell på nederländernas högerkant. Högerforwarden i sin tur serverade Vivianne Miedema.

https://twitter.com/WSUasa/status/894216122815451137

Det tredje målet har jag inte hittat något klipp på ännu. Men det var ett vänsterskott från Lieke Martens som väl ändå Stina Lykke Petersen borde ha räddat.

Och slutligen slog då äntligen Pernille Harder till.

https://twitter.com/WoSoComps/status/894220686130065408

Och 2–2-målet var så snyggt så vi tar det ur en vinkel till:

https://twitter.com/WSUasa/status/894221569781903360

Man är alldeles svettig efter de första 45 minuterna. Kan det bli lika häftigt efter paus?

Fast sannolikt kommer båda lagen att fila på försvarsspelet. Danskorna kommer säkert att ge Cecilie Sandvej bättre understöd på vänsterkanten. Och Nederländerna måste täta ytan framför sin backlinje, för där har Harder haft lilla julafton hittills.

Startelvorna är klara

Finallagen har prestenterat sina startelvor, och tro det eller ej, men jag fick rätt på varenda spelare. Nederländernas elva var ju dock inte svårtippad.

Hos Danmark var det lite lurigare. Förbundskaptenen Nils Nielsen valde alltså bort Line Röddik Hansen på vänsterbacken. Barcelonaspelaren har inte snabbheten som sitt adelsmärke, och mot Shanice van de Sanden behövs det snabbhet. Därför väljer Nielsen att spela med den snabbare Cecilie Sandvej bakom Katrine Veje. Det känns vettigt då Veje inte alltid är 100-procentig i defensiven.

Nielsen väljer även att starta med Sofie Junge Pedersen på centralt mittfält istället för korsbandsskadade Line Sigvardsen Jensen.

Här är startelvorna i sin helhet:

Nederländerna: Sari Van Veenedaal – Desiree van Lunteren, Stefanie van der Gragt, Anouk Dekker, Kika van Es – Jackie Groenen, Sherida Spitse – Shanice van den Sanden, Danielle van de Donk, Lieke Martens – Vivianne Miedema.
Danmark: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Simone Boye Sörensen, Stine Larsen, Cecilie Sandvej – Sanne Troelsgaard Nielsen, Sofie Junge Pedersen, Maja Kildemoes, Katrine Veje – Nadia Nadim, Pernille Harder.

Sverige är utslaget

Jag har lite att producera till tidningen, så jag hinner inte skriva så mycket om Nederländerna–Sverige 2–0.

Men bästa laget vann. Den svenska centrallinjen hängde inte med i svängarna.

Och kvaliteten på avsluten var fortsatt för dålig. Därför tar Nederländerna en välförtjänt EM-medalj. Därför åker Sverige hem i morgon.

Hemmalaget lär dock fira ett tag…

Stor kvalitetsskillnad på premiärdagen

Den första EM-dagen bjöd på högt och lågt. Först fick vi se en kanonmatch mellan Nederländerna och Norge, sedan en rätt hafsig historia mellan Danmark och Belgien.

Även om jag inte kunde se den andra matchen lika koncentrerat som den första kunde man ju inte missa att det var enorm kvalitetsskillnad. Sett till de här två matcherna blir inte gruppen så jämn som man tänkt sig.

Danskorna kändes minst en nivå sämre än båda lagen i den första matchen. Men de kanske kan få bättre trygghet i spelet framöver, nu när de vunnit måstematchen och man kan spela rätt avslappnat mot Nederländerna på torsdag. Det känns ju nu som att det blir en helt avgörande match om andraplatsen mellan Norge och Danmark i sista omgången. Då är tanken att jag skall sitta på läktaren.

För svensk del börjar som bekant EM i morgon. Vi vet ju redan startelvan, och den känner jag att jag har kommenterat tillräckligt redan.

Så här dagen innan vårt lag kliver in i det största EM-slutspelet hittills känner jag dock att det är läge att skänka några tankar åt de som banat väg för dagens damfotboll.

En av dem är ju Pia Sundhage. Hennes kamp beskrivs väl i den här högst läsvärda ledaren från hennes storasyster Ingalill Sundhage.

