Är tjejerna verkligen redo?

Publicerad den 13 juni, 2012 av Johan Rydén

Har ni hört talas om den trendande twitter-hashtagen #hållenstolpe?

Den rör i och för sig i första hand herrfotboll, men håll ut, jag skall strax koppla den till damfotbollen.
För er som inte är så inne i twitter skall jag direkt berätta att en ”trendande hashtag” är ett ämnesord som samtidigt används av så många twitterskribenter att det hamnar på dagens topplista. En hashtag märks ut med ett #.

Under den senaste tiden har till exempel #em12se varit en trendande hashtag i princip varje dag. Just nu trendar den mindre fotbollsrelaterade hashtagen #Saab.

Men i går hamnade alltså #hållenstolpe högst på den svenska topplistan under dagen. Det började förstås med att Mikael Lustig inte höll första stolpen tillräckligt bra i EM-mötet med Ukraina. En kreativ person/supporter (Fredrik Strömberg) lade skämtsamt ut en bild på sig själv, där han håller en stolpe. Och så var det i gång.

Mängder av svenska supportrar lade upp egna bilder där de själva, eller andra, håller en stolpe. De lade upp bilden på twitter, och skrev #hållenstolpe. Här är ett gäng av bilderna samlade. Och här är fler. Man kan säga att stora delar av svenska folket visade att de kan hålla stolpen.

Det hela gav snart eko i medievärlden. Och det var inte bara svenska tidningar som uppmärksammade #hållenstolpe. Till och med stora engelska tidningen The Guardian berättade om den svenska stolphållar-trenden.

I medievärlden hyllades #hållenstolpe som underbar humor. Och så ser jag det också. Det hela är ju gjort med en underbar glimt.

Men vissa tyckte att ämnet var olämpligt. Att det var hån, mobbing eller jakt på syndabockar. Bland dem fanns ett par spelare i svenska fotbollslandslaget för damer.

Göteborgs Stina Segerström twittrade så här i går:

”#hållenstolpe det är ren mobbing. Man får tycka vad man vill men att skapa ett sådant forum är riktigt elakt. Skäms.”

Och Umeås Emma Berglund:

”#hållenstolpe -kampanjen känns ju sådär lagom peppande! Men #försvaradinförstayta borde vara aktuell då också tycker jag! #em12”

Tjejerna ifrågasätter tämligen ofta varför de inte har stora publiksiffror på sina matcher. Eller varför media inte uppmärksammar dem tillräckligt mycket.

Reaktioner som Segerströms och Berglunds får mig att ifrågasätta om tjejerna är redo för det engagemang som ökad fokusering innebär.
För #hållenstolpe är just en av följderna av ett stort engagemang. Nu när väldigt få bryr sig om tjejerna slipper de att få sina misstag skärskådade av media och supportrar.

Men ökar intresset kommer de inte undan.

För fotboll är en lagsport där individuella prestationer eller misstag kan leda till segrar eller förluster. Hjältar och hjältinnor hyllas. Syndabockar sågas.

Och visst letas det efter syndabockar även inom damfotbollen. När exempelvis Linköping gör en fiaskostart på säsongen får Denise Reddy kliva åt sidan. Fast det ger inte så stora rubriker i riksmedia. Inte nu.
Men får tjejerna den bevakning de vill ha så kommer syndabocksjakten att öka. Och det ganska snabbt.

Jag tycker alltså att #hållenstolpe är underbar humor. Och jag tycker att Mikael Lustig, som har en mångmiljonlön till följd av supportrarnas engagemang, måste acceptera det här.

Men twitterinläggen från Segerström och Berglund får mig att undra om tjejerna i damlandslaget hade klarat av att ta något sånt här. Är de verkligen redo för ökad mediabevakning? Är de redo för följderna av folkets engagemang och kärlek?

En målkavalkad som ger blandade känslor

Publicerad den 10 juni, 2012 av Johan Rydén

Jag led med Djurgårdens målvakt Tove Enblom i mitt förra inlägg. Nu har jag sett Linköpings alla mål, och jag blir ännu mer ledsen å den 17-åriga debutantens vägnar.

Visst, tre av elva mål kunde Enblom ha räddat. Det handlar om situationer som hon missbedömer, eller där hon inte visar tillräcklig pondus. Men hallå, hon är 17 år – och debutant. Hon hade behövt massor av hjälp och stöd av sina backar.

Hade jag varit utespelare i Djurgården i dag hade jag skämts något extremt. För försvarsspelet var genomuselt. Flera av målen är hårresande bjudningar. Djurgårdsförsvaret ställde sin unga målvakt inför ett stort antal närmast omöjliga situationer.

Normalt njuter jag av att se mål. Men Linköpings målkavalkad ser jag alltså med blandade känslor.
Fast det är klart att jag njuter av Louise Fors grymma vänsterbomb till 6–0. Det är vad jag kallar ett skott i krysset. Hennes frispark till 2–0 är också läcker.

Vill man trots allt se målen från olika vinklar och vrår så är här några klipp till. Först en intervju med Manon Melis, där hennes fyra mål är med. Sedan en länk till ett blogginlägg där tio av målen finns handfilmade. Målen ligger som klipp, ett och ett.

* Apropå tv-klipp. Här är bilder från Göteborg-Tyresö. Förstås är Madelaine Edlund:s segermål med på klippet.
Med det är det dags för helgens internationella utblick.

