Lägeskoll inför VM 2015: USA

Vi skriver den 5 januari och försäsongen har dragit eller kommer att dra igång de närmaste dagarna i många svenska klubbar.

Det är också exakt fem månader till avspark i VM i Kanada. Och fem månader går rätt snabbt.

Jag har så smått börjat göra research inför VM och de närmaste dagarna tänkte jag gå igenom hur läget är hos våra gruppmotståndare.

Först ut är USA. Där har det varit många diskussioner kring landslaget ända sedan Algarve cup i fjol. Den turneringen kostade som bekant Tom Sermanni jobbet som förbundskapten.

Diskussionerna lugnade sig lite i höstas, men efter fyrnationsturneringen i Brasilien i december där USA bara vann en match av fyra har det hettat till igen. Några av de frågor som är uppe på agendan är:

* Hur skall man lösa problemen på defensivt innermittfält?
* Är det dags att peta Abby Wambach nu?
* Är Jill Ellis verkligen rätt person att leda landslaget?

Abby Wambach värmer upp

Abby Wambach

Innan jag tittar närmare på de frågorna har jag kollat vilka spelare som fick mest speltid i USA:s landslag under 2014. De elva mest använda hade kunnat bilda följande elva:

Hope SoloAli Krieger, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Meghan KlingenbergMegan Rapinoe, Lauren Holiday, Carli Lloyd, Christen PressSydney Leroux och Abby Wambach.

De fyra som står närmast laget sett till speltid är Whitney Engen, Heather O’Reilly, Tobin Heath och Morgan Brian.

Både Sermanni och Ellis har valt att balansera laget väldigt offensivt, något som blir tydligt när man kollar in vilka 15 spelare som fick mest speltid i fjol.

Den offensiva balansen funkar givetvis mot svaga lag och USA hade inga problem att kvala in till VM. Men mot starkare motstånd har man haft problem på defensivt mittfält. Det var inte minst tydligt när Marta och Brasilien vände 0–2 till 3–2-seger nyligen.

Carli Lloyd trixar

Carli Lloyd trixar

Jill Ellis har givit förtroendet på centralt mittfält till Lloyd och Holiday. Lloyd vill bara anfalla och hennes defensiva disciplin är riktigt dålig. Den som spelar bredvid henne måste alltså ta tungt ansvar för försvarsspelet.
Lauren Holiday är också en offensiv spelare, jag tycker att hon är bäst som släpande forward. Hennes passningsspel är utmärkt vilket innebär att hon klarar de offensiva uppgifterna på centralt mittfält. Men hennes defensiv är inte tillräckligt bra.

Den här debattartikeln är från oktober, men den är fortfarande i högsta grad aktuell. Där konstateras att förbundskapten Ellis i princip inte tog med någon utpräglad defensiv mittfältare i landslagstruppen under sitt första dryga halvår på posten. Den som ligger närmast är Julie Johnston, som väl egentligen är mittback men som även är rätt hemmastadd på mittfältet. Johnson fick dock bara 122 minuters speltid i landslaget under hela 2014.

När Ellis, som ju har Tony Gustavsson som assisterande förbundskapten, nyligen tog ut sin första trupp för 2015 märktes det att man tänkt till kring defensivt mittfält. Shannon Boxx var nämligen tillbaka.

Boxx var den givna lösningen på defensivt mittfält under VM 2011 och OS 2012. Men hon är 37 år, blev mamma i februari i fjol och har inte gjort en landskamp sedan Algarve cup 2013 – alltså på nästan två år. Många trodde nog att hon hade gjort sitt i landslaget. Men kanske att att Boxx kan var lösningen på ett amerikanskt problem.

Boxx fyller dock 38 år under VM och generationsväxling är en annan fråga som diskuteras livligt. En spelare som ifrågasätts är Abby Wambach.

I den här artikeln framförs krav att Wambach måste petas nu, innan det är för sent. Artikeln innehåller flera intressanta synpunkter, bland annat siffror på att USA under 2014 var bättre mot starkt motstånd utan Wambach än med superstjärnan. Mot länder på världsrankingens topp 20 gjorde USA 9 mål och släppte in 8 med Wambach på planen, medan facit utan henne var 15–7.

Visst är Wambach stundtals numera rätt seg i rörelserna och hon är inte på något sätt något djupledshot. Jag ifrågasatte henne redan i januari 2012, dels i det här inlägget, dels i det här. Då spelade USA som nu, med en spjutspets. Jag menade då att Alex Morgan var mer lämpad för rollen och att dåvarande förbundskaptenen Pia Sundhage borde genomföra en generationsväxling.

Pia Sundhage tackar Alex Morgan

Pia Sundhage och Alex Morgan

Då löste Sundhage saken genom att byta spelsystem till 4–4–2 och spela både Wambach och Morgan i OS 2012 – ett succédrag som ledde till guld.

Det jag lärde mig av det var att inte räkna bort Abby Wambach. Det gör jag därför inte nu heller. Jag är övertygad om att hon mer än något annat vill vinna ett VM. Hon blir 35 precis innan mästerskapet i Kanada, vilket är hennes sista chans. Hon var skadedrabbad i fjol och har säkert mer att ge om hon är fulltränad.

Jag tycker att Jill Ellis bör sätta rejäl press på Wambach under våren. Kanske även att 35-åringen bör börja från bänken i VM. Men hon måste vara med i truppen.
För om jag skulle få välja två spelare i världen att ha på planen i mitt lag när avgörandets stund närmar sig i ett stort mästerskap, då hade jag valt:

1) Carli Lloyd
2) Abby Wambach

Wambachs facit från VM 2011 och OS 2012 var makalöst och Lloyd har avgjort två raka OS-finaler.

