Kategoriarkiv: FC Rosengård (LdB FC Malmö)

Potsdam öppnar vägen för Tyresö

Publicerad den av
4

Tyresö körde som väntat över Fortuna Hjörring, och vi har ett svenskt lag i kvartsfinal av Champions League. Medan Tyresöspelarna kunde fira en bra avslutning på året fick de hjälp i sin strävan efter att kunna gå hela vägen.

För i Lyon stod Turbine Potsdam för årets kanske största skräll. Ja, jag vet att Potsdam är rankat som tvåa i Europa.
Men Potsdam har byggt nytt lag, och man var inför säsongen förhållandevis nederlagstippade i Tyskland. Och att slå Lyon i dubbelmöte har inte något lag lyckats göra sedan Duisburg i kvartsfinal av Champions League 2009. Att vinna på Stade Gerland har inget lag gjort sedan Juvisy den 10 september 2006. Så visst var det här en jätteskräll.

Lyon är nog i och för sig också lite sämre än förra säsongen. Men det franska storlaget har ändå gått som en slåttermaskin genom den franska ligan. Och man vann bortamötet med 1–0. Inget talade för att Potsdam skulle orka vända.

Oddsen för tysk skräll förbättrades inte direkt i elfte matchminuten i dag när Camille Abily säkert satte 1–0 på Lara Dickenmann:s fina inspel.

Men Bernd Schröder har gjort det igen. Han har byggt ett lag av ett gäng talanger. Stefanie Draws kvitterade när hon nickade in en vänsterhörna från Lia Wälti i minut 33.

Själv började jag följa matchen mer noggrant i början av den andra halvleken. Jag tyckte direkt att Potsdams unga lag – i dagens startelva hade man bland annat  tonåringarna Pauline Bremer och Ada Stolsmo Hegerberg – spelade väldigt klokt. De försökte hela tiden spela sig fram på ytan bakom Lyons offensiva ytterbackar. Känslan var att de skapade oro i hemmalaget.

Trots att Potsdam hade svårt att skapa chanser darrade ett par Lyonspelare. Målvakten Sarah Bouhaddi var exempelvis ute på ett par riktigt vådliga utflykter.

I minut 72 pekade domare Kateryna Monzul från Ukraina på straffpunkten. Hon menade att Saki Kumagai hade tagit bollen med högerhanden. Kumagai själv pekade på kinden. Och efter att ha sett ett par repriser tror jag att japanskan kan ha rätt – och att straffen är feldömd. Men säker är jag inte. Huvudkameran var placerad i en väldigt dålig vinkel, så det är svårt att se exakt var bollen tog.

Straff blev det dock. Och den satte norska Maren Mjelde säkert. Matchens sista 20 minuter följde jag med spänning. Lyon vräkte på allt de hade framåt. Men Potsdam försvarade sig lugnt och säkert.

Och när slutsignalen ljöd var skrällen ett faktum.

När kvartsfinalerna lottas om en vecka finns inte storlaget Olympique Lyonnais med. Däremot är Neulengbach, Torres, Birmingham och Barcelona där. De nämnda fyra lagen har inget med slutsegern att göra. Men tänk om de fyra hamnar på samma halva i slutspelsträdet…

Övriga fyra lag är klasslag, även om Arsenal har varit sämre än vanligt i år. Men om Londonklubben värvar bra i vinter kanske de kan skaka om de tre stora till våren. Arsenal är alltså outsidern.

De tre stora är Wolfsburg, Potsdam – och Tyresö. Även om det inte på något sätt är lätt att möta Potsdam heller, så ökade dock Tyresös chanser att vinna turneringen rejält i kväll.

För damfotbollen var det uselt att det lag som drar flest åskådare, och mest intresse – är utslaget. För konkurrenterna var det perfekt.

Men dagens resultat sätter återigen fokus på hur snett upplägget för lottning och seedning har varit. Att ha fri lottning från åttondelsfinalerna i herrarnas Champions League är ok. Men damernas turnering är inte redo.

Att vi på vägen har tappat lag som PSG, Lyon och Malmö är inte bra för sporten. Till nästa turnering bör man kolla över rankningssystemet. Och man bör införa seedning minst i åttondelsfinalerna. Kanske också i kvartsfinalerna.

Det jag såg av Tyresö i dag så imponerade laget med sitt anfallsspel i den första halvleken. Marta:s passning till Kirsten van de Ven:s mål var läcker. Samma ord används med fördel för att beskriva Veronica Boquete:s frisparksmål.

Jag hann dock inte se så mycket. Planen är att se om matchen i morgon. Eller i alla fall den första halvleken.

Malmös match från i går har jag däremot hunnit se i sin helhet nu. Och jag blev mer övertygad om att det är de brister i båda straffområden som jag skrev om i går som fällde avgörandet.

Ser man till dubbelmötet i sin helhet hade Malmö 24 avslut, mot Wolfsburgs 22. Men medan 15 av Malmös gick utanför, och ett i målramen, så sköt Wolfsburg 14 av sina mot mål. Alltså 14–8 till Wolfsburg i avslut mot mål. Och 15–8 till Malmö i avslut utanför. Där är skillnaden mellan lagen.

Malmö nära – men ändå långt ifrån

Publicerad den av
4

England är höstens segrarland i Champions League. Mycket talar nämligen för att just England blir enda land som har med två lag till vårens kvartsfinaler.

Både Arsenal och Birmingham säkrade nämligen sina avancemang i kväll. Det gjorde även spanska Barcelona och tyska Wolfsburg. Tyskland kan fortfarande också få med två lag till kvartsfinal. Men då måste ju Potsdam stå för en bragdvändning borta mot Lyon.

För Sverige blir det dock maximalt ett kvartsfinallag den här säsongen. Malmö var nämligen ett nummer för litet i dubbelmötena med Wolfsburg, som vann med totalt 5–2. Tyskorna har därmed spelat totalt 13 matcher i Champions League. Facit är tolv segrar och ett kryss.

Chansmässigt stod Malmö upp väl. Totalt i dubbelmötet kan nog de svenska mästarinnorna haft fler öppna lägen än de tyska. Men fotboll är en sport där väldigt mycket avgörs i planens båda straffområden. Och i dem var tyskorna klart vassast.

Sedan är det förstås tråkigt att annars så stabila Thora Helgadottir gör en jättetavla i en match där man inte har råd med misstag.

Skall man vara positiv kan man konstatera att Malmö ändå har lyft sig under året. I våras var det i princip förnedring när Lyon vann med totalt 8–0. Mot Wolfsburg levde dubbelmötet ända in i slutminuterna. Och om Sara Björk Gunnarsdottir hade gjort 2–2 på sitt öppna kvitteringsläge i minut 76 – då hade det kanske till och med kunnat bli en vändning.

Nu gick skottet i stället en knapp halvmeter utanför Almuth Schult:s mål. Och Gunnarsdottir fick nöja sig med att bli ettmålsskytt. Utanför sköt även Manon Melis när hon var fri i den första halvleken. Det håller inte att missa mål i så bra lägen.

Hemma i damallsvenskan har Malmöspelarna råd att bränna några öppna målchanser per match, och ändå vinna. Det går däremot inte mot europeiska topplag som Wolfsburg.

Men kan Malmö förbättra kvaliteten på avsluten till nästa år, på samma sätt som man förbättrat sitt kollektiva försvarsspel sedan i våras, då kommer laget att vara en het finalkandidat i 2014/15 års turnering.

I den pågående ställs däremot hela det svenska hoppet numera till Tyresö.

Svårt läge för Malmö i WCL

Publicerad den av
Svara

Det är intressant att se vad kring damfotbollen som blir stora nyheter. Bilgate väcker uppenbarligen riktigt heta känslor. Och det förstås med rätta.

Men att huvudpersonen Therese Sjögran i morgon spelar en av svensk damfotbolls allra viktigaste matcher för året verkar däremot inte engagera så många. För är det någon som sett en enda artikel om den avgörande matchen i Champions League mellan svenska och tyska mästarinnorna?

Tyvärr är intresset för damfotboll på klubbnivå minimalt. Det är landslagen som gäller, nästan till 100 procent. Det förstår man ju inte minst av att toppmatchen Wolfsburg–Malmö inte går att se på någon annan svensk kanal än Eurosport. Det trots att det är landslagsuppehåll inom herrfotbollen, med följd att det inte spelas några matcher i morgon kväll.

Men här i bloggen tänkte jag i alla fall uppmärksamma de åtta matcher som spelas i morgon och på torsdag. Det handlar om årets sista matcher i Champions League. Vi skall få fram de åtta lag som lottas in i kvartsfinalerna i Nyon, Schweiz klockan 14.00 den 21 november. För det är nästa steg på väg mot den final som spelas den 22 maj på Estádio do Restelo i Lissabon.

