Uppladdningsläger – då är det jobbiga dagar för reportrarna

Det svenska OS-laget har samlats för den sista finputsningen inför spelen. Och de verkar träna hårt.

Fast den svåraste utmaningen just nu har kanske ändå de reportrar som följer laget närgånget. De skall försöka hitta läsvärda, och intressanta saker varje dag. Gärna med nyhetstouch.
Parallellt med det dagliga jobbet gäller det att jobba fram intressanta artiklar till OS-bilagor, samt att samla på sig intervjuer att använda under själva spelen. För då får man sällan speciellt lång tid med spelarna.

Jag var ju med i den där svängen under VM i fjol. I år får jag följa allt från distans. Och det är lite kul att kolla vad kollegorna hittar för olika vinklar. Här är några iaktagelser:

* Igår försökte SVT lansera Nilla Fischer som mittback i OS. Hade det gällt 2016 så kanske. Men till årets spel känns inte Fischer redo för att spela i mittförsvaret.

* Damfotboll.com hade igår en spretig artikel om Gotland och styrketräning. Som jag ser det tillförde den inte något.
Och idag hade man en artikel om att 14 ledare finns runt laget. Den hade vuxit om den hade innehållit namn. Nu var den också rätt intetsägande.

* Aftonbladet hade igår den typiska inför-artikeln, den där någon spelare säger att hon skall göra allt för att få så mycket speltid som möjligt. En artikel man kan göra om alla spelare inför alla mästerskap. Den här gången handlade den för övrigt om Kosovare Asllani.
Idag konstaterar tidningen att Thomas Dennerby har fått ett glädjebesked: Emma Berglund är klar för spel. Om inte jag har missuppfattat saken helt så har väl Berglunds skavank aldrig varit någon anledning till oro. Eller?

Jaja. Nu har jag tagit udden ur ett gäng kollegors hårda arbete. Och det var kanske inte så snällt av mig. För jag vet ju hur svårt det är att komma med meningsfulla artiklar varje dag inför och under ett mästerskap.
Det är ofrånkomligt att det blir mellandagar. Och har man otur kan det bli flera stycken på rad. För den artikelidé som kan ha känts lysande inför en presskonferens kan vara värdelös efteråt.

Som när jag tänkte göra ett rejält porträtt på Lotta Schelin inför VM-semifinalen mot Japan i fjol. Det kändes klockrent med en rejäl intervju med vårt strålande affischnamn. Och jag var väl förberedd. Väl på arenan visade det sig att Schelin var krasslig, och inte kom till presskonferensen. Att göra ett porträtt utan fräscha citat var uteslutet. Och någon plan B hade jag inte, utan jag fick jobba på uppstuds.
Det kom ut en tidning dagen efter, men mitt bidrag till den var inte så genomtänkt och bra som tänkt.

Alltså. Vad jag försöker säga med det här inlägget är att mycket av det material som tas fram de här veckorna fram till OS-premiären är rätt urvattnat. Men frågan är om det egentligen gör något. För vi som längtar till spelen läser vartenda ord ändå. Eller hur?

* Så till några andra korta konstateranden. Jag nyhetsrapporterade mest igår, och kommenterade inte de inlägg jag hade.
När det gäller Hope Solo:s dopningsdom känns den vansinnigt klantig. Alla elitidrottare borde väl se det som en självklarhet att fråga sina läkare om de preparat som skrivs ut är dopningsklassade eller inte. Eller?

* I går var det för övrigt exakt ett år till EM drar i gång här i Sverige. Någon som såg någon/något som uppmärksammade det?
Inte väl? För organisationskommittén verkar inte kunna stava till ordet marknadsföring. Och vad värre är, de verkar inte veta vad ordet innebär heller.

Som jag ser det borde man ta varje chans att hamna i fokus. Hade de uppmärksammat media på att det var exakt ett år kvar kunde kanske EM 2013 fått en ganska stor plats i gårdagens rapportering från landslagets Gotlandsläger.

Nu körde SVT istället ett stickspår med Sara Thunebro där man uppmärksammade att det igår var exakt ett år sedan Tyskland föll mot Japan i VM-kvartsfinal, vilket fick följden att tyskorna även missade OS.

* I morgon spelar F19-landslaget semifinal i EM. Eurosport direktsänder den andra matchen, den mellan Spanien och Portugal.
Båda börjar 20.00, vilket gör att chansen att någon kamera riktas åt den plan där Sverige–Danmark spelar känns väldigt liten. Alltså, matchen går nog inte att se via stream heller. Tyvärr.

* Däremot räknar jag med att den match som spelas i Japan redan 10.10 i morgon svensk tid bör gå att hitta streamad. Då spelar Japan mot Australien i en intressant uppladdningsmatch inför OS.

Hope Solo fälld för dopning

Hope Solo

Hope Solo

Enligt TT har världens bästa målvakt 2011, USA:s superstjärna Hope Solo åkte fast i en dopningskontroll under USA:s läger i Sverige.

Solo har tagit ett medel mot mensvärk som också är vätskedrivande, och finns på listan över otillåtna preparat. USA:s antidopningsbyrå nöjer sig dock med att ge Solo en varning, vilket innebär att hon trots allt får spela i OS.

Så både dåliga och bra nyheter för alla Solo-supportrar.

Dåliga nyheter för Sverige – och kanske för USA

USA fortsätter att vinna sina avresematcher innan olympiska spel. Inför kvällens var amerikanskorna 100-procentiga i sina så kallade ”send off-matches”. Det är de även efter matchen.

Fast det kan ha varit en dyrköpt seger.

Alex Morgan
Alex Morgan

Alex Morgan fick nämligen kliva av med en knäskada. Enligt tv-kanalen NBC skulle det inte vara någon fara, men Morgans minspel när hon klev av indikerade i alla fall att stjärnan själv var rätt orolig.

