Diamantbollen – och Arnth till Arsenal

Janni Arnth

Linköpings lagkapten Janni Arnth har skrivit på för Arsenal och hon lämnar därmed östgötarna efter 4,5 säsonger.

Det är förstås ett tungt tapp för LFC som har haft allt annat än kontiniutet i sin trupp de senaste åren. Fram till och med SM-guldet 2016 var klubbens framgångsrecept just att man lyckades behålla sina bästa spelare.

Efter guldet har det sett helt annorlunda ut. Kvar från guldlaget för två år sedan kommer man bara ha enstaka spelare nästa år. Under kontrakt är Tove Almqvist (13 matcher 2016) och Wilma Thörnkvist (1 match). Sannolikt blir dessutom Emma Lennartsson (16 matcher) kvar i klubben.

Som många av er redan har märkt finns det nu en Silly seasonsida här på bloggen. Klicka in via menyn ovanför det här inlägget.

I kväll är det dags för Fotbollsgalan. I ett tidigare inlägg har jag gått igenom och tippat vilka som får priserna. Som framgår av inlägget är Nilla Fischer min vinnare av diamantbollen. Jag tror att Kosovare Asllani är huvudmotståndare, samt att även Caroline Seger och Elin Rubensson kommer att vara uppe till diskussion.

 

Det skrevs historia i eftermiddags

I förra inlägget ställde jag frågan: Hur många gånger har vi vunnit borta mot topp-tio-lag på bortaplan under 2010-talet? Dessutom efter att ha hållit nollan.

Jag antog att ingen satt inne på svaret, utan gjorde en egen efterforskning. Och den visar att landslagets 2–0-seger i England är historisk på många sätt.

Sedan världsrankingen infördes hade Sverige inför den här söndagen:

1) aldrig vunnit på bortaplan mot ett topp-tre-lag.
2) aldrig hållit nollan borta mot ett topp-tre-lag.
3) inte vunnit borta mot ett topp-tio-lag under ordinarie tid på över tio år.

Värt att veta här är förstås att världsrankingen infördes för drygt 15 år sedan, den första presenterades den 16 juli 2003.

Det hör förstås också till saken att vårt landslag inte spelar speciellt många bortamatcher mot topp-tio-lag. Vi möter oftast de andra topplagen på neutral plan i Algarve cup eller vid mästerskap.

I min genomgång hittar jag totalt 20 bortamatcher på 15 år mot lag på världsrankingens topp-tio. Av dem har sju varit mot lag på topp-tre.

Här är alla matcherna, men den senaste först. Och med Sveriges siffror först:

11/11 2018, Träning: England (3), 2–0
27/11 2017, Träning: Frankrike (4), 0–0

16/8 2016, OS-semifinal: Brasilien (8), 0–0 – vinst med 4–3 efter straffar
7/8 2016, OS: Brasilien (8), 1–5
3/8 2014, Träning: England (8), 0–4
8/2 2014, Träning: Frankrike (5), 0–3
20/7 2012, Träning: Storbritannien (England rankat 9), 0–0
20/11 2011, Träning: USA (1), 1–1
26/10 2011, Träning: Tyskland (2), 0–1
17/5 2011, Träning: England (10), 0–2
16/9 2010, VM-kval: Danmark (10), 1–2 – 2–2 efter förlängning
17/7 2010, Träning: USA (1), 0–3
13/7 2010, Träning: USA (1), 1–1
20/7 2008, Träning: Norge (5), 2–0
8/11 2007, OS-kval: Danmark (8), 4–2
30/8 2007, Träning: Danmark (6), 2–1
15/7 2006, Träning: USA (2), 2–3
26/6 2004, EM-kval: Italien (10), 1–2
3/2 2004, Träning: Kina (5), 2–2
21/9 2003, VM: USA (1), 1–3

Självfallet är straffvinsten mot Brasilien i OS-semifinalen 2016 den klart största bortasegern vi tagit mot en annan toppnation under den här perioden. Därefter kommer OS-kvalvinsten i Danmark 2007 och VM-kvalförlusten mot danskorna 2010.

Men utanför tävlingsmatcherna slår eftermiddagens vinst högt.

