Udda lösning i USA:s nya liga

Huvuddragen för USA:s nya proffsliga för damfotboll presenterades i dag. Eller kanske att man skall kalla det Nordamerikas nya proffsliga.

Ligan kommer att bestå av åtta lag. Och en intressant lösning är att fotbollsförbunden från USA, Kanada och Mexiko betalar lönerna för 24, 16 respektive 12 landslagsspelare.
Det innebär att klubbarna slipper att betala lön för fem eller sex av sina bärande spelare. Och det borde förstås skapa en ekonomisk grundtrygghet.

Varken ligan eller lagen är ännu namnade. Men de kommer från New Jersey, västra New York, Boston, Chicago, Washington, Kansas City, Seattle och Portland. De fyra första lagen var även med i nedlagda WPS.
Så trots att förbunden i Kanada och Mexiko går in och stöttar ligan så får de länderna inga egna lag. I varje fall inte det första året.

Mer info kring ligan finns på den här länken. Där framgår att starten blir i mars eller april, och spelet kommer att pågå till september, eller möjligen oktober. Alltså längre säsong än det var i WPS.

Det är svårt att dra några slutsatser kring det här ännu. Mer än möjligen att vi inte kan räkna med att få se de amerikanska spelarna i Europa till våren. Samt att det inte kommer att gå att spela både i USA och damallsvenskan samma år längre.

Kväv inte en välkommen debatt

Frågan om storlek på boll och mål inom damfotbollen har åter kommit upp på agendan. Det var Djurgården Damfotbolls ordförande Anders Emanuelsson som häromdagen tog upp ämnet i Radiosporten, som en del av en granskning av läget inom damfotbollen.

Jag tycker att det är bra att någon vågar ta debatten.

Fast någon större diskussion lär det tyvärr inte bli. Det finns nämligen alldeles för många stockkonservativa som snabbt försöker kväva debatter av det här slaget. Det handlar om folk som inte är beredda att på allvar analysera och diskutera damfotbollen.

Jag ser Anette Börjesson på damfotboll.com som en trevlig och resonabel person. Men hennes inlägg i frågan öppnar knappast för en levande debatt. Tvärtom. Hon kallar mindre boll och mindre mål för ”ett slag i magen” och ”att backa mer än 40 år tillbaka i tiden.”

Själv resonerade jag kring min åsikt i frågan i det här inlägget, som publicerades för ganska exakt ett år sedan. Och ja, jag är på Emanuelssons sida.

Jag fick anledning att ta upp ämnet igen i samband med att Lotta Schelin var sommarpratare i somras. Hon sa nämligen:

”Jag vill bara utöva den sport jag älskar, och göra det efter mina förutsättningar – inte männens.”

Vad Schelin inte verkar ha tänkt på är ju att allt inom den fotboll hon utövar är skapat av män – för män.

Det finns inte en enda anpassning för kvinnor inom fotbollen. Inte en enda.

Och är det rimligt att tro att den fotboll som herrarna skapat för sig själva är lika klockren för kvinnor?

Slutligen är här ett bra blogginlägg som handlar om att damfotbollen borde fundera över sina mått och regler.

Sundhage är stenhård

Jag tyckte att jag var hård mot Lotta Schelin och Kosovare Asllani efter seriefinalen i Frankrike i går. Men jag är inte i närheten av lika hård som Pia Sundhage.

Det är tydligt att vår nya förbundskapten tänker utmana sina spelare att träna mer och hårdare än någonsin förr. För i sina kommentarer är Sundhage skoningslös.

Hon var hård i det SVT-klipp jag länkade till i går. Och se den här artikeln i dagens Expressen. Där pratar Lotta Schelin om bra form, medan Sundhage är besviken på att Schelin är inblandad i för få målchanser.

Det är en oerhört offensiv taktik Sundhage använder sig av. Och jag tycker att den är bra. För hon sätter en stenhård, positiv press på sina spelare från början. De måste prestera.

Det skall bli väldigt kul att se vart det här slutar.

Sundhage jobbar hårt på att bygga Schelins stjärnroll

Jag vet inte om jag kanske var för hård mot Lotta Schelin i mitt förra inlägg. Men jag har höga förväntningar på Lyonstjärnan.

Jag hoppas att hon skall hålla den höga klass hon höll under VM i fjol, och som hon i stort sett lyckades bibehålla under hela den efterföljande hösten. Då strålade det om henne, och det kändes farligt i princip varje gång Schelin fick bollen rättvänd.

Den nivån behöver hon nå i nästa års EM-slutspel – om det skall bli den svenska succé som alla hoppas på.
Det vet Pia Sundhage. Därför betonar vår nya förbundskapten hela tiden hur viktigt det är att Schelin kan spela storstjärnerollen. Senast poängterade Sundhage det i en intervju i Expressen i dag.

