Etikettarkiv: Christiane Endler

Född: 23 juli 1991 i Santiago, Chile.
* Kallas ofta Tiane. Målvakt i PSG och det chilenska landslaget. Har tidigare spelat för Everton, Colo-Colo, Valencia och Chelsea. VM-spelare 2019. Fransk cupmästare 2018. Tvåa i Fifas omröstning om världens bästa målvakt 2019. Bästa målvakt i franska ligan 2019. Årets spelare i Chile sju gånger (tom 2019).

Bristande effektivitet sänkte LFC

Publicerad den av
3

Det är ofta på effektiviteten man kan se hur bra ett lag är. Vid onsdagskvällens Champions Leaguematch i Paris vann Linköping avsluten mot mål med 6–5. Man vann även hörnorna med 7–3.

Ändå vann PSG matchen rätt komfortabelt. Enda gången det franska hemmalaget var hotat var under de första 20 minuterna. Först hade LFC en bra chans direkt i matchupptakten och i 18:e minuten hade väl gästerna egentligen matchens allra bästa chans. Då räddade först Tiane Endler ett friläge från Kososvare Asllani och returen tog i ribban.

En stund senare bjöd i stället Maja Kildemoes på ett självmål. Där avgjordes matchen. Det blev inte bättre för LFC att skyttedrottningen Marie-Antoinette Katoto sedan var skoningslös när chanserna dök upp.

Linköping har spelat klart i årets Champions League. Och om 24 timmar riskerar vi att vara helt utan svenskt lag i turneringen – om inte Rosengård får ordning på sin effektivitet i säsongens elfte timme.

Om Rosengård fortsätter att missa chanser som man gjort under stora delar av säsongen blir LSK enda nordiska lag som får spela vidare i UWCL efter jul. Norskorna vann nämligen med 2–0 i Köpenhamn mot Bröndby. Anja Sönstevold och Synne Hansen gjorde målen under matchens avslutande 20 minuter.

0–0 hade tagit danskorna vidare på bortamål. Nu vann istället LSK totalt med 3–1.

Oavsett hur det går i morgon i Prag har vi ju flera svenska spelare kvar i turneringen. Bland annat spelade Hanna Glas hela matchen för PSG i dag, och Annahita Zamanian blev inbytt i 79:e minuten.

Innan jag lämnar PSG–Linköping noterar jag i Corren att Stina Blackstenius tydligen var väldigt nära att flytta hem redan i somras. Och att klubben skall göra allt den kan för att få hem henne nu i vinter. Det blir spännande att följa.

Det blir även spännande att följa fortsättningen av Champions League. För det är ju i nästa omgång det börjar på allvar. I åttondelsfinalerna har de seedade lagen haft det lite för lätt. Wolfsburg vann med totalt 10–0 mot Atletico Madrid, Lyon med 13–0 mot Ajax, Bayern München med 5–0 mot Zürich och Chelsea till slut med 7–0 mot Fiorentina.

Svenskkollen från de matcherna säger följande:

* Nilla Fischer spelade hela matchen för Wolfsburg.

* Fridolina Rolfö startade och spelade 64 minuter för Bayern. Jag såg lite av matchöppningen och där hade hon två kanonchanser att bli målskytt.

* Hedvig Lindahl och Magdalena Eriksson spelade hela matchen för Chelsea och Stephanie Öhrström hela matchen för Fiorentina. Jonna Andersson startade också, men blev utbytt i 63:e minuten för Chelsea.

På hemmaplan var väl onsdagens största nyhet att landslagsmeriterade Hanne Gråhns inte följer med Kif Örebro upp i damallsvenskan. Den offensiva ytterbacken som varit skadedrabbad i år väljer istället att sluta. Tråkigt.

I övrigt har vi även tre spelare som lämnar/får lämna Växjö:

Straffar var helgens melodi

Publicerad den av
Svara

Här kommer helgens internationella genomgång. Den börjar i Italien där det var ren guldfinal sent på söndagskvällen.

