Profilbild för Okänd

Om Johan Rydén

Johan Rydén, sportjournalist för Borås Tidning som bloggat om damfotboll sedan 2011. Finns även på twitter, @Johan_Ryden

EM-spelare i Manchester Uniteds första trupp

I dag har Thailand blivit sydostasiatiska mästarinnor genom att vända 0–2 till 3–2-seger mot ett ungt Australien.

Det var tredje gången i rad som Thailand bärgade titeln. Vietnam vann bronsmatchen mot Myanmar med 3–0.

Sydostasiatiska mästerskapen i all ära. Dagens största damfotbollsnyhet var nog ändå att Manchester United presenterade sin första, historiska spelartrupp. Den innehöll två engelska EM-spelare från i fjol i form av målvakten Siobhan Chamberlain och backen Alex Greenwood.

Siobhan Chamberlain

Alex Greenwood

United skall ju spela i den engelska andradivisionen i höst. Därav att man inte lyckats locka några riktiga superstjärnor. Men truppen är ändå hyfsat namnkunnig. Utöver Chamberlain och Greenwood har man exempelvis också fått in de båda landslagsmeriterade skotskorna Kirsty Smith och Lizzie Arnot samt tidigare Bayern Münchenforwarden Leah Galton. I övrigt vimlar det av unga och talangfulla spelare i den första Unitedtruppen.

I övrigt i dag har Linda Sällström dementerat att hon skulle föra några diskussioner med PSG. Och så har Djurgården värvat en andra spelare från Ghana. Hon heter Sherifatu Sumaila och är yttermittfältare eller forward.

Sällström ryktas till PSG – en dålig nyhet för Vittsjö

Enligt obekräftade uppgifter ligger Vittsjös skyttedrottning Linda Sällström i förhandling med PSG om ett kontrakt på 2+1 år.

Linda Sällström

Om det skulle visa sig stämma är det riktigt dåliga nyheter för Vittsjö, som nog behöver sin måltjuv för att fortsatt kunna hålla sig på rätt sida om det damallsvenska nedflyttningsstrecket. Målskyttar som Sällström är ju inte lätta att ersätta.

Frågan är hur lätt det är för Vittsjöstjärnan att flytta. Hon pluggar till läkare och borde ju vilja ha kontinuitet i studierna. Fast det är klart, om det är tillräckligt många siffror på löneförslaget är det ju svårt att tacka nej.

I övrigt har det varit en ganska lugn dag. Den största internationella transfernyheten är att den före detta Tyresöspelaren Rilany da Silva har skrivit på för det spanska mästarlaget Atletico Madrid.

Rent fotbollsmässigt är det sydostasiatiska mästerskapet det största som pågår på den internationella arenan. Där har semifinalerna avgjorts i dag, och det blir final mellan Thailand och Australien. De sistnämnda ställer upp med ett U20-landslag.

Australien vann sin semifinal med 4–2 mot Vietnam, bland annat efter det här målet av Courtney Nevin:

Unogård, Labbé och Zigiotti Olme

De inhemska elitspelarna har semester, men för en hel del klubbledningar är det däremot högsäsong. Det är ju nu man har sista chansen att komplettera truppen inför seriens andra halvlek.

Stephanie Labbé

I dag har det hänt en hel del spännande grejer. Linköping har presenterat en ny tränare i Olof Unogård och en ny målvakt i Stephanie Labbé. Unogård säger att han kommer att bygga vidare på det Henrik Jensen startat. Det låter klokt, för det finns knappast tid att påbörja ett nybygge om LFC skall kunna blanda sig i guldstriden.

På målvaktssidan känns värvningen av Labbe klok. Matilda Haglund har gjort det jättebra och är väl egentligen värd att vakta målet även i höst. Men samtidigt ska LFC spela Champions League, och det känns nödvändigt att ha två bra målvakter om ifall att något skulle hända.

LFC har garanterat inte värvat klart under sommaren. För i dag är det inte bara nytillskott  som presenterats. Man har även meddelat att Nicoline Sörensen lämnar klubben. Därmed har man på kort tid tappat offensiva krafter som Marija Banusic, Natasha Dowie och Sörensen. I och för sig är det ju bara Dowie som varit helt ordinarie på sistone, men en eller två nya anfallsspelare borde vara på gång in.

Tabelltvåan Göteborg har skaffat sig slagläge i guldstriden. I dag har man även gjort en mycket spännande värvning i Hammarbys Julia Zigiotti Olme. Varje gång jag har sett Hammarby den här våren har hon varit väldigt bra. På pappret är det här därmed en kanonvärvning. De senaste veckorna har Göteborg fått igång Rebecka Blomqvist och Annahita Zamanian och i truppen finns även Pauline Hammarlund.

Rebecka Blomqvist

På pappret skulle jag säga att Göteborg nu har den starkaste anfallsuppsättningen av lagen i toppstriden, det trots att man tappat Christen Press och Adelina Engman.

Även LB07 har i dag värvat för att förbättra spetsen. Hanna Persson hämtas in från Bröndby, en värvning jag har svårt att bedöma.

Dagens förlorare är förstås Hammarby som tappar sin allra bästa offensiva kraft. Det blir inte lätt för Stockholmsklubben att ersätta Zigiotti Olme.

I elitettan händer det saker i Kvarnsveden. Borlängelaget tappar Bea Gärds, Wilma Andersson och Jessica Hamrick, men plockar in amerikanskorna Adelaide Gay och Maddie Huster samt tyska Sonja Giraud. Den senare är en offensiv mittfältare som spelat i tyska ungdomslandslag och har gjort 21 matcher och fem mål i Bundesliga för Freiburg. Spännande.

Slutligen kan jag inte låta bli att göra lite reklam för ett reportage jag gjorde i förra veckan. Älekulla IF hade damlag långt innan det fanns seriespel eller damfotbollen var en officiell sport. I minst 18 år under perioden 1945–63 körde man en träning i veckan på Äbyvallen.

I onsdags var det återträff. 14 pigga damer i åldrarna 72–87 dök upp, pratade – och spelade lite fotboll. Initiativtagare var damlandslagets första förbundskapten, Kerstin Larsson, och bland de närvarande märktes även landslagets allra första lagkapten, Ebba Andersson. Det är en duo som mest förknippas med Öxabäcks IF, men som båda har Älekulla som moderklubb.

