Två ändringar i backlinjen – skulle vi inte spela ihop ett lag?

Sveriges startelva mot USA

Sveriges startelva mot USA i Halmstad

Startelvan till morgondagens möte med Japan ligger uppe på svenskfotboll.se. Den innehåller tre ändringar från den på bilden ovan. Två är lite överraskande, en är helt väntad.

Den väntade först. Det är att Linda Sembrant tar plats i laget. Jag trodde nog kanske att det skulle bli på Emma Berglund:s bekostnad, men att Sembrant skulle in kändes självklart.
För på presskonferensen i lördags fick Thomas Dennerby frågan om mittbacksparet Berglund/Stina Segerström också var OS-mittbackarna. Han svarade:

”Vi måste spela med de vi tror på. Men om man fått nej från det medicinska teamet får man acceptera det.”

Den enda som hade spelförbud då var ju Sembrant. Så det var självklart att hon ingår i Dennerbys tankar. Och när jag går igenom vad som sades på den där presskonferensen så var Dennerby ganska hård mot Segerström. Och faktiskt mot Annica Svensson också.
Så här kommenterade han USA:s andra och tredje mål:

”Om man skall vara ärlig såg kanske Stina lite rostig ut vid deras 2–0-mål. Men det var ju även ett onödigt bolltapp just innan.”

Och:

”Där uppträder vi lite för vekt. Är man trängd vid egen hörnflagga så är det bättre att bara skicka i väg bollen. Sedan lyfter de in bollen på måfå. Och vi har flyttat isär backlinje innan vi har fått bollen under kontroll.”

Jag håller med om analysen av 2–0-målet. Men att Svensson skulle sticka för tidigt vid 3–1 tycker jag är fel. Som det går att se på det här klippet med höjdpunkter har ju nyinbytta Marie Hammarström bollen under god kontroll, men hon har lite otur med studsarna. Vill vi ha offensiva ytterbackar kan inte Svensson stå kvar i straffområdet och vänta i sådana där lägen.

Hursom helst får även Svensson lämna plats i startelvan. Jag har sett att hon fått en hel del kritik efter USA-mötet. Personligen tycker jag att det är en felaktig petning. Efter morgondagen har vi bara en landskamp kvar innan OS, så vi måste spela ihop en backlinje. Att hålla på att byta ut spelare åt höger och vänster känns ingen bra lösning.

Men kul för Lina Nilsson att få en seriös chans från start. Hon får en nyckelroll i morgon. För Aya Miyama får inte ges för fria tyglar. För då är vi illa ute.

För mig är Antonia Göransson självklar som vänsterytter i startelvan. Även här hade jag gärna sett att de offensiva spelarna gavs möjlighet att spela ihop sig. Men visst, Kosovare Asllani gjorde ett positivt inhopp senast och kan kanske vara en joker i OS.

Slutligen så släppte vi ju även in ett tredje mål mot USA. Det var Hedvig Lindahl:s fel. Hon stod för långt ut, och blev ett enkelt offer för Abby Wambach:s snygga lobb. Lindahl verkar dock vara Dennerbys älskling. För han sa så här om 1–0-målet på presskonferensen efter USA-matchen:

”Hon stod långt ute, men å andra sidan förväntar man sig inte att någon skall skjuta rakt upp i krysset från 35 meter. Det är ett fantastiskt fint mål. Jag skulle med varm hand ta emot en spelare som kan göra sådana mål.”

Dels går ju inte skottet in i krysset. Och dels verkar hela världseliten numera ha bra koll på att Lindahl har sin utgångsposition väldigt långt ut. För USA försökte med två lobbar till i matchen. Och Carli Lloyd var inte långt ifrån att lyckas.

Så här startar Sverige mot Japan på Gamla Ullevi i morgon: Hedvig Lindahl – Lina Nilsson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Nilla FischerSofia Jakobsson, Caroline Seger, Kosovare Asllani – Lotta Schelin.

Vi gavs två väldigt positiva svar – och två mindre bra

Tillbaka i Borås efter en sväng till Halmstad är det hög tid att göra en avstämning av de frågor jag hade med mig till Halmstad.

Jag hoppades på att få fyra positiva svar. Här är facit:

1) Att försvaret håller. NEJ.
Frågetecknen kvarstår tyvärr. Ser man till det defensiva grundspelet var det bra. Vilket var positivt, och ändå ger visst hopp. Men man får inte ge bort mål. Och alla tre baklängesmålen var gåvor – varav fyrbacklinjen var inblandad i två av dem.
Lisa Dahlkvist och Stina Segerström gav bort 2–0-målet, genom att inte spela rejält och enkelt mot USA. För då hugger blixtsnabba Alex Morgan som en kobra. Och vid 3–1 var det dubbelt slarv. Först bolltapp på vänsterkanten, sedan verkade Annica Svensson tro att det amerikanska anfallet var över och lämnade Tobin Heath helt ren i straffområdet.

Fyrbackslinjen

Den svenska fyrbackslinjen

2) Målvaktsspelet. NEJ.
Jag konstaterade inför att vår målvakt måste prestera på absolut högsta världsklass om vi skall ha medaljchans i OS. Det gjorde inte Hedvig Lindahl i dag. USA hade läst sin läxa, och gjorde tre lobbförsök. Det första satte Abby Wambach till 1–0. En bra prestation av amerikanskan, men trots allt ett alldeles för billigt mål. Sådana har vi inte råd att ge bort. Dessutom saknade Lindahl pondus och tajming vid ett par hörnor.

3) Nilla Fischer. JA.
Jag var orolig för att vår kapten inte skulle hänga med i tempot. Men det gjorde hon i högsta grad. Hon stod tillsammans med Lisa Dahlkvist för en stark prestation defensivt på mitten. Och Fischers passningsspel var dessutom lysande – till skillnad från Dahlkvists.