I Italien funkar det ju så att om två lag slutar på samma poäng i toppen skall de spela ren final om guldet. Så blev det i år, och i går gjorde därför Juventus och Brescia upp om guldet i Novara om titeln.

Det blev en riktig rysare som slutade 0–0 efter 90 minuter. Det var även mållöst efter en halvtimmes förlängning, vilket innebar straffläggning. Även den var jämn. Efter grundomgången stod det 4–4.

Men i första särskjutningsomgången gjorde Juventus mål, medan Brescia missade sin. Guldet således till Juventus.

Turinklubbens första år med damlag får således klassas som en stor succé. Laget vann 20 av 22 matcher och tog alltså hem guldet. Det blir spännande att se hur Juve satsar vidare, om det exempelvis kommer att bli några svenska spelare i laget framöver. I år har man haft nordiskt i form av norska Ingvild Isaksen och finska duon Tuija Hyyrynen och Sanni Franssi.

När det gäller svenskt i Italien har Jenny Hjohlman haft en kanonhelg. Hon spelade nämligen en huvudroll när hennes CF Florentia gick upp i serie A efter 3–0-seger i den direkt avgörande kvalmatchen mot Roma CF.

Hjohlman drog upp anfallet som ledde till 1–0-målet och hade flera högklassiga chanser före paus, dock utan att lyckas förvalta någon. Efter paus klev dock svenskan fram och fixade 2–0 med ett riktigt solomål.

I och med segern gör Hjolman Stephanie Öhrström och Julia Molin sällskap i serie A till hösten.

Så till Tyskland, och ett nytt straffdrama. I lördags avgjordes den tyska cupfinalen mellan Wolfsburg och Bayern München. Och precis som i den italienska ligafinalen var det 0–0 efter såväl 90 som 120 minuter.

Jag har inte sett matchen, men utifrån de två klipp med höjdpunkter jag sett, så fick de 17 692 i Köln uppleva en match med fullständigt fantastiskt målvaktsspel.

Både Manuela Zinsberger och Almuth Schult höll alltså dels nollan i själva matchen, sedan räddade de två straffar vardera i straffläggningen. Eftersom Bayern dock även drog en straff i ribban blev det 3–2 till Wolfsburg – och Nilla Fischer fick återigen höja pokalen.

Det var fjärde året i rad som Wolfsburg tog hem den tyska cupen, DFB-pokal. Höjdpunkter från finalen finns dels här, dels här:

Nästa anhalt blir England, där WSL nu är färdigspelad. Det blev Manchester City som tog den andraplats som leder till Champions League. Laget vann med 3–0 hemma mot Everton och höll därmed undan med en poängs marginal för Arsenal.

Citys svenska spelare, Julia Spetsmark, har bara spelat 72 minuter i ligan, och hon har bara ingått i matchtrupperna två gånger de senaste tre månaderna. Klubbyte på gång?

Chelsea var ju redan klara mästarinnor. När de vann sin avslutningsmatch med 3–2 i Liverpool var Magdalena Eriksson enda svenska i startelvan. Jonna Andersson byttes in i 59:e i underläge 2–0 och fick således vara med om lagets vändning.

Chelsea har rullat en del på spelare. Eriksson var den svensk som spelade flest, med 15 av 18 ligamatcher. Hedvig Lindahl och Andersson spelade tio matcher vardera.

Den sista svenska spelaren i ligan är ju Arsenals Jessica Samuelsson. Hon hann bara med två ligamatcher innan hon drog på sig den fotskada hon nu skall vara så gott som frisk från.

Skytteligan vanns av Birminghams Ellen White på 15 mål närmast före Citys Nikita Parris på elva och Liverpools Beth England med tio mål.

Jonna Andersson blev bästa svenska målskytt med fyra fullträffar. Magdalena Eriksson gjorde två. Ingen mer svensk blev målskytt i WSL den här säsongen.

