Etikettarkiv: Linda Sembrant

Dags för Vittsjö att höja ribban

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det har blivit dags för den sportsliga genomgången av lördagens toppmöte på Vittsjö Idrottspark. Uppstickaren Vittsjö mot storfavoriten Tyresö.
Det visade sig att jag hade många åsikter, så jag tänkte gå igenom lagen i varsitt inlägg.

Jag börjar med hemmalaget Vittsjö.
När det gäller dem var jag förstås nyfiken på att få se hur de kunde klara sig mot stjärnorna. Om de skulle darra mentalt, eller klara av att köra på som vanligt?

Jag fick se Vittsjös lag klara sig alldeles utmärkt mot Tyresös stjärnor.
För det var precis så – Vittsjös lag mot Tyresös stjärnor.
Vittsjö är ett väl sammansvetsat lag med en klar spelidé, en given rollfördelning – och starka ledare.
Det såg jag redan på några minuter mot Jitex. Och jag såg det igen i lördags.

Även om Vittsjö har fem utländska spelare, och en sjätte är på ingång, så hade tränaren Thomas Mårtensson rätt när han efter matchen konstaterade att Tyresö hade fem svenska A-landslagsspelare i sin startelva och att Vittsjö ställde fem så kallade närproducerade spelare mot stjärnorna.

Men långa meritlistor springer inte. Det gör däremot Vittsjös närproducerade spelare. Och när det gäller arbetsvilja så vann Vittsjö på knockout mot Tyresö. Nordskånskorna har ett helt gäng med hårt arbetande grovarbetare som underordnar sig de få affischnamn som laget innehåller.

Eller ja, så många affischnamn finns väl inte. Det är lagkaptenen och skyttedrottningen Sofie Andersson som har fått de flesta rubrikerna under säsongen. Det var också hon som fick sköta snacket i tv.

Sofie A i Tv4sport

Sofie Andersson intervjuas i Tv4sport.

Det är förstås välförtjänt, framför allt för hennes inledning av serien. När jag pratade med henne efter matchen sa hon att hon har känt att formen – både lagets och hennes egen – har varit lite på nedgång de senaste tre omgångarna.
Att laget trots det lyckats vinna borta mot Jitex och ta poäng av Tyresö på de omgångarna är förstås imponerande. Och ett tecken på att det finns både stabilitet och trygghet i laget.

Loes Geurts

Loes Geurts

Trygghet är kanske inte det första ord jag förknippar med målvakten Loes Geurts efter att ha sett henne i tre matcher. Hon jobbar långt ut, och har ett ganska flaxigt och okonventionellt arbetssätt, men trots det har hon stått i vägen för de flesta bollarna.

Vittsjös mittbackar

Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher

Men de båda mittbackarna Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher utstrålar både stabilitet och trygghet. De var definitivt bättre än Tyresös. Och jag har svårt att se vilket lag i damallsvenskan som skulle kunna ha ett bättre mittbackspar. Kom gärna med förslag…

Danesha Adams

Danesha Adams

Framåt är Danesha Adams ett fynd. Hon är stark och grymt bra på att hålla i bollen. Det gnälldes på hennes passningsspel i Vittsjö. Det kan kanske vara så. Hon måste ju ha några svagheter. För när hon som bollförare lekfullt enkelt tryckte sig förbi Linda Sembrant i början av matchen så var svaghet det sista man tänkte på.

Tillbaka till Sofie Andersson. Hon hade den hopplösa uppgiften att som ensam forward försöka stångas med fyra A-landslagsbackar. Dessutom fick hon inte de precisa bollar att jobba med som hon brukar få. Nya Zeeländska speluppläggaren Kirsty Yallop var ju avstängd. Utan att vara dålig hade väl Andersson ingen av sina större dagar.

Men Vittsjö har fler svenska spelare än Andersson som bör lyftas fram. Jag har imponerats av både Emma Sjödahl (som gjort tre mål och fem assist under våren) och Sandra Adolfsson (tre mål och tre assist). Mot Jitex spelade de på varsin kant. I går agerade de båda defensiva innermittfältare mot Tyresös världsstjärnor. Det handlar om två hårt arbetande tvåvägsspelare.

Emma Sjödahl

Emma Sjödahl

Sandra Adolfsson

Sandra Adolfsson

För när Vittsjö vinner bollen så går det fort. Jag ser likheter med Tysklands herrlandslag när det gäller löpviljan och förmågan att få till blixtsnabba omställningar.

Vittsjö verkar alltid ha fyra–fem spelare som är beredda att sticka i djupled med full kraft. Det var just i andravåg efter en sådan omställning som Vittsjö gjorde sitt mål i lördags. Och det var i princip bara på sådana omställningar man förmådde skapa oreda i gästernas försvar.

Den här typen av omställningar är ett lysande vapen. För sådana är väldigt svåra att gardera sig mot.

Nu kommer Vittsjö troligen att ha hyfsad guldkänning över sommaren. Men tränare Mårtensson vill inte höja målsättningen om att sluta topp åtta. Han vill inte sväva i väg. Och förstod jag honom rätt ville han inte hålla på att ändra sig som vi i media ofta gör.

Men jag kan meddela honom att det är en rättighet att ändra sina tips eller målsättningar efter aktuell status. Det var helt rimligt att tippa Vittsjö i botten inför serien. Ingen hade ju sett laget i aktion inför premiären – inte ens Mårtensson.
Nu har halva serien spelats, och Vittsjö ligger trea. Då är det inte bara tillåtet, utan även fullt rimligt att ha laget som favoriter i många av de kommande matcherna.

På samma sätt är det nu fullt rimligt att Mårtensson och hans lag nu höjer sin målsättning en aning. Jag uppskattar att 25 poäng kommer att räcka till en placering topp åtta. Vittsjö har 22, och måste väl sikta på att ta fler än en vinst i höst?

Själv tycker jag att topp fem är en rimlig, ny målsättning för Vittsjö GIK. Och jag tror att de kommer att klara av att nå även den.

Nej, jag känner mig inte direkt chockad

Publicerad den av
Svara

Truppen är klar. Den enda lilla skillnaden mellan Thomas Dennerby:s riktiga trupp, och den jag trodde att det skulle bli var att Malin Levenstad kom med på Stina Segerström:s bekostnad.
Dennerby kommenterade den uttagningen så här till SVT:

”Det var ett otroligt svårt val… Innerst inne, på det personliga planet, lider man med Stina som inte kom med.”

