Fem till kvartsfinal, en usel domare och Brandi Chastain

När alla lag spelat två gruppspelsmatcher har redan fem lag säkrat sina platser i kvartsfinalen. De fem är Japan, Sverige, Brasilien, Storbritannien och USA.

Alltså fem väntade lag. Faktum är att det inte ser ut att bli några skrällar alls till kvartsfinal. Vinner bara Nya Zeeland mot Kamerun och USA mot Nordkorea på tisdag så blir det exakt de åtta lag som jag här tippade skulle nå kvartsfinal.

* Jag har sett minst några minuter av varje match i dag. Den sista matchen var helt klart den mest uppseendeväckande. I 62 minuter var Nordkorea i högsta grad ett hot mot Frankrike. Jag kände inte alls igen det franska lag som jag har sett spelat lysande fotboll under hela våren.

Visst hade Laura Georges nickat in 1–0 till fransyskorna i slutminuterna av första halvlek. Men spelet var andefattigt, och jag började tro att koreanskorna kanske skulle kunna sno åt sig någon poäng.

Men i minut 62 bytte Bruno Bini in Elodie Thomis och Camille Abily. Och plötsligt fick Frankrike vingar. En halvtimma senare var det 5–0.

För vilken fart Thomis hade. Trots att hon bara spelade 28 minuter hade hon varit självskriven som matchens lirare om jag hade suttit i juryn. Hon gjorde själv 2–0, och spelade sedan fram Marie-Laure Delie till 3–0 och inhopparen Camille Catala till 5–0. Däremellan hade Wendie Renard nickat in 4–0 på en fin hörna från Louisa Necib.
Frankrike är utan tvekan bästa laget i OS på fasta situationer. Renard och Georges är grymma i luftrummet, och Necib, Abily och Sonia Bompastor har underbar känsla i tillslagen.

* Apropå Bompastor så kan jag inte undvika att ta upp OS-turneringens i särklass sämsta domslut. Det drabbade just Bompastor vid ställningen 4–0 i dag. Frankrikes vänsterback kom i hög fart när hon närmast blev överfallen i Nordkoreas straffområde.
En koreanska back körde knät i rätt in i Bompastors högerben, varvid fransyskan flög som en vante. Det borde ha varit turneringens mest solklara straff.

Men det blev i stället den första riktigt stora domarskandalen. För rättsskipare Terese Neguel från Kamerun nöjde sig inte med att strunta i att blåsa straff. Hon gav dessutom Bompastor den mest oförtjänta varningen för filmning som jag sett på mycket länge.

Kamerun är alltså inte bara sämsta laget i OS. De har sannolikt också den sämsta domaren.

Carli Lloyd trixar

Carli Lloyd trixar

* Som nämnts gjorde Marie-Laure Delie mål i dag. Hon står därmed på två, och delar med det ledningen i skytteligan med tio andra spelare. Skytteligaledare utöver Delie är även: Alex Morgan, Abby Wambach och Carli Lloyd (USA), Christine Sinclair och Melissa Tancredi (Kanada), Marta och Cristiane (Brasilien), Lotta Schelin (Sverige), Stephanie Houghton (Storbritannien) och Kim Song Hui (Nordkorea).

* Många tycker ju att idrottare skall sluta när de står på topp. Jag har aldrig förstått den synen. Inte på något sätt.

OM den även gäller för lag så måste ju många tycka att Dalsjöfors Goif har valt bästa möjliga läge att lägga ner verksamheten. För på måndag, när klubbens damlag tas bort ur seriesystemet, så leder de dels söderettan, dels har de en spelare som delar ledningen av skytteligan i OS (Tancredi). Snacka om att sluta när man står på topp…

* Missade du Sverige–Japan finns en länk till SVT:s sammandrag här.

* Slutligen blir det lite twitter. Där skulle vi inte kunna följa de svenska spelarna under OS. Det var ett falsklarm. Flera av dem twittrar fortfarande löpande. Länkar till alla de svenska OS-spelare som twittrar finns här.

Hope Solo

Hope Solo

Spelarna i USA:s, Kanadas och Storbritanniens lag twittrar ännu flitigare än de svenska. En som hamnat i blåsväder är Hope Solo. Hon gav sig på den före detta OS-hjältinnan, numera tv-experten, Brandi Chastain efter dagens match. Enligt Solo hjälper inte Chastain till att promota sporten tillräckligt mycket.

Solo twittrade bland annat:

”Det är för dåligt att vi inte kan ha kommentatorer som representerar laget bättre, och som kan mer om spelet än Brandi Chastain.”

Och:

”Lägg av att kommentera försvars- och målvaktsspel innan du sett till att bli bättre utbildad, Brandi Chastain. Spelet har utvecklats de senaste tio åren.”