4) Att Lotta Schelin ler. JA.
Vår storstjärna var precis så positiv och glad som jag hade hoppats. Dessutom är hon stark och snabb – och gjorde mål. Tillsammans med Sofia Jakobsson och Antonia Göransson bildade Schelin en sylvass svensk anfallstrio i första halvlek. Deras fart och fantasi gör att jag inte känner någon som helst oro för det svenska anfallsspelet. Tvärtom. Det är av högsta världsklass.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Se förresten matchens fyra mål på det här klippet.

Fler stillbilder från matchen, samt en längre analys av den spelmässiga insatsen får jag återkomma med. Utöver tränarna samlade jag för övrigt in citat från följande spelare efter matchen: Abby Wambach, Alex Morgan, Lotta Schelin, Emma Berglund, Stina Segerström och Johanna Almgren. Vad de sa återkommer jag till.

Slutligen noterar jag att publiksiffran stannade vid 2752. Det är förstås inte godkänt. Och framför allt väcker siffran åter oron för att nästa års EM skall bli ett publikt megafiasko.
För om inte hemmalaget och profilstarka världstvåan USA drar fler än 2752 – hur många kommer då lag som Italien, Spanien och Skottland att locka nästa år?

Det blir Berglund och Segerström i mittförsvaret – trots allt

Thomas Dennerby har offentliggjort sin startelva mot USA. Därmed har han också troligen visat oss hur han tänker sig sin OS-elva.

Och jag får som jag vill. För jag har ju här önskat Emma Berglund och Stina Segerström som svenska mittbackar. Och trots att det spreds andra uppgifter i går så blir det just mitt önskepar som får chansen.

I övrigt blir det just det lag jag önskade i går. Så här startar vi mot USA i morgon: Hedvig LindahlAnnica Svensson, Stina Segerström, Emma Berglund, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Nilla FischerSofia Jakobsson, Caroline Seger, Antonia GöranssonLotta Schelin.

Visst skall det bli spännande att få se vårt OS-lag i morgon?

Fast först skall vårt EM-lag (herrar) göra upp med England. Nu bänkar vi oss.

Dennerby bör spela OS-elvan mot både USA och Japan

I går samlades det svenska landslaget inför den stundande trenationsturneringen.

Det är dock mer än bara två vänskapsmatcher mot de senaste VM-finalisterna som skall spelas. Det är ju i praktiken nu som OS börjar.

Thomas Dennerby har tagit ut de 22 spelare som han också tänker ta med till Storbritannien. 18 i truppen, och fyra som reserver på plats.
I och för sig läser jag på förbundets hemsida att Dennerby fortfarande håller en dörr öppen för Sara Larsson. Han säger:

”Hennes rehab har tagit lite längre tid än vi hoppats. Jag kommer att ha tät kontakt med Sara följande dagar. Det börjar närma sig deadline för henne att bli klar till OS.”

Men att Larsson skall hinna komma i OS-form känns inte trovärdigt. Tråkigt för henne, och för landslaget. Men vi måste satsa på nya spelare.

Dennerby brukar arbeta med kontinuitet när det gäller startelvan. Han tar alltså ut elva spelare, och sedan låter han dem spela i match efter match. Bara skador eller rejäla formsvackor kan ändra i elvan.
Från fjolårets succélag i VM är fem spelare borta. Det handlar om Larsson, Charlotte Rohlin, Linda Forsberg, Therese Sjögran och Josefine Öqvist.

På ett år skall alltså hälften av startelvans utespelare bytas ut.

Hittills har förbundskaptenen testat friskt. Men nu får det vara slut med prov. Med bara tre landskamper kvar till OS är det nu hög tid att välja vilka spelare som skall få förtroendet, och satsa på dem.

Framför allt gäller det här i mittförsvaret, där de utvalda bör ges 90 minuter i alla tre matcherna för att spela ihop sig.
Enligt svenskfotboll.se kommer Malin Levenstad och Emma Berglund bilda mittlås mot USA. Således bör de få förtroendet i OS också.

Dennerby konstaterar på förbundets hemsida att det blir hårt fokus på defensiven fram till OS.

”Med en bra defensiv blir också offensiven bra.”

Väljer man motståndare som USA och Japan så är det ofrånkomligt att man får träna försvarsspel. Och även om Berglund och Levenstad spelat i U-landslag ihop så skall det bli intressant att se hur de klarar sig mot två av världens tre bästa landslag.

Hur kommer då Dennerby att formera resten av startelvan?

Jag tror att han väljer att satsa på 4-2-3-1, även om han testade 4-4-2 i andra halvlek mot Skottland senast.
Även om jag själv kunde tänkt mig ett annat val är det självklart att Hedvig Lindahl kommer att vakta målet.
Ytterbackarna är också självklara. Där spelar Annica Svensson och Sara Thunebro.

De båda defensiva mittfältarna blir Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist. Här hissar jag dock två varningsflaggor.
Först tycker jag inte att det har lyst om Dahlkvist i Tyresö under våren. Visst måste några spela biroller i ett så stjärnspäckat lag. Men jag hade ändå hoppats mer av Dala. Förhoppningsvis toppar hon dock formen till OS, precis som hon gjorde till VM i fjol.
Fischer har sett riktigt trög ut i damallsvenskan, det jag sett henne. Och det går riktigt fort när USA och Japan trillar boll. Jag hoppas att Linköpingsspelaren hänger med. Jag kan inte säga att jag känner mig inte säker på det.

Som spjutspets är förstås Lotta Schelin självskriven. Hon är vår enda riktiga världsstjärna, och måste vara i absolut toppform i månadsskiftet juli/augusti om vi skall ha minsta medaljchans.

