Kategoriarkiv: US soccer WNT – USA:s damlandslag i fotboll

USA Womens national soccer team. USA:s damlandslag i fotboll. Olympiska mästare 1996, 2004, 2008 och 2012. Har tagit medalj vid samtliga sju världsmästerskap. Guld 1991, 1999 och 2015. Silver 2011. Samt brons 1995, 2003 och 2007. Leddes av svenska Pia Sundhage från 13 November 2007 till 30 november 2012.

Dags för nytt gnäll på Fotbollförbundet

Publicerad den av
1

Jag känner mig gnällig. Efter varje landskamp den senaste tiden har jag kritiserat Svenska Fotbollförbundet. Och varför bryta en fin tradition?
För igår var återigen rapporteringen från damlandslagets match undermålig.

Jag har inga problem att förstå att mest tid, och de allra största resurserna, läggs på herrlaget – det är ändå de som drar in de stora pengarna.
Men vi skall ha EM på hemmaplan om mindre än 500 dagar – mindre än 1,5 år. För att undvika att den turneringen blir ett publikt megafiasko är det dags att förbundet börjar uppmärksamma damfotbollen i allmänhet – och landslaget i synnerhet.

Igår var det ingen direktrapportering från segern mot Kina, och jag har ännu inte lyckats få se några matchbilder alls. Och då har jag ändå sökt.
Här är vårt förbund bland de sämsta i klassen. För även det inte var några direktsändningar i andra länder heller så har flera förbund åtminstone lagt upp fylliga sammandrag på sina hemsidor.

Här är det tyska förbundets höjdpunkter från Tyskland-Island, och här har USA:s förbund höjdpunkter från USA-Danmark.

Och här är förresten mitt gnäll i sammandrag:
* Efter Tyskland i höstas.
* Efter Kanada i höstas.
* Efter Norge i januari.
* Efter presskonferensen inför Algarve cup.
* Och så ett konstruktivt förslag.

Jag bjuder gärna på ett konstruktivt förslag till. Lär av USA och direktrapportera matcherna. Det här är en föredömlig mall:

Direktrapportering på US Soccers hemsida.

För att avsluta med lite fotboll är just USA grymt imponerande för tillfället. Danmark har gått som en ångvält i EM-kvalet, där de har fyra raka segrar och målskillnaden 22–0, och man slog Brasilien borta i december. Men mot USA blev danskorna överkörda.

Jag har ju länge framfört åsikten att Alex Morgan numera är vassare än Abby Wambach. Morgan gjorde två av målen mot danskorna, och spelade fram Wambach till ett. Kul att Pia Sundhage äntligen har börjat inse att det inte går att ha Morgan på bänken, utan har givit plats för båda.
Det skall bli riktigt spännande att se om Japan kan skaka amerikanskorna i gruppfinalen på måndag.

Morgan nästa stjärna i Sounders

Publicerad den av
Svara

USA:s anfallsstjärna Alex Morgan har en ny klubbadress. Hon ansluter precis som Hope Solo och Sydney Leroux till Seattle Sounders Women i USL W-league.

Även om de tre långt ifrån kommer att kunna spela alla matcher, innebär Sounders heta nytillskott att just W-league höjer sitt anseende rejält.
Annars har det ju efter WPS sammanbrott mest pratats om konkurrentligan WPSL, och deras nya Elite League – som ju faktiskt blir USA:s högsta division i år. Till den ligan är sju lag klara. Fast jag har ännu inte sett några riktiga toppspelare ansluta till lagen i Elite League.

Många av landslagsspelarna kommer nog inte att tillhöra några klubbar i år. De behöver ju inte det, eftersom 23 av dem har skrivit kontrakt med förbundet.
Men på agentsidor som den här kan man se att många amerikanska spelare, även utanför landslagstruppen, ännu saknar klubb.

Vilka OS-lag har bäst form?

Publicerad den av
Svara

Äntligen drar landslagssäsongen igång på bred front i Europa. Cyprus cup börjar i morgon och Algarve cup på onsdag.
Det handlar i och för sig om träningscuper, men prestigeladdade sådana, och under den kommande veckan får vi lite indikationer på hur det kan gå i OS till sommaren.

Sverige är i Portugal, och det är förstås mot Algarve de svenska blickarna i första hand riktas. Det känns logiskt, för i Algarve spelar tre av medaljkandidaterna i OS (Sverige, USA och Japan) och fem eller möjligen sex möjliga EM-lag till nästa år.