Jag är ju jävig, men jag tycker verkligen att det är riktig måbra-tv när bollarna kom fram, huvuddelen av damerna klev ner på planen och blev som barn på nytt. Se inslaget på den här länken.

 

Semesterdags – och Piteå är bäst igen

Halva damallsvenskan är spelad, och för andra halvserien i rad är det Piteå IF som är bäst. Norrbottniskorna toppade hösttabellen för 2017 och man är alltså även i topp våren 2018.

Tyvärr för Piteå så ger ju de här segrarna inga medaljer, utan bara ära. Det krävs sannolikt seger även i hösttabellen 2018 för att man skall få fira fullt ut.

Men efter tre raka förluster reste sig i alla fall Piteå i dag och vann med 2–1 hemma mot LB07. Det lilla jag såg av matchen var hemmasegern helt i sin ordning. Piteå kändes både något stabilare och något vassare. Dagens matchvinnare var Madelen Janogy som både slog det fina inlägget till Nina Jakobsson:s 1–0-mål och som själv tryckte in det avgörande 2–1-målet.

Halvvägs leder Piteå tabellen med två poäng före Göteborg och med fyra poäng före Rosengård. Det har ju varit närmast omöjligt att tippa årets serie. Men det känns ändå ganska säkert att slå fast att det blivande svenska mästarlaget återfinns bland de fem topplagen, och att ett av de lag som ligger på platserna 6–11 kommer att följa med avsågade Kalmar ner i elitettan.

Utöver Piteå, Göteborg och Rosengård är det Kristianstad och Linköping som har kvar en rimlig guldchans. De är båda inom sex poäng från serieledning.

I ”botten” ryms de sex lagen Hammarby, Växjö, LB07, Djurgården, Vittsjö och Eskilstuna inom tre poäng. Det finns således förutsättningar för rysarslut både i toppen och botten av årets serie.

Eskilstuna firar semester på nedflyttningsplats. Av det jag såg från dagens hemmamatch mot formstarka Linköping är dock United för bra för att åka ur. Linköping skall tacka målvakten Matilda Haglund för att man inte tvingades åka hem tomhänta från Tunavallen.

Kul att Annica Svensson var tillbaka i spel igen efter 15 månaders frånvaro. Och otroligt kul att hon fick kröna sitt korta inhopp med att göra 3–3-målet.

Nu följer en månads uppehåll där flera av lagen kommer att genomgå förändringar. Den största vi vet om är ju att Linköping skall byta tränare samt att laget tappar delade skytteligaledaren Natasha Dowie.

Göteborg har redan tappat Christen Press och i Rosengård lämnar viktiga Ali Riley. Däremot stannar Iva Landeka ett år till i Malmöklubben. I går meddelade Vittsjö att amerikansk duon Lorina White och Genessee Daughetee kommer att lämna klubben.

Det kommer säkert även att tillkomma ett antal spelare. Klart är att Hammarby stärker upp med Lotta Ökvist. Enligt Corren kan det bli som jag skrev för länge sedan, nämligen att Olof Unogård tar över i Linköping.

Jag hoppas inom kort ha tid att sätta ihop en lite mer genomgående sammanfattning av våren.

Veckans mål hämtar jag från USA och NWSL, där Marta i natt återigen visade varför hon är tidernas bästa kvinnliga fotbollsspelare.

Skytteligan leds dock av en annan fantastisk målskytt, nämligen Australiens och Chicago Red Stars Sam Kerr. Hon gjorde ett hattrick i natt mot sin förra klubb Sky Blue FC.

Därmed är Kerr uppe på åtta mål den här säsongen, och totalt 51 i NWSL-historien. Ingen annan har gjort över 40.

I övrigt under helgen har Reading presenterat Gemma Davison som nyförvärv:

I Spanien har Valencia värvat Mexikos talangfulla Monica Flores. Hon är mest känd för att hon mötte USA och sin tvillingsyster Sabrina Flores i U20-VM 2016. Bilderna där Sabrina tröstade Monica efter matchen där Mexiko var bäst i 85 minuter, men USA vann, är välkända.

Damallsvenskan har ett nytt ledarlag

Göteborg blev det tredje laget efter Hammarby och Piteå att leda damallsvenskan 2018. Det återstår att se om dagens 3–2-seger borta mot Kalmar bara innebär en dag i ledning för Göteborg, eller om den innebär semester på toppen.

Svaret på den frågan kommer i morgon. Då får vi även veta vilket lag som gör Kalmar sällskap under nedflyttningsstrecket under uppehållet. I dag spelade Vittsjö och Djurgården 2–2, vilket innebär att Vittsjö skulle falla ner på elfteplatsen om Eskilstuna vinner mot Linköping i morgon. Annars är det Eskilstuna som får fira semester på elitettanplats.

Även elitettan är bara en dag ifrån sommaruppehåll. Där är det klart att det blir Kif Örebro och Kungsbacka som går på ledighet på allsvensk plats. Kif Örebro vann gårdagens seriefinal mot Kvarnsveden med 2–1, ett resultat som innebär att Borlängelaget som bäst kan ligga trea under sommaren.

Om överraskningslaget Lidköping vinner morgondagens hemmamatch mot Sundsvall är det däremot LFK som firar sommar på tredjeplatsen. I så fall kommer fyra lag att finnas inom två poäng i tabelltoppen. Det är jämnt i båda våra högsta serier.

Snabba vändningar i damallsvenskan

Årets damallsvenska måste vara den mest svårtippade någonsin. Vi som försöker vara experter tas gång på gång ner på jorden.

Minns ni exempelvis hur det såg ut för två veckor sedan?

Då skulle Eskilstuna och Vittsjö precis sparka i gång den nionde omgången, och tabellens övre halva såg ut så här:

1) Piteå                 +7     21
2) Rosengård      +17    19
3) Växjö                +3     13
4) Göteborg         +2     13
5) Kristianstad        0     12
6) Linköping           0     11

Piteå och Rosengård hade ryckt, och utifrån hur det har sett ut historiskt sett borde det vara ganska klart att guldstriden skulle komma att stå mellan just dessa två lag. För övriga lag kändes guldhoppet högst begränsat. Att ta in upp till tio poäng på lag som bara hade tappat tre respektive fem poäng på åtta omgångar borde ju nämligen inte vara så lätt.

