Etikettarkiv: Sveriges fotbollslandslag för damer

Mer Frankrike–USA – och en framåtblick

Publicerad den av
1

Nu har även US Soccer lagt upp ett klipp från gårdagens stormatch. På det kan man se att USA inte var ofarligt i sina kontringar, utan att amerikanskorna trots allt skapade ganska många riktigt hyfsade lägen.

Framför allt var det comebackande Alex Morgan som sprang till sig chanserna. Kanske var det ringrosten som gjorde att hon missade mål de flesta gångerna.
Det amerikanska klippet visar ju dock även att Frankrike skapade ännu fler kanonchanser än amerikanskorna, och att den franska segern mycket väl kunde ha blivit ännu större än två mål:

Det är inte bara VM-länder som är igång och spelar landskamper. Skottland besegrade Nordirland med 4–0 på bortaplan i helgen.
Där gjorde Vittsjös Jane Ross två av målen, det första och det sista. Däremellan hann även Caroline Weir bli tvåmålsskytt. Se målen här:

De kommande två veckorna kommer jag att befinna mig en bra bit ifrån min dator, med följd att det riskerar att bli begränsat med bloggande under den tiden. Tyvärr är det en period där det spelas både ett antal intressanta landskamper och ett gäng spännande klubbmatcher. När det gäller landskamper tänker jag främst på Finland–Sverige och Nya Zeeland–Australien på torsdag samt England–USA på fredag.

Det är även en period där den svenska tävlingssäsongen tjuvstartar. På söndag spelas ju nämligen hyperintressanta cupmötet Göteborg–Rosengård på Valhalla.

På söndag återstartar även Frauen-Bundesliga efter vinteruppehållet. Och den tyska ligan rivstartar verkligen. På söndag väntar utmanarmötet mellan fyran Frankfurt och trean Turbine Potsdam, en måstematch för båda lagen om de skall ha rimliga chanser att kvala in till höstens Champions League. Det mötet sänds på DFB-tv klockan 11.00. Nästa söndag, den 22 februari 14.00, är det sedan seriefinal mellan de båda obesegrade lagen Bayern München och Wolfsburg. En hyperintressant match som förstås också går att se på DFB-tv.

Dagen innan den tyska seriefinalen är det dessutom fransk seriefinal. Klockan 21.00 lördagen den 21 februari tar nämligen PSG emot Lyon i en hysteriskt prestigeladdad drabbning. Skall PSG kunna vinna D1 Feminine är seger mot Lyon ett absolut måste. Vi hörs.

Väntad trupp till Finlandsmatchen

Publicerad den av
2

Tidigare i dag presenterades truppen till bortamötet med Finland den 12 februari. Det var på många sätt väntade namn bland de 20 spelare som Pia Sundhage tog ut.

Genom att hon ökade med två från de 18 hon tog ut till Norgematchen i La Manga samt att Malin Reuterwall och Fridolina Rolfö är skadade gavs plats för samtliga inkallade reserver till den förra samlingen plus att Charlotte Rohlin tillkommer.
Lägg till att Hedvig Lindahl och Jessica Samuelsson också finns på skadelistan och vi behöver bara stryka en målvakt för att ha en klar VM-trupp med 23 spelare.

Det lär krävas rätt mycket för att någon utanför de här spelarna skall slå sig in. Ännu tuffare blir det att ta plats i startelvan, i varje fall för offensiva spelare. Både mittfältare och forwards känns ganska klara i nuläget, i backlinjen är det däremot fortfarande konkurrens, både om en mittbacks- och om båda ytterbacksplatserna.

Även om Sundhage försöker lägga en dimridå om vem som skall vakta målet så har Lindahl ett bra grepp om den platsen – bara hon blir frisk. Gissningsvis är det bara en supervår från Sofia Lundgren som kan ändra på den saken. Carola Söberg, Reuterwall och Hilda Carlén känns inte som några hot mot en frisk Lindahl.

När jag skriver att platser är klara i nuläget så tänker jag på laget till VM-premiären. Sedan vet vi väl alla att det sällan är premiärelvan som även spelar i en turnerings sista match, inte ens om man klarar sig utan skador. Vissa spelare växer, medan andra tappar. I VM 2011 minns vi exempelvis hur Josefine Öqvist snodde startplatsen bredvid Lotta Schelin från Jessica Landström under pågående mästerskap. Vem kan bli sommarens sensation?

VM-tröja och ny trupp

Publicerad den av
Svara

I går presenterades Sveriges VM-dräkter och i morgon skall Pia Sundhage ta ut en ny landslagstrupp.

Den gula VM-tröjan känns rätt klassisk. Däremot rycker man till lite när man ser reservtröjan. Min första reaktion var att det röda inslaget inte hör hemma på en svensk landslagsdress. Men för varje gång jag kikar på den ju mer gillar jag den. Den sticker ut.

Har du inte sett de nya tröjorna finns de på bild här.

De svenska reservtröjorna har varit spännande de senaste åren. Personligen älskade jag den här från 2011. Riktigt så högt rankar jag inte den nya ännu, men vem vet vad som händer framöver. Tar vi medalj i sommar iklädda dem så kanske…

Det om tröjorna. I morgon kommer vi ytterligare ett steg närmare svaret på vilka spelare som skall bära tröjorna och leda oss mot den där medaljen.

Förbundskapten Sundhage har ju varit tydlig med att hon nu drar åt tumskruvarna inför VM, vilket borde innebära att det blir ungefär samma trupp som den hon tog ut till Norgematchen. Visst är väl det här egentligen sista riktiga chansen att testa lite och Sundhage sa ju när hon presenterade förra truppen att hon hoppades att den här skulle se annorlunda ut.

Men med tanke på att inga spelare har haft chansen att visa upp sig sedan senast är ändå min gissning att det blir den ursprungliga Norgetruppen, med skillnaden att Mia Carlsson får stå tillbaka för Sara Thunebro. Blir det så är det hårt mot Carlsson, som ju startade mot Norge.

Apropå inget så noterade jag att det gjordes tv-inslag på att truppen till La Manga innehöll många 90-talister. Det fick mig att haja till eftersom jag själv tyckte att laget var förhållandevis ålderstiget.

Nu är ju föryngring egentligen inget självändamål, men tv-inslaget gjorde mig lite nyfiken på hur åldersstrukturen har förändrats under Sundhages ledning. I Thomas Dennerby:s sista startelva i tävlingssammanhang, den mot Frankrike i OS den 3 augusti 2012, hade vi en snittålder på 27,5 år. Den elvan innehöll en spelare som var yngre än 23 år.
Mot Norge senast hade startelvan en snittålder på 28,2 och bara en spelare var yngre än 23 år. Efter de båda bytena i halvtid höjdes snittåldern till 29,3 från start i andra halvlek.