Men faktum är att den lite mindre prestigeladdade Cypernturneringen nästan är lika intressant i år. Där deltar nämligen fem OS-lag (Kanada, Sydafrika, Frankrike, England – och ej klara Nya Zeeland) och sex troliga EM-lag.
Faktum är att det bara är Brasilien och i viss mån Nordkorea som saknas av de seriösa medaljkandidaterna i OS. Det finns alltså anledning att hålla koll på båda turneringarna från i morgon och fram till nästa onsdag.

Det har spelats ett par träningskamper som förfäktningar. I Algarve besegrades Kina av USA i helgen. Amerikanskorna vann med 3–0 efter mål av Alex Morgan, Heather O’Reilly och Sydney Leroux. Se höjdpunkter från den matchen här. Och på Cypern har England besegrat Sydkorea med 2–1.

Men nu börjar alltså cuperna. Så här ser aktuella spelscheman ut:
Tisdag 28 februari, Cypern:
13.30: Frankrike–Schweiz, Holland–Italien och Sydkorea–Sydafrika
16.30: England–Finland, Kanada–Skottland, Nya Zeeland–Nordirland
Onsdag 29 februari, Algarve:
13.40: Japan–Norge
15.00:Tyskland–Island
16.00: Sverige–Kina och Ungern–Irland
16.45: Portugal–Wales
18.00: USA–Danmark
Torsdag 1 mars, Cypern:
13.30: Schweiz–England, Skottland–Holland och Nordirland–Sydkorea
16.30: Finland–Frankrike, Italien–Kanada och Sydafrika–Nya Zeeland
Fredag 2 mars, Algarve:
13.10: Danmark–Japan
14.30: Sverige–Island
16.00: Tyskland–Kina och Norge–USA
16.15: Portugal–Ungern
18.00: Wales–Irland
Söndag 4 mars, Cypern:
13.30: Italien–Skottland, Holland–Kanada och Nya Zeeland–Sydkorea
16.30: England–Frankrike, Finland–Schweiz och Nordirland–Sydafrika
Måndag 5 mars, Algarve:
15.10: Norge–Danmark, USA–Japan
16.00: Kina–Island
16.30: Sverige–Tyskland
18.15: Ungern–Wales, Irland–Portugal
Tisdag 6 mars, Cypern:
Placeringsmatcher
Onsdag 7 mars, Algarve:
Placeringsmatcher

Inga av Sveriges matcher tv-sänds här hemma. Däremot vet jag att vissa av Frankrikes, Japans, Portugals och USA:s matcher kommer att sändas i deras respektive hemland. De kan alltså åtminstone gå att hitta streamar från flera av matcherna i Algarve, och från några på Cypern.
Tillägg i efterhand: Sent omsider har Eurosport beslutat att direktsända Sverige–Tyskland den 5 mars 16.30. Troligen kommer man också att direktsända finalen den 7 mars.

Solo och Leroux till Fredrik Ljungbergs gamla klubb

Publicerad den av
Svara

Fredrik Ljungberg:s före detta klubb i USA, Seattle Sounders, har gjort klart med USA:s stjärnor Hope Solo och Sydney Leroux.
Det är en signal om att flera av USA:s landslagsspelare inte tänker nöja sig med att vara landslagsproffs. Men att de ändå tänker stanna och spela i någon av landets båda stora amatörligor, USL W-league eller WPSL.

Sounders spelar för övrigt i W-league. Fast det är WPSL som gör en specialsatsning på en elitdivision för att fylla luckan efter WPS.
Till WPSL:s nya elitdivision är numera sex av tänkta åtta–tio klubbar klara. Utöver de båda WPS-klubbarna Boston Breakers och Western New York Flash (från Buffalo/Rochester) ansluter ännu så länge FC Indiana, Chicago Red Stars, Aztek MA och ASA Chesapeake Charge från WPSL.
Aztek hör förresten hemma i Boston och Chesapeake spelar sina hemmamatcher i Odenton mellan Baltimore och Annapolis.

Jag har ju tidigare berättat att spelarna från USA:s landslag knappast kommer att spela för europeiska klubbar – i varje fall inte förrän efter OS.
Till Radiosporten berättade Pia Sundhage i måndags att förbundet nu har kontrakterat 23 spelare. De har fått kontrakt i tre olika nivåer, och skall inte behöva spela någon klubbfotboll i år för att få ihop ekonomin.