Jag har ingen aning om vad Chastain har sagt. Men som tv-expert har hon inget ansvar för att promota lag eller sport. Hennes uppgift är att kritiskt bedöma de lag hon ser. Det borde Solo veta, även om hon inte håller med.

Dessutom förvånar det mig att en världsstjärna som Hope Solo lägger energi på sånt här. Efter en säker 3–0-seger borde hon väl kunna ta lite kritik med en klackspark. Eller?

Skön poäng – fast vi vill ju inte vinna gruppen…

Japan var bättre, och borde ha vunnit med något måls marginal. Jag hade 7–2 (0–0) i målchanser till japanskorna.

Men det blev 0–0, och Sverige behöver inte på något sätt skämmas över poängen. Tvärtom var den första halvleken den bästa defensiva insats vårt landslag har gjort i år.

Nu riskerar vi att vinna gruppen, och ställas mot Frankrike i kvartsfinal. Jag skriver riskerar, för jag föredrar nog ändå att vi kommer tvåa, och får möta Storbritannien eller Brasilien. Så vi får hoppas att Japan öser in mål mot Sydafrika på tisdag…

Tillbaka till dagens match. Efter paus öppnade det sig, vilken japanskorna vann på. Men vår backlinje stod upp på ett fantastiskt bra sätt. Sara Thunebro var illa ute två gånger i början av andra halvlek. I övrigt var vår vänsterback lysande. De sista 30 minuterna såg hon ut att äga planen.

Japan överbelastade vår högerkant, och kom ofta med två, tre eller ibland till och med fyra spelare mot Annica Svensson och Emma Berglund. Jag såg att Svensson fick en del kritik i början av andra halvlek. Men Sofia Jakobsson är ingen försvarsspelare, så där fick inte Svensson någon större hjälp. Och vår högerback klarade ändå ut de flesta situationerna.

Det är bra i min värld.

En som däremot inte var bra var Lotta Schelin. Visst, hon glimtade till två–tre gånger. Men totalt sett var det en väldigt blek insats från vårt affischnamn. Helt klart hennes sämsta landskamp på en bra bit över ett år.
Man frågar sig om hon trots allt besväras av sin häl. För utöver de två målen så gjorde ju inte Schelin någon toppmatch mot Sydafrika heller.

Thomas Dennerby får fundera på hur han skall få igång sin stjärnforward. För vi behöver Lotta Schelin i toppform i slutspelet.

Dennerby skall för övrigt ha beröm för sin insats. Han valde en genomtänkt taktik, som gjorde att japanskorna inte kom någonstans i första halvlek. Sedan gjorde han bra byten i andra halvlek, när det började osa.
Jag tycker i och för sig att Antonia Göransson borde fått några minuter till. När Lina Nilsson byttes in som högerytter hade vi kunna släppa gasen lite mer till vänster.

Mittfältet på slutet var för övrigt intressant. Där spelade Caroline Seger och Marie Hammarström bakom Nilsson, Kosovare Asllani och Göransson.

Slutligen några ord om Hedvig Lindahl. Jag ser att många nu pratar om revansch. Och visst var Lindahl bra, men högre betyg än en trea blir det inte
För även om japanskorna pressade, och hade många målchanser, så tycker jag att alla avsluten var av sådan kvalitet att hon skall ta dem.

Almgren och Svensson från start

Där kom startelvan, och uppgiften om att Nilla Fischer vilas var korrekt. Och Thomas Dennerby väljer som väntat att flytta ner Caroline Seger, och ta in Johanna Almgren i startelvan.

Dessutom väljer han Annica Svensson som högerback, på Lina Nilsson:s bekostnad. Som jag tidigare skrivit innebär det att vi enligt mitt sätt att se det har bästa möjliga fyrbackslinje mot Japan.
Men det innebär också att Dennerby fortsätter att ändra i backlinjen. Det tycker jag inte om. För en rejält samspelt fyrbackslinje är en av de viktigaste nycklarna till framgång.

Däremot står Hedvig Lindahl förstås kvar i målet. Det valet kändes ju trots allt självklart.

Här är startelvan mot Japan: Hedvig Lindahl – Annica Svensson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Caroline Seger – Sofia Jakobsson, Johanna Almgren, Marie HammarströmLotta Schelin.

För min del innebar det att jag hade två fel i startelvan igen…

Japan startar med samma lag som mot Kanada. Alltså: Miho FukumotoYukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya SameshimaHomare Sawa, Mizuho SakaguchiAya Miyama, Nahomi Kawasumi, Shinobu OhnoYuki Ogimi.

Jag hade föredragit Svensson

Sveriges startelva är klar. Innan jag kommenterar den så konstaterar jag att Carli Lloyd och Alex Morgan fullbordade USA:s vändning mot Frankrike.

Att vinna med 4–2 mot ett internationellt topplag, trots att man varit i underläge med 2–0 efter en kvart. Det är förstås ett rejält styrkebesked från Pia Sundhage:s lag.