Hur som tycker jag det är ett klokt beslut. Det jag har sett av dem i år har Segerström inte riktigt hittat rätt, medan Levenstad har sett stabil ut.

Här är truppen i sin helhet:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
18) Sofia Lundgren

Backar
2) Linda Sembrant
3) Emma Berglund
4) Annica Svensson
6) Sara Thunebro
13) Lina Nilsson
17) Malin Levenstad

Mittfältare
5) Nilla Fischer
7) Lisa Dahlkvist
9) Kosovare Asllani
10) Sofia Jakobsson
11) Antonia Göransson
12) Marie Hammarström
14) Johanna Almgren
15) Caroline Seger

Forwards
8) Lotta Schelin
16) Madelaine Edlund

Reserver på plats: 19 Susanne Moberg, 20 Stina Segerström, 21 Jessica Landström och 22 Kristin Hammarström.

Nilsson och Seger – två av många frågetecken i OS-elvan

Publicerad den av
Svara

Det har gått några dagar sedan trenationsturneringen mot USA och Japan, och förbundskapten Thomas Dennerby måste vara klar med sin OS-trupp.

Jag har vänt och vridit på frågan flera gånger i den här bloggen. Det intressanta med fotboll är att det som var är faktum ena dagen är helt fel nästa.
När det gäller Sveriges OS-lag är min känsla att de båda landskamperna mot USA och Japan har ändrat vissa faktum hos Dennerby. Framför allt när det gäller startelvan.

Jag tror alltså inte längre att det blir exakt den OS-trupp som jag slog fast att det skulle bli den 6 juni. En ändring görs definitivt bland de 18. Det är att Lina Nilsson kommer in, troligen på Malin Levenstad:s bekostnad.
Det känns även som att det finns en liten chans att Jessica Landström skulle kunna komma in i stället för Madelaine Edlund.
Däremot är mitt tips att Sara Larsson trots allt ställs utanför. Thomas Dennerby sa ju angående Larsson efter Japankampen till TV4sport att man inte kan ta ut lag med hjärtat. Antar att det var Larsson som stod hans hjärta närmast.

Däremot känns det alltså som att det blir några ändringar i den tänkta startelvan. Inför trenationsturneringen var jag rätt säker på att OS-elvan såg ut på det här viset: Hedvig Lindahl – Annica Svensson, Stina Segerström, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Antonia Göransson – Lotta Schelin.
Nu ser den ut så här: Lindahl – Lina Nilsson, Berglund, Sembrant, Thunebro – Dahlkvist, Fischer – Jakobsson, Seger, Göransson/Kosovare Asllani – Schelin.

Jag såg båda matcherna, och har funderat mycket kring dem. Jag krafsade på ytan kring backfrågan redan i det här inlägget. Nu tänkte jag gräva rejält mycket djupare. Så håll i dig, för det här blir ett ovanligt långt inlägg…

Här är mina tankar om landslagets OS-elva, lagdel för lagdel:

Målvakt:
Jag kan se Hedvig Lindahls fantastiska fysik, och fördelarna med att hon jobbar långt ut, som en extra back. Men jag har lite svårt för hennes lite flaxiga teknik – eftersom den lätt kan göra ytterförsvaret osäkert. Och tyvärr har motståndarna också sett att hon jobbar långt ut – och att det går att lobba mot henne.

Thomas Dennerby har dock valt Lindahl, och trots det han sa efter Japanmatchen om en öppen kamp, så lär det bli Kristianstadsmålvakten i OS.
Och Lindahl var bra i hennes halvlek mot Japan. Som man kan se på det här klippet tog hon ett par riktigt svåra bollar, i form av Aya Miyama:s inläggsfrispark och Megumi Takase:s klack.

Sveriges målvakter

Hedvig Lindahl är steget före Sofia Lundgren.

Sofia Lundgren stack ut hakan inför säsongen. Hon satte därmed press på Dennerby, och på sig själv.
Hade hon följt upp sitt utspel med storspel i alla sina landskamper det här året hade hon legat bra till för platsen som förstamålvakt. Tyvärr för henne så tog hon inte chansen när hon fick den, mot Tyskland i Algarve. Utan då släppte hon in några bollar som gick att ta. Därmed får Lundgren acceptera att det blir Lindahl mellan stolparna i OS.

Backlinjen:
Jag köper att Berglund och Sembrant spelar från start i mittförsvaret. Visst, jag har ifrågasatt Sembrants snabbhet. Och jag tycker att våra mittbackar i för liten utsträckning vill ha bollen. Jag satt och jämförde rörelsemönster hos Japans och Sveriges mittbackar. Och japanskorna var väldigt mycket snabbare med att leta upp en position där de blev ett lätt spelalternativ. Något som hjälpte Japan att behålla bollen inom laget.Men jag hittar inget bättre alternativ i mittförsvaret. Så Berglund och Sembrant får det bli.

Thunebro visade i trenationsturneringen att hon är minst lika bra som tidigare. Hon är självskriven till vänster.

Emma Berglund, Linda Sembrant och Sara Thunebro

Emma Berglund, Linda Sembrant och Sara Thunebro – en tre fjärdedels OS-backlinje?

På högerbacken håller jag däremot inte med Dennerby. Han ser ut att välja Nilsson. Jag väljer Svensson före Nilsson nio gånger av tio.
Svensson är ingen stor tillgång offensivt, men hon är aggressiv och trygg i defensiven. Hon är således att föredra i alla matcher där vi kan tänkas behöva försvara oss.

I min värld är däremot inte Lina Nilsson någon OS-back. Jag vill att backar i första hand skall vara bra på att försvara, och ha ett bra passningsspel. I andra hand skall de kunna attackera själva.

Lina Nilsson och Megumi Takase

Lina Nilsson och Megumi Takase

Nilsson är modig, och väldigt svårstoppad när hon attackerar. Men det jag har sett av henne så har hon ett alldeles för dåligt försvarsspel.
Se bara Japans segermål. Där hamnar Nilsson plötsligt ett par meter bakom övriga backar. Hon skall inte ha hand om djupet, och hamnar hon ändå längst bak måste hon löpa med sin forward. Det går inte att stanna upp och hoppas på att den assisterande domaren skall vinka av för offside.