Sundhage säger där om stjärnornas betydelse:

”Det har knappt funnits några fotbollslag som vinner utan stjärnor.”

Och om Schelin:

”Faktum är att jag nämner henne vid namn offentligt ett antal gånger, vi pratade om hur det känns och vilket ansvar som ligger på henne själv. …
Det är en sak att jag pratar om stjärnor, det måste landa i henne också. Nu är hon en av två lagkaptener, det gillar hon. Lagkaptensbindeln tillsammans med Seger, det var ett smartare drag än jag hade räknat med faktiskt.”

Och efter att ha kollat igenom det här klippet med höjdpunkter noterar jag att Schelin var inblandad i en del under den period av andra halvlek i dag där jag tittade som mest sporadiskt. Hon hade bland annat ett par fina inlägg, som kunde ha resulterat.

Och hon gjorde förstås en bra prestation att ens få träff på Camile Abily:s skott (?) i den första halvleken.

Men, trots att Schelin faktiskt var inblandad i en del så hade hon inte ett enda riktigt farligt avslut. Den slumpartade styrningen av Abilys skott var farligast. Och den var ju egentligen inte speciellt farlig.
Så visst, hon var kanske inte blek som jag skrev i förra inlägget. Men inte heller så glödhet som man hoppas att hon kommer att vara i juli.

Om bilden av Schelin förändrades något av kollen av höjdpunkterna, så är bilden av Kosovare Asllani:s veka insats desto mer cementerad.
Det här SVT-klippet är inte speciellt smickarande för Kosse. Framför allt inte intervjun där Sundhage tycker att PSG-forwarden behöver förbättra sin teknik.

Slutligen är jag än mer säker på att straffen var felaktigt dömd. Sabrina Delannoy har ingen som helst avsikt att ta med hands. Hon försöker ju till och med komma undan från bollen.

Schelin segrare i hett svenskmöte

Lyon var något bättre, och vann rättvist seriefinalen i den franska ligan, borta mot PSG med 1–0.

Men målet var ändå kontroversiellt, för det kom på en tveksamt dömd straff. Ett skott från inhopparen Laetitia Tonazzi träffade i och för sig armarna på en PSG-försvarare. Men som jag ser det är det en sådan situation där domaren inte skall blåsa. För PSG-backen gör sig inte större – snarare tvärtom, och bollen kommer från nära håll.

Hur som helst blev det straff, och den satte Amandine Henry säkert. Och segern var som sagt rättvis. PSG förmådde inte skapa något, medan Lyon hade en hel del lägen efter paus.

Den första halvleken var däremot sällsynt händelsefattig. Jag skall säga att jag inte tittade med full koncentration, men om jag inte missade något så skapades det inte en enda målchans värd namnet.

Lyon försökte, och hade tendenser till att skapa något. Lotta Schelin var inblandad i en del lägen, utan att få till det. Det lyfter inte för Schelin för tillfället. Och det var ganska logiskt att hon byttes ut efter knappt 70 minuter.
Och kanske typiskt att det var inhopparen Tonazzi som omgående fixade fram den straff som gav segern.

Schelin var ganska blek alltså. Trots det vann hon som jag ser det matchen i matchen mot Kosovare Asllani. För PSG:s Kristianstadsförvärv vägde sanslöst lätt. Hon kom ingenstans alls, och den spontana känslan var att hon måste bygga på sig några kilo muskler till för att hävda sig på allra högsta internationella nivån.

Spelmässigt var det en ganska tråkig match. Jag reagerade i början över att tv-bilderna visade helt tomma läktare, och funderade över om PSG:s satsning verkligen kan hålla. Sedan såg jag i halvtid att det trots allt fanns publik på plats, men att kameran stod på publiksidan. Tråkigt.

Tillbaka till PSG:s satsning. Den verkar inte ha några normala gränser. Enligt den här artikeln på SoccerAmerica, som i sin tur hänvisar till franska L’Equipe, skall PSG jobba på att få in flera amerikanska landslagsspelare efter jul. Hetaste namnet är Hope Solo. Det är för övrigt Lyonbasen Jean-Michel Aulas som är uppgiftslämnare.

* I Tyskland fick Antonia Göransson assist till Turbine Potsdams segermål borta mot Bad Neuenahr i cupen. Svenskan slog en frispark från högerläge, som amerikanska Keelin Winters nickade in. Potsdam vann med 1–0 och är klara för kvartsfinal.

