Månadsarkiv: mars 2013

Nigeria bannlyser lesbiska spelare

Publicerad den av
2

Nigerianska löftet Franciska Ordega är nu på plats i Piteå. Hon blir riktigt intressant att följa i damallsvenskan.

Mindre roligt så här på den internationella kvinnodagen är det att läsa om läget i damfotbollen i Ordegas hemland. Den är artikeln från Inside World Football om att kvinnliga, homosexuella spelare är bannlysta från allt fotbollsspel är ju bara tragisk.

I artikeln säger landets kvinnliga förbundskapten Eucharia Uche bland annat att:

”Vi har sett resultat i vår kamp, och jag kan försäkra att lesbiskhet numera är ett minne blott bland Super Falcons.”

Helt oväntad är inte nyheten. Ämnet var ju uppe redan under VM i Tyskland. Jag skrev om det i det här inlägget.

Enligt Inside World Football har Fifa agerat i frågan, och krävt Nigeria på svar om synen på homosexualitet inom fotbollen. Jag hoppas att Fifa är beredda att gå längre än så – och kräva att Nigeria inte diskriminerar spelare för sin sexuella läggning.

Skön målfest med tveksamt värde

Publicerad den av
3

Det skall sägas direkt  att jag inte har sett dagens svenska 6–1-seger. Jag har bara sett höjdpunkter från matchen via SVT och Tv4, samt fått lite rapporter via twitter och sms. Därför dröjer det innan jag kan kommentara spel och spelare.

Spontant känns det skönt att laget fick vinna och göra rejält med mål. Det snyggaste gjorde Sara Thunebro, som slog till från distans för andra matchen i rad. Kul också att rapporterna säger att Antonia Göransson var lysande. Mindre kul att se att vi släpper in mål på en hörna.

Frågan är dock vad den här matchen egentligen ger för svar. Alla som sett den verkar nämligen vara överens om att Island var genomuselt.
Och det känns rimligt. För som jag ser det har Island nio–tio toppspelare. Alla de måste vara med samtidigt, och ha god form, för att isländskorna skall kunna skaka motstånd av högsta internationella klass.

I dag vilade Island bland annat Sara Björk Gunnarsdottir och man saknar även Olina Vidarsdottir samt Margret Lara Vidarsdottir som inte är tillbaka efter operation. Dessutom spelade bara Holmfridur Magnusdottir den andra halvleken. Det är tunga avbräck.
Eftersom det ställer höga krav på spelarna att kunna hantera den typen av sanslöst intensiv press på bollhållaren som Island försöker sig på, så krävs det att de har sina bästa spelare på planen. När man inte har det räcker det sällan med en duktig målvakt och ett par stabila backar.

För svensk del får man suga på karamellen i kväll. Sedan blir det till att ladda om för USA. För då kommer det riktiga testet på Pia Sundhage:s lagbygge.
Matchen blir extra intressant då USA:s förbundskapten Tom Sermanni ser ut att ha sparat sitt tyngsta artilleri till måndagens match. I dag startade bara Alex Morgan från den ordinarie startelvan. I övrigt hade Sermanni bytt ut alla spelare jämfört med onsdagens seger mot Island.
Följden blev bland annat att Christen Press fick starta som central mittfältare. Trots alla omkastningar i laget vann amerikanskorna mot Kina med förkrossande 5–0, efter bland annat det här målet av Press.

Sundhage spelar sin tänkta EM-elva

Publicerad den av
5

Den svenska startelvan till morgondagens match mot Island är numera presenterad. Jag tror att Pia Sundhage här spelar sin tänkta EM-elva.

Lina Nilsson

Lina Nilsson

Då Malmö har gnällt på för hårt matchande för sina spelare kände sig sannolikt Sundhage mer eller mindre tvingad att vila Lina Nilsson mot Kina. Nu är Nilsson med. Det är även Antonia Göransson, som likt Nilsson också hade match i helgen.