28–29 år i snittålder är ingen katastrof, men det antyder ändå att det bör komma en generationsväxling efter VM – eller allra senast efter nästa års OS. Eller vad tror ni?

En oväntat positiv slutrapport

Publicerad den av
2

När jag skrev det förra inlägget trodde jag inte att det skulle bli någon speciellt positiv slutrapport från årets första landskamp. Men det som såg så mörkt ut i halvtid blev till slut en 3–2-seger med en hel del positiva inslag.

Det bästa var förstås att vårt landslag fick känna att de kan vända underlägen mot hyfsat starka motstånd. I den andra halvleken gjordes också en hel del riktigt bra individuella prestationer, något som förstås är glädjande. Dock tycker jag inte att man skall ta till de överord om insatsen som noterats från en del håll, bland annat från förbundskapten Sundhage.

Om vi börjar med det negativa, alltså försvarsspelet i den första halvleken. Utöver de två målen var det ytterligare någon gång som Isabell Herlovsen sprang ifrån vår alltför högt stående backlinje. Då slogs bollarna dock mot hörnflaggorna, vilket innebar att det inte blev några farligheter.

TV12:s expert Malin Swedberg var inne på att backarnas höga positioner kan ha berott på att man är vana vid att ha Hedvig Lindahl bakom sig, en målvakt som jobbar väldigt långt ut. Det kan förstås ligga något i det, men jag har kollat målen igen och så långt ut som målvakten hade behövt vara för att avstyra dem jobbar knappast några målvakter – alltså inte ens Lindahl.

Trine Rönning

Trine Rönning

Vid det första målet läste Herlovsen spelet lysande och chansade på att Trine Rönning:s rensning skulle bli rak och lång – vilket den också blev. Den svenska backlinjen såg inte riskerna innan det var för sent. Eller. Här kunde Carola Söberg ha avstyrt om hon läst situationen bättre.

Att Söberg är långt ute i förstaläget tycker jag är helt i sin ordning. Men när Emma Berglund är så nära Herlovsen måste Söberg backa in i målet igen.

Vid det andra målet klandrar jag däremot inte Söberg. Hon har en bra position för att ta emot den hemåtnick som Nilla Fischer ser ut att vilja göra. När Fischer totalmissar innebär det samtidigt att Söberg hamnar i en hopplös position.

Fischers första halvlek är den sämsta jag sett henne göra i landslaget defensivt sett. Däremot gillar jag hennes bidrag till anfallsspelet, alltså att hon hela tiden försöker vara konstruktiv i sitt passningsspel, både det korta och det långa.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Men trots Fischers svaga insats blev det Emma Berglund och Mia Carlsson som fick bära hundhuvudet. Jag trodde faktiskt att bytena i halvtid var förbestämda, men här blir det klart att Carlssons inte var det. Däremot säger Berglund här att hennes var en försiktighetsåtgärd.

Den slutsats man kan göra av det här är att Carlsson är borta ur diskussionen om vem som skall vara vänsterback i VM. För om Pia Sundhage tänker ge Carlsson chansen fler gånger var bytet väldigt opsykologiskt. Det sätter nämligen en sanslös press på Carlsson nästa gång hon kliver in på planen i landslagsdressen. Onödigt. Det var det negativa.

Nu till det positiva. Allra mest positiv var Hanna Folkesson. Hon var bäst i den första halvleken och tillhörde de bästa även i den andra, vilket totalt gör henne till matchens lirare.

Den som fixade vändningen var dock Kosovare Asllani som själv gjorde två mål och dessutom hade ett läckert assist. Asllanis andra halvlek är alltså ännu ett stort glädjeämne. Har du inte sett målen finns de för övrigt på det här klippet.

Personligen gladdes jag även ganska rejält över Lotta Schelin:s insats. Jag upplevde det som att hon inte blev lika stillastående och passiv som i många av de senare landskamperna. Schelin var ofta på språng, något som ledde till flera bra chanser och till slut även till ett mål.

Framför allt är Schelins löpning vid 3–2-målet ett stort glädjeämne. Jag tycker ju som bekant att hon alltför ofta startar sina löpningar i mitten och springer ut mot hörnflaggorna. Hon börjar alltså vid en mittback och springer in bakom en ytterback. Vid 3–2-målet började Schelin ute hos den norska högerbacken och sprang in bakom mittbackarna. Det är precis den löpning jag vill se henne göra mycket oftare.

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Även om det var mer slumpartat den gången gjorde Schelin även samma löpning vid det friläge som Ingrid Hjelmseth räddade via stolpen. Plus ytterligare någon gång. Lovande.

Att även Pia Sundhage vill se Schelin springa mer blev tydligt när tv-kommentatorerna rapporterade att Sundhage skrek på Lotta att mata djupledslöpningar de sista tio minuterna.

Mitt minne av Schelin från VM 2011 var att det blev målchanser i princip varenda gång hon fick bollen. Hon var rörlig och kom ofta rättvänd in i straffområdet. Den Schelin tycker jag mig inte ha sett speciellt ofta de senaste åren. Men i den här matchen såg jag hoppfulla tendenser. För skall Sverige lyckas i VM måste vi ha en Lotta Schelin som hela tiden är ett hot mot motståndarnas backlinje.

Vad var då den här insatsen värd?

Det är faktiskt en rätt svår fråga. Ser man till laguppställningarna skall Sverige nog vinna med fler än ett mål. Vi hade nämligen det närmaste en VM-elva vi kan komma i dagsläget, medan Norges lag var väldigt reservbetonat. Dessutom hade vi fem spelare i startelvan som är i tävlingssäsong. Norge hade såvitt jag kan se ingen. Till norsk fördel fanns å andra sidan att de haft några fler träningar tillsammans inför matchen medan Sverige bara hade haft ett pass.

Ingvild Stensland

Ingvild Stensland

Kollar vi vilka spelare lagen saknade var vi utan två bärande spelare i Lindahl och Caroline Seger. Norge saknade däremot en hel hög nyckelspelare. Bland de elva som spelade flest matcher i VM-kvalet för Pelleruds gäng saknades Nora Holstad Berge, Ingvild Isaksen, Caroline Graham Hansen, Elise Thorsnes och så nöjde sig Ada Stolsmo Hegerberg med att hoppa in den sista halvtimman.

Utöver den kvintetten har man ordinarie lagkaptenen Ingvild Stensland på väg tillbaka efter en korsbandsskada. Norge var alltså ganska långt från sin förstauppställning, medan vi var ganska nära. Oavsett kvaliteten på det norska laget skall vi dock vara nöjda med att ha vänt 0–2 till 3–2 och inlett VM-året 2015 med en seger.

Usch vad försvaret darrade till

Publicerad den av
Svara

Ojojoj. Det var knappast så här man ville att den första halvleken på VM-året 2015 skulle se ut. Norge leder med 2–0, en ledning som kunde varit större ändå.