Vilka spelare det handlar om har jag inte hittat några uppgifter om. Men det känns väl rätt givet att de 18 som ingick i matchtruppen mot Nya Zeeland ingår.
Och att övriga fem också ryms inom de 28 spelare som var kallade till den samlingen.

De 18 spelarna i matchtruppen var förresten: Solo, Nicole Barnhart, Christie Rampone, Becky Sauerbrunn, Kelley O’Hara, Amy Le Peilbet, Rachel Buehler, Shannon Boxx, Amy Rodriguez, Heather O’Reilly, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Lori Lindsey, Tobin Heath, Leroux, Lauren Cheney, Alex Morgan och Abby Wambach.

Alex Morgan tog nakenbilder

Publicerad den av
Svara

Häromdagen kom Sports Illustrateds årliga baddräktsnummer ut i USA. Varje år kroppsmålas ett antal idrottsstjärnor i aktuell tidning. En av dem i år är USA:s anfallsstjärna Alex Morgan.
The Swimsuit Edition är en tidning som är extremt kopplad till utseende och skönhet – även om det nog även finns en tanke på att sälja badkläder kopplad till den…

Redan nu hör jag moralisterna mullra fram sin kritik mot att Morgan ställer upp på att fotas naken – för även om hon har en målad baddräkt på kroppen är hon ju i praktiken naken på bilderna.
Men jag har svårt att känna upprördhet över Morgans gästspel i baddräktsvärlden, som du för övrigt kan se ett klipp från här. Det sägs ju att all uppmärksamhet är bra.

Men utseendefrågan är intressant. Under VM var den uppe till diskussion flera gånger i den här bloggen.
Jag var till exempel inte så nöjd med att VM hade en officiell slogan som spelade på skönhet. Men delvis kritiserade jag arrangören med kluven tunga, för jag gjorde ju själv en lista över VM:s snyggaste spelare. Den listan ifrågasattes rejält av en känd tv-expert.

Jag gjorde listan dels för att jag tror att de som börjar med att titta på damfotbollen för att se snygga tjejer snart även har ett intresse av att se snygga mål. Dels för att damfotbollen behöver superstjärnor som frontas i alla möjliga kommersiella sammanhang.
Och tyvärr så säljer ett fördelaktigt utseende oftast mer än snygga mål.

Anna Kournikova:s största insats för damtennisen var inte på banan – även om hon också var en fantastisk tennisspelare.
Och David Beckham:s största tillgång som fotbollsspelare är nog trots allt inte den känsliga högerfoten.

Men som sagt, det finns många uppfattningar om den typen av uppmärksamhet som Alex Morgan nu får. Eller vad säger ni?

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Publicerad den av
1

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

Hemmadomare avgjorde för USA

Publicerad den av
Svara

Alex Morgan gjorde målen, men utan hemmadomare hade USA troligen förlorat mot Nya Zeeland i natt.
USA vände 1–0-underläge till seger med 2–1 i slutminuterna. Alex Morgan gjorde båda målen. Eller, hon gjorde bara ett – det andra.

Vid kvitteringen i minut 88 stoppades bollen av Nya Zeelands målvakt Jenny Bindon på mållinjen. Men en hemmadomare gick in och avgjorde.
För det handlade i en hemmadomare. Alla fyra domare kom nämligen från USA. Och vem av de assisterande Veronica Perez eller Jennifer Jones som blev matchhjältinna vet jag inte.

Däremot såg jag att den felaktiga kvitteringen gav USA hysteriskt med energi inför ett utsålt hus – 20677 åskådare – i FC Dallas Stadium i Frisco, Texas.
Så mycket energi att Morgan även kunde nicka en segerboll i tredje övertidsminuten.

Nu var det bara en träningskamp, och den oväntade matchhjältinnan gjorde säkert inte feldomslutet med vilje. Men det är ändå alltid olyckligt med hemmadomare.
För övrigt är ju domarna inom damfotbollen ofta väldigt mycket sämre än spelarna. Jag har lyft den frågan två gånger, dels under VM, dels nyligen under det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet.