Fin skalp i Rotherham

Sverige vann med 2–0 borta mot England. Även om det är en träningsmatch och att England kom till spel utan viktiga spelare som Karen Barsley, Fran Kirby och Jodie Taylor måste det här väl ändå anses vara en av våra starkare insatser på senare år. För hur många gånger har vi ens vunnit borta mot topp-tio-lag på bortaplan under 2010-talet? Dessutom efter att ha hållit nollan.

Den andra halvleken var inte lika trygg som den första. Framför allt hade engelskorna en bra press på oss under den första kvarten. Men vårt försvar höll emot, och efter ett tag började vi också få lite spel. Mycket för att Fridolina Rolfö kom in och höll i bollen.

Som sagt, en mycket bra seger.

Stark svensk halvlek i Rotherham

Anna Anvegård

Jag fick hjälp att åter få igång mitt Cmorekonto lagom till nationalsångerna. Sedan fick jag se en bra svensk halvlek. Så bra att landslaget leder med 2–0 i paus borta mot England. Det är siffror som inte alls är ologiska. Jag har nämligen räknat till 4–1 i målchanser och 5–0 i hörnor.

Sverige hade ett bra läge redan efter 18 sekunder. Sedan hade England övertag i bollinnehavet den första dryga kvarten. Men jag var aldrig speciellt orolig. För jag tyckte att svenskorna låg bra i defensiven, samt att man fann bra ytor i omställningarna. Det fattades dock lite kvalitet och tajming i anfallen.

I 20:e minuten kom 0–1. Sofia Jakobsson gjorde det på egen hand när hon klev in från högerkanten och drog i väg ett vänsterskott över hemmamålvakten Carly Telford. Jag är lite splittrad kring om det var en målvaktstavla eller inte. Även om det var ett helt okej skott tycker jag faktiskt att Telford borde ha varit närmare att rädda.

Jakobsson var inblandad även i Anna Anvegård:s 0–2, som kom i efterspelet till en hörna i 33:e minuten. Jakobsson vann en andraboll och lyfte in ett inlägg som Kosovare Asllani styrde ner till Växjöforwarden, som snyggt drog upp bollen i nättaket. Anvegård vände och sköt i samma rörelse. Snyggt.

Strax efter hade Caroline Seger en nick i stolpen. Det kunde ha varit 0–3, men det hade möjligen varit lite för mycket av det goda.

Samuelsson, Ilestedt och Anvegård i startelvan

Peter Gerhardsson har presenterat sin sista startelva för året, eller starelva som det heter på förbundets hemsida. Det är givetvis inte tänkt att stå så, men när man är i England och har flera stjärnor i laget kan man tycka att det är ett passande stavfel.

I frånvaro av Nilla Fischer, Hanna Glas och Stina Blackstenius väljer Gerhardsson att satsa på trion Jessica Samuelsson, Amanda Ilestedt och Anna Anvegård. Han kör trebackslinje vilket gör att Samuelssons och Ilestedts roller känns självklara. Det ser ut som att Anvegård tar Blackstenius uppgift som spets.

Men det blir lite intressant att se hur trion Anvegård, Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson fördelar uppgifterna. Om man nu kan se matchen. Den startar 14.30 och sänds som stream på Cmores hemsida. Jag har ett Cmorekonto, men det har inte funkat de senaste veckorna. Så nu tänkte jag sätta punkt och ställa mig i telefonkö.

Här hela den svenska elvan: Hedvig Lindahl – Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson – Samuelsson, Elin Rubensson, Caroline Seger, Jonna Andersson – Jakobsson, Anvegård, Asllani.

Glas skadad och Nederländerna mot VM

Dagens landslagsnyhet är att Hanna Glas missar helgens bortalandskamp i England. Det är för övrigt en match som sänds på Cmore Live 14.30 på söndag.

Det öppnar därmed för comeback i startelvan för Jessica Samuelsson. En annan högst tänkbar lösning är ju att spela Nathalie Björn som högerback. Jag gissar att Samuelssons hälsoläge avgör vilket av alternativen som Peter Gerhardsson väljer.

I övrigt i kväll har Nederländerna tagit ett stort steg mot VM. Inför 23 750 åskådare i Utrecht – nytt publikrekord för en VM-kvalmatch i Europa – gjorde Sherida Spitse, Lieke Martens och Vivianne Miedema varsitt mål i den andra halvleken. Trion såg därmed till att Europamästarinnorna åker till Schweiz med 3–0 i bagaget.