Isabell Herlovsen har gjort båda de norska målen, som båda har kommit på lobbar och som båda känns som gåvor från en svag svensk backlinje och en minst lika svag svensk målvakt.

Fast det började rätt bra. Efter sju–åtta minuter tyckte jag att jag såg mycket lovande i det svenska spelet. Framför allt öppnade Hanna Folkesson bra, liksom Elin Rubensson. Även om båda har mattats något är duon bästa svenska spelare under de första 45 minuterna.

Fortfarande efter halva halvleken var jag hyfsat nöjd med Sveriges insats. Så långt kändes det som att vi hade god defensiv kontroll, även om Mia Carlsson hade haft det svårt att hänga med på sin kant ett par gånger. Och även om Norge hade haft en frispark från Trine Rönning som tog klockrent i ribban.

Sveriges bästa chans hade Therese Sjögran som var fri mitt i straffområdet men sköt ett skott som kunde räddas. Returen gick till en offsidestående Lotta Schelin som lyckades missa.

I minuterna 26 och 33 kom målen. Vid det första var det Emma Berglund som blev överspelad vid en lång boll och vid det andra missbedömde Nilla Fischer en annan långboll. Båda gångerna hamnade Carola Söberg rejält på mellis, vilket gjorde att Herlovsen säkert kunde lobba in bollen.

Mellan målen gav dessutom Fischer bort bollen till norskorna som sista spelare – hon visar inte alls den säkerhet man är van att se henne utstråla.

Totalt är det 4–2 i klara målchanser till Norge. Dessutom borde nog Schelin fått en straff. Spontant kände jag mig helt säker på att vi rånades på straffen, men möjligen visade den andra reprisen att norskan trots allt touchade bollen.

Nu i paus måste Pia Sundhage visa att hon kan styra upp ett försvarsspel. För efter det norska 1–0-målet såg det inte alls roligt ut. För egen del skall jag i väg på träning, så rapporten från andra halvlek dröjer till sent i kväll eller möjligen till i morgon. Vi hörs.

Elvan som skall rädda Sundhages jobb

Publicerad den av
4

I en artikel i Expressen i dag säger Pia Sundhage att hon tror att hon får sparken om Sverige misslyckas i sommarens VM:

”Då åker jag ut med huvudet före. Det borde jag göra. Det står i förbundets strategidokument att det är medalj som gäller. Jag har svårt att se att jag överlever om vi förlorar en kvartsfinal.”

Jag tror faktiskt att hon har fel och att hon absolut kommer att sitta kvar även vid förlust i kvartsfinal, i varje fall om laget kvalar in till OS. För klarar vi OS-kvalet lär Sundhage knappast behöva vara rädd för sin sysselsättning fram till och med mästerskapet 2016.

Thomas Dennerby

Thomas Dennerby

Minns att Thomas Dennerby hängde kvar på jobbet trots fiaskoinsatser både i VM 2007 och i EM 2009. Visst, det är kanske nya tider nu men Sundhages namn är fortfarande så stort i Damfotbollssverige att jag tror att hon har råd med ett misslyckande. Det som möjligen skulle kunna förändra situationen är om spelarna tappar förtroendet för henne.

I kväll fick vi veta vilka spelare som har Sundhages förtroende. Hennes startelva till morgondagens match mot Norge ser nämligen ut så här:

Carola Söberg – Elin Rubensson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Mia Carlsson – Caroline Seger – Sofia Jakobsson, Hanna Folkesson, Therese Sjögran – Lotta Schelin, Kosovare Asllani.

Om det hade varit VM-premiär i morgon hade vi alltså ställt upp med aktuell elva. Det är till nio elftedelar samma elva som Sundhage ställde upp med i förra årets två viktigaste matcher, de båda VM-kvalmatcherna mot Skottland.
Det är således ingen tvekan om att det här även är den elva Sundhage hade spelat om det hade varit VM-premiär i morgon.

Den ena ändringen från Skottlandsmatcherna är naturlig, det handlar om att opererade Hedvig Lindahl lämnar plats i målet för Carola Söberg.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Den andra ändringen är både anmärkningsvärd och intressant. Det handlar förstås om att Mia Carlsson får förtroendet som vänsterback. Hon är så ny i landslagstruppen att förbundets hemsida inte har lärt sig att hon stavar efternamnet med C…
Jag skall ärligt säga att jag inte sett Kristianstadsbacken så ofta heller och att jag inte kan bedöma hennes kvaliteter som vänsterback. Däremot vet jag ju förstås att hennes huvudspel är av högsta klass, vilket är intressant. Och ytterbacksplatserna är ju öppna för tävling under våren så Carlsson kommer garanterat att ha ögonen på sig i morgon.

Om någon undrar spelade Lina Nilsson och Sara Thunebro i varsin Skottlandsmatch i fjol. Det är alltså på deras bekostnad som Carlsson kommer in i Sundhages förstaelva.

En annan intressant notering är att Sundhage har valt att spela vidare med det 4–1–3–2-upplägg som hittills har funkat väldigt dåligt mot starkt motstånd. Vi får hoppas att det vänder i morgon.

Julgransplundring med tv-sänd landskamp

Publicerad den av
4

I morgon är det Tjugondag Knut och då dansas julen ut. Under julgransplundringen kan man slå på TV12 och se Sveriges första landskamp VM-året 2015.

Glädjande nog är alltså morgondagens landskamp mot Norge i La Manga tv-sänd. Just den här typen av matcher brukar annars spelas inför en mycket begränsad åskådarskara, vilket är tråkigt. Men beröm till de/den på förbund och TV12 som fixat att det blir fotboll till julgransplundringen. 18.30 är det för övrigt avspark.

Även om vi ännu är tidigt på säsongen men morgondagens möte med Norge kommer ändå att kunna säga ganska mycket om vad som väntar framöver. Pia Sundhage har ju nämligen varit ganska tydlig med att det breda testandet är över och att fokus under vårens matcher blir att spela ihop en startelva.

De 18 spelare som är med i La Manga och de tre som lämnat återbud är sannolikt tillsammans med Hedvig Lindahl och Jessica Samuelsson de 23 som i nuläget ligger närmast en VM-resa. För övriga gäller det att övertyga Sundhage om sin kvalitet under våren.

Klart är nog också att det skall väldigt mycket till om någon utanför de 23 skall lyckas slå sig in i startelvan till VM-premiären mot Nigeria den 8 juni 22.00. Alltså måste exempelvis en spelare som Charlotte Rohlin göra en supervår om hon skall vara aktuell.
De positioner som känns mest ovissa är hur backlinjen skall formeras. Nilla Fischer är förstås given, medan det finns flera alternativ på övriga tre platser. En första indikation på hur Sundhage tänker kommer sannolikt redan i kväll – om hon nu presenterar sin startelva lika tidigt som hon brukar.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

I ett lagbygge behöver man förstås många olika typer av spelare och personligheter. I mitt inlägg om USA nyligen skrev jag om vikten av att ha vinnartyper på planen när det avgörs. Som jag ser det är vinnartyper en bristvara inom svensk damfotboll. Jag snackar om spelare som är beredda att offra allt för att vinna, spelare med järnpsyke som kliver fram och bär sitt lag när det är illa ute.