Det är bland de tre offensiva mittfältarna som det kan bli kamp om platserna. Men visst, systemet är byggt för att göra plats för Caroline Seger. Så hon kommer ju att spela centralt.
Sedan hoppas jag att Dennerby väljer att sätta Sofia Jakobsson och Antonia Göransson på varsin kant. De båda 90-talisterna var lite för tunna i VM i fjol. Men båda har under året vuxit ut till internationella toppspelare.
För mig är Jakobsson helt given till höger. Då vill man balansera laget så att vänstersidan blir lite mer defensiv. Och visst är även Göransson ett offensivt alternativ. Men hon har fått lära sig göra ett stort defensivt jobb i Potsdam. Och jag tror att hon är redo.

Tänker jag rätt? Och tänker jag som Dennerby? I morgon får vi ett första svar. Jag väntar spänt.

* I morgon i Halmstad är det ju USA som står för motståndet. Jag spekulerade ju här i huruvida USA:s spelare kommer att söka sig mot Europa efter OS.
De svenska lag som funderar på att värva amerikanskor kan med fördel använda sig av den här färska tv-intervjun med Hope Solo som lockbete. För bättre reklam för damallsvenskan går det väl knappt att få?

Hamnar formtoppad Jakobsson i Potsdam? Och Thunebro i Lyon?

Sofia Jakobsson visar tidig OS-form. I dag gjorde hon för tredje ligamatchen i rad nämligen Rossiyankas första mål.
Jakobssons fullträff kom i 15:e minuten, och betydde ledning med 1–0 i en match de redan klara mästarinnorna vann med till slut med 2–1 borta mot Kubanochka.

I konkurrens med Sara Thunebro är Jakobsson det hetaste namnet under den silly season som nu är i gång. Hennes kontrakt i Ryssland går ut vid månadsskiftet, så dragkampen lär redan vara i gång. Rossiyanka lär vilja behålla sin guldklimp. Även Turbine Potsdam har nämnts. Och Umeå. Och…

För även om det inte har märkts jättemycket i Sverige ännu så är vi mitt inne i det som kan bli tidernas silly season. Ligorna i Tyskland och Frankrike är färdigspelade, och det rapporteras dagligen om klubbyten.

I Tyskland började ju för övrigt sommarens heta övergångar göras klara redan i vinterfönstret. Som vanligt var Frankfurt mest aktivt, och gjorde klart med backarna Bianca Schmidt och Babett Peter från Turbine Potsdam samt Simone Laudehr från Duisburg.
Men även Wolfsburg var tidigt ute genom att i vintras knyta upp Viola Odebrecht från Potsdam och Duisburgs landslagsaktuelladuo Luisa Wensing och Alexandra Popp.

Potsdam försökte fylla de framtida luckorna genom att värva Alex Singer från Dalsjöfors och Margret Lara Vidarsdottir från Kristianstad. Singer gjorde succé, medan Vidarsdottir redan tvingas lämna efter ett halvår. Alla tror att isländskan återvänder till Skåneklubben. Och då blir det väl så…

Nu efter avslutad ligasäsong har övergångarna exploderat i Tyskland. Jag har ingen totalkoll, men här är några nyheter kring de fyra topplagen:

* Potsdam: Fortsätter att tappat bärande spelare. Duktiga Isabel Kerschowski har skrivit på för Leverkusen.
Lagkaptenen Jennifer Zietz stannar kvar. Men hon drog av korsbandet i sista ligamatchen, och missar sannolikt hela nästa säsong. Spel före jul känns i alla fall otänkbart. Lika illa gick det för ett av klubbens nyförvärv. Johanna Elsig drog av sitt korsband i sin sista match för Bayer Leverkusen.
Jobbigt läge för de tyska mästarinnorna alltså.
På pluskontot finns dock Sara Doorsoun-Khajeh från Bad Neuenahr samt amerikanska Keelin Winters från Seattle Sounders samt Stefanie Mirlach, från Bayern München. De två sistnämnda är båda tidigare U20-världsmästare. Och så ryktas det alltså om att Sofia Jakobsson kan vara på väg in.

* Wolfsburg: Har värvat U20-landslagsspelaren Carolin Simon från nedlagda Hamburg. Samt de båda U19-landslagsspelarna Lina Magull och Annabel Jäger från nykomlingen Gütersloh. Ser ut att kunna få ett riktigt starkt lag till hösten.

* Frankfurt: Har släppt backarna Ria Percival (till Jena) och Gina Lewandowski (till Bayern München). Samt förstås Jessica Landström till Djurgården. Kanske kan även Sara Thunebro vara på väg bort. Där ryktas det om Lyon.
Men med tanke på att man redan värvat tre landslagsstjärnor, och bör få tillbaka ytterligare tre toppspelare (Nadine Angerer, Kim Kulig och Ali Krieger) från långtidsskador så är laget redan grymt starkt på pappret.
Men FFC har inte slagit sig till ro värvningsmässigt ännu. Man jagar även storstjärnan Celia Okoyino da Mbabi.

* Duisburg: Har flyttat upp tre talangfulla juniorer. Men med tanke på vilka tunga namn som lämnar så måste nog klubben öppna plånboken, om inte nästa säsong skall bli en riktig mellansäsong.

I Frankrike är det Lyon och PSG som stått för de stora värvningarna hittills. Man kan säga att klubbarna har bytt stjärnor.

PSG hämtar nämligen Louisa Necib och Laura Georges i Lyon. De båda VM-spelarna från i fjol har inte riktigt platsat i mästarlaget under våren.

Å andra sidan värvar Lyon landslagsmittfältaren Elise Bussaglia från PSG. Och det senaste ryktet placerar alltså även Sara Thunebro i Lyon.

