Kategoriarkiv: Fotboll vid OS i London 2012

Fotbollsturneringen för damer i de olympiska spelen 2012 avgjordes perioden 25 juli–11 augusti. Utöver London (Wembley Stadium) spelades det också matcher i Coventry (City of Coventry Stadium), Glasgow (Hamden Park), Cardiff (Millennium Stadium), Manchester (Old Trafford) och Newcastle (St James’ Park). USA tog guld, Japan silver och Kanada vann brons. Sverige åkte ut i kvartsfinal mot fyran Frankrike. Womens football in the Olympic Games 2012.

Vilka OS-lag har bäst form?

Publicerad den av
Svara

Äntligen drar landslagssäsongen igång på bred front i Europa. Cyprus cup börjar i morgon och Algarve cup på onsdag.
Det handlar i och för sig om träningscuper, men prestigeladdade sådana, och under den kommande veckan får vi lite indikationer på hur det kan gå i OS till sommaren.

Sverige är i Portugal, och det är förstås mot Algarve de svenska blickarna i första hand riktas. Det känns logiskt, för i Algarve spelar tre av medaljkandidaterna i OS (Sverige, USA och Japan) och fem eller möjligen sex möjliga EM-lag till nästa år.

Men faktum är att den lite mindre prestigeladdade Cypernturneringen nästan är lika intressant i år. Där deltar nämligen fem OS-lag (Kanada, Sydafrika, Frankrike, England – och ej klara Nya Zeeland) och sex troliga EM-lag.
Faktum är att det bara är Brasilien och i viss mån Nordkorea som saknas av de seriösa medaljkandidaterna i OS. Det finns alltså anledning att hålla koll på båda turneringarna från i morgon och fram till nästa onsdag.

Det har spelats ett par träningskamper som förfäktningar. I Algarve besegrades Kina av USA i helgen. Amerikanskorna vann med 3–0 efter mål av Alex Morgan, Heather O’Reilly och Sydney Leroux. Se höjdpunkter från den matchen här. Och på Cypern har England besegrat Sydkorea med 2–1.

Men nu börjar alltså cuperna. Så här ser aktuella spelscheman ut:
Tisdag 28 februari, Cypern:
13.30: Frankrike–Schweiz, Holland–Italien och Sydkorea–Sydafrika
16.30: England–Finland, Kanada–Skottland, Nya Zeeland–Nordirland
Onsdag 29 februari, Algarve:
13.40: Japan–Norge
15.00:Tyskland–Island
16.00: Sverige–Kina och Ungern–Irland
16.45: Portugal–Wales
18.00: USA–Danmark
Torsdag 1 mars, Cypern:
13.30: Schweiz–England, Skottland–Holland och Nordirland–Sydkorea
16.30: Finland–Frankrike, Italien–Kanada och Sydafrika–Nya Zeeland
Fredag 2 mars, Algarve:
13.10: Danmark–Japan
14.30: Sverige–Island
16.00: Tyskland–Kina och Norge–USA
16.15: Portugal–Ungern
18.00: Wales–Irland
Söndag 4 mars, Cypern:
13.30: Italien–Skottland, Holland–Kanada och Nya Zeeland–Sydkorea
16.30: England–Frankrike, Finland–Schweiz och Nordirland–Sydafrika
Måndag 5 mars, Algarve:
15.10: Norge–Danmark, USA–Japan
16.00: Kina–Island
16.30: Sverige–Tyskland
18.15: Ungern–Wales, Irland–Portugal
Tisdag 6 mars, Cypern:
Placeringsmatcher
Onsdag 7 mars, Algarve:
Placeringsmatcher

Inga av Sveriges matcher tv-sänds här hemma. Däremot vet jag att vissa av Frankrikes, Japans, Portugals och USA:s matcher kommer att sändas i deras respektive hemland. De kan alltså åtminstone gå att hitta streamar från flera av matcherna i Algarve, och från några på Cypern.
Tillägg i efterhand: Sent omsider har Eurosport beslutat att direktsända Sverige–Tyskland den 5 mars 16.30. Troligen kommer man också att direktsända finalen den 7 mars.

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Publicerad den av
1

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

I dag får vi en försmak av OS-truppen

Publicerad den av
2

Varje land får ta med sig 18 spelare till OS. Troligen finns de flesta svenska fotbollsolympierna med i den trupp Thomas Dennerby i dag tar ut till Algarve cup.
Och troligen blir det 16 eller 17 spelare från fjolårets VM-bronslag som åker till OS.

Vilka nya spelare kan då slå sig in?
Jag tror ju att Göteborgs Stina Segerström både får åka med till Algarve – och till Storbritannien. I övrigt känns det tveksamt om det blir så många nya spelare i OS-truppen. Närmast ligger Emma Berglund, Johanna Almgren och Louise Fors – som alla kan vara med i dagens trupp. Men alla de tre måste prestera grymt bra under våren för att även få åka med till London.

Vilka VM-spelare riskerar då att missa OS?
Där har vi förstås Josefine Öqvist (gravid) och Linda Forsberg (lagt av).
Då återstår 19 VM-spelare, plus Segerström. Minst två till måste alltså bort.