Till själva matchen. Jag så den sista timmen, och noterade att Nya Zeeland blir svårslagna i OS – för jag räknar med att de kvalar in om ett par veckor. Målvakt Bindon verkar säker, man har ett välorganiserat försvarsspel och en hel mängd väldrillade fotbollsarbetare.
Dessutom har man vassa Hanna Wilkinson på topp. Det var också hon som gav laget ledningen när hon hann först på en blint slagen bakåtpass från Kelley O’Hara.

USA hade mycket bollinnehav, men trampade mest vatten under den timmen jag såg. Jag vet att Abby Wambach hade missat en högst tveksam straff tidigare i matchen – för visst skedde förseelsen utanför straffområdet? Men under de sista 60 minuterna var Wambach mest i vägen.

När USA kom till inlägg hade sällan deras affischnamn hunnit in i straffområdet. Jag har kritiserat Wambach tidigare, och fick ytterligare vatten på min kvarn av det jag såg i natt.
Samtidigt är jag medveten om att hon är en extrem vinnarskalle, och ofta spelar huvudrollen i avgörande matcher. Därför går det att förstå varför Pia Sundhage envisas med att alltid ge Wambach maximalt med speltid, även de dagar då hon mest känns som en bromskloss. Och ja, hon var faktiskt inblandad i segermålet, då hon vann nickduellen som gav Morgan chansen.
Fast jag är som nämnts nyfiken på att se hur USA:s anfallsspel skulle påverkas om Wambach fick följa någon match från bänken. Jag tror att det skulle bli mycket snabbare och mer oförutsägbart.

Se här, en landslagsspelare från USA som vill spela i Europa

Publicerad den av
Svara

Ännu så länge har inga WPS-förvärv presenterats av någon allsvensk klubb. Man väntar med spänning på när de första namnen blir offentliggjorda. Och vilka spelare vi får till Sverige.

Pia Sundhage har ju uppmanat USA:s landslagsspelare att stanna kvar på den nordamerikanska kontinenten.
Men Yael Averbuch, som är uttagen i Sundhages senaste – 28 spelare stora – trupp vill i alla fall till Europa. Hon twittrade så här häromdagen:

”Har jobbat hårt för att finna en klubb för säsongen 2012. Sökandet fortsätter. Visst finns W-league och WPSL i USA, men för tillfället söker jag mest på andra sidan Atlanten.”

Vilken klubb gör den kanonvärvningen?

Det finns ju fortfarande en hel del lediga platser i de allsvenska trupperna. Jag såg att en twitterkollega, Daniel, häromdagen gjorde ett snabbt överslag på hur många det handlar om. Han kom fram till åtta, fördelade enligt följande:
Göteborg FC 2
Umeå IK 1
Linköpings FC 1
Vittsjö GIK 3
Kristianstads DFF 1

Fast listan kan vara i underkant. För i går stod det klart att Jitex BK värvar Kanadas landslagsforward Christina Julien. Och enligt Daniels lista fanns det ingen ledig plats hos Mölndalslaget.
Och jag minns inte om listan gjordes före KIF Örebros värvning av Stephanie Labbé eller inte.

Vilka fler spelare finns det då att fynda i WPS? Jo, förstås en hel mängd från USA. Men många av dem kommer nog alltså att hamna i nämnda W-league eller WPSL.
Däremot finns det anledning att tro att de många utländska spelarna i WPS kommer att söka sig mot Europa, eller Japan.

Toppnamnen på listan är redan nämnda Marta (Brasilien) och Christine Sinclair (Kanada). Av dem förordar jag Sinclair av fotbollsskäl. Hon är både en målskytt och en framspelare. Dessutom gissar jag att hon är väldigt mycket billigare än Marta.
Av PR-skäl går däremot Marta först. Ingen annan spelare kan locka storpublik till alla allsvenska arenor. Men stämmer det att Marta har lönekrav på närmare sex miljoner kronor, så undrar jag om hon kommer att hitta någon klubb.

Vad finns det för fler utlänningar i WPS? Här är några heta namn:
* Kelly Smith, England
* Alex Scott, England – var utlånad till Arsenal i december.
* Maurine Goncalves, Brasilien
* Tameka Butt, Australien
* Manon Melis, Holland
* Kyah Simon, Australien
* Laura del Rio, Spanien
* Ali Riley, Nya Zeeland – men USA-född.
* Adriana Martin Santamaria, Spanien
* Anita Asante, England
* Laura Kalmari, Finland
* Gemma Davison, England
* Kimberly Brandao, Portugal – men USA-född.

