Kategoriarkiv: Obos Damallsvenskan

Högsta serien i fotboll för damer i Sverige sedan 1988. Hette damallsvenskan fram till juli 2018, då serien bytte namn till Obos Damallsvenskan.

Sofia Jakobsson är en bloggare

Publicerad den av
Svara

Under påsken återuppstår damfotboll.com igen. Kul. Det verkar produceras material på många täter för tillfället. På Borås Arena tidigare idag togs den här bilden på Dalsjöfors spelande doktor – Sophia Lindorsson:

Sophia Lindorsson fotasDamfotboll.coms återuppståndelse är bra, och innebär att vi bloggare kan känna lite mindre press att leverera material i mängder. Men nej, jag tänker inte sluta.

Och faktum är att det finns en hel del spelare som bloggar också. Tätheten på inläggen varierar ganska rejält, men flera av dem är riktigt flitiga.
En sådan är landslagets Sofia Jakobsson. Sedan några veckor tillbaka berättar hon om sitt proffsliv via en blogg på hennes hemsida.

Det är en god ton på bloggen, och Jakobsson kryddar dessutom inläggen genom att ta hyfsade bilder.
Därmed ansluter landslagsspelare Jakobsson sig till en växande krets bloggande fotbollstjejer. Jag har tidigare skrivit om några av dem, bland annat om Linda Sembrant och Lisa Dahlkvist:s blogg Sommar med Sempan och Dala. Den bloggen heter numera bara Sempan och Dala, och har fått en egen hemsida.

Internationellt sett är nog Yael Averbuch:s blogg hos NY Times den mest kända.

Det här inlägget är dock inriktat på svenska bloggar. Jag har säkert missat en hel hög, men här är en liten lista över – och länkar till – de bloggar med svensk eller allsvensk koppling som jag känner till:

Utlandsproffs:
* Sofia Jakobsson, Rossiyanka
* Maria Karlsson, Bardolino Verona

Damallsvenskan:
* Umeå IK, bloggen delas av spelarna, men det är främst Malin Reuterwall, Linda Molin och Emma Berglund som skriver.
* Ali Riley, LdB FC Malmö
* Therese Sjögran, LdB FC Malmö
* Hilda Carlén, LdB FC Malmö
* Lisa Pettersson, Kristianstads DFF
* Nilla Fischer, Linköpings FC
* Lisa Dahlkvist/Linda Sembrant, Tyresö FF
* Vero Boquete, Tyresö FF
* Petronella Ekroth, Jitex
* Christina Julien, Jitex
* Stephanie Labbé, Kif Örebro
* Johanna Almgren, Göteborg FC
* Lisa Ek, Göteborg FC
* Ingrid Wells, Göteborg FC
* Christen Press, Göteborg FC
* Daniella Chamoun och Nazanin Vaseghpanah, AIK

Före detta spelare:
* Emelie Ölander.

Hedvig Lindahl, Kristianstads DFF har ingen blogg, men väl en egen hemsida, där hon bland annat kör en typ av videoblogg.

Och tycker du bättre om twitter hittar du en hyfsat väl uppdaterad lista över alla twittrande fotbollsstjärnor här.

Löfwenius gladast av alla

Publicerad den av
Svara

Talangfulla Mimmi Löfwenius gjorde fyra mål för Dalsjöfors i fjol i allsvenskan. Trots det fanns det sällan stor anledning att fira för den nu 18-åriga Alingsåstjejen. Det blev ju inte så många poäng.

Jag fick därför aldrig se någon hysterisk målglädje från henne på Borås Arena. Sådan visade den nyblivna Göteborgsspelaren däremot upp i La Manga den 8 mars, då hon gjorde ett mål och ett assist mot Italien för F19-landslaget.

Se galet glada Löfwenius i det här klippet. Det är verkligen sevärt:

För övrigt spelar just F19-landslaget avgörande EM-kvalmatch mot Tyskland idag 15.00 i Västerås. Löfwenius kanske får anledning att jubla hysteriskt idag igen?

Kosse vill ha mer utrymme

Publicerad den av
Svara

Kosovare AsllaniI samband med upptaktsträffen igår pratade jag en stund med Kosovare Asllani. I slutet av samtalet tog jag upp hennes magiska mål från Norrporten cup i Sundsvall.
Det visade sig att Kosse tyckte att det hade fått för lite uppmärksamhet. Hon sa:

”Det har inte fått så mycket utrymme i media. Det måste vara mitt snyggaste i karriären.”

