Ecuador snodde sista VM-platsen

Ecuador stal just den 24:e och sista VM-platsen i Port of Spain. Jag skriver stal för inför en högljudd och entusiastisk hemmapublik var det Trinidad och Tobago som dominerade returmatchen lagen emellan. Hemmalaget hade massor av chanser, medan gästerna inte förmådde skapa mycket.

I första övertidsminuten kom dock kallduschen som fick den fullsatta arenan att tystna. Ecuadors speciella målgörare Monica Quintero styrde in en inläggsfrispark och tog sydamerikanskorna till slutspelet i Kanada.

Det var alltså inte ett dugg rättvist sett till matchbilden, men det är ju målen som räknas. Extra grymt för Trinidad och Tobagos Soca Princesses som ju varit så nära tidigare i VM-kvalet. Minns exempelvis att man föll efter straffläggning mot Costa Rica.

Därmed har vi de 24 VM-lagen klara. Däremot är alltså inte seedningen inför lördagens lottning spikad. Mitt förslag har en toppgrupp och därefter geografisk indelning, det ser ut så här:

Seedningsgrupp 1: Värdnationen och världens fem högst rankade lag. Alltså:
* Kanada
* USA
* Japan
* Tyskland
* Frankrike
* Sverige

Seedningsgrupp 2: Europa och Oceanien. Alltså:
* England
* Norge
* Spanien
* Schweiz
* Holland
* Nya Zeeland

Seednings grupp 3: Amerika och Asien. Alltså:
* Mexiko
* Costa Rica
* Sydkorea
* Kina
* Australien
* Thailand

Seedningsgrupp 4: Sydamerika och Afrika. Alltså:
* Brasilien
* Colombia
* Ecuador
* Nigeria
* Kamerun
* Elfenbenskusten

Roches drömmål lyfter damfotbollen

I dag har finalisterna till de olika kategorierna i Ballon d’Or, den internationella guldbollen, presenterats.

Jag skrev ju häromdagen om att irländska Stephanie Roche borde ha chansen att bli en historisk finalist i klassen för årets mål, Puskas Award. Så blev det. Roche har nått finalen – en stor framgång för damfotbollen.

Man bör ju här ha i åtanke att kvinnor ligger långt efter män i fysisk förmåga, vilket innebär att kvinnor inte kan utföra samma saker som män. Det betyder i sin tur att årets mål för damer egentligen borde vara en egen kategori.
Det innebär å andra sidan att när en kvinna kvalar in bland årets tre vassaste mål i världen har hon verkligen gjort något utöver det vanliga. Och Steph Roche har helt klart min röst. Rösta i finalen, du också.

Abby Wambach värmer upp

Abby Wambach

När det gäller priset till världens bästa damspelare heter finalisterna Nadine Kessler, Marta och Abby Wambach.

Demokrati är ju bra. Men ibland undrar man ju över vad det är olika juryer röstar på. Kom ihåg att de damallsvenska spelarna nyligen tog ut ett allstarlag för 2014. I det platsade inte Marta. Brasilianskan hade inte heller en enda nominering till årets fotbollsgala. Men hon har alltså ändå varit en av världens tre bästa spelare. Klart är att minst en av de tre juryerna har gjort en total missbedömning.

Personligen tycker jag kanske att alla tre juryerna har gjort fel. Marta, som tillsammans med Christen Press ledde Tyresö till final i Champions League, borde nog ha varit med i allstarlaget och hon borde även haft någon nominering till fotbollsgalan. Däremot tycker jag inte att hon tillhör världens tre bästa spelare i år.

Nadine Kessler

Nadine Kessler

Det är faktiskt inte helt lätt att hitta vilka tre spelare som borde vara nominerade. Wambach och Kessler är ok finalister, även om båda har fått stora delar av året förstörda av skador. Wambachs klubblagssäsong var dessutom ett fiasko. Hennes Western New York kom trea från slutet 26 poäng efter tabellettan Seattle. Men hon gjorde 14 mål på 16 landskamper i år, vilket ändå gör att det går att försvara nomineringen.

Personligen tycker jag att Kim Little borde ha varit med bland finalisterna, men hon var ju inte ens med bland de tio grundkandidaterna… Med det sagt faller nu min röst på tyska Kessler som bar Wolfsburg till dubbeln i våras.

Norio Sasaki skriver autografer

Norio Sasaki skriver autografer.

Finalister i kampen om årets tränare är tyska duon Ralf Kellermann och Maren Meinert samt japanska Norio Sasaki. Gissningen är att Wolfsburg tar en dubbel, alltså att Kellermann vinner i år igen. Men det är en gissning.

Slutligen hoppas jag på Roche i Puskas Award, men jag tror ändå att James Rodriquez tar hem den pokalen.