Vidare till Frankrike där alltså helgens toppmatch spelades redan i fredags, då Lyon och PSG spelade 0–0, bland annat efter straffräddning från PSG:s Tiane Endler.

Således kommer både Lyon och Wolfsburg till torsdagens Champions Leaguefinal med mållösa matcher i ryggen. Blir det nytt straffdrama då, tro?

I lördags tog Montpellier sista halmstrået för att snuva PSG på andraplatsen genom att vinna med 2–0 borta mot Lille. Det var en seger som verkar ha suttit hårt inne, då båda målen kom under de sista tio minuterna.

Såväl Linda Sembrant, Sofia Jakobsson som Stina Blackstenius ingick i Montpelliers startelva. De två förstnämnda spelade 90 minuter, medan Blackstenius fick kliva av efter en halvtimma. De båda svenska forwardarna har lidit av lite måltorka på sistone. För båda kom senaste ligamålet mot PSG den 1 april.

Inför slutomgången är dock Blackstenius kvar på fjärde plats i skytteligan med sina tolv fullträffar. Skytteligan leds fortsatt av Ada Stolsmo Hegerberg på 30 mål.

Norskan har missat två omgångar på grund av skada, det bidrar till att hon får svårt att slå slå ut sig själv från topp fem när det gäller flest gjorda mål på en säsong i D1 Feminine. Den topplistan ser ut så här:

42 mål: Sandrine Bretigny, Lyon, 2006/07
38 mål: Marinette Pichon, Juvisy 2004/05
36 mål: Marinette Pichon, Juvisy 2005/06
34 mål: Lotta Schelin, Lyon, 2014/15
33 mål: Ada Stolsmo Hegerberg, Lyon, 2015/16

Slutligen skickar jag ett stort grattis till finsk damfotboll. I dag avgörs ju nämligen F17-EM. I kväll är det final mellan Tyskland och Spanien.

Men redan vid lunchtid har man för ovanlighets skulle spelat en match om tredje plats, det brukar ju inte förekomma bronsmatcher i Europamästerskap. Den matchen spelades eftersom Europa bara har tre platser i höstens F17-VM i Uruguay, det var alltså en ren VM-kvalmatch mellan England och Finland.

England tog en tidig ledning, men Finland vände till 2–1-seger – och är VM-klart. Kul.

Lyon tappade poäng och Linköping döms av Skånedomare

Publicerad den av
27

Under fredagskvällen tappade Lyon poäng. Det franska storlaget hade ju redan säkrat ligasegern inför toppmötet med tvåan PSG. Så den enda intressanta frågan var om Lyon skulle gå genom serien utan poängförlust. Så blev det inte, utan prestigematchen slutade 0–0.

Det berodde mycket på PSG:s chilenska målvaktsstjärna Tiane Endler, som bland annat räddade en straff.

Hon gjorde också de här båda kanonräddningarna:

I övrigt på fredagen blev det klart att Tyskland och Spanien möts i EM-finalen för U17-lag. Finland föll mot Spanien med 1–0 i den ena semifinalen efter att Eva Navarro gjort segermålet i den 52:a minuten.

https://twitter.com/WSUasa/status/997527630126698498

Tyskland vann sin semifinal mot England med förkrossande 8–0. Finalen spelas på måndag.

Om vi fortsätter internationellt är det tysk cupfinal mellan Nilla Fischer och Fridolina Rolfö i dag klockan 15.00. Hittar jag en länk kommer den upp här. Wolfsburg känns som favoriter till 75–25 mot Bayern München.

På söndag 20.45 är det italiensk guldfinal mellan Juventus och Brescia.

Apropå Italien noterar jag att Julia Molin har förlängt sitt kontrakt med Verona.

https://www.instagram.com/p/Bi42KyIlQ-H/?taken-by=juliaaamolin

I England avslutas WSL på söndag eftermiddag. Där står kampen om den andra platsen i Champions League. Manchester City har en poängs försprång på Arsenal, och är stora favoriter att ta den åtråvärda platsen.