USA fick verkligen jobbar för sin 2–1-seger. Kanada gjorde nämligen en utmärkt match, och den andra halvleken var länge helt jämn spelmässigt. Och det var även oavgjort målmässig sedan Dalsjöforsforwarden Melissa Tancredi kvitterat i 57:e minuten på ett stenhårt skott ribba in, läckert frispelad av Christine Sinclair.

Berglund jagar Rodriguez

Amy Rodriguez mot Sverige, jagad av Emma Berglund.

Sedan försvarade kanadensiskorna sig utmärkt fram till Amy Rodriguez gjorde sitt lätt turliga segermål i 85:e minuten. Visst, USA gjorde fyra byten i halvtid, och ytterligare två under den andra halvleken. Men laget var ändå minst lika namnkunnigt som mot Sverige och Japan häromveckan. Och varken svenskor eller japanskor var nära att göra så bra motstånd som Kanada i kväll.

Efter paus lyckades Kanada dessutom få till lite passningsspel och bollinnehav. Det kändes som att de hade ganska bra kontroll – fram till segermålet. Det är riktigt dåliga nyheter för Sverige.
Jag har tidigare sett Sverige som 60–40-favoriter i gruppmötet med Kanada i OS. Nu skulle jag nog vilja ändra förhållandet till 50–50. För det kanadensiska lag som spelade i Salt Lake City i kväll blir verkligen ingen lätt nöt att knäcka. Inte alls.

Precis som mot Japan i Halmstad avslutade USA genom att spela med den extremoffensiva uppställningen 3-4-3. Även den här gången gav det utdelning i ett mål.

Intressant att amerikanskorna tränar i matcher på hur de skall agera i situationer där de jagar mål. Jag blev förvånad när de gjorde det i ledning 3–1 mot Japan. Det verkade även några av spelarna bli, för då fick Abby Wambach mana på sina lagkamrater att lägga in en sista offensiv.

Här är höjdpunkter från matchen.

Och här är laguppställningarna, inklusive alla byten:
USA: Hope Solo – Amy LePeilbet (Heather Mitts, 46), Christie Rampone (Becky Sauerbrunn, 46), Rachel Buehler, Kelley O’Hara (Sydney Leroux, 76) – Megan Rapinoe, Shannon Boxx (Carli Lloyd, 46), Lauren Cheney, Tobin Heath (Heather O’Reilly, 46) – Alex Morgan (Amy Rodriguez, 50) och Abby Wambach.

Kanada: Erin McLeodRhian Wilkinson (Robyn Gayle, 71), Emily Zurrer (Candace Chapman, 46), Carmelina Moscato, Lauren Sesselmann – Diana Matheson, Kaylyn Kyle, Desiree Scott, Sophie SchmidtBrittany Timko (Melissa Tancredi, 46) och Christine Sinclair.

Ett självmål har givit USA ledningen

I dag har jag gjort en utflykt till Vittsjö. En utflykt som på många sätt kändes galen i morse. Men som blev väldigt trevlig.

Men mer om den i senare inlägg. För först lite tankar om den match som pågår nu i Salt Lake City.

Vi har nått halvtid. Under den första halvleken har bollen nästan uteslutande varit i amerikansk ägo. Man leder också med 1–0.

Megan Rapinoe

Megan Rapinoe

USA:s ledningsmål kom på ett inlägg från Megan Rapinoe, som Dalsjöforsmålvakten Erin McLeod var på väg ut för att ta. Men lagkamraten Carmelina Moscato (i fjol i Piteå) styrde snöpligt bollen förbi sin egen målvakt.

Trots det missödet spelar Kanada bra försvarsspel, och har inte låtit USA skapa så många lägen. Fjolårets Dalsjöforsback Emily Zurrer har gjort ett utmärkt arbete mot Alex Morgan.
Som jag noterat tidigare har Kanada dock svagt passningsspel på centralt mittfält, vilket har lett till att laget har svårt att få till långa anfall. Det är mest chansbollar framåt.

Det var knappt några målchanser åt något håll utöver målet, fram till halvleken gick in på övertid.
Då tvingades först Hope Solo till en riktigt spektakulär räddning när ett skott från Christine Sinclair ändrade riktning. Sedan kom Morgan äntligen loss från Zurrer. Då agerade dock vänsterbacken Lauren Sesselmann räddande ängel på mållinjen. Två kanonchanser på typ 30 sekunder.

Noterbart är att det har verkligen inte är någon vänskapsmatch. Sinclair bjöd exempelvis Christie Rampone på en flygtur, och strax efter visade Shannon Boxx sina dubbar för Kaylyn Kyle.

Kanada startade så här: McLeod – Rhian Wilkinson, Zurrer, Moscato, Sesselmann – Diana Matheson, Kyle, Desiree Scott, Sophie SchmidtBrittany Timko och Sinclair

Och USA startade så här: Solo – Amy LePeilbet, Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Rapinoe, Boxx, Lauren Cheney, Tobin Heath – Morgan och Abby Wambach.

Matchen, som startade 20.00 svensk tid, går att se streamad via den här länken.

Bilder av USA-Japan

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som bekant leker jag fotograf ibland. Kameran var med på alla tre matcherna i trenationsturneringen Volvo Winners Cup häromveckan.

Jag har lagt upp mina bilder från matchen Sverige–USA här. Nu har det blivit dags att även lägga upp ett bildspel från matchen USA–Japan på Örjans vall.

Eftersom jag märkt att alla bilder på USA:s landslag får väldigt många klick från just USA så skriver jag även en kort introduktionstext på engelska. I den förekommer namnen på ett urval av de spelare som fastnat på mina bilder.

* I saw the game in Volvo Winners Cup between the US Soccer WNT and Team Japan (Nadeshiko) last week. I brought my camera to Halmstad, and here are my pictures from Örjans vall.