Startelvan ser i sin helhet ut så här: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer, Sara Thunebro – Antonia Göransson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marie Hammarström – Kosovare Asllani, Lotta Schelin.

De frågetecken som fanns inför Kinamatchen återstår. I sammanfattning handlar det om:

1) Nilla Fischer som mittback. Jag vill se lite mer innan jag säger bu eller bä i frågan. Men ännu så länge är hon ett stort frågetecken.

2) Kanterna. Vilka skall spela där? Många slåss om platserna, men Göransson och Hammarström ligger nog närmast. Och det känns som att laget får ganska bra balans med dem på varsin sida.

Lisa Dahlkvist i duell med Karina Maruyama och Megumi Takase

Lisa Dahlkvist i duell med Karina Maruyama och Megumi Takase

3) Lisa Dahlkvist. Kan hon hitta VM-formen från 2011? Gör hon inte det så är jag tveksam till om hon verkligen skall spela bredvid Caroline Seger. Visst har Dahlkvist en underbar vinnarinstinkt, men när hon är formsvag har hon ett väldigt svagt passningsspel. Och vi behöver ha bra passningsspelare centralt om vi skall kunna föra matcher.

4) Schelins kompis. Vem skall spela bredvid Lotta Schelin? Jag har inte blivit imponerad av Kosovare Asllani som Schelins lekkamrat. Nu ges PSG-proffset en rejäl chans att spela till sig platsen. Det börjar bli dags att visa att hon förtjänar den nu. Annars öppnas dörren för Sofia Jakobsson. Och Josefine Öqvist…

Målvaktsfrågan har också varit ett frågetecken, men i nuläget känns det som att Kristin Hammarström har blivit ett utropstecken – och har kopplat ett rejält grepp om landslagshandskarna.

Och senast drog Caroline Seger och Lotta Schelin ett stort lass för laget – precis som de förväntas göra. Hoppas att även de fortsätter att var utropstecken.

Det blir alltså spännande att se hur laget uppträder mot isländskorna. Senast jag såg Island spelade de verkligen med extrem press på bollhållaren. Gör de det i morgon blir det ett intressant test på svenskornas förmåga att hålla bollen inom laget.

Matchstart är 19.00, och Eurosport direktsänder.

Själv vet jag inte riktigt när jag kan se matchen. Jag skall en liten utflykt till kungliga huvudstaden över helgen, och risken finns att det återigen blir några dagar i damfotbollsskugga.

Landslag eller klubblag – det är frågan

Publicerad den av
Svara

I går debatterades dragkampen mellan landslag och klubblag på twitter. Bakgrunden var den här artikeln i Sydsvenskan där LdB FC Malmös tränare Jonas Eidevall kritiserade upplägget för Algarve cup – med fyra matcher på åtta dagar.

Med följde också kritik av att landslagen inom damfotbollen har hela 100 samlingsdagar per år i den ordinarie kalendern – betydligt fler än inom herrfotbollen.

I dag följer Sydsvenskan upp med en artikel om hur EFD jobbar med frågan.

Frågan är inte ny. Göteborgs tränare Torbjörn Nilsson framförde liknande kritik mot alla samlingar i fjol vid den här tiden. Och visst förstår man klubbarna, det är de som är spelarnas arbetsgivare – och således betalar spelarnas lön.

Och när det blir som nu, att A- och U23-landslagen har samling under olika veckor, blir det långa perioder där inte klubbarna kan köra ordentlig lagträning. Där förstår jag därför att Malmö stoppade Elin Rubensson och Amanda Ilestedt från att spela med U23 i förra veckan.

Det här är en svårlöst fråga. Klubbarna vill ha sina spelare så mycket som möjligt. Det står mot förbunden, som vill ha så många landslagssamlingar som möjligt. Exempelvis var Pia Sundhage tydlig med att hon ville ha maximalt med tid ihop med spelarna när hon tog över det svenska laget.