Precis då kom Expressens Mats Bråstedt förbi. Kosse tyckte att jag borde ha tipsat honom och andra reportrar om drömmålet.
Och visst, volley-klack-lobbar hör inte till vanligheterna. Så för alla – även ni som inte är journalister – som missat Kosses konstverk uppmärksammar jag här målet en gång till…

Riktigt pinsam kunskapsmiss av förbundsbasen

Publicerad den av
5

Som helhet var gårdagens upptaktsträff en ganska trevlig historia. Men jag har ganska många synpunkter på hur dåligt Svenska Fotbollförbundet och Elitföreningen Damfotboll utnyttjade tiden, när de hade representanter för all större svensk media på plats.

En orsak till att ganska mycket tid gick förlorad var olika former av bristande kunskap. Den mest graverande var när nye förbundsbasen Karl-Erik Nilsson höll sitt välkomstanförande, och tackade Susanne Erlandsson för många års viktigt arbete i förbundsstyrelsen.
Som avslutning pekade Nilsson på SM-pokalen och sa att Erlandssons namn kommer att leve kvar länge inom svensk fotboll tack vare aktuell pokal.

Det pinsamma är ju att det inte är SM-bucklan som är Susanne Erlandssons pokal, utan cupbucklan. Och apropå inget så är den ohyggligt ful.
Det kan ha varit en ren tankemiss av Nilsson, men troligen inte. Det är helt tydligt att förbundets intresse för damfotbollen är rätt klent. Och att även kunskapsnivån är klen.

Att konferencieren Anna Brolin hade stora brister i sin kunskap om flera av de lag som hon intervjuade var förstås också mindre bra. Frågan om Vittsjös ledarsamarbete med Kristianstad var rent pinsam.
Och Brolin fick sig en näsbränna när Nilla Fischer frågade varför det var så mycket frågor om alla (manliga) tränare. Jag kommer inte ihåg Fischers exakta citat, men det var ungefär så här:

”Varför pratar vi så mycket om tränarna? Jag trodde att vi var här för att prata om lagen och stjärnorna.”

Vasst, och sant.
Skall damfotbollen flytta fram sina positioner behövs fler profiler. Och ursäkta att jag säger det, men damallsvenskan har bara tre intressanta tränarprofiler, och det är Torbjörn Nilsson, Stefan Rehn och Elisabet Gunnarsdottir.

Men det är profiler som Marta som lockar publik till arenorna, och inte tränare. Att förbundet inte passade på att ta en lagbild på alla närvarande stjärnor var ett självmål utan dess like. Enda officiella bilden som togs var i stället den på tolv tränare, varav elva män. Hur tänkte man där?

Och varför passade man inte på att lansera alla affischnamn hårdare? Att exempelvis världsstjärnan Vero Boquete inte nämndes med ett enda ord på upptaktsträffen var uppseendeväckande.

Egentligen är jag inte förvånad. För just profilering av sina stjärnor är ett viktigt ämne, där svensk damfotboll har väldigt mycket att lära. Ett ämne som jag kommer att återkomma till inom kort.

Till sist. Umeås landslagsback Emma Berglund har här författat ett trevligt blogginlägg om gårdagens upptaktsträff.

167 klick till – sedan återuppstår damfotboll.com

Publicerad den av
Svara

Damfotboll.comDet verkar som att damfotboll.com kan göra som Jesus, och återuppstå i påsk.
Jag missade det snacket på upptaktsträffen igår, men på kvällen kom följande meddelande på twitter från damfotboll.com:s konto:

”Om vi har 1000 pers som gillar oss på FB (http://bit.ly/HeoGdC) innan helgen så kör vi så det ryker. Hjälp oss nå dit! RT:a och gilla!”

Kul på alla sätt. Noterar att man har 833 gillamarkeringar på Facebook just nu. 167 kvar alltså. Borde väl inte vara något problem?

Däremot verkar det ha gått grus i maskineriet för den nya damfotbollssidan Soccerit.se, som skulle vara igång den 1 april. De tjuvstartade under fyra dagar i mars, men har sedan inte haft en enda text.

Till något helt annat – fotboll. För det spelades ju en intressant match i japanska Chiba igår. Där vann USA med 3–0 mot Brasilien – utan Marta – i Kirin Challenge cup. Här är höjdpunkter från den matchen. Och här är eftersnack från Pia Sundhage, Megan Rapione, Amy Rodriguez, Shannon Boxx och Rachel Buehler.

Och i dag väntar betydligt mer intressant, internationell fotboll i form av EM-kval. Redan 13.00 är det avspark i högintressanta gruppfinalen i grupp 1, Ryssland–Italien. Du följer EM-kvalet mål för mål här.