* I Australien spelade både Louise Fors och Petra Larsson hela matcher för vinnande lag i morse. Fors och Western Sydney Wanderers vann med 2–1 borta mot Brisbane Roar. Thora Helgadottir debuterade för Sydneylaget, med tre poäng som facit. Larsson och Melbourne Victory vann med 3–0 mot mästarlaget Canberra United.
Båda svensklaget avancerade upp slutspelsplats i och med sina segrar. Fem av 14 omgångar är spelade.

Hett svenskmöte i Frankrike

Helgens höjdpunkt är tveklöst svenskmötet, och tillika seriefinalen i franska Feminine Division 1 mellan PSG och Lyon. Matchen tv-sänds på franska Eurosport, för er som kan få in den.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Trots att Kosovare Asllani, och hennes lag, har hemmaplan i morgon 13.00 så är Lotta Schelin och Lyon skyhöga favoriter.
Lyon har inte förlorat under ordinarie tid på 97 raka tävlingsmatcher, och skall nästa vecka åka till Japan för att bevisa att man är Världens bästa klubblag.

* Annars har vi kommit till det stadium på säsongen där samtliga serier som spelas helårsvis är slut, vilket innebär att utbudet av matcher har minskat ganska kraftigt.

Nu är det dessutom cuphelg i Tyskland, vilket innebär att Frauen-Bundesliga ligger ner. Cupen, DFB-Pokal, har bara nått åttondelsfinal, och det är inga riktiga toppmatcher, om man inte räknar Bad Neuenahr–Turbine Potsdam och Duisburg–Wolfsburg som sådana.

* Utöver Asllani, Schelin och Antonia Göransson (Potsdam) är dock ytterligare ett antal svenskor i farten i helgen. I Italien spelar Stephanie Öhrström och Maria Karlsson (Bardolino Verona) mot Como 2000 på hemmaplan i morgon. I Australiens W-league spelar Petra Larsson (Melbourne Victory) hemma mot mästarinnorna Canberra United och Louise Fors (Western Sydney Wanderers) spelar borta mot Brisbane Roar. Båda matcherna i morgon bitti, svensk tid. Och i Ryssland spelar Sofia Jakobsson och Linnea Liljegärd (Rossiyanka) borta mot Ryazan på söndag.

Thora Helgadottir

Tillbaka till Australien. Utöver de båda svenskorna hittar vi ytterligare några spelare som åkt direkt från damallsvenskan till W-league. Malmömålvakten Thora Helgadottir – som ju korades till årets målvakt vid fotbollsgalan i måndags – förväntas debutera för Western Sydney Wanderers i morgon.

Lisa De Vanna, som likt Fors lämnat Linköping, har redan debuterat, och gjort mål, för Perth Glory. Hon missar dock helgens omgång. För Australien har det udda upplägget att seriespelet ibland krockar med landslagsuppdrag. Så när landslaget, The Matildas, åker till Kina för andra omgången av Östasiatiska mästerskapen så får klubbarna klara sig utan sina toppspelare. Hårdast drabbade är Sydney FC, som får klara sig utan fem landslagsspelare i morgon – Samantha Kerr, Caitlin Foord, Alanna Kennedy, Kyah Simon och Ellyse Perry.

Gulddag för Wolfsburg

Strax innan Zlatan Ibrahimovic satte sin fyruddiga stämpel på Friends Arenas invigningsmatch firade Wolfsburg stora triumfer i Tyskland.

Jag brukar vara en rätt usel tippare av tabeller. Men för tillfället känns mitt tips av just Wolfsburg som tyska mästarinnor klockrent. Deras försvar är ramstarkt, och när Gütersloh i dag krossades noterades inte mindre än åtta olika målskyttar.
Conny Pohlers blev tremålsskytt, och siffrorna rasade i väg ända till 10–0. Det innebär att Wolfsburg leder tabellen, trots att man har en match mindre spelad än både tvåan Potsdam, och trean Frankfurt.

Det är mellan de tre lagen guldracet kommer att stå. Och formsvaga Potsdam drabbades av ett riktigt bakslag i eftermiddags, då man inte förmådde slå hål på årets överraskningslag i Frauen-Bundesliga, Freiburg. Antonia Göransson spelade hela matchen, som slutade 0–0. Resultatet innebär att Potsdam därmed tappade sin serieledning på målskillnad.

Nästa fredag – den 23 november – är det seriefinal mellan Wolfsburg och Potsdam. Då kan Wolfsburg redan på ett tidigt stadium koppla ett rejält grepp om ligatiteln.

Jag berömde Gütersloh för deras disciplinerade spel i ligans inledningsskede. I de senaste omgångarna har laget dock rasat ihop fullständigt. Man har nu fem raka förluster och målskillnaden 1–23. Illavarslande.