Men under de senaste två veckorna har något hänt som sannolikt aldrig tidigare inträffat i damallsvenskan. Samtliga de tre lag som låg i topp efter omgång åtta har åkt på två raka förluster – och serien har packats ihop rejält.

Piteå och Rosengård har inte längre någon lucka i toppen, och Växjö har bara två poäng ner till nedflyttningsstrecket och är numera att klassa som ett bottenlag. Det svänger alltså fort i vår damallsvenska.

1) Piteå                 +3     21
2) Rosengård      +15    19
3) Göteborg          +5    19
4) Linköping          +9    17
5) Kristianstad       +1    16
6) Hammarby        +5    15
—–
8) Växjö                +1     13

I dag 18.00 drar den elfte och sista våromgången i gång med det hyperintressanta mötet mellan Rosengård och Växjö. Även om Malmölaget har varit formsvagt och uddlöst på sistone måste man räknas som klara favoriter. Växjö har ju nämligen sin ordinarie målvakt Katie Fraine avstängd. Med sin rutin är hon väldigt viktig för lagets försvarsspel Ersättaren Moa Edrud är lovande, men ännu ett oprövat kort.

Med de svängningar som varit i serien går det inte prata om måstematcher redan i elfte omgången. Men för att kunna gå på semester med hyfsad arbetsro måste nog Rosengård vinna i kväll.

En intressant match i matchen är förstås den mellan lagens båda skyttedrottningar, Anja Mittag och Anna Anvegård. Deras formkurvor pekar i helt olika riktningar. Medan Anvegård är glödhet och har gjort fyra mål på de tre senaste matcherna har Mittag svalnat av allt eftersom våren gått. Hon inledde urstarkt med fem mål på de tre första omgångarna. Men sedan dess har tyskan bara förmått göra ett mål.

Gårdagens nyhet i damallsvenskan var att det blev Hammarby som knöt upp Lotta Ökvist. Bajen har ju nyligen drabbats av en korsbandsskada på Cathrine Dahlström, vilket gjort att laget varit tunt på ytterbacksplats.

Det här kan således vara bra för båda parter. Ökvist har bra chans till speltid, och Bajen breddar sin bemanning i backlinjen.

Internationellt fortsätter Arsenal att hämta spelare från Turbine Potsdam. I går presenterades mångsidiga Tabea Kemme som nytillskott av Londonklubben.

Slutligen skrev nyss Elena Sadiku på sin Instastory om att Marija Banusic gjorde ett äkta hattrick i debuten för sin nya klubb, Beijing BG Phoenix FC.

Det är uppehåll i den kinesiska superligan, men cupen pågår. Och enligt agent Michael Kallbäck var det i en cupmatch som Banusic gjorde de tre sista målen när laget vann med 4–0. Kul att få rapportera om positiva nyheter kring Banusic.

https://twitter.com/MichaelKallback/status/1014817659924426753

Linköping lyfter – Kalmar rasar ihop

Linköping vann med förkrossande 8–0 i kvällens hemmamatch mot IFK Kalmar. Därmed är det LFC jag räknat ut för länge sedan tillbaka i den damallsvenska guldstriden.

Vid seger borta mot Eskilstuna på söndag kommer man maximalt att vara fyra poäng från serieledning under semestern.

I dagens match gjorde Natasha Dowie tre mål, vilket innebär att den engelska toppforwarden nu har gjort åtta mål på tio matcher – och toppar den damallsvenska skytteligan tillsammans med Växjös Anna Anvegård.

I Eskilstuna gör Dowie sin sista match för Linköping. För några veckor sedan hade jag sagt att det inte blir någon jättestor förlust för laget, men nu har hon gjort mål i fem raka matcher och det är inte lätt att ersätta.

Men ekonomiskt är det inte lätt att hålla kvar Dowie. Om jag förstått det rätt är skattereglerna förmånliga på korttidskontrakt, spelaren betalar bara 20 procent på inkomsten om kontraktet är på max ett halvår. Men om LFC skulle behålla sin engelska stjärna och ge henne lika mycket i nettolön även i höst hade det kostat rejält.

Jag såg inte speciellt mycket av dagens match. Men det lilla jag såg var det enorm klasskillnad. Tyvärr har vi hamnat där jag var rädd att vi skulle hamna, nämligen i att vi har ett lag som är alldeles för dåligt för vår högsta serie.

På förhand kändes Kalmar som given slagpåse i damallsvenskan. Men under april var jag imponerad över hur laget bet ifrån sig genom stenhårt arbete och vassa kontringar. Där i serieupptakten kunde det ha blivit fler än tre poäng. Men nu talar det mesta för att det väntar en blytung höst för Kalmar.

Lagets försvarsspel i dag såg ut att hålla division I-klass. Det var alibiförsvar från de flesta, spelarna var på hyfsat rätt position, men ingen gick på bollen. Linköping tilläts därför göra flera alldeles för enkla mål.

Det värsta av allt för Kalmar är att avståndet upp till strecket redan har vuxit till åtta poäng. Sannolikt måste laget ta minst 17–20 poäng i höst om man skall kunna hänga kvar. Och det är ju fullständigt omöjligt om man inte värvar ett helt nytt lag. Eftersom man inte har råd med det riskerar hela hösten bli en transportsträcka mot elitettan. Och då kan det bli fler ras av den typ vi fick se i dag. Tråkigt.

* Tråkigt är även det besked Lotta Ökvist fick från Orlando Pride i dag. Klubben släpper henne eftersom hon inte platsar. Ökvists USA-äventyr blev garanterat inte var hon tänkt sig. Hon har varit skriven i tre olika klubbar och fått spela noll minuter i ligan. Förhoppningsvis hittar hon en klubb i höst där hon får speltid igen.

* Kollar vi internationellt meddelade i dag meriterade tyskan Josephine Henning att hon avslutar sin karriär. Tråkigt, då hon bara är 28 år, och borde ha några år till kvar på karriären.