Slutligen så innehåller pingsthelgen fulla omgångar både i damallsvenskan och elitettan. I allsvenskan hoppas jag att det blir fokus på fotboll den här helgen.

Efter förra helgens cupfinal hade jag ingen tanke på att domarinsatsen skulle bli den stora snackisen. När jag skrev mitt inlägg om matchen berörde jag bara domaren i förbifarten.

Men det inlägget har fått 97 kommentarer – näst flest av alla inlägg någonsin på den här bloggen. Och de allra flesta kommentarerna rör domaren, det trots att alla verkar vara överens om att hon inte avgjorde matchen.

I dag 15.00 skall Linköping tillbaka till Malmö, den här gången för att möta LB07. Och precis som i söndags döms man av en domare från regionen – Niklas Olsson från Ystad. LFC är förstås klara favoriter till segern i den här matchen, men svänggänget LB går inte att räkna bort helt.

1,5 timmar innan den matchen tar Kalmar emot Djurgården i ett tidigt bottenmöte. Lagen ligger på varsin sida om nedflyttningsstrecket med tre poäng vardera. Det blir spännande att se hur Djurgården hanterar Kalmars uppoffrande kontringsfotboll. Tvåan är utgångstecken på tipset, men Kalmar har överraskat och jag hade nog gärna garderat med både kryss och etta.

I morgon är det förstås fokus på serieledarna från Piteå, som 15.00 tar man emot ett Hammarby som kommit ner på jorden efter att ha inlett serien med två raka segrar.

Jag hoppas att Piteås framgångar kan gör att vi får se fler än 2000 åskådare på LF Arena. Sportsligt tror jag att Piteås fina presspel leder till ännu en trepoängare. Matchen döms för övrigt av Tess Olofsson, som antagligen tycker att det är skönt att slippa döma i Malmö den här helgen.

Parallellt spelas det heta Skånederbyt mellan de båda obesegrade lagen Kristianstad och Rosengård. Med en trepoängare blandar KDFF sig i den absoluta toppstriden på allvar, medan bortaseger skulle innebära att Kristianstad även i år halkar långt efter från start. I fjol tog ju KDFF bara tre poäng på de första fem omgångarna, vilket gjorde att medaljhoppet tidigt släcktes.

Övriga söndagsmatcher är Vittsjö–Göteborg och Eskilstuna–Växjö, två rätt öppna historier. I elitettan är det toppmöte i Lidköping i dag 15.00 när tvåan LFK tar emot fyran Kvarnsveden. Båda lagen står på tio poäng inför avspark, bara två mål skiljer dem åt. Det blir intressant att se vad amerikanska Lidköping kan göra mot Kvarnsveden.

Umeå–Kif Örebro är en annan toppmatch i dag, medan vi i morgon har två matcher i seriens bottenskikt i form av Böljan–Assi och Ljusdal–Asarum. Självklart blir det även intressant att se hur serieledande Kungsbacka tacklar att åka till svårspelade Strandvallen och möta Mallbacken.

Chile klart för sitt första VM-slutspel

Publicerad den av
4

Inlägget uppdaterat med Brasilien–Colombia 3–0.

När jag skrev den första upplagan av det här inlägget återstod de några enstaka minuter av det som varit en spännande damfotbollshelg. Det har varit dramatik i såväl damallsvenskan, Champions League, franska D1 Feminine och den italienska ligan. Jag återkommer till alla de sakerna i kommande inlägg.

Det här blir ett kort inlägg om avslutningen av Sydamerikanska mästerskapen där vi nu har fått klart med ytterligare ett VM-lag. Det laget heter Chile. La Roja Femenina har gjort det som landets herrar misslyckades med.

När jag skrev första versionen såg överlyckliga chilenska spelare fira som om de vunnit VM-guld. Då hade nyss besegrat Argentina med hela 4–0 och därmed minst säkrat en playoffplats till nästa års VM-slutspel.