Svensk VM-seedning i fara

Enligt hemsidan The Equalizer riskerar Sverige att tappa sin toppseedning i lördagens VM-lottning.
Det rimliga är ju att värdnationen Kanada samt de fem högst rankade nationerna på Fifas världsrankning blir toppseedade, alltså USA, Tyskland, Japan, Frankrike – och Sverige.

Men uppgifter till The Equalizer gör gällande att Sverige åker ut de toppseedades skara till fördel av Brasilien. Troligen skulle det innebära att Sverige gör sällskap av övriga fem europeiska nationer i en seedningsgrupp.

Exakt vilka förutsättningar som gäller för lottningen blir tydligen klart först på fredag, alltså bara dagen innan lotterna skall dras. Ingen vidare framförhållning alltså.

Å andra sidan blir ju den sista VM-nationen klar först i morgon, då Trinidad och Tobago gör upp med Ecuador om den 24:e och sista platsen i mästerskapet.

 

Är Zlatan, James eller Stephanie snyggast?

Det är sista dagarna att rösta på de tio kandidaterna till Ballon d’Or Puskas Award – priset till årets snyggaste mål i världen.

Bland de nominerade finns alltid ett mål från damfotbollen. Oftast brukar känslan vara att det målet är inkvoterat. I år är det annorlunda. Känslan är att dammålet är en potentiell finalist. Det handlar förstås om den fullträff den irländska landslagsspelaren och numera Frankrikeproffset (spelar för ASPTT Albi) Stephanie Roche drog i väg för Peamount United förra hösten. Faktum är att målet till och med kan vinna:

https://www.youtube.com/watch?v=c0L0WIK2Ync

Roches mål har fått stort genomslag i media runt om i världen. I Sverige har bland annat både Expressen och Aftonbladet skrivit om det. Ni som följer den här bloggen blev uppmärksammade på drömmålet den 20 oktober i fjol och sedan förstås även i sammanfattningen av fjolårets stora händelser inom damfotbollen. Sedan dess har klippet med Roches konstverk klickats fler än tre miljoner gånger.

Går man igenom de tio kandidaterna till Puskas Award är jag ju även förtjust i drömmålen av James Rodriguez och Tim Cahill från VM och Zlatan Ibrahimovic:s klackmål är inte så dumt det heller. Men som sagt, känslan är att Steph Roch långt ifrån är chanslös.

Vill du vara med och påverka utfallet röstar du här.

Makalösa målmonstret Miedema

I går blev Holland 23:e nation att säkra en plats i nästa års VM. De kan tacka världens bästa junior för det.

Jag har ju under drygt ett år gång på gång hyllat Vivianne Miedema. Det är utan tvekan dags att göra det igen. 18-årigen går nämligen från klarhet till klarhet. Det är en sak att göra mål i lunkmatcher mot bottenlag i BeNe League.
Det är en helt annan att kliva fram och spela huvudrollen i sitt lands största kvalmatcher någonsin.

För när Holland som mest behövde henne gjorde Miedema ingen besviken. Holland nådde sitt första VM-slutspel någonsin efter seger i dubbelmötet med Italien med totalt 3–2. Och 18-åringen gjorde alla tre målen, båda gårdagens två på pass från Lieke Martens. Kolla in den här länken och njut av hur iskall Miedema var när hon rullade in gårdagens 2–0-mål.
Med sina mål från playoffspelet vann hon skytteligan i det europeiska VM-kvalet med sina 16 mål. Det känns rätt solklart att Miedema är världens bästa junior för tillfället. 18-årigen kunde nog även ha tagit plats bland de tio kandidaterna till Ballon d’Or redan i år.

Hennes målstatistik på seniornivå är nämligen fantastisk. Siffrorna är inte bekräftade men vad jag fått fram gör Miedema mål var 72:a minut i landslaget, var 108:e i Bayern München och stämmer de uppgifter jag har gjorde hon mål var 77:e minut i ligan för Heerenveen. I VM-kvalet gjorde hon mål var 61:a minut, alltså nästan ett mål per timme för ett lag som håller till närmast under den yttersta världseliten.

Jag tvekar på om det finns någon annan spelare som har lika fint målfacit på landslagsnivå. Vet ni någon eller några får ni gärna göra er till känna.

Samtidigt som jag förstås gratulerar Holland och njuter av att Miedema och ett gäng damallsvenska spelare får chansen att spela VM nästa år måste man ju lida med Italien. De var sista laget som åkte ur kvalet till Tysklands-VM 2011 och man är näst sista att missa Kanada-VM. Grymt.

Med Holland klart för Kanada nästa år återstår bara en plats att besätta. Om den gör Trinidad och Tobago och Ecuador upp i Port of Spain på tisdag. Dubbelmötet står 0–0 efter första mötet i Ecuador.