* I Ryssland vann Rossiyanka i går med 5–0 borta mot Kubanochka. Det fanns inget svenskt namn bland lagets fem olika målskyttar.
Medan Linnea Liljegärd återigen fick göra ett inhopp så har Sofia Jakobsson inte fått speltid på ett tag. Min ryska är dålig, så jag har ingen klarhet i om hon är skadad, eller helt enkelt petad.

* I Italien föll svensklaget Bardolino Verona i går överraskande borta mot Firenze med 1–0. Bilder från matchen finns här. Därmed talar mycket för att laget kommer att vara nio poäng bakom mästarinnorna Sassari Torres efter åtta spelade omgångar. Ett avstånd som lär bli väldigt svårt att ta in. Bardolino får nog rikta in sig på att slåss om den andraplats som leder till Champions League.

* Slutligen några ord om en tråkig nyhet kring Hope Solo:s bröllop som jag hittade via damfotboll.com. Dagen innan giftemålet skall Solo ha blivit så allvarligt misshandlad av sin blivande man Jerramy Stevens, att han hämtades av polis.

Huruvida bröllopet verkligen ägde rum har jag inte hittat uppgifter om. Däremot finns en hel del info i den här artikeln från ESPN. Enligt polisuppgifter skall bråket ha berott på att paret inte kunde komma överens om var de skall bosätta sig efter sitt bröllop.

Solo är ju som bekant en väldigt stabil målvakt. Vid sidan av planen känns hennes liv betydligt mycket vingligare. Hon hade en ytterst jobbig barndom. Och hon har knappast letat efter stabilitet när hon sökt make.
För Stevens har hon tydligen bara känt sedan augusti. Har är före detta amerikansk fotbollsspelare, men kollar man upp honom på wikipedia så är listan över lagbrott klart längre än den över sportsliga meriter.

Jag gissar att både Solo och det amerikanska landslaget skulle må bäst om Solo letar upp en ny, stabilare man. För oro i privatlivet brukar ganska snart även leda till sämre prestationer på planen.

Olivia gjorde världens snyggaste mål

Fifa har valt ut årets snyggaste mål i all damfotboll i världen. 2012 gjordes det tydligen av Mexikos Olivia Jimenez, mot Schweiz i F20-VM i höstas.

Se skottet på den här länken.

Jimenez är den enda nominerade kvinnan bland de tio kandidaterna till Puskas Award, priset för Årets mål i världen. Se alla tio målen här. Och nej, hennes skott lär knappast platsa bland de tre kandidater som går vidare till final.

28 i truppen – men var är Hurtig och Rolfö?

Pia Sundhage har just tagit ut en 28 spelare stor landslagstrupp för nästa veckas träningsläger på Bosön. Här motiverar hon sina val.

Vid en genomläsning av truppen saknar jag ett par unga talanger. För det är ju i sådana här sammanhang som Sundhage har sin stora chans att öppna dörren på glänt för de som knackar på underifrån. Och visst är Amanda Ilestedt, Olivia Schough och Malin Diaz uttagna, vilket är kul. Fast i min värld är det ett rätt, och två fel. Ilestedt känns tveklöst redo för landslaget. Den uttagningen är alltså helt korrekt.

Amanda Ilestedt

Däremot ifrågasätter jag Schough och Diaz. När det gäller Diaz är det i och för sig på svaga grunder, för jag har bara sett henne på tv mot Tyresö och Malmö under hösten. Men där visade hon ingen landslagsklass. Inte ens nära. Tvärtom skrev jag i det här inlägget om att Diaz fortfarande spelar juniorfotboll.

Schough har kvaliteter, men är i nuläget långt ifrån någon A-landslagsspelare. Hon har ju fått kämpa rejält för sin speltid i Göteborg under året, och faktum är att hon bara spelat en enda hel allsvensk match i år. I övriga har hon blivit in- eller utbytt.

Jag har skrivit det förr, men upprepar gärna att de två unga talanger som jag tycker borde stå näst på tur för en landslagschans – efter Ilestedt och Elin Rubensson – är Lina Hurtig och Fridolina Rolfö.

Men när de inte får plats bland de 33 bästa spelarna nu så känns deras chanser att slå sig in i nästa års EM-trupp försvinnande små. Synd.

Jag skriver 33, eftersom det saknas fem självskrivna spelare. Jag tänker på skadade kvartetten Hedvig Lindahl, Charlotte Rohlin, Linda Sembrant och Therese Sjögran, samt på Lotta Schelin som missar lägret för att hon skall spela inofficiella klubblags-VM i Japan.

Utöver Diaz, Schough och Ilestedt finns ett annat helt nytt namn med i truppen. Det är 29-åriga Carina Holmberg från Sunnanå, som utsågs till norrettans bästa spelare i år. Henne har jag ingen bild av, så huruvida den uttagningen är rätt eller fel får andra bedöma.