Sedan konstaterar jag också att Dalsjöfors hann få en målskytt i OS-sammanhang innan konkursen definitivt sänker laget.
Melissa Tancredi styrde in Kanadas reducering mot Japan. Men det slutade 1–2, och Japan tog en väntad seger.

Vad gäller Dalsjöfors så stod i dag i BT att spelarna har valt att lägga ner laget om inte konkursen hävs. Och i praktiken måste man ha 1,5 miljoner kronor innan fredag för att köra vidare. Känns tufft.

Så till Sveriges startelva. Det blev den som det lutat åt ett tag, alltså: Hedvig LindahlLina Nilsson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Nilla FischerSofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie HammarströmLotta Schelin.

Jag hade framför allt föredragit Annica Svensson på högerbacken. Jag hörde Radiosportens förnuftiga expert Richard Henriksson tidigare i dag säga att Svensson är ett säkrare kort mot tufft motstånd. Och därför bör hon spela även i dag, för Sverige måste försöka spela ihop sin backlinje.

Jag skriver till punkt och pricka under på det. Jag kommer att vara hypernervös under hela Japanmatchen, om Nilsson spelar ytterback då. Fast i dag borde hon kunna lösa uppgiften defensivt. Och dessutom kanske bidraga med fina inlägg och ett par framstötar längs kanten.

Jag missade även att Sofia Jakobsson trots allt får chansen. Fast det kände man väl egentligen på sig. Jag satte upp Kosovare Asllani i min startelva för att jag har känt att Kosse är mer trygg i kantuppgiften. Men Jakobsson är en utmärkt djupledsspelare. Så kan vi utnyttja hennes fart så får Lotta Schelin lite avlastning.

Fast då gäller det att Caroline Seger och de andra tittar ut mot högerkanten ibland, och inte bara matar långt på Lotta.

Japanska reklamfilmer och nedkopplade svenskor

Jag konstaterade i går att 19 av 22 svenska OS-spelare har twitterkonton. Bara Sara Thunebro, Annica Svensson och Antonia Göransson saknas.

Hittills har det varit kul att följa flödet. Fast nu är det stopp. Från och med nu skall nämligen laget vara nedkopplat. Det kan man läsa om här.

Tydligen var det i dag som Sverige kopplades ner. Fast under VM i fjol kunde inte alla hålla sig. Lisa Dahlkvist och Linda Sembrant skrev exempelvis på sin blogg, och flera spelare gjorde twitterinlägg. Så håll koll.
Och helt nedkopplade kan inte spelarna vara. För de får ju feedback på sina insatser via mobiltelefonen. Läs om det här.

Och Kosovare Asllani har lagt upp den här bilden på sin twitter under kvällen.

Koll på twittrarna kan ni för övrigt hålla via den här länken.

Via twitter hittade jag förresten den här sammanställningen av engelska tidningsrubriker från genrepet Storbritannien–Sverige.

Slutligen så håller jag på min semester på och skriver ett reportage om uppsvinget för damfotbollen i Japan efter VM-guldet. Det bygger delvis på det här blogginlägget.

Under arbetet hittade jag några länkar till reklamkampanjer där Homare Sawa och de andra japanskorna ingår.

Jag tycker att japanska reklamfilmer är lite kul. Bedöm själv:

* Sawa gör reklam för sportdrycken Aquarius.
* Sawa gör reklam för hudvårdsprodukter.
* Inac Kobe Leonessas VM-stjärnor Sawa, Nahomi Kawasumi, Ayumi Kaihori, Asuna Tanaka och Shinobu Ohno gör reklam för matvarukedjan Family Mart.
* En till film där Leonessastjärnorna gör reklam för matvarukedjan Family Mart.
* Sawa, Kawasumi och Kaihori gör reklam för något slags matmix, tror jag…
* Sawa gör reklam för ett IT-företag?
* Kawasumi gör reklam för Calorie Mate.
* Kawasumi (?) gör reklam för Toyota.

Frankrike har kapacitet att ta OS-guld

Jag skrev redan i halvtid att Frankrike kan utmana om guldet i OS.

Efter full tid, och en enormt övertygande 2–0-seger mot Japan, finns ingen anledning att ändra det. Frankrike har allt som krävs för att vinna guldet i London. Det var nämligen närmast utklassning.

Les Bleus är ett disciplinerat, bolltryggt lag. Speluppläggaren Louisa Necib har åter hittat sin VM-form, och man har ett grymt vapen på fasta situationer i nickstarka Wendie Renard.

Det var Renard som nickade in 2–0-målet i dag. Hon gjorde det hur säkert som helst, trots att hon både Saki Kumagai och Yuki Ogimi som uppvaktning.