Jag skrev först att Dennerby troligen kommer att välja att ha med tre målvakter. Det är fel, vilket Ove Roos så riktigt påpekade. Jag kollade trupperna i OS 2008, och samtliga lag hade två målvakter där. Så där sitter nog i första hand Kristin Hammarström löst.
I backlinjen lär Linda Sembrant och Lina Nilsson vara de som har sämsta utgångsläget. Medan jag känner att alla VM-spelare på mittfältet borde ha bra chanser att även få spela OS. Bland forwards måste Madelaine Edlund vara den som är närmast att missa mästerskapet i London.

Det kan förstås bli fler skador, som kastar om allt. Men klart är nog att de spelare utöver skadade Sara Larsson som inte presenteras av Dennerby i dag 13.30 får planera för att följa OS från tv-soffan.
För jag har väl inte missat någon mer skada? Hur är det med Marie Hammarström?

Hemmadomare avgjorde för USA

Publicerad den av
Svara

Alex Morgan gjorde målen, men utan hemmadomare hade USA troligen förlorat mot Nya Zeeland i natt.
USA vände 1–0-underläge till seger med 2–1 i slutminuterna. Alex Morgan gjorde båda målen. Eller, hon gjorde bara ett – det andra.

Vid kvitteringen i minut 88 stoppades bollen av Nya Zeelands målvakt Jenny Bindon på mållinjen. Men en hemmadomare gick in och avgjorde.
För det handlade i en hemmadomare. Alla fyra domare kom nämligen från USA. Och vem av de assisterande Veronica Perez eller Jennifer Jones som blev matchhjältinna vet jag inte.

Däremot såg jag att den felaktiga kvitteringen gav USA hysteriskt med energi inför ett utsålt hus – 20677 åskådare – i FC Dallas Stadium i Frisco, Texas.
Så mycket energi att Morgan även kunde nicka en segerboll i tredje övertidsminuten.

Nu var det bara en träningskamp, och den oväntade matchhjältinnan gjorde säkert inte feldomslutet med vilje. Men det är ändå alltid olyckligt med hemmadomare.
För övrigt är ju domarna inom damfotbollen ofta väldigt mycket sämre än spelarna. Jag har lyft den frågan två gånger, dels under VM, dels nyligen under det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet.

Till själva matchen. Jag så den sista timmen, och noterade att Nya Zeeland blir svårslagna i OS – för jag räknar med att de kvalar in om ett par veckor. Målvakt Bindon verkar säker, man har ett välorganiserat försvarsspel och en hel mängd väldrillade fotbollsarbetare.
Dessutom har man vassa Hanna Wilkinson på topp. Det var också hon som gav laget ledningen när hon hann först på en blint slagen bakåtpass från Kelley O’Hara.

USA hade mycket bollinnehav, men trampade mest vatten under den timmen jag såg. Jag vet att Abby Wambach hade missat en högst tveksam straff tidigare i matchen – för visst skedde förseelsen utanför straffområdet? Men under de sista 60 minuterna var Wambach mest i vägen.

När USA kom till inlägg hade sällan deras affischnamn hunnit in i straffområdet. Jag har kritiserat Wambach tidigare, och fick ytterligare vatten på min kvarn av det jag såg i natt.
Samtidigt är jag medveten om att hon är en extrem vinnarskalle, och ofta spelar huvudrollen i avgörande matcher. Därför går det att förstå varför Pia Sundhage envisas med att alltid ge Wambach maximalt med speltid, även de dagar då hon mest känns som en bromskloss. Och ja, hon var faktiskt inblandad i segermålet, då hon vann nickduellen som gav Morgan chansen.
Fast jag är som nämnts nyfiken på att se hur USA:s anfallsspel skulle påverkas om Wambach fick följa någon match från bänken. Jag tror att det skulle bli mycket snabbare och mer oförutsägbart.

Topplistan som blev en önskelista efter WPS fall

Publicerad den av
Svara

Under 1,5 veckor har jag följt det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Jag har sett alla Kanadas och USA:s matcher, och har utlovat en lista över kvalets bästa spelare.

Nu när WPS tråkigt nog valt att ställa in allt spel under 2012 är det här även en önskelista över vilka spelare jag helst vill se i allsvenskan under året.
Och ja, jag vet att USA:s landslagsspelare troligen inte kommer att spela någon klubbfotboll i år – i varje fall inte innan OS. Men man måste ju få drömma…

Här är i alla fall min lista över de fem spelare som var bäst i Vancouver:

1) Christine Sinclair, Kanada
28-åringen har blivit utnämnd till Kanadas bästa spelare sju år i rad. Hon är den enda stora anledningen till att hennes hemland hänger med hyfsat i världstoppen. Hon är också den stora anledningen till att Kanada spelar i OS till sommaren. Nio mål och tre assist stod målmaskinen för under kvalet. Men hon är mer än bara en målskytt. Sinclair är även en smart framspelare. Abby Wambach skall nyligen ha utnämnt Sinclair till världens bästa spelare. Så långt går inte jag, men tre i topp är hon nog…

2) Carli Lloyd, USA
Trots att hon har en ganska defensiv roll på USA:s centrala mittfält satte Lloyd sex mål på fem matcher i OS-kvalet. Dessutom var hon nyckeln till det fina spel amerikanskorna hade. Lloyd imponerade nämligen med sitt passningsspel. Hon var alltid spelbar, och löste i princip alla situationer.