I Italien presenterade Juventus i går duktiga forwarden Cristiana Girelli som nyförvärv. Girelli kommer från huvudkonkurrenten Brescia, alltså det lag som nu tas över av AC Milan.

Olga Garcia

I Spanien gör Olga Garcia ett liknande byte. Det har varit klart ett tag att hon inte skulle bli kvar hos ligatvåan Barcelona. Nu är det klart att forwarden fortsätter karriären hos ligamästarinnorna Atletico Madrid.

Apropå Spanien såg jag att mittenlaget Huelva i går värvade Paraguays Lice Chamorro. Kul att spelare från ”nya” länder dyker upp i de ligor som satsar.

 

 

Banusic lämnar Linköping för Kina

Marija Banusic

Dagens stora svenska damfotbollsnyhet är att Marija Banusic som väntat lämnar Linköping. Hennes nya klubbadress blir kinesiska Beijing BG Phoenix FC, som tränas av hennes tidigare tränare Kim Björkegren, och där Elena Sadiku är assisterande tränare. Bland de nya lagkompisarna finns bland annat den före detta Tyresöspelaren Vero Boquete.

Klubbvalet är inte helt överraskande, då trion Björkegren, Sadiku och Banusic har samma agent – Michael Kallbäck.

Att Banusic skulle lämna LFC har känts ganska självklart ett tag. Hon har en riktigt jobbig vår bakom sig, där hon bland annat tappat den landslagsplats hon spelade till sig i fjol. Under Marcus Walfridson var hon dock förstavalet i rollen som tia bakom Natasha Dowie i LFC.

Utfallet på planen var dock långt ifrån bra, Banusic hade inte bara det tungt i spelet, hon visade också stor frustration. I 1–0-ledning borta mot Kristianstad fick hon ett spel och skickade iväg bollen ut på den tennisbana som finns bakom ena målet på Kristanstads nya fotbollsarena.

Efter den matchen skrev jag att:

”Det gäller nog för tränare Walfridson att hålla uppe humöret på Banusic, för forwarden kommer lite i kläm när LFC väljer spelsätt med lågt försvarsspel och omställningar. Hon är ju varken en försvarsspelare eller löpare.”

Den matchen visade sig dock bli Walfridsons sista som Linköpingstränare. Och när Henrik Jensen tog över var ett av hans första drag att placera Banusic på bänken. I Jensens debut vann också LFC mot Göteborg. Hans andra match var cupfinalen mot Rosengård. Även där började Banusic på bänken. Hennes inhopp slutade dock illa – hon fick grovt rött kort efter en sen och våldsam satsning mot Sanne Troelsgaard.

Banusic fick chansen i startelvan i förlustmatchen mot LB07, men i övrigt har hon varit bänkad sedan tränarbytet. Och det är svårt att kritisera Henrik Jensen för det valet.

Efter nio omgångar i damallsvenskan har Linköping nämligen bara tagit fyra poäng av tolv möjliga med Banusic i startelvan – ett snitt på en poäng per match. Däremot har det blivit hela tio poäng av 15 möjliga utan Banusic – två poäng i snitt. Linköping har alltså dubbelt så bra facit utan Banusic i startelvan.

Även om man tittar målmässigt har laget vunnit på att spela utan Banusic. Man har målskillnaden 4–6 i damallsvenskan under de 379 minuter som hon har varit på planen. De 431 minuter hon varit vid sidan har Linköping däremot gjort 7–4.

I dag säger Jensen så här om Banusic till SVT:

”Hon har inte haft det så lätt spelmässigt, hon har inte spelat så mycket 2018 på grund av den konkurrenssituation vi haft. Men hon har betytt mycket för oss, framför allt 2017.”

Jensen själv har hyllats för sitt sätt att leda laget. Nyligen beklagade storstjärnan Kosovare Asllani i Corren att Jensen kommer att lämna LFC nu i sommar:

”Det är tråkigt att han lämnar, det måste jag säga. Jag tycker att han varit en ‘perfect match’ för oss. En otroligt bra tränare, troligen en av de bästa som jag har haft i min karriär. Jag tror inte riktigt att han förstår hur bra han är.”

Marija Banusic kan däremot möjligen ha en omvänd självbild, alltså att hon uppfattar sig bättre än vad hon är. Det senaste året har hon nämligen inte varit bra, något som känns onödigt.

När det gäller speluppfattning och bolltouch har ju nämligen Banusic klart störst potential i Sverige, och hon ligger även mycket högt i en internationellt jämförelse. Problemet är att hennes löpförmåga är långt ifrån elitnivå.

Det senaste året har hon mest stått stilla på planen, vilket har gjort henne till ett enkelt offer för motståndarnas försvarsspelare. Hon har gjort två mål i år, båda har kommit på fasta situationer. I spelet har hon däremot inte fått ut mycket. Känslan är att hon har blivit sönderläst av de andra lagen i damallsvenskan.

Det finns ju inga stillastående världsspelare, varken inom herr- eller damfotbollen. Folket runt Banusic behöver få henne att inse att hon måste förbättra sin löpstyrka rätt rejält om hon skall kunna ta nästa steg. Hoppas att Björkegren och Sadiku kan göra det, för en rörlig Marija Banusic vore en fantastisk tillgång för vårt landslag.

Hoppas således att den här övergången kan vara starten för ett riktigt lyft för Banusic. Det är ju bra för spelare att bekanta sig med olika spelsätt och kulturer. Och det asiatiska sättet att spela fotboll borde passa henne bra.

Det om dagens svenska nyhet. Lördag och söndag har det spelats fyra damallsvenska matcher, som ytterligare packat ihop toppskiktet i vår högsta serie. Jag har inte sett någon av matcherna koncentrerat, men såg i alla fall rätt delar av lördagens matcher.

Då vann Hammarby mot Rosengård och Göteborg mot Växjö. Göteborg var i underläge med 2–0 när Växjömålvakten Katie Fraine drog på sig ett rött kort efter att ha sprungit ner Adelina Engman i en sådan där hänsynslös utrusning som är rätt typiskt Fraine. Hon mejade även ner en forward första gången jag såg henne live.

Med en kvinna mer på planen vände Göteborg till 3–2-seger, Rebecka Blomqvist nickade in segermålet på slutet. Det var ett mål som innebär att göteborgskorna nu bara är två poäng ifrån SM-guldet.