Knappt 2,5 timmar senare ser jag nu återigen samma chilenska spelare dansa och hoppa av glädje. Den här gången över att den historiska VM-platsen är helt klar. Förra gången landet kom tvåa i Copa America Femenina var 1991, men då hade Sydamerika bara en VM-plats. Nu har man 2,5.

De chilenska spelarna har kunnat följa Brasilien–Colombia ganska avslappnat. Det enda hotet mot deras VM-biljett var att Colombia vann med minst fyra måls marginal mot Brasilien. Och det var aldrig nära.

Brasilien var i särklass i det här mästerskapet. Man vann alla matcher med minst två måls marginal. Avslutningsmatchen vann man i underkant, trots att man redan säkrade titeln som Sydamerikanska mästarinnor i och med Chiles seger. Samtidigt blev man dessutom det första lag som kvalat in till OS-turneringen i Japan 2020.

Tyvärr är damfotboll inget man bryr sig om speciellt mycket i Sydamerika. Sydamerika är tillsammans med Afrika de kontinenter som håller på att bli frånsprungna av övriga världsdelar. Utöver Brasilien spelar länderna i Sydamerika mycket sällan några landskamper, och det har märkts på lagen i Copa America att de inte varit samspelta från start, utan att de har fått spela ihop sig under mästerskapet.

Med tanke på det var det ändå kul att se hur välfyllda läktarna var i Chile på La Roja Femenina:s avgörande match. Det måste ju ha varit en femsiffrig publiksiffra, kanske upp mot 20 000 personer.

För Chile väntar utöver VM-spel nästa år även playoff om en OS-plats mot vinnarna av Afrikas OS-kval.

Jag har sett Chile i totalt kanske 75–80 minuter under de Sydamerikanska mästerskapen. Det är inte tillräcklig med tid för att göra någon mer djupgående analys. Men jag måste säga att det känns som att laget är spännande, och inte alls kommer att bli ofarligt i Frankrike.

Man har en världsmålvakt i PSG:s Cristiane Endler, som ger stabilitet åt en annars ganska svag defensiv. Offensivt är man däremot väldigt duktiga. Laget vimlar av boll- och passningsskickliga spelare som kan bli attraktioner i VM. Några spelare som jag imponerats av är Fransisca Lara (Huelva, Spanien), Yanara Aedo (Washington Spirit, USA), Karen Araya och Claudia Soto (båda Gremio, Brasilien).

Argentina kom trea i Copa America och har därmed kvar chansen till en VM-plats. Man får spela playoff mot fyran i Nordamerikas mästerskap. Det blir troligen Costa Rica, eller möjligen Mexiko. Av vad jag sett av Argentina de senaste dagarna skulle jag säga att det nordamerikanska laget kommer att vara knapp favorit i det playoffspelet.

Slutligen var Colombia missräkningen i Copa America Femenina 2018. Laget slutade på fjärde plats, och missar därmed både VM och OS – turneringar där man har två raka startar bakom sig. Las Superpoderosas kunde möjligen trösta sig med att de hade skyttedrottningen i Maria Catalina Usme som gjorde nio mål.

Jag uppfattade inte om man utsåg någon bästa spelare i turneringen. Hittar jag någon sådan uppgift kommer jag att lägga till den här.

I kväll börjar det…

Publicerad den av
3

Det har blivit tisdag, och i kväll 18.00 är det avspark i VM-kvalet för svensk del (matchen sänds på TV12). Det är även avspark för Peter Gerhardsson som svensk förbundskapten.

Har jag fattat rapporterna rätt från de som är på plats i Kroatien kommer den svenska startelvan att vara formerad så här: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Fridolina Rolfö, Kosovare Asllani, Caroline Seger, Lina Hurtig – Marija Banusic, Stina Blackstenius.