Som en markering i marginalen noteras att Nilla Fischer är uttagen som mittfältare. Det kan ju bara vara en felskrivning, men jag fick nog känslan av att Sundhage tänker att försöka spela in Fischer i mittförsvaret.

Jessica Samuelsson

Slutligen är nygamla Jessica Samuelsson också uttagen. Jag vet att många håller henne högt. Men jag är inte lika översvallande positiv. För att klara en ytterbacksuppgift på internationell nivå räcker det inte med att göra ett par offensiva framstötar. I de stora matcherna måste man göra rätt defensiva avvägningar. Där är jag tveksam till om Samuelsson är redo. Men å andra sidan är ju det här rätt sammanhang att lära sig. Så i en trupp av den här storleken förtjänar hon sin plats.

Här är hela truppen till lägret som hålls 22–26 november:
Målvakter:
Sofia Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg.

Backar:
Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Emmelie Konradsson, Sara Larsson, Malin Levenstad, Lina Nilsson, Jessica Samuelsson, Stina Segerström, Annica Svensson och Sara Thunebro.

Mittfältare och forwards:
Johanna Almgren, Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Antonia Göransson, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Malin Diaz Pettersson, Carina Holmberg, Olivia Schough, Madelaine Edlund, Jessica Landström, Susanne Moberg och Elin Rubensson.

Schelin bäst genom tiderna – eller?

Lotta Schelin

Lotta Schelin fick som första spelare diamantbollen för tredje gången, och är därmed Sveriges bästa fotbollstjej genom alla tider. Eller?

Mitt svar är nej, hon är inte bäst. Inte ännu.

För jag kräver att tidernas bästa spelare skall prestera på toppen av sin förmåga i de avgörande matcherna med landslaget. Det gjorde Hanna Ljungberg. Det gjorde Victoria Sandell Svensson. Det gjorde Pia Sundhage. Det gjorde Malin Moström. Det har inte Lotta Schelin gjort hittills.

Flera av de andra spelarna var samtida, och slogs inbördes om titlarna, medan Lotta Schelin i nuläget är ganska ensam svenska på den allra högsta nivån.
Det gör att hon fick det finaste priset även i år, ett år där hon spelmässigt sett inte har glänst lika mycket som i fjol.

Jo, jag vet att hon var med och tog trippeln – Champions League, franska ligan och franska cupen. Och att hon blev bästa målskytt i landslaget i år.
Så titelmässigt är det närmast omöjligt att argumentera mot Schelin. Men jag tycker att hon borde ha haft sitt svaga OS mot sig. Precis som Pia Sundhage förväntar sig att Schelin och Caroline Seger skall bära Sverige i EM nästa sommar, förväntade vi oss att duon skulle bära oss i OS i somras.

Så blev det inte. Båda var besvikelser. Seger den största, medan Schelin fick godkänt. Men godkänt var ju inte det betyg man hade hoppas att vår världsstjärna skulle kvittera ut i årets viktigaste turnering.

Schelin fick en svag trea av mig i Champions Leaguefinalen, där hon blev utbytt på slutet. Hon missade flera fantastiska lägen i den matchen, lägen hon borde ha förvaltat.
Däremot presterade hon genom två målpass i ligafinalen mot Juvisy, och genom att göra båda Lyons mål mot Montpellier i cupfinalen.

Trots att jag har högre förväntningar på Lotta Schelin än vad hon presterat under året, så vill jag ta tillfället i akt att gratulera henne. På många sätt är hon ändå alltså en värdig vinnare.
Och jag hoppas att priset är en morot till att prestera på den absoluta toppen i juli nästa år. För en glimrande Schelin är en förutsättning för svensk framgång.

I övrigt imponerade Pia Sundhage som vanligt mest på Fotbollsgalan. Man kan ha olika uppfattningar om hennes sånginsatser. Men visst är det underbart med en ledare som inte bryr sig om vad andra tycker, utan kör sitt eget race?

Vad gäller pristagarna i övriga kategorier så prickade jag alla utom Emma Berglund i mitt tips från den 19 oktober. Det var trots allt en bra utdelning.
Och jag tycker att det var kul att se att både Anja Mittag och Veronica Boquete gjorde seriösa försök att hålla tacktal på svenska. Det visar både på mod och hög ambitionsnivå.

…och inte Ilestedt heller.

Noterar att det är fler än Elin Rubensson som fått många genombrott i damallsvenskan.

För även Amanda Ilestedt har slagit igenom två gånger. Hon var ju även nominerad till årets genombrott redan 2010, då tillsammans med Sofia Jakobsson, Tilda Heimersson och vinnaren Antonia Göransson.
Jakobsson vann ju för övrigt sedan 2011, på sin andra nominering.