Den närmaste tiden kommer klubbarna i Tyskland och Frankrike först göra sina nationella övergångar. Därefter blir det dags att värva internationellt. Och det är då det kan bli riktigt intressant.
För det finns ju mängder med internationella toppnamn på marknaden.

Efter OS är till exempel sannolikt hela USA:s landslag tillgängligt. Och spelare som Alex Morgan, Hope Solo, Lauren Cheney, Carli Lloyd, Heather O’Reilly, Megan Rapinoe, Sydney Leroux och Abby Wambach är förstås extremt eftertraktade.
Visst, ungefär hälften av dem spelar nu i WPSL eller W-league. Men såvitt jag uppfattat är båda de ligorna färdigspelade i augusti. Sedan borde spelarna vara tillgängliga.

Nästa stora mästerskap är ju inte förrän 2015. Så de flesta amerikanskorna borde vara sugna på lite klubbfotboll under kommande säsonger. Och då WPS är skrotad för alltid tycker jag att många av dem borde blicka mot Europa.
Eller mot Asien. För kanske kan även japanska Nadeshiko League locka några av amerikanskorna. Inac Kobe Leonessa har ju redan gjort ett närmande mot Wambach.

Det vore förstås kul om någon damallsvensk klubb kunde kontraktera några av amerikanskorna. Men finns pengarna?
Med tanke på hur dåligt många av klubbarna låg till redan innan säsongen, och på hur lågt publiksnittet har varit hittills, så lär det inte vara mycket utrymme för stora damallsvenska sommarvärvningar. Eller?

Nu är guldet helt klart för Sofia Jakobsson

Jag har ju i och för sig redan gratulerat Sofia Jakobsson för segern i den ryska ligan. Men då var det bara i praktiken klart.

I dag blev guldet däremot helt klart. Och svenskan visade återigen vägen för sitt Rossiyanka. Hemma mot Ryazan gjorde Jakobsson 1–0 i 48:e minuten. I 81:a ökade Cristiane på till 2–0 – vilket blev segersiffrorna.

28 omgångar skall spelas, som som synes i tabellen, så har nu Rossiyanka en ointaglig ledning:
1) Rossiyanka     25 matcher, +62, 65 poäng
2) Voronezh        24 matcher, +42, 50 poäng
3) Zorkij              25 matcher, +22, 48 poäng

Så grattis igen, Sofia Jakobsson.

Jakobsson är för övrigt ett föredöme inom damfotbollen när det gäller marknadsföring. Hon twittrar, har en egen hemsida med blogg samt en utmärkt facebooksida.
Med tanke på hur usla alla medier – inklusive damfotboll.com – är på att rapportera om våra utlandsproffs så är det kanon att Sofia Jakobsson själv tillhandahåller så mycket information. Det är definitivt värt en guldstjärna.

Till sist vill jag passa på att slå mig själv för bröstet. Med väldigt få undantag är det i den här bloggen man först kunnat läsa resultat och speltid för våra proffs i Tyskland, Frankrike, Ryssland och Italien.
Det är jag förstås på sätt och vis väldigt stolt över. Och extra kul att svenskor vunnit guld i tre av nämnda länder.

Samtidigt är det så att flera gånger har jag först lagt upp infon dagen efter matcherna. Och då är det förstås beklagligt att ingen annan visat intresse att hinna före med att uppmärksamma våra landslagsstjärnors framfart. För Jakobsson, Lotta Schelin, Antonia Göransson med fler är ju faktiskt våra allra största svenska affischnamn inom damfotbollen. Och jag tycker tveklöst att spelarna är värda bättre mediabevakning än vad de får.

Så här blir OS-truppen

I går tog Thomas Dennerby ut 22 spelare till trenationsturneringen mot USA och Japan. Det blev som väntat inga skrällar. Och de uttagna är förstås de 22 spelare som förbundskaptenen har tänkt att ta med sig till OS.

För utöver de 18 anmälda spelarna skall man ju ta med sig fyra reserver, som inte officiellt ingår i truppen, men som skall vara på plats för att hoppa in vid skador.
Den typen av reserv som Göteborgs Christen Press är hos USA. Till skillnad från Dennerby har ju USA:s förbundskapten Pia Sundhage redan offentliggjort sin trupp.

Men som sagt, Dennerby har ju nu gjort klart vilka 22 spelare han väljer mellan. Och kan bara Johanna Almgren ge ett hyfsat formbesked de här kommande veckorna så kommer truppen att se ut så här:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
2) Sofia Lundgren

Backar
3) Annica Svensson
4) Stina Segerström
5) Sara Thunebro
6) Linda Sembrant
7) Emma Berglund
8) Malin Levenstad

Mittfältare
9) Nilla Fischer
10) Caroline Seger
11) Lisa Dahlkvist
12) Marie Hammarström
13) Johanna Almgren
14) Antonia Göransson
15) Sofia Jakobsson
16) Kosovare Asllani

Forwards
17) Lotta Schelin
18) Madelaine Edlund

Reserver blir: Kristin Hammarström, Lina Nilsson, Susanne Moberg och Jessica Landström.

Jag har ju tidigare ifrågasatt uttagningen av Edlund. Det man förutom det kan ha synpunkter på är att det inte är någon forward bland reserverna. Samt att inte formstarka spelare som Lisa Ek eller Sofie Andersson ens fått chansen att visa upp sig. Men som en annan bloggare konstaterade fanns de sannolikt inte med i den stora bruttotrupp som man var tvungen att lämna in i vintras. Och därmed kunde Dennerby inte ta med dem ens om han varit sugen på det.

Jakobsson visade vägen mot ryskt ligaguld

Sofia Jakobsson gjorde Rossiyankas kvitteringsmål vid 3–1-segern borta mot Izmailovo. Därmed sköt svenskan sitt lag ytterst nära ligaguldet. Ja, i praktiken är seriesegern redan klar.