Som jag ser det har vi bara en sådan vinnare – och det är Fischer. Det är inte lätt att hitta någon mer under våren, för spelare med sådan inställning växer inte på träd. Under VM 2011 visade Lisa Dahlkvist att hon kan ikläda sig den här rollen. Tyvärr har hon inte fortsatt att utvecklas till den stora ledare som man hoppats.

En spelare som har mycket skalle är Lisa Ek. Den här GP-intervjun säger ganska mycket om vilken inställning hon har. Spontant ser jag inte Ek som VM-spelare, i varje fall inte i nuläget. Hon är ju ändå 32 år och har varit väldigt skadeförföljd. Men skulle hon visa form under våren vore hon ändå en intressant joker genom sitt psyke.

Lisa Ek

Lisa Ek

För som sagt, när Sundhage letar spelare till sin VM-trupp är det i första hand järnpsyken hon skall leta efter.
Det är för övrigt även en uppgift för förbundskaptenerna på flick- och juniorsidan att leta upp de spelare som har starkast psyke. Som jag ser det är det kanske den allra viktigaste uppgiften om vi skall kunna ta ytterligare ett litet kliv och bli en seriös utmanare om guldmedaljerna i de stora mästerskapen.

* Det spelades en del fotboll i helgen som var. Bland annat drog fyrnationsturneringen i kinesiska Shenzhen igång. Den är intressant eftersom samtliga fyra lag även kommer att spela i VM. I den inledande omgången vann Kanada med 2–1 mot Sydkorea medan Kina och Mexiko spelade 0–0.

Jag såg stora delar av den andra halvleken i Kinas match. Där skapade kinesiskorna chanser för att göra ett par mål. Effektiviteten var dock dålig, något som jag upplever som ett genomgående problem för Kina, Sydkorea och Nordkorea – tre bollskickliga lag som liknar varandra på många sätt.

Mexiko var väldigt blekt, men bjöds kanske på matchens allra bästa chans av den kinesiska backlinjen. Den och andra höjdpunkter från matchen går att se på den här länken.

* Franska D1 Feminine återstartade i helgen efter sitt korta juluppehåll. Där blev både Lotta Schelin och Caroline Seger målskyttar. Båda gjorde mål som betydde 3–0. Schelins kom i 9–0-segern mot bottenlaget Issy, medan Seger fastställde slutresultatet i det prestigeladdade Parisderbyt mot Juvisy.

PSG:s seger innebär att Juvisy nu kan glömma spel i Champions League till hösten – om inte reglerna för turneringen görs om. D1 Feminine är för övrigt rätt tråkig i år. Utfallet hittills sammanfattas bäst så här:

* Lyon har vunnit alla matcher.
* PSG har vunnit alla matcher utom den mot Lyon.
* Juvisy har vunnit alla matcher utom de fyra mot Lyon och PSG. * Övriga lag gör upp om fjärdeplatsen.

I toppen av skyttligan tätnade det ytterligare sedan Eugenie Le Sommer blev tremålsskytt för Lyon. Det är just suveräna serieledarnas tre forwards som gör upp om titeln. Schelin och Le Sommer leder på 21 mål, ett före Ada Stolsmo Hegerberg. Fjärdeplatsen delas av Kosovare Asllani och Gaetane Thiney på tio mål, alltså tio bakom Hegerberg.

* Slutligen är det ikväll som vi får veta vem som får Ballon d’Or och koras till världens bästa spelare 2014. Vi får också veta om Stephanie Roche blir första kvinna att vinna Puskas Award, priset till årets snyggaste mål i världen. Eurosport sänder Fifagalan med start 18.15.

Damfotbollskalendern 2015

Publicerad den av
2

Gott nytt år.

I flera inlägg har jag blickat tillbaka på 2014. Nu är det 2015 och dags att blicka framåt. Här är ett urval av damfotbollsårets viktigare händelser:

1 januari: Final i japanska Empress cup. Den spelades tidigt i morse svensk tid och NTV Beleza tog årets första titeln genom att besegra Urawa Reds med 1–0. Möjligen kan man säga att Beleza tog förra årets sista titel eftersom det var 2014 års cup man vann…

3 januari: Cupomgång i Frankrike.

8 januari: Caf Awards, gala i Lagos, Nigeria där Afrikas bästa spelare skall koras. I fjol glömde man att dela ut något pris till bästa kvinna. Nu har man dock tre nominerade, så det blir troligen bättring…

9 januari: Franska D1 Feminine återstartar med Juvisy–PSG.

11–15 januari: Fyrnationsturneringen Yongchuan cup i Kina med fyra VM-länder, nämligen värdnationen, Kanada, Sydkorea och Mexiko.

12 januari: Ballon d’Or-galan i Zürich. Vilka prisas som världens bästa spelare och tränare samt vem får Puskas Award? Inga svenskar är nominerade. Kandidater till att bli världens bästa spelare 2014 är som bekant Nadine Kessler, Marta och Abby Wambach. Och irländska Stephanie Roche har chansen att som första kvinna vinna Puskas Award – priset för det snyggaste målet.

13 januari: Landskamper, bland annat Sverige–Norge i La Manga. Och England–USA i Milton Keynes.

16 januari: NWSL:s draft, Houston Dash har förstavalet och lär välja Morgan Brian – allt annat vore en jätteskräll.

17 januari: Tyska inomhusmästerskapet Hallenpokal spelas. Turneringen sänds på DFB-tv.

7–12 februari: Datum för landskamper.

12 februari: Landskamp, Finland–Sverige i Finland.

15 februari: Svenska cupen, åttondelsfinal: Göteborg FC–FC Rosengård.

15 februari: Frauen-Bundesliga återstartar, bland annat med mötet FFC Frankfurt–Turbine Potsdam.

4–11 mars: Algarve cup. Sverige möter Tyskland, Brasilien och Kina. Uppdateras med matchdatum när de är klara.

15 mars: Svenska supercupen: FC Rosengård–Linköpings FC i Malmö.

21 mars: Champions League, kvartsfinal 1:2: Frankfurt–Bristol Academy

22 mars: Champions League, kvartsfinal 1:2: Linköping–Bröndby, Glasgow City–PSG och Wolfsburg–Rosengård.

28 mars: Champions League, kvartsfinal 2:2: Bröndby–Linköping.