* I Japans Nadeshiko League vann Inac Kobe Leonessa den haussade seriefinalen – som tydligen kallas L. Classico – på bortaplan mot NTV Beleza. Siffrorna blev 0–1 och 16 663 åskådare. Därmed leder det stjärnspäckade Kobelaget ligan med fem poängs marginal – och har sannolikt redan i praktiken avgjort guldstriden.
Målet kom på en billigt dömd straff. Nahomi Kawasumi gjordes ner, och satte själv straffen på ett säkert sätt. Annars hade Beleza chanser nog för att sno åt sig minst en poäng. Se själv på de här bilderna.

Men med en startelva som oftast innehåller sju världsmästare – Ayumi Kaihori, Yukari Kinga, Asuna Tanaka, Shinobu Ohno, Homare Sawa, Megumi Takase och Kawasumi – är Inac förstås extremt svårslaget. Och det hade varit intressant att se dem möta Lyon i en internationell supercupfinal.
Inac har ju även Sydkoreas bästa spelare, Ji So-Yun, samt två spelare från USA i Beverly Goebel och Rebecca Moros. Som sagt, ett kanonlag.

* I Danmark är Fortuna Hjörring klart för Champions League till hösten.
Laget vann med 3–0 mot mästarinnorna Bröndby efter mål av i tur och ordning Lisa-Marie Woods, Line S Jensen och Tiffany Weimer, och säkrade därmed ligasilvret.
Samtidigt misslyckades Skovbakken med att hemmaslå BSF. Tvärtom tog gästerna ledningen genom Tine Cederkvist, innan Skovbakken kunde kvittera genom Sanne Troelsgaard. Men Skovbakken fick nöja sig med 1–1, och tredjeplatsen i ligan.

* I norska toppserien vann topplagen som väntat. Helgens spelare i serien var rutinerade Isabell Herlovsen, som gjorde tre mål och ett målpass (till Cecilie Pedersen) när tvåan LSK Kvinner vann med 4–1 borta mot Kolbotn.
Serieledande Stabaek hade fem olika målskyttar vid 5–1-segern borta mot Kattem. Och ja, skytteligaledande Ada Stolsmo Hegerberg var en av dem.
Mästarinnorna Röa har börjat få upp farten efter en svag start. Elise Thorsnes blev tvåmålsskytt när Trondheims-Örn besegrades med 4–1.

Maren Mjelde och Lisa Naalsund gjorde målen när Arna-Björnar vann borta mot Klepp med 2–0. Men frågan är om Naalsunds mål skulle ha godkänts. För det är verkligen på gränsen – som man kan se på det här klippet – om inte domaren hann blåsa av innan bollen var i mål. Eller hur?

Klepp har för övrige en egen youtube-kanal där man kan se klipp från huvuddelen av deras matcher. Den kanalen hittar på via den här länken.

* Linköping vann alltså mot Djurgården med 11–0. Men de siffrorna är inte märkvärdiga i min nya favoritliga, den vitryska Premier League Women. Där blev det följande siffror i helgen: 19–0, 16–1, 0–11, 0–5 och slutligen 0–1. I alla fall en rysare…

Hur det gick för Molodechno? Jo, det var de som föll med 19. Och de har 3–112 i målskillnad efter elva omgångar. Men de har ju vunnit en match. Och de är inte sist. Stort.

* Nu tar alla internationella ligor uppehåll i ett par veckor för landslagsspel. I Sverige har vi trenationsturneringen mot USA och Japan att se fram emot. Dessutom skall två omgångar i EM-kvalet spelas. Och vi kommer troligen att få de första inkvalade EM-lagen. Blir Italien allra först? Troligen. Men mer om det i veckan som kommer.

Oj vad jag lider med stackars, stackars Tove

Publicerad den 10 juni, 2012 av Johan Rydén

Den match alla pratar om i dag är Linköpings målfrossa mot Djurgården. Kul för Linköping att få göra elva mål, och få självförtroende på många fötter. Inte minst viktigt att Manon Melis fick göra fyra mål.

Sex mål ihop i dag – Manon Melis och Emma Lundh

Men jag känner med Tove Enblom. Och lider.
Den 17-åriga målvaktstalangen gjorde sin damallsvenska debut i dag. Hon vikarierade för Gudbjörg Gunnarsdottir i Djurgårdens mål. Behöver jag säga mer?

Jag hoppas verkligen att stockholmarna sätter in stöd för att hjälpa sin unga målvakt. För kan man få en sämre start som målvakt än att släppa in åtta mål i sin första allsvenska halvlek?

* I övrigt gick guldtåget i dag för både Kristianstad och Göteborg. GFC var bättre än Tyresö i första halvleken i dag. Men de är för uddlösa. Alla GFC:s spelare är utmärkta passningsspelare, och det spel man hade i första halvlek är seriens bästa passningsspel. Men det räcker inte att bara rulla runt bollen. Man måste komma till avslut också.
Och det verkar bara vara Christen Press och i viss mån Lisa Ek som vågar, och vill, skjuta. Nej, får inte Göteborg i gång ett vassare anfallsspel blir de inte bättre än fyra–femma – trots att de spelar snyggt.

* Kristianstads tränare Elisabet Gunnarsdottir trodde inför serien att hennes lag skulle vinna SM-guld i år. Då krävs det att man vinner även utanför Stockholm. KDFF:s guldchanser försvann i dag i Piteå.

För man kan ta in åtta poäng på 13 matcher på ett lag. Möjligen också på två lag. Men att göra det på tre topplag känns inte rimligt. Speciellt inte som de tre topplagen bara har tappat sex poäng vardera på seriens nio första omgångar.
Enda chansen för de sex lagen som står på 12 eller 13 poäng (GFC, KDFF, Linköping, Piteå, Jitex och Umeå) är att gå rent genom resten av serien.
Det enda laget som skulle kunna ha möjlighet att göra det är Linköping. Fast nej, guldkampen är numera ett trekejsarslag – eller säger man tredrottningslag?