Matchen stod 1–1 i halvtid. Men efter straffmål av Natalia Shlyapina och spelmål av sydafrikanskan Nompumelelo Nyandeni tog Rossiyanka hem trepoängaren.
Samtidigt föll ligatvåan Energiya Voronezh med 2–1 borta mot Zvezda 2005 Perm. I slutet av april var Voronezh bara två poäng bakom Rossiyanka. Sedan dess har Voronezh nu förlorat fyra raka matcher.

Med fyra omgångar kvar att spela leder Rossiyanka och Jakobsson nu tabellen med tolv poäng och 18 plusmål. Det är förstås omöjligt att tappa. Så grattis till guldet.

* Helgens hetaste match i världen – seriefinalen i Frankrike – har jag redan omnämnt i ett separat inlägg.

* Men det spelas även intressanta matcher på andra håll i världen. I Sverige till exempel.

Jessica Landström debuterar i morgon för Djurgården, borta mot Tyresö. Det blir intressant att se hur Landström står sig. Och det blir kanske ännu mer intressant att se hur Tyresö mår. Det har varit en hel del strul kring klubben den senaste tiden. Man undrar verkligen om allt är ok.
Morgondagens andra match, den mellan KIF Örebro och Vittsjö är också intressant. Har Örebro vaknat? Eller fortsätter Vittsjö sitt segertåg?

Även alla tre söndagsmatcherna är spännande. Toppmötet mellan LdB FC Malmö och Göteborg är det man mest ser fram emot. Hur reagerar LdB på att Therese Sjögran är borta?
Men både Linköping–Piteå och Kristianstad–Umeå innehåller också en hel del spännande frågeställningar. Båda matcherna är av den typen att ett lag kan haka på i toppen, medan det andra kämpar för att få andrum i botten.

Omgången avslutas på måndag med Jitex–AIK. Där skall väl äntligen Jitex få vinna på sin tillfälliga hemmaarena? Eller skall AIK ta en skalp till?

* Så utomlands igen. Morgondagen innehåller en italiensk cupfinal mellan Brescia och sensationslaget Napoli.

* I Danmark kan ligan avgöras. Vinner Bröndby borta mot BSF i morgon är saken klar. Bröndby har nämligen fyra poängs marginal till tvåan Fortuna Hjörring med sig in i näst sista omgången av 3F-ligans slutspel. Faktum är ju att Bröndby säkrar guldet även vid förlust, om Fortuna samtidigt förlorar mot Skovbakken.

* I norska Toppserien ställs de fem högst placerade lagen mot lag på placeringarna sex till tolv i morgondagens omgång. Röa–Klepp känns som mest intressant. Där är det ett absolut måste för Röa att vinna, annars är nog säsongen redan körd.

* Utanför Europa spelas helgens hetaste match på söndag i Nadeshiko League. Då tar serieledande Inac Kobe Leonessa emot ligatrean Urawa Reds Ladies.

* Slutligen vill jag passa på att gratulera mitt favoritlag i vitryska Premier League, Molodechno, som mot alla odds har vunnit en match. Efter åtta omgångar hade man ju noll poäng och 1–85 i målskillnad.
Men i bottenmötet borta mot Viktorya-86 Brest hände något. Efter två mål av Dariya Panarad kunde Molodechno vinna med 2–1. Och trots en historiskt usel målskillnad är man nu bara näst sist i ligan. Stort.

Sjögrans korsband är av – legendaren missar OS

Korsbandet är av, och Therese Sjögran missar OS.
Det är förstås extremt tråkigt för Sjögran, som får försöka kämpa sig tillbaka till EM nästa år – så att hon får ett värdigt slut på sin framgångsrika karriär.

Men det är definitivt också en nyhet som lär skaka om tillvaron för Thomas Dennerby.
För det här är allvarligt för landslaget.
Jag har i kväll läst kommentarer om att Sjögran inte har varit lika bra som tidigare säsonger. Och att det här kanske inte är någon större smäll för landslaget.
Men det är det.

För Sjögran är tidernas mesta svenska landslagsspelare. Och även om jag inte sett några Malmömatcher i år så noterar jag att hon trots allt har gjort två mål och fem målpass i damallsvenskan i år. Det är inte dåligt – utan det är faktiskt bättre än hennes siffror under hösten i fjol.
Och den erfarenhet hon har med sig ut på planen kan ingen 20-åring ersätta. Inte ens om 20-åringen har snabbare fötter och bättre spänst.

Visst, när jag sett vissa landskamper så har jag ibland retat mig på spelare som Sjögran och Caroline Seger. Jag har i perioder tyckt att båda har varit överskattade, och bromsat upp spelet.
Men ett lag behöver modiga spelare att luta sig mot när det blåser. Och båda är den typen av spelare som har mod att försöka vara kreativa i alla situationer. De vågar hålla i bollen även när laget är satt under extrem press.
Sjögrans skada blir extra allvarlig när även andra erfarna spelare som Sara Larsson och Charlotte Rohlin också ser ut att missa spelen.

Men visst. Nu gäller det att se framåt. Och man måste även försöka hitta positiva saker i allt elände.
Det mest positiva i det här är att dörren öppnas för yngre spelare. När de rutinerade inte är med måste de unga kliva fram och ta ansvar.
I LdB FC Malmö får förhoppningsvis Elin Rubensson nu plats i startelvan. Det lilla jag har sett av henne den här våren har varit väldigt lovande. Med ökat ansvar kanske hon kan ta ännu ett steg. Och då borde hon kunna vara en kandidat för EM nästa år.