I grunden är jag på förbundens sida. Det är landslagen som engagerar klart mest och flest inom damfotbollen. Inte klubbarna. Så för sportens bästa bör landslagen ges både tid och resurser.
Här är skillnaden mellan herr- och damfotboll enorm. Visst är det stort engagemang för landslagen även på herrsidan, men där är klubbarna uppe jämsides, eller i många fall – förbi.

Inom damfotbollen är det däremot enorm skillnad. Klubblagen har knappt några inbitna supportrar, medan landslagen har stort stöd. Det är så stor skillnad att jag alltså kan tycka att Fifa gör rätt när de har 100 dagar avsatta för landslagsverksamhet.

Och då landslagsfönstren gäller för alla länder är exemelvis upplägget ungefär likadant för alla de klubbar som om två veckor gör upp i kvartsfinalerna av Champions League.

Det som däremot inte känns rimligt är att det är klubbarna som betalar hela spelarnas lön och försäkringar även under landslagssamlingar, såsom det fungerar i Sverige.

I exempelvis USA, Kanada, Mexiko och England har landslagsspelarna lön från förbundet. Det känns som en lösning som bör införas även i Sverige.

Fast jag inser att det inte skulle räcka för att lösa de damallsvenska klubbarnas problem. De flesta av dem har ju dessutom flera utländska landslagsspelare på lönelistan.

I nuläget befinner sig klubbarna i en konstig situation. Eftersom det är i landslagen som spelarna hamnar mest i fokus, lär de tycka att de uppdragen är både viktigast och roligast.

Det är ju bara vid de stora mästerskapen för landslag som det är storpublik framför tv-apparaterna. Klubbfotbollens största tävling – Champions League – är ju fortfarande så ointressant att ingen av de större svenska kanalerna ens sänder finalen. Om den inte innehåller ett svenskt lag vill säga.

Visst kan klubbarna sätta hårt mot hårt, och stoppa sina spelare från landslagsspel.
Men där har man inte mycket goodwill att vinna. Och på längre sikt kan det vara förödande – för vilka spelare vill gå till en klubb där man stoppas från landslagsspel?

Och vad skulle supportrarna säga om exempelvis Göteborg eller Malmö skulle hindra sina spelare från landslagsspel, och exempelvis bidraga till ett svenskt misslyckande i EM?

Att hitta en lösning på frågan som passar alla parter lär inte bli enkelt. Personligen är jag glad att jag bara följer frågan från sidan.

Har Graham Hansen redan gjort årets mål?

Publicerad den av
Svara

Norska 18-åringen Caroline Graham Hansen, som var och provspelade för Tyresö häromveckan, stod för ett riktigt drömmål mot Japan i går.

Ett solomål av klassisk Kurre Hamrin-typ – fast från andra kanten. 2,15 in i det här klippet kan du se Graham Hansens läckra mål.

Visst känns det som en given kandidat till 2013 års mål?

För nu har Graham Hansen satt nivån. Därmed är det upp till övriga världen att försöka bräcka drömmålet.

Norges andra mål i 2–0-segern gjordes alltså av en annan spelare född 1995 – straffområdesexperten Ada Stolsmo Hegerberg. 17-åringen har verkligen en makalös förmåga att löpa rätt när det luktar mål. Se själv.

Sundhage skapar rubriker

Publicerad den av
Svara

Pia Sundhage vet hur man skapar rubriker. Det är förstås bra för damfotbollen, som får större utrymme.

Dagens rubrik i Aftonbladet är intressant: ”Pias order: Åk hem och träna”. Det är andra gången Sundhage är stenhård mot sina spelare genom media.
Första gången var det Lotta Schelin och Kosovare Asllani som fick ta smällen. Nu är det Kristin Hammarström som får en känga för att hennes tillslag har blivit sämre.

På ett sätt hajar man till varje gång man ser Sundhages raka och hårda kritik. På ett annat sätt tycker jag att den är bra. För det är ett slags träning för spelarna.

Under mästerskap är kritik ofrånkomlig, och vid ett hemma-EM är det nästan omöjligt att skärma av sig helt. Alltså behöver spelarna vara tränade i att ta mer eller mindre välförtjänta käftsmällar.