Det har hänt att lag tappat en 3–0-ledning på bortaplan, men inte så ofta. Jag ger Nederländerna minst 95–5 i odds inför returen.

Noterbart var att Loes Geurts återigen är förstamålvakt i Nederländerna. Efter att inte ha stått en minut i gruppspelet har den formstarka Göteborgsmålvakten nu spelat alla tre playoffmatcherna.

I går spelades för övrigt några träningslandskamper. Sveriges motståndare i helgen, England, vann med 3–0 borta mot Österrike efter att de båda debutanterna Chioma Ubogagu och Georgia Stanway gjort var sitt mål och Rachel Daly styrt in det tredje.

Och i Portugal vann USA med 1–0, ett resultat som innebär att amerikanskorna är fortsatt obesegrade under 2018. Jessica McDonald gjorde sitt första landslagsmål och blev segerskytt när den 17:e segern för året bärgades. Dessutom har man två kryss.

USA avslutar sitt landslagsår i Skottland på tisdag. Torsdagens seger var för övrigt en milstolpe i amerikansk damfotboll. Det var nämligen landslagets seger nummer 500. Den togs inför svaga 980 åskådare i Estoril.

Lyon–Wolfsburg och Argentina mot VM

Nyss lottades kvartsfinalerna i Champions League. För första gången saknades alltså ett svenskt lag bland lotterna. Det saknades däremot inte dramatik i lottningen.

Den moraliska finalen spelas nämligen redan i kvartsfinal. Det är fri lottning från kvartsfinalen, vilket gjorde det möjligt att dra Lyon mot Wolfsburg redan här. Och precis så blev det. Det är något som förstås är vansinnigt tråkigt för turneringen, eftersom man ju vill ha kvar de bästa lagen så länge som bara är möjligt.

Det har hänt tidigare att de två högst rankade lagen har lottats mot varandra på ett tidigt stadium. För två år sedan lottades Lyon och Wolfsburg mot varandra i just kvartsfinal. Då vann Lyon med totalt 2–1. Och i turneringen 2013/14 lottades Lyon och Turbine Potsdam, som då var de två högst rankade lagen i Europa, mot varandra redan i åttondelsfinal.

Andra lag som drog nitlotter var svensklagen Chelsea och PSG. Dels möts de i kvartsfinal, men framför allt blir det så att vinnaren i deras möte ställs mot vinnaren av Lyon och Wolfsburg i semifinal. Chelsea och PSG får således väldigt svårt att nå finalen.

Vinnarna i dagens lottning blev Bayern München och Barcelona som båda har drömläge att nå sin första Champions Leaguefinal någonsin. De båda hamnade nämligen på samma halva som uppstickarna Slavia Prag och LSK Kvinner.

Noterbart här var att Nadine Kessler som höll i lottningen inte visste det norska lagets namn, utan kallade dem rätt och slätt för Kvinner. Det måste man tyvärr säga är högst oprofessionellt. Jag kan möjligen förstå att man får fel på något lagnamn när man skall lotta in flera hundra i en turnering, men det är inte okej när det bara är åtta lag kvar.

Så här föll lottningen ut. Kvartsfinaler:

* Slavia Prag–Bayern München

* FC Barcelona–LSK Kvinner FK

* Lyon–Wolfsburg

* FC Chelsea–PSG

Semifinaler:

* Lyon/Wolfsburg–Chelsea/PSG

* Slavia Prag/Bayern München–Barcelona/LSK Kvinner

Kvartsfinalerna spelas 20/21 mars och 27/28 mars. Semifinalerna spelas 20/21 april och 27/28 april och finalen spelas på Ferencvaros Stadium i Budapest den 18 maj.

Det om Champions League. Nu till VM, där Argentina med största sannolikhet blir ett av lagen. Argentina tog nämligen ett mycket stort steg mot Frankrike och VM-slutspelet i natt. Hemmamatchen mot Panama slutade hela 4–0 efter att två av målen kommit på övertid.

Jag har inte sett matchen, men rapporterna säger att Panama tappade huvudet på slutet och fick två utvisningar. Och när man ser det här agerandet från Katherine Castillo i eget straffområde på övertid låter det som att rapporterna kan vara korrekta.