I landslaget måste Antonia Göransson nu vara väldigt nära startelvan. För ett år sedan hade valet av Göransson och Sofia Jakobsson på varsin kant gjort att laget blivit lite väl offensivt balanserat. Men jag har sett Göransson mycket i Turbine Potsdam under våren, och har imponerats av att hon har tagit ett stort defensivt ansvar. Jag hade inte varit rädd för att spela de båda 90:orna i startelvan.

Som jag skrev i förra inlägget så kan Sjögrans skada innebära att både Johanna Almgren och Kosovare Asllani kommer med i OS-truppen. Men Dennerby kanske tänker annorlunda. På tisdag får vi en föraning. Då presenteras nämligen truppen till trenationsturneringen i juni – den som kallas Volvo Winners Cup.

Guldbilder från både Tyskland och USA

Kunde du inte se Turbine Potsdams guldfest i går?
I så fall har du ett rejält klipp med höjdpunkter här.

På klippet finns sju av de åtta målen, de som i tur och ordning gjordes av Yuki Nagasato, Antonia Göransson, Genoveva Anonma, Anonma igen, Nagasato, Nagasato för tredje gången och Isabel Kerschowski. Bara Margret Lara Vidarsdottir:s 7–0-mål saknas.
Vill man se det finns hela matchen på det här klippet

Potsdams seger innebar att VfL Wolfsburgs bortamatch mot Essen-Schönebeck blev betydelselös. Matchen slutade 1–1 efter straffmål av Nadine Kessler och kvittering på en nickskarv från Charline Hartmann. Se dem här.

Apropå bilder på mål så finns nu bilder på tre av USA:s fyra mål från nattens 4–1-seger mot Kina. Och det är ett par riktiga fotbollsmässiga guldmål.
Se Alex Morgan:s iskalla 1–1-mål, och även hennes 3–1.
Och se även Abby Wambach:s läckra 4–1-fullträff.

Till sist en liten svensk proffskoll. Så vitt jag sett spelade inte Lotta Schelin för Lyon i söndags. Däremot fick Sofia Jakobsson en halvlek för Rossiyanka i går.
Som redan nämnts tappade Schelin ledningen i skytteligan i Feminine Division 1 till klubbkamraten Eugenie Le Sommer.
Jakobsson fick från bänken se sitt lag vända 0–1 till 2–1, men till slut åter tappa till 2–2 mot Zvezda 2005 Perm. Men då ligatvåan Energiya Voronezh mycket överraskande föll borta mot jumbon Mordovochka med 3–2 så utökades ändå Rossiyankas serieledning till nio poäng med fem omgångar kvar att spela.
I Italien utnämndes Stephanie Öhrström i helgen till ligans bästa målvakt. Med tanke på alla de fina räddningar man sett henne göra på Bardolinos alla highlights-klipp så var det säkerligen en välförtjänt utmärkelse.

Storseger mot Skottland – den hade det varit kul att få se

Sverige vann som bekant dagens bortalandskamp med 4–1 (2–1) mot Skottland efter två mål vardera av Lotta Schelin och Sofia Jakobsson.
Målen går att se i det här klippet från dagens Sportnytt. Schelins 1–0-mål är riktigt snyggt:

Sverige spelade tydligen 4-2-3-1 i första halvlek och 4-4-2 i den andra i dag. Det hade varit kul att se hur Schelin/Jakobsson fungerade som snabb anfallsduo.
Men som vanligt sändes inte landskampen någonstans. Så jag har inte sett mer än de där målbilderna som SVT tack och lov stod till tjänst med.

Jag tycker rent ut sagt att det är skandal att Svenska Fotbollförbundet inte ens kan fixa en egen stream från landskamperna.
Det är klart att det aldrig kan skapas något större intresse kring laget när det i princip bara spelar på bortaplan – och att matcherna aldrig går att se på tv eller dator.
Hade jag suttit i organisationen för EM 2013 hade jag gråtit över hur illa mästerskapets främsta dragplåster – vårt eget landslag – misshandlas av sitt eget förbund.

Jaja. Att kommentera en match som man inte sett är ju meningslöst. Så jag har inte mer att komma med från matchen. Tyvärr.

Berglund och Levenstad mot Skottland – det var intressant

Det blir Emma Berglund och Malin Levenstad som bildar svenskt mittlås i morgon. Det är ju förstås intressant.

För båda är förstås värda ett rejält test. Och jag har förordat Berglund som startspelare i OS. Men på förbundskaptenens lista är hon sannolikt inte med i OS-elvan, och att landslaget nu måste ställa upp med de spelare som egentligen är förbundskaptenens femte- och sjättealternativ som mittbackar känns knappast bra.

Utöver långtidsskadade Charlotte Rohlin och Sara Larsson är nu nämligen både Linda Sembrant och Stina Segerström småskadade, och står över i morgon.
Sannolikt är det ändå de båda sistnämnda som är Thomas Dennerby:s förstaval som mittbackar till OS. Att de nu bara får max tre matcher på sig att spela ihop sig är minst sagt oroande.

Hela laguppställningen kom just upp på förbundet hemsida. Och startelvan ser ut så här i sin helhet:
Sofia LundgrenAnnica Svensson, Malin Levenstad, Emma Berglund, Sara ThunebroNilla Fischer, Lisa DahlkvistSofia Jakobsson, Kosovare Asllani, Marie HammarströmLotta Schelin.

Med tanke på att inte heller Caroline Seger är i spelbart skick är det en ganska väntad uppställning.

Det kunde ha varit en skräll att Sofia Lundgren får chansen i målet. Men det visade sig mer bero på att Hedvig Lindahl är krasslig än på att Dennerby funderar på ett skifte på förstamålvaktsposten.
Jag hade föredragit Antonia Göransson på vänsterkanten i stället för Hammarström. Men Göransson skall ju spela guldmatch i Tyskland på måndags, så det här passar kanske hennes syften bäst.