I kväll får vi med mycket stor sannolikhet för andra året i rad en vinnare som varit nominerad två gånger. Jag tycker att det här är väldigt konstigt. Men sannolikt tycker inte Svenska Fotbollförbundet att det finns tillräckligt många svenska talanger, utan hoppas att vi skall glömma tidigare nomineringar, och tar med de främsta tills de får priset.

Det innebär väl att Lina Hurtig skulle kunna få genombrott i minst två–tre år till…

Jag backar, Rubensson borde inte vinna årets genombrott

För ett tag sedan redovisade jag mina vinnare på Fotbollsgalan. Då förordade jag Elin Rubensson som självklar vinnare av priset för Årets genombrott.

Det tar jag dock tillbaka nu.

Jag gör det trots att Rubensson på många sätt är bästa kandidaten. Det är ju bara det att hon inte borde vara kandidat i den har kategorien. Hon var ju nämligen nominerad till årets genombrott redan i fjol. Då vann Sofia Jakobsson i konkurrens med Rubensson, Fridolina Rolfö och Jessica Samuelsson.

Som jag ser det får man sitt genombrott en gång, inte två. Och då jag genom Robert Laul:s blogg uppmärksammats på att Svenska Fotbollförbundet ansåg att Rubensson slog igenom 2011 kan hon inte ha gjort det igen 2012.
Elin Rubensson borde alltså inte vara nominerad till årets genombrott 2012. Och priset bör nu istället gå till hennes klubbkamrat i LdB FC Malmö, Amanda Ilestedt.

I övrigt står jag fast vid mina pristagare. Jag noterar att guldtränare Tony Gustafsson inte är nominerad som årets tränare, vilket borde öppna för Tyresöduon.

När det gäller diamantbollen inser jag att Lotta Schelin sannolikt vinner. Hon gör det i så fall inte för att hon personligen har haft en kanonsäsong, utan för att hon spelar i en klubb som dominerat totalt i Europa.
Jag tycker att man bör ha presterat på sin högsta nivå med landslaget i OS för att vinna i år. Men känslan är att min åsikt inte är så mycket värd i det här fallet…

Dagens namn: Jakabfi, Thomis, Anonma, Schelin och Asllani

Zsanett Jakabfi är ett av dagens klart hetaste namn inom damfotbollen. Wolfsburgs ungerska kantspringare är en av de toppspelare som vi aldrig lär få se i några stora mästerskap. Tyvärr.

För medan Ungern är för dåligt, är Jakabfi en riktig profil. En världsspelare. Hennes vänsterfot är grym, högerfoten lysande. Hennes fart är hög. Och hennes huvudspel är starkt. Hon är helt klart en av världens två–tre bästa kantspelare.
I dag var hon tungan på vågen när Wolfsburg vann toppmötet i Frauen-Bundesliga mot Frankfurt med 4–2.

Jakabfi satte själv ett mål, och var inblandad i förarbetet till övriga tre. Hon fick minst ett assist. Kanske två. För det är svårt att se vem som slår fram bollen vid 1–1-målet. Däremot är det ingen tvekan om vem som serverar den vackra framspelningen till Alexandra Popp:s 4–2-mål. Den är av allra högsta klass. Se den, och alla andra mål från matchen på det här klippet. Sara Thunebro värmde upp, men fick ingen speltid den här gången heller.

I och med segern är Wolfsburg nu uppe jämsides med Frankfurt i tabellen. Det trots att Wolfsburg har spelat två matcher färre. Potsdam leder tabellen med två poäng, men har spelat en match mer än Wolfsburg.

* I Frankrike rycker Lyon ifrån i tabelltoppen. I dag blev det seger med hela 6–2 i seriefinalen mot Montpellier. Lotta Schelin spelade från start, satte 4–1-målet – och byttes ut med drygt tio minuter kvar. Svenskan hamnade dock i skuggan av tremålsskytten Elodie Thomis. Övriga två Lyonmål gjordes av Camille Abily och Corine Franco.

PSG är ny tabelltvåa. Parislaget vann med 3–0 borta mot Yzeure. Kosovare Asllani gjorde ett av målen, och är därmed den bäst placerade svenska spelaren i skytteligan. Asllani har gjort sju mål, mot Schelins sex. De båda är dock klart distanserad av ledande Abily, som står på 13 mål.

* I de Afrikanska mästerskapen blev det hemmaseger. Ekvatorial-Guinea vann nämligen finalen mot Sydafrika med hela 4–0. Jag såg en kort period av matchen på Eurosport, och det kändes knappt som damallsvensk klass på det jag såg.