Inget talar således för att Panama skall kunna vända på hemmaplan.

Redan i nionde minuten fick Argentina straff. Estefania Banini slog den dock inte bättre än att den räddades av Panamas unga målvaktstalang Yenith Bailey.

Argentinas två första mål kom i stället i av Mariana Larroquette i 21:a minuten och av Eliana Stabile i 27:e.

I 95:e minuten kom sedan 3–0 genom Yamila Rodriguez och i 98:e gjorde Stabile sitt andra mål, den här gången från straffpunkten.

Kul förresten att se från bilderna att det ser ut att ha varit väldigt mycket folk på plats i Buenos Aires för att se matchen. Damfotboll är ju normalt något som fotbollslandet Argentina skiter fullständigt i. Landslaget spelade bara en match under tre år 2015–17. I princip är man bara i gång vid VM-kval.

Så till Sverige, där det ser ut att kunna bli en utökning av damallsvenskan. I en enkät som Radiosporten gjort är 18 av 26 elitklubbar positiva till att öka ut antalet lag, och bara två var negativa.

En av de negativa var Piteås ordförande Kent Ögren. Han trycker på i första hand på kvalitet och ökade resekostnader. I inslaget berättar han för övrigt att Piteå IF lägger ungefär en miljon kronor per år på resor. Där är det ju inte bara A-laget som har långa sträckor till bortamatcherna, även F19-laget lär ju kosta väldigt mycket.

Tidigast 2021 skulle det kunna bli 14 lag i högsta serien.

Blackstenius, Houghton och ytterligare ett drömmål

Stina Blackstenius

Stina Blackstenius har skadat näsan och är inte aktuell för spel mot England på söndag. Montpellierforwarden kommer överhuvud taget inte att ansluta till den pågående landslagssamlingen.

Därmed blir forwardsfrågan en intressant sak. Blackstenius har hela tiden varit Peter Gerhardsson:s förstaval som toppforward. Andravalet har varit Mimmi Larsson, som inte är uttagen i den här truppen.

De fyra alternativ som är med i Sheffield är Anna Anvegård, Fridolina Rolfö, Julia Spetsmark och Sofia Jakobsson. Av dem är inte Rolfö redo för en hel match och känslan är att Spetsmark mest är med i truppen för att få visa upp sig.

Kanske att Anvegård för första gången (?) kan få spela i den positionen hon har i Växjö, eller så spelar man Jakobsson som spets. Med tanke på att Gerhardsson pratade om behovet av erfarenhet när han presenterade truppen är det kanske mest troligt att valet faller just på den sistnämnda.

För motståndet svarar alltså starka England. Engelskorna spelar två matcher under den här samlingen, den första i Österrike redan på torsdag. Förbundskapten Phil Neville har tagit ut följande trupp:

Noterbart är att lagkapten Steph Houghton står på 99 landskamper. I England är det stort att nå upp till 100, så stort att Neville vill att hon skall få göra det på hemmaplan. Därmed vilas Houghton på torsdag. Gissningsvis vilas även flera andra vanliga startspelare i den matchen, och så läggs fokus på hemmamötet med Sverige.

När det gäller det heta, och utsålda playoffmötet mellan Nederländerna och Schweiz missade jag i gårdagens inlägg att Ramona Bachmann faktiskt är avstängd i första matchen. Det är förstås ett riktigt tungt avbräck för schweiziskorna.

För nederländsk del kom det däremot goda nyheter i helgen, då Lieke Martens gjorde comeback för Barcelona i 0–0-matchen mot Valencia. Det var Martens första match på nästan fyra veckor. Det känns som klar fördel Nederländerna i den här playoff-finalen, låt oss säga 85–15.

Så till damallsvenskan där nykomlingen Kungsbacka DFF arrangerar öppna provträningar i en hel månad framåt. På ett sätt är det kanske ett bra sätt att hitta nya talanger. Men tyvärr ser jag det här mest som ett bevis för hur dålig scoutingen är inom damfotbollen.

Elitlagen på herrsidan har oftast örnkoll på utbudet och handplockar sina talanger. På gott och ont ligger damfotbollen långt efter på den här fronten.

Apropå damallsvenskan har jag glömt att meddela helgens nyhet om att nyttiga Becky Edwards lämnar Kristianstad. Helt klart en kännbar förlust.