Men den amerikanska debatten om generationsväxling stannar inte vid Wambach. Den rör hela centrallinjen och förbundskapten Ellis. Tom Sermanni påbörjade arbetet med en stor generationsväxling. Han vände på de flesta stenarna och testade friskt. Det verkar ha skrämt de äldre spelarna som visade sin makt och fick bort Sermanni. Jill Ellis har skruvat tillbaka klockan en aning.

Hope Solo

Hope Solo

Hon har byggt sin elva kring en centrallinje med Hope Solo (33 år – fyller 34 efter VM), Christie Rampone (fyller 40 under VM), Carli Lloyd (fyller 33 efter VM) och Wambach (blir alltså 35 dagarna innan VM-premiären).

Dessutom har hon tagit tillbaka 30-åriga Lori Chalupny efter fem års frånvaro, och nu även alltså Shannon Boxx. Tankar kring Ellis sätt att leda laget finns här. I kommentarerna till de länkade debattartiklarna ifrågasätts både Ellis ledarskap och hennes förmåga att vinna.

Det finns alltså många frågetecken kring USA nu fem månader innan avspark i VM. Men även om de har problem nu är det ändå inte så större än att de kommer att vara givna guldkandidater när turneringen väl kör igång. De kommer självklart att avancera från gruppspelet och i utslagsmatcher är USA inte att leka med.

Amerikanskorna förlorade ändå bara tre matcher under 2014 och när Alex Morgan är tillbaka på allvar kanske det även kan lyfta Abby Wambach till forna tiders nivå.

USA i VM:
9 juni 01.30 svensk tid: USA–Australien
13 juni 02.00: USA–Sverige
17 juni 02.00: USA–Nigeria

USA:s senaste resultat mot topp 20-nationer:
Brasilien–USA 0–0
Brasilien–USA 3–2
USA–Kina 1–1
USA–Schweiz 4–1
USA–Frankrike 2–2
USA–Frankrike 1–0
Kanada–USA 1–1
USA–Kina 3–0
USA–Kina 2–0
USA–Nordkorea 3–0
USA–Danmark 3–5
USA–Sverige 0–1
USA–Japan 1–1

Lite landslagsfunderingar – och Marta

I dag har Pia Sundhage presenterat sin trupp till nästa års första landskamp. Innan jag kollar närmare på den är det på sin plats att kommentera grupperna till nästa års Algarve cup.

De tre grupperna presenterades tidigare i dag på svenskfotboll.se och innehåller en stor överraskning. Med inmarschen av Frankrike och Brasilien har tävlingsledningen valt att överge upplägget med två toppgrupper och en lite sämre.
Nu är plötsligt de tre grupperna mer jämnt uppdelade, något som gör valet av vilka gruppsegrare som skall mötas i final till en grannlaga fråga.

Sverige är placerat i grupp A tillsammans med Brasilien, Tyskland och Kina. Det är den på pappret tuffaste gruppen med tre av världens sex bästa lag – något som innebär en värdig försmak på den svåra grupp som väntar i VM. De andra två grupperna ser ut så här:

Grupp B: USA, Norge, Schweiz och Island.
Grupp C: Japan, Frankrike, Danmark och Portugal.

Algarve cup spelas enligt svenskfotboll.se 4–11 mars nästa år. Faktum är ju att alla världsrankningens sex högst placerade lag är med och utöver värdnationen finns samtliga deltagarland på rankningens topp 20. Såvitt jag kan minnas bör det således bli den mest högklassiga upplagan någonsin av det som ibland kallas ”Lilla VM”.

Innan Algarve skall Sverige möta Norge i La Manga den 13 januari. Till den matchen tog alltså Sundhage i dag ut sin trupp. Den innehöll bara 18 spelare och uttagningen var förstås en given indikation på vilka spelare som för tillfället ligger närmast en Kanadaresa till sommaren.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Den lilla överraskning som fanns i truppen var att Mia Carlsson togs ut på bekostnad av Charlotte Rohlin och Sara Thunebro.
Min syn på hur man tar ut en mästerskapstrupp är ju att man först plockar med de 15 utespelare och två målvakter man i första hand tänker använda sig av. När truppen är 23 spelare stor kryddar man med tre unga spelare som är med för att se och lära samt tre spelare som har några speciella egenskaper som kan behövas i olika matcher.

Mia Carlsson är en spelare som har en speciell egenskap genom sitt starka huvudspel. Det gör att jag förstår att Sundhage tycker att Kristianstadsbacken är högintressant för VM.

I övrigt är det en trupp där ingen spelare kommer att vara under 21 år när avresan sker till Spanien. Visst finns det med några yngre, relativt orutinerade landslagsspelare i form av Fridolina Rolfö, Malin Diaz och Elin Rubensson men jag hade inte haft något emot att Sundhage även testat några tonåringar i La Manga. Hela truppen ser du här.

Så några ord om gårdagens stora nyhet, den att Marta blir kvar i Rosengård i ytterligare tre år. Det är förstås väldigt positivt för såväl damallsvenskan, svensk damfotboll som Rosengård. Marta visade ju i helgen hur bra hon fortfarande är.

Och hon kanske kan få chans att visa den sanslöst höga klassen igen i natt när Brasilien möter Kina. Den matchen är flyttad från i går och stämmer de uppgifter jag fått är avspark kring 01.00 svensk tid och troligen går det att se matchen på den här länken.

Allra sist är här länken med målen från den 13:e omgången av franska D1 Feminine, alltså ett klipp med två mål vardera från Lotta Schelin, Caroline Seger och Kosovare Asllani. Framför allt Segers båda fullträffar är sevärda.

Tankar efter avklarat VM-kval

Sedan ett drygt dygn tillbaka är Sverige VM-klart. Jag var säker på gruppseger redan vid lottningen, och har känt mig rätt trygg hela vägen. Fast 100-procentigt säker kan man ju inte vara förrän allt är klart.

