Punkterad fotboll i betyg till damfotboll.coms granskning

I dag har sju av åttondelsfinalerna i Svenska cupen spelats.
De har gjort det i skymundan. Delvis för att cupen inte förtjänar bättre.

Men det här inlägget skall bara delvis röra cupen. Mest skall det handla om bevakningen av damfotbollen, och framför allt om hemsidan www.damfotboll.com.
Sidan är viktig för sporten, det är ingen tvekan om det. Mest för att den har flest läsare, och klart största genomslag av alla damfotbollssajter.

Men jag har tidigare skrivit om att jag tycker att damfotbollens viktigaste informationskanal ofta mer är en fansida än en kritiskt granskande journalistisk produkt. Och det är beklagligt.

Det är nämligen alldeles för mycket hejaklack, och för lite ifrågasättande. Följden är ofta alldeles för mesiga rubriker. Viljan till granskning av förbund och klubbar har förstås inte ökat sedan EFD (Elitföreningen damfotboll) gått in som sponsor av sidan. Det hjälper inte heller att klubbledare själva får skriva om sina lag.
Sidan har dock även flera duktiga skribenter, som skulle kunna stå för mer granskande texter. Och där finns även potentiella krönikörer – om de skulle få chansen.

Vid förra cupomgången gjorde damfotboll.com just ett försök till att vara kritisk. Det kunde ha varit bra och nödvändigt. Det var det inte.
Tvärtom gjorde man ett pinsamt magplask. Udden riktades nämligen åt helt fel håll.

I stället för att skärskåda cupen, och den fiaskostämpel som den har i år, så var granskningen en jämförelse av hur media bevakar matcher i damernas cup och i herrarnas allsvenska.
Jag tar det igen. Man gav sig på media för att det var klart mycket större bevakning av matcherna i herrarnas allsvenska än i damernas cup.
Hur tänkte man där?

Media fick IG av damfotboll.com.
Jag kontrar självklart med att ge damfotboll.coms artikel lägsta möjliga betyg – alltså en punkterad fotboll.

För det finns så mycket att granska i och kring damfotbollen. Så många viktiga artiklar som skulle kunna skrivas.
Men en jämförelse mellan mediebevakningen av IFK Kalmar–Kristianstad (346 åskådare) och Kalmar FF–Helsingborgs IF (7026 åskådare) är onödig, och kontraproduktiv.
För den bygger ju på ett så huvudlöst feltänk att den inte går att ta på allvar.

I princip alla medier är vinstdrivande företag. Vi livnär oss på att bevaka sådant som folk vill läsa om, titta på eller lyssna på.
I Malmö är det förstås orimligt för Sydsvenskan att skriva lika mycket om Stattena–LdB FC Malmö (210 åskådare) som de gör om Malmö FF–Elfsborg (17243 åskådare).
Tvärtom är det ju så att MFF intressemässigt borde få 82 artiklar innan LdB FC får sin första. 82.

Kom ihåg att det inte är medias uppgift att locka folk till arenorna. Det ansvaret vilar på klubbarna, och på förbundet.
Så fixa bara så att damernas Svenska cup lockar 5000–20000 åskådare på matcherna. Då blir det garanterat gott om mediautrymme…

En mycket viktigare granskning hade som nämnts varit att reda ut varför Svenska cupens status är så låg. I år har exempelvis hälften av division I-lagen valt att avstå cupen. Och publiksiffrorna är ganska genomgående usla.

Men när klubbarna inte vill vara med. Och publiken inte är intresserad, då kastas skiten på media för att de inte bevakar ointressanta matcher. Logiskt.

Jaja. Det har ju spelats sju åttondelsfinaler i dag. Och det är ju från och med den här omgången som det börjar bli lite sportsligt intressanta matcher.
Det var fyra damallsvenska möten. Först vann Umeå med 1–0 i Örebro efter ett mål på övertid av Elin Landström. Sedan slog Kristianstad ut Linköping på hemmaplan med 2–1 efter mål av Kosovare Asllani (straff) och Alice Nilsson samt reducering av Jonna Andersson.
AIK ledde hemma mot Piteå efter mål av Hanna Folkesson. Men Erika Karlsson kvitterade. Och på övertid såg Josefin Johansson och Hanna Pettersson till att det blev Piteseger.
Slutligen vann Tyresö Stockholmsderbyt mot Djurgården med 3–1. Marta gjorde två mål, och Emilia Appelqvist ett. Jessica Landström blev Djurgårdens målskytt.

Mallbacken vann det enda rena division I-mötet, 2–0 mot Sundsvall. Slutligen avancerade Göteborg och Malmö till kvartsfinal via säkra segrar mot lag från lägre divisioner. Anna Törnqvist och Sarah Storck var tvåmålsskyttar för LdB.