28/29 mars: Champions League, kvartsfinal 2:2: PSG–Glasgow, Rosengård–Wolfsburg och Bristol–Frankfurt.

Början av april: NWSL drar i gång.

4 april: EM-kvalet startar för F19-landslaget. Vet inte om datumen är helt fastlagda, men enligt uefa.com spelar Sverige mot Österrike den 4/4 och mot Serbien den 6/4. Dessutom ingår Italien i gruppen. Speldatum för den matchen ligger inte klart.

4–9 april: Datum för landskamper.

5 april: Sverige–Schweiz i Eskilstuna.

8 april: Sverige–Danmark i Stockholm.

11 april: Damallsvenskan, premiär: Hammarby–Mallbacken.

11 april: EM-kvalet startar för F17-landslaget. Enligt uefa.com spelar Sverige mot Danmark den 11/4, mot Österrike den 13/4 och mot Norge den 16/4.

18 april: Franska cupfinalen: Lyon–Montpellier

18/19 april: Champions League, semifinal 1:2: Wolfsburg–PSG och Frankfurt–Bröndby

20 april: Lottning av kvalet till EM i Holland 2019.

25/26 april: Champions League, semifinal 2:2: PSG–Wolfsburg och Bröndby–Frankfurt.

1 maj: Tyska cupfinalen (spelas i Köln).

9 maj: Sista omgången av franska ligan, D1 Feminine.

10 maj: Sista omgången av Frauen-Bundesliga, bland annat FFC Frankfurt–VfL Wolfsburg.

14 maj: Champions League, final. 18.00 i Berlin på Friedrich-Ludwig-Jahn-Sportpark.

21 maj: Sista damallsvenska matcherna före VM-uppehållet.

29 maj: Semifinaler i svenska cupen.

6 juni: VM i Kanada inleds med Kanada–Kina.

8 juni: VM, gruppspel: Sverige–Nigeria.

13 juni: VM, gruppspel: Sverige–USA.

17 juni: VM, gruppspel: Sverige–Australien.

20–23 juni: VM, åttondelsfinaler.

26–27 juni: VM, kvartsfinaler.

30 juni–1 juli: VM, semifinaler.

5 juli: VM, final. BC Place Stadium, Vancouver.

22 juni–4 juli: F17-EM i Island.

9 juli: Damallsvenskan återstartar efter VM.

15–27 juli: F19-EM i Israel. Tillika kval till F20-VM 2016.

7 augusti: Final i svenska cupen.

11–16 augusti: Kval till Champions League, gruppspel.

20 augusti: Lottning av sextondels- och åttondelsfinaler i Champions League.

12/13 september: Semifinaler i NWSL

14 september: EM-kvalet inleds. Det internationella landskampsfönstret är öppet till och med den 22 september.

17 september: EM-kval, Moldavien–Sverige.

22 september: EM-kval, Sverige–Polen, Gamla Ullevi i Göteborg.

1 oktober: Final i NWSL, Seattle–Kansas City.

7/8 oktober: Champions League, sextondelsfinal 1:2. Med PK-35–FC Rosengård och Paok Saloniki–Kif Örebro – båda spelas 7/10.

14/15 oktober: Champions League, sextondelsfinal 2:2. Med FC Rosengård–PK-35 och Kif Örebro–Paok Saloniki (14/10).

19–27 oktober: Datum för landskamper.

27 oktober: EM-kval, Sverige–Danmark, Gamla Ullevi i Göteborg.

11/12 november: Champions League, åttondelsfinal 1:2.

18/19 november: Champions League, åttondelsfinal 2:2.

23 november–1 december: Datum för landskamper.

10 december: Lottning av kvarts- och semifinaler i Champions League.

Osäkerhet i alla toppnationer

Publicerad den av
Svara

Det svenska landslagsåret har ju i högsta grad varit ojämnt. Tur då att vi går in i VM-året 2015 utan att det känns som att något av de andra länderna i världstoppen har hittat rätt i sina lagbyggen.

Just såg jag Brasilien vinna sin egen fyrnationsturnering genom att spela 0–0 mot ett väldigt blekt USA i finalen.

Det var först under ordinarie tids sista tre minuter och de tre övertidsminuterna som USA förmådde få någon press på hemmalaget. Resten av matchen kontrollerades av ett bollskickligt braslilianskt lag, dock utan att man skapade speciellt mycket.

Den första halvleken gick på poäng till Brasilien. De största jublet från läktarna kom dock vid två läckra jongleringsuppvisningar från Andressa Alves och Formiga. Andressa Alves är en artist som egentligen är mittfältare, men när hon spelar i backlinjen som i dagens första 57 minuter är hon sannolikt världens mest tekniska vänsterback.

En jättechans skapades före paus i halvleken, den fick hemmalagets mittback Monica Hickmann efter att Abby Wambach ägnat sig åt alibimarkering vid en hörna. Monica fick gå upp ostört och nicka från nära håll. Tyvärr för Brasilien passerade dock bollen någon decimeter utanför Hope Solo:s högerstolpe.

Tobin Heath

Tobin Heath värmer upp

Så långt var USA så svagt så det närmast var förbluffande. Brasilien startade sitt försvarsspel högt och amerikanskorna hade hela tiden oerhört svårt att vårda bollen, till och med bollsäkra spelare som Tobin Heath och Lauren Holiday hamnade ofta i tidsnöd och slog felpass.
Nu hör det ju till saken att man saknade många av sina naturliga djupledshot då Sydney Leroux var avstängd, Christen Press hade åkt hem till följd av dödsfall i släkten och Alex Morgan inte är är 100-procentigt återställd från sina skador ännu.

Utan djupledshot lyckades bara USA få till ett avslut på hela den första halvleken – och det gick utanför mål – det är inte vad man är van vid.

USA:s akilleshäl för tillfället är bristen på bollskicklighet på centralt mittfält. I dag spelade Carli Lloyd och Morgan Brian där, med Holiday framför som släpande forward. De få gånger Holiday fick bollen rättvänd fanns det lite idéer i USA:s spel, men det var alltså få gånger.

I 59:e minuten hade Wambach USA:s första riktigt vassa målchans, hon nickade dock utanför. I 88:e kom den andra amerikanska målchansen och enda avslutet mot mål. Becky Sauerbrunn:s nick räddades dock via ribban av Luciana.

Becky Sauerbrunn

Becky Sauerbrunn

En kvart tidigare skulle Brasilien ha haft en straff. Om jag uppfattade det rätt var det en brasiliansk domare. Hon blåste också gärna med hemmalaget. Fast matchens kanske allra mest solklara domslut i brasiliansk favör vågade inte domaren ta. Carli Lloyd var inte nära att hänga med Andressa Alves utan amerikanskan sprang rätt in i den hypertekniska brasilianskan. Ofattbart att domaren friade.