I går kände jag mig dock nästan helt säker på seger från den sekund jag insåg att jag missat att Lisa Evans var skadad, och har varit det rätt länge. Det var en pinsam miss, men man kan inte hamna rätt jämt…

Skotskorna var bra en stund i början av andra halvlek, och hade bland annat två bollar som Caroline Seger räddade på mållinjen och en nick som Hedvig Lindahl gjorde en kvalificerad räddning på.
Framför allt var Kim Little precis så bra som jag förväntat mig. Vilken underbar lirare hon är. Hon är dessutom en lirare som inte drar sig för att lägga ner ett defensivt jättejobb. Fast inte ens Little kan spela ensam, och det var tydligt att hon led av avsaknaden av en snabb djupledslöpare a la Evans.

Sverige gjorde en stabil insats. Therese Sjögran blev inte bara målskytt, hon visade att hon håller ännu på högsta nivå – och att hon fortfarande är väldigt viktig för det här laget. Och Lotta Schelin fortsätter att göra mål. Trots att hon kanske inte hade någon av sina bästa dagar spelmässigt sett var hon ytterst nära att bli tremålsskytt. Det är en styrka – och en huvudförklaring till att Schelin tillsammans med Hanna Ljungberg toppar listan över Sveriges mesta landslagsmålskyttar någonsin.

Efter matchen pratade jag med Schelin och Seger om huruvida de tycker att landslaget är bättre nu än de var i fjolårets EM. Svaren var väl inte entydiga. Men båda var i alla fall inne på att laget mår bra av att lära sig att ha ett större bollinnehav. Och skulle det behövas att åter plocka fram den ultrasnabba djupledsfotboll som man spelade i fjol så är den inte bortglömd. Tvärtom kan en mix av ett lite långsammare, passningsorienterat anfallsspel och ultrasnabb djupledsfotboll framöver göra laget riktigt vasst.

Även Pia Sundhage konstaterade att lagbygget långt ifrån är klart. Hon tog också upp dilemmat med huruvida hon skall släppa fram några yngre spelare, eller koncentrera sig på att spela ihop det befintliga laget. De unga spelarna som hon nämnde vid namn var Emma Lundh, Marija Banusic och Fridolina Rolfö.

Klart verkar vara att landslagsledningen tänker försöka spela så många matcher som möjligt innan VM, och att man skall söka olika typer av motstånd. Inga matcher är 100-procentigt klara, men det mesta talar för en Tysklandsmatch i Örebro i oktober och en USA-resa i november där Kanada och Nya Zeeland är tänkta att stå för motståndet.

VM lottas i Ottawa den 6 december. Med Sverige är nu hälften av de 24 deltagande lagen klara. Nämligen:

Värdnation: Kanada
Asien: Japan, Sydkorea, Australien, Kina och Thailand.
Europa: England, Frankrike, Norge, Schweiz, Spanien, Sverige och Tyskland.

En europeisk plats återstår att besätta. Det är Italien, Holland, Skottland och Ukraina som i playoff gör upp om den via semifinaler och final. Playoffspelet lottas på tisdag, och Italien och Holland är seedade.
Anna Signeul valde igår att in peka ut någon drömlottning. Hon konstaterade istället att:

”Jag räknar med att vi måste slå både Holland och Italien om vi skall ta oss till VM, för jag tror att de båda slår Ukraina.”

Det är ett högst rimligt antagande. Med Lisa Evans i laget är skotskorna absolut inte chanslösa i playoffspelet. Men utan Evans får nog Signeuls lag det svårt. Fast enligt den svenska, skotska förbundskaptenen är det möjligt att Evans gör comeback för Potsdam i toppmötet mot Frankfurt redan i helgen. Lovande för Skottland.

Ett kvalspel pågår just nu. Det är det sydamerikanska, där det är just de tre favoritnationerna Brasilien, Colombia och Chile som är obesegrade efter att lagen spelat två, tre eller fyra matcher. I natt avgörs för övrigt mötet Brasilien–Chile.

Innan jag lämnar VM-kvalet för nu tänkte jag göra en tillbakablick till min stora guide till kvalet. Jag tippade följande sju gruppsegrare:

* Tyskland
* Italien
* Danmark
* Sverige
* Norge
* England
* Frankrike

Och följande fyra playoff-lag:

* Ryssland
* Island
* Skottland
* Österrike
Övriga grupptvåor: Spanien, Holland och Ukraina.

Facit blev alltså att jag hade med 13 av de 14 lag som slutade topp två i de sju grupperna. Jag tippade helt rätt på fem gruppsegrare och sex grupptvåor.
Mina fel var att jag kastade om Italien och Spanien samt att jag helt missade Schweiz.
Just Ramona Bachmann, Lia Wälti, Lara Dickenmann, Ana Maria Crnogorcevic och de andra schweiziskorna är kvalets stora skrällag – även om jag skrev så här om dem:

”Det finns alltså kvalitet i truppen. Och får bara förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg ihop laget kan Schweiz till och med vinna gruppen. Fast jag vågar inte tro på det.”

På samma sätt är Danmark kvalets stora besvikelse. Förlusten mot Israel igår var på ett sätt betydelselös, men satte ändå slutpunkten för ett danskt fiaskokval. I fjol var danskorna snubblande nära EM-final. I år var de aldrig nära en VM-plats. Visst var det jobbigt för laget att Katrine S Pedersen slutade efter EM, och att Pernille Harder missade delar av kvalet på grund av skada. Men det hindrar inte att Danmarks lag lämnar VM-kvalet med fiaskostämpel.

* Slutligen en notering om att Asian Games pågår i Incheon, Sydkorea. Elva lag deltar i fotbollsturneringen, bland annat Nordkorea och alla asiatiska VM-deltagare utom Australien. Jag hade på matchen Japan–Jordanien medan jag jobbade, och fick se ett riktigt målkalas. Det blev 12–0, men var 10–0 redan innan 60 minuter hade spelats. Japan spelar med ett riktigt starkt och intressant lag i turneringen.