Nilsson är även den typen av back som alltid försöker att bryta. Det låter bra, men oftast är det bättre att följa med, och störa motståndarna till misstag.
Japans nästa bästa läge under spelet uppstod när Nilsson kastade sig och missade en brytning (i 62:a minuten). Det öppnade för Nahomi Kawasumi, som fick gott om tid att servera Kozue Ando ett kanonläge från fem–sex meter. Som tur var för Nilsson fick Ando så dålig träff att det inte blev mål. Även om det borde ha blivit det.

Defensivt mittfält:
Här känns Fischer och Dahlkvist självskrivna. Men det innebär inte att jag känner mig trygg med duon för tillfället.

Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist

Det centrala svenska mittfältet med Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist.

Jag var rädd innan trenationsturneringen för att Fischer inte skulle fixa tempot. Det gjorde hon dock bättre än väntat. Däremot hackade i viss mån Fischers, men framför allt Dahlkvists passningsspel. Tyresöstjärnan kändes inte alls bolltrygg, och det måste man vara i den där positionen.
Här ligger vi långt bakom de tre stora nationerna USA, Tyskland och Japan. De har vardera två–tre extremt bollsäkra spelare på mitten. Spelare som man alltid kan passa, och som löser situationerna galant. Tyvärr saknar vi en motsvarighet till Mizuho Sakaguchi, Homare Sawa, Aya Miyama, Lauren Cheney, Simone Laudehr och Viola Odebrecht.

De alternativ som finns i OS-truppen på den här positionen är Hammarström, Seger och i viss mån Sembrant. Jag hade tyckt det vore intressant att prova Hammarström, men som sagt: Fischer och Dahlkvist lär få förtroendet.

Offensivt mittfält:
Här är vi starka, med sex intressanta kandidater. När Dennerby bygger lag är det viktiga är att hitta balansen mellan offensiv och defensiv. På den här positionen handlar det om att välja mellan snabba djupledslöpare och bolltrygga spelare som kan lugna ner spelet. Här är mina tankar om spelarna, en och en:

* Sofia Jakobsson. Bör beredas plats i en svensk startelva. Men hade en ganska dålig trenationsturnering. Mest för att lagkamraterna inte utnyttjade henne på bästa sätt. Alla bollar i djupled gick mot Lotta Schelin. Jakobsson fick mest försvara, hamnade för långt tillbaka i planen, och fick alldeles för många bollar i stillastående tillstånd. Jakobsson är bäst i hög fart. Och mitt förstaval till höger.
Men mot vissa motstånd blir laget väl offensivt balanserat med Jakobsson, Seger och Göransson. Då riskerar Jakobsson att få kliva åt sidan.

Caroline Seger går av

Caroline Seger

* Caroline Seger. En spelare jag inte blir klok på. Att hon har potential att vara en världsstjärna går lätt att se. Men det hindrar inte att jag periodvis undrar om hon inte ändå är överskattad.
För de gånger jag sett henne har hon varit briljant i fem–tio minuter per halvlek. Oftast de första fem–tio minuterna. Sedan har hon blivit allt mer stillastående, och försvunnit ur matchbilden. Det har väckt frågan hos mig hur det är med hennes träningsstatus.
Seger är trots allt mitt förstaval i den så kallade tio-rollen. Men om Johanna Almgren hittar tillbaka till sin mars-form föredrar jag Almgren.

* Antonia Göransson. Är snabb med bollen, och har utvecklat sin defensiv enormt i år. Hon är mitt förstaval till vänster. Men är också tänkbar på högerkanten. Men som jag ser det bör hon finnas med i startelvan.

* Marie Hammarström. Är den som ligger närmast Therese Sjögran i spelstilen. Alltså en spelare som håller i bollen, och får upp laget. Gjorde ett mycket starkt inhopp mot Japan. USA:s förbundskapten Pia Sundhage prisade Tobin Heath för hennes förmåga att hålla i bollen, och därmed göra spelarna runtom bättre. Med Sjögran på skadelistan är Hammarström det närmaste Heath vi kommer i den svenska OS-truppen. Hammarström ingår i min startelva mot topplagen i OS, typ Japan.

Johanna Almgren

Johanna Almgren bröstar upp sig

* Johanna Almgren. Teknisk, en närmast genial passningsläggare. Har sina brister i det defensiva arbetet kring eget straffområde. Är användbar i alla tre offensiva mittfältspositionerna, men verkar i första hand vara ett alternativ centralt. Som boråsare har jag alltid haft ett gott öga till Borås bidrag till truppen. Men jag tror inte jag är partisk när jag slår fast att hon överglänste Seger i Algarve. Och att hon även gjorde det mot Japan. Men Dennerby vågar väl inte sätta Seger vid sidan?

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani

* Kosovare Asllani. Formstark. Och är stundtals genial, offensivt sett. Mot sig har hon defensiven, att hon alltid vill spela framåt, samt att hon är ganska lik Göransson och Jakobsson. I det nuvarande läget tycker jag att de andra två går före. Vad tycker Dennerby?

Forward:
Säg Lotta Schelin – och det räcker. Sveriges enda världsstjärna är så given att det inte ens behövs någon kommentar. Så jag sätter punkt här.

Dennerby och de fyra backarna

Publicerad den av
Svara

Frågan om hur den svenska fyrbackslinjen skall formeras har varit en följetong i den här bloggen. Det kan nog bli några inlägg till.

För i går ändrades läget ganska radikalt. Jag har den senaste tiden känt mig rätt säker på att Annica Svensson och Sara Thunebro skall spela ytterbackar. Samt att kvartetten Linda Sembrant, Emma Berglund, Stina Segerström och Malin Levenstad kommer att ingå bland de 18 i OS-truppen, och konkurrera om de båda mittbacksplatserna.

Dessutom har jag placerat Lina Nilsson på reservplats. Och Sara Larsson helt utanför truppen. Larsson har fortfarande inte spelat en enda minut på hela året. Ändå verkar Thomas Dennerby har dörren öppen ytterligare minst en vecka för Larsson. Det blir spännande att se om hennes namn finns med när truppen presenteras nästa onsdag, den 27 juni.