* En av guldkandidaterna, LdB FC Malmö, vann på övertid i Örebro i dag. Ramona Bachmann blev segerskytt. Men om det är mest synd om Tove Enblom i dag så är det näst mest synd om Kif Örebro. Laget reste sig från 1–3 mot topplaget LdB, men föll på övertid.
I stället för att få en underbar kämpapoäng är Kif nu i högsta grad indraget i nedflyttningsstriden. För AIK verkar ha hittat ett vägvinnande spel. Det är länge sedan de åkte på någon storförlust. Och i dag vände de 0–2 mot Umeå till 2–2 på drygt en minut.
Men kan AIK verkligen klara av att ta sig om Örebro?
Då är nog seger i ödesmatchen borta mot Djurgården om två veckor ett måste.

Helgens hetaste matcher spelas i EM – och på Valhalla

Publicerad den 8 juni, 2012 av Johan Rydén

Svara

De närmaste veckorna är det av någon anledning mycket fokus på herrfotboll. I dag har det spelats två EM-matcher, och båda har varit högst sevärda. Kul.

När det gäller damfotbollen har det inte varit så många heta matcher de senaste dagarna. De båda stora ligorna på kontinenten, tyska Frauen-Bundesliga och franska Feminine Division 1, är båda avslutade.

Av de stora europeiska ligorna är det alltså bara damallsvenskan som pågår. Eller visst, den engelska FA Womens Superleague – WSL – är i gång. Men då den spelas utan svenska spelare i år har jag inte haft så hårt fokus på den.

Utanför Europa kikar jag som bekant en hel del mot Japan och Nadeshiko League. Men i övrigt finns det inte så många intressanta ligor.
De båda i USA, W-League och WPSL Elite League, kunde ha varit spännande. Men båda känns oöverblickbara, och deras klass är i högsta grad svårbedömd.

Så vad spelas det då för intressanta dammatcher i helgen? Jo, huvudnumret är förstås söndagens damallsvenska möte på Valhalla mellan Göteborg och Tyresö. Det är en absolut måstematch för GFC. Och den tv-sänds 14.00 – missa inte. Tyresö känns som favoriter, men jag tror att TFF:s försvarsspel borde passa illersnabba Christen Press rätt bra. Så gardera.

Men redan i morgon spelas en spännande match i damallsvenskan på Valhalla, nämligen Jitex–Vittsjö. Jag tippade ju inför serien att Jitex skulle bli det stora skrällaget, och placerade dem på femte plats i min tabell. De har motsvarat mina förväntningar, men är ju bara seriens näst största skräll. Den största är förstås morgondagens motståndare.
Det är sådana här matcher som brukar kallas sexpoängsmatcher.

Linköping var min guldfavorit. De har med rätta varit vårens mest sågade lag. Men faktum är att de bara ligger tre poäng bakom Göteborg och Kristianstad – som båda fortfarande nämns som guldkandidater.
Linköping möter Djurgården hemma på söndag, och bör kunna ta årets tredje trepoängare. Övriga söndagsmatcher är AIK–Umeå, Piteå–Kristianstad och Kif Örebro–LdB FC Malmö. Där tror jag på tre bortasegrar. Fast matchen i Piteå garderas med kryss…

I övrigt är det seriefinal i Nadeshiko League på söndag, då tvåan NTV Beleza tar emot ledande Inac Kobe Leonessa.

I Danmark säkrade Bröndby i veckan dubbeln genom att vinna cupfinalen. Men man spelar ändå en huvudroll i morgondagens avslutande omgång av 3F-slutspelet. För där avgörs vilka av Fortuna Hjörring och Skovbakken som blir tvåa och får spela i Champions League till hösten.
Fortuna ligger före på målskillnad, men spelar borta mot just Bröndby. Samtidigt tar Skovbakken emot BSF (Ballerup-Skovlunde). Det kan bli ett drama.

Slutligen en koll mot norska toppserien, där mötet mellan fyran Klepp och trean Arna-Björnar är helgens mest intressanta. I övrigt ställs topplagen mot lag från undre halvan, vilket bör innebära genomgående segrar för topplagen.
Obesegrade Stabaek leder serien en poäng före LSK (Lilleström) och tre före Arna-Björnar. I skytteligan har Stabaeks Ada Stolsmo Hegerberg redan gjort 14 mål, vilket gör att hon leder med tre före Lilleströms Cecilie Pedersen.
Hegerberg är för övrigt en stor talang. Hon är född i juli 1995, vilket innebär att hon alltså fortfarande bara är 16 år.

Slutligen så var det trevligt att få lite positiv feedback på inlägget Punkterad fotboll i betyg till damfotboll.coms granskning i bloggen Nilssons Nyanser. Jag tackar för de fina orden, och konstaterar att det finns ett par riktigt bra svenska damfotbollsbloggar. Anders Nilssons är definitivt en av dem.

Jaja. Nu får det vara slut på fjäskandet…
Dags att gå och lägga sig. En fotbollshelg med grymt stor potential väntar. För det går ju faktiskt att hinna med både damallsvenskan och EM…

Punkterad fotboll i betyg till damfotboll.coms granskning

Publicerad den 6 juni, 2012 av Johan Rydén

Svara

I dag har sju av åttondelsfinalerna i Svenska cupen spelats.
De har gjort det i skymundan. Delvis för att cupen inte förtjänar bättre.