Väntat favorittryck på Tyresö – och Landström till Djurgården

Publicerad den av
Svara

Tidigare idag var det damallsvensk upptaktsträff i Göteborg. Jag var på plats, och har samlat på mig mängder av material för framtida bloggande.
Som väntat var Tyresö massiv guldfavorit. Och som väntat presenterade Djurgården Jessica Landström som sitt senaste nyförvärv.

Landström först. Hennes klubbyte är väntat eftersom hon inte får så mycket speltid i FFC Frankfurt, men det kommer troligen för sent för att hon skall kunna få en OS-plats.
För idag kunde inte Djurgårdens tränare Patrik ”Putte” Eklöf ge något klart besked om när Landis blir spelklar. Han sa det inte, men det lutar åt att hon spelar färdigt säsongen i Tyskland. Och då kan hon väl inte börja spela för Djurgården förrän i nästa övergångsfönster – det som öppnar i juli.

Så till guldfavoriten. Grejen med upptaktsträffen är ju att serien skall tippas. Så var det även i år.
De tolv allsvenska tränarnas tips var ganska ensidigt. Nio tippade guld till Tyresö. AIK:s Mattias Eriksson gick på min linje och tippade Linköping. Göteborgs Torbjörn Nilsson tippade guld till sitt eget lag. Kristianstads Elisabet Gunnarsdottir ville inte tippa, men när hon tvingades valde hon också sitt eget lag.

I tränarnas tips ligger mycket taktik, och rävspel. Mer intressant var hela upptaktsträffens gemensamma tips. Den tabellen slutade så här:
1) Tyresö FF
2) Linköpings FC
3) LdB FC Malmö
4) Göteborg FC
5) Umeå IK
6) Kristianstads DFF
7) Kif Örebro
8) Jitex BK
9) Piteå IF
10) Djurgårdens IF
11) Vittsjö GIK
12) AIK

Lag för lag fördelades guldtipsen så här:
60,9 procent – Tyresö FF
22,5 procent – Linköpings FC
6,7 procent – LdB FC Malmö
6,6 procent – Göteborg FC
Vilka som fick de sista procenten lyckades jag missa.

Noterbart också att nedflyttningstipsen fördelades så här:
4,3 procent – Jitex
14,0 procent – Piteå
26,7 procent – Djurgården
55,6 procent – Vittsjö GIK
59,6 procent – AIK

Jag återkommer de kommande dagarna med väldigt många fler detaljer från dagen. Det finns en hel del saker att kommentera. Som exempelvis förbundskapten Thomas Dennerby:s sanslösa oro för att de många utländska stjärnorna i allsvenskan skall ta speltid från hans landslagsspelare.

Damallsvensk upptaktsträff i morgon

Publicerad den av
Svara

De senaste dagarna har jag haft fler besök på den här bloggen än någonsin tidigare. Kul. Och hoppas att alla fortsätter att följa mina inlägg.

I morgon kommer jag att vara i Göteborg på den damallsvenska upptaktsträffen under hela dagen, och sedan väntar först ett nedslag hos Dalsjöfors tid kväll innan jag skall köra ett pass med mitt damlag. Troligtvis blir det således inte mycket tid över till bloggande.

Men förhoppningsvis kommer jag att samla på mig mycket material att tycka till om framöver. Så den som väntar på något…

Nya Zeeland till OS, Tyskland och Frankrike till EM

Publicerad den av
Svara

Dags att gå igenom helgens alla landskamper. Först är Nya Zeeland som väntat i praktiken klart för OS redan efter en av två playoffmatcher mot Papua Nya Guinea.
Det blev hela 8–0 på hemmaplan i den första matchen. Två damallsvenska spelare fanns med i Nya Zeelands startelva. Vittsjös Kirsty Yallop hade två assists och Malmös Ali Riley ett.
På det här tv-bilderna känns Papua Nya Guinea som ett lag som hade fått det svårt i Sveriges division II.

Så till EM-kvalet. Där var det inte några skrällar igår. Utan alla favoriter vann, vilket gör att jag inte känner några skäl till att ändra mitt EM-tips.

I grupp 1 vann både Italien och Ryssland klart. Den gruppen kan avgöras på onsdag, då topplagen möts i Ryssland.