Frågetecknen finns kvar

Publicerad den av
4

Så har jag till slut får se hela Sveriges 1–1-match mot Kina. Och det var väl inte någon av de roligare fotbollsupplevelserna man haft. Även om den andra halvleken var trevligare ur svensk synvinkel än den första.

Pia Sundhage

Pia Sundhage

Men de flesta av de frågetecken som fanns innan avspark finns fortfarande kvar. Vi fick exempelvis bara se det höga och aggressiva försvarsspel som Pia Sundhage har pratat om i cirka tio minuter.
Så långt skapade vi flera högkaratiga målchanser, och jag tycker nog att vi borde ha gjort något mål under den perioden.

Men sedan orkade vi inte, och när vi tappade aggressiviteten förlorade vi även det mesta av vårt spel. De sista 35 minuterna av den första halvleken var svaga.
Kina tog också ledningen under den perioden, och kunde ha gjort ytterligare något mål.
Försvarsspelet vid 0–1-målet visade på en icke samtränad backlinje. Jag tycker att både Emma Berglund och Sara Thunebro tog felaktiga beslut, och övergav Nilla Fischer centralt.

Visst kan man förvänta sig att Fischer skall vinna luftduellen, men de andra backarna får inte vara på väg bort från en medspelare som går upp i en nickduell.
Andrabollen föll ner på Thuebros yta. Fast där finns bara en kinesiska, som stod för ett fantastiskt fint avslut.

Högklassiga i det svenska laget var de båda lagkaptenerna Lotta Schelin och Caroline Seger. Schelin såg rapp och pigg ut, och var inblandad i flera farligheter under de 67 minuter hon spelade.
Tyvärr får Seger inte göra det hon är bäst på så ofta, alltså komma rättvänd mot motståndarnas backlinje. Eftersom Lisa Dahlkvist är en för dålig passningsspelare för att starta anfallen tvingas Seger i stället ofta gå ner och hämta bollen långt ner på egen planhalva. Och när hon är där nere, och felvänd, så spelar hon ibland med så små marginaler att hon blir en säkerhetsrisk.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

I den andra halvleken slog svenskorna minst sex–sju riktigt bra inlägg. Men det ledde inte till så mycket, mest eftersom att våra forwards Kosovare Asllani, Schelin och Sofia Jakobsson är alldeles för dåliga i luftrummet. Tråkigt att vi inte har någon powerforward som kan nicka.

Med det är klart. Ibland behöver man inte nicka in inläggen – de kan segla in i bortre hörnet ändå. För det var väl just ett inlägg som Thunebro slog rakt in i mål till den svenska kvitteringen?

Problemet i luftspelet märks även vid offensiva, fasta situationer, där det är våra mittbackar som skall sköta nickandet.

Trots allt är väl 1–1 ett slutresultat som Kina skall vara mest nöjt med. Sverige hade ett klart grepp om den andra halvleken.

Här är lite noteringar om andra intressanta spelare:

Kristin Hammarström: Stärkte sina aktier. Stod för ett par fina räddningar, och var chanslös på målet.
Jessica Samuelsson: Klarade sig undan debuten från start med godkänt betyg. Hade ett par fina uppspel, trots att hon var på fel kant.
Kosovare Asllani: Var väldigt blek så länge hon spelade ihop med Schelin. För så mycket spel ihop var det inte. Asllani fick större spelrum sina sista 15 minuter, då hon var inblandad i ett par fina chanser.
Hanna Folkesson: Kom in i halvtid, och gjorde ett gott jobb som bollvinnare.
Yttermittfältarna: Fyra spelare fick chansen, och jag kan inte säga att jag tycker att någon tog den mer än någon annan. Där känns det fortfarande som ett väldigt öppet race.

Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet.