I morgon blir det VM-fest

I morgon skall och kommer Sverige kvala in till VM. Förbundet har i kväll meddelat att 8600 biljetter är sålda och bokade. Kul. Det finns med andra ord förutsättningar att bli en riktig fest i Göteborg.

Jag är alltså övertygad om att vi kommer att klara kvalet. Det innebär inte att jag underskattar Skottland. Det är ett bra lag vi möter, fast lite ojämnt. Topparna är höga i form av Kim Little och Lisa Evans. Little är en av världens allra hetaste spelare och blev nyligen utnämnd till bästa spelaren i den amerikanska proffsligan NWSL – där hon också vann skytteligan.

Little är en spelartyp som saknas i det svenska laget. En offensiv speluppläggare och poängspelare. Hade hon varit svensk hade vi haft ett lag som på allvar utmanat om VM-guldet. Nu utmanar vi i första hand om medaljer.
Dock skall det direkt konstateras att Little oftast får spela en mer defensiv roll i det skotska landslaget än hon gjort i Seattle i NWSL. Hennes uppgift i morgon blir i första hand att vinna bollar på mitten och sedan försöka förse smarta djupledslöparen Evans med rätt bollar.

För svensk del gäller det att i första hand stoppa just Little och Evans. Det är de som ser till att bollarna hamnar i straffområdet. Och väl där är Vittsjös Jane Ross ett livsfarligt vapen.

När det gäller det svenska laget upplever jag att vi är sämre i år än ifjol. Pia Sundhage har trampat vatten ett tag med sitt lagbygge. Men laget har ändå hela tiden gjort vad som behövts. Och att vi skulle släppa in tre mål på hemmaplan i morgon – det känns inte troligt.

För det är ju så att Sverige går till VM vid seger eller oavgjort. Dessutom går vi till VM vid uddamålsförlust eller förlust med 2–0. Skotskorna måste alltså göra minst tre mål på Gamla Ullevi i morgon.
De måste alltså förr eller senare kliva upp och chansa. Det låter som ett drömscenario för Lotta Schelin.

Det är för övrigt bara Sverige eller Skottland som kommer att säkra sin VM-biljett i morgon. Förloraren får kvala vidare i ett playoff där även Italien säkrat sin plats.
Sverige–Skottland är alltså morgondagens stora match i Europa. I övrigt är det kampen om de två sista playoffplatserna som är mest intressant.

Så här är läget i Europas kval, grupp för grupp, dessutom är alla ”levande” matcher medskrivna:

Grupp 1:
Tyskland klart för VM.
Här möts Slovenien och Slovakien i en match som avgör vilket lag som blir sist i gruppen. Ryssland är klar grupptvåa, och har sex poäng och fyra plusmål mot båda de potentiella jumbolagen. Men ryskorna har dålig målskillnad och behöver ösa in mål i Kroatien för att kunna ta en playoffplats på egen hand. Troligt är att man tvingas hoppas på fransk seger mot Finland och kryss mellan Ukraina och Wales.
I morgon: Kroatien–Ryssland

Grupp 2:
Spanien klart för VM.
Italien klar grupptvåa, och har säkrat sin playoffplats. Italienskorna är klara eftersom de bara har kvar att möta redan klara gruppjumbon Makedonien. När de sju grupptvåorna jämförs kommer resultaten mot respektive gruppjumbo att räknas bort. En italiensk förlust i morgon kommer således inte att påverka. Och i de matcher som räknas in i jämförelsen har Italien tagit 19 poäng. Det räcker gott och väl för fortsatt kvalspel.

Grupp 3:
Schweiz klart för VM.
Danmark är klar grupptvåa. Men det krävs ett mirakel för att de skall kunna kvala in.
I morgon: Danmark–Israel

Grupp 4:
Sverige och Skottland möts alltså i en avgörande gruppfinal. Vinnaren till VM, förloraren spelar playoff.
I morgon 18.00: Sverige–Skottland. Tv-sänd på Tv12.

Grupp 5:
Norge klart för VM.
Holland klar grupptvåa, och i princip klart för playoff eftersom man har så bra målskillnad. Det är inte klart vilket lag som blir sist och räknas bort, men Holland har tagit sex poäng och gjort 13 plusmål vardera på kandidaterna Albanien och Grekland.
I morgon: Norge–Holland

Grupp 6:
England klart för VM.
Här gör Ukraina och Wales upp i en helt avgörande match om andraplatsen. Första mötet mellan nationerna slutade 1–1, så segraren tar andraplatsen och har en bra chans att få spela playoff.
I morgon: Ukraina–Wales

Grupp 7:
Frankrike klart för VM.
Österrike eller Finland tar andraplatsen. Bara ett mirakel kan ta Österrike till playoff. För finskorna gäller att man minst måste ta poäng i Frankrike för att få spela playoff. Troligen krävs det till och med seger. Blir tufft.
I morgon: Österrike–Kazakstan och Frankrike–Finland

Så här ser tabellen ut i kampen om de två sista playoffplatserna. Fördel Holland och Ukraina/Wales alltså:

Holland       +22       16
Finland         +8       15
Ukraina      +14       13
Wales          +3       13
Ryssland      –5       13
Danmark      +7       12
Österrike      +4       12

Bosnien gjorde mig seriöst lycklig

Idag gratulerar vi Norge, Tyskland, Spanien och Frankrike som kvalat in till nästa års VM-slutspel. I och med att Schweiz och England tidigare säkrat sina gruppsegrar är nu sex av åtta europeiska representanter klara.