The US WNT won, 4–1. Goalscorers were Alex Morgan 2, Abby Wambach 2 for the US, and Yuki Nagasato for Nadeshiko.

You can see all three goalscorers, and of a lot of other US players like Hope Solo, Lauren Cheney, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Shannon Boxx, Kelly O’Hara, Heather O’Reilly, Rachel BuehlerHeather Mitts and Amy Rodriguez. And also Nadeshiko players like Ayumi Kaihori, Aya Miyama, Homare Sawa, Nahomi Kawasumi, Aya Sameshima and Rumi Utsugi.

I have taken photos of the US Soccer WNT three times before. Se those pictures here, here and here. And I have photos from the Womens World Cup final last year, there Team Japan won the gold medal. You can see pictures of the celebration here.

Bilder av Sverige-USA

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag vet att Sverige har hunnit spela ytterligare en annan landskamp sedan mötet med USA. Men med tanke på att jag har ett heltidsjobb vid sidan av det här bloggandet – som också tar rätt mycket tid – så har jag inte hunnit gå igenom mina bilder från lördagens match förrän nu.

Men bättre sent än aldrig heter det ju. Så här är en mängd bilder med högst varierande skärpa och kvalitet från matchen Sverige-USA på Örjans vall. Håll till godo.

För övrigt kommer jag någon gång framöver även att lägga upp mina bilder från USA–Japan och Sverige–Japan. Men jag vågar inte lova något datum där. Det kan ta lite tid.
Slutligen kör jag även en liten introduktion på engelska. För bildspelen från landskamperna lockar även in icke svenskspråkiga läsare till bloggen.

* I brought my camera to Halmstad and Örjans vall this saturday. Here are my pictures from the game between Sweden and the US Soccer WNT.
As you possibly already know, did the team from USA win, 3–1. Goalscorers were Alex Morgan, Abby Wambach and Tobin Heath for the US, and Lotta Schelin for Sweden.

I have pictures showing all goalscorers, and a lot of other US players like Lauren Cheney, Kelly O’Hara, Rachel Buehler, Heather Mitts and Amy Rodriguez.

I have also taken photos of the US Soccer WNT twice before. Se those pictures here and here.

USA skrev om världsordningen

USA:s landslag

USA har vunnit Volvo Winners Cup

USA kom till Sverige som första utmanare till Japan om OS-guldet. När amerikanskorna i dag flög hem gjorde dom det som givna guldfavoriter.
Gårdagens 4–1-seger var en maktdemonstration som skrev om damfotbollens världsordning.

Det senaste året har japanskorna plusstatistik på USA. Och efter tre raka matcher utan seger mot Japan så har amerikanskorna jagat den efterlängtade viktorian.
Dagen efter 2–1-förlusten i Algarve så sa Pia Sundhage så här till mig i frågan:

”Det finns en risk att det kommer in i spelarnas huvuden att ”vi skall vinna, vi skall visa dem att vi är bäst’. Men det är vi inte. Japan är bäst.”

Pia Sundhage

Pia Sundhage håller presskonferens

Det uttalandet gällde fram till klockan 15.00 i går. Då sa Sundhage:

”Det här var den tredje gången i år vi mötte Japan. Ju närmare OS vi kommer desto viktigare är det hur vi spelar. I dag gjorde vi en jättebra match, och fick göra många mål mot världsmästarna. Så klart det är bra för vårt självförtroende.”

Och nu är USA bäst. Sundhage fick också frågan i går om inte hennes lag är självklara guldfavoriter i OS. Hon duckade lite, men svarade så här:

”Vi vill vinna nästa match. Och gör vi det hela tiden så kommer vi att ta OS-guld.”

Aya Miyama

Japans lagkapten Aya Miyama

Japans lagkapten Aya Miyama var mer rakt på sak när jag frågade henne om vilka hon ser som guldfavoriter i OS:

”Definitivt USA. De är ett fantastiskt lag, men vi skall kämpa för att slå dem.”

Miyama var väldigt besviken med hur Japan uppträdde i gårdagens match. Hon sa så här om den:

”Vi måste vara tuffare och starkare. I dag var USA makalöst bra. De var bäst i världen, medan vi inte var så bra. Varför? Det finns anledningar, som att vi var trötta. Just nu är vi väl lite i chock. Fast det är gott om tid till OS, och vi kommer att bli bättre.”

Hope Solo

Hope Solo

Jag har förstått att USA:s spelare har varit frustrerade över att de tidigare inte kommit åt japanskorna efter VM. I går var det väldigt lättade amerikanskor efter slutsignalen. Stjärnmålvakten Hope Solo sa så här när jag fick en så kallad exklusiv pratstund med henne:

”Den här segern var väldigt viktig. Vi har haft onödigt stor respekt för Japan i de senaste matcherna, och backat hem och låtit dem göra det de är bra på – rulla boll. Nu klev vi upp, var aggressiva – och vågade spela vårt spel.”

Pia Sundhage nämnde Tobin Heath som en nyckel till segern. Eller snarare, Heaths förmåga att alltid våga hålla i bollen, vilket bidrar till att anfallen bli längre.

”Hon är ännu ung, och det faktum att hon håller i bollen, även mot världsmästarna är cool. Hon får spelarna runt omkring sig att växa.”

Tobin Heath

Tobin Heath värmer upp

Håpo Sole och Heather Oh Really

USA har redan vunnit den trenationsturnering som räknas som För-EM.

Som jag skrev i det förra inlägget har USA verkligen imponerat. Framför allt i dag, då de spelade en lysande fotboll, och egentligen aldrig gav världsmästarinnorna från Japan en chans.