Rosengård tog ju nämligen inte chansen att ta över serieledningen. Trots tre raka förluster är Piteå kvar i tabelltopp. Det jag såg av lördagens match var Rosengård uddlöst. Jag tycker alltså att Malmölaget verkar vara sämre nu än man var i serieupptakten.

Anja Mittag känns livsviktig för lagets offensiv. När hon inte är på topp förmår inte de andra att skapa tillräckligt mycket. Nu skall det ju sägas att jag tycker att Rosengård borde ha haft en straff i den första halvleken vid ställningen 0–0. När de väl fick straff var det 1–0 till Bajen, och då räddade Emma Holmgren skottet från Iva Landeka. Och efter det upplevde jag det som att Stockholmslaget hade de klart bästa målchanserna.

Under söndagen spelade Djurgården och Kristianstad 1–1. Jag såg den första halvleken, och det var spelmässigt sett en riktigt dålig halvlek, där hemmalaget kändes helt uddlöst. Senare på dagen tog Eskilstuna tre livsviktiga poäng via 1–0 borta mot LB07. Mimmi Larsson gjorde segermålet på övertid.

Med sju matcher kvar av vårsäsongen är det verkligen hysteriskt jämnt. När Växjö ledde med 2–0 i lördags var laget uppe på tredje plats i tabellen. Hastigt och mindre lustigt rasade man ner i bottenstriden. Nu ligger Växjö bara två poäng över nedflyttningsstrecket. Laget kommer dock inte att kunna rasa ner under innan semestern, ens vid förlust mot Rosengård på torsdag. Vittsjö och Djurgården möts ju nämligen på lördag, och båda kan inte passera Växjö.

I övrigt på nyhetsfronten sedan förra inlägget så har Arsenal gjort klart med schweiziska Lia Wälti, senast i Turbine Potsdam.

Lyon har varit i Tyskland och hämtat sina två senaste nytillskott. Målvakten Lisa Weiss hämtas från Essen och Caroline Simon från Freiburg.

https://twitter.com/OL_Plus/status/1013840277352611842

Och Montpellier har också värvat i Freiburg. Den franska svenskklubben har nämligen gjort klart med Österikes landslagsspelare Sarah Puntigam.

I USA har Christen Press gjort sitt första mål för Utah Royals:

Jag har redan ställt mig frågan om varför Fifa anlitat Deyna Castellanos till att marknadsföra nästa års VM-turnering. Här är en till som är lika frågande.

Jag slutar väl där det här inlägget började, med nyförvärv till den kinesiska superligan. I dag har även brasilianska Fabiana da Silva Simoes skrivit på för Wuhan Jianghan University.

Rapport från en presskonferens

I förmiddags tog jag en sväng till Göteborg för att lyssna på vad EFD hade för stor nyhet att komma med. Det visade sig alltså att man valt att sälja delar av namnet på damallsvenskan, vilket är något nytt inom svensk fotboll.

Utöver att jag var där var GP:s Joel Tivemo enda närvarande reporter. Det var alltså fler på podiet än ”på golvet”.

De som satt på podiet vid presskonferensen var från vänster: Ulrika Liiv (Kommunikations- och Hållbarhetschef på Obos i Sverige), Linda Wijkström (Generalsekreterare för EFD), Daniel Kjörberg Siraj (Koncernchef för Obos i Norge), Annika Grälls (Ordförande för EFD) och Joakim Henriksson (VD för Obos i Sverige).

Bild från dagens presskonferens.

Presskonferensen inleddes med att EFD:s båda representanter berättade vad samarbetet betyder för svensk damfotboll. Grälls inledde:

”Jag tycker att det verkligen är banbrytande. Att vi faktiskt får en huvudsponsor som går in och satsar, och som har väldigt mycket av våra värden och värderingar, att vi faktiskt vill göra ett hållbart och bättre samhälle, och skapa förutsättningar för damfotbollen och våra föreningar att utvecklas, både föreningsmässigt men också fotbollsutvecklingsmässigt – ett jättestort steg.

Wijkström fyllde i:

”Konkret så är det naturligvis en intäktsökning för klubbarna, men också att Obos visar en pionjärsställning, att bryta mark som många har pratat om. Det kan innebära för föreningarna ute på den lokala marknaden att det visst finns företag som anser att det här är framtiden.”

Nästa fråga som kom upp var vad tanken var med de tio miljoner kronor (två miljoner per år) som är avsatta för samhällsprojekt. Där svarade Kjörberg Siraj:

”Vi har samma modell i toppserien, en grundfinansiering i botten och en toppfinansiering med olika projekt, delvis ute i klubbarna, delvis centrala arrangemang. Här tror jag att flexibiliteten är ganska stor. Från vår sida är det viktigt ,ed det här avtalet att lyfta att damfotbollen har ett kommersiellt värde.”

”För ett bolag som oss som säljer en produkt som bostäder, där vi vet att kvinnorna står för minst 50 procent av beslutsfattandet är det jätteintressant för oss att positionera oss i den här kundgruppen. Vi var lite förvånade att ingen på den norska marknaden

och kanske ännu mer förvånade att inga svenska bolag har tagit den här diskussionen. För utifrån har jag tyckt att jämställdhetsdiskussionen har pågått länge i Sverige. Många företag har pratat om det, men ändå inte gjort något. Det finns många sponsorer på lokal nivå som tar sitt ansvar. Men skall man lyfta damfotbollen rejält måste någon kliva in på den centrala nivån. ”

I november gick Obos in som huvudsponsor för norsk damfotboll, koncernchef Kjörberg Siraj konstaterade att det gav ringar på vattnet.

”I Norge har det gjort att det tillkommit flera sponsorer. Den norska serieföreningen har gått från två miljoner till nästan 20 miljoner på ett år. Efter att vi gick in klev flera aktörer ner från läktaren, för nu går tåget.”

Han är väldigt nöjd med hur det första halvåret av det norska samarbetet har funkat.

”Det har varit jättebra, det har skapat mycket uppmärksamhet. Det har väckt upp debatten. Vårt avtal i Norge är lite större än det svenska, men min bedömning är att vi redan fått tillbaka allt det vi satsat på publicitet och på att vi ses som det bolag som tar damfotbollen på allvar.”