Jag har inte uppmärksammat helgens matcher tidigare eftersom jag jobbade med annat och inte hade någon möjlighet att se matcherna. Jag har fått nöja mig med klippen med höjdpunkter som är bifogade här nedan.

Hursomhelst, här är en lägeskoll i samtliga åtta åttondelsfinaler:

VfL Wolfsburg–LdB FC Malmö. Står 2–1.
Avspark i morgon 19.00.
Tips: 75–25 till Wolfsburg.
TV: Sänds på Eurosport med start 19.00.
* Malmö ser ut att ha gjort en kanonmatch i lördags. Men vad hjälper det när man ändå förlorade. För hemmaförluster brukar vara väldigt dyrköpta i dubbelmöten av det här slaget.

Nu måste ju Malmö göra minst två mål i Wolfsburg. Det blir riktigt svårt, då tyskorna är ett extremt målsnålt lag, som inte har släppt in två mål på hemmaplan på just över ett år. Ramona Bachmann verkar dock ha konserverat formen, vilket ger Malmö visst hopp. Och på bilderna såg Manon Melis pigg ut, trots att hon missade flera öppna lägen. Hemmalaget får klara sig utan fotskadade Maren Tetzlaff. Men det bör inte vara något större problem, då Wolfsburg har en stark och bred trupp.

Eftersnacket till lördagens match handlade bland annat om varför det finns krav på att använda kvinnliga domare i Champions League. Jag står bakom Therese Sjögran i den kritik hon framför i länkad artikel. Däremot förstår jag att domaren blåser straff till Alexandra Popp. På några av reprisbilderna ser man att det inte skall vara straff. Men på några ser det ut som att Malin Levenstad är ett halvsteg efter, vänder ryggen till, sträcker ut högerbenet mot Popp, som faller. I det läget hade jag blåst straff. Så där hade Malmö otur.

Bilder på straffsituationen, och målen från matchen, i Malmö finns här:

Och här är länk till ett klipp med betydligt fler höjdpunkter.

FC Zürich–FC Barcelona. Står 0–3.
Avspark i morgon 19.00.
Tips: 5–95.
TV: Sänds av Barcelona på fcbarcelona.cat.
* I ett blåsigt Barcelona hade Barca rejäl medvind i helgen. Segern med 3–0 ger laget ett läge som man knappast kan tappa i bortamötet i Schweiz. Zürich måste anfalla, men får inte släppa in några mål. För gör Barca ett, då måste Zürich plötsligt göra fem. Det här vinner Barca. Det blir alltså spanskt i kvartsfinal.

Höjdpunkter från första matchen ser du på den här länken. Känslan från klippet är att nivån på de båda lagen egentligen inte är tillräcklig för WCL-kvartsfinal. Men det gäller flera av lagen i åttondelsfinalerna. Och som bekant gav ju seedning och lottning tyvärr utrymme för att topplagen skulle slå ut varandra redan på ett tidigt stadium.

Glasgow City–Arsenal Ladies. Står 0–3.
Avspark i morgon 20.00.
Tips: 1–99.
TV: Hittar jag någon länk kommer den att läggas upp här.
* Det är utsålt på Petershill Park i Glasgow. Fast det hjälper knappast hemmalaget. Arsenal är minst ett nummer för stort i det här mötet. Och 3–0 är ett fantastiskt bra resultat. Precis som för Barca i Zürich gäller ju att om Arsenal kontrar in ett mål – då måste Glasgow göra fem. Men jag tror inte Glasgow ens har kapacitet att vinna matchen. Utan jag tror att Arsenal defilerar vidare mot kvartsfinal.

Birmingham City–FC Zorkij Krasnogorsk. Står 2–0.
Avspark i morgon 20.00.
Tips: 90–10.
TV: Hittar jag någon länk kommer den att läggas upp här.
* Birmingham har förstås ett kanonläge här. Lag som vinner med två mål på bortaplan brukar i princip aldrig tappa i hemmareturen. Starkt av det engelska laget, då det nästan är 1,5 månader sedan deras liga färdigspelades.

Det borde ha varit bra läge för Zorkij. Men de båda ryska representanterna är sämre i år än i fjol. Zorkij ligger trea i ligan, hela tio poäng bakom ledande Ryazan. Och att ryskorna skall kunna vända det här i Birmingham, det känns inte alls troligt.

Målen från första matchen ser du här:

ASD Torres Calcio–WFC Rossiyanka. Står 0–1.
Avspark torsdag 15.00.
Tips: 51–49.
TV: Sänds på något som heter Blu Live. Har tyvärr inte hittat någon länk till rätt sida.
* Det här är helt klart den allra mest ovissa åttondelsfinalen. Efter en usel start har Rossiyanka ryckt upp sig i den ryska ligan. Man är nu fyra, med hyfsad kontakt med tvåan och trean.

Och läget för ryskorna inför returen på Sardinien är okej. För 1–0 är ett riktigt bra hemmaresultat. Gör Rossiyanka mål måste ju Torres göra tre. Italienskorna är dock väldigt hemmastarka, och jag håller ändå dom som favoriter här. Men som sagt, det här är den mest ovissa matchen.

NÖSV Neulengbach–Konak Belediyesi. Står 3–0.
Avspark torsdag 19.00.
Tips: 99,9–0,1.
TV: Hittar jag någon länk kommer den att läggas upp här.
* Här är det redan avgjort. Turkiska Konak är det sämsta laget som är kvar. De föll med 3–0 hemma, och de lär inte kunna nå ett bättre resultat på bortaplan.

Österrikiska Neulengbach kommer således att spela kvartsfinal till våren. Och Nina Burger som gjorde alla tre målen i bortamötet är nu uppe på totalt 38 i Champions League. Efter hemmareturen kan hon vara uppe på prispallen i tidernas skytteliga. Hur den såg ut inför åttondelsfinalerna går att se i det här inlägget.

För att få en bild av nivån på Konak rekommenderas det här klippet från deras möte med Cardiff i kvalet till Champions League:

Tyresö FF–Fortuna Hjörring. Står 2–1.
Avspark torsdag 19.15.
Tips: 85–15.
TV: TV4 sport sänder med start 19.10.
* De två mål Christen Press gjorde i Hjörring lär ta Tyresö vidare i cupen. Hjörring är inte dåligt. Men att de skulle kunna vända det här – nej, så bra är de inte.

För precis som Malmö måste Hjörring nu göra minst två mål på bortaplan. Minst. Jag tror nämligen att Tyresö kommer att göra något mål även på hemmaplan. Så allt talar för att vi kommer att ha minst ett svenskt lag i kvartsfinal.

Höjdpunkter från den första matchen finns på den här länken.

Olympique Lyonnais–FFC Turbine Potsdam. Står 1–0.
Avspark torsdag 20.00.
Tips: 90–10.
TV: Sänds på den franska betal-tv-kanalen BeIN-Sport. Här är en länk som skall funka. Och här är en länk till för säkerhets skull.
* Från det här klippet med höjdpunkter anar jag att det första mötet var en kanonmatch. En match där Lyon skapade flest målchanser, och verkar ha vunnit rättvist. Potsdam hade dock två superchanser i första halvleken, där Ada Hegerberg först nickade i stolpen. Sedan spelade norskan fram Genoveva Anonma, som dock missade öppet mål.

Lotta Schelin såg ut att ha en jättechans. Sveriges superstjärna byttes ut i minut 71, och såg från bänken hur Louisa Necib avgjorde i minut 83.

Skall man förlora på hemmaplan är 1–0 det bästa resultatet. Men jag ger ändå bara Potsdam mycket små möjligheter att vända det här. Lyon är ju hyperstarkt på hemmaplan, och lär inte släppa det här.

Faktum är att Lyon har 33 raka segrar hemma på Stade Gerland. Senaste krysset kom den 3 december 2011. Men kryss räcker ju inte för tyskorna – de måste vinna.

Och Lyons senaste hemmaförlust ligger makalösa 114 matcher tillbaka i tiden. Vi får backa ända till den 10 september 2006, då Juvisy vann med 1–0. Då spelade Schelin för övrigt fortfarande för Göteborg FC…

Bilgate kom inte som någon skräll

Publicerad den av
3

Det är förstås läge för ett par ord om den så kallade bilgate som uppstod vid gårdagens fotbollsgala.

Jag nämnde i förbifarten i går hur Anders Svensson fick en bil för att han är den man som spelat flest A-landskamper genom tiderna. Den kvinna som spelat flest A-landskamper har däremot bara fått en blomma.