3) Christie Rampone, USA
Var lite tveksam till henne efter att hon spelade fram till Japans 1–1-mål i VM-finalen i fjol. Men inser nu att det var ett olycksfall i arbetet. För 36 år gammal är hon fortfarande helt dominant i USA:s backlinje. Att Hope Solo höll nollan i fem matcher i rad är mycket Rampones förtjänst. Hennes snabbhet är slående, och hon stoppar ofta motståndarnas anfall innan de når straffområdet. Dessutom har Rampone god känsla i sina uppspel med högerfoten.

4) Lauren Cheney, USA
Ligger bakom väldigt många amerikanska avslut. Gjorde två mål och hade sju assist i kvalet. Rör sig smart, är spelskicklig och har förmågan att hitta fram med de avgörande passningarna.

5) Alex Morgan, USA
På 210 minuter spel stod den blixtsnabba forwarden för 4 mål och 6 assist. Och viktigt att påpeka – tre mål och två assist kom på 120 minuters spel mot Costa Rica och Kanada, alltså kvalificerat motstånd. Det är bara att slå fast, det finns inte många backar som hänger med Morgan.

Nej, varken Hope Solo eller Abby Wambach är med på listan. Solo mest för att hon inte behövde vara bra. Wambach nosade på en plats för sitt målskytte. Hon är fortfarande straffområdets drottning, och sex mål och fem assist på 285 spelade minuter är förstås väldigt bra. Fast inte tillräckligt här. Det kan vara hälsenorna som spelar spratt, men Wambach ser långsam ut ute på planen.
Jag tar inte heller med någon mexikansk eller costaricansk spelare. Men de var faktiskt inte ens nära. Närmast en plats på min topplista var faktiskt ytterligare en USA-spelare, nämligen Heather O’Reilly som såg väldigt rapp ut på sin högerkant.

Därmed sätter jag punkt för Nord- och Mellanamerikas OS-kval. WPS-diskussionen är däremot långt ifrån klar. Mer om den kan det bli redan i morgon.

Oj, vilken avklädning det blev

Publicerad den av
Svara

Huvuddelen av de över 25000 åskådarna kom till BC Place i Vancouver för att fira Kanadas OS-plats. De fick se sina favoriter bli rejält avklädda av ett urstarkt USA-lag.
Som Kanadas storstjärna, och lagkapten Christine Sinclair sa i en tv-intervju efteråt:

”USA visade i dag varför de är bäst i världen – och varför vi inte är det.”

Siffrorna 4–0 (3–0) var helt klart i underkant. Amerikanskorna kunde ha gjort fler mål – om de gått hundraprocentigt för det. USA har hittat stilen, och lär bli storfavoriter att försvara sitt OS-guld.

För USA var det här en match där flera spelare visade Pia Sundhage att de vill tillhöra startelvan i OS, framför allt:
* Kelley O’Hara. Jag har aldrig sett Amy LePeilbet:s storhet. Enligt min uppfattning är O’Hara ett klart bättre alternativ på vänsterbacken. Hon är en bättre passningsspelare, och har bättre inläggsfot.
* Lori Lindsey. Löpstark och passningsskicklig. Kan inte tänka mig att någon saknade Shannon Boxx den här dagen.
* Alex Morgan. Två mål och två assist. Planens gigant visade extrem snabbhet, och blir svår att hålla på bänken framöver.

I Kanada fanns det inte många plusvarianter. Coach John Herdman sa efteråt i kanadensisk tv att han är glad att laget har ett halvår på sig, för att avståndet till USA var alldeles för stort. Det är bara att hålla med. Två vinnare finner jag dock i Kanada, båda med anknytning till Dalsjöfors:
* Melissa Tancredi. Saknades rejält i första halvlek. Utan henne på planen fanns det ingen som kunde servera bollen till Christine Sinclair. Det lär dröja innan coach Herdman bänkar Tancredi igen.
* Emily Zurrer. Du kanske tänker att: men hon är väl inte ens med i truppen? Nej, just det. Bristerna i Kanadas mittförsvar borde öppna dörren för Zurrer igen. För det mittförsvar Herdman ställde på benen i dag höll ingen olympisk klass.

Jag återkommer med fler synpunkter och tankar kring det här OS-kvalet de närmaste dagarna. Bland annat utlovas min lista över turneringens fem bästa spelare. Men nu är klockan 04.20 och det hög är tid att sova…

Så var elva av tolv OS-lag klara

Publicerad den av
1

Det blev som jag förväntade mig tidigt i morse – Kanada tog den elfte OS-platsen. Fast vid en titt på matchens höjdpunkter ser det ut att ha blivit lite mer spännande än jag trodde att det skulle bli.

För Mexiko reducerade till 2–1 mitt i den andra halvleken, Veronica Perez på ett pressat skott. I nio minuter hade mexikanskorna kontakt.
Gissa vem som sedan punkterade matchen till 3–1? Och gissa vem som spelade fram?
Om mitt 6–0-tips på USA–Costa Rica var helt galet så var tipset på 2–1 till Kanade efter två mål från Christine Sinclair klart bättre.