Fast enligt SVT:s målservice var det Jane Törnqvist som var Malmös ena tvåmålsskytt. Det var ju inte så påläst. Kan vi kanske enas om att även ge den rapporteringen ett IG?

Nu är guldet helt klart för Sofia Jakobsson

Jag har ju i och för sig redan gratulerat Sofia Jakobsson för segern i den ryska ligan. Men då var det bara i praktiken klart.

I dag blev guldet däremot helt klart. Och svenskan visade återigen vägen för sitt Rossiyanka. Hemma mot Ryazan gjorde Jakobsson 1–0 i 48:e minuten. I 81:a ökade Cristiane på till 2–0 – vilket blev segersiffrorna.

28 omgångar skall spelas, som som synes i tabellen, så har nu Rossiyanka en ointaglig ledning:
1) Rossiyanka     25 matcher, +62, 65 poäng
2) Voronezh        24 matcher, +42, 50 poäng
3) Zorkij              25 matcher, +22, 48 poäng

Så grattis igen, Sofia Jakobsson.

Jakobsson är för övrigt ett föredöme inom damfotbollen när det gäller marknadsföring. Hon twittrar, har en egen hemsida med blogg samt en utmärkt facebooksida.
Med tanke på hur usla alla medier – inklusive damfotboll.com – är på att rapportera om våra utlandsproffs så är det kanon att Sofia Jakobsson själv tillhandahåller så mycket information. Det är definitivt värt en guldstjärna.

Till sist vill jag passa på att slå mig själv för bröstet. Med väldigt få undantag är det i den här bloggen man först kunnat läsa resultat och speltid för våra proffs i Tyskland, Frankrike, Ryssland och Italien.
Det är jag förstås på sätt och vis väldigt stolt över. Och extra kul att svenskor vunnit guld i tre av nämnda länder.

Samtidigt är det så att flera gånger har jag först lagt upp infon dagen efter matcherna. Och då är det förstås beklagligt att ingen annan visat intresse att hinna före med att uppmärksamma våra landslagsstjärnors framfart. För Jakobsson, Lotta Schelin, Antonia Göransson med fler är ju faktiskt våra allra största svenska affischnamn inom damfotbollen. Och jag tycker tveklöst att spelarna är värda bättre mediabevakning än vad de får.

Så här blir OS-truppen

I går tog Thomas Dennerby ut 22 spelare till trenationsturneringen mot USA och Japan. Det blev som väntat inga skrällar. Och de uttagna är förstås de 22 spelare som förbundskaptenen har tänkt att ta med sig till OS.

För utöver de 18 anmälda spelarna skall man ju ta med sig fyra reserver, som inte officiellt ingår i truppen, men som skall vara på plats för att hoppa in vid skador.
Den typen av reserv som Göteborgs Christen Press är hos USA. Till skillnad från Dennerby har ju USA:s förbundskapten Pia Sundhage redan offentliggjort sin trupp.

Men som sagt, Dennerby har ju nu gjort klart vilka 22 spelare han väljer mellan. Och kan bara Johanna Almgren ge ett hyfsat formbesked de här kommande veckorna så kommer truppen att se ut så här:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
2) Sofia Lundgren

Backar
3) Annica Svensson
4) Stina Segerström
5) Sara Thunebro
6) Linda Sembrant
7) Emma Berglund
8) Malin Levenstad

Mittfältare
9) Nilla Fischer
10) Caroline Seger
11) Lisa Dahlkvist
12) Marie Hammarström
13) Johanna Almgren
14) Antonia Göransson
15) Sofia Jakobsson
16) Kosovare Asllani

Forwards
17) Lotta Schelin
18) Madelaine Edlund

Reserver blir: Kristin Hammarström, Lina Nilsson, Susanne Moberg och Jessica Landström.

Jag har ju tidigare ifrågasatt uttagningen av Edlund. Det man förutom det kan ha synpunkter på är att det inte är någon forward bland reserverna. Samt att inte formstarka spelare som Lisa Ek eller Sofie Andersson ens fått chansen att visa upp sig. Men som en annan bloggare konstaterade fanns de sannolikt inte med i den stora bruttotrupp som man var tvungen att lämna in i vintras. Och därmed kunde Dennerby inte ta med dem ens om han varit sugen på det.

Sista truppen innan OS – får Johanna Almgren chansen?

I morgon tar Thomas Dennerby ut truppen till trenationsturneringen mot USA och Japan.

Det är sista truppen innan de 18 OS-spelarna skall presenteras den 27 juni. Alltså kan vi i morgon få indikationer på hur det svenska OS-laget kan komma att se ut. Fast räkna inte med några skrällar typ Lisa Ek eller Sofie Andersson.
För jag antar att nämnd duo inte finns med på den lista över tänkbara OS-spelare som skulle lämnas in i vintras. Och alltså är de inte heller aktuella för landslaget innan spelen.