Men det här inlägget skall bara delvis röra cupen. Mest skall det handla om bevakningen av damfotbollen, och framför allt om hemsidan www.damfotboll.com.
Sidan är viktig för sporten, det är ingen tvekan om det. Mest för att den har flest läsare, och klart största genomslag av alla damfotbollssajter.

Men jag har tidigare skrivit om att jag tycker att damfotbollens viktigaste informationskanal ofta mer är en fansida än en kritiskt granskande journalistisk produkt. Och det är beklagligt.

Det är nämligen alldeles för mycket hejaklack, och för lite ifrågasättande. Följden är ofta alldeles för mesiga rubriker. Viljan till granskning av förbund och klubbar har förstås inte ökat sedan EFD (Elitföreningen damfotboll) gått in som sponsor av sidan. Det hjälper inte heller att klubbledare själva får skriva om sina lag.
Sidan har dock även flera duktiga skribenter, som skulle kunna stå för mer granskande texter. Och där finns även potentiella krönikörer – om de skulle få chansen.

Vid förra cupomgången gjorde damfotboll.com just ett försök till att vara kritisk. Det kunde ha varit bra och nödvändigt. Det var det inte.
Tvärtom gjorde man ett pinsamt magplask. Udden riktades nämligen åt helt fel håll.

I stället för att skärskåda cupen, och den fiaskostämpel som den har i år, så var granskningen en jämförelse av hur media bevakar matcher i damernas cup och i herrarnas allsvenska.
Jag tar det igen. Man gav sig på media för att det var klart mycket större bevakning av matcherna i herrarnas allsvenska än i damernas cup.
Hur tänkte man där?

Media fick IG av damfotboll.com.
Jag kontrar självklart med att ge damfotboll.coms artikel lägsta möjliga betyg – alltså en punkterad fotboll.

För det finns så mycket att granska i och kring damfotbollen. Så många viktiga artiklar som skulle kunna skrivas.
Men en jämförelse mellan mediebevakningen av IFK Kalmar–Kristianstad (346 åskådare) och Kalmar FF–Helsingborgs IF (7026 åskådare) är onödig, och kontraproduktiv.
För den bygger ju på ett så huvudlöst feltänk att den inte går att ta på allvar.

I princip alla medier är vinstdrivande företag. Vi livnär oss på att bevaka sådant som folk vill läsa om, titta på eller lyssna på.
I Malmö är det förstås orimligt för Sydsvenskan att skriva lika mycket om Stattena–LdB FC Malmö (210 åskådare) som de gör om Malmö FF–Elfsborg (17243 åskådare).
Tvärtom är det ju så att MFF intressemässigt borde få 82 artiklar innan LdB FC får sin första. 82.

Kom ihåg att det inte är medias uppgift att locka folk till arenorna. Det ansvaret vilar på klubbarna, och på förbundet.
Så fixa bara så att damernas Svenska cup lockar 5000–20000 åskådare på matcherna. Då blir det garanterat gott om mediautrymme…

En mycket viktigare granskning hade som nämnts varit att reda ut varför Svenska cupens status är så låg. I år har exempelvis hälften av division I-lagen valt att avstå cupen. Och publiksiffrorna är ganska genomgående usla.

Men när klubbarna inte vill vara med. Och publiken inte är intresserad, då kastas skiten på media för att de inte bevakar ointressanta matcher. Logiskt.

Jaja. Det har ju spelats sju åttondelsfinaler i dag. Och det är ju från och med den här omgången som det börjar bli lite sportsligt intressanta matcher.
Det var fyra damallsvenska möten. Först vann Umeå med 1–0 i Örebro efter ett mål på övertid av Elin Landström. Sedan slog Kristianstad ut Linköping på hemmaplan med 2–1 efter mål av Kosovare Asllani (straff) och Alice Nilsson samt reducering av Jonna Andersson.
AIK ledde hemma mot Piteå efter mål av Hanna Folkesson. Men Erika Karlsson kvitterade. Och på övertid såg Josefin Johansson och Hanna Pettersson till att det blev Piteseger.
Slutligen vann Tyresö Stockholmsderbyt mot Djurgården med 3–1. Marta gjorde två mål, och Emilia Appelqvist ett. Jessica Landström blev Djurgårdens målskytt.

Mallbacken vann det enda rena division I-mötet, 2–0 mot Sundsvall. Slutligen avancerade Göteborg och Malmö till kvartsfinal via säkra segrar mot lag från lägre divisioner. Anna Törnqvist och Sarah Storck var tvåmålsskyttar för LdB.

Fast enligt SVT:s målservice var det Jane Törnqvist som var Malmös ena tvåmålsskytt. Det var ju inte så påläst. Kan vi kanske enas om att även ge den rapporteringen ett IG?

Harder till Linköping – det måste vara en kanonvärvning

Publicerad den 4 juni, 2012 av Johan Rydén

Svara

Ser på damfotboll.com att danska supertalangen Pernille Harder kommer till damallsvenskan och Linköping i augusti.

Jag har i och för sig bara sett Harder vid två tillfällen det senaste året. Men båda var i matcher mot Brasilien. Och båda gångerna utmärkte hon sig rejält. Ja, hon var till och med dominant. Och då var ändå en viss Marta med på planen.
Här är en länk till min text om den ena matchen.

Jag noterar att många tycker att Linköping i första hand behöver förstärka sitt försvar. Och så är det väl. Men spelare som Pernille Harder finns det alltid plats för i alla lag.

Så grattis Linköping. Och grattis damallsvenskan.

Högt försvar är ett högt spel

Publicerad den 4 juni, 2012 av Johan Rydén

Svara

Jag har tidigare vid något tillfälle ifrågasatt den taktiska kompetensen i damallsvenskan.
Senast gjorde jag det när Linköping spelade huvudlöst på Valhalla mot Göteborg.