Defensivt fann jag inte många svagheter i det franska laget i dag. Det gjorde inte Japan heller. Och världsmästarna skapade nästan inget i den andra halvleken.

Positivt för Sverige är förstås att Frankrike i dag visat hur man skall bära sig åt för att slå japanskorna. Dock känner jag tyvärr inte att vårt svenska lag är riktigt nära den nivå fransyskorna visade upp i dag.

Men visst, Japan har två förluster på sina fyra senaste matcher. De har säkerligen tappat lite av det gigantiska självförtroende som de hade efter VM-guldet. En liten öppning för Sverige.

Frankrike är bra – riktigt bra

En halvlek spelad mellan Frankrikes Les Bleus och Japans Nadeshiko.

Frankrike leder med 1–0, och det man direkt kan slå fast är att Frankrike är bra – riktigt bra. Fransyskorna kommer definitivt vara med och utmana om guldet i OS.

Ja, onsdagens OS-premiär mellan USA och Frankrike kan faktiskt vara en försmak på finalen.

För så jobbigt som Japan hade att få i gång sitt spel under matchens första 30 minuter har jag bara sett dem få kämpa en gång det senaste året. Och det var mot USA i Halmstad.
Fransyskorna gjorde det trångt centralt, så att Japan inte kunde spela in bollen till Homare Sawa och Mizuho Sakaguchi, som de brukar. Det gjorde att japanskorna blev stillastående, och tveksamma.

Det franska målet gjordes i 24:e minuten av Marie-Laure Delie, snyggt frispelad av Sonia Bompastor. Frankrike hade chanser att göra ytterligare ett par mål under den första halvtimmen.

De sista minuterna hittade dock japanskorna vägar till avslut. Och en frispark av Aya Miyama räddades via stolpen av Sarah Bouhaddi. På returen sköt sedan Sawa i den andra stolpen. Alltså rätt nära…

Fast Frankrike har 5–3 i öppna målchanser och leder rättvist. Om det inte blir för många byten kommer den andra halvleken att bli riktigt intressant.

Så här spelade lagen i första halvlek:

Frankrike: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Ophelie Meilleroux, Wendie Renard, Sonia Bompastor – Elise BussagliaCamille AbilyElodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie

Japan: Miho FukumotoYukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Mizuho Sakaguchi, Homare Sawa – Aya Miyama, Nahomi Kawasumi, Shinobu OhnoYuki Ogimi.

Nytt tränarbyte i Linköping

Ser här att Jörgen Petersson lämnar Linköping för herrarnas superetta, och IFK Värnamo.

Därmed blir Christian Andersson ensam att leda LFC i höst. Även om Andersson varit med hela säsongen blir det här ändå tredje tränarlösningen på bara någon månad.
Alla de här förändringarna kan inte vara bra för klubben. Tvärtom är jag övertygad om att kontinuitet vinner i längden.

I en helt annan del av fotbollsvärlden vann till slut Japan mot Australien med 3–0. Homare Sawa avslutade målskyttet när hon tryckte in bollen i röran efter en hörna från Aya Miyama.

När nu Japan för första gången på mycket länge kom till start med sin allra bästa elva visade laget att det i högsta grad är en guldkandidat i OS.
Den japanska insatsen var högklassig i 60 minuter. Sedan började den byteshysteri som är vanlig i vänskapslandskamper, och matchen dog.

Intressant är att Japan avslutade matchen ungefär med det lag som spelade mot Sverige i första halvlek på Gamla Ullevi den 20 juni. Och det laget är ett par klasser svagare än den startelva som förbundskapten Norio Sasaki ställde på benen i dag.
Jag skriver det som ett tips till Thomas Dennerby. För vår svenska förbundskapten var ju oerhört positiv över hur vi stod upp spelmässigt vid 1–0-förlusten. Hoppas Dennerby är medveten om att det i stora drag var ett B-lag vi mötte.

För Japans trupp är inte speciellt bred. Startelvan är fantastisk, men spelare 14, 15 och 16 håller däremot inte högsta världsklass.

Och faktum är ju även att Japan saknade båda sina ordinarie mittbackar vid 4–1-förlusten mot USA i Halmstad den 16 juni. Efter den matchen utropade jag USA som självklara guldfavoriter i London. Jag står fast vid att Pia Sundhage:s lag får räknas som favoriter. Men med Saki Kumagai och Azusa Iwashimizu tillbaka i mittförsvaret är Nadeshiko – som Japans landslag kallas – en klass bättre än det lag USA mötte senast.

Världsmästarna flyger ekonomiskt

Japan visar jobbigt bra form i sin avresematch hemma i Tokyo. I halvtid leder man med 2–0 mot Australien.

Spelmässigt är det en överkörning. Det japanska övertaget i klara målchanser är hela 11–1.
På många sätt kan man säga att Japans landslag, Nadeshiko håller på att lyfta.