Men allt i För-EM håller inte världsklass. Inte ens nära. Och då tänker jag inte nämna publiksiffrorna mer än så här…

Jag har ifrågasatt förbundets arbete med EM 2013 så många gånger så att jag själv nästan börjar blir trött på det.
Men jag kan inte låta bli att kommentera arrangemanget i Halmstad.

Jag var på VM i Tyskland i fjol. Där togs allt på högsta allvar. Utöver att det var strul med internet-uppkopplingen på ett par av arenorna hade jag verkligen inget att klaga på. Inget. Allt var perfekt arrangerat. Helt enkelt superproffsigt.

Det var moderna arenor med stora, och rymliga mediautrymmen. Grymt proffsiga speakers. Och fantastisk service.

Så har det verkligen inte varit på den medeltida Örjans vall i Halmstad. Vid en dubbelkoll med Hallands-Postens reportrar på plats i dag så bekräftades uppgiften om att den lokala EM-organisationen provades under För-EM.

Och det gör mig orolig.

Hallands-Postens duo sa förresten även att speakern hade jobbat som engelsklärare. Fast det kan väl inte stämma? För i så fall riskerar ett par generationer Halmstadsbor ha problem med uttalet.

För speakerns insats var löjeväckande. Det var verkligen inte många japanska namn som blev rätt. Dåligt. Men värre var att han inte ens klarade av att säga vad amerikanskorna heter.

Jag är ingen mästare på fonetisk stil. Så jag skriver uttalet på mitt sätt. Men de här spelarna hade USA tydligen med sig till Halmstad:
* Håpo Sole
* Kristi Rampååne
* Sydney Le-Rå
* Heather Oh Really
* Lårin Cheni
* Abby Wåmmbasch
* Me-gan Rappin-jo-E.
Eller ja, Rapinoes namn uttalades även på ytterligare minst två sätt.

Eftersom de sällan har speakers i korpen är det kanske inte rätt att säga att mannen i Halmstad höll korpenklass.
Fast jag gör det ändå. För landslagen har med sig mediafolk som man kan fråga, så finns det ingen ursäkt för att kalla USA:s halvkända målvakt för Håpo Sole.

Så lova att den här pajasen inte sköter snacket under EM. Lova det för svensk fotbolls trovärdighets skull.
För som jag ser det finns det få saker i ett arrangemang som är mer pinsamma som speakers som inte kan uttala spelarnas namn på ett riktigt sätt.

Utöver den usla speakern så höll inte heller de bajjamajjor som fungerade som mediatoaletter någon EM-klass. Inte heller listorna över ackrediterade reportrar som låg i arenans entré. Eller mediaservicen i presscenter.
Ja, utöver att det var presskonferenser och mixad zone efter matchen, skulle jag nog säga att arrangemanget i Halmstad snarare påminde om det man stöter på vid division I-matcher än om det jag upplevde under VM i fjol.

Organisationskommittén har med andra ord hysteriskt mycket arbete att göra om EM 2013 ens skall vara värt att jämföra med VM 2011.

Laddad för repris av VM-finalen

Det är strax dags att sätta sig i bilen och köra ner till Halmstad igen. Det är ju inte varje dag som vi har en chans att uppleva en repris av den senaste VM-finalen på svensk mark.

Fast jag känner att det lär bli ett fiasko för arrangören. För jag tippar att det inte ens blir en fyrsiffrig publiksiffra. Visst, matchen börjar 13.00 för att kunna tv-sändas på bra tid i Japan. Och 13.00 en måndag är förstås en extremt dålig tid.
Men publiksiffran för Sverige–USA i lördags 2752 visar också att marknadsföringen av trenationsturneringen, som också kallas För-EM, har misslyckats totalt.

Hoppas förbundets PR-folk har en bättre plan för att marknadsföra nästa års EM-slutspel. Och att de börjar nu.

Men till dagens match. Det lär dröja innan vi får se en match på högre nivå i Sverige. För inte ens nästa års EM-final lär hålla så hög klass som dagens prestigeladdade möte mellan Japan och USA.
Jag träffade Pia Sundhage i Algarve i mars, dagen efter lagens möte i Algarve cup. Då vann Japan med 2–1. Och matchen dessför innan var VM-finalen, som ju japanskorna också vann – fast då efter straffläggning.
Sedan dess har lagen spelat 1–1 i en trenationsturnering i Japan.

USA har alltså inte besegrat japanskorna på tre matcher. Det trots att de haft överlägset flest klara målchanser i matcherna. Men Japan har försvarat sig uppoffrande, och kontrat vasst.
När jag träffade Sundhage valde hon att flytta över pressen på Japan, vilket jag skrev om här.

Jag har förstått på tv-klipp med de amerikanska spelarna – som den här intervjun med Alex Morgan – att de är lätt frustrerade över att inte ha besegrat Japan på länge. Därför skulle en seger för USA i dag vara extremt viktig.
Det tror jag även Sundhage är medveten om – även om hon sa annat i Algarve.

USA sparade några spelare mot Sverige. Jag tror att Sundhage formerar sin startelva så här i dag: Hope SoloAmy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’HaraHeather O’Reilly, Shannon Boxx, Carli Lloyd, Megan RapinoeAbby Wambach och Alex Morgan.
Japans lag är lite mer svårt att förutse. Men jag räknar med att Homare Sawa spelar. Och med undantag av skadade mittbacken Azusa Iwashimizu skulle det kunna bli samma startelva som i VM-finalen: Ayumi KaihoriYukari Kinga, Kyoko Yano, Saki Kumagai, Aya SameshimaMizuho Sakaguchi, Sawa – Shinobu Ohno, Nahomi Kawasumi, Aya MiyamaKozue Ando.

Hur går det då? Jo, jag tror att USA vinner med 2–1. Och här ser ni en målskytt:

Alex Morgan

Alex Morgan

För Japan tror jag att Aya Sameshima är lite mer på hugget än i lördags…

Aya Sameshima

Aya Sameshima gäspar

…och att Nahomi Kawasumi blir målskytt.