* I övrigt i dag noteras att Norge skrällvann med 2–0 mot Japan. Nu har japanskorna i och för sig valt att ställa över Miho Fukumoto, Homare Sawa, Aya Miyama, Shinobu Ohno och Kozue Ando, för att i stället ge ett antal yngre spelare chansen i Algarve cup i år.
Det hindrar inte att det var en fin skalp av norskorna. Målskyttar var de båda supertalangerna Caroline Graham Hansen och Ada Stolsmo Hegerberg.

* Sveriges premiärmotståndare i EM, Danmark, stod för en ännu större skräll då de höll Tyskland på 0–0. Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet.

* USA vann mot Island med 3–0. Målen från den matchen ser du här. Målskyttar var Rachel Buehler, Shannon Boxx och Abby Wambach.

Sundhage chockar: spelar Jessica Samuelsson som högerback

Publicerad den av
2

Jag hann knappt trycka ”publicera” på det förra inlägget förrän den svenska startelvan mot Kina kom upp på svenskfotboll.se.

Den innehåller en jätteskräll, nämligen att Linköpings vänsterback Jessica Samuelsson får chansen som högerback. Den uttagningen hade jag inte tippat på. Det jag sett av Samuelsson har inte indikerat landslagsklass. Att hon dessutom spelar på ”fel” sida blir extra intressant.

Eftersom backlinjen är en lagdel som utöver fjolårets Algarve cup har fungerat bra under en längre tid. Det gör att jag blir extra förvånad av att Sundhage håller på med att bygga om den lagdelen från grunden.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Den andra halvskrällen är att Pia Sundhage väljer Emmelie Konradsson på högerkanten. Fast det valet gjordes redan i testmatchen mot AIK:s P17 i januari. Så helt överraskad av den matchningen är jag inte.

Här är hela elvan: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Emma Berglund, Nilla Fischer, Sara Thunebro – Emmelie Konradsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marie Hammarström – Kosovare Asllani, Lotta Schelin.

Nu skall Schelin och Seger börja skina

Publicerad den av
Svara
Caroline Seger

Caroline Seger

Pia Sundhage har från början varit tydlig med att hon förväntar sig att Lotta Schelin och Caroline Seger skall bära landslaget i EM.

Det är dags nu för duon att börja visa att de har förutsättningar att klara uppgiften. Algarve cup är en träningsturnering, så placeringen där är egentligen oväsentlig. Men de kommande veckorna vill man få se signaler om att Sundhages bygge är på väg mot något bra.

Rapporterna säger att både Schelin och Seger har visat bra form den senaste tiden. Det känns lovande.

Marie och Kristin Hammarström

Marie och Kristin Hammarström fotas av Johanna Almgren

Annars känns det inte som att det är så många öppna platser i startelvan att slåss om. På målvaktssidan får Kristin Hammarström nu en fantastisk chans att spela till sig tröjan. Konkurrenten Sofia Lundgren är ju nämligen inte i spelbart skick.

Fyrbacklinjen ser ut att bli Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer och Sara Thunebro. Annica Svensson och Charlotte Rohlin är främsta utmanare. Här är det mest intressant att se hur Fischer klarar sig mot bästa möjliga motstånd.

På mittfältet verkar Seger och Lisa Dahlkvist vara gjutna i de centrala positionerna. Däremot är det tuff kamp om kantplatserna. Där deltar Marie Hammarström, Antonia Göransson, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Susanne Moberg och troligen även en av Sofia Jakobsson/Kosovare Asllani. Kanske, kanske, kanske kan även Therese Sjögran slå sig in i diskussionen. Fast veteranen verkar vara uträknad.

Elin Rubensson

Elin Rubensson fick inte åka med till Portugal

Jakobsson och Asllani slåss i första hand om den lediga forwardsplatsen bredvid Schelin. Där hoppas jag även att Josefine Öqvist kan bli aktuell under våren. Men i nuläget känns Öqvist, Elin Rubensson och Olivia Schough som ganska långt ifrån startuppställningen.