Direkt efter damernas match är det för övrigt dags för Japans OS-lag för herrar att spela sin avresematch. Och i morgon skall båda lagen flyga till Europa.

De australiska kommentatorerna på den stream jag följer (expertkommentator är för övrigt den före detta Malmöspelaren Heather Garriock) berättade att själva resan till Europa har blivit en het potatis i Japan. Medan herrarna får sätta sig framme i planet i business class tvingas damerna längst bak i planet, till ekonomiklass.

Tjejerna menar att de är världsmästare, medan herrarnas U23-landslag inte har uträttat så mycket. Förbundet menar att herrarna är helproffs, och vana vid att flyga lyxigare.

Ja, vad säger man…

Noteringar från själva matchen är att Homare Sawa verkar vara på väg mot sin storform. Hon har gjort ett väldigt mycket större intryck i den här matchen än i de båda i Sverige i juni.

Målen har gjorts av Aya Miyama på straff, sedan Tameka Butt onödigt fällt Nahomi Kawasumi. Och så styrde Yuki Ogimi in ett fint inspel från duktiga högerbacken Yukari Kinga.

Värt att notera är att Australiens lag inte är i säsong, och därmed rätt ringrostigt. Så man kanske inte skall dra hysteriskt stora växlar av utspelningen. Men VM-spelare som Butt, Caitlin Foord, Kyah Simon, Laura Alleway, Servet Uzunlar och Melissa Barbieri finns med i startelvan. De har dock inte kunna hindra Japan från att spela riktigt läcker fotboll.

Slutligen var domare uppe till diskussion i den här bloggen igår. Efter en halvlek av Japan–Australien är det redan dags igen. Homare Sawa har totalt felaktigt blivit avvinkad för offside två gånger. Assisterande domarens insats vid de två situationerna har varit så usel att man undrar om hon kan offsideregeln. Det är verkligen tråkigt för tjejerna att domarnas klass är så extremt mycket sämre än spelarnas.

Ogimi – ett ovant namn i Japans OS-trupp

Japans förbundskapten Norio Sasaki har tagit ut de 18 spelare som skall till Storbritannien för att försöka ta Japans första OS-medalj någonsin.

Japans lag är förstås extra intressant eftersom vi har dem i vår grupp. Det är en mycket stark trupp, som dock inte innehåller några överraskningar. Om någon möjligen saknar Yuki Nagasato, så gör inte det. Hon är med, fast hon heter numera Yuki Ogimi. Hon har nämligen gift sig och bytt efternamn.

Yuki Ogimi

Yuki Ogimi, tidigare Nagasato

19 av de 20 spelare som var i Sverige för Volvo Winners Cup finns med, om man räknar in de fyra reserverna. Den som saknas är backen Rumi Utsugi, som bars av från Örjans vall under matchen mot USA. Och som lämnade Sverige på kryckor – och således är skadad.

Rumi Utsugi bärs ut

Rumi Utsugi bärs ut

Utöver Utsugi stod sedan tidigare klart att knäskadade talangen Mai Kyokawa skulle missa turneringen.

De tre som har tillkommit jämfört med Sverigetruppen är backen Azusa Iwashibuchi, forwarden Mana Iwabuchi och tredjemålvakten Erina Yamane.

Här är Japans OS-trupp i sin helhet:

Målvakter:
Ayumi Kaihori (Inac Kobe Leonessa) och Miho Fukumoto (Okayama Yunogo Belle).

Backar:
Yukari Kinga (Inac Kobe Leonessa), Kyoko Yano (Urawa Reds Ladies), Azusa Iwashimizu (NTV Beleza), Aya Sameshima (Montpellier) och Saki Kumagai (FFC Frankfurt).

Mittfältare:
Homare Sawa, Nahomi Kawasumi och Asuna Tanaka (Inac Kobe Leonessa), Aya Miyama (Okayama Yunogo Belle) och Mizuho Sakaguchi (NTV Beleza).

Forwards:
Kozue Ando (Duisburg), Karina Maruyama (Speranza Takatsuki), Shinobu Ohno och Megumi Takase (Inac Kobe Leonessa), Yuki Ogimi (Turbine Potsdam) och Mana Iwabuchi (NTV Beleza).

Samt de fyra reserverna:
Erina Yamane (Målvakt, JEF United Ichihara-Chiba), Saori Ariyoshi (Back, NTV Beleza), Megumi Kamionobe (Mittfältare, Albirex Niigata Ladies) och Ami Otaki (Olympique Lyonnais).

Och här är en länk till Japans Fotbollsförbund där även Japans herrfotbollstrupp till OS finns med.

Bilder av USA-Japan

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som bekant leker jag fotograf ibland. Kameran var med på alla tre matcherna i trenationsturneringen Volvo Winners Cup häromveckan.