Men som sagt, i går ändrades förutsättningarna. Jag skrev om det kort här.

För på presskonferensen efter gårdagens förlust mot Japan spelades följande ordväxling upp mellan media och Dennerby. Det var ett par olika reportrar som ställde frågorna:

Har du blivit klokare på hur du skall ha din fyrbackslinje?
”Ja”
Det var bättre i dag än senast, eller?
”Ja”
Hur skall du ha den då?
”Så bra som möjligt… Nej, men jag gav väl ett ganska så rakt svar här.”

Alltså. Dennerby skall ha backlinjen som den var formerad i går, med Nilsson, Berglund, Sembrant och Thunebro.

Det är inte utan att jag tycker lite synd om framför allt Svensson och Segerström. Men även Levenstad. Minst en av dem riskerar ju nu hamna utanför de 18 i själva OS-truppen.

Och fungerade trenationsturneringen som kvaltävling för backarna var det ganska orättvisa förutsättningar.

Några av dem fick kvala mot ett toppat USA, som i princip ställde upp med sin förstauppställning. Ett USA som körde över Japan två dagar senare.
De fick kvala mot världens just nu bästa anfallsduo – Alex Morgan och Abby Wambach, som båda dessutom visade absolut toppform.

Några andra fick kvala mot en japansk B-uppställning. För Japan ställde ju upp med sitt toppade lag mot USA. Till Sverigematchen fanns bara tre spelare kvar i startelvan – Aya Miyama, Yuki Nagasato och Aya Sameshima. I övrigt fick åtta bänkspelare chansen på Ullevi.
Och när Homare Sawa, Mizuho Sakaguchi och Shinobu Ohno byttes in så klev Miyama och Nagasato av. Japan använde alltså matchen för att vädra sin trupp.

Så klart att alla byten påverkade det japanska spelet negativt. Så klart att det hjälpte Sverige i försvarsspelet.

Jaja. Världen är inte alltid rättvis. Vi får hoppas att Dennerby gör rätt val, och att vårt försvarsspel blir ramstarkt i Storbritannien.

Nu skall jag ta lite midsommarledigt. Men jag återkommer inom kort. Vi hörs.

Lina Nilsson till OS – trots allt

Publicerad den av
Svara

Sitter på Gamla Ullevi, och skall strax åka hem mot Borås igen. Därför blir inte det här inlägget långt.

Men dagens mest intressant info gav förbundskapten Thomas Dennerby på presskonferensen efter matchen.
Det gick inte att misstolka honom när han slog fast att dagens backlinje är hans förstaval för OS.

Hur han uttryckte det återkommer jag till i ett senare inlägg. Men han var väldigt tydlig med att dagens fyrbacklinje var den bästa han haft i år.

Alltså kan kvartetten Lina Nilsson, Linda Sembrant, Emma Berglund och Sara Thunebro börja fundera över vad de skall packa ner i OS-trunken. Däremot känns plötsligt Annica Svensson:s OS-plats i rejäl fara.

I övrigt stärkte både Kosovare Asllani och Johanna Almgren också sin aktier att vara med bland de 18 utvalda.

Och förresten, Sverige föll med 1–0 mot Japan efter mål av Yuki Nagasato. Men det visste ni väl redan?

Flera positiva svar mot USA – får vi fler i kväll?

Publicerad den av
Svara

I kväll tar Sverige emot världsmästarinnorna på Gamla Ullevi. Det är en träningsmatch, men en väldigt viktig sådan.
För det är den näst sista innan OS. Och ett positivt resultat kommer att göra hela uppladdningen inför mästerskapet väldigt mycket lättare för de svenska tjejerna.

Startelvan kommenterade jag här. Där gick jag även igenom vissa saker från USA-förlusten i lördags.
Efter den matchen sågades vårt svenska lag rejält på flera håll. Jag läste kommentarer på damfotboll.com som fick mig att undra över folks verklighetsbild. I princip alla var negativa.

Själv tycker jag inte att Sverige var dåligt mot USA. Tvärtom såg jag massor av positiva saker.

Nu är det svårt att jämföra två matcher. Men jag gör det ändå, och av USA:s båda segrar i Halmstad var den mot Japan klart säkrast. Jag hade 7–4 till USA i klara målchanser mot Sverige. Och hela 11–4 mot Japan.
Av de amerikanska målchanserna mot Sverige bjöd det svenska laget på tre – och samtliga ledde till mål. Alltså lyckades USA bara på egen hand spela sig fram till fyra målchanser på 90 minuter. Det är en siffra som indikerar att det svenska försvarsspelet totalt sett var ganska bra.

Jag såg de svenska matcherna i Algarve mot Tyskland och USA på plats. Jag lämnade arenan i Parchal med väldigt negativa känslor efter båda. För där blev vi överkörda. Inte ens med hundraprocentig utdelning hade vi kunnat skaka någon av de båda supernationerna i de matcherna.
I Halmstad blev vi inte överkörda av USA. I Halmstad var vi med i matchen. I Halmstad spelade vi till oss glödheta målchanser.

Sedan har jag redan skrivit att jag givetvis håller med Thomas Dennerby med fler om att vi lät USA göra tre alldeles för lätta mål. Och det är förstås inte bra på något sätt.

Fast i det länkade inlägget var jag onödigt hård mot Annica Svensson. Efter att ha sett om det här klippet med höjdpunkter ett par gånger så tycker jag inte längre att hon skall hållas som ansvarig för 3–1-målet. Största syndabocken är snarare Marie Hammarström som tappar bollen på vänsterkanten. Men till Hammarströms försvar skall sägas att det var hennes första bollkontakt efter sitt inhopp och att hon hade väldigt mycket otur med studsarna. Så 3–1-målet är billigt, men ändå en typ av mål som det är svårt att gardera sig mot.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inte är jättesvårt att få till ett enklare och rejälare uppträdande på egen planhalva. Så för mig var den svenska insatsen i Halmstad ett stort steg i rätt riktning.

Offensivt var nämligen det svenska laget väldigt bra. Lotta Schelin är alltid lysande. Och mötet med henne efter matchen gav precis de vibbar man vill få. Energigivare Schelin var på det bästa humör man kan vara efter en förlust, ett humör som gör att alla runt henne blir positiva och glada.
Att hon i år spelmässigt har uppbackning av två löpstarka kantspelare i Sofia Jakobsson och Antonia Göransson gör att jag inte känner minsta oro för den svenska offensiven. Landslaget kommer att skapa bra chanser mot alla motstånd, och vi kommer att göra mål.