Mest intressant på förhand är väl om Göteborgs Johanna Almgren kommer med, eller inte. Hon har ju inte spelat någon hel match sedan första Champions League-kvartsfinalen borta mot Arsenal i mars. Men hon var i grym form i våras, och jag tyckte att jag såg positiva tendenser även i gårdagens match i Malmö – där Almgren spelade 84 minuter.
Personligen tycker jag att hon borde finnas med i truppen. Och jag tror att Dennerby väljer att ge henne en ärlig chans att få visa upp sig en gång till innan mästerskapet.

Annars är väl frågan om vem som blir andremålvakt mest intressant rent truppmässigt. I övrigt börjar uttagningen kännas ganska klar. Men i målvaktsfrågan får vi sannolikt inget svar i den här truppen. För jag räknar med att Dennerby tar ut tre målvakter i en drygt 20 spelare stor trupp – och låter vissa frågor förbli obesvarade fram den 27 juni.

Harder till Linköping – det måste vara en kanonvärvning

Ser på damfotboll.com att danska supertalangen Pernille Harder kommer till damallsvenskan och Linköping i augusti.

Jag har i och för sig bara sett Harder vid två tillfällen det senaste året. Men båda var i matcher mot Brasilien. Och båda gångerna utmärkte hon sig rejält. Ja, hon var till och med dominant. Och då var ändå en viss Marta med på planen.
Här är en länk till min text om den ena matchen.

Jag noterar att många tycker att Linköping i första hand behöver förstärka sitt försvar. Och så är det väl. Men spelare som Pernille Harder finns det alltid plats för i alla lag.

Så grattis Linköping. Och grattis damallsvenskan.

Högt försvar är ett högt spel

Jag har tidigare vid något tillfälle ifrågasatt den taktiska kompetensen i damallsvenskan.
Senast gjorde jag det när Linköping spelade huvudlöst på Valhalla mot Göteborg.

Framför allt är det ett alldeles för högt försvarsspel som jag vänder mig mot.
Min uppfattning är att damlagen på elitnivå är betydligt mer ovilliga att backa hem och krympa ytor än herrlag på motsvarande nivå.

Att spela taktiskt verkar närmast fult i damallsvenskan.

Jämför med typ den spanska herrligan. Där ser man ytterst sällan något lag ställa sig högt med sin backlinje mot Barcelona eller Real Madrid.
I damallsvenskan trycker huvuddelen av lagen upp sin backlinje så högt man bara kan. Ofta flyttar man upp även då laget inte sätter någon extrem press på motståndarnas bollhållare.

I går var det Göteborg som gick i fällan. Lagets försvarsagerande vid Malmös 2–1-mål var väldigt långt ifrån imponerande.
GFC tryckte upp backlinjen rejält när Malmö hade inkast några meter in på egen planhalva. Bollen kastades in i mitten, där Sara Björk Gunnarsdottir vände upp och bara skickade in bollen på Göteborgs planhalva.
Bakom Göteborgs backlinje fanns en ocean av yta. Förstås ett drömscenario för en blixtsnabb spelare som Ramona Bachmann. Att sedan även Kristin Hammarström stod kvar på backlinjen gjorde inte Göteborgs agerande vassare.

Så lätt skall det inte gå att göra mål på ett av Sveriges bästa lag.

Vid en titt på den damallsvenska tabellen kan man nu konstatera att Tyresö, Malmö och Vittsjö har gjort ett ryck.
Med tanke på skadesituationen i Malmö är det nu upplagt för Tyresö. Om den klubben inte imploderar av alla sina interna problem.
För Vittsjö kan väl inte vara ett hot i längden…

På den undre halvan tog Umeå och Linköping välkomna trepoängare, och skapade andrum. För LFC var nog Lisa De Vanna:s tre mål den mest välkomna nyheten. Att dessutom Manon Melis gjorde det fjärde gjorde inte saken sämre.
Att klubben byter tränare är ju anmärkningsvärt. Denise Reddy verkar nu vara helt bortkopplad. Det innebär att vi numera bara har en kvinnlig tränare i serien. Tråkigt.

Den kvinnliga tränaren finns ju i Kristianstad. Elisabet Gunnarsdottir:s lag kallades innan säsongen för seriens kanske starkaste hemmalag. Efter åtta omgångar har man bara vunnit en match – och tagit fyra poäng – på hemmaplan. Däremot har det blivit tre segrar och nio poäng i Stockholmsområdet. Visst är väl det anmärkningsvärt?

Dagens match mellan Jitex och AIK känns grymt viktig. Blir det hemmaseger har alla lag utom Kif Örebro skapat ett hyfsat stabilt avstånd ner till AIK och Djurgården under nedflyttningsstrecket.