Framför allt är det ett alldeles för högt försvarsspel som jag vänder mig mot.
Min uppfattning är att damlagen på elitnivå är betydligt mer ovilliga att backa hem och krympa ytor än herrlag på motsvarande nivå.

Att spela taktiskt verkar närmast fult i damallsvenskan.

Jämför med typ den spanska herrligan. Där ser man ytterst sällan något lag ställa sig högt med sin backlinje mot Barcelona eller Real Madrid.
I damallsvenskan trycker huvuddelen av lagen upp sin backlinje så högt man bara kan. Ofta flyttar man upp även då laget inte sätter någon extrem press på motståndarnas bollhållare.

I går var det Göteborg som gick i fällan. Lagets försvarsagerande vid Malmös 2–1-mål var väldigt långt ifrån imponerande.
GFC tryckte upp backlinjen rejält när Malmö hade inkast några meter in på egen planhalva. Bollen kastades in i mitten, där Sara Björk Gunnarsdottir vände upp och bara skickade in bollen på Göteborgs planhalva.
Bakom Göteborgs backlinje fanns en ocean av yta. Förstås ett drömscenario för en blixtsnabb spelare som Ramona Bachmann. Att sedan även Kristin Hammarström stod kvar på backlinjen gjorde inte Göteborgs agerande vassare.

Så lätt skall det inte gå att göra mål på ett av Sveriges bästa lag.

Vid en titt på den damallsvenska tabellen kan man nu konstatera att Tyresö, Malmö och Vittsjö har gjort ett ryck.
Med tanke på skadesituationen i Malmö är det nu upplagt för Tyresö. Om den klubben inte imploderar av alla sina interna problem.
För Vittsjö kan väl inte vara ett hot i längden…

På den undre halvan tog Umeå och Linköping välkomna trepoängare, och skapade andrum. För LFC var nog Lisa De Vanna:s tre mål den mest välkomna nyheten. Att dessutom Manon Melis gjorde det fjärde gjorde inte saken sämre.
Att klubben byter tränare är ju anmärkningsvärt. Denise Reddy verkar nu vara helt bortkopplad. Det innebär att vi numera bara har en kvinnlig tränare i serien. Tråkigt.

Den kvinnliga tränaren finns ju i Kristianstad. Elisabet Gunnarsdottir:s lag kallades innan säsongen för seriens kanske starkaste hemmalag. Efter åtta omgångar har man bara vunnit en match – och tagit fyra poäng – på hemmaplan. Däremot har det blivit tre segrar och nio poäng i Stockholmsområdet. Visst är väl det anmärkningsvärt?

Dagens match mellan Jitex och AIK känns grymt viktig. Blir det hemmaseger har alla lag utom Kif Örebro skapat ett hyfsat stabilt avstånd ner till AIK och Djurgården under nedflyttningsstrecket.

* Så till en kort internationell utblick. I Italien vann Brescia cupfinalen mot skrällgänget Napoli med 3–2 efter förlängning.

* I norska Toppserien gjorde Isabell Herlovsen tre av målen när Lilleström vann derbyt mot Vålerenga med hela 6–0. LSK är därmed tvåa i tabellen, en poäng bakom Stabaek.

* I japanska Nadeshiko League vann mästarinnorna Inac Kobe Leonessa toppmötet med Urawa Reds Ladies med trygga 3–0 inför 5101 åskådare.
Alla tre målen gjordes i andra halvlek. De två första av skytteligatrean Megumi Takase och det sista av Nahomi Kawasumi. Just Kawasumi spelar fram Takase till ett av sina mål på det här klippet, där man även kan konstatera att Reds spelar i vitt.
I och med segern leder Inac ligan med två poäng före NTV Beleza, som vann sin match i helgen med 2–0 borta mot Takatsuki inför 3437 åskådare. Båda målen gjordes av delade skytteligaledaren Asano Nagasato.

* För övrigt var jag en sväng på Gårdavallen och såg 30 minuter av Dalsjöfors–IFK Norrköping i söderettan.
Radiostudion på Gårdavallen – se den här bilden – håller högsta världsklass. Eller hur?

* Till sist en notering kring frågan om världens bästa liga. Med lite skador i truppen hade svenska mästarinnorna LdB FC Malmö en målvakt och fyra juniorer på sin bänk i går. Vicemästarinnorna Göteborg har ofta svårt att få ihop fler än tre–fyra ersättare.

I Tyskland har skadedrabbade ligatrean FFC Frankfurt oftast under säsongen placerat två svenska landslagspelare på sin bänk. Och i Frankrike har superlaget Lyon startat med världslagets Louisa Necib vid sidan flera gånger på sistone. Skillnad.

Bild av en stolt och lycklig Lotta Schelin

Publicerad den 3 juni, 2012 av Johan Rydén

Svara

Sliten efter en tung helg på jobbet orkar jag inte fördjupa mig i dagens matcher just nu. Men ett par länkar kan jag kosta på mig innan det är dags för bingen.

Först ut den här bilden på Lotta Schelin och alla Lyons troféer från årets säsong. Visst ser hon nöjd ut? Och att Schelin är på det humöret är i högsta grad positivt med tanke på sommarens OS.
Här är höjdpunkter från seriefinalen mot Juvisy. Jag såg att damfotboll.com skrev att Schelin gjorde 3–0-målet. Men som synes på bilderna har hon assist till både 1–0 och 3–0, som båda gjordes av Elodie Thomis.