Hur påverkas bilden av Wambach och Hope Solo av WPS-såpan?

Publicerad den av
Svara

Jag har försökt att ännu en gång sätta mig in i den tvist mellan WPS och Dan Borislow som lett till att USA:s liga har lagts på is det här året.

Det som förvånar mest är Abby Wambach:s del i allt. Dels att hon står bakom Borislow, dels att hon verkar vara beredd att representera damfotbollens Harlem Globetrotters – ett stjärngäng som bara skall spela uppvisningsmatcher.
Bara två dagar innan WPS rasade ihop svor Wambach trohet till Borislow i en intervju gjord för ESPN av den amerikanska landslagslegenden Judy Foudy. Du kan se den här. Hyllningen kommer cirka 2,15 in i klippet.

Även Hope Solo är positiv till den man resten av USA:s damfotboll numera hatar. Man frågar ju sig hur det påverkar superstjärnornas popularitet inom sin sport?
Och om inte sammanhållningen inom landslaget kan påverkas rejält negativt av den här soppan?

För övrigt hävdar Borislow själv via mejl som citeras i den här artikeln att han inte kan vara skälet till ligans sammanbrott. Han säger bland annat:

”Jag är inte orsaken till att ligan inte spelas. De hade olika skäl. Vi hade en uppgörelse och det fanns inte längre någon rättstvist. Jag tyckte det var en bra deal. Supportrarna skulle få se de allra bästa spelarna i världen, och jag behövde inte tävla i deras värld.”

Själv följde jag inte WPS så noga före VM i fjol. Och jag förundrades i höstas över att ett lag som Magic Jack, med halva USA:s landslag – Solo, Christie Rampone, Shannon Boxx, Lindsey Tarpley, Megan Rapino och Wambach – presterade så dåligt i ligan. De borde ju ha förutsättningar att vinna allt.
Men ju mer jag läser, desto mer inser man att Magic Jack inte är ett fotbollslag – det är en soppa. Man förstår hur spelare förlamats av bråk och interna stridigheter. Och att pengarna är roten till allt ont.

Dan Borislow är miljardär. Och han sågs som en frälsare när han i december 2010 köpte Washington Freedom, och flyttade laget till Boca Raton i Florida. Borislows pengar var tänkta att rädda ett WPS där fyra lag hade tvingats dra sig ur av ekonomiska skäl efter de två inledande säsongerna.
Pengarna lockade alltså WPS att knyta upp Borislow. Pengarna förblindar nu USA:s allra största stjärnor.

Många av Magic Jacks mindre namnkunniga spelare har däremot väldigt lite positivt att säga om Borislow. Den nuvarande Paris Saint-Germain-spelaren Ella Masar tar bladet från munnen i det här blogginlägget.

Kristianstads danska landslagsspelare Johanna B Rasmussen spelade också för Magic Jack. Hon lämnade Florida i början av augusti. Strax efter berättade hon i en artikel i Kristianstadsbladet om hur Borislow provat fem olika tränarkonstellationer under sin första säsong i WPS, och hur han skickade elaka mejl till sina egna spelare.
En av de fem tränarna var Borislow själv. En annan var Abby Wambach, som inte framställs speciellt positivt i Masars redan nämnda blogg.

Borislow bröt mot så många regler att ligaledningen i oktober beslöt att utesluta Magic Jack. Redan innan dess hade Borislow stämt ligan, och den processen slutade med att Magic Jack bara skulle spela uppvisningsmatcher.
Men tvisten tog alltså så mycket ekonomi och energi att WPS lades på is.
Och det enda i den här soppan som jag känner mig riktigt säker på är att sista ordet inte är sagt…

Var hamnar alla WPS-spelare?

Publicerad den av
Svara

Vart skall spelarna ta vägen? Det är frågan på allas läppar sedan WPS lades på is i förrgår.
Pia Sundhage uppmanar alla USA:s OS-aktuella spelare att strunta i klubbfotboll inför OS.
Så här sa Sundhage till GP om sina landslagsspelare:

”De gör som de vill, men jag tror inte att ni kommer att se en enda av dem i Sverige. De har väldigt bra förutsättningar i USA och är lojala mot sin arbetsgivare, förbundet.”