* Så till en kort internationell utblick. I Italien vann Brescia cupfinalen mot skrällgänget Napoli med 3–2 efter förlängning.

* I norska Toppserien gjorde Isabell Herlovsen tre av målen när Lilleström vann derbyt mot Vålerenga med hela 6–0. LSK är därmed tvåa i tabellen, en poäng bakom Stabaek.

* I japanska Nadeshiko League vann mästarinnorna Inac Kobe Leonessa toppmötet med Urawa Reds Ladies med trygga 3–0 inför 5101 åskådare.
Alla tre målen gjordes i andra halvlek. De två första av skytteligatrean Megumi Takase och det sista av Nahomi Kawasumi. Just Kawasumi spelar fram Takase till ett av sina mål på det här klippet, där man även kan konstatera att Reds spelar i vitt.
I och med segern leder Inac ligan med två poäng före NTV Beleza, som vann sin match i helgen med 2–0 borta mot Takatsuki inför 3437 åskådare. Båda målen gjordes av delade skytteligaledaren Asano Nagasato.

* För övrigt var jag en sväng på Gårdavallen och såg 30 minuter av Dalsjöfors–IFK Norrköping i söderettan.
Radiostudion på Gårdavallen – se den här bilden – håller högsta världsklass. Eller hur?

* Till sist en notering kring frågan om världens bästa liga. Med lite skador i truppen hade svenska mästarinnorna LdB FC Malmö en målvakt och fyra juniorer på sin bänk i går. Vicemästarinnorna Göteborg har ofta svårt att få ihop fler än tre–fyra ersättare.

I Tyskland har skadedrabbade ligatrean FFC Frankfurt oftast under säsongen placerat två svenska landslagspelare på sin bänk. Och i Frankrike har superlaget Lyon startat med världslagets Louisa Necib vid sidan flera gånger på sistone. Skillnad.

Bild av en stolt och lycklig Lotta Schelin

Sliten efter en tung helg på jobbet orkar jag inte fördjupa mig i dagens matcher just nu. Men ett par länkar kan jag kosta på mig innan det är dags för bingen.

Först ut den här bildenLotta Schelin och alla Lyons troféer från årets säsong. Visst ser hon nöjd ut? Och att Schelin är på det humöret är i högsta grad positivt med tanke på sommarens OS.
Här är höjdpunkter från seriefinalen mot Juvisy. Jag såg att damfotboll.com skrev att Schelin gjorde 3–0-målet. Men som synes på bilderna har hon assist till både 1–0 och 3–0, som båda gjordes av Elodie Thomis.

Sedan är här länkar till höjdpunkter från matcherna Malmö–Göteborg, och från Linköping–Piteå.
Men det var allt för i natt. Mer om helgens matcher när jag fått sova en stund…

Grattis Lotta Schelin till historisk trippel

Lotta Schelin och hennes Lyon säkrade i kväll en historisk trippel. Men blev första lag att samma år vinna Champions League, franska ligan och franska cupen. Stort.

Jag jagade stream, men hittade ingen, och lyckades alltså inte få se guldfinalen borta mot Juvisy.
Men rapporterna via twitter berättar om drygt 7000 åskådare, och tidig Lyonledning genom Elodie Thomis i 18:e minuten.
När sedan inhopparen Eugenie Le Sommer gjorde 2–0 i minut 77 säkrade hon inte bara ligaguldet, utan också sin seger i skytteligan.
Det var Le Sommers 22:a mål, vilket är två fler än tvåan Lotta Schelin.
Elodie Thomis fastställde slutresultatet 3–0 på två minuters övertid.

Lyon startade så här: Sarah BouhaddiCorine Franco, Sabrina Viguier, Wendie Renard, Sonia Bompastor (kapten) – Amandine Henry, Shirley Cruz TranaCamille Abily, Elodie Thomis, Lara Dickenmann – Lotta Schelin.
Man hade alltså Le Sommer och Louisa Necib på bänken. Vi snackar ett lag med resurser. Vi snackar världens bästa lag.

* Bröndby blev danska mästarinnor i dag. Grattis där också.
Man vann borta mot BSF med 2–0 efter mål av Malene Olsen och Anja Thorsen, vilket i sig säkrade guldet. Men Bröndby hade faktiskt kunnat förlora och ändå ha guldfest i kväll. Huvudkonkurrenten Fortuna Hjörring föll nämligen hemma mot Skovbakken med 1–0. Matchhjältinnan Marie Bjerg gjorde sitt första mål någonsin för Skovbakken – det var verkligen ett väl valt tillfälle för premiärmålet.

Resultaten innebär att både Hjörring och Skovbakken står på 30 poäng inför sista omgången i kampen om Danmarks andra plats i Champions League. Då spelar Hjörring, som har bättre målskillnad, borta mot Bröndby medan Skovbakken spelar hemma mot BSF.