Jag har lagt upp mina bilder från matchen Sverige–USA här. Nu har det blivit dags att även lägga upp ett bildspel från matchen USA–Japan på Örjans vall.

Eftersom jag märkt att alla bilder på USA:s landslag får väldigt många klick från just USA så skriver jag även en kort introduktionstext på engelska. I den förekommer namnen på ett urval av de spelare som fastnat på mina bilder.

* I saw the game in Volvo Winners Cup between the US Soccer WNT and Team Japan (Nadeshiko) last week. I brought my camera to Halmstad, and here are my pictures from Örjans vall.

The US WNT won, 4–1. Goalscorers were Alex Morgan 2, Abby Wambach 2 for the US, and Yuki Nagasato for Nadeshiko.

You can see all three goalscorers, and of a lot of other US players like Hope Solo, Lauren Cheney, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Shannon Boxx, Kelly O’Hara, Heather O’Reilly, Rachel BuehlerHeather Mitts and Amy Rodriguez. And also Nadeshiko players like Ayumi Kaihori, Aya Miyama, Homare Sawa, Nahomi Kawasumi, Aya Sameshima and Rumi Utsugi.

I have taken photos of the US Soccer WNT three times before. Se those pictures here, here and here. And I have photos from the Womens World Cup final last year, there Team Japan won the gold medal. You can see pictures of the celebration here.

USA skrev om världsordningen

USA:s landslag

USA har vunnit Volvo Winners Cup

USA kom till Sverige som första utmanare till Japan om OS-guldet. När amerikanskorna i dag flög hem gjorde dom det som givna guldfavoriter.
Gårdagens 4–1-seger var en maktdemonstration som skrev om damfotbollens världsordning.

Det senaste året har japanskorna plusstatistik på USA. Och efter tre raka matcher utan seger mot Japan så har amerikanskorna jagat den efterlängtade viktorian.
Dagen efter 2–1-förlusten i Algarve så sa Pia Sundhage så här till mig i frågan:

”Det finns en risk att det kommer in i spelarnas huvuden att ”vi skall vinna, vi skall visa dem att vi är bäst’. Men det är vi inte. Japan är bäst.”

Pia Sundhage

Pia Sundhage håller presskonferens

Det uttalandet gällde fram till klockan 15.00 i går. Då sa Sundhage:

”Det här var den tredje gången i år vi mötte Japan. Ju närmare OS vi kommer desto viktigare är det hur vi spelar. I dag gjorde vi en jättebra match, och fick göra många mål mot världsmästarna. Så klart det är bra för vårt självförtroende.”

Och nu är USA bäst. Sundhage fick också frågan i går om inte hennes lag är självklara guldfavoriter i OS. Hon duckade lite, men svarade så här:

”Vi vill vinna nästa match. Och gör vi det hela tiden så kommer vi att ta OS-guld.”

Aya Miyama

Japans lagkapten Aya Miyama

Japans lagkapten Aya Miyama var mer rakt på sak när jag frågade henne om vilka hon ser som guldfavoriter i OS:

”Definitivt USA. De är ett fantastiskt lag, men vi skall kämpa för att slå dem.”

Miyama var väldigt besviken med hur Japan uppträdde i gårdagens match. Hon sa så här om den:

”Vi måste vara tuffare och starkare. I dag var USA makalöst bra. De var bäst i världen, medan vi inte var så bra. Varför? Det finns anledningar, som att vi var trötta. Just nu är vi väl lite i chock. Fast det är gott om tid till OS, och vi kommer att bli bättre.”

Hope Solo

Hope Solo

Jag har förstått att USA:s spelare har varit frustrerade över att de tidigare inte kommit åt japanskorna efter VM. I går var det väldigt lättade amerikanskor efter slutsignalen. Stjärnmålvakten Hope Solo sa så här när jag fick en så kallad exklusiv pratstund med henne:

”Den här segern var väldigt viktig. Vi har haft onödigt stor respekt för Japan i de senaste matcherna, och backat hem och låtit dem göra det de är bra på – rulla boll. Nu klev vi upp, var aggressiva – och vågade spela vårt spel.”

Pia Sundhage nämnde Tobin Heath som en nyckel till segern. Eller snarare, Heaths förmåga att alltid våga hålla i bollen, vilket bidrar till att anfallen bli längre.

”Hon är ännu ung, och det faktum att hon håller i bollen, även mot världsmästarna är cool. Hon får spelarna runt omkring sig att växa.”

Tobin Heath

Tobin Heath värmer upp

Jag tycker som Yuki Nagasato

Nyss hemkommen från Halmstad är det svårt att inte vara imponerad av det man fått se. Siffrorna 4–1 till USA mot Japan är talande för hur matchen såg ut. USA var bättre på allt, och har fått ta över rollen som guldfavorit i OS.