Jag hörde nyss förbundsordförande Karl-Erik Nilsson i ärendet på Studio 1 i P1. Han gjorde tyvärr en väldigt slät figur. Rent ut sagt var han pinsamt dålig. Varför inte bara be om ursäkt, och förklara att man inte tänkt på samma sätt kring Therese Sjögran?

För det här snacket om att förbundet har tänkt på henne, och att man faktiskt har planerat en överraskning, det biter inte på oss som har en kritisk grundinställning.

Det är i och för sig helt sant att förbundsledningen faktiskt hade tänkt på Sjögran innan galan. Närmare bestämt tänkte de på henne för ganska exakt 2,5 år sedan. Det var då, i Algarve cup mot Japan den 9 mars 2011, som hon spelade sin landskamp nummer 167 och raderade ut Victoria Sandell Svensson:s gamla rekord. Då och där överlämnade dåvarande förbundsordföranden Lars-Åke Lagrell blommor till rekordtjejen.

Sedan dess har man däremot sannolikt inte ha tänkt så mycket på Sjögran.

Men det blir spännande att se vad den där överraskningen består av. Det borde ju kunna vara något alldeles extra eftersom det tagit 2,5 år att ta fram den.

Hur det än ligger till är bilgate en riktigt pinsam fadäs för förbundet.

Fast den är tyvärr inte oväntad.

För vi som följt damfotbollen under några år ser ju gång på gång hur Svenska Fotbollförbundet glömmer damfotbollen.

Det råder ju i och för sig ingen tvekan om att herrfotbollen är större, bättre och ger mer pengar än damfotbollen. Därmed är det logiskt att herrarna har bättre förmåner och förutsättningar än damerna i många sammanhang.

Men det innebär ju inte att man skall hålla på att trampa på damerna. Framför allt inte från förbundshåll. Tvärtom borde ju förbundet jobba aktivt för att minska klyftan, för att lyfta upp sitt starka damlandslag i rampljuset.

Bilen var ju inte enda exemplet på gårdagens gala där damerna åsidosattes. Att galan låg två dagar innan svenska mästarinnorna skall spela åttondelsfinal i Champions League känns knappast genomtänkt.

En annan tveksamhet var att när herrlandslaget gjorde bejublad entré satt redan damerna på sina platser. Tydligen hade i och för sig damlandslaget gjort en liknande entré innan sändningen började.
Så för de som befann sig i Globen var det möjligen jämlikt. Till oss som satt hemma i tv-soffan skickade det däremot konstiga signaler.

Och det skulle kanske ha varit tvärtom. Vad jag kan minnas så är det damerna som har tagit en mästerskapsmedalj i år. För herrarna är bokslutet för 2013 inte klart ännu. Det riskerar ju att bli ihågkommet som året då vi missade Brasilien-VM.

Känslan av galans pristagare är dessutom att det är damerna som verkar mest tacksamma, och som har en tanke med vad de säger på podiet. De flesta herrarna verkar däremot ganska blasé.

Till sist, som en parentes, tycker jag för övrigt inte att en bil är en lämplig gåva till den spelare som gjort flest landskamper genom tiderna. Inte alls faktiskt. Bilar kan de lotta ut i bingolotto. Här borde förbundet ha tagit fram något betydligt mer fantasifullt.

Schelin galadrottning igen

Publicerad den av
4

Lotta Schelin fullbordade i kväll ett äkta hattrick – alltså att vinna både Diamantbollen och priset Årets Forward för tredje året i rad vid Fotbollsgalan.

Det är givetvis läge att sända ut ett riktigt stort grattis till en underbart bra representant för svensk damfotboll.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Även om jag som bekant argumenterade för andra kandidater så är Schelin i högsta grad en värdig vinnare. Hon är dessutom en van vinnare. Det här var fjärde gången Schelin vinner Diamantbollen. Ingen annan spelare har vunnit fler än två gånger.
Ändå måste jag nog skriva som i fjol – det här innebär inte automatiskt att Schelin är tidernas bästa spelare inom svensk damfotboll. Inte än i alla fall.

Jag håller nämligen ett par spelare som vassare. Se länken ovan. Högst håller jag Victoria Sandell Svensson som var en mer komplett spelare än Schelin. Svensson kunde både agera målfarlig forward och genial mittfältare. Dessutom gjorde hon massor av avgörande mål i stora matcher. Och det är framför allt på den sista punkten som Schelin måste ta ett kliv till för att på allvar kunna konkurrera med Sandell Svensson.

I övrigt fick jag rätt i alla mina tips om vinnare vid Fotbollsgalan. Det var nämligen rakt igenom favoritsegrar, något som gör galan tråkigt förutsägbar.

Noterbart är att Marta nu har spelat i damallsvenskan i två år utan att få något pris. Båda åren har hon varit med på listan över världens tio bästa spelare. I fjol var hon ju dessutom med på topp tre.
Exakt vad det säger om de olika priserna har jag inte funderat över. Däremot känns det ju rätt märkligt. Eller hur?

Noterbart också att galans mest udda ögonblick var när Volvo skänkte en bil till Anders Svensson för att Elfsborgsspelaren gjort flest herrlandskamper av alla. Förutom att det var en otroligt pinsam del av galan, där Svensson inte fattade om det var skämt eller allvar, så undrar man ju lite grand över vilken sponsor som kliver fram och hyllar Sveriges mesta landslagsspelare alla kategorier, Therese Sjögran.

Heta åttondelar i skymundan

Publicerad den av
Svara

I morgon och på söndag spelas första delen av åttondelsfinalerna av Champions League. Båda de svenska lagen spelar i morgon. Tyresö i Hjörring mot Fortuna 15.00 och Malmö hemma mot Wolfsburg 16.00.

Tyvärr är det ingen tv-sändning från Danmark. Och Malmös match sänds på kanalen som ingen har, Tv4 Sport Xtra – så det blir inte lätt att följa drabbningarna.

Själv har jag varit i bloggskugga i ett par dagar på grund av en tung jobbresa i bil tur och retur till Esbjerg. Där såg jag Sveriges enda kvarvarande herrlag i de europeiska cuperna helt tappa chansen till vidare avancemang. Damlagen skall vi väl inte behöva räkna ut efter morgondagens matcher, väl?

Hursom helst har jag tänkt att göra ett mer utförligt paket inför åttondelsfinalerna. Men jag är så trött efter resan att det får bli det här korta i stället. Tyvärr. Den nya landslagstruppen, som enligt den här länken kompletteras med Elin Landström, samt några intressanta nyheter kring silly season, framför allt i Linköping och Jitex, kommer jag att återkomma till. Nu behöver jag sömn…

Tillagt i efterhand: Här är länkar till lördagens svenskmatcher:
* 15.00: Fortuna Hjörring–Tyresö
* 16.00: Malmö–Wolfsburg. Här är en länk till.

Och här till söndagens:
* 16.00: Turbine Potsdam–Lyon. Matchen visas dessutom på svensk tv, på Eurosport.

Utöver svenskmatcherna har jag även hittat en länk till ytterligare en söndagsmatch:
* 12.00 Barcelona–FC Zürich 

Oj vad Sundhage rör om i grytan

Publicerad den av
4

Tidigare i dag presenterade Pia Sundhage startelvan till morgondagens VM-kvalmatch. Det visade sig bli en rejäl förändring. Vår förbundskapten sätter in hela sju nya spelare jämfört med Bosnienmatchen. Dessutom får två av de fyra kvarvarande nya positioner.

Efter att ha gjort så många ändringar är det läge att ligga lågt ett tag med alla påståenden om att Sundhage är förändringsovillig. Men jag tycker att det är rätt att testa under den här perioden. Kan man få några pusselbitar att falla på plats kan mycket vara vunnet för framtiden.
Eftersom jag inte sett Bosnienmatchen är det omöjligt att ha synpunkter på hur olika spelare klarade olika roller där, och kring vilka som har spelat bort sig ur startelvan, respektive gjort sig förtjänta av en ny chans.

Hursomhelst. Här är morgondagens svenska elva: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Antonia Göransson – Lisa Dahlkvist – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Therese Sjögran – Lotta Schelin och Kosovare Asllani.

Flera saker blir intressanta att följa. Inte minst hur vänsterförsvaret med Ilestedt – som debuterar från start – och Göransson. Det blir även spännande att se hur det funkar centralt med Dahlkvist i den så kallade ettanrollen. Hennes spelvändningar är ju lysande. Däremot kan hon ibland vara slarvig när det gäller de kortare passningarna.

Intressant blir även att se hur Seger fixar sin centrala roll. Jag har ju ofta kritiserat henne för att söka för många passningar på felvänd spelare. För många sådana bör hon undvika i morgon. För i den position hon kommer att inneha vill man ju ha en spelare som kan slå öppnande passningar ut mot kanterna. Gärna bollar som skär mellan motståndarnas mitt- och ytterbackar.