Några andra som fick kämpa var pionjärerna i Öxabäcks IF. Det är nu drygt 50 år sedan de skapade Sveriges första ”riktiga” fotbollslag för damer. Här är en skön tillbakablick:

Där sprack det tipset…

Det enda man kan vara säker på när man sätter ihop ett tips är att man inte kommer att få rätt. Men att mitt tips från Den stora EM-guiden skulle rasa ihop redan i första matchen hade jag väl inte tänkt…

Jag trodde att Nederländerna skulle vara lite nervösa och tagna av att spela på hemmaplan, som Sverige var 2013. Men någon nervositet märktes inte, tvärtom var hemmalaget imponerande bra, och 1–0-segern mot Norge var i underkant.

Utöver de båda målvakterna Sari van Veenendaal och Ingrid Hjelmseth, som båda var väldigt bra, tycker jag att Frankfurtmittfältaren Jackie Groenen gjorde en kanonmatch. Det var tydligt att norskorna var rädda för den före detta Lilleströmsmittfältaren Sherida Spitse, vilket skapade ytor för Groenen. De ytorna utnyttjade hon utmärkt. Känslan från den här premiären är att Nederländerna kan ha något riktigt stort på gång.

Korta tankar kring damallsvenska nyheter

Mitt fokus är för tillfället väldigt mycket inriktat på EM. Men under fredagen kom ett par intressanta nationella nyheter som kan vara värda några ord.

Först meddelade Eskilstuna United att tränare Viktor Eriksson lämnar klubben efter den här säsongen. Då kommer han att ha jobbat elva år i föreningen. Elva år där man lyft verksamheten rejält.

Sedan har Linköping presenterat två värvningar på två dagar. Först Nicoline Sörensen i torsdags och så Anna Oskarsson under fredagen.

Man hade ju kanske trott att Kosovare Asllani skulle vända hem till LFC efter EM. Men de här båda värvningarna antyder väl att Linköping borde närma sig fullsatt på lönelistan nu. Fast å andra sidan finns ju risken att LFC tappar några av sina EM-spelare nu i sommar, om de gör succé.

Exempelvis skulle ju Jessica Samuelsson och Claudia Neto platsa i de flesta internationella storlag.

När det gäller nyförvärven har jag dålig koll på Sörensen. Oskarsson såg jag däremot ofta i Jitex. Det är en spelare jag har blandade känslor inför.

Anna Oscarsson

Hon har ju en härlig inställning, spelar alltid med skön energi. Men jag tyckte ändå att hon var lite överskattad. För tyvärr upplevde jag ofta såväl hennes passningsspel som hennes inlägg som onödigt slarviga. De var långt ifrån den kvalitet jag vill se hos en talang som nämns som potentiell A-landslagsspelare.

Tyvärr fick jag inte tvätta bort den bilden efter U20-VM i höstas heller. Men kanske att Oskarsson har förbättrat kvaliteten på sina bollkontakter, för hon har ju fått mycket beröm för sin vårsäsong i Hammarby. Det blir spännande att se om hon kan ta några kliv nu när hon hamnar hos de svenska mästarinnorna.

Det blir även intressant att se hur Hammarby agerar. Tabelläget är ju sådant att man snarare behöver bredda truppen än tappa spelare.

Noterbart kring den damallsvenska bottenstriden är ju att Lisa Dahlkvist i torsdags aviserade att hon kanske kommer att lämna Örebro i sommar. Där snackar vi dråpslag. Även om hon kanske inte storspelat under våren skulle hon lämna en jättelucka efter sig. En lucka som skulle göra det väldigt tufft för Örebro att ta sig upp över nedflyttningsstrecket i höst.

Frågetecknen kvarstår även efter genrepet

Sverige har vunnit med 1–0 i genrepet mot Mexiko. Jag har just skrivit klart min krönika till BT. Där konstaterade jag att alla de frågetecken man hade med sig till Falkenberg kvarstår även efter genrepet.

Pia Sundhage antydde på presskonferensen att det möjligen kan bli någon ändring i startelvan till EM-premiären. Men det kändes inte helt säkert. Kanske kan det bli så att man istället väljer att göra taktiska justeringar för att rätta till de problem som framför allt finns på vänsterkanten.

Nu skall jag ta mig hemåt. En mer ingående analys av matchen kommer, men kanske inte förrän i morgon.

Tungt bakslag för Frankrike

Nyss kom beskedet att ytterligare en stjärnspelare är skadad och missar EM.