Tillbaka till kanterna. Där har Sundhage en mängd möjligheter, beroende på vilka egenskaper hon vill prioritera. Jag hade gärna sett Hammarströms känsliga vänsterfot på planen. Å andra sidan har Göransson också visat sig kunna slå bra hörnor och inläggsfrisparkar med sin vänsterfot – och hon har högre fart.

Almgren i toppform har egenskaper som ingen annan i truppen: bollsäker och kreativ – dessutom är hon en bra hörn- och frisparksläggare. Når hon fjolårets Algarveform är hon mitt val till höger. Konradsson känns jämnare, men är ingen lika bra poänggörare som Almgren. Vill man prioritera fart är det Jakobsson eller Moberg som gäller.

Det blir väldigt spännande att se hur Sundhage tänker. Under Algarve cup kommer vi nog få se ganska tydligt hur förbundskaptenen tänker. Och när hon väl bestämt sig för en elva brukar hon inte byta i onödan.

Utöver Sveriges möte med Kina så spelar alltså ytterligare tio EM-länder i morgon. Vi kommer alltså att få lite indikationer på aktuellt styrkeförhållande. Men minns att Sverige vann i Algarve 2009, för att sedan åka ur EM i kvartsfinal på ett närmast fiaskoartat sätt mot Norge.

Här är matcherna med alla EM-lag:

Algarve cup:
14.10: Japan–Norge
15.00: USA–Island
17.00: Sverige–Kina (Eurosport 2)
18.00: Tyskland–Danmark (Eurosport)

Cypern cup:
16.30: England–Italien
16.30: Holland–Finland

Träningsmatcher:
15.00: Ryssland–Bosnien-Hercegovina
18.30: Frankrike–Brasilien

Sverige skulle ha laddat upp för Algarve cup med att träningsspela mot Japan i går. Men den träningsmatchen blåste bort. Två lag som däremot spelat en improviserad träningsmatch är USA och Danmark. USA vann med 4–1, och som man kan se på det här klippet så hade danskorna väldigt svårt att hänga med snabba amerikanskor som Alex Morgan, Heather O’Reilly, Christen Press och Sydney Leroux.

Fallet Hermoso visar hur ointressant inhemsk damfotboll är för media

Publicerad den av
2

Efter några dagars intressant inhopp i friidrottsvärlden så är jag alltså tillbaka. I morgon är en otroligt intressant dag i damfotbollsvärlden, den mest spännande hittills i år.

För i morgon spelar elva av de tolv EM-nationerna landskamper. Bland annat Sverige, som bekant. Men tankar kring morgondagen kommer i ett separat inlägg senare i kväll.

Först tänkte jag samla upp helgens händelser. Vid en genomgång av de matcher och nyheter som passerade förbi så är det spanska landslagsanfallaren Jennifer Hermoso:s provspel för Tyresö som känns mest intressant.

Hanteringen av det visar vilket obefintligt intresse media har för inhemsk damfotboll. Här har alltså de svenska mästarinnorna en blivande EM-spelare på provspel i en träningsmatch mot en seriekollega. Och ingen märker det.

Matchen spelades i torsdags, och det var först i söndags – sedan en supporter lagt upp ett videoklipp från matchen – som någon märkte att Tyresö hade en ny spelare på vänsterkanten. Makalöst.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Tyresö själva har gjort allt för att tysta ner provspelet. På klubbens hemsida finns inget referat från matchen. Däremot har man lagt upp ett klipp med Marta:s fina 2–3-mål.
Damfotboll.com har inte heller ett enda ord om Hermoso. De ringde upp bortalaget Örebro efter matchen, och vinklade på att närkingarna var imponerade av sina provspelare, det tjeckiska tvillingparet Irena och Lucie Martinkova. Jag klandrar inte damfotboll.com för det, för det blir alltmer vanligt att matchreferat rings in med telefon. Men då är man ju i händerna på rapportören, och riskerar att missa viktiga saker.

Enligt Anders Nilsson, som för övrigt fått sin blogg flyttad till Aftonbladet – grattis!, kommer Tyresö med stor sannolikhet att gå vidare med affären.