Nog spekulerat. Nu är det strax avresa. Matchen direktsänds för övrigt på tv i Sverige också. Fast den går i kanalen som ingen har – Tv4 Sport Extra. Avspark är 13.00.

Dennerby bör spela OS-elvan mot både USA och Japan

I går samlades det svenska landslaget inför den stundande trenationsturneringen.

Det är dock mer än bara två vänskapsmatcher mot de senaste VM-finalisterna som skall spelas. Det är ju i praktiken nu som OS börjar.

Thomas Dennerby har tagit ut de 22 spelare som han också tänker ta med till Storbritannien. 18 i truppen, och fyra som reserver på plats.
I och för sig läser jag på förbundets hemsida att Dennerby fortfarande håller en dörr öppen för Sara Larsson. Han säger:

”Hennes rehab har tagit lite längre tid än vi hoppats. Jag kommer att ha tät kontakt med Sara följande dagar. Det börjar närma sig deadline för henne att bli klar till OS.”

Men att Larsson skall hinna komma i OS-form känns inte trovärdigt. Tråkigt för henne, och för landslaget. Men vi måste satsa på nya spelare.

Dennerby brukar arbeta med kontinuitet när det gäller startelvan. Han tar alltså ut elva spelare, och sedan låter han dem spela i match efter match. Bara skador eller rejäla formsvackor kan ändra i elvan.
Från fjolårets succélag i VM är fem spelare borta. Det handlar om Larsson, Charlotte Rohlin, Linda Forsberg, Therese Sjögran och Josefine Öqvist.

På ett år skall alltså hälften av startelvans utespelare bytas ut.

Hittills har förbundskaptenen testat friskt. Men nu får det vara slut med prov. Med bara tre landskamper kvar till OS är det nu hög tid att välja vilka spelare som skall få förtroendet, och satsa på dem.

Framför allt gäller det här i mittförsvaret, där de utvalda bör ges 90 minuter i alla tre matcherna för att spela ihop sig.
Enligt svenskfotboll.se kommer Malin Levenstad och Emma Berglund bilda mittlås mot USA. Således bör de få förtroendet i OS också.

Dennerby konstaterar på förbundets hemsida att det blir hårt fokus på defensiven fram till OS.

”Med en bra defensiv blir också offensiven bra.”

Väljer man motståndare som USA och Japan så är det ofrånkomligt att man får träna försvarsspel. Och även om Berglund och Levenstad spelat i U-landslag ihop så skall det bli intressant att se hur de klarar sig mot två av världens tre bästa landslag.

Hur kommer då Dennerby att formera resten av startelvan?

Jag tror att han väljer att satsa på 4-2-3-1, även om han testade 4-4-2 i andra halvlek mot Skottland senast.
Även om jag själv kunde tänkt mig ett annat val är det självklart att Hedvig Lindahl kommer att vakta målet.
Ytterbackarna är också självklara. Där spelar Annica Svensson och Sara Thunebro.

De båda defensiva mittfältarna blir Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist. Här hissar jag dock två varningsflaggor.
Först tycker jag inte att det har lyst om Dahlkvist i Tyresö under våren. Visst måste några spela biroller i ett så stjärnspäckat lag. Men jag hade ändå hoppats mer av Dala. Förhoppningsvis toppar hon dock formen till OS, precis som hon gjorde till VM i fjol.
Fischer har sett riktigt trög ut i damallsvenskan, det jag sett henne. Och det går riktigt fort när USA och Japan trillar boll. Jag hoppas att Linköpingsspelaren hänger med. Jag kan inte säga att jag känner mig inte säker på det.

Som spjutspets är förstås Lotta Schelin självskriven. Hon är vår enda riktiga världsstjärna, och måste vara i absolut toppform i månadsskiftet juli/augusti om vi skall ha minsta medaljchans.

Det är bland de tre offensiva mittfältarna som det kan bli kamp om platserna. Men visst, systemet är byggt för att göra plats för Caroline Seger. Så hon kommer ju att spela centralt.
Sedan hoppas jag att Dennerby väljer att sätta Sofia Jakobsson och Antonia Göransson på varsin kant. De båda 90-talisterna var lite för tunna i VM i fjol. Men båda har under året vuxit ut till internationella toppspelare.
För mig är Jakobsson helt given till höger. Då vill man balansera laget så att vänstersidan blir lite mer defensiv. Och visst är även Göransson ett offensivt alternativ. Men hon har fått lära sig göra ett stort defensivt jobb i Potsdam. Och jag tror att hon är redo.

Tänker jag rätt? Och tänker jag som Dennerby? I morgon får vi ett första svar. Jag väntar spänt.

* I morgon i Halmstad är det ju USA som står för motståndet. Jag spekulerade ju här i huruvida USA:s spelare kommer att söka sig mot Europa efter OS.
De svenska lag som funderar på att värva amerikanskor kan med fördel använda sig av den här färska tv-intervjun med Hope Solo som lockbete. För bättre reklam för damallsvenskan går det väl knappt att få?

Blondiner mot brunetter

När jag senast var och tittade på det amerikanska landslagets träning körde de blondiner mot brunetter i olika tävlingar.

Det verkar vara ett återkommande tema för amerikanskorna. I varje fall indikerar den här bilden det.
I min lilla klubb kör vi ofta gamla mot unga. Men indelning efter hårfärg kanske är lika bra…

Även om herrarnas EM av naturliga skäl hamnar i fokus för tillfället så är det ju bara drygt två dagar till tjejernas trenationsturnering mot just USA och Japan, och man börjar lite lätt bygga upp förväntningarna.
För det skall bli väldigt intressant att se hur det svenska laget står sig mot två av världens tre bästa lag. När jag såg matcherna mot Tyskland och USA i Algarve väcktes väldigt många tvivel på det svenska försvarsspelet.