Matchen slutade alltså mållös vilket innebar att Brasilien vann turneringen på bättre totalpoäng. Lagen ställde för övrigt så här:

Brasilien: Luciana – Poliana, Bruna Benites, Monica Hickmann, Andressa Alves (Andressinha, 90) – Thaisa Moreno, Maurine (Tamirez, 58), Formiga, Rosana (Beatriz, 57) – Marta, Debinha.

USA: Hope Solo – Meghan Klingenberg, Christie Rampone, Becky Sauerbrunn, Lori Chalupny (Ali Krieger, 55) – Morgan Brian, Carli Lloyd – Kelley O’Hara (Megan Rapinoe, 73), Lauren Holiday, Tobin Heath (Heather O’Reilly, 81) – Abby Wambach (Amy Rodriguez, 73).

Som sagt saknas det nu ett lag i världseliten som känns som en given finalist i nästa års VM. Tyskland är etta på rankningen och det lag som har sett starkast ut i år. De har vunnit tolv av 13 landskamper, bland annat har man besegrat toppnationer som Japan, Sverige, Kanada och England.
Ändå känns det inte som att Silvia Neid har exakt koll på hur hon skall formera sitt gäng och höstens 2–0-förlust hemma mot Frankrike visar att tyskorna inte är oslagbara.

USA är alltså inne i en riktig svacka, Japan håller på med en föryngringsprocess, Frankrike lyckas aldrig i stora mästerskap och så vidare. Det blir i högsta grad intressant att följa stornationernas lagbyggen fram mot sommaren.

Lite landslagsfunderingar – och Marta

Publicerad den av
Svara

I dag har Pia Sundhage presenterat sin trupp till nästa års första landskamp. Innan jag kollar närmare på den är det på sin plats att kommentera grupperna till nästa års Algarve cup.

De tre grupperna presenterades tidigare i dag på svenskfotboll.se och innehåller en stor överraskning. Med inmarschen av Frankrike och Brasilien har tävlingsledningen valt att överge upplägget med två toppgrupper och en lite sämre.
Nu är plötsligt de tre grupperna mer jämnt uppdelade, något som gör valet av vilka gruppsegrare som skall mötas i final till en grannlaga fråga.

Sverige är placerat i grupp A tillsammans med Brasilien, Tyskland och Kina. Det är den på pappret tuffaste gruppen med tre av världens sex bästa lag – något som innebär en värdig försmak på den svåra grupp som väntar i VM. De andra två grupperna ser ut så här:

Grupp B: USA, Norge, Schweiz och Island.
Grupp C: Japan, Frankrike, Danmark och Portugal.

Algarve cup spelas enligt svenskfotboll.se 4–11 mars nästa år. Faktum är ju att alla världsrankningens sex högst placerade lag är med och utöver värdnationen finns samtliga deltagarland på rankningens topp 20. Såvitt jag kan minnas bör det således bli den mest högklassiga upplagan någonsin av det som ibland kallas ”Lilla VM”.

Innan Algarve skall Sverige möta Norge i La Manga den 13 januari. Till den matchen tog alltså Sundhage i dag ut sin trupp. Den innehöll bara 18 spelare och uttagningen var förstås en given indikation på vilka spelare som för tillfället ligger närmast en Kanadaresa till sommaren.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Den lilla överraskning som fanns i truppen var att Mia Carlsson togs ut på bekostnad av Charlotte Rohlin och Sara Thunebro.
Min syn på hur man tar ut en mästerskapstrupp är ju att man först plockar med de 15 utespelare och två målvakter man i första hand tänker använda sig av. När truppen är 23 spelare stor kryddar man med tre unga spelare som är med för att se och lära samt tre spelare som har några speciella egenskaper som kan behövas i olika matcher.

Mia Carlsson är en spelare som har en speciell egenskap genom sitt starka huvudspel. Det gör att jag förstår att Sundhage tycker att Kristianstadsbacken är högintressant för VM.

I övrigt är det en trupp där ingen spelare kommer att vara under 21 år när avresan sker till Spanien. Visst finns det med några yngre, relativt orutinerade landslagsspelare i form av Fridolina Rolfö, Malin Diaz och Elin Rubensson men jag hade inte haft något emot att Sundhage även testat några tonåringar i La Manga. Hela truppen ser du här.

Så några ord om gårdagens stora nyhet, den att Marta blir kvar i Rosengård i ytterligare tre år. Det är förstås väldigt positivt för såväl damallsvenskan, svensk damfotboll som Rosengård. Marta visade ju i helgen hur bra hon fortfarande är.

Och hon kanske kan få chans att visa den sanslöst höga klassen igen i natt när Brasilien möter Kina. Den matchen är flyttad från i går och stämmer de uppgifter jag fått är avspark kring 01.00 svensk tid och troligen går det att se matchen på den här länken.

Allra sist är här länken med målen från den 13:e omgången av franska D1 Feminine, alltså ett klipp med två mål vardera från Lotta Schelin, Caroline Seger och Kosovare Asllani. Framför allt Segers båda fullträffar är sevärda.

Tankar om Marta och om USA

Publicerad den av
Svara

I förra inlägget skrev jag om den fantastiska uppvisning Marta bjöd på i går kväll. Med ett dygns varsel har inte min beundran minskat. Jag kan helt enkelt inte minnas när jag senast såg någon spelare dominera så fullständigt mot ett lag av högsta världsklass.

Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet:

Jag har funderat över vad som gör att Marta presterade så bra i går medan hon haft svårt att nå sådana höjder i damallsvenskan de senaste åren. Det enda svar jag kan komma på är att hon har fått lägga så mycket energi i försvarsarbetet i sina svenska lag att hon inte orkat framåt. Däremot slipper hon lägga speciellt mycket kraft på att jobba hem i landslaget.

Nu är jag ju en person som tycker om lag där alla spelare deltar aktivt både i anfalls- och försvarsspel. Fast jag inser att om man kan få ut så mycket av Marta i offensiven som i går, då är det slöseri att hon skall hjälpa till nere i eget straffområde.
Som bekant hjälpte jag Torbjörn Nilsson att skriva bok om spelförståelse tidigare i år. Numera delar Torbjörn med sig av sina tankar på bokens Facebooksida. I förra veckan var han inne just på frågan om hur mycket energi forwards skall behöva lägga i defensiven. Det inlägget läser du här.

Apropå Marta och Brasilien skrev jag ju nyligen om att de knappast är medaljkandidater i nästa års VM. Fast om stjärnan fortsätter vara så bra som i går kanske jag får revidera min uppfattning…
Men sanningen är att Brasiliens försvarsspel fortsatt var virrigt och oorganiserat. Vid USA:s första mål var en back närmast pinsamt långsam upp från sin stolpe efter hörna, med följden att hon upphävde en solklar offside på Carli Lloyd.