I grupp 2 är Tyskland väldigt nära EM. Man vann till slut gruppfinalen mot Spanien med imponerande 5–0 efter fyra mål av formstarka målmaskinen Celia Okoyino da Mbabi. Se här hur hon gång på gång springer ifrån ett segt, spanskt försvar.
Den tyska storsegern är extra imponerande med tanke på att man saknar skadade spelare som Simone Laudehr (meniskskada), Kim Kulig (korsband), Nadine Angerer och Inka Grings. Och att Kerstin Garefrekes har slutat i landslaget.
Tyskorna kan i praktiken säkra EM-platsen på torsdag, då man spelar borta mot Schweiz. Schweiziskorna vann också med 5–0 igår, fast mot Turkiet. Toppspelarna Ramona Backmann, Lara Dickenmann och Ana-Maria Crnogorcevic gjorde varsitt mål.

I grupp 3 tog Norge en nödvändig 3–0-seger borta mot Bulgarien. Men 3–0 var inte så klart som det ser ut. Inhopparen Hege Hansen gjorde nämligen mål i både 90:e och 94:e minuten.
Här är det gruppfinal på onsdag, mellan Belgien och Island. Belgisk seger där, och norskorna är återigen med i kampen om gruppsegern.

Så till grupp 4. Frankrike är sannolikt Europas näst bästa lag för tillfället, bakom Tyskland. Fransyskorna fortsätter att ta tåget mot Sverige, och EM. Igår blev det säkra 2–0 mot Skottland efter att Vittsjös nyförvärv Ifeoma Dieke styrt in ett inspel från Gaetane Thiney i eget kryss och Wendie Renard nickat in tvåan. Se målen här. Och här är ett längre sammandrag, där man ser att Skottland långt ifrån var utan chanser.
Här är det jakten på andraplatsen som är mest intressant, och torsdagens möte mellan Skottland och Irland är spännande i den kampen.

I grupp 5 tog Finland tre riktigt viktiga poäng borta mot toppkonkurrenten Slovakien. Segermålet var ett självmål av Eva Kolenova i 92:a minuten. Här är Finland numera gruppetta, men Slovakien, Vitryssland och Ukraina är också med i EM-racet. Och returen Finland–Slovakien på torsdag är bara en av många kvarvarande, intressanta matcher i gruppen.

I grupp 6 vann England lätt i Kroatien. Den här gruppen avgörs troligen den 17 juni, då just England tar emot Holland.

Slutligen grupp 7, där Tjeckien förstärkte sin andraplats genom 5–2 borta mot Portugal. Irena Martínkova gjorde tre av målen.
På onsdag tar Tjeckien emot Danmark i en ren gruppfinal. Släpper danskorna in sitt första kvalmål då, tro?

Dagens match i Sendai, 1–1-mötet mellan Japan och USA kommer jag att avhandla i ett separat inlägg senare i kväll.

Lite tankar kring damfotbollens mediautrymme

Publicerad den av
4

Jag har just sett andra halvlek av Japan–USA i Kirin Challange Cup.
Matchen slutade 1–1, och den andra halvleken var bra, även om det inte var VM-finalklass. Men underbart att se en träningslandskamp med fullsatt arena där en högljudd hemmaklack skapar en skön ljudkuliss.

Alltså en ren motsats till det pinsamma arrangemang Svenska Fotbollförbundet satte ihop igår. Ljudkulissen är inte förbundets ansvar, även om det är i deras intresse att det är bra stämning på landskamperna. Däremot är det förbundet som får ta ansvar för att det bara såldes 2073 biljetter till matchen – något som förstås är under all kritik.

Apropå kritik såg jag efter Sverige–Kanada att exempelvis Aftonbladet fick ris för att de inte hade ett ord om matchen på sin hemsida. Ur ett jämställdhetsperspektiv är kritiken naturligtvis befogad. Men Aftonbladet är ett vinstdrivande företag. Och de skriver om det som de kan tjäna mest pengar på.

En bra måttstock på det är förstås hur stor publik arrangemanget lockar. Och med 13673 åskådare på Borås Arena (Elfsborg–Djurgården), 9561 på Gamla Ullevi (Gais–Häcken) och 4835 på Norrporten Arena (Sundsvall–Kalmar). Just nu ser cirka 20000 AIK ta emot Mjällby på Råsunda. I jämförelse så står sig 2073 på Malmö stadion slätt.
Lägg till att 7650 såg Leksand–Djurgården och 4483 såg Rögle–Bofors och 2462 var på Örebro–Timrå i ishockeyns kvalserie. Samt att IFK Kristianstad vann mot Alingsås i herrarnas handbollsslutspel inför 4086 personer.
Det är alltså inte konstigt att landskampen hamnar långt ner på prioriteringslistan. Tyvärr.