Sverige spelade som bekant också landskamp i går. Den reservbetonade elvan spelade 1–1 mot en reservbetonad kanadensisk elva. Kanadas målchanser från den andra halvleken går att se här:

Vad Sverige skapade är mer oklart då det svenska förbundet inte tillhandahåller klipp på samma sätt som de flesta andra förbund i världstoppen. Kanske något för Karl-Erik Nilsson att anteckna under sin rundresa i damfotbollsvärlden? Linda Sembrant:s mål går dock att se drygt en minut in i det här klippet.

Den helg som ligger framför oss innehåller fulla omgångar i Tyskland och Frankrike på söndag. I Frankrike är mötet mellan tabellfemman Montpellier och tvåan Juvisy det klart mest intressanta. I Tyskland väntar en riktig toppmatch då landets båda Champions Leaguelag Wolfsburg och Frankfurt drabbar samman med avspark 11.30. Den matchen direktsänds för övrigt på DFB-tv.

Frågetecken höjda för Sundhage

Nilla Fischer är en av de 13 kandidaterna till att vinna Jerringpriset 2014. I den juryn stod sig alltså hennes meriter starkare än Lotta Schelin:s. Vad jag tycker om det vet ni ju redan…

Eftersom jag på sistone ifrågasatt Schelin flera gånger går det nog att tro att jag har något emot Schelin. Därför vill jag informera nytillkomna bloggläsare om att jag känner stor beundran för Schelin. Hon är en fantastisk representant för svensk damfotboll, inte minst eftersom hon är en person som alltid sprider en positiv energi runt sig.
Jag tycker absolut att Lotta Schelin är förtjänt av sin plats på listan över de 20 mest omskrivna svenska idrottspersonligheterna. Hon är dessutom en av våra bästa fotbollsspelare.

Schelin finns ju också med i dagens startelva mot Kanada. Återigen är det avspark i Los Angeles kring 23.30, och återigen är det en match vi som inte är på plats på arenan inte kan se. Tråkigt. Inte minst eftersom Pia Sundhage mönstrar många nya ansikten i startelvan. Den ser ut så här:

Malin Reuterwall (debut) – Lina Nilsson, Linda Sembrant, Amanda Ilestedt, Mia CarlssonCaroline SegerOlivia Schough, Lisa Dahlkvist, Marija BanusicEmma Lundh och Schelin.

Det blir åtta nya spelare jämfört med i måndags. Tanken var att Emma Berglund skulle ha spelat på Ilestedts bekostnad, men magsjuka sätter stopp för den 26-åriga mittbacken som är på väg bort från Umeå IK.

Eftersom jag lobbat för test av nya spelare är jag glad att flera nya ansikten får chansen. Dock hade jag hellre sett att man testat ett par åt gången. Att byta åtta spelare från match till match brukar inte vara något framgångsrecept. Det är få lag som klarar att hålla kvaliteten när man ändrar så mycket. Å andra sidan verkar det svenska spelet ha varit så dåligt senast att det kanske inte kan bli mycket sämre…

I dag har jag för första gången sett att Sundhage ifrågasätts. Det är på twitter som flera insatta i svensk damfotboll börjar tveka på om vår förbundskapten verkligen är rätt person på rätt plats.
Jag har ju också haft synpunkter på hur hon sköter sitt jobb, framför allt på hur hon tagit sig an föryngringsprocessen. Det innebär dock inte att jag vill byta förbundskapten. Jag kommer självklart att ha synpunkter på laguttagningarna framöver också, men jag tycker att Sundhage skall få sin chans fullt ut att bygga lag över VM.

Precis som Schelin är ju Sundhage en fantastisk ambassadör för damfotbollen och jag hoppas verkligen att hon vet vad hon håller på med och att hon kan få landslaget att lyfta i Kanada nästa sommar.
Det vore förresten inte helt fel om hon kunde få ett par positiva svar redan de närmaste timmarna…

Kvällens landskamp går att följa på Twitter, dels via Kanadas fotbollförbund, dels via Radiosportens Annika Greder Duncan.

Marta kan nog glömma gulddrömmen

Marta Vieira da Silva

Marta Vieira da Silva

Marta drömmer om att vinna ett stort mästerskap med sitt Brasilien. Risken är stor att det kommer att stanna vid en dröm.

Jag har tidigare i kväll sett den andra halvleken av Frankrike–Brasilien 2–0. Jag gjorde det med blandade känslor. Jag visste nämligen inte om jag skulle njuta av fransyskornas vackra lagspel eller gråta över Brasiliens brist på lagspel.