På onsdag delas den sjunde platsen ut till Sverige eller Skottland. Jag skriver Sverige eller Skottland även om jag känner mig rätt säker på att vi kommer att ta platsen. Efter 3–1-segern borta mot Skottland har vi råd att ta en uddamålsförlust. Vi har även råd att få stryk med 2–0. Övriga resultat tar skotskorna till Kanada.

Det lag av Sverige och Skottland som missar VM på onsdag får en ny chans via playoff. Det är numera helt klart. Övriga tre playoffplatser kommer att tas av några av följande nationer: Ryssland, Italien, Holland samt Ukraina/Wales.
Även Danmark, Finland och Österrike har fortfarande chansen att nå playoff. Fast den är numera så liten att den är nere på promillenivå.

Holland var illa ute idag mot Portugal. Men fenomenet Vivianne Miedema fortätter att leverera när det behövs som mest. 18-åringen gav Holland ledningen tre gånger i 3–2-segern, och spelade samtidigt bort Danmark från en reell VM-chans. Miedema står nu på 13 mål i VM-kvalet, en notering som räcker till delad ledning i skytteligan.

Även Vittsjös skotska forward Jane Ross gjorde tre mål idag, och har totalt gjort 13. Den tredje spelaren i täten av VM-kvalets skytteliga är franska stjärnan Gaetane Thiney.

På femte plats i skytteligan på elva mål återfinns Lotta Schelin. Jag var på plats på Gamla Ullevi idag och såg henne göra de två senaste. Schelin är ett fenomen. Man kan tycka att hon periodvis rör sig konstigt, för att inte säga helt fel. Men när slutsignalen ljuder i landskamperna har hon nästan alltid noterats för ett eller flera mål. Starkt.

I övrigt finns det inte så mycket att säga om 3–0-segern mot Bosnien-Hercegovina. I varje fall inte fotbollsmässigt. Däremot blev jag seriöst lycklig av att se vilket publikstöd bosniskorna hade i Göteborg.
Den största lyckan kom efter matchen. Jag stod kvar på läktaren några minuter efter slutsignalen. Efter att Sveriges lag hade sprungit sitt ärevarv stod hela den bosniska klacken, och det bosniska laget, och sjöng sånger. Ett underbart engagemang. Precis ett sådant engagemang som damfotbollen behöver.

För visst är det väldigt trist att se Sverige slå exempelvis Nordirland med 3–0 inför 4000 tysta åskådare?

Jag skrev nyss att det inte fanns så mycket fotbollsmässigt att säga om dagens match. Vad jag menar är att de frågor jag hade med mig till Göteborg förblev obesvarade. Jag har varit väldigt frågande till hur Pia Sundhage valt att bygga sitt lag den senaste tiden. Den skeptiska inställningen kvarstår.

Bosniens målvakt bjöd på två väldigt billiga mål i den första halvleken. Lina Nilsson:s i femte minuten gjorde att matchen i princip var avgjord direkt. Lotta Schelins frisparksretur efter 45+2 dödade kampen helt, och gjorde att hela den andra halvleken blev en gäspning.
Att matchen dödades på ett tidigt stadium är förstås i första hand väldigt bra. Men som värdemätare blev matchen värdelös. Det enda vårt landslag tränade på efter paus var att hålla uppe koncentrationen och på att spela av matcher mot sämre lag.

Ur den synvinkeln blir onsdagens gruppfinal en betydligt mycket mer intressant historia. Det blir intressant att se hur Sundhage balanserar sitt lag då. Med tanke på vilken extrem snabbhet Lisa Evans besitter bör vi exempelvis ha mer snabbhet i backlinjen på onsdag. Men mer om det då.

Utöver att det europeiska VM-kvalet är inne i ett avgörande skede så är Sydamerikas kval nu igång. Brasilien, Chile, Venezuela och Ecuador har vunnit sina inledande matcher i Copa America Feminina. Och just nu leder Colombia med 3–0 mot Uruguay.

Tyvärr håller damfotbollen i Sydamerika på att tappa mot övriga världen. Statusen för sporten är väldigt låg. Så låg att Sydamerikas fotbollförbundet Conmebol inte har orkat sätta ihop en hemsida för turneringen. Det enda man gjort är det här. Blekt.

Trots att sydamerikansk damfotboll är på dekis har man 2,5 platser till slutspelet i Kanada, och känslan är att 2,5 mycket väl kan bli till tre. Det handlar om två direktplatser och en playoffplats mot fyran i Nord- och Latinamerikas kval (som spelas 12–26 oktober).
De tre lag som känns hetast för att ta de tre platserna är Brasilien, Chile och Colombia.

Eftersom Kanada redan är direktkvalade kommer den nordamerikanska fyran sannolikt att bli en riktig blåbärsnation. USA, Mexiko och Costa Rica lär nämligen ta de nordamerikanska direktplatserna. Om playoffplatsen slåss följande nationer: Haiti, Guatemala, Trinidad, Jamaica och Martinique.

Grattis Schweiz – klart för VM

Schweiz blev sjunde nation att säkra sin plats i nästa års VM-slutspel. Dagens kryss mellan Danmark och Island innebär nämligen att Ramona Bachmann och de andra schweiziskorna har säkrat gruppsegern, trots att flera lag i gruppen har fyra omgångar kvar att spela. Grattis.

Även Sverige säkrade i praktiken biljetten till VM-slutspelet. Det är ju nämligen inbördes möte som går före målskillnad i det här stadiet på kvalet. Det innebär att Skottland nu måste vinna med tre måls marginal i Sverige i höst – eller med 4–2, 5–3 och så vidare. Känns inte sannolikt.

Jag har varit bortrest och har inte sett Sveriges segermatch i Skottland. Den är dock inspelad, så jag återkommer med fler kommentarer kring den när jag hunnit titta igenom den.