En liknande kritik har kvällstidningarnas fotbollsbilagor fått för att de bara innehåller cirka fem procent damfotboll när 25 procent av de licensierade spelarna är tjejer.
Fast det är ju inte den siffran som kvällstidningarna tar hänsyn till, utan vad läsarna är intresserade av. Och den bästa måttstocken där är alltså publiksiffrorna.

Ifjol hade herrarnas allsvenska totalt 1 758 348 åskådare medan damernas lockade 122 030. Det innebär att damerna har knappt sju procent av publiken, och sannolikt även uppskattningsvis sju procent av tidningsköparna.
Det försvarar damallsvenskans fattiga utrymme i bilagorna, men inte att delar av materialet var undermåligt. Men det är en annan sak, som jag redan avhandlat i den här bloggen.

I veckan gjorde förresten SVT och Idrottens Affärer en jämförelse av publiksnitt i landets alla lagidrotter. Där noteras att 119 svenska lag har haft över 1000 åskådare i snitt på sina hemmamatcher den senaste säsongen.
Bara fyra av de 119 var damlag – och samtliga kom från damallsvenskan. Det var Piteå (72:a plats), Tyresö (79:e), Malmö (91:a) och Umeå (93:e).

I jämförelsen har damallsvenskan tappat en plats från förra året, då man var Sveriges tionde största serie sett till publiksnitt. Nu hamnade damallsvenskan på elfte plats.
Så här såg det för övrigt ut:
1) Allsvenskan, fotboll, herrar        7326 i snitt
2) Elitserien, ishockey, herrar        6393
3) Elitserien, speedway, herrar      2898
4) Allsvenskan, ishockey, herrar    2607
5) Superettan, fotboll, herrrar        2423
6) Elitserien, bandy, herrar            1562
7) Elitserien, handboll, herrar         1338
8) Allsvenskan, speedway, herrar  1040
9) Superligan, innebandy, herrar    1014
10) Basketligan, herrar                    996
11) Allsvenskan, fotboll, damer        924

Nöjd med mitt Kanadatips – mindre nöjd med Vittsjö

Publicerad den av
Svara

Halvtid i Malmö, och jag undrar om Thomas Dennerby behöver någon som kollar in motståndarlag inför OS. Om det är så kan jag meddela att jag är tillgänglig.

För jag är lite nöjd med min Kanadaspaning inför matchen. I och för sig var det en kanadensisk back som slog en indianare som bäddade för Sveriges mål, men jag känner ändå att det här är klockrent om Kanada: ”precis lika vassa som man är framåt, lika svaga är man defensivt på mittfältet. Där gäller det att vinna bollar, och snabbt sätta i djupled mot Schelin och Jakobsson.”

Det var ju på aktuell yta som Caroline Seger vann bollen, och lobbade in det svenska ledningsmålet. Jag har egenligen bara sett en kvart av matchen, eftersom jag prioriterade Dalsjöfors–Vittsjö. Och nu blir det Elfsborg-Djurgården, så jag missar även nästan hela andra halvlek.

Men innan avresan till Borås Arena blir det några få ord om Vittsjö. De visade ingen allsvensk klass på Ramnavallen idag. Matchen slutade 2–2, men Vittsjös första mål var klar offside. Och Dalsjöfors har problem med skador och sjukdomar, och spelade nästan 40 minuter med en spelare kort. Vittsjö saknade i och för sig ett par spelare. Men jag fick inga positiva vibbar av laget. Inga alls. Vittsjös mål gjordes för övrigt av Sofie Andersson och Johanna Andersson.

Blir det megafiasko i Malmö?

Publicerad den av
3

Åtta och en halv månad efter VM-bronset skall landslaget i morgon äntligen visa upp sig på hemmaplan. Fast glöm festrubrikerna. Tvärtom luktar det fiasko lång väg. 1600 biljetter sålda i förhand är pinsamt dåligt.

Svenska Fotbollförbundet verkar göra allt för att det skall bli ett misslyckat arrangemang. Eller snarare, man gör ingenting för att matchen skall märkas.
Inte ens på sin egen hemsida har man gjort reklam för landskampen. Först sent i kväll fick man upp en text där som luktar match. Den har den otroligt lockande rubriken ”Försvarsspelet i fokus mot Kanada”.

SvFF vet hur man gör reklam för sina bästa tjejer.

Och jo, jag vet mycket väl att det är herrarna som drar in pengarna till förbundet, och betalar för tjejernas verksamhet. Men det är inte konstigt att tjejerna inte ger några intäkter, i varje fall inte när förbundet visar sådant här totalt ointresse för att göra reklam för sitt landslag.
Jag har massor av gånger det senaste halvåret strött dynga över trött marknadsföring. Det här är någon form av bottennapp. Och det får mig att undra över om förbundet är mäktigt att fixa EM-arrangemanget nästa år.