Sedan är här länkar till höjdpunkter från matcherna Malmö–Göteborg, och från Linköping–Piteå.
Men det var allt för i natt. Mer om helgens matcher när jag fått sova en stund…

Jakobsson visade vägen mot ryskt ligaguld

Publicerad den 1 juni, 2012 av Johan Rydén

Svara

Sofia Jakobsson gjorde Rossiyankas kvitteringsmål vid 3–1-segern borta mot Izmailovo. Därmed sköt svenskan sitt lag ytterst nära ligaguldet. Ja, i praktiken är seriesegern redan klar.

Matchen stod 1–1 i halvtid. Men efter straffmål av Natalia Shlyapina och spelmål av sydafrikanskan Nompumelelo Nyandeni tog Rossiyanka hem trepoängaren.
Samtidigt föll ligatvåan Energiya Voronezh med 2–1 borta mot Zvezda 2005 Perm. I slutet av april var Voronezh bara två poäng bakom Rossiyanka. Sedan dess har Voronezh nu förlorat fyra raka matcher.

Med fyra omgångar kvar att spela leder Rossiyanka och Jakobsson nu tabellen med tolv poäng och 18 plusmål. Det är förstås omöjligt att tappa. Så grattis till guldet.

* Helgens hetaste match i världen – seriefinalen i Frankrike – har jag redan omnämnt i ett separat inlägg.

* Men det spelas även intressanta matcher på andra håll i världen. I Sverige till exempel.

Jessica Landström debuterar i morgon för Djurgården, borta mot Tyresö. Det blir intressant att se hur Landström står sig. Och det blir kanske ännu mer intressant att se hur Tyresö mår. Det har varit en hel del strul kring klubben den senaste tiden. Man undrar verkligen om allt är ok.
Morgondagens andra match, den mellan KIF Örebro och Vittsjö är också intressant. Har Örebro vaknat? Eller fortsätter Vittsjö sitt segertåg?

Även alla tre söndagsmatcherna är spännande. Toppmötet mellan LdB FC Malmö och Göteborg är det man mest ser fram emot. Hur reagerar LdB på att Therese Sjögran är borta?
Men både Linköping–Piteå och Kristianstad–Umeå innehåller också en hel del spännande frågeställningar. Båda matcherna är av den typen att ett lag kan haka på i toppen, medan det andra kämpar för att få andrum i botten.

Omgången avslutas på måndag med Jitex–AIK. Där skall väl äntligen Jitex få vinna på sin tillfälliga hemmaarena? Eller skall AIK ta en skalp till?

* Så utomlands igen. Morgondagen innehåller en italiensk cupfinal mellan Brescia och sensationslaget Napoli.

* I Danmark kan ligan avgöras. Vinner Bröndby borta mot BSF i morgon är saken klar. Bröndby har nämligen fyra poängs marginal till tvåan Fortuna Hjörring med sig in i näst sista omgången av 3F-ligans slutspel. Faktum är ju att Bröndby säkrar guldet även vid förlust, om Fortuna samtidigt förlorar mot Skovbakken.

* I norska Toppserien ställs de fem högst placerade lagen mot lag på placeringarna sex till tolv i morgondagens omgång. Röa–Klepp känns som mest intressant. Där är det ett absolut måste för Röa att vinna, annars är nog säsongen redan körd.

* Utanför Europa spelas helgens hetaste match på söndag i Nadeshiko League. Då tar serieledande Inac Kobe Leonessa emot ligatrean Urawa Reds Ladies.

* Slutligen vill jag passa på att gratulera mitt favoritlag i vitryska Premier League, Molodechno, som mot alla odds har vunnit en match. Efter åtta omgångar hade man ju noll poäng och 1–85 i målskillnad.
Men i bottenmötet borta mot Viktorya-86 Brest hände något. Efter två mål av Dariya Panarad kunde Molodechno vinna med 2–1. Och trots en historiskt usel målskillnad är man nu bara näst sist i ligan. Stort.

Sjögrans korsband är av – legendaren missar OS

Publicerad den 30 maj, 2012 av Johan Rydén

Svara

Korsbandet är av, och Therese Sjögran missar OS.
Det är förstås extremt tråkigt för Sjögran, som får försöka kämpa sig tillbaka till EM nästa år – så att hon får ett värdigt slut på sin framgångsrika karriär.

Men det är definitivt också en nyhet som lär skaka om tillvaron för Thomas Dennerby.
För det här är allvarligt för landslaget.
Jag har i kväll läst kommentarer om att Sjögran inte har varit lika bra som tidigare säsonger. Och att det här kanske inte är någon större smäll för landslaget.
Men det är det.

För Sjögran är tidernas mesta svenska landslagsspelare. Och även om jag inte sett några Malmömatcher i år så noterar jag att hon trots allt har gjort två mål och fem målpass i damallsvenskan i år. Det är inte dåligt – utan det är faktiskt bättre än hennes siffror under hösten i fjol.
Och den erfarenhet hon har med sig ut på planen kan ingen 20-åring ersätta. Inte ens om 20-åringen har snabbare fötter och bättre spänst.

Visst, när jag sett vissa landskamper så har jag ibland retat mig på spelare som Sjögran och Caroline Seger. Jag har i perioder tyckt att båda har varit överskattade, och bromsat upp spelet.
Men ett lag behöver modiga spelare att luta sig mot när det blåser. Och båda är den typen av spelare som har mod att försöka vara kreativa i alla situationer. De vågar hålla i bollen även när laget är satt under extrem press.
Sjögrans skada blir extra allvarlig när även andra erfarna spelare som Sara Larsson och Charlotte Rohlin också ser ut att missa spelen.