Brasiliens försvarsspel har väl alltid varit lätt kaotiskt. Men så vilset och oorganiserat som det var i kväll kan det inte ha varit på 20 år. Fransyskorna lurade gång på gång Brasiliens backar att öppna ytor kring straffområdet. Hade Frankrike haft en riktig målskytt kunde det ha blivit hur många mål som helst.

För som jag ser det var Frankrike bättre på allt. De hade bättre organisation, bättre rörelsemönster, överlägset bättre passningsspel, bättre grundteknik och så vann de i princip alla närkamper. Brasilien levde på sologenombrott och individuella prestationer.

Nu har jag dålig koll på hur många VM-aktuella spelare som saknades hos brasilianskorna. För Brasiliens skull hoppas jag att det var riktigt många. För det var som sagt närmast tragiskt att se hur dåligt Brasilien blivit på några år.
Samtidigt är det ett tecken på hur snabbt damfotbollen utvecklas i många andra länder. Spelarna är både mer vältränade och har bättre grundteknik än för några år sedan, dessutom är lagen bättre organiserade.

För Marta var det en hopplös uppgift att uträtta något från sin kantposition i dag. Ibland var hon nere som defensiv innermittfältare och hämtade bollen. Men som sagt tyckte jag synd om henne. För som det ser ut i dag lär Marta aldrig få höja segerpokalen i ett VM eller OS. Det är snarare så att hennes Brasilien snart kan vara utanför tio i topp på världsrankningen.

För er som möjligen undrar gjordes Frankrikes mål av Eugenie Le Sommer och Kenza Dali. I den franska startelvan fanns för övrigt bara spelare från Lyon och PSG.

Knappast några positiva bilder

Det är som sagt inte lätt att här hemifrån få någon bra helhetsbild av nattens möte i Kanada. Men de klipp man sett gör ju inte direkt att man känner sig positiv. Känslan är att Sveriges bästa målchans är med på det här klippet från SVT.

Det bästa klippet jag har sett såtillvida att det visar flest sekvenser kommer från Canada Soccer. Det ser du här:

På SVT-klippet säger Pia Sundhage att hon tycker att det är orutinerat att ge bort ett mål så nära halvtidsvilan. Man undrar vem av våra världsstjärnor Lotta Schelin och Nilla Fischer förbundskaptenen hugger mot. Kanske båda?
För visst lämnar Fischer ett hål i backlinjen när hon kliver fram med bollen som hon gör. Personligen tycker jag om att mittbackar går med i offensiven som Fischer gör i aktuellt fall, även om det innebär att det är hål i backlinjen när Schelin ger bort bollen. För mig är det där Lotta Schelins mål. Så lätt får man inte tappa bollen när det egna laget är på väg framåt. Tur att det händer i en vänskapsmatch och inte i ett mästerskap.

Tillbaka till Fischer. Hon ligger ju för övrigt även bakom det enda som kan anses vara nära att kallas en svensk målchans, alltså när debutanten Marija Banusic får se sitt skott täckas.
Just Fischer och Sofia Jakobsson lämnar nu den svenska truppen. Det innebär att vi får se ett nytt mittbacks- och ett nytt forwardspar i den andra matchen.

Slutligen noteras att Norge och Nya Zeeland spelade 1–1 i en landskamp i dag. Amber Hearn och Isabell Herlovsen gjorde målen i nämnd ordning.

Mot Kanada kom årets sjätte förlust

Sverige föll mot Kanada med 1–0 i natt. Jag har bara sett det kanadensiska målet och kan således inte ge någon vidare feedback på matchen. Men Kanadas coach John Herdman säger i en intervju att hans lag hade flera frilägen medan Sverige bara skapade en enda målchans på hela matchen. Oroväckande.

Det man kan ge feedback på är resultatet och då oroas man över att vi inte klarar av att göra resultat med det nya spelsättet. Kollar man den aktuella världsrankingen har vi under året spelat åtta landskamper mot motståndare på topp 20. Sex av dem har blivit förluster, bland annat de fem senaste. Här är listan:

* Frankrike 0–3
* Danmark 2–0
* USA 1–0
* Japan 1–2
* Island 1–2
* England 0–4
* Tyskland 1–2
* Kanada 0–1

Totalt alltså tabellraden 8 2 0 6  6–14  6. Det imponerar inte.

Tar man bara med matcher mot länder som kvalat in till VM (alla utom Danmark och Island) blir tabellraden istället 6 1 0 5  3–12  3. Deprimerande siffror.

Positivt är ändå att vi vunnit samtliga årets tävlingsmatcher och kvalat in till VM. Samt att svenska lag gillar att slå ur underläge vilket alltmer talar för att vi kommer att göra i världsmästerskapet nästa år.

Storpublik och räddningar på mållinjen

Kamperna om de två sista VM-platserna lever. I den europeiska var Italien effektivt och gjorde mål på sitt enda avslut mot mål. Det första playoffmötet med Holland i Den Haag slutade 1–1 och jag får skriva om mina odds inför torsdagens retur.