”Vi fick väldigt mycket positiv respons från spelarna, för det ligger prestige i att vara kommersiellt intressant. Spelarna har så många gånger hört att de inte är kommersiellt intressanta, men nu känner att de äntligen är intressanta.”

Han berättade sedan om den satsning man gjorde med en sammanhållen omgång där alla lag spelade på samma plats, om traineeprogram och mentorskap.

Annika Grälls hoppades förstås att det här skall ge ringer på vattnet även för EFD och svensk damfotboll.

”Jag tror att man kan sätta igång en trend, precis som man gjort på den norska sidan. Vi ser ett ökat intresse vad gäller förfrågningar och annat, och att man börjar gå från tanke till handling är så viktigt. Alla kan bidraga på något sätt.”

Nästa fråga handlade om hur stor del av pengarna som skall användas centralt, och hur mycket som går ut till föreningarna. Wijkström svarade först:

”Pengarna fördelas i samråd med samarbetspartnern. Det är ungefär 80 procent av de medel som EFD har som går direkt ut till klubbarna.”

Grälls fyllde i:

”Det handlar också om var de medel vi får gör störst nytta för damfotbollen, var kan vi driva utvecklingen. För det är det som är viktigt, var har vi störst nytta.”

Sedan konstaterades att det här inte fullt ut täcker det bortfall som EFD och klubbarna fick när tv-avtalet löpte ut för några år sedan.

”Vi gick in med ungefär 18 miljoner kronor i intäkter i EFD i mars. Om vi bara tittar på våra samarbeten med Obos som titelsponsor och vår huvudsponsor Svenska spel kommer vi ha helt andra förutsättningar nästa år. Det finns en ambition också att vi till 2020 skall tillbaka där vi var, på 35 miljoner. Där ligger vi ju nu lite i framkant mot det strategin säger. Och vi vill ju helst nå ännu mer. Det som är viktigt att säga är att vi inte har tappat den mediala exponeringen. Vi tappade pengarna, men vi har stärkt den mediala exponeringen – och där kan vi också se fler intäkter.”

Jag frågade om inte damallsvenskan från 2020 kunde få ta över de pengar (92 miljoner kronor om året) som herrallsvenskan släppte häromdagen från Svenska spel. Det framkallade skratt och leenden från podiet. Wijkström sa skämtsamt:

”Det är väl en annan presskonferens, eller?”

Sedan konstaterades att det här är första gången en svensk serie säljer sitt namn. Däremot har Allianz köpt in sig i tyska Frauen-Bundesliga (det avtalet håller på att omförhandlas) och Iberdrola i den spanska lag liga.

Grälls:

”Det är ju verkligen jättespännande för att det är helt nytt. Jag hade en diskussion med ordförande från våra föreningar och man bara jublade, man tycker att det är otroligt spännande. Det var bara jubel från våra föreningar.”

Wijkström meddelade sedan att ambitionen i samarbetet är att man skall ha en ny, integrerad logotype. Den är dock inte klar ännu, och kommer att ta lite tid. Men i alla sammanhang där man lätt kan ändra namnet blir det Obos Damallsvenskan från och med den 25 juli. Då byter exempelvis damallsvenskan.tv namn till obosdamallsvenskan.tv.

Så här i efterhand kan man kanske tycka att åtta miljoner kronor om året kan vara ett billigt pris för att köpa in sig i damallsvenskans namn. Å andra sidan borde ju EFD om någon vara medvetet om vilket marknadsvärde serien har. Och enligt Grälls var ju alla klubbarna nöjda med det här.

Snabb matematik gör för övrigt att om klubbarna får 80 procent av de årliga sex miljoner kronorna innebär det här ett årligt tillskott på 400 000 kronor per damallsvensk klubb och år. Plus att man kan ingå i de olika samhällsprojekt som planeras.

Rent fotbollsmässigt har det hänt en del vad gäller silly season under fredagen. Adelina Engman lämnar Göteborg för Chelsea. Det är en övergång jag är lite frågande till. Kommer hon verkligen att platsa?

Line Röddik Hansen går från Barcelona till Ajax:

Och Claire Lavogez går från Lyon till Bordeaux:

Damallsvenskan säljer namnet

Bild från dagens presskonferens.

Damallsvenskan har en namnsponsor, bostadsutvecklingsföretaget Obos.

Det norska företaget satsar 40 miljoner kronor över fem år. Från och med den 25 juli kommer damallsvenskan officiellt att heta OBOS Damallsvenskan. Noterbart är att av de 40 miljoner kronorna är en fjärdedel, alltså tio miljoner kronor öronmärkta för samhällsprojekt.

Jag skriver det här korta inlägget från presskonferensen, men kommer förstås med mer om det här under eftermiddagen eller kvällen.

Här är pressmeddelandet.

Obos gick ifjol in i norsk damfotboll, något som ledde till att fler sponsorer hakade på. Självklart hoppas EFD på en liknande effekt i Sverige.

Piteå föll igen

Det händer saker i svensk damfotboll. I morgon håller EFD presskonferens i Göteborg där man skall presentera ett ”stort stärkande steg för damelitfotbollen”.

Eftersom presskonferensen hålls i Göteborg är min gissning att man nått ett samarbetsavtal med något av de större Göteborgsföretagen. Men det är en ren gissning. Svaret kommer strax innan lunch i morgon.

I kväll har Vittsjö vunnit med hela 4–1 i Piteå, och därmed tillfogat serieledarna deras tredje förlust på rad. Det var ett resultat som lär ha framkallat jubel hos alla lag med guldambitioner och suckar hos alla lag på tabellens undre halva.

Om vi börjar i toppen så kan damallsvenskan få en ny serieledare på lördag, då Rosengård gästar Hammarby. Samtidigt vann Bajen båda fjolårets möten med Malmöklubben, så osvuret är bäst.

Oavsett resultat på lördag gör Piteås förlust att rätt många lag kan vara tillbaka i guldstriden när spelarna går på kort semester om drygt en vecka. Halva serien har ju chansen att vara inom fem eller sex poängs avstånd från serieledning redan när den pågående (tionde) omgången är färdigspelad.