Den här gången är det Frankrike och en fotskada på viktiga kantspelaren Amel Majri det handlar om. Majri är ett riktigt vasst vapen på den franska vänsterkanten, och det här är ett mycket tungt tapp för den franska offensiven. Majris inspel från vänster ligger bakom många franska målchanser.

Forwarden Clarisse Le Bihan går in i truppen istället för vänsterbacken/vänstermittfältaren Majri. Platsen i startelvan lär gå till Montpelliers Sakina Karchaoui, som även snubblade in i den franska elvan i fjolårets OS-turnering.

För svensk del verkar det inte vara någon större fara med Emelie Lundberg, som således blir kvar i EM-truppen.

Forwards, Lundberg och säkerhet

Landslaget är samlat igen. Från gårdagens träning rapporterades det att den enda öppna platsen i startelvan är den bredvid Lotta Schelin.

Pia Sundhage och Lotta Schelin

Det tycker jag lät mindre bra. Jag hade hoppats att fler platser var öppna, inte minst att Pia Sundhage skulle återgå till den plan hon hade inför förra samlingen, alltså att Elin Rubensson var förstavalet på ena yttermittfältsplatsen. Jag ser Rubensson som ett klart mer pålitligt alternativ än Olivia Schough.

Allra helst hade jag ju sett Rubensson på vänsterbacken och Katrin Schmidt på mittfältet i den svenska EM-elvan, men det är ju numera omöjligt. Schmidt känns ungefär som Lisa Dahlkvist, alltså som en spelare som växer med uppgifterna. Men som sagt, hur Schmidt skulle ha vuxit med en mästerskapsuppgift riskerar vi aldrig få veta.

Fridolina Rolfö

När det gäller forwardssidan tycker jag för tillfället att Fridolina Rolfö och Lotta Schelin är bästa alternativet som startpar. Men Stina Blackstenius såg het ut på förra samlingen, och kan kanske slå sig in. Fast då tycker jag att hon i första hand borde konkurrera ut Schelin – och inte Rolfö. För en forwardsuppställning med Schelin/Blackstenius känns bara tänkbar om vi skall kontra, så mycket samarbete kommer de ju knappast att ha.

Jag förstår faktiskt inte varför Schelin skall vara självskriven i elvan. Visst var hon bästa svenska forward i Algarve, men vad har hon gjort sedan dess? Och Schelin är en forward som är ganska dålig på att samarbeta med de spelare hon har runt sig. Hon är en fantastisk avslutare, men långt ifrån någon fantastisk framspelare.

Eftersom Sundhage har valt ytterligare tre forwards som liknar Schelin i spelstil är Rolfö den enda med klart avvikande spelstil, och den som jag tycker borde vara mest given. Men återigen, min uppfattning är inte så mycket värd här. Pia Sundhage har hittills haft 100-procentigt förtroende för Schelin – oavsett hur dålig Schelin varit. Och inget talar väl för att det förtroendet kommer att minska i det stundande EM-slutspelet.

Emelie Lundberg

I dag har det rapporterats om att Emelie Lundberg är ryggskadad och eventuellt får ge upp EM. Besked kommer i morgon. Om det blir så att Eskilstunamålvakten missar EM är det förstås otroligt tråkigt för henne. Men för det svenska laget spelar det sannolikt inte så stor roll. Det är ju inte så vanligt att tredjemålvakten behöver spela något.

En annan fråga som kommit upp är den om säkerheten. Kosovare Asllani åberopar att herrlagen har mycket större säkerhetspådrag. Så är det ju, men samtidigt innebär det här att man riskerar att bygga murar (eller i varje fall staket) mot sina fans. Och är herrlagens distans till sina supportrar något att sträva efter?

Självklart skall spelarna kunna känna sig säkra, och att ta in en säkerhetsansvarig känns ju inte orimligt. Men jag hoppas man tänker sig för väldigt noga innan man tar efter de stora europeiska herrfotbollslagen för mycket här.

Sverige bör koncentrera sig på rätt matcher

Vi har nått damallsvensk halvtidsvila och fokus flyttas nu mot det EM-slutspel som smyger sig allt närmare.

Pia Sundhage och Lilie Persson

Jag har i kväll sett en sex minuter lång intervju med Lilie Persson och Pia Sundhage på SVT:s Sportspegeln. Där pratade de båda återigen väldigt mycket om hur fantastiskt det skulle vara att vinna mot Tyskland den 17 juli.