* I damallsvenskan vann Tyresö och Vittsjö ganska väntade segrar. Ett intressant blogginlägg om situationen i Tyresö hittar du här.
Vittsjö står nu på 18 poäng, och är i praktiken klara för damallsvenskan även 2013. Målet om en placering topp åtta känns numera högst rimligt.

För Kif Örebro börjar det däremot se riktigt mörkt ut. På måndag kan laget ha trillat ner på nedflyttningsplats. Jag tror i och för sig på Jitexseger mot AIK på Valhalla. Men större skrällar har skett i årets serie än en AIK-seger. Fråga bara Vittsjö…

Jakobsson visade vägen mot ryskt ligaguld

Sofia Jakobsson gjorde Rossiyankas kvitteringsmål vid 3–1-segern borta mot Izmailovo. Därmed sköt svenskan sitt lag ytterst nära ligaguldet. Ja, i praktiken är seriesegern redan klar.

Matchen stod 1–1 i halvtid. Men efter straffmål av Natalia Shlyapina och spelmål av sydafrikanskan Nompumelelo Nyandeni tog Rossiyanka hem trepoängaren.
Samtidigt föll ligatvåan Energiya Voronezh med 2–1 borta mot Zvezda 2005 Perm. I slutet av april var Voronezh bara två poäng bakom Rossiyanka. Sedan dess har Voronezh nu förlorat fyra raka matcher.

Med fyra omgångar kvar att spela leder Rossiyanka och Jakobsson nu tabellen med tolv poäng och 18 plusmål. Det är förstås omöjligt att tappa. Så grattis till guldet.

* Helgens hetaste match i världen – seriefinalen i Frankrike – har jag redan omnämnt i ett separat inlägg.

* Men det spelas även intressanta matcher på andra håll i världen. I Sverige till exempel.

Jessica Landström debuterar i morgon för Djurgården, borta mot Tyresö. Det blir intressant att se hur Landström står sig. Och det blir kanske ännu mer intressant att se hur Tyresö mår. Det har varit en hel del strul kring klubben den senaste tiden. Man undrar verkligen om allt är ok.
Morgondagens andra match, den mellan KIF Örebro och Vittsjö är också intressant. Har Örebro vaknat? Eller fortsätter Vittsjö sitt segertåg?

Även alla tre söndagsmatcherna är spännande. Toppmötet mellan LdB FC Malmö och Göteborg är det man mest ser fram emot. Hur reagerar LdB på att Therese Sjögran är borta?
Men både Linköping–Piteå och Kristianstad–Umeå innehåller också en hel del spännande frågeställningar. Båda matcherna är av den typen att ett lag kan haka på i toppen, medan det andra kämpar för att få andrum i botten.

Omgången avslutas på måndag med Jitex–AIK. Där skall väl äntligen Jitex få vinna på sin tillfälliga hemmaarena? Eller skall AIK ta en skalp till?

* Så utomlands igen. Morgondagen innehåller en italiensk cupfinal mellan Brescia och sensationslaget Napoli.

* I Danmark kan ligan avgöras. Vinner Bröndby borta mot BSF i morgon är saken klar. Bröndby har nämligen fyra poängs marginal till tvåan Fortuna Hjörring med sig in i näst sista omgången av 3F-ligans slutspel. Faktum är ju att Bröndby säkrar guldet även vid förlust, om Fortuna samtidigt förlorar mot Skovbakken.

* I norska Toppserien ställs de fem högst placerade lagen mot lag på placeringarna sex till tolv i morgondagens omgång. Röa–Klepp känns som mest intressant. Där är det ett absolut måste för Röa att vinna, annars är nog säsongen redan körd.

* Utanför Europa spelas helgens hetaste match på söndag i Nadeshiko League. Då tar serieledande Inac Kobe Leonessa emot ligatrean Urawa Reds Ladies.

* Slutligen vill jag passa på att gratulera mitt favoritlag i vitryska Premier League, Molodechno, som mot alla odds har vunnit en match. Efter åtta omgångar hade man ju noll poäng och 1–85 i målskillnad.
Men i bottenmötet borta mot Viktorya-86 Brest hände något. Efter två mål av Dariya Panarad kunde Molodechno vinna med 2–1. Och trots en historiskt usel målskillnad är man nu bara näst sist i ligan. Stort.

Är världens bästa lag även bäst i Frankrike?

Helgens stora match spelas i Frankrike. I morgon 20.45 avgörs nämligen franska Feminine Division 1 med en ren guldfinal.

I allra sista omgången tar tvåan FCF Juvisy emot ettan Lyon. Vilken jackpot seriemakarna lyckats få till. För mer raffinerat än så här kan det ju inte bli.
Juvisy ligger en poäng bakom och måste vinna för att ta guld.