I övrigt i helgen så föll Finland i Österrike med 3–1 – ett resultat som innebär att Finland troligen är borta från VM. Österrike vinner nämligen det inbördes mötet totalt mot finskorna – vilket i sin tur innebär att Andreé Jeglertz lag måste ta poäng av Frankrike för att kunna sluta tvåa.
Ska man dessutom få tillräckligt med poäng för att spela playoff behöver man nog vinna en match mot Frankrike. Jag tror inte att Finland kommer att ta en enda poäng av Frankrike, utan att finskorna får följa nästa års mästerskap från tv:n – eller möjligen från läktaren.

Nordens representanter i VM-slutspelet lär för andra gången i rad bara vara Sverige och Norge. Det oavgjorda resultatet mellan Island och Danmark innebär ju nämligen inte bara att Schweiz säkrade gruppsegern, utan att de båda lagen sannolikt spelade bort varandra från chansen att nå playoff.

Jag var ju inne på förutsättningarna i förra inlägget. Helgens resultat innebär att Israel, Tjeckien och Danmark med största säkerhet kan räknas bort från playoffspel. Chanserna har dessutom minskat radikalt för Island och Finland. Däremot ökade Hollands chanser till playoffspel med väldigt många procent den här helgen.

Vinner Holland hemma mot Portugal den 13 september kan bara en finsk seger mot Frankrike stoppa Manon Melis och de andra spelarna i Oranje Leeuwinnen från vidare kval mot Kanada-VM.

För så här är numera läget i kampen om de europeiska VM-platserna:

G1
Ryssland    6 matcher    –3p
Irland          6                 –8p
G2
Italien         8         –5p
G3
Island        6         –8p
Israel         6         –9p
Danmark   6         –9p
G4
Sverige       6        –0p – lär vinna gruppen
Skottland   7        –3p
G5
Norge      7         –0p – lär vinna gruppen
Holland    8        –5p
G6
England    7       –0p – lär vinna gruppen
Wales       7       –5p
Ukraina    5        –5p
G7
Frankrike   7       –0p – lär vinna gruppen
Finland     6         –3p
Österrike   7        –9p

Europas direktplatser kommer alltså att tas av Schweiz (klart), Tyskland, Spanien, Sverige, Norge, England och Frankrike.

De fyra lag som ser ut att få spela playoff är Ryssland, Italien, Skottland och Holland.

Slutligen ett par klipp från matcher i helgen:

* Skottland–Sverige 1–3
* Vitryssland–England 0–3
* Norge–Grekland 6–0

Och slutligen, USA–Frankrike 1–0:

Så här går det i Europas VM-kval

Från i morgon bitti kommer jag att vara bortrest, och utan dator under helgen. Alltså kommer jag inte att kunna kommentera helgens VM-kvalmatcher förrän i början av nästa vecka. Känns lite surt.

Det är ju förstås Europas VM-kvalmatcher som står i fokus under helgen. För oss svenskar vänds ju blicken självklart i första hand mot Skottland, där vårt landslag spelar väldigt viktig match i kampen om segern i grupp 4 i morgon 18.00.

Jag har roat mig med att räkna lite på vilka lag som egentligen ligger bäst till i det europeiska kvalet, och vilka som är riktigt illa ut. De flesta tabellerna är faktiskt väldigt lätta att analysera. Däremot är kampen om de fyra playoffplatserna rätt svår att få överblick om. Så det är där mitt fokus har legat.

Klart är att Sverige nästan garanterat kommer att nå playoff – om vi skulle missa gruppsegern. Och i ett playoff kommer laget från grupp 4 att kännas som favorit, vare sig det blir Sverige eller Skottland. För så här ser det ut i Europas VM-kval:

Grupp 1:
Här vinner Tyskland. De har full poäng efter åtta omgångar, och behöver bara en seger till. Europamästarinnorna är således klara för VM till 99,99 procent.

Tyskland

Tyskland

Tvåa är Ryssland som har tappat tre poäng på fem matcher. Om ryskorna bara släpper poäng till Tyskland så bör Ryssland nå playoff. Där bedömer jag att de har 10–20 procents chans till avancemang, beroende på vilka andra lag som går dit.

På torsdag tar Ryssland emot Irland, och kan där i praktiken säkra andraplatsen. Irland har fortfarande en liten chans kvar till playoff. Man har tappat åtta poäng, och är nog tvungna att ta full poäng för att kunna sno playoffplatsen. Men då irländskorna har kvar Tyskland borta känns det inte rimligt.

Grupp 2:
Här är det Spanien som kommer att vinna gruppen. Laget är till 99 procent klart för mästerskapet nästa sommar.

Italien är tvåa, och har mycket goda chanser att få spela playoff. Man har tappat fem poäng på sju matcher, och vinner man i Tjeckien i morgon är platsen i höstens extrakval i praktiken säkrad.

Italien

Italien

Tjeckien lever, men det är inte mycket mer. Två kryss mot Rumänien och 6–1-förlust borta mot Italien talar sitt tydliga språka om att tjeckiskorna får räkna in tredjeplatsen. Skulle de mot all förmodan passera Italien och nå andraplatsen lär det ändå inte räcka till playoff. För tio tappade poäng är sannolikt fyra för mycket.

Grupp 3:
Även i den här gruppen är segraren i praktiken klar. Här är det Schweiz som har sina VM-biljetter till 99,9 procents säkerhet.

Min känsla är att man som grupptvåa maximalt kommer att ha råd att tappa sex poäng för att nå playoff. Om min känsla stämmer så skulle det innebära att Danmark redan är utslaget. Men sju kan räcka, så deras enda chans är att vinna resten av matcherna. De får börja med hemmamatchen mot Island på söndag. Kryss där, och båda lagen får väldigt svårt att nå playoff.