Bland de matcher som spelades i dag konstateras en blytung bortaseger för Norge. Caroline Graham Hansen och Ingvild Stensland gjorde målen när Holland besegrades med 2–1. Hollands mål gjordes för övrigt av megatalangen Vivianne Miedema – som ju gör mål i varje match. Vilken europeisk toppklubb knyter upp 17-åringen?

Jag hittade ingen stream till Holland–Norge, och vet inte så mycket om matchen. Men enligt Uefas livescore var det 8–2 i avslut mot mål i holländsk favör. Men Norge gjorde alltså mål på båda sina.

I Sveriges grupp spelade Nordirland och Bosnien-Hercegovina 0–0.

Jag såg perioder av Tysklands 4–0-seger mot Kroatien. Gästerna höll nollan till halvtidsvilan. Men efter att Celia Sasic nickat in 1–0-målet i minut 52 var det avgjort. Anja Mittag var inblandad i två avslut som gick i mål via motståndaren Helenna Hercigonja-Moulton. 2–0-målet tycker jag att Mittag bör få tillgodoräkna sig, men det bokfördes som självmål. Vid 3–0 går bollen mot Mittag, men där är det ingen tvekan – det är verkligen ett klockrent självmål. Som grädde på moset hade Hercigonja-Moulton även en boll i egen stolpe. Den kroatiska backen kunde alltså ha gjort ett högst ovälkommet hattrick.
Höjdpunkter från den tyska segern går att se på det här klippet.

En annan match jag har hittat bilder från är Irlands bortaseger med 3–0 mot Slovenien. Se höjdpunkter därifrån på den här länken.

Tillagt i efterhand: Här är ett klipp med höjdpunkter från Holland–Norge. Utöver att det är tre kanonmål är det värt att notera att det är holländska storbacken Daphne Koster som ger bort bollen vid båda de norska målen:

Bara tre tänkbara slutsegrare vidare till kvarten

Publicerad den av
Svara

I dag spelades de sista fyra sextondelsfinalerna i Champions Leauge. Därmed är alla åtta åttondelsfinaler klara.

En rejäl skräll fick vi se, när turkiska Konak Belediyesi slog ut polska mästarinnorna Raciborz. Konak stöter nu på Neulengbach från Österrike, som fått ett drömläge att ta sig till kvartsfinal.

Här är alla åtta åttondelsfinalerna:

Barcelona–FC Zürich
Fortuna Hjörring–Tyresö
Rossiyanka–Torres Calcio
Turbine Potsdam–Lyon
Zorkij–Birmingham City
Malmö–Wolfsburg
Arsenal–Glasgow City
Konak Belediyesi–Neulengbach

Som jag ser det finns det fyra, kanske fem lag som kan vinna den här turneringen. Jag tänker på de två tyska, de två svenska och det franska laget. Tråkigt att fyra av de fem drabbar samman redan i åttondelsfinalen, vilket innebär att vi kommer att finnas en hel hög drömlottningar för Tyresö i kvarts- och semifinal.

För ja, jag tar för givet att Tyresö överlever sin åttondelsfinal.

Utanför Champions League så blev Sverige i dag utslaget ur F17-EM. Frankrike vann med 1–0 i en match svenskorna var tvungna att vinna. Eftersom det blev 2–2 mot Polen i måndags var chansen att gå vidare som bästa tvåa vid kryss helt borta redan innan avspark. Det var vinna eller försvinna som gällde. Och det blev det senare.

Bachmann kan vara bäst i världen

Publicerad den av
7

Vilken gulddag det var i går. LdB FC Malmö vann som bekant det svenska mästerskapet. Dessutom säkrade Stabaek det norska och Inac Kobe Leonessa det japanska.

Faktum är ju att det även innebär att en Tyresöspelare fick stämma in i ett guldjubel i går. Jag tänker förstås på Caroline Graham Hansen, som ju spelat 14 matcher och gjort tio mål för det norska mästarlaget i år.

Caroline Graham Hansen

Caroline Graham Hansen

Alla de tre färska mästarlagen säkrar sina guld redan innan den sista omgången. Det är hela fyra omgångar kvar i den japanska ligan, två i den norska och en i damallsvenskan.

Sent omsider har jag sett Malmös guldmatch mot Umeå. Det är ju ingen tvekan om att Malmö är det bättre laget, och borde ha gjort fler mål. Men även Umeå hade lägen, och 5–2 hade inte varit något orimligt resultat.

Malmö hade lite tur med domslutet när Amanda Ilestedt slapp ifrån en solklar målchansutvisning då hon hakade en fri Lina Hurtig. Hela aktionen var förresten klantigt utförd av Ilestedt, och visar på att hon har en del kvar att lära innan hon är redo för en startplats i landslaget.

Apropå landslagsspelare visade Emmelie Konradsson brist på offervilja vid Malmös 1–0-mål. Konradsson låg före Ali Riley, såg hela Malmöbackens löpning, men lyckades ändå inte förhindra målet.

Men nu skall jag inte gnälla på domslut och Umeåspelare, utan hylla de bästa i guldlaget Malmö. Störst hyllning förtjänar förstås Ramona Bachmann. Schweiziskan var seriens bästa spelare även förra hösten. Fast då fick hon hjärnsläpp straffade ut sig från guldfinalen, och blev i stället syndabock.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Nu är Bachmann damallsvenskans bästa spelare. Faktum är att hon kanske till och med är världens bästa spelare för tillfället.
Fast räkna inte med att hon kommer att få några priser för det. Det finns nämligen både stora svagheter och en extrem tröghet i processerna kring utnämningarna av världens och Europas bästa spelare. Skall man vara med och slåss om de priserna måste man nog spela mästerskap för något av de stora länderna. Så Ramona Bachmann råkar helt enkelt ha fötts i fel land.

För Malmö är dock Bachmann guld värd. Och hon blir ju kvar i klubben i ett par år till.

Huruvida Manon Melis blir kvar är inte klart. Men till slut har holländskan också blivit guld värd för klubben i år. Jag tyckte länge att hon var årets stora besvikelse. Men när det har dragit ihop sig har hon flera gånger visat vägen genom att göra matchvinnande mål. Och ni som följer den här bloggen vet ju hur förtjust jag är i spelare som bär förmågan att avgöra viktiga matcher. Så till slut har Melis absolut gjort sig förtjänt av det stora förtroende som hon haft hos tränare Jonas Eidevall.

Strax åter till Eidevall. Men på vägen dit för det även bli ett par berömmande ord vardera om trion Thora Helgadottir, Sara Björk Gunnarsdottir och Therese Sjögran.
Helgadottir är hur pålitlig och stabil som helst, och radar upp nollorna. Björk Gunnarsdottir är en spelare som det glöder om. Hennes minspel efter att hon nickat in 2–0-målet i går gjorde min dag. Och så veteran Sjögran. I våras var hon slut. Nu är hon hur bra som helst. Det finns en tanke i det hon gör, och det är ingen slump att hon hade andraassist på båda gårdagens mål.

Se Sjögrans båda andraassist, Gunnarsdottirs målvrål och en hel del mer på det här klippet:

Jag kunde har räknat upp ett antal spelare till – bland annat har jag ju hoppat över lagets bästa målskytt…

Sista kommentaren rör tränare Eidevall. Jag tyckte att han matchade sitt lag lite naivt och konstigt några gånger i våras. Men slutresultatet av Eidevalls alla tester är ju lysande. Under hösten har Malmö spelat makalöst bra, både offensivt och defensivt. Att man bara släppt in fem mål på tolv tävlingsmatcher efter EM-uppehållet är ju makalöst bra.
Eidevall har fått alla sina stjärnor att göra ett helhjärtat hemjobb i varje sekvens. Det ser jag som det främsta skälet till att laget får höja Kronprinsessan Victorias pokal på söndag. För anfalla, det kunde spelarna redan innan.

Malmö verkade fira rejält i går. De får nog lugna ner sig lite i dagarna. För redan på onsdag är det ju retur mot LSK Kvinner i Champions League. Målen från det första mötet där går för övrigt att se på det här klippet:

Nu utomlands. I Norge säkrade alltså Stabaek guldet genom att vinna med 4–1 hemma mot Medkila. Samtidigt föll LSK oväntat med 1–0 hemma mot Amazon Grimstad. Därmed är alltså Stabaek redan klara mästarinnor.