Lotta Schelin:s Lyon är förstås storfavoriter. Laget är inte bara Europas bästa lag, utan sannolikt även hela världens. De enda som skulle kunna konkurrera är japanska mästarinnorna Inac Kobe Leonessa med sju VM-guldmedaljörer i startelvan.

Nu skall alltså Lyon försöka att även bli bäst i Frankrike. Man går in i matchen med de här fantastiska siffrorna:
* Man har tre raka finaler i Champions League. Det blev förlust på straffar 2010, men segrar både 2011 och 2012.
* Man har vunnit franska ligan fem år i rad 2007–11.

Titlarna i all ära. Den mest fantastiska siffran gäller Lyons svit av förlustfria matcher.
Den 14 mars 2010 förlorade Lyon först mot Juvisy borta med 2–0 i ligan, och tre dagar senare föll man mot italienska Sassari Torres med 1–0 i Champions League.
Men sedan den 17 mars 2010 har inte Lyon förlorat en enda tävlingsmatch, varken under ordinarie tid, eller förlängning.

På 807 dagar har man spelat 84 tävlingsmatcher, och vunnit 74. Övriga tio har slutat oavgjorda.
Fast det bör poängteras att tre av matcherna har nått straffsparksläggning. Och att Lyon har förlorat alla de tre. Dels Champions Leaguefinalen 2010 mot Turbine Potsdam. Dels semifinalen i franska cupen 2010 mot PSG och kvartsfinalen i franska cupen 2011 mot Juvisy.

I morgon kan det inte bli straffar, så den siffran är egentligen inte intressant inför seriefinalen.
Men även om vi räknar in strafförlusterna har Lyon 42 raka utan förlust.
Och även det är ju förstås en fantastisk siffra.

Men just Juvisy är ett lag som Lyon brukar få slita hårt mot. Lagens fem senaste tävlingsmatcher har givit två Lyonsegrar, två kryss och en vinst för Juvisy.
Lagens två senaste möten har båda slutat oavgjorda, i varje fall över 90 minuter. Men Juvisy vann ett av dem efter straffar.

Den allra senaste matchen lagen emellan var ligamötet i Lyon i december, som blev 1–1. Juvisy tog ledningen genom Gaetane Thiney på säsongens mest solklara straff. Lyon kvitterade på nick från skytteligaledaren Eugenie Le Sommer.

Matchen dessförinnan var cupmötet den 3 april i fjol, som slutade 0–0 efter ordinarie tid. Men 3–2 till Juvisy efter straffar. Det är för övrigt Lyons senaste förlust alla kategorier.

För Lyon är förstås Lotta Schelin en nyckelspelare. Startelvan består i princip av nio franska landslagsspelare samt Schelin och Costa Ricas Shirley Cruz Trana. Ibland får även schweiziskan Lara Dickenmann plats.
Lagets franska toppnamn är Sonia Bompastor, Camille Abily och Louisa Necib.

Juvisys lag är inte lika profilstarkt. Men med 16 raka ligamatcher utan förlust har Parislaget också byggt upp ett rejält självförtroende. Och man har hemmaplan, vilket förstås är en stor fördel.
Juvisys storstjärna är nämnda Gaetane Thiney, som gjort 14 mål, och som nyligen röstats fram som ligans bästa spelare i år. Från Frankrikes VM-elva i fjol finns även Sandrine Soubeyrand.
I höstas var Juvisys trupp helfransk. Men efter jul har man värvat belgiska Janice Cayman som spelat sex matcher, och gjort två mål.

I skytteligan är det trippel Lyon. Le Sommer leder på 21 mål, ett fler än Schelin och sex fler än Abily. Thiney är fyra, sju mål bakom Le Sommer.

Jag gjorde en genomgång av topplagen i Frankrike i december. Den är förstås inte helt aktuell längre, men kan fortfarande funka som bakgrundstext.

Matchen direktsänds av franska Europsport. Den kan vi inte se i Sverige, men det borde gå att hitta sändningen via någon stream på nätet.

Kanada imponerar inte på mig

Jag satt uppe i natt och kikade på Kanadas träningsmatch mot Kina. Kanada är ju intressant eftersom de är ett av lagen i Sveriges grupp i OS.

Men jag är inte imponerad av kanadensiskorna. Visst, de har Christine Sinclair som är en av världens allra bästa spelare genom tiderna. Fortsätter hon bara några år till hinner hon nog passera Mia Hamm som tidernas bästa målskytt på internationell nivå. Stort.
Kanada har också två bra målvakter i Erin McLeod och Karina LeBlanc. Men i övrigt är det få spelare som håller högsta världsklass.

Kanadas uppställda försvarsspel är dock utmärkt. Man har många fysiskt starka spelare. Hade man byggt spelet kring tajt försvar, hårt arbete och kontringar på Sinclair hade Kanada känts som ett svårslaget lag.