Jag såg delar av matchen och upplevde det som att holländskorna spelmässigt var ungefär så mycket bättre som jag hade trott att de skulle vara. Men Italien försvarade sig uppoffrande och var farligt i kontringarna. Höjdpunkter finns på det här klippet:

Personligen är jag som ni som följer den här bloggen säkert märkt för länge sedan förtjust i smarta spelare. För mig är den lilla riktningsförändring i löpningen som Vivianne Miedema gör vid 1–1-målet riktigt fotbollsgodis. Även om Miedema naturligtvis också har en hel del tur i aktuell situation skulle jag säga att det är just den smarta löpningen som leder till målet.
Med mer flyt kunde för övrigt Miedema ha gjort ett par mål till. Två gånger räddades hennes avslut på mållinjen av utespelare.

Inför lördagens match hade jag 75–25 i holländsk favör. Nu har Italien förbättrat sitt sin position rejält. När det är avspark på torsdag 20.30 i Verona är det ju italienskorna som har VM-platsen. Jag tror ändå fortsatt på Holland. Fast nu är oddsen nere i 51–49.

Publiksiffran från Den Haag var för övrigt fina 13109 åskådare.

Italien hade ju ett par räddningar på mållinjen mot Holland. Frågan är dock om inte årets räddning på mållinjen gjordes av Nya Zeelands Abby Erceg mot Frankrike i lördags. Eugenie Le Sommer:s avslut är spektakulärt, och Jenaspelaren Ercegs räddning fantastisk.
Le Sommer gjorde ändå ett vackert mål och fransyskorna vann med 2–1 inför 9300 åskådare i Laval. Höjdpunkter ser du här:

Ända sedan jag såg Nya Zeelands Erin Nayler i U20-VM 2012 har jag känt att hon kan ha potential att bli en världsmålvakt. Det här klippet ändrar inte den uppfattningen.

Slutligen till England–Tyskland på Wembley. Det blev inte 55000 åskådare som det var sagt, men 45619 är ju rätt bra det också…

Rekordpubliken fick se tyskorna ta en säker 3–0-seger. Det var 3–0 redan i halvtid. Jag kan inte säga att jag tittade koncentrerat på matchen. Det lilla jag såg upplevde jag att matchbilden ändå var jämnare än vad siffrorna visar.

Slutligen lite klubbfotboll. 2014 års japanska mästarinnor heter Urawa Red Diamonds. De vann titeln trots att man föll med 1–0 hemma mot Albirex Niigata i sista omgången.

De 5976 åskådarna i Saitama fick alltså ändå vara med om guldfest då Urawa Reds vann Nadeshiko League genom sex måls bättre målskillnad än tvåan NTV Beleza.

Megumi Takase

Megumi Takase

Ligans publiksnitt stannade på strax under 1600 åskådare, en sänkning med 15 procent mot ifjol.

Skyttedrottning blev Megumi Takase från de senaste årens storklubb Inac Kobe Leonessa. De slutade sexa, vilket måste ha varit en stor missräkning. Noterbart är att legendaren Homare Sawa prisades i sista omgången för att ha passerat 300 japanska ligamatcher. Det är många för en utespelare, men inte lika många som vår svenska långkörare Therese Sjögran som ju spelat 329 matcher i damallsvenskan.

Löfwenius avgjorde cupfinalen

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius blev segerskytt när LSK vann den norska cupfinalen med 3–1 (0–1) mot Trondheims-Örn.

Trondheim gjorde en stark första halvlek och deras 1–0-ledning var inte helt oförtjänt. Lisa-Marie Karlseng Utland nickade snyggt in ledningsmålet. Men efter paus visade LSK varför de blir dubbla mästarinnor i år. Lene Mykjåland gjorde 1–1 snyggt framspelad av Isabell Herlovsen. Strax innan skulle Mykjåland haft straff efter att hon fällts efter att ha gjort en fräck fint.

Och bara två minuter senare föll även LSK:s 2–1-mål. Återigen var det Herlovsen som stod för framspelningen, nu alltså till Löfwenius som i steget rullade in bollen i bortre hörnet med vänstern. Det var ett retfullt men väldigt viktigt mål. Svenskan blev så sanslöst glad som bara hon kan bli. Inte riktigt så glad som i det här inlägget, men nästan…

Trondheim hade ett par lägen att kvittera innan Isabell Herlovsen också fick bli målskytt. Lite turligt styrde hon från nära håll in bollen med magens lägre trakter. 3–1 – och segern var klar. I det läget hade Löfwenius haltat av.