Skadan på Charlotte Rohlin, och det faktum att Sara Larsson inte hinner komma i matchform till OS, har inte minskat min oro. Jag hoppas verkligen att vi kan få några positiva svar den kommande veckan.

Såväl USA som Japan kommer med absolut starkast tänkbara trupp, så det blir två rejäla värdemätare på lördag och onsdag.

USA har sin OS-trupp. Jag har ju redan berättat att Pia Sundhage sedan en tid offentliggjort vilka 18 spelare hon satsar på till spelen i London. Men jag har ju inte skrivit ut truppen. Den ser ut så här:

Målvakter: Hope Solo och Nicole Barnhart,
Backar: Rachel Buehler, Amy LePeilbet, Heather Mitts, Kelley O’Hara, Christie Rampone och Becky Sauerbrunn.
Mittfältare: Shannon Boxx, Lauren Cheney, Tobin Heath, Carli Lloyd, Heather O’Reilly, och Megan Rapinoe.
Forwards: Sydney Leroux, Alex Morgan, Amy Rodriguez och Abby Wambach.

De fyra reserver som kommer att åka med till London blir målvakten Jill Loyden, backen Meghan Klingenberg, mittfältaren Lori Lindsey samt Göteborgs forward Christen Press.

Japan har inte offentliggjort sin OS-trupp ännu. Men förbundskapten Norio Sasaki har med följande spelare till Sverige:
Målvakter:
Ayumi Kaihori (INAC Kobe Leonessa) och Miho Fukumoto (Okayama Yunogo Belle).
Backar:
Yukari Kinga (Inac), Kyoko Yano (Urawa Reds Ladies), Azusa Iwashimizu och Saori Ariyoshi (NTV Beleza), Aya Sameshima (Montpellier) och Saki Kumagai (FFC Frankfurt).
Mittfältare:
Homare Sawa, Nahomi Kawasumi och Asuna Tanaka (INAC Kobe Leonessa), Aya Miyama (Okayama Yunogo Belle), Megumi Kamionobe (Albirex Niigata Ladies), Mizuho Sakaguchi (NTV Beleza) och Rumi Utsugi (Montpellier).
Forwards:
Kozue Ando (Duisburg), Shinobu Ohno och Megumi Takase (INAC Kobe Leonessa), Yuki Nagasato (Turbine Potsdam), Ami Otaki (Lyon) och Karina Maruyama (Speranza F.C. Osaka Takatsuki).

Notera att Mana Iwabuchi från NTV Beleza har tvingats lämna återbud på grund av skada. Hennes ersättare är Maruyama, och just det, det var ju hon som tystade Tysklands VM-drömmar i fjol.

Hamnar formtoppad Jakobsson i Potsdam? Och Thunebro i Lyon?

Sofia Jakobsson visar tidig OS-form. I dag gjorde hon för tredje ligamatchen i rad nämligen Rossiyankas första mål.
Jakobssons fullträff kom i 15:e minuten, och betydde ledning med 1–0 i en match de redan klara mästarinnorna vann med till slut med 2–1 borta mot Kubanochka.

I konkurrens med Sara Thunebro är Jakobsson det hetaste namnet under den silly season som nu är i gång. Hennes kontrakt i Ryssland går ut vid månadsskiftet, så dragkampen lär redan vara i gång. Rossiyanka lär vilja behålla sin guldklimp. Även Turbine Potsdam har nämnts. Och Umeå. Och…

För även om det inte har märkts jättemycket i Sverige ännu så är vi mitt inne i det som kan bli tidernas silly season. Ligorna i Tyskland och Frankrike är färdigspelade, och det rapporteras dagligen om klubbyten.

I Tyskland började ju för övrigt sommarens heta övergångar göras klara redan i vinterfönstret. Som vanligt var Frankfurt mest aktivt, och gjorde klart med backarna Bianca Schmidt och Babett Peter från Turbine Potsdam samt Simone Laudehr från Duisburg.
Men även Wolfsburg var tidigt ute genom att i vintras knyta upp Viola Odebrecht från Potsdam och Duisburgs landslagsaktuelladuo Luisa Wensing och Alexandra Popp.

Potsdam försökte fylla de framtida luckorna genom att värva Alex Singer från Dalsjöfors och Margret Lara Vidarsdottir från Kristianstad. Singer gjorde succé, medan Vidarsdottir redan tvingas lämna efter ett halvår. Alla tror att isländskan återvänder till Skåneklubben. Och då blir det väl så…

Nu efter avslutad ligasäsong har övergångarna exploderat i Tyskland. Jag har ingen totalkoll, men här är några nyheter kring de fyra topplagen:

* Potsdam: Fortsätter att tappat bärande spelare. Duktiga Isabel Kerschowski har skrivit på för Leverkusen.
Lagkaptenen Jennifer Zietz stannar kvar. Men hon drog av korsbandet i sista ligamatchen, och missar sannolikt hela nästa säsong. Spel före jul känns i alla fall otänkbart. Lika illa gick det för ett av klubbens nyförvärv. Johanna Elsig drog av sitt korsband i sin sista match för Bayer Leverkusen.
Jobbigt läge för de tyska mästarinnorna alltså.
På pluskontot finns dock Sara Doorsoun-Khajeh från Bad Neuenahr samt amerikanska Keelin Winters från Seattle Sounders samt Stefanie Mirlach, från Bayern München. De två sistnämnda är båda tidigare U20-världsmästare. Och så ryktas det alltså om att Sofia Jakobsson kan vara på väg in.

* Wolfsburg: Har värvat U20-landslagsspelaren Carolin Simon från nedlagda Hamburg. Samt de båda U19-landslagsspelarna Lina Magull och Annabel Jäger från nykomlingen Gütersloh. Ser ut att kunna få ett riktigt starkt lag till hösten.