Men visst. Nu gäller det att se framåt. Och man måste även försöka hitta positiva saker i allt elände.
Det mest positiva i det här är att dörren öppnas för yngre spelare. När de rutinerade inte är med måste de unga kliva fram och ta ansvar.
I LdB FC Malmö får förhoppningsvis Elin Rubensson nu plats i startelvan. Det lilla jag har sett av henne den här våren har varit väldigt lovande. Med ökat ansvar kanske hon kan ta ännu ett steg. Och då borde hon kunna vara en kandidat för EM nästa år.

I landslaget måste Antonia Göransson nu vara väldigt nära startelvan. För ett år sedan hade valet av Göransson och Sofia Jakobsson på varsin kant gjort att laget blivit lite väl offensivt balanserat. Men jag har sett Göransson mycket i Turbine Potsdam under våren, och har imponerats av att hon har tagit ett stort defensivt ansvar. Jag hade inte varit rädd för att spela de båda 90:orna i startelvan.

Som jag skrev i förra inlägget så kan Sjögrans skada innebära att både Johanna Almgren och Kosovare Asllani kommer med i OS-truppen. Men Dennerby kanske tänker annorlunda. På tisdag får vi en föraning. Då presenteras nämligen truppen till trenationsturneringen i juni – den som kallas Volvo Winners Cup.

Sjögran också skadad – OS i fara

Publicerad den 30 maj, 2012 av Johan Rydén

Svara

Enligt damfotboll.com har Therese Sjögran skadat knät på träning med LdB FC Malmö i går, och man befarar att hela säsongen kan vara i fara.

Det vore förstås i första hand otroligt tråkigt för Sjögran – och för Malmö. Men det är också nyheter av ett slag som förbundskapten Thomas Dennerby absolut inte vill höra. Sjögran är ju en av de 15 spelare som känts självklara i Dennerbys OS-trupp.
Av de 15 har redan Charlotte Rohlin strukits för en korsbandsskada. Och nu är det alltså risk att även Sjögran åker bort från listan. Dessutom ser det ju ut som att Sara Larsson inte kommer att hinna bli spelklar i tid för spelen.

I kväll väntas mer detaljerade uppgifter om hur allvarligt skadad den 35-åriga veteranen är. Skulle hon missa OS innebär det sannolikt att värdet på Kosovare Asllani och Johanna Almgren:s aktier ökar rejält.

Berglund och Levenstad mot Skottland – det var intressant

Publicerad den 25 maj, 2012 av Johan Rydén

Svara

Det blir Emma Berglund och Malin Levenstad som bildar svenskt mittlås i morgon. Det är ju förstås intressant.

För båda är förstås värda ett rejält test. Och jag har förordat Berglund som startspelare i OS. Men på förbundskaptenens lista är hon sannolikt inte med i OS-elvan, och att landslaget nu måste ställa upp med de spelare som egentligen är förbundskaptenens femte- och sjättealternativ som mittbackar känns knappast bra.

Utöver långtidsskadade Charlotte Rohlin och Sara Larsson är nu nämligen både Linda Sembrant och Stina Segerström småskadade, och står över i morgon.
Sannolikt är det ändå de båda sistnämnda som är Thomas Dennerby:s förstaval som mittbackar till OS. Att de nu bara får max tre matcher på sig att spela ihop sig är minst sagt oroande.

Hela laguppställningen kom just upp på förbundet hemsida. Och startelvan ser ut så här i sin helhet:
Sofia Lundgren – Annica Svensson, Malin Levenstad, Emma Berglund, Sara Thunebro – Nilla Fischer, Lisa Dahlkvist – Sofia Jakobsson, Kosovare Asllani, Marie Hammarström – Lotta Schelin.

Med tanke på att inte heller Caroline Seger är i spelbart skick är det en ganska väntad uppställning.

Det kunde ha varit en skräll att Sofia Lundgren får chansen i målet. Men det visade sig mer bero på att Hedvig Lindahl är krasslig än på att Dennerby funderar på ett skifte på förstamålvaktsposten.
Jag hade föredragit Antonia Göransson på vänsterkanten i stället för Hammarström. Men Göransson skall ju spela guldmatch i Tyskland på måndags, så det här passar kanske hennes syften bäst.

Varken Segerström eller Fischer visade OS-form

Publicerad den 24 maj, 2012 av Johan Rydén

Svara

Som jag berättade i förra inlägget åkte jag till Valhalla i tisdags för att kolla in de OS-aktuella spelarna på planen.

Framför allt var det Stina Segerström som jag hade i fokus. Hon är ju högaktuell för en ordinarie plats i det svenska mittförsvaret.

Klart är att jag inte fick med mig de besked som jag hade önskat. De givna svenska OS-spelarna Segerström och Nilla Fischer visade ingen mästerskapsform, utan överglänstes av andra aktörer den här tisdagen.
Dessutom får ju en av Sofia Lundgren och Kristin Hammarström en OS-plats som reservmålvakt bakom Hedvig Lindahl.

Här är min analys, spelare för spelare:

Stina Segerström
Nej, det här var inte vad jag hoppades på. Gjorde ett par missbedömningar på höjdbollar, som öppnade lägen för LFC. Agerade inte med den pondus jag vill se de svenska mittbackarna göra i OS.

Nilla Fischer
Var direkt dålig. Seg och otajmad. Överglänstes rejält av Göteborgs båda innermittfältare. Är med i landslaget för sitt fysiska spel, och för sina ledaregenskaper. Borde således kunna leda sitt lag i motgång, och bromsa blödningen. Men verkade inte mäktig uppgiften. I högsta grad oroande.