LSK vann alltså dubbeln i år. Inom tre år är tanken att de även skall ta hem trippeln – alltså även Champions League. I den här artikeln förklarar klubbens storsponsor Per Berg att klubben som tränas av norska legendaren Hege Riise har som mål att vinna Champions League inom två–tre år. Den satsningen blir verkligen intressant att följa.

I dag närmar sig Holland VM

Det är landslagsuppehåll i Europa, och den överlägset viktigaste matchen sportsligt sett spelas på Kyocera Stadion i Den Haag klockan 18.30 i dag.

Där spelar nämligen Holland och Italien den första av två möten i deras playoff-final om den ena av de två lediga VM-platserna.
Glädjande är att biljettförsäljningen har varit en smärre succé och redan tidigt i veckan meddelades att man sålt 10000 biljetter.

Jag funderade på om Sverige någonsin haft en femsiffrig publiksiffra i en kvalmatch, men kunde inte komma på någon. Om det har hänt bör det i så fall vara minst sju–åtta år sedan. Vårt VM-playoff mot Danmark för fyra år sedan sågs ju exempelvis av närmast pinsamma 1567 på Gamla Ullevi.

Tillbaka till kvällens match. Här är lite ingångsvärden:

18.30 Holland–Italien
TV/Stream: Länkar finns här och här.
Kommentar: Det är alltså final i det europeiska VM-playoffspelet, match ett av två. Jag trodde ju att Skottland skulle kunna vara med och utmana om platsen, men Holland visade sig vara minst en klass bättre. De vann med 2–1 på bortaplan och här är bilder från 2–0-segern hemma i returen:

Samtidigt som Holland körde över Skottland hade Italien stora problem med Ukraina. Man vann med 2–1 hemma och låg under med 2–0 borta med 40 minuter kvar att spela. Först kvitterade Melania Gabbiadini dubbelmötet i minut 55 och med elva minuter kvar sköt veteranen Patrizia Panico italienskorna vidare. Men känslan den senaste tiden är solklar, nämligen att Holland är på frammarsch medan Italien håller på att tappa. I Champions League har ju Brescia och Torres krossats av Lyon respektive Frankfurt medan Twente höll oväntat jämna steg med PSG.

Lieke Martens

Lieke Martens

Oranje Leeuwinnen som det holländska laget kallas har ju som bekant en handfull spelare i damallsvenskan med Göteborgsduon Manon Melis och Lieke Martens som toppar och dessutom supertalangen Vivianne Miedema i Bayern München. Väl medveten om att Italien brukar kunna vara svårspelat håller jag Holland som favoriter till 75–25. Jag tror att de vinner med 2–0 i dag och kopplar ett rejält grepp om VM-biljetten.

Det spelas även några intressanta träningslandskamper i helgen. Samtidigt som Holland–Italien tar Frankrike emot Nya Zeeland. Den matchen går att se på den här länken. I morgon 16.00 spelar England–Tyskland inför 55000 åskådare (utsålt) på Wembley. Den matchen visas på Dfb-tv – förhoppningsvis utan geoblock. Annars finns en länk här.

Sverige spelar ju mot Kanada på måndag 23.00, svensk tid. Mer om den matchen i kommande inlägg.
Dock konstaterar jag när det här inlägget skrivs att det inte finns någon text att läsa på svenskfotboll.se från landslagets pågående samling. Det finns inte heller några tv-klipp på förbundets youtubekanal. Då har ändå laget varit på resande fot i ett par dagar.
Som information till Karl-Erik Nilsson kan jag härmed meddela att Sverige i det här fallet ligger klart efter länder som England, Tyskland, Frankrike och Holland.

Lämnar vi landslagsfotbollen spelas även ett par intressanta klubbmatcher i världen. Natten mot måndag spelas sista omgången i japanska Nadeshiko League. Då kommer Urawa Reds med största sannolikhet säkra ligaguldet. De leder nämligen med tre poäng och åtta mål före NTV Beleza.
Beleza blir minst tvåa, det innebär att man håller sin svit från 1997 om att varje år sluta topp två i ligan. Inför slutomgången har man tolv guld och elva silver. Troligtvis blir det tolv–tolv på måndag.

I dag 16.00 spelas även den norska cupfinalen. Lilleström med Mimmi Löfwenius ställs mot uppstickaren Trondheims-Örn. Allt annat än LSK-seger vore en skräll. Sändningen är igång på den här länken.

Tre drömlotter, tre nitar och två svenska

I morgon 14.00 lottas kvartsfinalerna i Champions League. Lottningen går att se via uefa.com. Bland lotterna finns som bekant två svenska och två tyska lag. Dessutom ett franskt, ett engelskt, ett danskt och ett skotskt.

För de svenska lagen FC Rosengård och Linköpings FC gäller att superlottningen heter Glasgow City. Men även Bröndby och Bristol Academy är kanonlottningar. Mot alla de lagen kommer våra svenska representanter att räknas som ganska klara favoriter.