Se bara på den här artikeln från förbundets hemsida. Den handlar om att man jobbar på att marknadsföra EM runt om i världen. Vilket sanslöst slöseri med tid.
Här är ett tips i all välmening: Skit i Afghanistan, Dubai, Hong Kong, Nepal och Oman. Lägg i stället all kraft på att göra svenskarna medvetna om att vi skall ha EM här. För sannolikt kommer 90 procent av publiken 2013 att vara svensk. Minst. Resten lär komma från våra grannländer. De långväga besökarna kommer däremot troligen att bli väldigt lätträknade.

Så till den svenska startelvan i morgon. Den ser ut så här: Hedvig Lindahl – Lina Nilsson, Stina Segerström, Charlotte Rohlin, Marie Hammarström – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Therese Sjögran – Lotta Schelin.

Jag har väldigt svårt att förstå varför inte Antonia Göransson får plats från start. Hon var näst bästa svenska spelare i Algarve efter Lotta Schelin i de två matcher jag såg, och har varit lysande i de tre Potsdammatcher jag sett på tv på sistone.
Annars är det förstås mest intressant att se hur backlinjen klarar av Kanadas vassa anfall med Melissa Tancredi, Christina Julien och målmaskinen Christine Sinclair.
Allra viktigast i backlinjen blir det för Lina Nilsson att visa klass. Det här kan vara hennes sista chans att visa att hon borde vara med i OS-truppen. Och intressant också att Marie Hammarström får ny chans som vänsterback. Det förra testet – mot Tyskland i Algarve – var ingen succé. Fast å andra sidan var det inte många svenska spelare som fick godkänt i den matchen. Men om Dennerby skall kunna hålla nere antalet backar i OS-truppen till sex så krävs nog att Hammarström visar sig vara en fullgod kandidat för ytterbacksjobbet.

Jag har sett Kanada rätt mycket i år. Och precis lika vassa som man är framåt, lika svaga är man defensivt på mittfältet. Där gäller det att vinna bollar, och snabbt sätta i djupled mot Schelin och Jakobsson.

Vilken höjdarhelg som väntar

Publicerad den av
Svara

Ni få som följt mig hela tiden här i bloggen vet att den för tillkom för att följa VM i Tyskland, och att jag tog upp den igen för att jag tyckte att det behövdes någon som följde våra utlandsproffs – och damfotbollen på landslagsnivå.

När damfotboll.com lades ner blev det mer allsvenskan än jag hade tänkt mig.

Men till saken. På många sätt är det nu till helgen som fotbollåret inleds på allvar. I morgon Sverige på hemmaplan för första gången sedan VM-bronset. I morgon drar EM-kvalet igång på allvar igen. I morgon inleds sista OS-kvalet. Och på söndag inleds haussade Kirin cup, där tre av världens fyra bästa lag är med.

Först Sverige–Kanada. Jag hade gärna varit i Malmö i morgon 14.00, men man måste prioritera. Och för en boråsare är det omöjligt att missa Elfsborgs allsvenska hemmapremiär 16.00. Och innan dess spelar Dalsjöfors mot Vittsjö i en intressant kraftmätning mellan det som förmodas vara botten av allsvenskan och toppen av söderettan.
Alltså kommer jag inte ens att se Kanadakampen på tv. I varje fall inte i direktsändning…
Som vanligt när det gäller Svenska Fotbollförbundet och damlandskamper är matchen uselt marknadsförd mot svenska folket. Förbundets hemsida toppas just nu av texter om F19- och P17-landslagen. Visst finns det en annons på sidan, men nej – PR-arbetet är väldigt långt ifrån godkänt.

Även om förhandssnacket mest har handlat om återbud skall det bli intressant att se hur Thomas Dennerby ställer upp laget. Han borde ju i alla fall spela Sofia Lundgren från start, om hans snack om att hon behöver testas inte bara är en kuliss.
Och prioritet nummer ett blir förstås att hålla nollan. För de båda försvarsrasen som jag såg nere i Portugal – 0–4 mot Tyskland och USA – får inte under några omständigheter följas upp av ytterligare ett. För då kan den defensiva osäkerheten hänga kvar länge.

Så till EM-kvalet. Där är det förstås Tyskland–Spanien som är morgondagens höjdpunkt. Även den har avspark 16.00. Men det spelas fler högintressanta toppmöten i morgon. 17.30 spelar Finland borta mot Slovakien och 20.50 tar Frankrike emot Skottland.