Kristin Hammarström
Lugn säker, och höll nollan. Gjorde ett par fina räddningar på slutet. Men hade ärligt talat en ganska lugn dag, då LFC:s avslut inte höll allsvensk klass.

Sofia Lundgren
Sex insläppta mål, utan att vara dålig. För när laget har ett så uselt försvarsspel längre upp i planen är det inte lätt att vara målvakt. Tog ett friläge, men förlorade förstås trots allt matchen i matchen mot Hammarström.

Ytterligare tre svenska spelare som förekommit mer eller mindre frekvent i OS-diskussionen fanns på planen, nämligen:

Jessica Samuelsson
Nej, hon är inte redo för A-landslaget ännu. I och för sig svårstoppad när hon kommer med bollen, men är lite för slarvig i passningsspelet för att spela ett OS. Går dessutom bort sig lite väl lätt i defensiven.

Lisa Ek
Jag har varit tveksam till snacket om att släppa in Ek i landslaget. Men börjar ändra mig. Hon imponerade nämligen rejält. Löpvillig och passningssäker. Överglänste Fischer, och är den typen av vinnarskalle man vill ha i ett landslag. Hade varit väl värd ett test i en träningslandskamp.

Jane Törnqvist
Bästa mittbacken på planen. Lugn, bolltrygg och passningssäker. Hade säkerligen inte gjort bort sig i landslaget.

Johanna Almgren var skadad, och missade matchen. Med tanke på att Kosovare Asllani har visat toppform på sistone börjar jag undra om inte det blir Kristianstadsspelaren, och inte Almgren, som får den sista mittfältsplatsen till OS.

Två OS-aktuella spelare till fanns på planen. Och de visade bättre form än svenskorna. Storbritanniens OS-spelare Anita Asante gjorde en riktigt stark insats, och var klasser bättre än Nilla Fischer i en motsvarande roll. Klasskillnad. Allra vassast på planen var blixtsnabba amerikanskan Christen Press, som ju fortfarande har en minimal chans att få vara med i USA:s OS-trupp.

Tur att det är lite tid kvar till spelen i Storbritannien, så att våra OS-spelare har chansen att hitta sin form.

Press njöt av naiv press – men hur mår Linköping?

Publicerad den 22 maj, 2012 av Johan Rydén

Svara

Jag åkte till Valhalla i dag för att kolla in våra tänkbara OS-spelare. Framför allt var jag nyfiken på Stina Segerström:s form.
Men inlägget om OS får vänta. För jag lämnade Göteborg i chock.

Som många kanske minns tippade jag guld till Linköpings FC inför säsongen.
Jag gjorde det först i februari, men stod fast vid mitt tips även vid seriestart. Däremellan hade LFC, utan Manon Melis och Lisa De Vanna, vunnit mot både Tyresö och Göteborg FC i träningsturneringen i Växjö.

Att tippa guld till Linköping kändes fräscht där i början av april. Det gör det inte i dag.
Se själv på det här klippet från Göteborgs 6–0-seger.
Jag tror faktiskt aldrig tidigare att jag har varit så här snett ute i ett guldtips. För Linköping utan Charlotte Rohlin såg ut att vara riktigt botten.

Det extremt naiva spel jag såg östgötarna prestera på Valhalla i dag kan faktiskt i värsta fall leda rakt ner i division I. Taktiken var inte på något sätt anpassad till spelartruppens aktuella sammansättning. Faktum är att inte ens hånade Dalsjöfors uppträdde så här naivt, och uselt, under hösten i fjol. Inte ens nära.

För det var en ren självmordstaktik som Linköping hade med sig till Valhalla.
Redan efter den första löpduellen – om man nu ens kan kalla det duell… – mellan Josefine Alfsson och Christen Press undrade jag för mig själv vad LFC trodde sig kunna vinna genom att ställa sin backlinje högt. Deras backar var ju chanslösa i alla löpdueller mot Press.

Hörde på Radiosporten att Sofia Lundgren tyckte att GFC gjorde två mål på en målchans, och att LFC var bättre inledningsvis. Jag kan delvis hålla med, men man måste vara medveten om att den typ av hög tokpress som LFC körde med orkar lag sällan prestera under mer än tio minuter.

Den ledde också inledningsvis till två kanonlägen för LFC, det skall man minnas.
Men jag satt bara och väntade på luckorna bakåt. För de kändes ofrånkomliga. Och när de kommer måste man ändra försvarsspel. Men LFC var inte intresserade av att täta aktuella luckor, utan körde på med en extremt hög och rak backlinje i 90 minuter.

Utan Rohlin saknade man nödvändig snabbhet i hemlöpet. Ofta var tre LFC-backar på väg framåt när GFC lade in bollen på ytan bakom. Så vinner man inga serier. Och inte många matcher heller.

I andra halvlek, när LFC vid underläge med 5–0 ställde sin sista spelare tolv meter in på Göteborgs planhalva, frågade jag mig till och med om LFC:s ledning vill åka ur damallsvenskan.
För som sagt, trots att den höga pressen var extremt kontraproduktiv gjordes inga ändringar.

LFC:s ledning får en fotboll med rejäl pyspunka i betyg för sitt taktiska upplägg i dag. I bussen hem hoppas jag för deras egen skull att de har tagit en rejäl funderare på hur de kan anpassa sitt spel efter sin befintliga spelartruppen.
Den givna åtgärden måste vara att börja sitt försvarsspel en bra bit längre bak i planen, och börja spela på kontringar. Och det från och med nästa omgång.

* Apropå Linköping och elände så verkar Tilda Heimersson även få den här säsongen spolierad. Läs mer om det här.