Vad vill jag då få för svar i Japankampen?

1) Säkert målvaktsspel
Hedvig Lindahl måste hitta en trygg utgångsposition. Hon får inte bjuda på mål, som senast, för det skapar en otrygghet i backlinjen. Vår målvakt måste leda sitt försvar, och hon måste kännas säker.

2) Inget risktagande på egen planhalva
Jag vill inte se något onödigt risktagande på egen planhalva. Spela rejält och säkert nära eget mål. Japan är så bra att de kan skapa chanser på egen hand. Vi behöver inte hjälpa dem.

3) Lisa Dahlkvist:s passningsspel
Inför VM i fjol hade jag ett stort frågetecken för Dahlkvists passningsspel. Hon rätade snabbt ut det genom att spela både säkert och precist. Ganska snart var jag inte längre ett dugg orolig när hon fick bollen. Men mot USA var de gamla synderna tillbaka. Hoppas det var en tillfällighet. Eller har hon kanske för lite boll i Tyresö?

4) Starka insatser av de tre nya
De tre nya i startelvan; Lina Nilsson, Linda Sembrant och Kosovare Asllani måste visa att de kan tillföra något.
Nilsson måste klara de defensiva uppgifterna. Det vill säga att hon i första hand inte får ge Aya Miyama något utrymme att slå in sina precisa inlägg.
Sembrant är ingen sprinter, och får inte utsätta sig för löpdueller mot Yuki Nagasato eller de andra snabba japanskorna. Offensivt är Sembrant en toppspelare. Med henne på planen räknar jag med att vi får många precisa uppspel.
Asllani måste visa mod och kreativitet i offensiven. Dessutom måste hon ta defensivt ansvar. Sverige måste försvara sig med sju till nio spelare i uppställt spel. Och då måste kantspelarna också klara av defensiven.

Matchstart på Gamla Ullevi är 19.15. Matchen tv-sänds i Tv4 sport.

Två ändringar i backlinjen – skulle vi inte spela ihop ett lag?

Publicerad den av
1
Sveriges startelva mot USA

Sveriges startelva mot USA i Halmstad

Startelvan till morgondagens möte med Japan ligger uppe på svenskfotboll.se. Den innehåller tre ändringar från den på bilden ovan. Två är lite överraskande, en är helt väntad.

Den väntade först. Det är att Linda Sembrant tar plats i laget. Jag trodde nog kanske att det skulle bli på Emma Berglund:s bekostnad, men att Sembrant skulle in kändes självklart.
För på presskonferensen i lördags fick Thomas Dennerby frågan om mittbacksparet Berglund/Stina Segerström också var OS-mittbackarna. Han svarade:

”Vi måste spela med de vi tror på. Men om man fått nej från det medicinska teamet får man acceptera det.”

Den enda som hade spelförbud då var ju Sembrant. Så det var självklart att hon ingår i Dennerbys tankar. Och när jag går igenom vad som sades på den där presskonferensen så var Dennerby ganska hård mot Segerström. Och faktiskt mot Annica Svensson också.
Så här kommenterade han USA:s andra och tredje mål:

”Om man skall vara ärlig såg kanske Stina lite rostig ut vid deras 2–0-mål. Men det var ju även ett onödigt bolltapp just innan.”

Och:

”Där uppträder vi lite för vekt. Är man trängd vid egen hörnflagga så är det bättre att bara skicka i väg bollen. Sedan lyfter de in bollen på måfå. Och vi har flyttat isär backlinje innan vi har fått bollen under kontroll.”

Jag håller med om analysen av 2–0-målet. Men att Svensson skulle sticka för tidigt vid 3–1 tycker jag är fel. Som det går att se på det här klippet med höjdpunkter har ju nyinbytta Marie Hammarström bollen under god kontroll, men hon har lite otur med studsarna. Vill vi ha offensiva ytterbackar kan inte Svensson stå kvar i straffområdet och vänta i sådana där lägen.

Hursom helst får även Svensson lämna plats i startelvan. Jag har sett att hon fått en hel del kritik efter USA-mötet. Personligen tycker jag att det är en felaktig petning. Efter morgondagen har vi bara en landskamp kvar innan OS, så vi måste spela ihop en backlinje. Att hålla på att byta ut spelare åt höger och vänster känns ingen bra lösning.

Men kul för Lina Nilsson att få en seriös chans från start. Hon får en nyckelroll i morgon. För Aya Miyama får inte ges för fria tyglar. För då är vi illa ute.

För mig är Antonia Göransson självklar som vänsterytter i startelvan. Även här hade jag gärna sett att de offensiva spelarna gavs möjlighet att spela ihop sig. Men visst, Kosovare Asllani gjorde ett positivt inhopp senast och kan kanske vara en joker i OS.

Slutligen så släppte vi ju även in ett tredje mål mot USA. Det var Hedvig Lindahl:s fel. Hon stod för långt ut, och blev ett enkelt offer för Abby Wambach:s snygga lobb. Lindahl verkar dock vara Dennerbys älskling. För han sa så här om 1–0-målet på presskonferensen efter USA-matchen:

”Hon stod långt ute, men å andra sidan förväntar man sig inte att någon skall skjuta rakt upp i krysset från 35 meter. Det är ett fantastiskt fint mål. Jag skulle med varm hand ta emot en spelare som kan göra sådana mål.”

Dels går ju inte skottet in i krysset. Och dels verkar hela världseliten numera ha bra koll på att Lindahl har sin utgångsposition väldigt långt ut. För USA försökte med två lobbar till i matchen. Och Carli Lloyd var inte långt ifrån att lyckas.

Så här startar Sverige mot Japan på Gamla Ullevi i morgon: Hedvig Lindahl – Lina Nilsson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Kosovare Asllani – Lotta Schelin.

Så här blir OS-truppen

Publicerad den av
1

I går tog Thomas Dennerby ut 22 spelare till trenationsturneringen mot USA och Japan. Det blev som väntat inga skrällar. Och de uttagna är förstås de 22 spelare som förbundskaptenen har tänkt att ta med sig till OS.