Mot de båda tyska lagen Wolfsburg och Frankfurt samt mot PSG slår däremot våra båda representanter ur underläge. Delvis på grund av att franska D1 och Frauen-Bundesliga är i full gång i mars när kvartsfinalerna spelas.

Slutligen finns ju möjligheten att vi får en helsvensk kvartsfinal. Det vore naturligtvis synd på många sätt, men ändå intressant. Egentligen borde ju Rosengård vara storfavorit i en sådan match. Men eftersom LFC vann båda årets möten (2–0 hemma, och 3–2 borta) gissar jag på att Rosengård gärna slipper möta LFC.

Gårdagens nyhet om att Rosengård behöver skära i kostnaderna var ju knappast det man ville höra. Risken finns att det här är ett av de sista åren där svenska klubbar kan vara med och konkurrera om Champions Leaguetiteln. Toppklubbarna i Tyskland och Frankrike har redan klart större budgetar och trenden ser inte ut att vända.

Schelin och Schough

Lotta Schelin blev tvåmålsskytt i helgens omgång i den franska ligan. Jag är ganska säker på att Schelin hellre hade sett att minst ett av de där båda målen hade fallit tidigare i veckan…

Schelins båda mål i 7–0-segern mot Rodez innebär att hon nu står på tolv vilket innebär andraplats i skytteligan – två mål bakom norska klubbkompisen Ada Stolsmo Hegerberg. Schelins båda mål innebär dessutom att Diamantbollenvinnaren nu är uppe i 13 ligamål det här kalenderåret. Därmed är hon nu ikapp och förbi Kosovare Asllani som gjort tolv franska ligamål under 2014. Asllani har ju sannolikt spelat klart för i år så Schelin har bra chans att glida ifrån de kommande veckorna.

Först såg jag uppgifter om att Linda Sembrant skulle ha gjort Montpelliers sena kvitteringsmål till 1–1 borta mot Soyaux. Men nu är det målet skrivet på franska U20-VM-stjärnan Claire Lavogez, så Sembrant står kvar på ett ligamål den här säsongen.
Montpellier har för övrigt en riktigt dålig period. Gårdagens kryss var lagets tredje raka i matcher som man bör ha goda möjligheter att vinna, nämligen Guingamp (0–0 hemma), Mets (2–2 borta) och så då Soyaux, 1–1 borta.

I övrigt i Frankrike blev det planenliga segrar för PSG (2–0 mot Saint-Etienne) och Juvisy (4–0 mot Metz). Därmed leder Lyon serien med nio raka segrar. Juvisy har åtta segrar och två förluster medan PSG just nu är trea på åtta segrar och en förlust.

* I tyska Frauen-Bundesliga tog alla de fyra topplagen planenliga segrar. Bayern München drog till med hela 7–0 mot tabelljumbon Herforder efter tre mål av schweiziska Vanessa Bürki. Därmed leder Bayern nu med tre måls marginal till Wolfsburg, som ”bara” vann med 4–0 mot Essen i dag. Nilla Fischer spelade hela matchen, som för övrigt stod 2–0 redan efter fyra minuter.

En poäng bakom Bayern och Wolfsburg smyger Frankfurt med i toppstriden. De smög dock inte så mycket inledningsvis i dag. Tvärtom var det 5–1 borta mot Hoffenheim redan efter en halvtimma. Frankfurt har gjort klart flest mål i serien, och har två spelare i toppen av skytteligan. Celia Sasic leder på tolv mål med Kerstin Garefrekes som tvåa på åtta.

Olivia Schough

Olivia Schough

* I Ryssland spelades ligan klart i dag. Zvezda 2005 Perm har varit klara mästare i nästan en månads tid. Det hindrade dock inte att de vann dagens bortamatch mot Olivia Schough:s Rossiyanka med 1–0. Rossiyanka slutar fyra i tabellen, och obekräftad statistik visar att Schough spelat nio ligamatcher och på dem noterats för noll mål. Av Rossiyankas hemsida framgår att svenskan spelade hela dagens match.
Troligen var det också hennes sista. I varje fall ger hon den signalen på sitt Twitterkonto. Återstår att se vart hon är på väg den här gången. Proffsäventyren har ju tyvärr inte blivit några fullträffar.

* Bröndby vann danska seriefinalen mot Fortuna Hjörring med 3–2 efter två mål av Emma Madsen. Bröndby har därmed fem poängs ledning med fyra omgångar kvar tills serien delas upp och två tills det blir vinteruppehåll. Målen går att se på det här klippet.

Fler tankar om Fotbollsgalan 2014

För andra året i rad handlar eftersnacket till Fotbollsgalan om brist på jämställdhet – och om Therese Sjögran.