Jag har inte hittat något klipp från helgens matcher. Däremot är här ett klipp från när Stabaek förra helgen slog ut LSK ur cupen efter förlängning. Några av målen är riktigt läckra:

I Frankrike blev Lotta Schelin återigen målskytt för sitt Lyon i går. Hon gjorde 1–0-målet när laget vann med 5–1 mot Saint-Etienne. Schelin gjorde förresten även ett mål i förra veckans Champions Leaguematch mot Twente. Schelins 4–0-mål är riktigt snyggt. Närmare krysset går det nästan inte att skjuta. Se fullträffen på det här klippet:

Kosovare Asllani spelade 29 minuter och blev mållös när PSG vann med 3–0 mot Arras.

I Tyskland spelade Nilla Fischer och Sofia Jakobsson från start i sina respektive lag, medan Antonia Göransson byttes in de sista 17 minuterna för Potsdam. Fischer och Göransson lämnade planen med tre poäng vardera, medan Jakobssons Cloppenburg föll med 3–0 hemma mot Jena. Se målen från helgens matcher på den här länken.

Det var stora siffror i många matcher. Störst vann Essen, som gjorde hela 8–0 på Sindelfingen. 19-åriga Linda Dallmann blev tremålsskytt. Mest anmärkningsvärd var ändå Freiburgs 1–0-seger mot Duisburg. När Clarie Savin gjorde segermålet låg nämligen tre spelare skadade kring straffområdet. Udda.

På lördag möts Fischer och Göransson – om nu den senare får spela. För då är det tidig seriefinal mellan ettan Potsdam och tvåan Wolfsburg. Den matchen sänds för övrigt både på DFB-tv och på svenska Eurosport 2. Jag tror att avspark är 11.45 – även om det står något annat på DFB-tv.

Slutligen till Japan. Där såg 8169 åskådare Inac Kobe Leonessa besegra Velgata Sendai med 2–1 och säkra guldet. Målen gjordes av Chiaki Minamiyama och sydkoreanska Ji So-Yun och finns till beskådan på det här klippet:

I Sverige får Malmö vänta på pokal och medaljer till sista omgången. I Japan prisas mästarinnorna samma dag som de säkrar guldet. Här är ett klipp från prisutdelningen i Japan i går:

Guld igen – grattis Malmö

Publicerad den av
Svara

Malmö är svenska mästarinnor för tredje året av fyra. Jag jobbar och hinner inte skriva mer än grattis just nu. Och att det förstås är högst välförtjänt. Sluttabellen ljuger sällan.

Jag noterar också att nedflyttningsstriden är avgjord, den med. Där sänder jag ett grattis till Jitex, och ett beklagar till Mallbacken.

Den enda strid som lever in i sista omgången är den om den fjärde och sista medaljen. Och det är ju kanske inte den mest kittlande av alla strider i den damallsvenska tabellen.

Malmö på väg mot Wolfsburg

Publicerad den av
Svara

Malmö är på god väg mot en riktig kraftmätning med mäktiga Wolfsburg i Champions League. 3–1 borta mot LSK Kvinner är att bra resultat. Våra blivande svenska mästarinnor verkar ha kontrollerat matchen rätt bra.

Jag hittade en skakig stream, på vilken jag försökte följa matchen. Men det var så hackigt att jag ganska snart gav upp.
Resultatet 3–1 är dessutom så stabilt att LSK nästan kan ge upp. De behöver alltså nu göra minst tre mål på Malmö stadion. Det är bara Lyon som har lyckats med göra tre mål mot LdB FC i Malmö de senaste två åren. Så det är en riktigt tuff utmaning för norskorna.

I övrigt i dag så vann Potsdam en planenlig 5–0-seger i Ungern. Antonia Göransson spelade för övrigt från start, men byttes ut i minut 66. Att österrikiska Neulengbach skulle få med sig 2–1 hem från Cypern var inte lika självklart. Men Nina Burger:s två mål gör förstås att Österrikes mästarlag ligger väldigt bra till för avancemang. Dagens skräll var helt klart att turkiska Konak vann med 2–1 hemma mot polska Raciborz. Fast det är å andra sidan den klart sämsta av alla sextondelsfinaler.

I går vann ju Tyresö med 2–1 mot PSG. Höjdpunkter därifrån finns på det här klippet:

Jag såg matchen i sin helhet i morse, och tycker nog att det var en väldigt bra match – även om passningskvaliteten i perioder inte var på topp. Men det fanns en intensitet och spänning som gjorde att det aldrig kändes tråkigt.

Jag upplevde gästerna som det bättre laget före paus. Framför allt ägde de planen centralt. Det är inte ofta Tyresö möter lag som innehåller fler bolltrygga spelare.

Jag noterade Paris för 3–2 i klara målchanser i halvtid. Men från 10–15 minuter in i den andra halvleken hände något. För plötsligt fick Tyresö bättre kontroll i defensiven. Shirley Cruz var inte längre dominant på mittfältet, och PSG:s anfall blev kortare, medan Tyresös kontringar bet bättre.

Utöver det skott från Tobin Heath på övertid, som strök över Tyresös ribba, så noterade jag inte en enda riktigt målchans för Paris efter paus. Tyresö hade däremot fyra, och gjorde ju dessutom mål på en av dem.

Det blir en väldigt intressant retur nästa vecka. Som jag skrev i går ser jag PSG som favoriter. Men fransyskorna lär ha stor respekt för Tyresös kontringar. Och ett tidigt bortamål skulle öppna för svensk seger.

Wolfsburg var lättast att greppa

Publicerad den av
2

Klockan har just passerat midnatt, och det är torsdag. Under dagen som just tagit slut har jag sett allt och inget från den första omgången av Champions League. Parallellt med jobbet har det blivit någon minut tv här och någon minut stream där.

Jag har sett delar av fem olika matcher, men har ingen helhetsbild av någon av dem. Eller jo, Pärnu–Wolfsburg 0–14 var rätt lätt att greppa…

Tyresö–PSG såg jag högst sporadiskt, vilket gör att jag lämnar analyser av spelet. Däremot konstaterar jag att 2–1 är ett godkänt resultat på hemmaplan. Å andra sidan räcker det med 1–0 för PSG hemma, vilket gör att jag gissar att fransyskorna trots allt lämnar Stockholmsområdet med hyfsat nöjda miner.

Jag håller nämligen fortfarande PSG som knappa favoriter, då jag tror att laget är betydligt bättre hemma på gräs än de var borta på ovant underlag. Till Tyresös fördel talar dock att de lär få nya möjligheter att kontra på Marta och Christen Press. Och det kan bära långt.

Totalt sett är jag ganska nöjd med mina tips i föregående inlägg. Tre oseedade lag lyckades vinna på hemmaplan i dag. Alla tre med uddamålet. Utöver Tyresö handlade det om Tavagnacco och Zürich.
Ytterligare tre matcher slutade med kryss. Det var Barca–Bröndby, Spratzern–Torres och Standard Liege–Glasgow.

Den match jag var mest snett ute på var PK-35 Vantaa som föll med 3–0 hemma mot Birmingham. Där trodde jag nog att finskorna skulle ha lite mer att sätta emot.

I samtliga de tolv möten som inleddes i dag har därmed det seedade laget ett bra utgångsläge inför returen.

I morgon spelar Malmö, eller FC Rosengård som de tydligen trots allt skall heta framöver. Namnbytet var en av gårdagens större nyheter på hemmaplan.

Apropå Malmö så lutar jag alltmer åt att helgens räddning från Örebromålvakten Stephanie Labbé på Anja Mittag:s straff kan vara årets svettigaste. Har du inte sett den finns den på det här klippet:

Omgående efter att serien i praktiken avgjorts i söndags så tjuvstartade silly season med att det läckte ut att Fridolina Rolfö lämnar Jitex för Linköping. Östgötarna verkar förresten försöka samla på sig hela fjolårets guldtrupp från F19-EM. En annan het nyhet rör Stefan Rehn och Göteborg FC. Fast det verkar kunna bli en dyr historia.

Apropå Jitex finns bilder från deras seger mot Kristianstad på nästa klipp. Där ser man Rolfö stå för den högklassiga framspelningen till Annica Sjölund vid segermålet. Sjölund avslutar dessutom fantastiskt lugnt och kyligt:

När jag ändå är inne på klipp kan jag inte undanhålla det här Partajklippet om vad Pia Sundhage håller på med mellan mästerskapen:

Ett kul klipp. Extra kul eftersom det visar att Sundhage har blivit en stor kändis när humorprogram väljer att driva med henne.

Svårtippade sextondelsfinaler i UWCL

Publicerad den av
Svara

I dag drar Champions League i gång på allvar. Det har ju varit gruppspel tidigare, men det är med sextondelsfinalerna som det roliga inleds. Lagom tills uppstarten har Uefa fixat ett speciellt twitterkonto till turneringen. Det följer du via den här länken.