För utöver de 18 anmälda spelarna skall man ju ta med sig fyra reserver, som inte officiellt ingår i truppen, men som skall vara på plats för att hoppa in vid skador.
Den typen av reserv som Göteborgs Christen Press är hos USA. Till skillnad från Dennerby har ju USA:s förbundskapten Pia Sundhage redan offentliggjort sin trupp.

Men som sagt, Dennerby har ju nu gjort klart vilka 22 spelare han väljer mellan. Och kan bara Johanna Almgren ge ett hyfsat formbesked de här kommande veckorna så kommer truppen att se ut så här:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
2) Sofia Lundgren

Backar
3) Annica Svensson
4) Stina Segerström
5) Sara Thunebro
6) Linda Sembrant
7) Emma Berglund
8) Malin Levenstad

Mittfältare
9) Nilla Fischer
10) Caroline Seger
11) Lisa Dahlkvist
12) Marie Hammarström
13) Johanna Almgren
14) Antonia Göransson
15) Sofia Jakobsson
16) Kosovare Asllani

Forwards
17) Lotta Schelin
18) Madelaine Edlund

Reserver blir: Kristin Hammarström, Lina Nilsson, Susanne Moberg och Jessica Landström.

Jag har ju tidigare ifrågasatt uttagningen av Edlund. Det man förutom det kan ha synpunkter på är att det inte är någon forward bland reserverna. Samt att inte formstarka spelare som Lisa Ek eller Sofie Andersson ens fått chansen att visa upp sig. Men som en annan bloggare konstaterade fanns de sannolikt inte med i den stora bruttotrupp som man var tvungen att lämna in i vintras. Och därmed kunde Dennerby inte ta med dem ens om han varit sugen på det.

Berglund och Levenstad mot Skottland – det var intressant

Publicerad den av
Svara

Det blir Emma Berglund och Malin Levenstad som bildar svenskt mittlås i morgon. Det är ju förstås intressant.

För båda är förstås värda ett rejält test. Och jag har förordat Berglund som startspelare i OS. Men på förbundskaptenens lista är hon sannolikt inte med i OS-elvan, och att landslaget nu måste ställa upp med de spelare som egentligen är förbundskaptenens femte- och sjättealternativ som mittbackar känns knappast bra.

Utöver långtidsskadade Charlotte Rohlin och Sara Larsson är nu nämligen både Linda Sembrant och Stina Segerström småskadade, och står över i morgon.
Sannolikt är det ändå de båda sistnämnda som är Thomas Dennerby:s förstaval som mittbackar till OS. Att de nu bara får max tre matcher på sig att spela ihop sig är minst sagt oroande.

Hela laguppställningen kom just upp på förbundet hemsida. Och startelvan ser ut så här i sin helhet:
Sofia Lundgren – Annica Svensson, Malin Levenstad, Emma Berglund, Sara Thunebro – Nilla Fischer, Lisa Dahlkvist – Sofia Jakobsson, Kosovare Asllani, Marie Hammarström – Lotta Schelin.

Med tanke på att inte heller Caroline Seger är i spelbart skick är det en ganska väntad uppställning.

Det kunde ha varit en skräll att Sofia Lundgren får chansen i målet. Men det visade sig mer bero på att Hedvig Lindahl är krasslig än på att Dennerby funderar på ett skifte på förstamålvaktsposten.
Jag hade föredragit Antonia Göransson på vänsterkanten i stället för Hammarström. Men Göransson skall ju spela guldmatch i Tyskland på måndags, så det här passar kanske hennes syften bäst.

Tyresös förlust borde oroa många

Publicerad den av
Svara

Det skrällde som bekant till rejält i damallsvenskan igår. Kul på många vis. Men sättet som Tyresö föll på var inte roligt för landslaget. Tvärtom borde det göra Thomas Dennerby och alla supportrar rejält oroliga.

Jag har ju tidigare ifrågasatt snabbheten i Tyresös backlinje. Och kolla in det här klippet, och se hur lätt Linda Sembrant blir frånsprungen av Kosovare Asllani. Sembrant är en briljant passningsspelare, men hennes snabbhet håller inte på internationell nivå. Men som det ser ut nu är hon troligen en av våra ordinarie OS-mittbackar.
Jämför förresten Sembrants snabbhet med Kristianstads Sif Atladottir som springer ikapp Marta gång på gång i klippet. Och isländskans räddning bakom Hedvig Lindahl är en självklar kandidat till Årets Räddning 2012.

För övrigt är ju Veronica Boquete:s passning på slutet ett kandidat till Årets Passning 2012. Och Marta:s avslut en kandidat till Årets Miss 2012.

Apropå Dennerby, kan man se hon tycka till om landslagets skadeläge på förbundets webb-tv. Det går inte att länka till enskilda reportage, men just nu kommer Dennerbyintervjun upp som förstaval.

* Även AIK skrällde ju till rejält. Och det var en skräll… För att Kristianstad har en hög högstanivå vet man ju. Men att AIK skulle kunna slå LdB FC Malmö kunde jag inte ens ana.
Segern gör att AIK nu är med i serien på allvar. Men vilken klubb kan vara Stockholmslagets tänkbara räddningsplanka?
Som jag ser det ligger Kif Örebro illa till. Och kanske även Umeå.

I Malmö klev Katrine Veje av knäskadad. Det lutar åt årets sjunde korsbandsskada i damallsvenskan. Så fruktansvärt tråkigt.
Skönt dock att Umeåtalangen Lina Hurtig inte hade dragit av sitt korsband. Hon blir ”bara” borta en månad.

* Så till en internationell utblick. Jag börjar i Tyskland, där jag redan har skrivit om toppstriden här.
Den som vill se bilder har först höjdpunkter från Duisburg–Potsdam på den här länken. Njut av Patrica Hanebeck:s båda läckra mål. Och av Alyssa Naeher:s fina räddning på Simone Laudehr:s friläge. Vill man se hela matchen går det att göra här.

Och här hittar du höjdpunkter från Wolfsburg–Frankfurt, där publiksiffran för övrigt var finfina 8689. Jag noterar att Desirée Schumann konserverat sin formtopp från Champions Leaguefinalen. Och nog är väl förresten den matchavgörande straffen snällt dömd? Vill man se hela matchen går det att göra på den här länken.