Förstås imponerad av USA som lag. Men framför allt beundras jag av anfallsparet Alex Morgan och Abby Wambach. Många pratar dock fortfarande bara om Wambach.

Som efter matchen i dag, när jag och en svensk kollega gemensamt intervjuade Japans målskytt Yuki Nagasato på tyska.

Yuki Nagasato

Yuki Nagasato

Kollegan frågade japanskan så här:

”Tycker du att Christie Rampone var bäst i USA? Eller kanske Wambach?”

Han utvecklade sedan sitt resonemang. Då tittade Nagasato upp lite förvånat. Och när han hade pratat färdigt valde japanskan ett tredje alternativ:

”Alex Morgan”

Även om Morgan inte var valbar så avgav Nagasato, som jag ser det, rätt svar. Jag har ansett att Morgan har varit en bättre forward än Wambach ända sedan träningskampen mot Sverige i oktober. Första gången jag skrev om det amerikanska forwards-tronskiftet var här. Jag har även skrivit om det här.

Hade jag varit back, och fått välja vem i motståndarlaget jag skulle få markera, så hade jag valt Wambach före Morgan tio gånger av tio. För Wambach vet man var man har. Morgan däremot förflyttar sig kusligt snabbt från ett ställe till ett annat.

Under det nordamerikanska OS-kvalet ställde Pia Sundhage upp sitt lag 4-2-3-1 med Wambach på topp – och Morgan som inhoppare, eller ibland som kantspelare. Men till slut insåg Sundhage att hon inte kunde ha världens bästa forward på bänken, och bytte till 4-4-2.
Morgan har tackat genom att producera på en suverän nivå. Hon är nu uppe på 17 mål och åtta assist på 1027 minuters speltid i år. Wambach har 13 mål och sju assist på 1105 minuter.

I de båda matcherna i Halmstad har Wambach varit väldigt bra. Bättre än jag sett på länge. Men hon har ändå inte varit uppe på Morgannivå.

För titta på höjdpunkterna från dagens match, och se hur fantastiskt bra Alex Morgan är numera. Flera gånger tar hon bollen själv, och bara springer ifrån motståndarna. Mer om Morgan inom kort. Jag fick en pratstund med henne i lördags. Då såg hon förresten ut så här:

Alex Morgan
Alex Morgan

Apropå klippet med höjdpunkter rekommenderar jag bilderna på Japans mål. Aya Miyama:s inlägg på ett tillslag är en underbar delikatess. Och Nagasatos löpning och språngskalle ger målet betyget yttersta världsklass. Det är verkligen ett mål man kan se om och om igen.

Morgans avslut till 1–0 håller för övrigt också hyfsad klass. Eller hur?

Laddad för repris av VM-finalen

Det är strax dags att sätta sig i bilen och köra ner till Halmstad igen. Det är ju inte varje dag som vi har en chans att uppleva en repris av den senaste VM-finalen på svensk mark.

Fast jag känner att det lär bli ett fiasko för arrangören. För jag tippar att det inte ens blir en fyrsiffrig publiksiffra. Visst, matchen börjar 13.00 för att kunna tv-sändas på bra tid i Japan. Och 13.00 en måndag är förstås en extremt dålig tid.
Men publiksiffran för Sverige–USA i lördags 2752 visar också att marknadsföringen av trenationsturneringen, som också kallas För-EM, har misslyckats totalt.

Hoppas förbundets PR-folk har en bättre plan för att marknadsföra nästa års EM-slutspel. Och att de börjar nu.

Men till dagens match. Det lär dröja innan vi får se en match på högre nivå i Sverige. För inte ens nästa års EM-final lär hålla så hög klass som dagens prestigeladdade möte mellan Japan och USA.
Jag träffade Pia Sundhage i Algarve i mars, dagen efter lagens möte i Algarve cup. Då vann Japan med 2–1. Och matchen dessför innan var VM-finalen, som ju japanskorna också vann – fast då efter straffläggning.
Sedan dess har lagen spelat 1–1 i en trenationsturnering i Japan.

USA har alltså inte besegrat japanskorna på tre matcher. Det trots att de haft överlägset flest klara målchanser i matcherna. Men Japan har försvarat sig uppoffrande, och kontrat vasst.
När jag träffade Sundhage valde hon att flytta över pressen på Japan, vilket jag skrev om här.

Jag har förstått på tv-klipp med de amerikanska spelarna – som den här intervjun med Alex Morgan – att de är lätt frustrerade över att inte ha besegrat Japan på länge. Därför skulle en seger för USA i dag vara extremt viktig.
Det tror jag även Sundhage är medveten om – även om hon sa annat i Algarve.