För visst var det Sinclair som gjorde sitt andra mål för dagen – det nionde på de senaste fyra matcherna. Och jodå, det var återigen Dalsjöfors-förvärvet Melissa Tancredi som stod för framspelningen – den här gången en väl avvägd djupledsboll som friställde Sinclair.

Härmed är det nordamerikanska OS-kvalet avgjort. USA och Kanada åker till London. Visst, de skall mötas i en kvalfinal natten mot måndag – men den matchen gäller bara prestige. Själva kvalbiten är avklarad.

I princip kan man nu slå fast vilka tolv länder som kommer att spela i OS. För även om Oceaniens kval inte är klart, så är Nya Zeeland i en sådan särklass där så att de inte kan missa turneringen.

Bara att börja spekulera i hur lottningen den 24 april kan falla ut.
För följande elva länder klara för OS 2012:
* Värd: Storbritannien.
* Europa: Sverige och Frankrike.
* Sydamerika: Brasilien och Colombia.
* Afrika: Sydafrika och Kamerun.
* Asien: Japan – och Nordkorea. Fast nog borde väl Australien tilldömas nordkoreanskornas plats?
* Nordamerika: USA och Kanada.
* Oceanien: Ej klart. Men Nya Zeeland är högst trolig deltagare därifrån.

Följ med i utvecklingen i OS-kvalet här.

Det är fortfarande så att många googlar hur det går i kvalet till herrarnas OS-turnering i London. Där har bara Afrika, Europa och Sydamerika gjort klart sina kval, och klara länder är Egypten, Gabon, Marocko, Brasilien, Uruguay, Spanien, Schweiz, Vitryssland och förstås värdnationen Storbritannien. Dessutom skall Senegal spela playoff mot ett lag från Asien. Här kan du följa det kvalet.

Sinclair och Tancredi fixade min sömn

Publicerad den av
Svara

Kanada har 2–0 i halvtid mot Mexiko, och kanadensiskorna har varit så överlägsna att det känns avgjort.
Jag känner att jag inte behöver se den andra halvleken, utan kan få lite sömn den här natten.

Mexiko har nämligen inte haft ett anfall värt namnet hittills. 62–38 i bollinnehav för Kanada visar tydligt vilka som fört spelet.
Kanada har dessutom haft ett antal bra anfall. Och det är firma Christine Sinclair och Melissa Tancredi bakom det mesta. Vilken tillgång Tancredi blir för Dalsjöfors i söderettan – troligen seriens bästa utespelare. Boråsklubbens andra bidrag till Kanadas OS-kvaltrupp, målvakten Erin McLeod får dock återigen följa spelet från bänken.

Åter till firma Sinclair/Tancredi. De har spelat ihop sedan ungdomsåren, och kan varandra utan och innan. Efter en kvart visade de sig för första gången. Tancredi stod för en läcker nedtagning, och passning i samma moment. Den geniala touchen med vänsterfoten ställde hela Mexikos försvar, och friställde Sinclair. Kanadas superstjärna gjorde inget misstag utan smällde in sitt åttonde OS-kvalmål. Och samtidigt blev hon målskytt i sin sjätte raka landskamp. Imponerande.

Strax efter var det Sinclair som frispelade Tancredi i djupled. Dalsjöforsförvärvet är hyllat för sin blick, och sina läckra assist. Men också kritiserad för sina svaga avslut. Helt ensam med Mexikos målvakt Cecilia Santiago förstår man kritiken, för Tancredi rullade bollen nästan två meter utanför.

Fast bara någon minut senare tog Tancredi revansch när hon snyggt styrde in 2–0, framspelad av Kelly Parker och förstås Sinclair.

För övrigt såg Kanadas lag i dag ut så här: Karina LeBlanc – Rhian Wilkinson, Candace Chapman, Shannon Woeller, Lauren Sesselman – Kelly Parker, Desiree Scott, Christina Julien, Sophie Schmidt – Christine Sinclair och Melissa Tancredi.

Som sagt, jag kan inte tänka mig att Mexiko vänder det här. Utan jag slår fast att Kanada är klart för OS – och går och lägger mig nu. Hoppas inte jag behöver ångra det beslutet… God natt.

USA:s OS-plats satt mycket hårdare åt än jag väntat mig

Publicerad den av
Svara

Carli Lloyd:s vänsterprojektil i 72:a minuten skickade USA till OS. Men Pia Sundhage:s lag fick kämpa mycket hårdare för platsen i London än jag kunnat ana.

Jag satt uppe med tanken att jag bara skulle se en halvlek av USA:s avgörande OS-kvalmatch. Jag tänkte att det skulle vara avgjort inom 45 minuter. Det var det sannerligen inte. I halvtid var jag inte ens säker på att USA skulle vinna.

Lloyds nämnda mål betydde 2–0, och kom i andraskedet i ett anfall där en lobb från Abby Wambach först räddats på mållinjen.
Då hade USA dominerat under hela andra halvleken, dock utan att kunna rada upp högkaratiga målchanser. Inhopparen Alex Morgan gjorde att amerikanskorna fick mer fart i sina attacker. Hon gjorde också 3–0 på egen hand i slutminuterna.