Två spelare som dock håller hög damallsvensk klass blev tungan på vågen. Polenproffset (Unia Raciborz) Gloria Chinasa gjorde 1–0 och 4–0. Däremellan satte Adriana Aparecida Costa – Tiga kallad – 2–0 och mästarinnornas storstjärna Genoveva Anonma gjorde 3–0-målet – hennes sjätte i mästerskapet.
Lagkapten Anonma motsvarade de högt ställda förväntningarna i finalen. Hon stod för framspelningarna till 1–0 och 2–0 och vann även totala skytteligan ett mål före Chinasa.

I bronsmatchen gjorde Serbienproffset Gaelle Enganamouit (Spartak Subotica) segermålet när Kamerun vann med 1–0 mot turneringens missräkning, Nigeria. I det nigerianska laget ingick bland annat Umeåduon Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu samt Sunnanås Perpetua Nkwocha. Den senare avslutade sin internationella karriär i och med mästerskapet. Det blev sannolikt inte den avslutning hon hoppats på.
En hel del profiler har valt att stå över turneringen. Sydafrikas Pumi Nyandeni och Nigerias Desire Oparanozie valde exempelvis Champions League med Rossiyanka före Afrikanska mästerskapet. Även Potsdams och Kameruns 19-åriga talang Jeannette Yango tillhör de som valde bort mästerskapet.

Men Anonma var alltså med. Och det kan ha varit det som kostade Potsdam en plats i Champions Leagues kvartsfinal.

Ekvatorial-Guineas seger var förstås kul för spelarna. Men att se den fruktade diktaturens smutsiga ledning sitta på läktaren och gotta sig åt guldet kändes inte så roligt.

* Till Italien. Där vann svensklaget Bardolino Verona i går säkert med 4–0 hemma mot Riviera de Romagna. Marta Mason gjorde de tre första målen. Cristiana Girelli satte sedan det sista. Se målen på det här klippet.

Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen. Se en tv-intervju på italienska med Karlsson i slutet av det här klippet, och läs en svensk intervju med Öhrström här.

* I Norge är nu toppserien färdigspelad. Lilleström var redan klara mästarinnor inför slutomgången. Nu vet vi även att Stabaek blev tvåa, Arna-Björnar trea och Röa fyra.

LSK Kvinner        +49      56
Stabaek               +49      50
Arna-Björnar        +40      47
Röa                      +39      47
Kolbotn                  +1      34

I skytteligan vann Lilleströms rutinerade Isabell Herlovsen på 25 mål – ett före Stabaeks Ada Hegerberg. 17-åringen ledde ända till den näst sista omgången, men fick se sig passerad. Det hade hon sannolikt inte blivit om hon inte tvingats se de tre sista matcherna från sidan.

* Jag måste erkänna att jag har dålig koll på svenskläget i Cyperns liga. Jag har försökt att kolla upp om vi har kvar några spelare i AEK Konstantias – det lag som tidigare hette AEK Kokkinochorion. Jag tror att vi har ett par svenskor där i Natalie Liljekvist och Frida Andersson, men jag är inte säker. Hur som fick Konstantias en dålig start på årets liga. Det blev 0–5 hemma mot AMOK Chrysomilia i dag. Långt ifrån svensksuccé där alltså.

Nytt mål av Göransson

Även den svenska säsongen numera är avslutad så är det här en dag med flera högintressanta matcher runt om i världen.

Den kanske allra mest intressanta har nått halvtid i Wolfsburg. Där leder VfB med 3–2 hemma mot FFC Frankfurt i Frauen-Bundesliga. Det var 1–1 redan innan tio minuter var spelade. 0–1 gjorde Bianca Schmidt och kvitteringen satte Martina Müller. Efter 29 minuter gav sedan duktiga ungerskan Zsanett Jakabfi hemmalaget ledningen. Men fem minuter senare kvitterade Sandrine Bretigny. Wolfsburg återtog dock ledningen när Müller serverade lagkapten Nadine Kessler till 3–2. Det är en väldigt, väldigt bra match. Se den här. Och nej, Sara Thunebro platsar inte i Frankfurt i dag heller.

I Tyskland har det redan spelats två matcher i dag. I den ena vann Turbine Potsdam borta mot Bayer Leverkusen med 4–2. Där blev Antonia Göransson återigen målskytt. Svenskan stod för de nya serieledarnas kvitteringsmål till 1–1. Det var 2–2 i paus, men efter paus kunde skyttedrottningen Yuki Ogimi med två mål se till att Potsdam fick med sig alla tre poängen.

Louise Fors

* I Australien har Louise Fors redan debuterat för Western Sydney Wanderers. Hon spelade från start i 1–1-matchen hemma mot de regerande mästarinnorna Canberra United. Teigen Allen gav Sydney ledningen i mitten av den första halvleken, och Caitlin Munoz kvitterade i minut 73. Enligt Fors egen hemsida blev hon utbytt i 80:e minuten.