Det pyr hos damfotbollsfolk, och jag har i dag sett en mängd förslag allt från att bryta sig ur och skapa ett eget förbund med egen gala till att damfotbollen skall bojkotta nästa års gala. Jag förstår att förslagen dyker upp men jag ställer mig inte bakom dem.

Visst är Svenska Fotbollförbundet på många sätt blint för genusfrågan. Deras brist på känsla är närmast pinsam.

Kommunikationschefen Camilla Hagman gjorde exempelvis bort sig rejält i dag med sitt brist på svar på Rosengårds sportchef Erling Nilsson:s hårda kritik i Sydsvenskan.

Samtidigt måste man ge Fotbollförbundet beröm för att de satsar mer på damfotboll än nästan alla andra nationers fotbollsförbund. SvFF har under lång tid tagit medel från herrfotbollen och satsat på damerna. Jag kan inte hur fördelningen ser ut för tillfället, men känslan är att det troligen skulle vara ett ekonomiskt självmål av damfotbollen att skapa ett eget förbund.

En bred bojkott av nästa års gala känns inte heller som något bra förslag. Det är ju just vid galan som förbundets brist på känsla blir påtaglig. Det är vid galan som trycket på förbundet att förbättra sig i könsfrågan blir som störst. Misstagen blir ju så mycket tydligare när herr- och damlandslaget står sida vid sida.

Det stora problemet här är ju dock inte själva galan. Utan det är hur svensk fotboll i allmänhet brister i respekt mot tjejer. Hur dam- och flicklagen anses vara mindre värda. Alla vi som är verksamma inom damfotbollen ser det ofta och det finns på alla nivåer. Från högsta förbunds- till lägsta föreningsnivå. Från Karl-Erik Nilsson till styrelserummen i de minsta landsbygdsföreningarna. Från elitfotbollen till gärdsgårdsserierna.

Tyvärr är de tvåkönade fotbollsföreningar i landet som håller tjejerna lika högt som herrarna väldigt lätträknade. Häromåret hade jag en spelare i mitt division 4-lag som tidigare hade spelat i näst högsta divisionen. Hon sa:

”Det bästa här är att man verkligen känner att tjejerna är lika mycket värda som killarna. Det har jag aldrig känt tidigare. I min förra klubb gick herrlaget i division fem före oss tjejer, trots att vi spelade i division 1.”

Att komma åt den inställningen kommer att ta ytterligare väldigt många år. Visst är det vansinnigt tråkigt att gång på gång bli trampad på. Men jag vidhåller att Fotbollsgalan är svensk damfotbolls bästa årliga möjlighet att påtala bristen på ojämlikheten inom svensk fotboll. Att damfotbollen har mycket större nytta av galan mer än vad galan har av damfotbollen.

I dag har alltså förbundsfolk och tv-producenter gjort bort sig med ogenomtänkta uttalanden. Förhoppningsvis lär de sig till nästa gång. Förhoppningsvis är allt lite bättre nästa år.

***

För övrigt gjorde Sydsvenskan ett genidrag genom att blåsa på med FC Rosengårds kritik mot galan, för det gjorde att kritiken mot tidningens och Fotbollförbundets val av vinnare av Diamantbollen hamnade i bakvattnet.

Jag såg att Mats Bråstedt på Expressen tycker att Lotta Schelin var rätt val. I övrigt verkar de flesta hålla med mig om att Nilla Fischer borde ha vunnit. Det gjorde även den jury som tog ut Europas bästa spelare i somras. Där fanns ju Fischer med bland de tre finalisterna, medan Schelin slogs ut ”i semifinal”.

Visst är målskytte viktigt i fotboll, men det är inte allt. Att prisa Schelin för att hon slog målrekord totalt i landslaget är konstigt. Det är väl bara årets insatser som skall räknas in? Och det rekordet kommer hon ju förbättra varje gång hon gör mål i landslaget framöver. Skall det då också räcka för att få Diamantbollen varje år?
Schelin har gjort ett matchvinnande mål i landslaget i år, 1–0-målet borta mot Polen. Det räcker inte för att vinna Diamantbollen i min värld.

Personligen tycker jag faktiskt att Therese Sjögrans 200 landskamper är en mer imponerande notering än Schelins 73 mål – speciellt som huvuddelen av målen kommit i träningsmatcher eller mot blåbärslag.

Som forward i ett lag av världsklass är det Schelins jobb att göra mål mot blåbärsnationer. Det är lika självklart som att Hedvig Lindahl skall hålla nollan mot dem. Det har Lindahl gjort i alla årets tävlingsmatcher utom en. Borta mot Skottland släppte hon in en straff. Den noteringen är ju faktiskt också lika imponerande som Schelins antal mål framåt.