Till elitettan där Umeå värvar tillbaka stabila målvakten Tove Enblom från nygamla seriekonkurrenten IFK Kalmar.

När vi ändå är i elitettan rapporteras om tränarbyte i Asarum. Efter tre framgångsrika år lämnar Stefan Ekstrand, och ersätts av Jens Wedeborg.

Slutligen lite internationellt. I går hyllades jag Ewa Pajor:s läckra cykelspark. Men jag glömde att skriva med att polskan förlängt sitt kontrakt med Wolfsburg att gälla till 2022.

När jag radade upp drömmål glömde jag även av Dzsenifer Marozsan suveräna mål från i lördags. Även om jag ser Pajors mål som snäppet bättre förtjänar även Lyontyskan att vara med i diskussionen kring nomineringar till Årets mål.

Tre drömmål

I dag har landslaget samlats i Sheffield för årets sista samling. Men även om matchen mot England på söndag blir intressant är fokus den kommande tiden riktad mot avslutningen av VM-kvalet.

Det återstår att tillsätta sex av de 24 platserna till nästa års VM-slutspel i Frankrike. En av dem går antingen till Nederländerna eller Schweiz. De båda möts i finalen av Europas playoffspel på fredag och tisdag.

För Schweiz är det förstås skönt att deras storstjärna Ramona Bachmann visade målform i helgen. Hon gjorde båda målen när Chelsea vann med 2–0 mot West Ham. Det här får man väl kalla lite av ett drömmål?

Bachmanns form är extra viktig med tanke på att den andra schweiziska storstjärnan Lara Dickenmann har dragit av korsbandet och därmed förstås inte kan spela i playoffet.

Tillagt i efterhand: Uppmärksammades på att Bachmann faktiskt är avstängd i fredagens match, vilket försvårar läget betydligt för Schweiz.

En andra VM-plats kommer antingen att gå till Argentina eller Panama. De möts i playoff på torsdag och tisdag. För övrigt skulle jag inte ha något emot att få det lag som vinner det playoffet i Sveriges grupp nästa år.

De sista fyra platserna fördelas i slutet av månaden i Afrika (tre platser) och Oceanien (en plats).

I kommande inlägg blir det mer om vårt landslag och om de landskamper som spelas kommande dryga vecka. Nu till två drömmål. Vi börjar lite lugnt med den här fullträffen av chilenska Maria Jose Rojas i Australiens W-league:

Sedan till en het kandidat till Årets mål inom damfotbollsvärlden 2018. Det här är ju en högklassig bicycleta från Wolfsburgs polska måldrottning Ewa Pajor. Ett mål med mycket hög svårighetsgrad.

Det blir ett kort inlägg i kväll. Ett inlägg som avslutas med ett grattis till LB07 som i går blev svenska mästarinnor i F19-klassen. Grattis.

Pitepengar, Växjötränare och dansk seriefinal

Piteå fortsätter att göra ekonomi av sitt SM-guld. Under fredagen fick man ytterligare 236 000 kronor från en hotellägare i Piteå. Inklusive de 500 000 man får från EfD och Uefa för nästa års deltagande i Champions League har klubben nu fått in en bit över 1,5 miljoner kronor den senaste veckan.

I Växjö ser det ut att bli tränarbyte. I Smålandspostens sportpodd från förra veckan sa lokale sportjournalisten Dan Magnusson att:

”Nu tror jag mig ha märkt av lite oroväckande röksignaler från föreningen. Det verkar som att Pierre Fondin inte kommer att vara kvar nästa säsong. Ingen säger någonting bestämt men mycket tyder på att så blir fallet.”

I podden sägs även att Pierre Fondins kontrakt gällde till den 1 november, och att han inte hade erbjudits någon förlängning. Kontraktet löpte alltså ut i torsdags. Jag har inte sett några officiella kommentarer från Växjö DFF. Däremot såg jag den här tweeten från Pierre Fondin under lördagen, en tweet som väl tveklöst känns som ett avsked:

I F19-SM blev det AIK som tog hem bronset via 5–4 mot Umeå.

I den danska seriefinalen vann Bröndby med hela 4–0 mot Fortuna Hjörring. Tre av målen kom i den andra halvleken. Ledningsmålet gjordes av Nanna Christiansen.