Till slut blev det en säker seger för USA. Men det gick alltså inte riktigt så lätt som jag trodde det skulle göra. Jag tippade ju 6–0…

Visst tog USA ledningen i 16:e minuten. På en högerhörna höll sig Tobin Heath framme och nickade in returen, efter att Shannon Boxx först nickat vid bortre stolpen. Det överraskande var att det i princip var USA:s enda målchans under den första halvleken.
Costa Rica inledde med ett överraskande bra försvarsjobb. Ett nervöst USA blev stillastående, och fick inte alls i gång det fina, tålmodiga passningsspel som laget visat upp tidigare i veckan. Utan man slarvade i passningarna – och körde för mycket solo. Matchbilden var inte på något sätt lika ensidig som under USA:s tre första matcher i det här OS-kvalet.

Tvärtom var det övertag med 3–2 i avslut till Costa Rica efter en halvtimme. Och ett av costaricanernas skott var en bomb i kryssribban. Ett skott väl värt ett bättre öde. Inte minst då Costa Rica aldrig gjort mål på USA, och då har lagen mötts sju gånger.
I halvtid hade USA dock övertag med 1–0 i mål, 8–5 i avslut, och 53–47 i bollinnehav.

Pia Sundhage formerade för övrigt sitt USA så här: Hope Solo – Kelley O’Hara, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy Le Peilbet – Shannon Boxx (Megan Rapinoe), Carli Lloyd – Heather O’Reilly (Amy Rodriguez), Lauren Cheney, Tobin Heath (Alex Morgan) – Abby Wambach.

Klockan 05.00 är det dags för Kanada att ta sig an Mexiko. Tipset för den matchen är 2–1 för Kanada efter två mål av, just det, Christine Sinclair.

Aftonbladet kör dagens kråkvinkel

Publicerad den av
Svara

Kul att Aftonbladet uppmärksammar det nordamerikanska OS-kvalet. Fast vinkeln? Den känns något hårddragen…

Rubriken är: ”Ödesmatch för Sundhages USA – riskerar missa OS”.
Det är ju förstås inte fel, men rejält skruvat. Av artikeln kan man tro att USA har haft en snårig väg mot London. Det framgår inte på något sätt att Pia Sundhage:s lag gått fram som en ångvält genom kvalet, eller att det enda sättet för nordamerikanska lag att nå OS är just det här kvalet.

Bladet skriver om USA:s skadeproblem, och nämner att målvakten Hope Solo riskerar att missa nattens match på grund av den skada hon ådrog sig mot Mexiko. Fast det är ju inte något stort problem, då reserven Nicole Barnhart troligen tillhör världens fem bästa målvakter. Och att det troligen inte blir några skott mot USA:s mål.

För det som inte framgår är att Costa Rica sett högst mänskligt ut hittills i kvalet, medan USA har gjort 31–0 på tre matcher. Jag tippar 6–0 till USA i natt.

USA:s mål är för övrigt fördelade så här:
6 mål: Amy Rodriguez (3 assist),
5 mål: Carli Lloyd (1 assist) och Sydney Leroux.
4 mål: Abby Wambach (3 assist) och Heather O’Reilly (3 assist).
2 mål: Lauren Cheney (6 assist).
1 mål: Alex Morgan (4 assist), Rachel Buehler (2 assist), Megan Rapinoe (1 assist), Tobin Heath och Lori Lindsey.
3 assist: Kelley O’Hara
1 assist: Ali Krieger och Heather Mitts.

Flest mål av alla i kvalet har dock Kanadas Christine Sinclair gjort. Hon står på sju fullträffar. Tider och hur du kan se nattens avgörande kvalmatcher finns i botten av det här inlägget.

Singer till Potsdam, USA och Kanada till OS – och lite till

Publicerad den av
Svara

Den här veckan har jag haft det nordamerikanska OS-kvalet i fokus. Men det har även hänt annat. Som det här:

* I torsdagens tidning hade jag nyheten att Dalsjöfors utsparkade lagkapten från 2011, Alex Singer, skrivit på ett 2,5 år långt kontrakt (till och med sommaren 2014) med tyska ligaledarna Turbine Potsdam.
Hon har tidigare sagt att hon helst ville spela vidare i Sverige. Allra helst i Göteborg, för att vara nära alla de vänner hon fått i Borås. Men Piteå var enda svenska klubb att ge henne ett konkret förslag. Alex var nära att skriva på för Piteå, då först Bröndby, och sedan även Potsdam kom in i bilden. De senare ville ha svar omgående. Så här sa Alex till mig:

”Jag var tvungen att göra ett snabbt val. Och jag kände att om jag inte hade hoppat på det här riskerar jag älta frågan ‘vad hade hänt om…’ när jag ser tillbaka på karriären. Att komma till en av världens bästa klubbar är en dröm jag var tvungen att hoppa på.”

Dagen efter att hon skrivit på för Potsdam fick Alex höra att Göteborg FC var intresserat, och skulle höra av sig. Det var lite sent påtänkt…
Alex står för övrigt inför en utmaning att slå sig in i Potsdams trebackslinje. När Silvia Neid i går presenterade truppen till Tysklands EM-kvalkamp mot Turkiet fanns nämligen tre Potsdambackar med; Bianca Schmidt, Babett Peter och Tabea Kemme. Men med sin fysik och inställning är jag övertygad om att Alex förr eller senare har slagit sig in i Potsdams startelva.