Och i år har det ju faktiskt lottats så att det både finns oförutsägbara och riktigt intressanta drabbningar i första utslagningsomgången. De båda matcherna för de svenska lagen kan ju faktiskt placeras i båda kategorierna.

Den första matchen startar redan 12.00 i kazakstanska huvudstaden Almaty. Dit skall Arsenal för att möta Kairat. Det där är helt klart ett av de möten som har en given utgång.
För i sex av sextondelsfinalerna är det mer än 80–20 i det seedade lagets favör. Det förhållandet gäller i de här mötena. Som ni förstår börjar de seedade lagen bortaplan den här veckan:

* MTK Hungária FC (Ungern) – FFC Turbine Potsdam
* Pärnu JK (Estland) – Wolfsburg
* Spartak Subotica (Serbien) – Rossiyanka
* FC Twente (Holland) – Olympique Lyonnais
* Kairat – Arsenal
* Thór/KA (Island) – Zorkiy Krasnogorsk

Kring matcherna ovan finns inte jättemycket att kommentera. Inte mer än att jag förväntar mig att totalskillnaden mellan lagen blir minst fem mål. Jag konstaterar också att Wolfsburg i helgen visade att laget börjar hitta formen. 4–0 borta mot Duisburg var ett styrkebesked.

Potsdam leder dock Frauen-Bundesliga, trots att man inte direkt har imponerat. I helgen blev det 3–2 borta mot nykomlingen Hoffenheim. Antonia Göransson var inhoppare, och gjorde 3–0-målet efter fint väggspel med Lisa Evans.
Det målet och alla övriga från helgens omgång i Tyskland går att se på det här klippet.

Så till de lite mer ovissa drabbningarna, och mina odds på dem. Det är rätt svårtippat, men här är i alla fall ett försök:

* PK-35 Vantaa – Birmingham City
60–40 i engelsk favör. Birmingham blev fyra i WSL – långt bakom topptrion. Jag tror ändå att Birmingham vinner det här. Den engelska ligan är ju nämligen överlägsen den finska, och PK-35 har inte varit lika starka i år som i fjol. Tråkigt för finsk fotboll att det inte är deras färska mästarlag Åland United som spelar i Champions League. Då hade oddsen för finsk seger varit bättre.

* FC Barcelona – Bröndby IF
51–49 i spansk favör. Normalt hade Bröndby varit storfavorit i det här dubbelmötet. Men fjolårets danska suveräner har inte alls imponerat i säsongsupptakten. Laget som gick i genom fjolårets serie med 23 segrar och ett kryss på 24 matcher har bara vunnit fyra av årets sju första matcher. Barca har däremot inlett sin liga med fem raka segrar och 25–0 i målskillnad. Jag tror alltså att det kan bli en spansk skräll här.

* Konak Belediyesi (Turkiet) – Unia Racibórz (Polen)
Ett svårtippat möte. Mest eftersom man har extremt dålig koll på de båda ligorna. Men det polska laget har klart störst erfarenhet av den här typen av matcher. Och man har många spelare i det allt bättre polska landslaget. Så jag tippar Raciborz till 70–30.

* FSK Simacek St. Pölten-Spratzern (Österrike) – ASD Torres Calcio
Spratzern var fjolårssäsongens uppstickare i Österrike. Man vann cupen, och kom tvåa i ligan på sämre målskillnad än storlaget Neulengbach. Årets ligaspel har man öppnat starkt, med sex raka segrar. Italienska mästarinnorna Torres är ett pålitligt lag i Champions Leaguesammanhamn, och räknas självklart som favoriter. Men inte med mer än 60–40.

* Apollon Limassol LFC (Cypern) – SV Neulengbach
Precis som Spratzern har Neulengbach inlett den österrikiska ligan med sex raka segrar. Nu får man dock en rejäl värdemätare, då man ställs mot storsatsande cypriotiska mästarinnorna Apollon, som har hela sex eller sju amerikanska spelare (beroende på hur man räknar) i truppen. Det handlar om Tina DiMartino, Gina DiMartino, Kelly Henderson, Jasmyne Spencer, Joanna Lohman och Sinead Farrelly. Samt Nicole Krzysik, som är amerikanska, men som nyligen bytt landslag till Polen. Spencer, Lohman och Farrelly är inlånade under vintern från olika NWSL-lag. Samma sak gäller för lagets engelska stjärna Lianne Sanderson. Apollons satsning gör det här mötet otroligt svårtippat. Men jag sätter ändå 51–49 till Neulengbach, eftersom det österrikiska laget borde vara mer samspelt.

* FC Zürich Frauen – AC Sparta Prag
Schweiz har inlett VM-kvalet lysande. Men landslaget bärs i första hand av utlandsproffs. Den inhemska ligan är sämre. Sparta Prag brukar vara stabilt i Champions League, men är för tillfället tre poäng bakom lokalkonkurrenten Slavia i ligan. Jag tippar tjeckisk seger, fast det är med liten marginal, 47–53.

* Standard Liège – Glasgow City
Här är den spontana känslan att det kan bli seger för det oseedade laget. Fast en koll på tabellen i BeNe League skapar lite större osäkerhet. Liege har inte imponerat speciellt i ligaupptakten. Däremot säkrade Glasgow nyligen planenligt ytterligare en skotsk ligatitel. Känslan är ändå att Glasgow är lite sämre än tidigare år, eftersom man har brandskattats på bra spelare. Att man fått in duktiga Jessica Fishlock räcker inte. Jag säger 55–45 till Liege.

* UPC Tavagnacco – Fortuna Hjörring
Ytterligare en härligt oviss drabbning. Tavagnacco gick i genom den italienska ligan obesegrat förra säsongen, men blev ändå bara tvåa. Man har även inlett årets serie med två storsegrar. Hjörring var liksom sina motståndare tvåa i inhemska ligan i våras. Men i höst har man kopplat ett tidigt grepp om mästerskapet. Jag tror att danskornas starka forwardsuppsättning med Nadia Nadim och Laura Rus blir avgörande. 45–55.

* Tyresö FF – Paris Saint-Germain FC
Vi är framme vid de båda svenskmatcherna. Först mötet mellan två av de lag som satsar mest pengar på framgång i turneringen. Tyresö är debutanter och har vacklat på sistone i damallsvenskan. Samtidigt kan det vara så att de för en gångs skull kan få chansen att spela på kontring. Och då är Marta och Christen Press två fantastiska vapen. Känslan är dock trots allt att PSG har hittat mest rätt med sitt lagbygge, och jag placerar därför favoritskapet i Paris, 40–60.

* LSK Kvinner FK – LdB FC Malmö
Malmö är i storform och radar upp segrarna i damallsvenskan. Jag såg LSK en gång i vintras, och noterade ett välorganiserat lag med vassa kontringar. Men LSK föll mot Stabaek i cupsemifinal i helgen, och det bör bli ny förlust här. Malmö skall vara ett nummer för stort, och måste räknas som ganska klara favoriter, 35–65.

Bilder från LSK:s förlust mot Stabaek finns för övrigt här:

Därmed kan spelet börja. Eller just det, för en gångs skull visas ju en mängd matcher på svensk tv. Så här kan du följa Champions League i veckan:

I dag, 16.45: Pärnu–Wolfsburg, Eurosport
I dag, 19.00: Twente–Lyon, Eurosport
I dag 19.10: Tyresö–PSG, Tv4sport

I morgon, 15.00: MTK Hungaria–Turbine Potsdam, Eurosport.

Tillägg i efterhand: Dagens (onsdagens) match mellan PK-35 Vantaa och Birmingham streamas av finska förbundet, och går att se på det här länken. Avspark är 17.30.

Och Barcelona–Bröndby skall gå att se streamad på Barca-tv. Avspark där, är onsdag 19.00. Mer om den sändningen går att läsa här.

Tankar kring det bolltrygga landslaget

Publicerad den av
13

I morgon klockan 14.00 håller förbundskapten Pia Sundhage presskonferens för att presentera truppen till de båda VM-kvalkamperna borta mot Bosnien-Hercegovina och hemma mot Färöarna.

Det handlar om två väldigt lätta matcher. Matcher som Sverige kommer att vinna, och där vi totalt bör göra minst tio mål.

Det blir intressant att se hur Sundhage formerar sin trupp inför matcherna. Till Polenmötet senast gjorde hon bara ett par små förändringar jämfört med EM. Det tyckte jag var helt rätt tänkt. Men nu är motståndet så väldigt mycket sämre att det går att testa mer.

Sundhage har ju pratat om att hon vill bygga ett bolltryggt landslag till VM 2015. Försvarsspelet skall fortsatt bygga på duellspel, medan anfallsspelet skall innehålla fler långa anfall. Spelsystemet skall kunna varieras mellan ett traditionellt 4-4-2 och ett 4-1-3-2.