Men Kanada spelar inte på kontring, utan försöker odla ett ganska naivt kortpassningsspel. Ett spel där man tar många och stora risker, med farliga passningar mellan backlinje och defensivt mittfält. Hade kanadensiskorna haft Japans bollskicklighet hade det här funkat. Men med kanadensiskornas bollkontroll borde de spela med betydligt mycket större marginaler.

Kina var lite för uddlöst för att utnyttja Kanadas naiva spel. Men vi minns väl hur Sverige fick enkla mål vid 3–1-segern tidigare i vår? Och mot de bättre lagen i världstoppen känns det spel som Kanada kör som ren självmordstaktik. Jag såg exempelvis USA fullständigt klä av kanandensiskorna i OS-kvalet tidigare i år.

I natt blev det trots allt seger mot Kina med 1–0 efter att Sinclair – vem annars? – stött in segermålet. Hon gjorde det på tre minuters övertid efter en inläggsfrispark från Diane Matheson. Här kan du se höjdpunkter från matchen.

Kanada spelade 4-3-2-1, med följande spelare på planen: Erin McLeod – Robyn Gayle (Rhian Wilkinson, 46), Candace Chapman (Emily Zurrer, 46), Carmelina Moscato, Chelsea Stewart (Marie-Eve Nault, 58) – Diana Matheson, Desiree Scott, Kelly Parker (Kaylyn Kyle, 46) – Sophie Schmidt (Chelsea Buckland, 74), Brittany Timko (Melissa Tancredi, 46) – Christine Sinclair.

Visst är det struligt i det svenska OS-laget just nu. Men som jag ser det är Kanada ett lag vi måste slå om vi skall ha minsta chans ta medaljer i London.

Hade jag varit kanadensare hade jag mått dåligt av att Sydney Leroux valde bort sitt hemland, och i stället spelar för USA. För med anfallsparet Sinclair/Leroux kunde Kanada istället ha varit en seriös medaljkandidat i OS.

Sjögrans korsband är av – legendaren missar OS

Korsbandet är av, och Therese Sjögran missar OS.
Det är förstås extremt tråkigt för Sjögran, som får försöka kämpa sig tillbaka till EM nästa år – så att hon får ett värdigt slut på sin framgångsrika karriär.

Men det är definitivt också en nyhet som lär skaka om tillvaron för Thomas Dennerby.
För det här är allvarligt för landslaget.
Jag har i kväll läst kommentarer om att Sjögran inte har varit lika bra som tidigare säsonger. Och att det här kanske inte är någon större smäll för landslaget.
Men det är det.

För Sjögran är tidernas mesta svenska landslagsspelare. Och även om jag inte sett några Malmömatcher i år så noterar jag att hon trots allt har gjort två mål och fem målpass i damallsvenskan i år. Det är inte dåligt – utan det är faktiskt bättre än hennes siffror under hösten i fjol.
Och den erfarenhet hon har med sig ut på planen kan ingen 20-åring ersätta. Inte ens om 20-åringen har snabbare fötter och bättre spänst.

Visst, när jag sett vissa landskamper så har jag ibland retat mig på spelare som Sjögran och Caroline Seger. Jag har i perioder tyckt att båda har varit överskattade, och bromsat upp spelet.
Men ett lag behöver modiga spelare att luta sig mot när det blåser. Och båda är den typen av spelare som har mod att försöka vara kreativa i alla situationer. De vågar hålla i bollen även när laget är satt under extrem press.
Sjögrans skada blir extra allvarlig när även andra erfarna spelare som Sara Larsson och Charlotte Rohlin också ser ut att missa spelen.

Men visst. Nu gäller det att se framåt. Och man måste även försöka hitta positiva saker i allt elände.
Det mest positiva i det här är att dörren öppnas för yngre spelare. När de rutinerade inte är med måste de unga kliva fram och ta ansvar.
I LdB FC Malmö får förhoppningsvis Elin Rubensson nu plats i startelvan. Det lilla jag har sett av henne den här våren har varit väldigt lovande. Med ökat ansvar kanske hon kan ta ännu ett steg. Och då borde hon kunna vara en kandidat för EM nästa år.

I landslaget måste Antonia Göransson nu vara väldigt nära startelvan. För ett år sedan hade valet av Göransson och Sofia Jakobsson på varsin kant gjort att laget blivit lite väl offensivt balanserat. Men jag har sett Göransson mycket i Turbine Potsdam under våren, och har imponerats av att hon har tagit ett stort defensivt ansvar. Jag hade inte varit rädd för att spela de båda 90:orna i startelvan.