Är Edlund en OS-spelare?

I morgon spelar landslaget borta mot Skottland i en riktigt viktig landskamp i OS-förberedelserna.

Om den går att se på tv, eller via stream?
Nej, inte vad jag har uppfattat.

Och jag är inte ett dugg förvånad över det. För Svenska Fotbollförbundet har ju som bekant inget som helst intresse av att marknadsföra sina damer.

Jag har flera gånger tidigare framfört kritik i frågan, och orkar inte upprepa mina argument ännu en gång. Men vill du trots allt läsa all min kritik mot förbundets hantering av sitt damlandslag är här ett potpurri av länkar:

* Lag av världsklass, men hur blir det med publiksiffrorna?
* Riktigt pinsam kunskapsmiss av förbundsbasen
* Blir det megafiasko i Malmö?
* Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden
* Kapten Seger sågar sitt eget förbund
* Sveriges förlustmatch mot Kanada gick bara att följa på twitter

Jag tänkte i stället rikta in mig på de sportsliga frågorna. Valet av mittbackar är väl egentligen den mest intressanta, men jag tänkte hoppa över den i dag, och i stället diskutera forwards.

Jag har i dagarna varit inblandad i en liten debatt på twitter om just forwardsfrågan. Det är väl främst om Vittsjös skyttedrottning Sofie Andersson borde testas eller inte som har diskuterats. Och som bekant tycker jag att hon är väl värd en chans.
I botten av det här inlägget har jag förklarat varför.

Till Skottlandskampen är till slut sex forwards uttagna, nämligen Lotta Schelin, Sofia Jakobsson, Madelaine Edlund, Kosovare Asllani, Susanne Moberg och Jessica Landström.
Som det ser ut nu kommer de tre först nämnda samt en av Asllani eller Johanna Almgren att få plats i OS-truppen.

Det jag inte kan förstå är Madelaine Edlunds givna OS-plats. Hon har gjort ett mål på 30 A-landskamper. Och Edlund är en forward som förbundskapten Thomas Dennerby under VM ifjol framhöll för sina defensiva egenskaper.
Jag har snart varit tränare under 20 år, och aldrig känt behov av att byta in en defensiv forward. Aldrig.

Däremot vill man gärna ha så många tänkbara matchvinnare som möjligt att tillgå i jämna kamper. Eller måltjuvar att kasta in när man jagar kvittering.
Edlund spelar i Tyresö, och har gjort tre mål hittills i damallsvenskan. Alla tre har i princip helt och hållet varit signerade Marta. Edlund har inte behövt göra så mycket. Se själv de två målen mot Jitex – där det andra till och med kan vara ett självmål – och det mot KDFF.

Edlund har inte lyckats göra ett enda mål på egen hand i ett stjärnspäckat topplag. Det imponerar inte på mig.

I den omtalade twitterdiskussionen framfördes synpunkterna att spelare som Lisa Ek och Sofie Andersson säkert kommer att få chansen i landslaget efter OS. Och att Dennerby gör rätt i att spela säkra kort i nuläget.

Jag vet hur man bygger lag, och håller tveklöst med om att stommen i truppen måste bestå av säkra, sedan länge inspelade kort. Men de sista platserna kan man ha råd att ge till jokrar. Spelare med exceptionell toppform, som kan avgöra matcher.
Sofie Andersson känns som en sådan. Det gör inte Madde Edlund.

Seger i seriefinalen – då är Jakobsson nära ligaguldet

Ett självmål av amerikanska forwarden Danielle Foxhoven ger Rossiyanka och Sofia Jakobsson guldläge i ryska ligan.
Moskvalaget vann seriefinalen borta mot Energiya Voronezh med matchens enda mål. Efter 22 spelade omgångar av 28 leder nu Rossiyanka med sex poängs marginal. Guldet är nära.

* I helgen spelas fem matcher i damallsvenskan. Dagens match Umeå–Jitex är kanske den mest intressanta. Och frågan man ställer sig är om Umeå kan resa sig efter tre rejäla smällar?
Morgondagens mest intressanta möte är Vittsjö–Djurgården. För jag tror att båda topplagen LdB Malmö och Tyresö tar ganska säkra segrar – även om Kristianstads form sett allt vassare ut.

* Dagens mest intressanta matcher utanför Sveriges gränser är kanske sista omgången i Italien. Där skall svensklaget Bardolino Verona fixa en plats i Champions League. Det krävs seger i Como för att säkra den platsen.
Men även i norska toppserien spelas det intressanta matcher idag. Då tänker jag framför allt på kvällsmatchen där trean Arna-Björnar tar emot ettan Stabaek.
Det spelas även en EM-kvalkamp idag, nämligen Nordirland–Bulgarien i grupp 3. Där måste Nordirland vinna för att ha en chans att skaka om topplagen Norge, Island och Belgien lite.

* Fast de riktigt intressanta matcherna ute i Europa spelas i morgon. Och de gör det i Tyskland och Frankrike.

Tyskland först. Där kan Frauen-Bundesliga avgöras, då de fyra topplagen har inbördes möten. Guldet står ju numera mellan Turbine Potsdam med Antonia Göransson och VfL Wolfsburg. Potsdam, som leder med en poäng, spelar borta mot trean FCR 2001 Duisburg, medan Wolfsburg har hemmamatch mot fyran FFC Frankfurt. Det är verkligen uppgjort för dramatik. Och båda matcherna sänds live på Dfb-tv klockan 14.00. Missa inte.

I Frankrike spelar Champions Leaguemästarinnorna Lyon med Lotta Schelin hemma mot fyran PSG i en match som långt ifrån är en given hemmaseger. Lagens höstmöte slutade 0–0.