Jag har hela tiden ställt mig frågande till landslagets försvarsspel under Sundhage. Och jag måste säga att jag är högst tveksam till om duellspel är rätt väg att gå när man förbereder sig för ett mästerskap på konstgräs. Det är ju ofta så att det blir färre dueller på konstgräs.
Det finns säkert anledning att återkomma till defensiven. Det här långa inlägget skall dock fortsättningsvis handla om vilka spelare som passar bäst i det bolltrygga landslaget.

Just de glasögonen hade jag på mig när jag såg om Polenmatchen.

Som ni säkert minns var resultatet (2–0) helt ok – det viktigaste i tävlingsmatcher är ju att vinna. Spelet var däremot inte alls bra. Den första halvleken var rent usel på många fötter, medan den andra totalt sett var okej.

Slutsatsen var att Sundhage nog får hålla i ganska många fler lektioner om hur man bäst får hål på ett igelkottsförsvar.

En väg är ju att mata in inlägg mot nickstarka forwards. Eftersom vi inte har några sådana får vi välja andra vägar. Och då är passnings- och bollskicklighet två väldigt viktiga faktorer. På den fronten finns det brister i vår backlinje.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Mot Polen fick Jessica Samuelsson mycket beröm för sin insats som högerback. Det var välförtjänt beröm. Fast man bör ha i åtanke att hon oftast var helt oattackerad, och hade hur mycket tid som helst på sig med bollen. Och sett till det så gjorde hon inte mycket mer än vad man kan kräva av en ytterback i ett av världens tio bästa landslag.
När jag såg om matchen studerade jag Samuelsson extra noga. Fysiken har hon, och hon är på rätt väg när det gäller sitt passningsspel. Men det är ändå väldigt mycket jobb kvar innan hon är en internationell toppspelare på ytterbacksposition.

Sara Thunebro är ett pålitligt kort på vänsterbacken. Men trots att hon har väldigt bra tillslag med båda fötterna har jag varit lite besviken på hennes passningsspel i år. Jag tycker att hon borde kunna ha betydligt bättre precision i sina uppspel.

Sundhage har ju lanserat Antonia Göransson som ny vänsterback. Jag tycker att det är en intressant tanke. Jag gissar att Sundhage har tanken att ställa upp vårt landslag som hon ofta ställde upp USA:s. Alltså en kant med en mer defensiv back bakom en hyperoffensiv yttermittfältare. Och en kant med en mer bollvårdande yttermittfältare framför en hyperoffensiv back.

Göransson skulle kunna bli den ytterbacken. Hon har en bra vänsterfot, och är svårstoppad när hon kommer med fart. Frågan är om spelintelligensen räcker till.

Skulle inte försöket med Göransson lyckas så tjatar jag om Elin Rubensson. Jag tror inte att hon kommer att bli en forward av landslagsklass. Men jag tror att hon kan bli en fantastisk back – eller yttermittfältare. Hon är smart, snabb och bolltrygg.

När det gäller mittbackarna är förstås Nilla Fischer en av de bolltrygga och passningsskickliga spelarna att bygga det här laget kring. Men jag har svårt att släppa tanken på att ha henne på mittfältet. Hon är ju den spelare man helst vill ha i straffområdet när inläggen slås in.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Vi får nog dock räkna med att Fischer blir kvar i mittförsvaret. Och att den stora frågan är vem som skall placeras bredvid henne. Frågan är om inte Charlotte Rohlin:s dagar i landslaget är räknade. Hon är väldigt långt ifrån den nivå hon höll under VM 2011. Känslan är att hon under sin långa skadefrånvaro både har tappat i snabbhet och i passningsskicklighet. Kanske kan hon jobba sig tillbaka. Kanske inte.

Jag tippar dock att Emma Berglund tar platsen bredvid Fischer när hon kommer tillbaka efter sitt långa skadeuppehåll. Berglund är både snabb och bolltrygg, och dessutom åtta år yngre än Rohlin.

På mittfältet tycker jag att Caroline Seger bör vara självklar i rollen som den defensiva innermittfältaren i 4-1-3-2-systemet. Seger är vår mest bolltrygga spelare, och hon är även passningsskicklig. Hon borde således vara som gjord för rollen. Jag kan kanske tycka att hon spelar med för små marginaler ibland för den här rollen. Men det bör gå att slipa bort.

Caroline Seger

Caroline Seger

Jag vill minnas att Lilie Persson sa i samband med Polenmatchen att hon inte ville att Seger skulle bli en ny Tobias Linderoth. Jag undrade spontant: varför inte?

Linderoth var ryggraden i ett väldigt starkt svenskt herrlandslag. Det är en spelartyp som Erik Hamrén riktigt skriker efter.
Och som sagt, Seger borde kunna bli en bra Linderoth. Det är just i den defensiva rollen hon bör spela. Jag anser nämligen att hon är en för dålig poängspelare för den mer offensiva rollen. Seger tänker nämligen nästan aldrig två moment framåt, och har inte blick nog att öppna ett motståndarförsvar.

I den offensiva rollen är Marie Hammarström just nu det bästa alternativet. Hon ser ganska ofta lite trög och sävlig ut i spelstilen. Men hon är en poängspelare. Hon slår betydligt fler genomskärare än Seger. Och Hammarström är ofta väldigt bra när hon får läget. Mot Polen var hennes avslut på uppstuds i första halvlek verkligen högklassigt. Synd bara att en polsk försvarare stod precis i bollbanan, och lyckades nicka undan projektilen.

Therese Sjögran

Therese Sjögran

På kanterna söker alltså Sundhage troligen en bollhållare och en snabb djupledslöpare. Bollhållaren lär vara Therese Sjögran ett tag till. Jag var frågande till att hon kom med i EM-truppen. Men det var bara att applådera uttagningen. För med facit på hand borde Sjögran ha fått än mer speltid än hon fick. Och från EM och framåt har hon varit lysande på sin kant. Visst är hon ålderstigen. Men jag tror absolut att Sjögran kan hålla i två år till. Och jag tycker att det är självklart att hon skall spela så länge ingen petar henne.

För tillfället finns det inte så många klockrena alternativ i den här rollen. På sikt är nämnda Elin Rubensson kanske ett. Ett annat intressant alternativ är Louise Fors. Med henne hade vi fått in ytterligare ett riktigt vasst vapen vid fasta situationer. Kanske kan även Johanna Almgren komma tillbaka igen efter sin knäskada. Fast vågar man ens hoppas på det?

På den andra kanten skall vi alltså ha en riktigt snabb spelare. Här är det klar fördel Josefine Öqvist. Hon gjorde ett utmärkt EM – och blev ju något överraskande till och med uttagen i Allstarlaget.

Alternativen här är för tillfället Sofia Jakobsson, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och kanske även Antonia Göransson. Schough har varit en positiv överraskning sedan hon fick Sundhages förtroende. Jag tycker att Falkenbergstjejen snart borde få en rejäl chans i startelvan.
Däremot är jag frågande till Jakobsson och Konradsson. När det gäller Umeåspelaren är jag tveksam till hennes arbetskapacitet. När det gäller Jakobsson är det speluppfattning och bollbehandling som väcker frågor.

För två år sedan var jag övertygad om att det bara var en tidsfråga innan Jakobsson skulle vara en given landslagsforward. Sedan dess har jag bara blivit mer och mer frågande. Och insatsen mot Polen var rent usel. Jakobsson har snabbheten. Men hon slog knappt en passning till rätt adress. Och mot en snabb back blev hon ett lätt offer. För Jakobsson slår oftast bara bollen rakt fram och försöker springa ifrån sin motståndare.

Jag vet att Jakobsson har haft 1,5 struliga år bakom sig. Om hon bygger upp självförtroendet igen, och jobbar stenhårt med sitt passningsspel, så kanske hon kan komma tillbaka till hög landslagsklass igen. I nuläget tycker jag däremot att vi har yngre, mer intressanta spelare som borde gå före.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Jakobsson och Schough är ju även tänkbara som forwards. Där är ju dock Kosovare Asllani och Lotta Schelin just nu Sundhages givna förstaval. Överhuvud taget har Sundhages anfallsspel i stort byggt på snabbhet. Något som är oerhört vasst när man leder, och får utrymme till kontringar. Men snabbhet är sällan effektivt mot samlade försvar.

Mitt inlägg med statistik över att våra forwards sällan avgör tävlingslandskamper väckte som väntat känslor hos er läsare. Siffrorna hör ihop med avsaknaden av en powerforward. För med nickstarka spelare i straffområdet är det betydligt lättare att slå hål på samlade försvar.
Exempelvis var det inte våra forwards som bröt dödläget någon gång under EM. I stället fick vi hål på motståndarna genom två fasta situationer, ett distansskott och ett självmål.