När det gäller OS-kvalet är det Nya Zeeland och Papua-Nya Guinea som gör upp om den tolfte och sista platsen i dubbelmöten. Sannolikt är Nya Zeeland så mycket bättre att det är avgjort redan efter morgondagens hemmamatch. Men 100-procentigt klart blir det förstås inte förrän returen är spelad på onsdag.

Till sist Kirin cup. Där möts USA, Japan och Brasilien i en triangelserie. Skall bli intressant att se om japanskorna återigen kan stå emot USA. Jag tror egentligen inte det, men samtidigt börjar nog Japan bli ett hjärnspöke för USA:s spelare. Så det blir som sagt intressant.

Nu är Tyresös avbrutna träningsmatch en nyhet

Publicerad den av
Svara

Som jag redan konstaterade den 18 mars var Tyresös avbrutna match mot Energiya Voronezh en nyhet som skulle kunna få utrymme i alla Sveriges tidningar – om Tyresö hade haft en lite bättre PR-apparat.

Fast sent omsider har händelsen till slut lämnat bloggosfären, och nått tidningsvärlden. Och den kommer att citeras i många av landets tidningar i morgon, även om en del riskerar att få felaktiga uppgifter. För TT har inte fått allt rätt när de citerar Dagens Nyheter. Enligt TT-artikeln är Tyresö i Turkiet nu, och matchen spelades igår.

TT drar felaktiga slutsatser av en artikel i DN, som i sin tur bara vaknade tolv dagar efter matchen. Det säger ju en del om hur tätt riksmedia bevakar Tyresö. Men som man brukar säga, bättre sent…
Och DN:s artikel är bra. Där påminns jag om det jag egentligen visste, men hade glömt av, nämligen att svenska Ximel Bladh spelar för Voronezh.

Jaja, som jag ofta nämnt har de damallsvenska klubbarna väldigt mycket att lära när det gäller hur man arbetar med pressreleaser och nyhetstips. De gnäller på att de får för lite utrymme i media, men fattar inte vad vi journalister tycker är en bra nyhet.
Är det något som EFD borde utbilda lagen på så är det just mediakunskap. För med mer mediautrymme är det lättare att öka publik- och sponsorsintäkter.

Till sist har jag även bloggat om den avbrutna matchen här.

Fega publikmål för allsvenskan

Publicerad den av
Svara

Såg häromdagen att Elitföreningen Damfotboll (EFD) har som mål för året att publiksnittet i damallsvenskan skall öka med drygt 13 procent i år. Det känns visionslöst.

För 13 procent motsvarar 16000 åskådare – vilket är vad Marta ensam borde locka till Tyresös elva bortamatcher. Och då har jag inte räknat in effekten hon kan ha på hemmaplan…
I varje fall hade Umeå ett bortasnitt på 28482 och 28563 under Martas två senaste säsonger i allsvenskan. Året efter (2009) hade siffran sjunkit till 14027. Kalla sänkningen för Martaeffekten. Eller möjligen Martadefekten.

Och räkna alltså med att Marta lockar minst 15000 åskådare till Tyresös bortamatcher. Jag vet inte om EFD har gjort det?

För har jag rätt i min uppskattning behöver övriga lag bara behålla sina publiksiffror från ifjol för att serien som helhet skall nå de fegt satta målen.
Eller ja, AIK behöver öka från 215 till 652 för att komma upp i Hammarbys notering från ifjol. Och Vittsjö behöver öka från 388 till 655 för att tangera Dalsjöfors snitt.

I höstas slog sig EFD för övrigt för bröstet med att allsvenskan hade ”den näst största ökningen på 2000-talet”. Alltså näst högsta ökningen – inte näst högsta snittet.
Och visst var det positivt att 122030 personer såg damallsvensk fotboll 2011. Men jag tycker att det borde ha varit fler. För som jag ser det utnyttjades inte VM-bronset tillräckligt.

Förutom i omgångarna närmast efter VM så lät både förbundet och EFD bli att surfa på vågen. Utöver Kif Örebros fina siffra på 2047 i deras första match efter VM blev bronseffekten närmast omärkbar.
Umeås 3525 mot Malmö var nämligen en seriefinal, och borde ha lockat en sådan siffra även utan VM.

Här är publiksnittet för damallsvenskan under 2000-talet:
2000: 325
2001: 468
2002: 703
2003: 922
2004: 1127
2005: 1110
2006: 814
2007: 972
2008: 892
2009: 824
2010: 652
2011: 924

Underkänd – men extrainkallad till landslaget

Publicerad den av
1

Jag har båda kvällstidningarnas fotbollsbilagor liggande framför mig på vardagsrumsbordet. Jag har inte hunnit läsa någon av dem på något mer koncentrerat sätt, utan har mest bläddrat igenom dem.
Under genombläddringen har jag dock noterat att Aftonbladet ägnar damallsvenskan elva sidor, medan Expressen bara har sex.