Men det finns ju mängder av spelare från andra länder, och dessutom ett stort antal duktiga amerikanska spelare som står utanför landslaget.
Och många av dem har tydligen redan hört av sig till svenska klubbar. Så här twittrade Kristianstads tränare Elisabeth Gunnarsdottir tidigare i dag:

”Det är verkligen silly season. I trodde aldrig att jag kunde få så många e-mejl och telefonsamtal från så många fantastiska spelare på 48 timmar. Vart skall alla ta vägen?”

Och där var den heta frågan igen.
Jag har funderat, och kommit fram till följande teori:

Många av de amerikanska spelarna kommer nog att tvingas spela i någon av de halvprofessionella ligorna USL W-league eller WPSL.
Den senare ligan har för övrigt erbjudit alla fem WPS-klubbarna varsin plats.

För de många utländska spelarna känns det som att allsvenskan och ytterligare fem ligor har första-tjing, nämligen engelska FAWSL, ryska ligan, tyska Frauen-Bundesliga, franska Feminine division 1 och japanska L-league.
Transferfönstret är i och för sig stängt till flera av dem, men har jag uppfattat saken rätt så går det att få dispens om man kommer från en nedlagd klubb.

Hur märks då det här i allsvenskan? Jo, de klubbar som har lediga platser i sina trupper gnuggar förstås händerna.
Göteborg har minst två platser lediga, Vittsjö har ett par–tre, Linköping har en och så vidare.
Det kommer säkert att dyka upp minst ett dussin WPS-spelare innan allsvenskan drar i gång. Men framför allt blir det spännande att se vad som händer vid höstfönstret, när alla USA:s OS-spelare skall ha klubbar. Då blir det huggsexa. En spännande sådan.
Plötsligt har silly season blivit mer intressant än någonsin förr.

Topplistan som blev en önskelista efter WPS fall

Publicerad den av
Svara

Under 1,5 veckor har jag följt det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Jag har sett alla Kanadas och USA:s matcher, och har utlovat en lista över kvalets bästa spelare.

Nu när WPS tråkigt nog valt att ställa in allt spel under 2012 är det här även en önskelista över vilka spelare jag helst vill se i allsvenskan under året.
Och ja, jag vet att USA:s landslagsspelare troligen inte kommer att spela någon klubbfotboll i år – i varje fall inte innan OS. Men man måste ju få drömma…

Här är i alla fall min lista över de fem spelare som var bäst i Vancouver:

1) Christine Sinclair, Kanada
28-åringen har blivit utnämnd till Kanadas bästa spelare sju år i rad. Hon är den enda stora anledningen till att hennes hemland hänger med hyfsat i världstoppen. Hon är också den stora anledningen till att Kanada spelar i OS till sommaren. Nio mål och tre assist stod målmaskinen för under kvalet. Men hon är mer än bara en målskytt. Sinclair är även en smart framspelare. Abby Wambach skall nyligen ha utnämnt Sinclair till världens bästa spelare. Så långt går inte jag, men tre i topp är hon nog…

2) Carli Lloyd, USA
Trots att hon har en ganska defensiv roll på USA:s centrala mittfält satte Lloyd sex mål på fem matcher i OS-kvalet. Dessutom var hon nyckeln till det fina spel amerikanskorna hade. Lloyd imponerade nämligen med sitt passningsspel. Hon var alltid spelbar, och löste i princip alla situationer.

3) Christie Rampone, USA
Var lite tveksam till henne efter att hon spelade fram till Japans 1–1-mål i VM-finalen i fjol. Men inser nu att det var ett olycksfall i arbetet. För 36 år gammal är hon fortfarande helt dominant i USA:s backlinje. Att Hope Solo höll nollan i fem matcher i rad är mycket Rampones förtjänst. Hennes snabbhet är slående, och hon stoppar ofta motståndarnas anfall innan de når straffområdet. Dessutom har Rampone god känsla i sina uppspel med högerfoten.

4) Lauren Cheney, USA
Ligger bakom väldigt många amerikanska avslut. Gjorde två mål och hade sju assist i kvalet. Rör sig smart, är spelskicklig och har förmågan att hitta fram med de avgörande passningarna.

5) Alex Morgan, USA
På 210 minuter spel stod den blixtsnabba forwarden för 4 mål och 6 assist. Och viktigt att påpeka – tre mål och två assist kom på 120 minuters spel mot Costa Rica och Kanada, alltså kvalificerat motstånd. Det är bara att slå fast, det finns inte många backar som hänger med Morgan.