På forwardssidan har alltså förbundskapten Sundhage en del att fundera över. Det räcker ju inte med snabbhet för att slå hål på välorganiserade motståndare. Det krävs smarta löpningar för laget, löpningar som flyttar motståndarnas backar både i sid- och djupled. Mot Polen noterade jag att våra forwards – Schelin och Öqvist – jobbade väldigt dåligt mot det låga, polska försvaret.

De sprang för lite i sidled, och blev ofta stillastående, vilket gjorde att de var lättmarkerade. Följden blev att våra forwards ofta var steget efter sina backar.

Jag minns att den gamle skyttekungen Gary Lineker en gång i tiden fick frågan om hemligheten bakom varför han så ofta gjorde enkla mål i straffområdet.

”När jag ser att ett inlägg är på gång ser jag till att sätta hög fart in på en tom yta. Om bollen kommer dit säger ni experter att jag bara gör enkla mål. Om bollen inte kommer säger ni att jag alltid är på fel ställe…”

Att vara på rätt ställe handlar alltså både om känsla och om tur. Man måste chansa lite. Ligger man däremot ett steg bakom sin back gör man inga mål. Det gjorde exempelvis Lotta Schelin väldigt många gånger mot Polen. Hon såg ofta lite vilsen och tvekande ut. Med mer bestämdhet i straffområdet, och fler v-löpningar hade vår skyttedrottning gjort ännu fler mål.

I ämnet noterade jag hur norska stjärnskottet Ada Hegerberg gjorde som Lineker under EM. Hegerberg såg till att vara först in på en yta. Hon gjorde inga mål på det i EM, men räkna med att norskan kommer att göra många ”enkla” mål framöver…

Lotta Schelin gör ofta bra löpningar mot första stolpen i anfallens förstaskede, vilka har lett till mängder av mål. Men kommer inte bollen i skede ett känns hon vilsen. Mot Polen överglänstes Schelin av Öqvist, som faktiskt sprang både mer och bättre. Men det är Schelin som är vårt affischnamn, och vår bästa målskytt. Jag tycker att hon är given i startelvan. Men hon har snabbheten och tekniken för att kunna göra ännu fler mål. Förbundskapten Sundhage har sagt att Schelin borde titta på hur Olivia Schough löper. Förhoppningsvis kan Sundhage lära Schelin att springa smartare. Då blir Lyonstjärnan ännu bättre.

Mot Polen var alltså inte Asllani med. Hon är vår mest bolltrygga och smarta forward, och borde passa mot den typ av handbollsförsvar som Polen ställde upp. Och som garanterat även Bosnien och Färöarna kommer att använda sig av. Asllani har tveklöst gjort sig förtjänt av platsen bredvid Schelin. Fast jag vill se fler mål från PSG-proffset. Framför allt fler poänggivande mål. För sådana gör hon väldigt, väldigt sällan i gulblått.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Bakom Schelin/Asllani finns alltså nämnda Öqvist, Jakobsson och Schough. Dessutom gav Sundhage lite speltid till Jenny Hjohlman i Polenmatchen. Hon är duktig, men jag ser henne inte som en landslagsspelare. Hjohlman har gjort fem spelmål i damallsvenskan. Jag har tjatat om Hjohlmans anfallspartner Lina Hurtig, och fortsätter göra det. 18-åringen har gjort dubbelt så många spelmål i damallsvenskan som Hjohlman. Hurtig är smart a la Asllani, men mer nickstark. Förhoppningsvis finns hon med i morgondagens A-landslagstrupp.

Kanske kan även Marija Banusic få en ny chans. Kristianstadstalangen var uttagen till Polensamlingen, men fick lämna återbud på grund av skada. Nu spelade hon 45 minuter mot Jitex senast, och det är ju drygt två veckor till nästa samling.

Guld till Malmö, botten i Göteborg

Publicerad den av
2

Damallsvenskan 2013 är avgjord. I varje fall i praktiken.

För utöver Sunnanås nedflyttning är inget av det här är 100-procentigt klart. Men allt talar för att Malmö tar guld, och får med sig Tyresö ut i nästa års Champions League. Linköping blir trea, och Göteborg lägger beslag på den fjärde och sista medaljen. De båda nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå åker ur, och får börja om i elitettan.

Även om helgens resultat innebär att Malmö kan boka festlokal och även leta artister som kan sköta underhållningen, så väntar jag med att skicka någon grattishälsning. För det finns ju fortfarande en teoretisk chans att skånskorna skall slarva bort det här. Fast känslan är att Tyresö kan tappa poäng i Linköping i sista omgången, vilket i så fall innebär att Malmö redan har tagit tillräckligt många poäng för att vinna serien.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Det var Marta:s och Tyresös vår. Det har utan tvekan varit Ramona Bachmann:s och Malmös höst.

Bachmann och Malmö var heta även förra hösten. Då stod laget på 13 raka segrar inför de två sista omgångarna. Och man ledde med fem poängs marginal – när man drabbades av guldfrossa. Bachmann gjorde bort sig mot Umeå, och Anja Mittag missade straff hemma mot Tyresö.

Nu står Malmö på nio raka segrar, och man leder med sex poängs marginal. I dag missade Mittag straff, och i nästa omgång väntar Umeå…

Fast nej, någon sådan extrem frossa att Malmö missar SM-guldet även i år lär vi inte få uppleva.

Det finns förstås många faktorer bakom Malmös guld. Bachmann är nämnd. Viktigare ändå är målvaktssidan. Det jag har sett vinner Thora Helgadottir på knockout mot Tyresös båda målvakter. Carola Söberg gav bort båda seriefinalerna, och Ashlyn Harris har inte alls motsvarat högt ställda förväntningar.

Thora Helgadottir

Thora Helgadottir

Sedan har Malmö fler matchvinnare. Jag har flera gånger under året ifrågasatt Manon Melis. Jag tycker fortfarande inte att holländskan har gjort någon bra säsong. Fast nu när det drar ihop sig har hon klivit fram – vilket förstås är värt stor respekt.
Hon gjorde segermålet senast mot Kristianstad. Och hon satte viktiga 1–0 i dag mot Örebro. Dessutom spelade Melis läckert fram till Bachmann vid det vackra 3–0-målet.

Höjdpunkter från 4–2-segern ser du för övrigt här:

Innan jag lämnar guldstriden vill jag återigen påminna om att varken Marta eller Bachmann fanns med när förbundskaptener, Champions Leaguetränare och journalister röstade fram Europas tio bästa spelare.

Det är ofattbart för mig. Jag ser duon som vår högsta series två klart bästa spelare.

Från toppen till botten. Där blev det i dag i praktiken klart att Mallbacken ur. För efter 1–1 hemma mot Sunnanå kan bara ett mirakel rädda värmländskorna. Ett mirakel som innefattar att Skelleftelaget besegrar Jitex, samt att Mallbacken själva slår Malmö. Det känns förstås inte så sannolikt.

Utöver det egna poängtappet så var det Annica Sjölund som sparkade ut Mallbacken ur damallsvenskan. Åländskan frälste Jitex hemma mot Kristianstad.
Samtidigt höll comebackande Minna Meriluoto nollan. Jag har bara sett den officiella statistiken. Men går man på den var det en konstig match. För det var 7–2 i avslut mot mål till Jitex. Men 0–3 i ramträffar. Den sista hade Mia Carlsson på övertid. Det här var helt enkelt Jitex dag.

Renée Slegers

Renée Slegers

Ett sent segermål från Renee Slegers fixade Linköpings 2–1-seger mot Vittsjö. Det innebär att östgötskorna som sämst blir trea i serien.

Höstens stora besvikelse är utan tvekan Göteborg FC. Laget har inte gjort mål på fem omgångar, och det är lätt att sätta en krisstämpel på Torbjörn Nilsson:s lag. GFC är enda lag i serien som är helt utan poäng i de fyra senaste omgångarna. Att avsaknaden av Jodie Taylor skulle bli kostsam förstod jag direkt när jag såg GFC efter EM-uppehållet. Men att det skulle vara så här illa gick inte att förstå.

I dag föll GFC borta mot Umeå med 3–0. Lina Hurtig gjorde det andra målet. Därmed blev hon första svenska spelare att nå tvåsiffrigt i skytteligan i år. Kanske blir Hurtig inte bara den första, utan även den enda svenska tiomålsskytten i årets damallsvenska. Det svaret får vi vänta i två veckor på.

Trots Göteborgs genomusla form tror jag att laget blir fyra. Jag tror att det räcker med tre poäng till för att ta medalj, och laget avslutar ju hemma mot Sunnanå. Den matchen kan väl inte ens GFC misslyckas med att vinna?