Som jag skrev i förra inlägget så kan Sjögrans skada innebära att både Johanna Almgren och Kosovare Asllani kommer med i OS-truppen. Men Dennerby kanske tänker annorlunda. På tisdag får vi en föraning. Då presenteras nämligen truppen till trenationsturneringen i juni – den som kallas Volvo Winners Cup.

Sjögran också skadad – OS i fara

Enligt damfotboll.com har Therese Sjögran skadat knät på träning med LdB FC Malmö i går, och man befarar att hela säsongen kan vara i fara.

Det vore förstås i första hand otroligt tråkigt för Sjögran – och för Malmö. Men det är också nyheter av ett slag som förbundskapten Thomas Dennerby absolut inte vill höra. Sjögran är ju en av de 15 spelare som känts självklara i Dennerbys OS-trupp.
Av de 15 har redan Charlotte Rohlin strukits för en korsbandsskada. Och nu är det alltså risk att även Sjögran åker bort från listan. Dessutom ser det ju ut som att Sara Larsson inte kommer att hinna bli spelklar i tid för spelen.

I kväll väntas mer detaljerade uppgifter om hur allvarligt skadad den 35-åriga veteranen är. Skulle hon missa OS innebär det sannolikt att värdet på Kosovare Asllani och Johanna Almgren:s aktier ökar rejält.

Guldbilder från både Tyskland och USA

Kunde du inte se Turbine Potsdams guldfest i går?
I så fall har du ett rejält klipp med höjdpunkter här.

På klippet finns sju av de åtta målen, de som i tur och ordning gjordes av Yuki Nagasato, Antonia Göransson, Genoveva Anonma, Anonma igen, Nagasato, Nagasato för tredje gången och Isabel Kerschowski. Bara Margret Lara Vidarsdottir:s 7–0-mål saknas.
Vill man se det finns hela matchen på det här klippet

Potsdams seger innebar att VfL Wolfsburgs bortamatch mot Essen-Schönebeck blev betydelselös. Matchen slutade 1–1 efter straffmål av Nadine Kessler och kvittering på en nickskarv från Charline Hartmann. Se dem här.

Apropå bilder på mål så finns nu bilder på tre av USA:s fyra mål från nattens 4–1-seger mot Kina. Och det är ett par riktiga fotbollsmässiga guldmål.
Se Alex Morgan:s iskalla 1–1-mål, och även hennes 3–1.
Och se även Abby Wambach:s läckra 4–1-fullträff.

Till sist en liten svensk proffskoll. Så vitt jag sett spelade inte Lotta Schelin för Lyon i söndags. Däremot fick Sofia Jakobsson en halvlek för Rossiyanka i går.
Som redan nämnts tappade Schelin ledningen i skytteligan i Feminine Division 1 till klubbkamraten Eugenie Le Sommer.
Jakobsson fick från bänken se sitt lag vända 0–1 till 2–1, men till slut åter tappa till 2–2 mot Zvezda 2005 Perm. Men då ligatvåan Energiya Voronezh mycket överraskande föll borta mot jumbon Mordovochka med 3–2 så utökades ändå Rossiyankas serieledning till nio poäng med fem omgångar kvar att spela.
I Italien utnämndes Stephanie Öhrström i helgen till ligans bästa målvakt. Med tanke på alla de fina räddningar man sett henne göra på Bardolinos alla highlights-klipp så var det säkerligen en välförtjänt utmärkelse.

Göransson målskytt när Potsdam tog fjärde raka guldet

Antonia Göransson smällde in 2–0-målet när Turbine Potsdam vann med hela 8–0 mot Lokomotiv Leipzig – och säkrade fjärde raka guldet.

För Göransson och de båda Sverigebekantingarna Alex Singer och Margret Lara Vidarsdottir var det första ligaguldet. Isländskan tillhörde för övrigt också dagens målskyttar.

Potsdam gick som tåget i höstas, hade en svacka i början av vårsäsongen, men har imponerat stort nu i slutet av serien. De tre avslutande segrarna mot Frankfurt, Duisburg och nu Leipzig har alla varit solklara.

Utmanarna VfL Wolfsburg hade inte nerverna i ordning i dag, utan tappade poäng borta mot Essen-Schönebeck. Den matchen slutade 1–1 – ett resultat som innebär att Potsdam inte hade behövt vinna i dag för att bärga ligasegern.

Men det blev alltså en storseger. Japanska världsmästarinnan Yuki Nagasato gjorde tre mål, och Genoveva Anonma två. Den senare vann därmed skytteligan på 22 mål – tre före tvåan Conny Pohlers, Wolfsburg.

Göransson blev bästa svenska målskytt med fyra fullträffar, vilket var en fler än Jessica Landström. Landström blev för övrigt utan speltid i dag när Frankfurt vann med 5–3 mot Duisburg, och klev upp på tredjeplatsen. Sara Thunebro byttes in i 51:a minuten.