Island och Israel har tappat sex poäng vardera efter fem omgångar. Tar något av de lagen full poäng i resten av gruppspelet blir det playoff. Men det tror jag inte att något av dem gör.

Grupp 4:
Här är både Sverige och Skottland utan poängförlust. Det kommer alltså ändras i morgon. Jag tror trots allt på Sverige som gruppsegrare till 80–20. Men vi måste nog ta fyra poäng av skotskorna, som har bättre målskillnad.

Svenskt måljubel

Svenskt måljubel

Som sagt tror jag att tvåan kommer att nå playoff, och vara huvudfavorit där. Så även Skottland har bra chans att nå slutspelet i Kanada nästa år.

Grupp 5:
Norge har full poäng efter sex matcher, och lär ta hem gruppsegern. Norskorna har 98 procents chans att vinna gruppen.

Norge

Norge

Holland har därmed två procents chans till gruppseger. Men då måste man vinna i Norge den 17 september. Faktum är att holländskorna kan vara tvungna att vinna den matchen även för att nå playoff. Man har tappat fem poäng på åtta omgångar, och som sagt är risken uppenbar att grupptvåor som tappar fler än sex poäng kommer att missa playoff.

Grupp 6:
Även här är gruppsegraren i praktiken klar. England har full poäng och sisådär 99 procents chans till VM-plats.

England

England

Wales och Ukraina delar på den sista procenten. De har tappat fem poäng vardera på sex respektive fyra matcher. Känslan är att tvåan från den här gruppen kommer att missa playoff. För både Wales och Ukraina har kvar en match vardera mot England, matcher som engelskorna lär vinna.

Dessutom skall lagen i kampen om andraplatsen mötas i sista omgången den 17 september i Ukraina.

Grupp 7:
Här står Frankrike och Finland på full poäng. Gruppsegern lär gå till fransyskorna, då Finland kommer att behöva ta minst fyra poäng i lagens båda inbördes möten.

Finsk ring

Finsk ring

Faktum är att om Frankrike vinner båda mötena med Finland, vilket känns rimligt, så kan Österrike smita om Finland i kampen om andraplatsen. Fast för det krävs förstås att Österrike slår Finland i morgon. Österrike har dock tappat nio poäng och behöver ta full poäng samt ha massor av flyt med andra resultat för att nå playoff.

Det hindrar inte att morgondagens drabbning i Wiener Neustadt är väldigt avgörande för många lag i det här kvalet. Vinner Finland där så säkrar man nog playoffplatsen. Och då får tvåorna från grupperna 3, 5 och 6 mycket svårt att nå playoff.
Vinner däremot Österrike öppnar sig möjligheter för flera andra nationer att nå playoff. Så det är troligt att fansen i såväl Island, Danmark, Holland, Wales som Ukraina håller både en och två tummar för österrikisk seger i morgon.

Därmed är min genomgång av grupperna klar. Som underlag för analysen av kampen om playoffplatser har jag tagit fram följande tabell:
G1
Ryssland    5 matcher    –3p
Irland          5                 –8p
G2
Italien         7         –5p
Tjeckien     6       –10p
G3
Island        5         –6p
Israel         5         –6p
Danmark   5         –7p
G4
Skottland   6        –0p
Sverige      5        –0p
G5
Holland    8        –5p
Norge      6         –0p
G6
England    6       –0p
Wales       6       –5p
Ukraina    4        –5p
G7
Frankrike   7       –0p
Finland     5         –0p
Österrike   6        –9p
Eftersom matcherna mot den blivande gruppjumbon kommer att räknas bort har jag inte tagit med målskillnaden.

Ska man då slutligen sammanfatta den här långa genomgången drar jag följande slutsatser:

Troliga gruppsegrare är Tyskland, Spanien, Schweiz, Sverige, Norge, England och Frankrike.

Till playoff tror jag att Skottland, Ryssland, Finland och Italien igår. Där ser jag skotskorna som knappa favoriter, närmast före Italien. Skulle Sverige däremot hamna i playoff ser jag oss som favoriter till 60–70 procent.

Andra lag som i nuläget har en rimlig chans på playoff är alltså Holland och Island. Kvar i det europeiska VM-racet, fast bara med högst begränsad chans att nå dit, är även Israel, Danmark, Wales, Ukraina, Irland och Österrike.

Bragd av F19-landslaget

F19-landslaget gick igenom dödens grupp med full poäng. Det är en bragd – och Sverige kan räkna med att hållas som favoriter i slutspelet i Norge 15–27 juli.

Som bekant ingick världsmästarinnorna för 95:or, Frankrike i vår kvalgrupp. Fransyskorna hade dessutom hemmaplan. Ändå besegrade Sverige dem i dag med 1–0 efter segermål av Stina Blackstenius i 88:e minuten.

Jag har inte sett matchen, men noterar att Frankrike vann avsluten totalt med 10–4, fast bara de mot mål med 4–3. Med tanke på att Sverige skulle vinna gruppen på kryss tycker jag att det känns som väldigt bra siffror.

I gruppen ingick ju även Europamästarinnorna för 96:or, Polen. De blev sist. För Rumänien vann deras betydelselösa möte i dag med 3–1.

Sverige vann alla sina matcher med uddamålet, och kan alltså boka biljetterna till Norge. Det kan även Holland, Belgien, England, Skottland, Irland och Spanien.

Notera att alltså både Frankrike och Tyskland saknas bland slutspelslagen. Tyskorna försvann ur turneringen i dag genom förlust med 1–0 mot Belgien. Tinne Van Den Bergh gjorde segermålet i 84:e minuten i en match som Tyskland ser ut att ha dominerat stort.

* Belgien skrällde alltså i F19-EM. I VM-kvalet för seniorer minskade däremot landets chanser till avancemang i dag när Norge vann i Louvain med 2–1. Ingvild Stensland och Ada Stolsmo Hegerberg gjorde de norska målen. För Norge ser det däremot väldigt bra ut. Landet har full poäng, och har redan spelat tre av de fyra svåraste matcherna. VM är nära för norskorna.