Tänk om det här varit herrfotboll. Där kan knappast någon klubb i superettan hemlighålla ett provspel. Inom damfotbollen kan meriterade landslagsspelare testas utan att någon reagerar.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

* Apropå landslagsspelare så möttes två svenska sådana i den franska ligan i lördags kväll. Fast det var ett kort möte. Kosovare Asllani var nämligen bänkad hos PSG. Hon fick hoppa in i 68:e minuten. Fyra minuter senare byttes Lotta Schelin ut.

Schelin hade dock gjort ett rejält avtryck på seriefinalen. Vår svenska superstjärna gjorde nämligen både 1–0 och 2–0. Målen finns att se på det här klippet. Skönt att se att Schelin gav mig snabbt svar på tal i frågan om att göra avgörande mål i viktiga matcher.
Rapporterna från matchen säger att hon dessutom var inblandad i det mesta som Lyon skapade i matchens inledning. Låter lovande. Mindre lovande att Asllani har svårt att platsa i PSG.
Matchen slutade för övrigt 3–0 till Lyon sedan Amandine Henry gjort det sista målet på straff. Lyon har nu 16 raka segrar i Feminine Ligue 1 och kan redan nu börja fira sitt sjunde raka ligaguld.

* PSG och Lyon är ju klubbar som även är starka inom herrfotbollen. På kontinenten är trenden den att alltfler storklubbar på herrsidan även satsar på damlag. I Tyskland noterade jag att tre klubbar hade både sitt herr- och damlag framme i semifinal i tyska cupen, DFB-Pokal; Bayern München, Wolfsburg och Freiburg.

Damernas semifinaler spelades i helgen. Antonia Göransson och Turbine Potsdam tog sig till final via 4–1-seger mot mästarinnorna från München. Fast det satt betydligt hårdare inne än siffrorna antyder.Det var nämligen 1–1 efter full tid, och de tre sista målen föll under förlängningen. Stor matchhjältinna blev skotska talangen Lisa Evans. Hon gjorde själv 1–0 och 3–1, fälldes med straff som följd vid 2–1 (Yuki Ogimi satte straffen), och spelade fram till Pauline Bremer:s 4–1-mål.
Göransson spelade från start, men byttes ut vid ledning 1–0 i den 75:e minuten.

I den andra semifinalen vann Wolfsburg med förkrossande 5–0 borta mot Freiburg. Martina Müller var tvåmålsskytt. Därmed möts de lag som ligger etta och tvåa i ligan alltså också i cupfinal. Se målen från de båda semifinalerna på den här länken.
Den tyska cupfinalen brukar vara en av årets två–tre mest sedda klubblagsmatcher i världen. I fjol såg 15678 åskådare München slå Frankfurt i final. Så vitt jag kan komma på slogs den publiksiffran bara av finalen i Champions League.

* I Italien vann alla de fem topplagen sina matcher i helgen. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen när Bardolino Verona vann med 2–1 borta mot Riviera de Romagna. På det här klippet noteras att Öhrström var snett ute vid hemmalagets 1–0-mål, men att hon revanscherade sig genom två vassa räddningar i slutet av matchen.

* Apropå svenska målvaktsinsatser blev jag allt annat än imponerad av det man kan se av Sirius målvakt Emelie Almesjö på det här klippet från U23-landslagets 6–0-förlust mot USA:s dito.
Det är alltså gigantisk skillnad på att spela i svenska division I och den internationella fotbollen. Det gäller framför allt vid fasta situationer, något som Almesjö fick erfara. Hennes agerande vid samtliga de fyra första målen är väldigt långt ifrån den klass jag vill att en svenska landslagsmålvakt skall hålla.
Visst kan Almesjö ha haft en väldigt dålig dag, men när jag ser henne blir jag ändå frågande till vad Susanne Nilsson gjort Calle Barrling. För som jag ser det hade in Nilsson släppt in så många enkla mål.