Jämför jag Brasiliens försvarsinsats mot USA med den jag såg mot Frankrike för ett tag sedan lyckades brasilianskorna bättre i går. Hur mycket det berodde på dem själva är dock oklart. Som jag ser det gjorde USA det ganska lätt för den brasilianska backlinjen.
Med det sagt vill jag dock poängtera att som synes på klippet ovan skapade USA trots allt tillräckligt många högkaratiga chanser för att vinna matchen. Deras effektivitet var dock inte på Martanivå.

Tillbaka till jämförelsen mellan hur Frankrike och USA tog sig an Brasilien. Medan fransyskorna avslöjade Brasiliens backlinje på ett skoningslöst sätt genom smarta, avledande löpningar i sid- och djupled spelade USA väldigt rakt och förutsägbart. Det var lite som om deras forwards sprang på räls, jag såg nästan inga avledande löpningar alls.

I varje fall inte inledningsvis. Det var först när Christen Press kom in på slutet som USA:s anfallsspel fick lite avledande löpningar. Däremot var Sydney Leroux alldeles för mycket spårvagn. Leroux är ingen dålig forward, men några smarta löpningar bjöd hon inte på. Inga alls.

Cheney och Sakaguchi

Lauren Holiday (Cheney) steget före Mizuho Sakaguchi

När jag såg USA i andra halvleken mot Kina i onsdags slog det mig vilken brist på offensiv kreativitet laget led av. Jag funderade över varför man inte får ut så mycket från Lauren Holiday. Hon dominerar stundtals i NWSL, där motståndet ofta är bättre än i landskamperna. Men i landslaget lyfter sällan Holiday.

Min tanke efter Kinamatchen var om inte USA skulle vinna på att ge Holiday en fri roll bakom en ensam forward. I går fick istället Abby Wambach lite oväntat ta hand om den uppgiften. Holiday spelade istället innermittfältare ihop med Carli Lloyd. Så långt tillbaka i planen är Holiday inte alls lika bra som hon är om hon får utmana motståndarnas backlinje.

Jag förstår att USA:s lagledning planerar för att snart ha tillbaka Alex Morgan, vilket gör att man kan luta sig mot vassa duon Wambach/Morgan. Men om inte Wambach/Morgan når samma nivå som 2012 igen måste USA ha en offensiv plan B. Och den har man inte hittat ännu.

I nuläget tycker jag att man har obalans i laget. Man har ett överoffensivt mittfält som spelar framför en ganska passiv fyrbackslinje som gärna faller. Det leder till att skickliga motståndare kan hitta ytor mellan USA:s mittfält och backlinje.
Det var från den ytan som Marta tog fart vid 2–2-målet och även därifrån hon sköt 3–2 – ett mål som nog Hope Solo borde ha tagit.

Klart är att USA:s lagledning har mycket att fundera över. Tyvärr är ju även Sveriges i samma situation. Vilket som blir det intressant att följa utvecklingen framöver hos båda lagen.
För USA:s del innebär resultaten hittills i Brasilienturneringen att man löper stor risk att missa finalen. Tar Kina poäng mot Brasilien natten mot torsdag blir det bronsmatch för amerikanskorna. Visst kan det vara bra för det offensiva självförtroendet att få spela dubbellandskamper mot svaga Argentina. Men speciellt utvecklande för laget är det inte.

Brasilien står på sex poäng och är redan klart för final. De slog Argentina med 4–0 natten mot torsdag. Höjdpunkter därifrån ser du här:

https://www.youtube.com/watch?v=Pts2GcVAvbk

Kina står på fyra poäng efter 1–1 mot USA i onsdags. Målen därifrån ser du på det här klippet:

Sedan följde Kina upp genom att vräka in mål i den andra halvleken mot Argentina. Det var 0–0 i paus, men slutade 6–0 sedan Zhang Rui gjort de tre sista. Det handlade om ett äkta hattrick på fyra minuter. Vasst. Se Ruis hattrick och övriga kinesiska mål här:

Slutspelsträd och floskler

Publicerad den av
2

Det var som jag anade i mitt sena tillägg till gårdagens lottningsinlägg – Fifa behöver gå en kurs i hur man gör slutspelsträd. Och jag får sluta skriva inlägg när jag är trött och lite stressad.

Jag blev nämligen missledd av det udda slutspelsträd som ligger uppe på den officiella VM-hemsidan. Missledd att uppfatta lottningen för de andraplacerade laget i grupp D som bättre än vad den är.

Som en parantes knäppte jag en bild på Fifas slutspelsträd, mest för att visa hur sådana inte skall se ut. Lag skall ju liksom inte hoppa från sida till sida på trädet…

Fifas missvisande slutspelsträd

Fifas missvisande slutspelsträd

VM:s korrekta slutspelsträd ser ut så här:

Åttondelsfinaler:
2A–2C
1D–3BEF

1B–3ACD
1F–2E

1E–2D
1C–3ABF

2B–2F
1A–3CDE

* Om det omöjliga skulle inträffa, nämligen att lagen i turneringen placerar sig i gruppspelet exakt efter Fifas världsrankning skulle det innebära att trädet får följande lövverk:

Kina–Schweiz
USA–Sydkorea

Tyskland–Holland
Frankrike–Spanien

Brasilien–Sverige
Japan–Mexiko

Norge–England
Kanada–Australien

* Vinner det högst rankade laget dessutom i alla åttondelar innebär det följande kvartsfinaler:

Kina–USA
Tyskland–Frankrike

Sverige–Japan
Kanada–England

Vad skall man då dra för slutsatser av det här?

Den ena är att gruppseger ger en jättechans att nå semifinal. Den andra är att tredjeplatsen i gruppen kan ge jackpot – men också värsta möjliga scenario. Antingen ställs man mot gruppsegraren i Kanadas ”lätta grupp” eller mot segraren i gruppen med Tyskland och Norge.

Innan jag spekulerar vidare kring lottningen tänkte jag bara kommentera en floskel jag läst på många ställen det senaste dygnet, nämligen:

”Det spelar ingen roll vilka man lottas mot – skall man vinna måste man ändå slå alla lag.”

Det stämmer såtillvida att man måste vinna rätt matcher i grupp- och alla i slutspelet. Men att lottning och motstånd inte spelar någon roll är ju bara ett löjligt påstående. Det är klart som sjutton att det är lättare att gå till semifinal om man slipper möta lag som finns på världsrankningens tio i topp än om man måste spela mot fyra eller fem lag på samma tio i topp i de fem matcher man har på vägen.

Värdnationen Kanada har fått VM:s riktiga drömlottning. De har möjlighet att bara behöva möta ett lag som ligger bland de tolv främsta på världsrankningen på sin väg till semifinal.
På samma väg är det troligt att tvåan i Sveriges grupp tvingas möta fyra lag som finns bland världens tio bästa.
Som tillägg här kan man konstatera att om Nigeria blir tvåa i grupp D kan de tvingas spela mot lag som rankas bland världens tio bästa i alla sina fem matcher. Och blir Australien tvåa kan de ju till och med få fyra matcher mot lag på världens topp sex.