En stund senare sa Lilie Persson även att:

”Mästerskap handlar om att vinna rätt matcher.”

Det senare håller jag till 100 procent med om. Mästerskap handlar absolut om att vinna rätt matcher. Det är ju nämligen slutplaceringen som räknas, inte vilken väg man tog dit.

Och det är med tanke på det som jag tycker att Sverige skall sluta prata Tyskland och i stället koncentrera sig på Ryssland och Italien. För kollar man in EM-lottningen är det ganska mycket som talar för att Sveriges guldchans skulle vara klart större om vi kommer tvåa i gruppen än om vi blir gruppetta.

På gruppettans slutspelshalva kommer nämligen följande lag att göra upp om en finalplats:
Segraren i grupp C: Vilket med stor sannolikhet blir Frankrike
Tvåan i grupp A: Något av Norge, Nederländerna och Danmark.
Tvåan i grupp D: England eller Spanien.

För tvåan i Sveriges grupp väntar istället:
Tvåan i grupp C: Sannolikt Schweiz eller Island.
Segraren i grupp A: Något av Norge, Nederländerna och Danmark.
Segraren i grupp D: England eller Spanien.

Visst vore det rätt skönt om Tyskland, Frankrike samt ett av Spanien och England hamnade på den andra slutspelshalvan?

En seger mot Tyskland skulle dessutom innebära att vårt lag plötsligt kommer att få ett orimligt stort favoritskap på sina axlar, vilket inte heller känns speciellt fördelaktigt för vårt slutresultat i turneringen.

Så mitt tips till Sundhage och Persson är att rikta in sig på andraplatsen, och spara den där segern mot Tyskland till en eventuell final…

Det skrivs ju och pratas en del damfotboll i media för tillfället. En högst läsvärd artikel är den här intervjun med Nilla Fischer där vi får svar på varför hon stod över ett par landskamper av personliga skäl.

Radiosporten har lagt upp en separat EM-flik på sin hemsida. Där kan man bland annat höra en genomgång av alla EM-grupper i podden Fotbollsarena Radiosporten. Där är expert Richard Henriksson huvudperon. I torsdags hörde jag honom säga att:

Olivia Schough i form behövs för att Sverige skall kunna gå långt i mästerskapet.”

Han sa även att han tyckte att Schough tidigare varit på en väldigt hög nivå, både i landslaget och Eskilstuna under våren. Där måste jag framföra en närmast totalt avvikande uppfattning. Schough gjorde ett par drömmål under en kort period, annars har hon mest trampat vatten i år. Och jag ser henne knappast som en svensk nyckelspelare i EM, snarare som bänknötare. Men där får Schough förstås gärna överbevisa mig.

Den kommande veckan kommer det att spelas ett antal intressanta vänskapslandskamper, bland annat Tyskland–Brasilien på tisdag, Österrike–Danmark på torsdag, Frankrike–Belgien på fredag och förstås Sverige–Mexiko på lördag.

I går spelades det en träningslandskamp, Danmark–England 1–2. Det är svårt att dra några slutsatser av matchen då England ställde upp med sitt B-lag. Man bytte tio av elva spelare från den elva som slog Schweiz härom veckan. Även Danmark var lite reservbetonat, då de bland annat matchade sina damallsvenska spelare försiktigt.

Ellen White satte det engelska segermålet efter en dansk försvarsmiss.

https://twitter.com/WSUasa/status/881220842608316416

Slutligen rullar elitettan vidare. Växjö joggar vidare mot allsvenskan efter 6–0 mot Assi i går. På twitter skrev jag i går att Växjö DFF kan vara tidernas bästa lag i elitettan. Det är ju svårt att jämföra olika seriesegrare, men när det gäller poängskörd har Växjö i alla fall en bra chans att slå rekord.

Elitettan avgörs för femte gången, och rekordpoängen är 66, den noterades både av LB07 i fjol och av Kvarnsveden i förfjol. Max är 78, vilket alltså innebar att LB och Kvarnsveden tappade tolv poäng vardera. Växjö är ännu så länge utan poängförlust.

De två första seriesegrarna var Eskilstuna 2013 på 60 poäng och Mallbacken 2014 på 59 poäng.