* I franska ligan har Lotta Schelin för första gången på länge inte ledningen i skytteligan längre. Klubbkamraten i Lyon Eugenie Le Sommer är med 17 mål ett före vårt svenska ess. I tabellen är Lyon numera ledare. Och mycket talar för att de kommer att ligga kvar på toppen säsongen ut.

* Noterar att både Linköping och Kristianstad inledde försäsongen stabilt. KDFF:s 1–1 mot Bröndby imponerar. Danskorna skall ju trots allt spela kvartsfinal i Champions League. Att Linköping vinner med 5–1 mot IFK Norrköping är mer naturliga siffror. Louise ”Lollo” Fors twittrade nöjt om eget facit på två mål och tre assist.

* Slutligen lite om nämnt OS-kval i Nord- och mellanamerika. Natten mot i morgon (lördag) kommer både USA och Kanada att kvala in till OS i London. Allt annat vore en megasensation.
USA har imponerat enormt hittills i kvalet, och jag kan inte tänka mig att Costa Rica skall ha skuggan av en chans i deras inbördes möte. Flera amerikanska spelare har varit lysande bra. Bäst tycker jag att Carli Lloyd har varit. Hon gjorde hattrick mot Mexiko, men framför allt har hon visat en passningsskicklighet som imponerat på mig.
Kanada får det lite jobbigare mot Mexiko, som stundtals stod upp bra mot USA. Men Christine Sinclair och hennes lagkompisar visade sådan tyngd och styrka mot Costa Rica i måndags att jag har väldigt svårt att tro att det kan bli något annat än hemmaseger.

Matcherna går alltså natten mot lördag. USA-Costa Rica börjar 02.00 och Kanada–Mexiko 05.00. Matcherna ser du live här. Det är gratis, bara man registrerar sig.

Dalsjöfors stjärnor bänkade när OS-kvalet startade på allvar

Publicerad den av
Svara

I natt startade Nordamerikas OS-kval på allvar med gruppfinalen Kanada mot Costa Rica. Men någon match blev det aldrig – Kanada var för bra. Och Dalsjöfors båda stjärnspelare fick följa överkörningen från bänken.

Efter att Kanada fick John Herdman som förbundskapten har Dalsjöforsspelarna i truppen fått kliva åt sidan. Dalsjöfors har ju som bekant kontrakterat målvakten Erin McLeod och forwarden Melissa Tancredi för året, och jagar pengar för att även få tillbaka mittbacken Emily Zurrer, som gjorde succé i allsvenskan i höstas.

Alla tre var givna i den kanadensiska startelvan under förra förbundskaptenen, Carolina Morace. Men under Herdman har de fått betydligt mer begränsad speltid. Värst är det för Zurrer, som inte ens är uttagen i den 20 spelare stora truppen till OS-kvalet. Ett riktigt dåligt tecken med tanke på att en OS-trupp väl bara består av 18 spelare?
Men även McLeod ser ut att ha fått kliva åt sidan. Herdman verkar i stället välja Karina LeBlanc som förstamålvakt.

Tancredi spelade från start i OS-kvalets två första matcher. Men i natt, när allvaret drar i gång, sitter även forwarden på bänken. Kanske sparas hon till semifinalen, men jag tror inte det. Det känns nämligen som Herdman spelar sin tilltänkta startelva i natt.

En halvlek är spelad, och Kanada leder med 4–0. Och det är Christine Sinclair bakom allt. Hon har nu spelat fyra halvlekar i OS-kvalet, och gjort sju mål och tre assist. Kanada har hittills i kvalet bara gjort två mål som inte Sinclair varit inblandad i. Och den halvlek hon var utbytt tappade laget spelet och förblev mållöst.
Sinclair verkligen bär Kanadas lag på sina stabila axlar. Hon är inte någon graciös spelare, men hon är fantastiskt effektiv. Utan 29-åringen hade Kanada varit ett högst begränsat lag. Nu har de kapacitet att vinna mot vilket motstånd som helst. För Sinclair är en målmaskin.

Under Kanadas match mot Haiti twittrade USA:s Megan Rapione så här:

”Ser Sincy i arbete. Saknar den tiden då vi spelade ihop och Sincy gjorde alla passningar till assist.”

Under tiden jag skrivit har andra halvlek precis hunnit börja. Och Costa Ricas målvakt gjorde just årets tavla när ett löst bakåtpass rullade in under foten till 5–0. Att det här costaricanska laget skall kunna skaka USA – eller möjligen Mexiko – i semifinal på fredag känns helt orimligt. Segraren i den andra gruppen kan garanterat börja planera för London redan efter morgondagens gruppfinal.

Tillägg i efterhand: Matchen slutade 5–1 efter sen reducering. Costa Rica spelar därmed semifinal 02.00 natten mot lördag, och Kanada 05.00 samma natt. För motståndet står USA och Mexiko. Vilka som möter vilka avgörs i natt. Vinnarna i semifinalerna är klara för OS.