Nej, varken Hope Solo eller Abby Wambach är med på listan. Solo mest för att hon inte behövde vara bra. Wambach nosade på en plats för sitt målskytte. Hon är fortfarande straffområdets drottning, och sex mål och fem assist på 285 spelade minuter är förstås väldigt bra. Fast inte tillräckligt här. Det kan vara hälsenorna som spelar spratt, men Wambach ser långsam ut ute på planen.
Jag tar inte heller med någon mexikansk eller costaricansk spelare. Men de var faktiskt inte ens nära. Närmast en plats på min topplista var faktiskt ytterligare en USA-spelare, nämligen Heather O’Reilly som såg väldigt rapp ut på sin högerkant.

Därmed sätter jag punkt för Nord- och Mellanamerikas OS-kval. WPS-diskussionen är däremot långt ifrån klar. Mer om den kan det bli redan i morgon.

Inget WPS 2012 – trots allt

Publicerad den av
Svara

USA hann knappt säkra sin plats i London-OS förrän spelarna nåddes av en dålig nyhet – proffsligan WPS läggs på is under 2012.

Det har varit många turer kring WPS sedan Caroline Seger, Marta, Christine Sinclair, Alex Morgan och de andra affischnamnen i Western New York Flash vann 2011 års titel efter straffsparksläggning i finalen mot Philadelphia Independence.

Jag har berättat om uteslutningen av Magic Jack, och den efterföljande konflikten med klubbens ägare, miljardären Dan Borislow. Jag har också berättat om ligans kamp för att få behålla sin proffsstatus. I båda fallen såg WPS ut att ha kommit fram till lösningar som gav hopp om en framtid. Först fick man dispens för att driva en proffsliga med bara fem lag, sedan hittade man en kompromisslösning med Borislow.

Trots det blir det alltså inget spel under 2012. Och nu står plötsligt en hel hög världsstjärnor utan klubb.

Såg på twitter att Alex Morgan satte firandet av sin kanoninsats mot Kanada i halsen, och skrev:

”Tråkig dag. #WPS”

Englands affischnamn Kelly Smith kom med en jobbannons:

”Letar efter en ny klubb”

Och nu rasar besvikna inlägg in från spelare, ledare och supportrar på twitter.
De amerikanska landslagsspelarna kommer säkert att erbjudas möjlighet att köra något specialupplägg med landslaget fram mot OS.

Men resten av spelarna? Några kommer säkert att dyka upp i allsvenskan. Men de svenska klubbarna börjar så smått ha värvat klart, och lär inte ha pengar nog att plocka hit några stora mängder spelare.
Och Tyskland, Frankrike och de andra ligorna på kontinenten är inget alternativ för vårsäsongen. Transferfönstret till dem stänger nämligen i morgon. Jobbigt läge alltså för ett 100-tal toppspelare.

Oj, vilken avklädning det blev

Publicerad den av
Svara

Huvuddelen av de över 25000 åskådarna kom till BC Place i Vancouver för att fira Kanadas OS-plats. De fick se sina favoriter bli rejält avklädda av ett urstarkt USA-lag.
Som Kanadas storstjärna, och lagkapten Christine Sinclair sa i en tv-intervju efteråt:

”USA visade i dag varför de är bäst i världen – och varför vi inte är det.”

Siffrorna 4–0 (3–0) var helt klart i underkant. Amerikanskorna kunde ha gjort fler mål – om de gått hundraprocentigt för det. USA har hittat stilen, och lär bli storfavoriter att försvara sitt OS-guld.

För USA var det här en match där flera spelare visade Pia Sundhage att de vill tillhöra startelvan i OS, framför allt:
* Kelley O’Hara. Jag har aldrig sett Amy LePeilbet:s storhet. Enligt min uppfattning är O’Hara ett klart bättre alternativ på vänsterbacken. Hon är en bättre passningsspelare, och har bättre inläggsfot.
* Lori Lindsey. Löpstark och passningsskicklig. Kan inte tänka mig att någon saknade Shannon Boxx den här dagen.
* Alex Morgan. Två mål och två assist. Planens gigant visade extrem snabbhet, och blir svår att hålla på bänken framöver.