För Piteå var det alltså tredje raka förlusten. Det här var den mest överraskande, och också den klaraste. Inledningsvis var Norrbottens stolthet dock det bättre laget, och när Julia Karlernäs tryckte in 1–0-målet var det inte mycket som talade för Vittsjö.

Men avsaknaden av Faith Ikidi i Piteås backlinje blev sedan påtaglig, och gästerna med Linda Sällström i spetsen kom till slut att kontra Piteå sönder och samman. För även om ett par av målen kom i andrafas efter hörnor fick Vittsjö hörnorna just i kontringar.

Jag håller ju på att sätta ihop en analys av Kristianstad och Piteå efter mitt besök i Kristianstad i lördags. När jag åkte hem efter den matchen var jag rätt säker på att Piteå trots förlusten var i toppen för att stanna. Man slarvade bort segern i den matchen.

Men i dag visade man fler brister, för utan Ikidi var Piteå rätt virrigt i försvarsspelet. Den svenska nigerianskan behöver nog spela alla matcher i höst om Piteå skall stå kvar som guldkandidat.

Linda Sällström

För Vittsjös del blir det alltmer tydligt att man är ett utpräglat kontringslag. Alla tre segrarna i årets serie har kommit mot lag som klivit fram och fört spelet och därmed stått högt med sin backlinje. Då har snabba Sällström firat triumfer åt sitt lag.

Men när Vittsjö har varit tvunget att på egen hand föra spelet har man inte varit bra nog, det är förlusten mot Kalmar ett tecken på. Vittsjö bör nog jobba hårt med anfallsspel mot samlade försvar under sommaruppehållet.

 

Formstarkt Göteborg närmar sig toppen

Göteborg vann borta mot Djurgården med 2–0 och klättrade upp på tredje plats i den jämna damallsvenska tabellen.

Göteborg är seriens mest formstarka lag. Laget har tre raka segrar och man har totalt tagit tolv av de 15 senaste poängen. Både och är bättre än än samtliga övriga lag. Exempelvis har både Piteå och Rosengård tagit nio poäng på sina fem senaste matcher. Faktum är att LB07 med tio poäng är näst bäst över de fem senaste omgångarna.

Göteborgs seger på Stockholm Stadion var inte solklar. Djurgården hade flera bra chanser, men gästerna var vassa. Man avgjorde på en straffretur från Rebecka Blomqvist i början av den andra halvleken. På slutet satte Olivia Schough spiken i kistan.

Göteborg avancerar alltså upp till tredje plats, man är numera bara tre poäng bakom tvåan Rosengård. Innan uppehållet har göteborgskorna kvar att möta de båda nykomlingarna, första Växjö hemma, sedan Kalmar borta.

Djurgården kom till kvällens match med fyra förlustfria matcher på rad. Nu bröts den sviten, och nu riskerar Djurgården att bli indraget i nedflyttningsstriden. Avståndet ner till strecket är bara tre poäng, och man har kvar att möta Kristianstad (hemma) och Vittsjö (borta) innan semestern.

I övrigt i kväll meddelades från Linköping att man inte kommer att förlänga med Natasha Dowie. Den engelska forwarden är uppe i fem mål, vilket innebär delad tredjeplats i skytteligan bakom Anna Anvegård (sju mål) och Anja Mittag (sex).

Det blir alltså förändringar även på spelarsidan i Linköping i sommar. Tidigare visste vi ju att de skulle byta tränare för andra gången i år.

I dag har vi även fått veta att Rosengård tappar en av sina nyckelspelare inför höstspurten. Kontinuitet är inget för de senaste årens båda storklubbar. Kanske kan det här öppna för utmanarna Piteå, Göteborg och Kristianstad?

 

Allsvenskans bästa vänsterback lämnar

I dag meddelar FC Rosengård att Ali Riley lämnar klubben och damallsvenskan för Englands WSL och Chelsea. Därmed förlorar vår högsta serie sin bästa vänsterback.

Det blir självklart även ett tungt tapp för Rosengård. Rileys snabbhet har gjort det väldigt svårt för motståndarna att ta sig fram på Malmöklubbens vänsterkant i 6,5 år. Det är ganska talande att alla LFC:s målchanser i det här klippet från gårdagens match tillkom på Rosengårds högersida.

Det blir intressant att se hur Rosengård fyller luckan, om man värvar någon ytterback nu i sommarfönstret. Annars har man ju egna, talangfulla ytterbackar i Edina Filekovic och Ida Lyberg, kanske blir det någon av de båda som får ta ett steg fram i rampljuset.

För Chelsea blir Riley sommarens fjärde nyförvärv. Så här såg deras silly season ut inför dagens nyhet:

Piteå kvar i topp – Banusic på väg bort från LFC?

Piteå fortsätter att leda damallsvenskan även efter den nionde omgången. Rosengård klarade inte av att passera, utan inkasserade på måndagskvällen sin andra förlust för säsongen. Ett allt starkare Linköping vann med 2–1 på Malmö IP.

Jag såg den första halvleken koncentrerat och den andra från och till. Mitt fokus under den första halvleken låg på Rosengårds uppspel. Tränare Jonas Eidevall har ju gått ut med att hans lag skall spela snabb fotboll, och jag var nyfiken på att få se hur de planerar starta anfallen mot ett samlat försvar.

Bara någon minut in i matchen slog Glodis Perla Viggosdottir en svepande boll ut på högerkanten till Sanne Troelsgaard. Det kändes som ett effektivt sätt att flytta Linköpings lag. Det skulle dock visa sig vara en av få spelvändningar i en första halvlek där gästerna inte hade så mycket boll, men ändå hade god defensiv kontroll.

I varje fall den sista halvtimmen. Rosengård spelade nämligen rätt snabbt i början och gjorde 10–15 riktigt bra minuter i matchupptakten. Sedan tappade man i kreativitet och fart.

Framför allt gick för långsamt i uppspelsfasen. Jag såg inte några idéer kring hur man skulle få till den där snabba fotbollen man eftersträvar. Jag fattade inte tanken med att dra ner Caroline Seger som vänsterback. Den hade väl varit bra om Seger någon gång hade spelat bollen framåt. Men jag tror knappt att hon hade någon passning framåt under de första 20 minuterna och totalt kom hon inte upp i mycket mer än fem under de 45 minuter hon spelade.