* Frankfurt: Har släppt backarna Ria Percival (till Jena) och Gina Lewandowski (till Bayern München). Samt förstås Jessica Landström till Djurgården. Kanske kan även Sara Thunebro vara på väg bort. Där ryktas det om Lyon.
Men med tanke på att man redan värvat tre landslagsstjärnor, och bör få tillbaka ytterligare tre toppspelare (Nadine Angerer, Kim Kulig och Ali Krieger) från långtidsskador så är laget redan grymt starkt på pappret.
Men FFC har inte slagit sig till ro värvningsmässigt ännu. Man jagar även storstjärnan Celia Okoyino da Mbabi.

* Duisburg: Har flyttat upp tre talangfulla juniorer. Men med tanke på vilka tunga namn som lämnar så måste nog klubben öppna plånboken, om inte nästa säsong skall bli en riktig mellansäsong.

I Frankrike är det Lyon och PSG som stått för de stora värvningarna hittills. Man kan säga att klubbarna har bytt stjärnor.

PSG hämtar nämligen Louisa Necib och Laura Georges i Lyon. De båda VM-spelarna från i fjol har inte riktigt platsat i mästarlaget under våren.

Å andra sidan värvar Lyon landslagsmittfältaren Elise Bussaglia från PSG. Och det senaste ryktet placerar alltså även Sara Thunebro i Lyon.

Den närmaste tiden kommer klubbarna i Tyskland och Frankrike först göra sina nationella övergångar. Därefter blir det dags att värva internationellt. Och det är då det kan bli riktigt intressant.
För det finns ju mängder med internationella toppnamn på marknaden.

Efter OS är till exempel sannolikt hela USA:s landslag tillgängligt. Och spelare som Alex Morgan, Hope Solo, Lauren Cheney, Carli Lloyd, Heather O’Reilly, Megan Rapinoe, Sydney Leroux och Abby Wambach är förstås extremt eftertraktade.
Visst, ungefär hälften av dem spelar nu i WPSL eller W-league. Men såvitt jag uppfattat är båda de ligorna färdigspelade i augusti. Sedan borde spelarna vara tillgängliga.

Nästa stora mästerskap är ju inte förrän 2015. Så de flesta amerikanskorna borde vara sugna på lite klubbfotboll under kommande säsonger. Och då WPS är skrotad för alltid tycker jag att många av dem borde blicka mot Europa.
Eller mot Asien. För kanske kan även japanska Nadeshiko League locka några av amerikanskorna. Inac Kobe Leonessa har ju redan gjort ett närmande mot Wambach.

Det vore förstås kul om någon damallsvensk klubb kunde kontraktera några av amerikanskorna. Men finns pengarna?
Med tanke på hur dåligt många av klubbarna låg till redan innan säsongen, och på hur lågt publiksnittet har varit hittills, så lär det inte vara mycket utrymme för stora damallsvenska sommarvärvningar. Eller?

Här är äntligen de utlovade bilderna på USA

USA:s OS-lag är på plats i Göteborg, vilket du kan se i det här inslaget. På lördag kommer de att se Jitex ta emot Vittsjö, och sedan väntar ju trenationsturneringen mellan Sverige, USA och Japan från och med nästa helg.

Jag har ju sedan länge lovat ett andra bildspel på amerikanskorna. Jag är inte alltid blixtsnabb, men till slut infriar jag mina löften. Och nu är det dags.

Det första bildspelet på USA tog jag för övrigt i Frankfurt, inför VM-finalen i fjol. Det går att se här.

Dagens bilder är alltså inte tagna i dag, utan den 6 mars på Ferreiras stadion just utanför Albufeira på portugisiska Algarvekusten. Det var där USA tränade dagen innan 4–0-segern mot Sverige i Algarve cup i våras.
På bilderna ses Pia Sundhage, Hope Solo, Ashlyn Harris, Meghan Klingenberg, Heather Mitts, Whitney Engen, Kelley O’Hara, Heather O’Reilly, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Sydney Leroux, Stephanie Cox, Becky Sauerbrunn, Lori Lindsey, Tobin Heath, Amy Rodriguez och Lauren Cheney.
Håll till godo.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Eftersom mina tidigare bilder på USA:s landslagsspelare har lockat besökare från hela världen till bloggen tänkte jag även köra en kort introduktionstext på engelska:

In English:
These pictures showing the US Soccer WNT (Womens National Team) are taken on march 6th at the Fereiras Stadium just outside Albufeira in Portugal. The WNT were there for the Algarve Cup 2012.
The pictures are showing coach Pia Sundhage and the following players: Hope Solo, Ashlyn Harris, Meghan Klingenberg, Heather Mitts, Whitney Engen, Kelley O’Hara, Heather O’Reilly, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Sydney Leroux, Stephanie Cox, Becky Sauerbrunn, Lori Lindsey, Tobin Heath, Amy Rodriguez och Lauren Cheney.

It was the day after the game there USA lost to Japan, and the day before the victory against Sweden. Some players like Christie Rampone, Alex Morgan, Abby Wambach and Shannon Boxx were not attending the training session because they had played 90 minutes the day before.

If you want to se more pictures of the US Soccer WNT I also took a lot of photos of them in Frankfurt two days before the World Cup final last year. See them on this link.

Med Cheney på bänken – då har Sundhage lyxproblem

Jag twittrade i slutet av första halvleken i natt att:

”USA är kass, men har sylvassa Alex Morgan, och har vänt 0–1 till 2–1 på två heta minuter.”

Att säga att amerikanskorna var kass var förstås en förenkling för att få in budskapet på 140 tecken. Mer nyanserat kan man säga att USA i första halvlek hade väldigt svårt att få till fler än två–tre passningar i rad.