Spridda burop mötte succédebutanten Sydney Leroux

Publicerad den av
Svara

Hon möttes med spridda burop från den kanadensiska publiken när hon klev in på planen i sin första tävlingslandskamp någonsin på seniornivå. Sedan gav Sydney Leroux USA:s supportrar anledning att jubla. Fem gånger om.

I sin andra match någonsin för USA:s A-landslag – den första i tävling – gjorde alltså 21-åriga Leroux fem mål. Hon gjorde det på en halvlek på hemmaplan i Vancouver.
För hon är ju som bekant född och uppväxt i Kanada. Och hon spelade för just Kanada fram till och med 2007. Redan som 15-åring flyttade hon ifrån sin ensamstående mamma i Vancouver – till USA, för att förverkliga drömmen om att bli fotbollsstjärna. 2008 valde hon sedan att även börja spela för sin pappas hemland USA.

När Pia Sundhage bytte in Leroux i halvtid mot Guatemala hördes jubel, men även spridda burop. Det beror förstås på att den kanadensiska publiken inte tycker speciellt bra om kanadensare som tävlar för andra länder.

Men det var åtminstone en kanadensare på läkaren som vrålade av lycka över debuten, mamma Sandi Leroux. Hon intervjuades live när dottern gjorde sitt tredje mål. Och mamma Sandi bjöd på årets tjut i kanadensisk tv.

Så här sa Sydney Leroux själv efteråt i en tv-intervju:

”Det här var en stor dag för oss. Det var en stor dag för mig. Min familj och mina vänner är här, allt är ganska fantastiskt. Jag var supernervös, och alla sa åt mig att spela enkelt – och göra det jag är bra på. Och det var just vad jag gjorde. ”

Hur gick då matchen? Jo den slutade 13–0 till USA.

Jag skrev häromdagen om att jag tycker att det är för många lag med i det nordamerikanska OS-kvalet. Och den åsikten kvarstår. Kanada bytte ut i princip hela sitt lag till andra matchen, och vann ändå lätt mot Kuba.

Tillsammans har USA, Kanada, Mexiko och Costa Rica gjort 51–0 på åtta matcher mot Kuba, Haiti, Guatemala och Dominikanska Republiken. Ett snitt på mer än 6–0 – alldeles för stor skillnad.

Men det hindrar inte att USA har varit bra. Grymt bra. De spelar en fantastiskt fin passningsfotboll på ett och två tillslag. Vi snackar ett spel som måste tilltala även den mest inbitne damfotbollskritikern. Första halvleken i natt var ren uppvisning.
Då var Abby Wambach, som jag tidigare ifrågasatt, strålande bra. Det var också Lauren Cheney och Carli Lloyd. Som tack byttes den trion ut i halvtid…

För stor klasskillnad alltså. Men samtidigt är det kul att ett land som Haiti kan få visa upp sig på den här nivån. Ni minns väl jordbävningen där för två år sedan?
Under OS-kvalet i Vancouver har det ordnats insamlingar till det haitiska laget. I samband med en twitterkampanj för en sådan insamling hittade jag den här länken, med ett reportage om Haitis F17-lag från 2010. Det är definitivt ett av de bästa idrottsreportage jag någonsin sett. Se det, men var beredd på att det är riktigt gripande.

Kritik mot Sundhage när USA vann pinsamt målkalas

Publicerad den av
Svara

Pia Sundhage fick hård kritik i Kanada i natt, för att hon jublade för mycket när USA gjorde slarvsylta av Dominikanska republiken.

Jag var uppe och såg första halvlek. Rent sportsligt var det ett skämt till fotbollsmatch. Efter sex minuter var det 3–0 till USA, och man var rädd att det skulle kunna bli upp mot 25 USA-mål. Takten bromsades dock, och det blev bara 14–0 till slut.

Inhopparen Amy Rodriguez, ”A-Rod” kallad, spelade en halvlek och hann med totalt fem mål, bland annat ett äkta hattrick på tolv minuter. Hennes fem mål såg jag inte live. Däremot såg jag Abby Wambach:s halvlek, och känslan som jag skrev om häromdagen – att hon alltmer är en bromskloss – finns kvar. Riktigt bra insatser gjordes däremot av Lauren Cheney (ett mål och fyra assist) och Heather O’Reilly (tre mål och tre assist).
Fast det går inte att dra för stora slutsatser av matchen, för Dominikanska republiken borde inte ha varit med i en turnering av den här digniteten. De höll nog max svensk division II-nivå. Med tanke på att Kanada bollade med Haiti natten mot i går (6–0-seger) och Mexiko hade 4–0 mot Guatemala i halvtid (5–0 till slut) i natt så borde nog det här kvalet i Vancouver enbart ha spelats med fyra, eller max sex lag.
För Kanada gjorde för övrigt Christine Sinclair fyra mål och ett assist. Hemmalagets storstjärna verkar vara i toppform. Men även Mexikos Maribel Dominguez står redan på tre mål efter en omgång.

Matcher som USA–Dominikanska republiken ger inget för någon. I varje fall inget positivt.