Det bästa centrala anfallet i halvleken hade Linköping i slutet – det anfall där man gjorde 1–0-målet. Överhuvud taget hamnade Rosengård för ofta ute på kanterna. Trots att man har två landslagsspelare på innermittfält skapas det inte mycket kreativt centralt i planen.

Visst hade Rosengård någon målchans mer än Linköping. Men effektivitet är inte Malmöklubbens styrka i år. Det kanske låter konstigt att skriva så om den klubb som gjort flest mål i serien. Men man har höga förväntningar på Rosengård och utöver matcherna mot Kalmar (fyra mål) och Eskilstuna (nio) har man bara gjort drygt ett mål i snitt per match – vilket är klart färre än jag hade förväntat mig.

Det om Rosengård, som ju trots allt ligger kvar i slagläge i tabellen. Men som kändes mer spelmässigt överlägset i april än man gör i juni.

För Linköping är det tvärtom. Det känns som att laget är på gång att hitta rätt. Man släpper inte längre till lika mycket bakåt, och man har stängt till i mitten. Mycket beroende på Kosovare Asllani som gjort ett kanonjobb som tia de senaste matcherna.

I ett lag som årets LFC sköter hon tiarollen precis som man måste. Årets LFC kräver ju tio utespelare som jobbar stenhårt i defensiven, något Asllani verkligen gjorde mot Rosengård. Hon hade dessutom bra stöd av Emma Lennartsson.

Och med de två som hjälp i mitten växte även Filippa Angeldahl. Hon är annars en spelare som jag tidigare sett som en av vårens besvikelser i damallsvenskan. I den här matchen tyckte jag att LFC vann kampen om mitten. Inte med mycket, men ändå tillräckligt för att till slut få med sig tre poäng hem i bussen.

Segermålet gjorde formstarka Natasha Dowie från kortlinjen efter att ha vunnit dubbla dueller mot Simone Boye Sörensen. Fast egentligen borde det ha bokförts som självmål, för bollen hade knappast gått mot mål om inte Zecira Musovic styrt in den med hälen – ett högst olyckligt målvaktsingripande.

Dowies anfallskompis i början av säsongen, Marija Banusic, var inte ens med i matchtruppen. Hon fanns inte med på skadelistan inför matchen, och i sändningen på damallsvenskan.tv sa kommentatorn att ”det ryktas att hon är på väg bort”.

Det är intressant. Man har ju undrat lite hur hon har tagit att vara petad, vilket hon varit sedan Henrik Jensen tog över. Det verkar alltså vara dags för Banusic att byta klubb igen.

Personligen känner jag att det kanske är viktigare för Banusic att byta rådgivare. Att det är dags för henne att omge sig med folk som kan få henne att förstå att hon har kapacitet att bli en världsstjärna, men att hon också bör förstå att hon för tillfället inte ens är nära den klassen.

Hon var bra förra våren, men blev allt mer stillastående på hösten. Den trenden har fortsatt det här året. Hon behöver någon som kan få henne att inse att hon måste förbättra sin löpstyrka rätt rejält om hon skall kunna ta nästa steg. Hon har speluppfattning, teknik och tillslag för att bli en världsspelare. Men det finns inga stillastående världsspelare, varken inom herr- eller damfotbollen. Fotboll är en löpsport, och Banusic måste börja springa.

Som lag har Linköping börjat röra på sig. Man är uppe på fjärde plats i den jämna tabellen, och har nu bara fem poäng upp till tvåan Rosengård. Om den nya tränare som skall leda laget i höst fortsätter att bygga vidare på det Jensen börjat skapa kanske LFC kan klättra några steg till framöver.

 

Kort analys från Kristianstad

I dag gjorde jag en liten utflykt till Kristianstad för att kolla in hemmalaget och de damallsvenska serieledarna Piteå.

Den längre analysen får vänta lite, men här är en kortversion. Jag och 747 andra åskådare fick se en match med flera ansikten. I den första halvleken var Piteå klart bäst, men laget låg ändå under med 1–0 i paus efter att man straffats på en inläggsfrispark. Cajsa Andersson hamnade på halvdistans och nådde inte upp på Amanda Edgren:s nick.

Direkt i den andra halvleken tappade Faith Ikidi bollen och Edgren kunde göra sitt andra mål i matchen. Sedan följde 20 minuter där Kristianstad var det klart bättre laget, och där 3–0 var nära flera gånger.

Men efter att Piteå reducerat, Julia Karlernäs på straff, vände matchen igen. De sista 20 minuterna plus övertiden gick till gästerna, och det kändes som att vi skulle få se en oavgjord match.

Men det blev skånsk seger i dubbel bemärkelse. Kristianstad tog tre tunga poäng som för upp dem på tredje plats i tabellen. En placering de kan tappa till Göteborg på tisdag. Men känslan är nog att Kristianstad är ett av seriens tre bästa lag.

Den andra skånska segraren var FC Rosengård som kan ta över damallsvenskans förstaplats i morgon kväll när de tar emot tabellåttan Linköping. Tills vidare ligger dock Piteå kvar i tabelltopp, och av det jag såg i dag är det ingen slump att laget ligger med där uppe. Även om de nu har två raka förluster såg jag inget som talar för något ras. Tvärtom finns det väldigt mycket kvalitet i laget, man har exempelvis ett underskattat kortpassningsspel. Men mer om det i den lite längre analysen.

I halvtid i Kristianstad kollade jag cirka en minut av mötet mellan seriens mest ointressanta lag ur publiksynpunkt, Växjö–LB07. Under den minuten fick jag se Växjömålvakten Katie Fraine göra en tavla på ett inlägg och LB:s Mia Persson sätta matchens enda mål. Därmed klättrar LB upp på medaljplats i damallsvenskan.

Sett till det här klippet med höjdpunkter var bortasegern inte direkt logisk sett till matchbilden.

För IFK Kalmar ser det allt tyngre ut. I dag blev det förlust med hela 4–0 hemma mot Hammarby. Gästerna fick därmed lite andrum i bottenstriden. Emma Jansson:s 3–0-mål var riktigt snyggt.