U23-landslaget fick lite upprättelse när de vann avslutningsmatchen i La Manga med 1–0 mot Norge efter segermål från Jenny Hjolman. Sett till alla chanser svenskorna hade så borde det nog dock ha blivit ytterligare ett par mål. Se själv på det här klippet.

Det lilla man ser av Hanna Terry (nummer 7) så tycker jag att hon ser intressant ut. Hon är snabb, kan göra sin spelare och har en bra vänsterfot. Men som sagt, det är väldigt lite man får se, så någon mer ingående analys kan jag inte bjuda på.

Bra förresten att förbundet filmar matcherna, och lägger upp klipp efteråt. Hoppas vi får se det från fler landskamper under året.

Lisa Dahlkvist

Lisa Dahlkvist

* Slutligen en liten koll på helgens träningsmatcher. Tyresö–Örebro slutade förresten 3–3, och ett 40 minuter långt klipp från första halvlek finns här. Och från andra halvlek här. Målskyttar för Tyresö är Hermoso, Marta och Lisa Dahlkvist. För Örebro slog Elin Magnusson till två gånger, dessutom gjorde Helén Eke ett mål på sin gamla hemmaplan. Fyra av de fem målen finns på klippet från den första halvleken. 0–1, eller 0–2 kommer efter 4,35. 1–2 efter 8,35, 1–3 efter 21,40 och 2–3 efter 38,35.

Annars var det mest intressanta i helgen LdB FC Malmös bortamöte med Frankfurt. Matchen slutade 2–1 till tyskorna, som gjorde sina båda mål redan de första 20 minuterna. Målskyttar var Kerstin Garefrekes och Tameka Butt. Malmö reducerade i andra halvleken genom Ramona Bachmann. Resultatet är väl ok, men då Lyon är minst en klass bättre än Frankfurt måste Malmö lyfta sig rejält under de två veckor som återstår innan man skall till Frankrike för att spela i Champions League.

Intressant också att Josefine Öqvist återigen gjorde mål för Kristianstad, som spelade 3–3 mot Köpenhamn. Vilket Köpenhamnslag det handlade om har jag inte lyckats lura ut. Men via Kristianstads-Bladet noteras att gästerna hade en man i mål – Simon Rittmo. Och att han var den som räddade laget från förlust.

Sällström drog av korsbandet igen

Publicerad den av
Svara

Linköpings forward Linda Sällström hann knappt komma tillbaka i spel förrän olyckan var framme igen.

För om jag tolkar Google translate av den här nyheten på det finska fotbollförbundets hemsida rätt så drabbades hon under träning i går av en ny korsbandsskada.

Förstås otroligt tråkigt, både för Linköping och det finska landslaget. Men framför allt för Sällström som missar EM och tvingas till ytterligare en hel säsong i rehabträning.

Pinsam förklaring av Barrling

Publicerad den av
Svara

Ser på svenskfotboll.se att U23-landslaget förlorade med 2–0 mot England i går. Förbundskapten Calle Barrling:s förklaring till förlusten känns dock märklig:

”Det är bara att vara ödmjuk i såna här lägen. De var något mål bättre än oss idag. Det är tydligt att de är i säsong, vilket blir tydligt då de har ett mycket högre tempo i sitt passningsspel.”

Det var ett både pinsamt och okunnigt uttalande. För WSL kör ju har sin säsong parallellt med damallsvenskan.

Och när jag kollade igenom det engelska laget hittade jag bara en spelare, Beth Donoghue från Blackburn Rovers, som inte spelar i WSL. Hon satt dessutom på bänken, och lär inte ha dragit upp passningstempot i matchen.

WSL inleds i och för sig redan om 3,5 veckor. Men de engelska spelarna har inte spelat tävlingsmatcher sedan oktober, och bör inte ha någon tempomässig fördel mot de svenska.

Tillägg i efterhand: Nu ser jag att även damfotboll.com kör på Barrlings felaktiga citat, och skriver att England är i säsong. Svagt.

Tillägg i efterhand 2: Här är ett klipp från matchen.