I Kanada fanns det inte många plusvarianter. Coach John Herdman sa efteråt i kanadensisk tv att han är glad att laget har ett halvår på sig, för att avståndet till USA var alldeles för stort. Det är bara att hålla med. Två vinnare finner jag dock i Kanada, båda med anknytning till Dalsjöfors:
* Melissa Tancredi. Saknades rejält i första halvlek. Utan henne på planen fanns det ingen som kunde servera bollen till Christine Sinclair. Det lär dröja innan coach Herdman bänkar Tancredi igen.
* Emily Zurrer. Du kanske tänker att: men hon är väl inte ens med i truppen? Nej, just det. Bristerna i Kanadas mittförsvar borde öppna dörren för Zurrer igen. För det mittförsvar Herdman ställde på benen i dag höll ingen olympisk klass.

Jag återkommer med fler synpunkter och tankar kring det här OS-kvalet de närmaste dagarna. Bland annat utlovas min lista över turneringens fem bästa spelare. Men nu är klockan 04.20 och det hög är tid att sova…

Jag säger det igen – Alex Morgan är ett större hot än Wambach

Publicerad den av
1

USA leder med 3–0 i halvtid mot Kanada, och Abby Wambach har gjort två mål. Trots det står jag fast vid den uppfattning jag hade inför OS-kvalet – Alex Morgan håller på att konkurrera ut Wambach.

Eller mer korrekt formulerat, Morgan borde vara på väg att sätta Wambach på bänken. Fast Pia Sundhage har med tydlighet visat i de här kvalmatcherna att hon vill ha ledartypen Wambach på planen. Den allt långsammare veteranen har en given plats i USA:s startelva.

Sundhage borde dock inte ha kunnat missa att USA:s anfallsspel har blivit bättre varje gång Wambach har bytts ut. Farten har ökat, men även effektiviteten. I dag har Wambach dock varit effektiv. Trots att hon har varit ganska osynlig står hon ändå på två mål och ett assist.
Det hindrar inte att alla dagens tre mål bär Alex Morgans signatur. Hon har sprungit sönder och samman Kanadas backlinje, och är den som serverat Wambach. Morgan står på ett mål och två assist.
Jag hade gärna velat se Morgan och smarta Lauren Cheney på topp. Och det får jag tydligen i andra halvlek. Kul.

Så här har för övrigt lagen ställt upp i första halvlek:
USA: Hope Solo – Heather Mitts, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Kelley O’Hara – Carli Lloyd, Lori Lindsey – Amy Rodriguez, Alex Morgan, Megan Rapinoe – Abby Wambach.
Kandada: Erin McLeod – Robyn Gayle, Candace Chapman, Shannon Woeller, Lauren Sesselman – Kelly Parker, Desiree Scott, Kaylyn Kyle, Sophie Schmidt – Christine Sinclair och Christina Julien.

Varför skall tjejerna tvingas ha så usla domare?

Publicerad den av
Svara

Ser Alex Morgan leda USA i en överkörning av Kanada i finalen av det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Och konstaterar igen hur usel domarinsatsen är.

Lika bra som USA är – de leder med 3–0 efter en halvtimmes spel, lika dålig är domaren. Hon har absolut ingen känsla för spelet. För det är en hon – och där ligger problemet.
Det är inte så att jag anser att kvinnor inte kan döma – inte alls. Däremot anser jag att det finns alldeles för få tillräckligt bra kvinnliga domare. Alldeles för få.

Tanken att tjejer skall dömas av tjejer är bra i teorin, men funkar inte i praktiken. Inte än.
Det funkar inte på nationell nivå, och inte på internationell nivå. Eftersom jag är från Borås, och har sett en mängd division I-matcher med Dalsjöfors de senaste åren, vet jag att huvuddelen av de kvinnliga domare som dömer i ettan inte är kvalificerade för den nivån. Jag har ofta gråtit över genomusla domarinsatser. Och vad värre är, även under fjolåret i allsvenskan visade det sig att flera domare var för dåliga. De tvingades helt enkelt döma på en nivå de inte klarar av.

Det vinner ingen på. Inte domaren, och definitivt inte lagen.

Jag hör de kanadensiska tv-kommentatorerna konstatera att Pia Sundhage har klagat på domarinsatserna under OS-kvalet. Jag förstår henne.

För jag har sett ett antal rena överfall, som ibland inte ens blivit frispark. De främsta lagen spelar riktigt bra fotboll. De förtjänar domare som är på deras nivå. Så låt manliga domare döma i damfotbollen igen. Det vinner alla på.