I Tyskland var väl nyheten om att liganian Hamburg SV drar sig ur seriesystemet helgens tråkigaste. Jag försvarar förstås inte att storklubbar väljer att skylla sin dåliga ekonomi på damlaget.
Fast samtidigt behöver man väl inte vara nationalekonom för att förstå att ett proffslag med en snittpublik på 399 åskådare har svårt att gå ihop ekonomiskt? Tyvärr.

* I Frankrike leder numera Lyon ligan en poäng före Juvisy. I går blev det 3–0-seger mot PSG. Louisa Necib gjorde det här läckra målet.
Lotta Schelin spelade första halvlek. När hon gick av ledde hennes lag med 2–0. Hon – och de 4500 åskådarna – fick efter paus se Sonia Bompastor göra 3–0 och bli tvåmålsskytt.

* I Japans Nadeshiko League vann Inac Kobe Leonessa sin sjätte raka match i ligan. Man gjorde det borta mot Albirex Niigata. När lagen möttes ifjol såg hela 24 546 åskådare hur Homare Sawa blev tvåmålsskytt. Se klipp från fjolårets folkfest här.
Nu har VM-guldhysterin börjat lägga sig i Japan. Och i går stannade publiksiffran på 3146 när Kobe vann med 3–1 efter två mål av Shinobu Ohno och ett av Megumi Takase.

Levenstad och Kosse i truppen, Landström kan glömma OS

Publicerad den av
Svara

Thomas Dennerby har nyss presenterat truppen till träningslandskampen mot Skottland. Han tar med hela 20 spelare, varav sju backar. Men så många svar ges inte genom att bara granska truppen.

På målvaktssidan är det som väntat Hedvig Lindahl och Sofia Lundgren som har Dennerbys förtroende. Kristin Hammarström har knäproblem och står över. Det är ju ett bra sätt att slippa peta henne.

Bland backarna får Lina Nilsson lite oväntat en ny chans i truppen. Och Malin Levenstad tillkommer mot senast. Eller ja, hon kom ju in som reserv till Kanadamatchen. Men nu är Malmös mittback med från början. Och hon bör ha en väldigt bra chans att komma med till OS, om Dennerby står fast vid linjen att köra två ytter- och fyra innerbackar.
Övriga tre mittbackar i Skottlandstruppen är som väntat Stina Segerström, Emma Berglund och Linda Sembrant. Dessutom är förstås ytterbackarna Annica Svensson och Sara Thunebro med.
Sara Larsson lämnas utanför truppen, och hon är nog körd för OS-spel snart. Hon måste göra en sensationellt snabb och stark comeback för att bli aktuell. Även Johanna Frisk känns återigen mycket långt ifrån en OS-plats.
Jag resonerade kring backfrågan igår. De funderingarna känns fortfarande aktuella. Fast så många spännande svar bjöds vi inte på…

På mittfältet saknas Johanna Almgren, som bara gjort två inhopp i Göteborg efter sin knäoperation. Mittfältare i truppen är egentligen bara de sju självklara OS-spelarna Nilla Fischer, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Therese Sjögran, Sofia Jakobsson, Antonia Göransson och Marie Hammarström.
Om man inte räknar Kristianstads duo Kosovare Asllani och Susanne Moberg som mittfältare, då båda är tänkbara i kantroller.

Kosse och Moberg är väl de största överraskningarna i truppen. Deras närvaro innebär att Jessica Landström med allra största sannolikhet kan glömma en OS-plats.
Truppens två utpräglade forwards är som väntat Lotta Schelin och Madelaine Edlund. Jag har ju bland annat här argumenterat för att Vittsjös glödheta måldrottning Sofie Andersson borde få chansen. Så blev det inte, och det kan jag tycka är lite synd.
Jag såg Moberg i Algarve – i och för sig i ett mycket kort byte – och fick känslan av att hon inte håller internationell klass som det är nu. Jag hade gärna sett Andersson där istället.

Jaja. Nu får vi hålla oss till tåls till den 26 maj. Då i Kircaldy får vi svaret på hur Dennerby tänker formera sin OS-backlinje. Det skall bli spännande att se.

Bilder av det svenska landslaget

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

För länge sedan lovade jag ju att lägga upp lite bilder på både Sveriges och USA:s landslag, från Algarve cup.

Jag är inte alltid snabb, men jag brukar hålla vad jag lovar – till slut. Så här är ett bildspel med 33 bilder på det svenska laget, håll till godo.

Jessica Samuelsson
Marie och Kristin Hammarström fotas av Johanna Almgren
Hedvig Lindahl
Hedvig Lindahl

Får vi några spännande svar i morgondagens trupp?

Publicerad den av
Svara

I morgon tar Thomas Dennerby ut truppen till träningsmatchen borta mot Skottland. Den kan innehålla svar på några intressanta frågor.

För ett uttalande från förbundskaptenen i DN i helgen gör truppen, och Skottlandsmatchen extra intressant:

”Det lutar åt att jag tvingas ta ett tidigt beslut om vilken backlinje jag ska satsa på i OS, för att ge dem det handlar om en rimlig chans att spela ihop sig.”

Dennerby aviserar alltså här i praktiken att han kommer att ge sin OS-backlinje chansen att spela de fyra träningsmatcher som återstår innan mästerskapet.
Det skulle i så fall innebära att Sara Larsson sannolikt är borträknad från startelvan.

I det här inlägget gick jag nyligen igenom vilka 15 spelare som i praktiken var klara för OS. Sedan dess har Charlotte Rohlin försvunnit, och siffran har minskat till 14.

Två av de vakanta platserna finns i backlinjen. För Dennerby har visat ganska tydligt hittills under året att han tänker satsa på sex backar, varav bara två utpräglade ytterbackar – Annica Svensson och Sara Thunebro.

Det innebär att det är plats för fyra mittbackar i truppen. Stina Segerström och Linda Sembrant känns givna. Och Emma Berglund är högst trolig som första reserv. Men vem blir sista namnet in i truppen? Och vilka två får förtroendet?