Det innebär alltså till tio elftedelar den elva jag kommenterade i det här inlägget. Det är Tove Almqvist som har fått lämna plats åt klubbkompisen i Linköping, Asllani. Det är ju knappast någon oväntad förändring, det var ju just Almqvist som var skrällen i den förra elvan.

I övrigt finns inte mycket att tillägga till det jag skrev i det länkade inlägget. Jag vet ju varken hur Gerhardsson har tänkt spela eller vilka roller de olika spelarna kommer att ha. Oavsett svensk laguppställning och spel är Kroatien ett lag vi skall slå med minst två–tre måls marginal.

Jag har noterat i intervjuer att man jobbat mycket med offensiva detaljer på träningarna. Det blir intressant att se om det ger några resultat. Några av de aktuella intervjuerna går för övrigt att se här:

Utanför VM-kvalet har det spelats några intressanta landskamper de senaste dagarna. Frankrike har exempelvis spelat två träningslandskamper, dels 1–0 mot Chile, dels 3–1 mot Spanien på måndagskvällen.

I den första matchen gjorde Olympique Marseilles Vivianne Asseyi segermålet. Där visade Chiles målvakt, PSG-spelaren Tiane Endler att hon är en kapabel sista utpost.

Kul förresten att Chile klarar av att spela resultatmässigt jämnt mot Frankrike. Det visar att det finns hopp om att Sydamerika snart skall kunna flytta fram sina positioner igen. För de senaste fem–sex åren har ju de sydamerikanska lagen tappat gentemot övriga världseliten.

Här är målen från den franska 3–1-segern mot Spanien. Det franska laget hade framgång med en hörnvariant som påminde om den svenska busskuren, fast snurrigare… Den varianten gav två mål, bland annat 1–0 av Laura Georges:

https://twitter.com/WSUasa/status/909861893535387648

Eugenie Le Sommer placerade läckert upp 2–0-målet i krysset:

https://twitter.com/WSUasa/status/909865994419675137

Spanien och Mariona Caldentey fixade en snygg reducering:

https://twitter.com/WSUasa/status/909874607355842561

Slutligen fastställde Ouleymata Sarr slutresultatet på nämnd hörnvariant:

https://twitter.com/WSUasa/status/909878370590232576

Australien fortsätter att visa att man numera är ett av världens absolut bästa länder. Inför en fullsatt arena i Sydney besegrade The Matildas Brasilien med 2–1 i helgen. Brasilianskorna borde ha varit revanschsugna eftersom de föll mot just Australien med 6–1 i fyrnationsturneringen i USA nyligen.

Mål i 2–1-matchen gjordes av Lisa De Vanna, Sam Kerr och Debinha:

https://twitter.com/WSUasa/status/908943020518772736

https://twitter.com/WSUasa/status/908945969471004672

Scenen med seger inför fullsatt arena gjorde att en australisk legendar blev tårögd:

Slutligen spelade det en vänskapsmatch i ordets bästa bemärkelse mellan USA och Nya Zeeland i helgen. Eller vad säger man om omfamningen mellan Ali Riley och Kelley O’Hara?

https://twitter.com/Jela_DP/status/909542376976388096

USA vann matchen med 3–1. Gästernas mål bar damallsvensk stämpel eftersom Vittsjös Hanna Wilkinson nickade in Rosengårds-Rileys inlägg.

Väntad elva – men inte den man hoppats på

Publicerad den av
8

Pia Sundhage har presenterat den elva som startar mot Mexiko i morgon 18.15 på Falcon Alkoholfri Arena i Falkenberg, och på TV12.

Det är en helt väntad, och i min uppfattning rätt tråkig startelva. Den ser ut så här:

Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Olivia Schough – Lotta Schelin, Fridolina Rolfö.

Sundhage har en filosofi att inte ändra på sin elva i första taget. Därför lär det här bli de elva spelare som även spelar mot Tyskland om 1,5 veckor. Och därför har jag hela tiden trott att veckans många spekulationsartiklar om forwardsfrågan har varit slöseri med spaltutrymme.