Ali Krieger

Däremot förstördes kanske FFC Frankfurt:s Ali Krieger:s säsong i slutet av första halvlek. Högerbacken drabbades av en högst vårdslös tackling i knähöjd, och vred sig i smärtor när hon bars av på bår. På tv-bilderna såg det ut som att knät vek sig. De första rapporterna från USA:s lagledning sa att skadan sannolikt var allvarlig. Och rykten nu säger att det inre ledbandet delvis är av. Tråkigt. Men korsbandet skall vara helt, och det innebär att hon bör kunna spela i OS – om USA tar sig dit.

Så till kritiken av Pia Sundhage. Redan vid 3–0-målet började de kanadensiska tv-kommentatorerna prata om att det kanske borde införas en gräns i fotboll för hur stora segrar man kan ta. Det var ju som sagt parodi på fotboll. Kommentatorerna tyckte att Sundhage jublade för mycket över de amerikanska målen. Även de billiga. Och att det var respektlöst, på gränsen till förnedrande mot motståndarna att göra high-five med alla andra ledare efter varje mål.
Under andra halvlek fick kommentatorerna rejält med stöd på twitter. Bland annat av ett gäng amerikanska fotbollsjournalister, och av före detta Piteåmålvakten Stephanie Labbé.

Själv skall Sundhage ha sagt så här om sin glädje efter alla 14 mål:

”Jag blir glad när vi gör mål. Det är mitt sätt att visa respekt mot motståndarna.”

Det kan ju bli målskillnad om gruppsegern, så det är självklart att laget var skulle fortsätta ösa på framåt hela vägen. Men jag tyckte nog också att Sundhage, under den halvlek jag såg, uppträdde på gränsen.

Till sist en länk där man kan se alla matcher gratis, bara man licensierar sig. Där finns dessutom klipp med höjdpunkter, som man kan se utan att licensiera sig. Bland annat kan du se alla USA:s 14 mål.

Vågar Sundhage bänka Wambach i OS-kvalet?

Publicerad den av
1

Natten mot fredag svensk tid börjar OS-kvalet i Nordamerika, och mitt fokus är riktat mot hur Pia Sundhage tänker ta sig an den generationsväxling som är på gång i USA.
Framför allt blir det spännande att se hur Sundhage matchar Abby Wambach och Alex Morgan.

Under VM i fjol var det självklart att spela Wambach från start, och använda Morgan som inhoppare. Men Wambach besväras av hälseneproblem, och fortsätter Morgan att utvecklas går det nog inte att hålla henne utanför laget så länge till.

På min näthinna har jag Morgans båda inhopp i VM:s semifinal och final, men framför allt det från höstens träningslandskamp mot Sverige.
Där byttes Morgan in för Wambach efter 74 minuter. Då var Sverige i ledningen med 1–0. Visst hade USA skapat nog med chanser för att göra ett, eller ett par, mål på de första 74 minuterna. Men Sverige hade trots allt ganska bra koll på ett förutsägbart amerikanskt anfallsspel.

Med Morgan förändrades allt. Hennes inhopp var verkligen grymt bra. Och hennes snabbhet gav det svenska försvaret vansinniga problem den sista kvarten. För runt Morgan spelade Sundhage tre andra snabba spelare i Tobin Heath, Lauren Cheney och Heather O’Reilly.
Plötsligt blev USA:s anfall kvickt och oförutsägbart. Lika plötsligt framstod Wambach som en bromskloss.

Om det ser ungefär likadant ut under OS-kvalet skall det alltså bli intressant att följa Sundhages coachning. För det kan inte vara lätt att sätta en stark ledartyp som Wambach vid sidan.

Den amerikanska generationsväxlingen slår igenom i alla lagdelar. För Shannon Boxx och Christie Rampone kommer båda att sluta efter OS. Det känns som att Becky Sauerbrunn håller på att matchas in som Rampones ersättare. Vem som skall ta Boxx plats är mer oklart. I varje fall dyker inga namn upp spontant i mitt huvud.

En annan spännande grej för en boråsare som jag är ju förstås hur de båda Dalsjöforsspelarna i Kanada, Erin McLeod och Melissa Tancredi sköter sig.

Kvalet börjar alltså på torsdag eftermiddag, Vancouvertid – vilket är natten mot fredag, svensk tid. Fast de första dagarna känns som en ren transportsträcka. Det riktigt intressanta inleds natten mot tisdag med Kanada–Costa Rica, fortsätter natten efter med USA–Mexiko och når sin kulmen med de båda semifinalerna natten mot nästa lördag. För det är mellan nämnda fyra nationer kampen om de två OS-platserna står.

Så här spelas hela det nordamerikanska OS-kvalet, svenska tider:
20/1: 02.00 Costa Rica–Kuba, 04.30: Kanada–Haiti
21/1: 02.00 Mexiko–Guatemala, 04.30: USA–Dominikanska Republiken
22/1: 02.00 Costa Rica–Haiti, 04.30: Kanada–Kuba, 23.00 Mexiko–Dominikanska Republiken.
23/1: 01.30 USA–Guatemala
24/1: 02.00 Kuba–Haiti, 04.30 Kanada–Costa Rica
25/1: 02.00 Guatemala–Dominkanska Republiken, 04.30: USA–Mexiko
28/1: 02.00 Semifinal 1, 04.30 Semifinal 2
30/1: 02.00 Final

Matcherna ser du live här. Jag tror att det är gratis, bara man registrerar sig.