Nanna Christiansen

I Tyskland spelades det en match i Frauen-Bundesliga under lördagen. Där vann Hoffenheim med klara 3–0 borta mot Leverkusen. Hoffenheim har inlett årets säsong bra och har nu 15 poäng efter åtta omgångar.

En av målskyttarna var Österrikes Nicole Billa, en spelare jag gillade under fjolårets EM-slutspel för hennes fantastiska presspel.

Nicole Billa

I Frankrike spelades fem matcher. Montpellier vann med 2–0 mot Paris FC. Noterbart där att Stina Blackstenius fick börja på bänken, trots att hon hade gjort sex mål på de två närmast föregående omgångarna. Hon byttes in i 76:e minuten i stället för 1–0-skytten Valerie Gauvin. Linda Sembrant och Sofia Jakobsson spelade från start. Den senare byttes ut i slutminuten.

 

Koll på helgens höjdpunkter

Den svenska damfotbollssäsongen är i princip över. De senaste dagarna har Uppsala och AIK tagit de två sista platserna i vårens gruppspel i Svenska cupen.

En landskamp återstår nästa helg, och i morgon spelas SM-finalen för F19-lag. I F19-SM blir det ett Malmöderby mellan Rosengård och LB07 i finalen, som sänds 13.45 både på damallsvenskan.tv och på Obos damallsvenskans facebooksida.

18.15 i kväll är det bronsmatch mellan AIK och Umeå, även den sänds på samma plattformar.

Det känns för övrigt inte som någon tillfällighet att det är just de här fyra klubbarna som nått semifinalerna. Det handlar ju nämligen om fyra föredömen på ungdomssidan, fyra klubbar som är väldigt bra på talangutveckling.

Tittar vi utanför våra nationsgränser går det att se Fridolina RolföDFB-tv i morgon 15.00. Så sänds nämligen mötet mellan Bayern München och SC Sand.

I övrigt är de en relativt tråkig helg runt om i Europa, där topplagen i Tyskland och Frankrike ställs mot lag längre ner i tabellen.

Blicken riktas därför i stället mot England och Italien, där de mest spännande matcherna avgörs. Båda under söndagen. I England ställs Jessica Samuelsson och hennes Arsenal mot tabelltrean Birmingham klockan 13.30. Arsenal har ju imponerat stort under serieupptakten och har maximala 18 poäng och fantastiska 31–3 i målskillnad. Målsnåla Birmingham har bara 6–3 i målskillnad, men har ändå lyckats skrapa ihop 13 poäng på sex omgångar.

15.00 är det sedan tidig seriefinal i Italien, mellan Juventus med Petronella Ekroth och Milan. Båda lagen står på 13 poäng efter fem spelade omgångar. Vad jag kan finna har vi för övrigt ännu så länge inga svenskmål i den italienska ligan den här hösten.

Tillagt i efterhand: Jag glömde ju att det även är seriefinal i den danska ligan i dag. Den startade 13.00 och spelas förstås mellan de båda obesegrade storklubbarna Bröndby och Fortuna Hjörring. Den skall gå att se via länk i bifogad tweet.

https://twitter.com/applessquabble/status/1058687392893284352

Rosengårds fiasko fullbordat

När FC Rosengård för två veckor sedan föll med 3–2 hemma mot Slavia Prag hade jag rubriken ”Slavias skräll – bra eller dåligt för Rosengård?”.

I kväll har vi fått sista delsvaret på den där frågan. Det förkunnade att matchen var början på två sportsliga katastrofveckor för Malmöklubben.

Hemmaförlusten ledde nämligen varken till någon skärpning eller till något lyft. Och med tanke på hur meriterad och namnkunnig Rosengårds trupp är så är det ett fiasko att varken sluta topp två i damallsvenskan eller klara av att ta sig vidare till kvartsfinal i Champions League.

Det senare innebär för övrigt även ett historiskt bottennapp för svensk damfotboll. Vi har alltid tidigare haft minst ett lag vidare till kvartsfinal i Europacupspelet. Men det är ju nya tider. Jag skrev om utvecklingen i Champions League i våras.