Jag har nämligen inte en sekund trott att Sundhage skulle ändra sig från duon Schelin/Rolfö. Men för Sundhages del har det förstås varit bra, för fokus har flyttats från lagets svagheter till en ickefråga.

Personligen hade jag hoppats, men inte trott, att Sundhage skulle välja att testa alternativa lösningar på vänsterkanten. Som jag ser det har varken Jonna Andersson eller Olivia Schough hållit landslagsklass under våren. Om jag hade varit Sundhage hade jag testat andra lösningar redan nu inför EM-slutspelet. Fast Sundhage resonerar aldrig så, hon ger sina utvalda, elva startspelare fullt förtroende – i varje fall fram till och med den första mästerskapsmatchen. Det är först efter svaga mästerskapspremiärer som hon har rört runt i startelvan.

Mexiko är inte ett motstånd av allra högsta världsklass, vilket gör att den svenska backlinjen inte kommer att testas speciellt hårt. Men faktum är ju att alla de alternativ som Sundhage har på vänsterbacksplatsen har olika typer av defensiva brister. Jag tänker på Andersson, Hanna Glas, Elin Rubensson och Magdalena Eriksson.

Därmed är det de offensiva kvaliteterna som borde avgöra vem av dem som spelar. Där hade jag gärna sett att Eriksson fått chansen att prova en match som vänsterback nu inför EM. Man vill ju framför allt gärna ha henne på planen för att slå hörnor och inläggsfrisparkar.

Nu talar ju det mesta för att Schough kommer att få ansvar på det området, vilket inte känns så bra. Schough brukar ha hörnor som är ok – men inte sådana som håller högsta internationella klass. Nu är det EM som gäller, och där räcker det inte med fasta situationer som är ok. Med tanke på hur svårt vårt landslag har haft att göra mål det senaste året har vi inte råd att tappa i kvalitet på hörnorna.

På mittfältet har jag förstått att Pauline Hammarlund har fått spela en hel del på kanten under lägret. Jag ser både Hammarlund och Elin Rubensson som mer intressanta alternativ än Schough som vänsterytter.

Som ni redan har förstått kommer mitt fokus under morgondagen i första hand vara riktat mot duo Andersson/Schough. För mig är det i första hand de båda som skall bevisa att de håller klassen.

I andra hand kommer jag att kolla på inlöpen i Mexikos straffområde. Tajming och kompromisslöshet i inlöpen kommer att bli otroligt viktiga faktorer under EM.

När det gäller Mexiko är laget placerat på plats 26 på världsrankingen, placeringen bakom Ryssland. Man har haft duktiga ungdomslandslag på senare år, och är på väg uppåt. Men dagens lag skall inte ha något att sätta emot Sverige. Normalt vinner vi med något eller några måls marginal.

När det gäller det mexikanska laget såg jag det här till synes välgjorda reportaget om den på Island baserade duon Bianca Sierra och Sandra Stephany Mayor i går. Jag har faktiskt inte hunnit läsa det, men det verkar väldigt intressant och har hyllats av många.

Apropå landslaget och morgondagens landskamp är Emma Berglund nu presenterad som PSG-spelare de kommande två åren.

I förrgår presenterade PSG ett annat nyförvärv, nämligen Christiane Endler från Chile. Kul att det kommer fram duktiga spelare från nya länder.

Det spelas två landskamper med EM-intresse redan i kväll. Skottland tar emot Irland 20.30, och en halvtimma senare spelas den högintressanta matchen Frankrike–Belgien.

I går spelades en match som fick ett mycket oväntat resultat. Österrike slog nämligen Danmark med 4–2, och sett till det danska förbundets klipp med höjdpunkter var de österrikiska segersiffrorna klart i underkant.

Danmark ställde upp med sin till synes allra bästa elva och fick verkligen något att tänka på inför sin EM-premiär mot just Belgien nästa söndag.