Och som professionell felsökare upptäckte jag direkt att Expressen fått in en porträttbild på Christen Press, där de skriver om Ingrid Wells. Och att Vittsjös skyttedrottning Sofie Andersson kallas Sofia Andersson.

Fast tyvärr är de felen lätta att nonchalera när man jämför med hur det ser ut i Aftonbladets bilaga. Där är det förstås betygsättningen av alla spelare som först har fångat min uppmärksamhet.
Den spontana känslan när jag såg uppslaget var förstås väldigt positiv. För en sådan genomgång är ju bra för damfotbollen. Eller, hade varit bra – om den hade varit utförd av experter.
Men det är den inte. Tvärtom.

Nu skall jag direkt erkänna att jag själv också skulle vara chanslös på att sätta rättvisa betyg på samtliga damallsvenskan spelare. Chanslös. För det behövs personer, som ser alla lag väldigt ofta för att göra en rättvis bedömning av hela trupperna.

Nu håller bedömningen verkligen inte den landslagsklass som betyget fem skall vara värt.
För enligt Aftonbladet håller exempelvis inte Nilla Fischer (en fyra i betyg), Lisa Dahlkvist (fyra), Marie Hammarström (trea), Charlotte Rohlin (fyra) eller Stina Segerström (trea) landslagsklass. Det gör inte heller en av världens bästa spelare – Ramona Bachmann (fyra).

Fast det där är ändå inte de värsta övertrampen. Mer om det nedan.
Först är här betygsskalan som den är förklarad i bilagan:
5 – Landslagsklass
4 – Mycket bra allsvensk klass
3 – Bra allsvensk klass
2 – Godkänd
1 – Underkänd eller oprövad

Jag antar att det är samma skala som gäller för herrarnas allsvenska i bilagan. Problemet är att damallsvenskan ligger på en väldigt mycket högre nivå än herrarnas. Det vimlar av internationella stjärnor, och landslagsspelare i damernas serie. Det kan man knappast säga om herrarnas allsvenska – som jag dock trots det också tycker om.

När jag ifjol inför seriestart gjorde en jämförelse för BT noterade jag att spelarna i herrarnas allsvenska tillsammans hade gjort 921 kamper. Vilket innebär 57 per lag.
I damernas allsvenska var samma siffra 2687 landskamper, motsvarande 224 per lag. Och medan herrarnas kamper i väldigt stor utsträckning handlade om matcher från landslagets årliga januariturné så innehöll damallsvenskan spelare från många av världens allra bästa landslag.

I år är damallsvenskan ännu bättre, och ännu mer välmeriterad. Men enligt Aftonbladet är det bara fem spelare som faktiskt håller landslagsklass, nämligen: Therese Sjögran, Caroline Seger, Vero Boquete, Marta och Manon Melis.

Vilka är då de sämsta betygen?
* Idag får man nog säga att allra sämst är ettan på Marina Pettersson Engström i Kif Örebro. Hon fick nämligen under dagen en landslagsplats till lördagens Kanadamatch sedan Annica Svensson tvingats lämna återbud.
Pettersson Engström spelade från start mot just Kanada i Phoenix, Arizona den 22 november i fjol. Sannolikt gjorde hon en genomusel insats, eftersom hon anses hålla underkänd allsvensk kvalitet. För oprövad kan man väl inte anses vara om man är med i landslaget, och har över 100 allsvenska matcher på meritlistan?

* En annan kandidat till allra sämsta betyg är ettan på LdB FC Malmös långtidsskadade, 49-faldiga danska landslagsspelare Christina Öyangen Örntoft.

Och här är några fler högst udda betyg:
* 2 på Christen Press, årets nykomling i WPS 2011.
* 1 på Tilda Heimersson, Linköpingstalangen var aktuell för A-landslaget innan hon skadade sig i fjol.
* 2 på Mariann Gajhede Knudsen – som gjort över 60 A-landskamper för Danmark.
* 1 på Emma Wilhelmsson, som gjort 33 matcher från start under de två guldsäsongerna i Malmö.
* 2 på Faith Ikidi, OS- och VM-spelare för Nigeria som sannolikt platsat i alla damallsvenska backlinjer.

Listan kunde ha gjorts så väldigt mycket längre, men det tjänar inget till. Jag antar att budskapet redan har nått fram. Eller?