Apropå Mallbacken tippade jag ju att de skulle följa med Växjö upp i allsvenskan i höst. Det tipset var väl inte så lysande. Däremot ligger jag just nu helt rätt när det gäller nedflyttningsplatserna. Där tippade jag ju nämligen att Böljan, Östersund och Hovås Billdal skulle hamna.

 

Tunga dagar för Hammarby

Det blev en tung midsommar för Hammarby, och speciellt för Elena Sadiku. Jag har aldrig träffat henne, men har ändå tänkt på henne flera gånger under helgen.

För det gjorde ont när jag såg hennes besked om att hon dragit på sig en ny knäskada, och att karriären är över. Så vansinnigt tråkigt.

23-åriga Sadiku har visat engagemang och tålamod när hon gång på gång kämpat sig tillbaka från alla tidigare skador. Det är sådant engagemang och tålamod som damfotbollen som sport behöver väldigt mycket av för att kunna flytta fram positionerna. Därför är det förstås väldigt positivt att Sadiku lovar att inte släppa fotbollen.

I dag spelade lagkompisarna för henne, där hon låg i sjuksängen och väntade på operation.

Det gick inledningsvis väldigt bra för Hammarby borta mot Kvarnsveden. Man ledde med 3–0 efter tre hörnmål och befann sig en stund över nedflyttningsstrecket. Då var Göteborg under.

Men Kvarnsveden kom ikapp och fick med sig en poäng. Tabitha Chawinga gjorde två av målen och är nu uppe på 16. Med tanke på att storklubbarna står på kö för hennes underskrift, och att alltfler storklubbar satsar på sina damlag, undrar man ju om Chawinga har fler än en match kvar i Sverige. Passa på att se henne innan hon flyttar ner till kontinenten.

Göteborg var alltså under nedflyttningsstrecket i cirka en halvtimme i dag. Jag ser på bloggen Spelare 12 att det i kommentarsfältet förs en diskussion om Stefan Rehn:s insats som lagbyggare i Göteborg.

Stefan Rehn

Frågan känns berättigad. För det är ju knappast så att laget har tagit kliv i positiv riktning under hans tid som ansvarig. Tvärtom blir man ju bara svagare och svagare för varje år som går.

Häromåret var det missnöje bland de äldre spelarna, något jag skrev om här i bloggen – men som dementerades av klubben när frågan lyftes av GT/Expressen. Men klart är att flera av de äldre spelarna var missnöjda med hur Rehn skötte laget. Klart är även att Göteborg inte har kvar några äldre spelare längre. Det är alltså ingen slump.

Men trots att Stefan Rehn har väldigt mycket att bevisa som lagbyggare har ju klubben visat honom stort förtroende. Så hans jobb lär inte vara i fara.

I den damallsvenska toppstriden börjar tåget gå från Eskilstuna station. Från att ha imponerat stort under flera omgångar i rad har United hackat rejält de senaste veckorna. En poäng på tre omgångar håller inte om man skall vara med och slåss om guldet.

Det lilla jag såg av dagens match skall Eskilstuna dessutom vara otroligt tacksamt för att man fick poäng. För Kristianstad hade ett gäng riktigt bra lägen att göra fler mål. Men Emelie Lundberg gjorde ett par fina räddningar, och höll en klass som jag inte sett henne visa på länge. Kul.

Emelie Lundberg

Linköping däremot vann igen. LFC har nu åtta poängs försprång i toppen, vilket sätter rätt tung press på Rosengård inför morgondagens Malmöderby. Det är för övrigt en match som kan gå lite hur som helst. LB07 är ett sällsynt ojämnt lag. De skulle faktiskt kunna vinna. Samtidigt känns det som att det likaväl kan bli 7–0 till Rosengård.

Innan jag kopplar ner konstaterar jag att Växjö och AIK är de som jublar mest i elitettan den här omgången. Deras huvudkonkurrenter i toppstriden har ju nämligen alla kryssat. Kungsbacka tappade ju oväntade poäng i Hovås i torsdags och dagens resultatet från Kalix, Assi–Kalmar 1–1, gör ju att Växjö leder serien med tre poäng – trots att man har två matcher mindre spelade. Och AIK:s seger i Alingsås gör att Stockholmslaget kliver upp över strecket om man vinner sin hängmatch.