Sista namnet först. Blir det Sara Larsson – trots allt? Eller får Malin Levenstad chansen? Eller kanske Johanna Frisk?
Sett till rutin, och till VM ifjol, borde Larsson vara given. Men hon har inte börjat träna med laget ännu efter sin skada, så tiden är knapp.
Levenstad är snabb och tuff, men har längden emot sig. Frisk har längden med sig, men snabbheten emot sig.
Och i damfotboll är snabbhet drygt tio procent viktigare än i herrfotboll, då planen i praktiken är just drygt tio procent större.

Vilka två bör då få förtroendet att bli svenskt mittlås i OS?
Det är verkligen ingen lätt fråga. Efter att ha bollat för- och nackdelar mot varandra röstar jag för Segerström/Berglund. Vad tycker ni?

Till något helt annat. Jag såg att diskussionen om världens bästa liga rasade på damfotboll.com i samband med den här texten.

Jag har som bekant för länge sedan kommit fram till att det är självklart att Frauen-Bundesliga är innehavare av nämnd titel. Och jag håller damallsvenskan som mycket knapp tvåa framför franska feminine division 1.

Som jag ser det är inte jämnhet en bra faktor när vi pratar ligors kvalitet. För i så fall hade herrallsvenskan varit världens bästa liga, då det varit åtta olika mästare på åtta år. Men den är rankad på plats 27 när Europaspelet drar igång i sommar.
Det är förstås i stället höjden och bredden på toppen som är avgörande. Och där är Tyskland i särklass. Tre olika tyska klubbar har vunnit Champions League de senaste fem åren.

Här är facit i Womens Cup och Womens Champions League för Tyskland och Sverige perioden 2008–12:

Tyskland: Nio deltagande lag.
Tre titlar. Finalplats i år. En finalförlust. Tre förluster i semifinal. En förlust i kvartsfinal.
Sverige: Åtta deltagande lag.
Tre förluster i semifinal. Tre förluster i kvartsfinal. En förlust i åttondelsfinal. Och ett lag som åkte ut redan i kvalet.

Det är svart på vitt. Vem argumenterar för att Sveriges facit egentligen är bättre?

Idag lider man med Lotta Rohlin

Publicerad den av
Svara

Idag lider man rejält med Charlotte Rohlin. Som väntat är ena korsbandet i högerknät av, och säsongen är körd.

Därmed missar 31-åringen inte bara resten av allsvenskan med Linköping, utan också årets höjdpunkt med landslaget – OS i Storbritannien. Det hade varit hennes andra spel, för hon deltog i alla Sveriges fyra matcher i Kina för fyra år sedan.

Spontant känns det här beskedet som ett riktigt dråpslag även för Thomas Dennerby:s landslag. För även om vi har flera riktigt bra mittbackar så är Rohlin viktig för laget. Hon har den mest givna spelaren i vår backlinje det senaste året.

Här är bilder på hur det gick till när hon skadade sig. Det ser ju inte så märkvärdigt ut, men det gör det sällan när korsband brister…

Som jag sett det har Rohlin och Sara Larsson varit förstahandsvalet som mittbackspar – fram till idag. Att ha ett väl sammansvetsat mittlås är oerhört viktigt. Något sådant har vi inte längre, och Thomas Dennerby har fyra landskamper på sig att hitta ett nytt par.
Det hela försvåras av att Larsson inte är spelklar igen efter sin skada.
Så vilka satsar han på nu? Stina Segerström/Linda Sembrant? Segerström/Emma Berglund? Sembrant/Berglund? Eller någon annan konstellation?

* Om vi lämnar landslaget och gör en liten internationell koll så är det lätt att konstatera att namnet för dagen är Ada Stolsmo Hegerberg. 16-åringen gjorde fem mål redan i första halvlek för serieledande Stabaek, när jumbon Fart besegrades med hela 8–2 (6–1) i toppserien. Fyra av målen var i rad, vilket innebär att hon gjorde ett tvättäkta hattrick på tolv minuter från 15:e till 27:e.

Fotbollsmässigt verkar det inte finnas mycket att vara imponerad av när det gäller FL Fart. Men jag älskar lagets namn. Fotballaget Fart – visst är det ett imponerande namn?

* I Spanien tog Barcelona ett allt säkrare grepp om ligatiteln när ligafyran Espanyol besegrades med hela 6–0 i derbyt. Espanyol har tidigare varit stans stolthet på damsidan. Men efter dagens resultat känns det definitivt numera som historia…

15 OS-klara spelare

Publicerad den av
1

Såg ni att Thomas Dennerby sa att han redan var säker på 15 OS-spelare i samband med lottningen häromdagen?
Jag har klurat lite på vilka 15 det kan handla om, och här är listan:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
2) Sofia Lundgren

Backar
3) Charlotte Rohlin
4) Stina Segerström
5) Sara Thunebro
6) Annica Svensson
7) Linda Sembrant
8) ????

Mittfältare
9) Nilla Fischer
10) Caroline Seger
11) Lisa Dahlkvist
12) Therese Sjögran
13) Sofia Jakobsson
14) Antonia Göransson
15) Marie Hammarström
16) ????

Forwards
17) Lotta Schelin
18) ????

Den öppna backplatsen går till Emma Berglund eller Sara Larsson. Lina Nilsson tror jag däremot inte får plats i truppen, inte heller formstarka Malin Levenstad.
Mittfältsplatsen går till Johanna Almgren, Kosovare Asllani eller Louise Fors. Med tanke på sina landslagsinsatser under våren är Almgren favorit, om hon är frisk i sitt knä.
Slutligen går forwardsplatsen till Madelaine Edlund eller Jessica Landström.

Eftersom en OS-trupp bara får innehålla 16 utespelare är det rimligt att grunda med att ta ut sina tio startspelare. Sedan är det viktigt att ha sex reserver med kapacitet att spela på flera olika platser. Det är också tydligt hur Dennerby har testat olika spelares användbarhet på olika positioner under våren.

Hur tänker han då? Jo, det räcker att ha med två utpräglade forwards eftersom Sofia Jakobsson är ett utmärkt alternativ på topp i 4-2-3-1-uppställningen. Och det räcker med sex backar eftersom Marie Hammarström kan vikariera som vänsterback. Både Berglund och Larsson har också visat att de fixar ytterbacksjobbet. Således får han råd att ta med åtta mittfältare.

Tänker Dennerby rätt? Och tänker jag rätt? Kom gärna med synpunkter.