Men även om jag då påtalade att de svenska chanserna kommer att minska för varje år hade jag inte kunnat ana att ett av våra topplag skulle åka ut mot tjeckiskt motstånd redan i år. Jag skrev ju:

”Kollar jag in i kristallkulan ser jag goda chanser att ha svensk representation i kvartsfinal i ytterligare några säsonger. Damallsvenskan är fortfarande såpass högt rankad att våra lag får ha otur i lottningen om inte något av dem skall slå sig in bland de åtta bästa.”

Rosengård hade tur i lottningen, men är ändå utslaget. Och vad jag såg av de båda matcherna var det inte orättvist. Slavia var helt enkelt det bättre laget.

https://www.youtube.com/watch?v=21z-A10cAJY&t=6s

Rosengård hade mycket boll, och vann hörnorna med 11–3. Men precis som så många gånger tidigare i år var Malmöklubben uddlös. Uefas officiella statistik visar bara ett enda Rosengårdsavslut mot mål. Med sådan statistik är det inte lätt att vinna med två måls marginal…

Den stora Rosengårdschansen fick Glodis Perla Viggosdottir efter 53 minuter. På en lyftning efter hörna var isländskan plötsligt helt fri sex–sju meter från målet. Men hennes nick var faktiskt inte ens nära att gå inom ramen.

Och Rosengård var heller aldrig riktigt nära att avancera. I förrgår läste jag att Anja Mittag hade undvikit att följa olika medier efter förlusten i Göteborg. Jag tror att hon gör bäst i att fortsätta hålla sig borta från medierna de närmaste dagarna, i varje fall om hon vill undvika negativa rubriker.

Personligen rankar jag Rosengårds förlust som det näst största svenska Champions Leaguefiaskot någonsin.

Det största är utan tvekan när Umeå åkte ur upplagan 2010/11 med 4–1 mot Apollon från Cypern. Sedan håller jag dagens nederlag som värre än Linköpings respass mot Bröndby i kvartsfinalen 2015 och även värre än Umeås semifinalförlust mot ryska Zvezda Perm 2009.

Och som sagt, det är alltså första gången någonsin vi inte har med något svenskt lag till kvartsfinal. Här är alla svenska kvartsfinallag sedan tävlingen startade som Uefa Women’s Cup 2001/02:

2002: Umeå IK till final.
2003: Umeå IK vann.
2004: Umeå IK vann. Malmö FF till semifinal.
2005: Djurgården/Älvsjö till final. Umeå IK till kvartsfinal. Sveriges båda representanter i kvartsfinalen. Det är det enda svenskmötet någonsin i turneringen.
2006: Djurgården/Älvsjö till semifinal.
2007: Umeå IK till final.
2008: Umeå IK till final.
2009: Umeå IK till semifinal.

Fram till och med 2009 fick länderna bara ställa upp med ett lag. Undantaget var att det land som de regerande mästarna kom från. Sverige hade således två lag 2004 och 2005. Men från 2010 bytte turneringen både format och namn. Numera heter den Women’s Champions League och de bästa nationerna får ha med två lag. Det kan bli tre om mästarlaget inte spelar till sig en plats i det egna ligaspelet.

2010: Umeå IK till semifinal.
2011: Linköping till kvartsfinal.
2012: Malmö och Göteborg till kvartsfinal.
2013: Malmö och Göteborg till kvartsfinal.
2014: Tyresö till final.
2015: Linköping och Rosengård till kvartsfinal.
2016: Rosengård till kvartsfinal.
2017: Rosengård till kvartsfinal.
2018: Linköping till kvartsfinal.
2019: –

När kvartsfinalerna lottas klockan 13.00 den 9 november är det följande åtta lag som är kvar: Barcelona, Bayern München, Chelsea, LSK Kvinner, Olympique Lyonnais, Paris Saint-Germain, Slavia Prag och Wolfsburg.

Tråkiga veckor för Rosengård alltså. För den här bloggen har det däremot varit bättre än någonsin. Oktober blev den bästa månaden hittills med totalt 41271 klick. Noterbart är att toppmånaderna tidigare har sammanfallit med mästerskap. Den här gången var det den spännande damallsvenska guldstriden som drog upp intresset.

Samtliga de 19 sista dagarna i oktober nådde bloggen fyrsiffrigt antal klick. Den sviten håller även över november månads första dygn. Tack alla för visat intresse.