Lottningen är alltså viktig. Otroligt viktig. I utgångsläget känns det som att det lag som vinner Sveriges grupp kommer att spela semifinal.
Motsvarar de toppseedade lagen förväntningarna och vinner sina grupper blir det USA, Tyskland och Frankrike på ena halvan och Brasilien, Japan och Kanada på den andra.

Japans startelva

Japans landslag, Nadeshiko

Skall man välja halva där borde det vara självklart att välja den andra – vilket innebär att Sverige skulle tjäna på att bli grupptvåa. Men så enkelt är det inte.
För om Sverige vill spela final räcker det troligen med att slå ut ett topp tio-lag i slutspelet om man vinner grupp D. Blir man däremot grupptvåa är det troligt att man måste slå ut tre topp tio-lag i rad på vägen till finalen.

Det går förstås att dra de här spekulationerna hur långt som helst, men längre än så här tänker jag inte gå. Det kommer ju nämligen att bli skrällar i mästerskapet. Skrällar som gör att den väg som på förhand sett bäst ut plötsligt kan bli mycket svårare.

Det enda vi säkert kan slå fast nu är att Sverige har fått en riktigt svår lottning.

Mardröm med möjligheter

Publicerad den av
Svara

Jag lämnade just min VM-lottningskommentar till morgondagens BT. Den var skriven på temat mardrömslottning med möjligheter.

För efter att vi i går blivit lurade på vår självskrivna toppseedning i VM-lottningen ritade jag ner en önske- och en mardrömslottning. Mardrömslottningen löd USA (en hårsmån före Tyskland/Frankrike/Japan), Nigeria/Nya Zeeland och Australien. Det blev jackpot – USA, Nigeria och Australien…

Även om Nigeria finns först på plats 35 på världsrankningen är snittrankningen i vår grupp ändå klart lägst. Det är alltså den svåraste gruppen.
Och Nigeria känns inte som något självklar slagpåse, utan man har ett riktigt intressant lag på gång. Minns att de spelade final i U20-VM i somras och att de även spelade U20-VM-final för fyra år sedan.

Jag noterar även att vi åkte ut i gruppspelet 2007, senast vi lottades i samma grupp som USA och Nigeria.

Fast allt är inte elände. För svensk framgång talar att vi trots allt brukar vara väldigt bra på att slå sämre rankade lag i tävlingsmatcher. Och i slutspelsträdet finns möjligheter.

Skulle vi knipa andraplatsen bakom USA ser vägen till semifinal riktigt intressant ut. Först väntar segraren i gruppen med Brasilien, Spanien, Sydkorea och Costa Rica i åttondelsfinal. Som grupptvåa kan man inte hamna på en bättre slutspelsflik.
För segraren i den åttondelen ställs mot segraren av tvåorna i grupperna B och F. I grupp B spelar Tyskland, Norge, Elfenbenskusten och Thailand och i grupp F spelar Frankrike, England, Mexiko och Colombia. En trolig motståndare i kvartsfinalen är alltså Norge eller England – visst låter det helt ok?

Vid en snabbkoll på slutspelsträdet är det upplagt för en finalplats för gruppsegraren i Tysklands grupp. Vägen till semifinal ser i alla fall vidöppen ut.

Riktigt så bra är inte läget för Pia Sundhage:s lag. Men visst kan man ändå kalla det här för en mardrömslottning med möjligheter?

Hela lottningen inklusive slutspelsträdet hittar du för övrigt här.

Tillagt i efterhand: Vid en närmare koll på Fifas slutspelsträd är jag inte längre lika säker på att att det är en bra väg fram för grupptvåan i Sveriges grupp. Trädet verkar vara felgjort och nu ikväll orkar jag inte dubbelkolla vilka uppgifter som stämmer. Men det ser ut som att vinnaren i Japans grupp kan vänta i kvartsfinal istället för det jag skrivit ovan.

Ecuador snodde sista VM-platsen

Publicerad den av
1

Ecuador stal just den 24:e och sista VM-platsen i Port of Spain. Jag skriver stal för inför en högljudd och entusiastisk hemmapublik var det Trinidad och Tobago som dominerade returmatchen lagen emellan. Hemmalaget hade massor av chanser, medan gästerna inte förmådde skapa mycket.

I första övertidsminuten kom dock kallduschen som fick den fullsatta arenan att tystna. Ecuadors speciella målgörare Monica Quintero styrde in en inläggsfrispark och tog sydamerikanskorna till slutspelet i Kanada.

Det var alltså inte ett dugg rättvist sett till matchbilden, men det är ju målen som räknas. Extra grymt för Trinidad och Tobagos Soca Princesses som ju varit så nära tidigare i VM-kvalet. Minns exempelvis att man föll efter straffläggning mot Costa Rica.

Därmed har vi de 24 VM-lagen klara. Däremot är alltså inte seedningen inför lördagens lottning spikad. Mitt förslag har en toppgrupp och därefter geografisk indelning, det ser ut så här:

Seedningsgrupp 1: Värdnationen och världens fem högst rankade lag. Alltså:
* Kanada
* USA
* Japan
* Tyskland
* Frankrike
* Sverige

Seedningsgrupp 2: Europa och Oceanien. Alltså:
* England
* Norge
* Spanien
* Schweiz
* Holland
* Nya Zeeland

Seednings grupp 3: Amerika och Asien. Alltså:
* Mexiko
* Costa Rica
* Sydkorea
* Kina
* Australien
* Thailand

Seedningsgrupp 4: Sydamerika och Afrika. Alltså:
* Brasilien
* Colombia
* Ecuador
* Nigeria
* Kamerun
* Elfenbenskusten

Svensk VM-seedning i fara

Publicerad den av
1

Enligt hemsidan The Equalizer riskerar Sverige att tappa sin toppseedning i lördagens VM-lottning.
Det rimliga är ju att värdnationen Kanada samt de fem högst rankade nationerna på Fifas världsrankning blir toppseedade, alltså USA, Tyskland, Japan, Frankrike – och Sverige.

Men uppgifter till The Equalizer gör gällande att Sverige åker ut de toppseedades skara till fördel av Brasilien. Troligen skulle det innebära att Sverige gör sällskap av övriga fem europeiska nationer i en seedningsgrupp.

Exakt vilka förutsättningar som gäller för lottningen blir tydligen klart först på fredag, alltså bara dagen innan lotterna skall dras. Ingen vidare framförhållning alltså.

Å andra sidan blir ju den sista VM-nationen klar först i morgon, då Trinidad och Tobago gör upp med Ecuador om den 24:e och sista platsen i mästerskapet.