Även Petra Larsson debuterade i natt. Hon spelade hela matchen när hennes nya klubb Melbourne Victory vann med 2–1 borta mot Sydney FC. Melbournes målskyttar blev Stephanie Catley och inhopparen Laura Spiranovic.

Australiens Westfield W-league består av åtta lag, och känns som en grymt jämn serie. Efter fyra omgångar är bara ett lag obesegrat, och de (Canberra) står på två segrar och två kryss. Vidöppet alltså.

* Japans serie var däremot långt ifrån jämn i år. Mästarinnorna Inac Kobe Leonessa avslutade med att besegra tvåorna NTV Beleza med 4–0 i Osaka. Målen gjordes av Beverly Goebel-Yanez, Ji So-Yun, Nahomi Kawasumi och Emi Nakajima.
Kobe tog därmed 17 segrar, 1 kryss och 0 förluster, och vann slutligen serien med 15 poängs marginal.
Inte så jämnt alltså. Däremot har damfotbollen flyttat fram positionerna rejält sett till intresse i Japan. Publiksnittet i Nadeshiko League hamnade på fina 2572. Bäst snitt hade mästarinnorna från Kobe, med 6300. Bara ett lag hade ett snitt på under 1000 åskådare, och de – Fukuoka J. Anclas hade 894.
I skytteligan vann Kobes
Megumi Takase på 20 mål. Ett före Belezas Asano Nagasato. Trea kom Shinobu Ohno på 13, och fyra blev Urawa Reds Chinatsu Kira på tio fullträffar.

* I eftermiddag väntar ett par högintressanta matcher till. Dels är det ju final i Afrikanska mästerskapen mellan Ekvatorial-Guinea och Sydafrika. Dels är det seriefinal i franska ligan mellan Lyon och Montpellier.

Vägen mot EM-final ligger öppen

EM-lottningen är klar. Och även om det kanske inte blev total jackpot, så är det verkligen inte långt ifrån. Inte alls.
För gruppen är överkomlig, och som grädde på moset ser alla huvudkonkurrenter ut att hamna på behörigt avstånd i slutspelsträdet.

Gruppen först. Där fick vi Italien, Danmark och Finland. Italien var det på pappret enklaste alternativet av de seedade lagen. Och Finland känns som ett av de allra svagaste lagen i det här slutspelet. Två bra motståndare.
Det närmaste en nit vi kom var Danmark, som är på uppgång igen. Fast man kan ju inte få allt…

Men totalt sett var det här en kanonlottning. För vid en analys av lottningen känns det som att hela upplägget är som gjort för en svensk finalplats. Klarar Pia Sundhage:s lag bara av att motsvara favorittrycket och bli etta eller tvåa i gruppen är den röda mattan mot Friends Arena utrullad.
Och jag tror att Sverige tar gruppsegern, medan Italien och Danmark gör upp om andraplatsen.

Här är hela lottningen, grupp för grupp:

Grupp A:
Sverige, Italien, Danmark och Finland.

Grupp B:
Tyskland, Norge, Holland och Island.

Grupp C:
Frankrike, England, Ryssland och Spanien.

Grupp B känns jämnast och tuffast. Tyskland är dock i särklass i Europa, och kommer garanterat att ta hem gruppsegern. Fisken för övriga tre lag är att de snor poäng av varandra, vilket gör att det kan bli så att bara två lag avancerar härifrån.

I grupp C borde det stå mellan England och Frankrike. England har vunnit sina grupper i både VM och OS (som Storbritannien), och får mitt tips just nu. Fast det tipset kan förstås ändras framöver, sett till dagsform. Hur som helst får de andra två lagen i gruppen se till att hålla nere siffrorna i sina möten med topplagen, för att sedan hoppas att tre poäng räcker för att bli en av de två bästa treorna.

Sverige spelar på följande sätt i gruppspelet:
10 juli: Sverige–Danmark i Göteborg
13 juli: Sverige–Finland i Göteborg
16 juli: Sverige–Italien i Halmstad

Slutspelsträdet ser ut så här:
Övre halvan:
A1–B3/C3
A2–B2
Undre halvan:
B1–C2
C1–B3/A3

Jag tippar således att kvartsfinalerna kommer att spelas enligt följande:
Sverige–Holland
Italien–Norge
Tyskland–Frankrike
England–Danmark

Som synes talar väldigt mycket för att Tyskland, Frankrike och England hamnar på den undre halvan. Den här lottningen blev så bra för värdnationen att man förstår om det börjar spridas konspirationsteorier i resten av Europa om att det var uppgjort…