Och för ett lag som bygger sitt spel på bollinnehav är det förstås frustrerande. Men efter paus var det gamla vanliga USA igen. Huvudskälet till det var Lauren Cheney – som måste vara en av världens allra bästa passningsspelare. Kanske den allra bästa.

Att Cheney för tillfället är bänkad av Pia Sundhage säger en hel del om vilka lyxproblem svenskan har.

Men om Cheney fortsätter att spela som i natt så kommer det inte att gå att hålla henne utanför startelvan. Vad var det då som var så bra?

Cheney kom in i stället för Carli Lloyd på det centrala mittfältet i halvtid, och utstrålade lugn och säkerhet. Alltid spelbar, stark i kroppen – och hundraprocentig i passningsspelet.

Lloyd och Shannon Boxx skall nog inte vara så säkra på sina platser på det centrala mittfältet. För tidigare har Cheney konkurrerat mer som forward eller yttermittfältare. Men med den bollsäkerhet som hon besitter känns hon som en klockren innermittfältare.
Det blir spännande att se utvecklingen i de kommande landskamperna i Sverige.

Sundhage bygger sitt lag kring trygghet. Hon har redan nominerat sina 18 OS-spelare, och hon har varit tydlig i hur startelvan ser ut. Men ibland tvingas hon till ändringar. Som när Alex Morgans toppform gjorde att man övergav 4-2-3-1 för 4-4-2 för att göra plats för Abby Wambach i laget.

Och fortsätter Cheney spela så här tvingas nog Sundhage tänka om. Jag tycker om Lloyd och hade helst sett att Boxx får stiga åt sidan. Risken är dock kanske att laget blir lite väl offensivt balanserat då. Så känslan är att det trots allt är Carli Lloyd som sitter löst.

Slutresultatet då?
Jo, USA vann med 4–1. Alex Morgan gjorde 3–1 efter ett nytt klassmål där hon sprang förbi en kinesisk back och avslutade distinkt.
Det avslutande målet var dagens läckraste. Abby Wambach löpte med ett inkast från Morgan från högerkanten. Ur dålig vinkel smällde Wambach upp bollen i nättaket, troligen med liten touch i ribbans bakre del. Snyggt och distinkt.

Kinas unga lag – ingen spelare är äldre än 25 år – hade inte något att komma med efter paus. USA dominerade totalt. Alltså en ganska stor scenförändring mot den första halvlek som jag skrev om i förra inlägget.

USA är definitivt tillsammans med Japan de stora guldfavoriterna i London i sommar. Så här spelade amerikanskorna:
Hope SoloAmy LePeilbet (Sydney Leroux, 81), Christie Rampone (Becky Sauerbrunn, 62), Rachel Buehler, Kelley O’HaraHeather O’Reilly (Amy Rodriguez, 46), Carli Lloyd (Lauren Cheney, 46), Shannon Boxx, Megan Rapinoe – Alex Morgan och Abby Wambach.
Publiksiffran var för övrigt 18573 – utsålt.

Några höjdpunkter från matchen har jag inte hittat ännu. Men här i alla fall lite röster efter matchen.

Ett ovanligt onödigt uttalande av Prytz

Som man inom damfotbollen – jag är ledare för FC Kabel Åttio i division V Borås – får man ofta höra nedvärderande saker om spelet och sporten.

Det verkar finnas någon form av acceptans för att man skall sparka på damfotbollen. Eller värre, det verkar vara självklart att man skall sparka på damfotbollen.
Jag kan inte säga att jag orkar hugga tillbaka varje gång, för det vore långt ifrån sant. Man är ju inte alltid sugen på att debattera. Därför låter jag ibland kommentaren få stå oemotsagd. Och det kan man förstås ha olika uppfattningar om.

Igår var det upptaktsträff för söderettan för herrar. Jag var inte där och hörde med egna öron. Men som jag fått det berättat sa Örgrytes tränare Hans Prytz, ja han som varit i Jitex så sent som ifjol, så här:

”Jag har äntligen kommit ur damträsket.”

Jag var som sagt inte där, och vet inte på vilket sätt Prytz sa de där orden. Men oavsett och det var skämtsamt eller inte så var det otroligt onödigt. Ingen har något att vinna på den typen av skitsnack. Varken Prytz eller damfotbollen. Tyvärr.

* Till roligare saker. Piteås australiska målvakt Lydia Williams höll nollan i sin allsvenska debut i söndags. Sedan dess har hon dessutom fått två fina priser. Dels valdes hon till Australiska Westfield W-leagues bästa målvakt. Dels prisades hon som spelarnas favorit i ligan. Läs mer om priserna här.
Bästa spelaren totalt i W-league blev Williams före detta lagkompis i mästarlaget Canberra United, mittfältaren Sally Shipard. Shipard spelar för tillfället för Bayer Leverkusen i Frauen-Bundesliga.

* En efter en skriver USA:s landslagsspelare på för lag i de båda amerikanska division II-ligorna USL W-league och WPSL Elite League.
Jag har tidigare berättat att Hope Solo, Alex Morgan och Sydney Leroux valt att skriva på för Seattle Sounders i W-league, och att Heather O’Reilly valt Boston Breakers i Elite League.

Nu är det klart att den namnkunniga Sounderstrion får sällskap av ytterligare två amerikanska landslagsspelare i form av Megan Rapinoe och Stephanie Cox. Dessutom är Mexikos landslagsspelare Veronica Perez klar för Sounders. Här är ett klipp från Sounders första träningsmatch med fem av de sex stjärnorna i laget.

Senaste landslagsspelare att skriva på för en amerikansk klubb är Tobin Heath. Hon skall spela för New York Fury i WPSL Elite League.
Utan att ha koll på hur långa kontrakt det handlar om är ju känslan att hoppet om att få se huvuddelen av de amerikanska stjärnorna i Europa efter OS minskar för varje dag.