* Utanför Europa spelas kanske årets publikmatch i Japan, då Albirex Niigata tar emot Inac Kobe Leonessa. Förra säsongen lockade det mötet 24 546 åskådare till Tohoku Denryoku Big Swan Stadium. Det var dock precis efter VM-guldet, så den siffran lär knappast kopieras i morgon.

* Champions Leaguefinalen tänkte jag återkomma till. Det mest gick ju ungefär som väntat. Jag puffade för Carl Sandin:s bildblogg inför finalen. Det är förstås läge att även länka till bloggen nu efter matchen. Njut av de läckra bilderna på Schelin och company i väntan på min njutbara analys…

Vittsjö ett skrällag även i brandskattad cup

Vittsjö är damallsvenskans stora, och egentligen enda, sensationslag så här långt.

Men bredden på spelartruppen känns inte imponerande. För idag utsattes damallsvenskans trea för en riktig knall i Svenska cupen. Rödeby AIF – som ligger fyra i division II södra Götaland – vann nämligen hemma med 2–1.
Förstås en rejält pinsam cupsorti för Vittsjö, som lät en handfull nyckelspelare vila idag. Det hade man alltså inte råd med.

Från idag, till och med torsdag, står cupen på schemat. Alla damallsvenska lag går in i den här omgången.
Men personligen tycker jag att cupen är iskall, och ointressant. Och det är bland annat klubbarnas fel.

Cupen blir nämligen ointressant när lag som Vittsjö väljer att spela med en halv B-uppställning. Den blir det också för att hälften av alla division I-klubbar struntar i att ställa upp. En cup som har så låg status har jag svårt att tända till på. I varje fall i det här skedet…
Det är för övrigt inte bara klubbarna som struntar i Svenska cupen, publiken gör likadant. Minns att det bara var 925 åskådare på fjolårets cupfinal i Göteborg.

I Tyskland var det 15678 åskådare på plats i Köln i lördags när Bayern München slog Frankfurt i cupfinal.
Och enligt damfotboll.com tyckte många tyskar att det var en bekymrade dålig siffra, då de haft 26282 på 2010 års final och 20 312 på 2011 års.
Jag såg någonstans att det påstods att vinnaren i den tyska DfB-Pokal Frauen skulle få en plats i Champions League. Det är däremot inte korrekt. Där, precis som här, är det bara äran som står på spel.

Och när Lotta Schelin avgjorde den franska cupen i söndags var det också en bra publiksiffra. Uppgifterna har varierat från 6491 till 7200. Hur som helst är det många gånger fler än vad vi lyckas mobilisera i Sverige.

* Det om cupen. Så till lite smått och gott. Först till Umeå, där förstasidan på UIK:s hemsida såg ut så här tidigare idag:
UIK:s hemsidaDen där segern som avses bärgades den 14 april. Efter den har UIK tagit en poäng på fyra matcher och hamnat i en mindre sportslig krissituation. Så det går väl att förstå att man gärna vill leva kvar i det förgångna…

* Och det är inte bara sportsligt som UIK har det jobbigt. Enligt den här artikeln från Västerbottens-Kuriren i söndags så fattas 1,5 miljoner kronor för att få ihop budget.
Det låter inte som at UIK kommer att ha råd att vara med och bjuda på Sofia Jakobsson när hennes kontrakt snart löper ut.

* Apropå Jakobsson fick hennes Rossiyanka igår hjälp i tabelltoppen av den ryska ligan. Formstarka trean Zorkij vann mot tvåan Energiya Voronezh med 2–1 efter att mexikanska Fatima Leyva Moran gjort båda Zorkijs mål på straff. Amerikanska Danielle Foxhoven gjorde Energiyas mål – också det på straff.
Huruvida svenska Ximel Bladh fick någon speltid har jag inte hittat någon uppgift om.
I tabelltoppen leder Rossiyanka nu med fem poäng före Energiya efter 21 spelade omgångar. Trean Zorkij är chanslöst på guldet, då de är hela 17 poäng bakom.

* För er som kikade på mitt bildspel på landslaget från Algarve cup tidigt idag tänkte jag bara meddela att jag under dagen har jag lagt till ytterligare 16 nya bilder till bildspelet. Så det kan vara värt en andra kik. Här är länken.

* Apropå bilder. Här är ett klipp med målen och en mängd målchanser från söndagens 2–2-möte mellan Jitex och Piteå. Målskyttar i tur och ordning: Sofia Karlsson, Jennifer Nobis, Katri Nokso-Koivisto och Ann Mari Dovland.

* Amerikanska Gina Lewandowski:s flytt från FFC Frankfurt till Bayern München fick ett stort antal supportrar till tyska mästarlaget för herrar, Borussia Dortmund, att sätta morgonkaffet i vrångstrupen igår.
Rubriken ”Bayern München verplichtet Lewandowski” till den lokala sportsidan RevierSport’s fick nämligen fansen att tro att det var Dortmunds herrlags stjärna Robert Lewandowski som var på väg mot Bayern… Det var det inte.

* Avslutningsvis en riktigt tråkig nyhet. En av världens främsta talanger, japanska Mai Kyokawa, är borta från OS, U20-VM på hemmaplan och resten av säsongen.
Den skada som du kan se uppstå via länken i det här inlägget, visade sig nämligen vara riktigt elakartad.
Såväl korsband, ledband som menisk var sönder – vilket innebär minst sex månaders frånvaro från fotboll. Minst. Troligen mer.
Ytterst tråkigt för Kyokawa, för Japan och för alla oss som älskar att se riktiga lirare. Och 18-åringen hade startat säsongen på ett fantastiskt sätt, och gjort fem mål på de första fyra omgångarna i Nadeshiko League.