USA sparade några spelare mot Sverige. Jag tror att Sundhage formerar sin startelva så här i dag: Hope SoloAmy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’HaraHeather O’Reilly, Shannon Boxx, Carli Lloyd, Megan RapinoeAbby Wambach och Alex Morgan.
Japans lag är lite mer svårt att förutse. Men jag räknar med att Homare Sawa spelar. Och med undantag av skadade mittbacken Azusa Iwashimizu skulle det kunna bli samma startelva som i VM-finalen: Ayumi KaihoriYukari Kinga, Kyoko Yano, Saki Kumagai, Aya SameshimaMizuho Sakaguchi, Sawa – Shinobu Ohno, Nahomi Kawasumi, Aya MiyamaKozue Ando.

Hur går det då? Jo, jag tror att USA vinner med 2–1. Och här ser ni en målskytt:

Alex Morgan

Alex Morgan

För Japan tror jag att Aya Sameshima är lite mer på hugget än i lördags…

Aya Sameshima

Aya Sameshima gäspar

…och att Nahomi Kawasumi blir målskytt.

Nog spekulerat. Nu är det strax avresa. Matchen direktsänds för övrigt på tv i Sverige också. Fast den går i kanalen som ingen har – Tv4 Sport Extra. Avspark är 13.00.

Sydafrika, Japan och Kanada – det var en okej lottning

Lottningen blev: Sydafrika, Japan och Kanada. Just i den ordningen spelar Sverige sina tre gruppmatcher i OS. Och jag tror att Sverige avancerar till kvartsfinal som tvåa bakom japanskorna.

Sveriges lott drogs först av alla i dagens lottning, och vi drogs in i grupp F, där Japan var seedat. Så här ser Sveriges spelschema ut i OS:

25 juli 20.45: Sverige–Sydafrika, Ricoh Arena, Coventry
28 juli 13.00: Japan–Sverige, Ricoh Arena, Coventry
31 juli 15.30: Sverige–Kanada, St James’s Park, Newcastle

De två bästa lagen i gruppen går vidare. Och de två bästa av de tre grupptreorna tar sig också vidare.

I grupp E spelar Storbritannien, Brasilien, Nya Zeeland och Kamerun.
I grupp G återfinns USA, Frankrike, Nordkorea och Colombia.

Slutspelsträdet ser ut så här:
E1 – F3/G3
G1 – E3/F3

F1 – G2
E2 – F2

Mitt spontantips innebär att kvartsfinalerna blir:
Brasilien–Kanada/Nordkorea
USA–Nya Zeeland/Kanada
Japan–Frankrike
Storbritannien–Sverige

Till sist en snabb genomgång av Sveriges gruppmotståndare:

Japan
Japanskorna är inte bara regerande världsmästarinnor – de är sannolikt verkligen bäst i världen för tillfället. Nadeshiko – som landslaget kallas – spelar snabb, vacker fotboll byggd på stort bollinnehav. Och de har inte förlorat mot topprankade USA på tre försök. Japanskorna spelar för tillfället med sanslöst stort självförtroende.
Storstjärnan Homare Sawa har inte spelat i årets landskamper. I stället har Aya Miyama burit laget på ett lysande sätt. Miyama är en av världens allra bästa spelare för tillfället.
Här måste våra svenska spelare överträffa sig själva om de skall kunna ta någon poäng. Jag ser det som 75–25 i japansk favör.
Sannolikt är det en fördel för oss att vi har en träningsmatch mot Japan innan OS.

Kanada
Ett lag byggt kring målmaskinen Christine Sinclair. ”Sincy” är kanske världsfotbollens mest underskattade spelare. Det är hennes målskytte som har tagit Kanada till världstoppen, och det är ett måste för Kanada att hon är på absolut topp i OS, om det skall bli avancemang ur gruppspelet.
Sverige slog nyligen Kanada med 3–1 i Malmö, och normalt skall vi slå kanadensiskorna även i OS. Säg att det är 60–40 i svensk favör.
Vi har ett antal kanadensiska landslagsspelare i svensk fotboll nu, Sophie Schmidt (Kristianstad), Christina Julien (Jitex), Melissa Tancredi (Dalsjöfors), Erin McLeod (Dalsjöfors) och Stephanie Labbé (Örebro).

Sydafrika
Det här är ett lag jag inte har så bra koll på. Man kom på tionde plats av tolv lag i Cypern cup tidigare i vår. Då föll man med 2–1 mot Sydkorea, spelade 0–0 mot Nya Zeeland, vann med 2–0 mot Nordirland och föll slutligen i match om nionde plats med 2–0 mot Skottland.
Den enda spelaren jag känner till från Sydafrikas lag är Rossiyankas mittfältare Nompumelelo Nyandeni. Hon spelade fyra matcher i årets Champions League, bland annat i båda kvartsfinalerna mot Potsdam. Den första från start, den andra som inhoppare. Övriga spelare i truppen håller till på hemmaplan i Sydafrika.
Det skall trots allt vara 95–5 i svensk favör. För skall vi slåss om medaljer måste vi slå Sydafrika.