Line Röddik Hansen

Line Röddik Hansen

För Danmark så minskade däremot VM-chansen rejält i kväll. Borta mot Schweiz spelade danskorna i dag 1–1 efter två straffmål. Eller Tyresös Line Röddik Hansen missade sin straff, men slog in returen. Strax efter kvitterade Lara Dickenmann.
Danmark har fem poäng på fyra matcher, och deras hopp är att full poäng i de sex kvarvarande matcherna kan räcka till playoff. För gruppsegern går till Schweiz eller Island.

Finland vann i dag sin femte raka seger. Finskorna är därmed på väg mot playoff med stormsteg. För inte kan de väl hota Frankrike om gruppsegern?

* I kväll hade Radiosporten en stor genomgång inför damallsvenskan. Expertkommentator Anette Börjesson överraskade genom att tippa Tyresö sist. Det är en intressant tanke. Av många svårtippade lag i årets serie är för övrigt Tyresö det som är allra svårast att placera. Men mer om det i senare inlägg.

Hörde om en säker svensk seger

Jag har suttit och lyssnat på Susanna Andrén:s referat från Nordirland–Sverige. Det blev 0–4, alltså en så säker svensk seger som man trott och hoppats på.

Den oro jag ändå kände inför avspark var bortblåst redan i åttonde minuten när Kosovare Asllani gjorde ledningsmålet på straff – och samtidigt satte Sveriges A-landslagsmål nummer 1000 på damsidan.

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani

Och efter 18 minuter hade vi 2–0 – och dödad match. Det målet gjorde Lotta Schelin. Den första halvleken verkar ha varit bra, medan den andra var svag. De sista minuterna blev det dock två mål till genom Emma Lundh och Lina Nilsson.

Sverige hakar därmed på Skottland i toppen av grupp 4. Vi är tre poäng och åtta mål bakom skotskorna med en match färre spelad.

Skottland vann i dag med 2–0 mot Polen. Jag såg ungefär halva den matchen. Och det står ganska klart vad som är det stora hotet mot den svenska VM-platsen, nämligen paret Kim Little och Lisa Evans.

De båda låg bakom dagens två skotska mål. Och båda var fotbollsgodis. Det första gjorde Evans på en läcker passning från Little. Men det var ändå inte passningen som var bäst, utan både målskyttens löpning och avslut var fantastiska.
Det andra målet kunde inhopparen Leanne Crichton slå in i tomt mål efter att Little trollat lite, och sedan slagit ett inlägg som Evans fint nickat ner. Det var ett riktigt snyggt anfall. Se de båda målen på det här klippet.

Little är kreatören och passningsläggaren – en spelare jag varit förtjust i länge. Evans är den blixtsnabba djupledslöparen som både kan spela fram och avsluta själv.

Faktum är att jag för tillfället håller Lisa Evans så högt så att jag rankar henne som världens bästa spelare hittills i år. Hon har varit lysande i ett formstarkt Turbine Potsdam, och hon har vräkt in mål i det skotska landslaget. Bland annat vann hon skytteligan i Cypern cup.

Hon blir en riktigt obehaglig bekantskap för det svenska försvaret vid våra möten i juni och september.

En annan spelare som kandiderar till titeln världens bästa under årets första kvartal är franska stjärnan Gaetane Thiney. Jag kikade lite på fransyskornas uppvisning mot Kazakstan samtidigt som jag lyssnade på Radiosporten. Thiney gjorde två snygga mål och var riktigt bra. Hon leder skytteligan i VM-kvalet och har ju dessutom ryckt i toppen av skytteligan i Feminine division 1 efter årsskiftet.

Jag har inte hittat något klipp med höjdpunkter från Frankrikes match ännu. Men jag rekommenderar att man kollar in det femte målet – för det är fantastiskt snyggt. Visst är motståndet svagt, men den typen av uppvisningsspel är inte så lätt att få till som det ser ut…

Dagny Brynjarsdottir

Dagny Brynjarsdottir

I övrigt i kväll vann Island med 1–0 borta mot Israel. Isländskorna som ju tog tredjeplatsen i Algarve nyligen fick inte hål på hemmalaget förrän i 61:a minuten. Segerskytten var Dagny Brynjarsdottir.
Island skuggar därmed Schweiz i toppen av grupp 3. Där är det ödesmatch för Danmark på onsdag. Då skall danskorna nämligen till Aarau och möta schweiziskorna. Och dansk seger är ett måste för att laget skall ha kvar chansen på gruppsegern.

Slutligen till F19-landslagets EM-kval. Där blev Lina Hurtig stor svensk matchvinnare i dag. Hon gjorde 2–1-målet mot Polen i 88:e minuten – ett mål som kan visa sig bli otroligt betydelsefullt framöver.
För känslan i det här kvalet är att Sverige måste ta minst sju poäng för att få spela EM-slutspel. Och kryss mot Polen hade tvingat vårt lag att vinna mot Frankrike, en uppgift som känns vansinnigt svår med tanke på att den här franska årgången ju vann VM-guld för två år sedan.

En bristfällig analys av Sverige–Japan

Sverige föll med 2–1 mot Japan, och på onsdag blir det tredjeprismatch mot Island. Min tanke var att jag skulle kunna skriva en längre analys av Japanmatchen nu i kväll.

Men Eurosport förstörde mitt tänkta upplägg. Och då tänker jag inte bara på att de inte visade matchens första 22,5 minuter. Det var ju så att jag visste att jag inte skulle kunna titta koncentrerat på matchen på jobbet, så jag hade laddat inspelningen hemma. Men eftersom sändningen flyttades från Eurosport2 till Eurosport1 spelade jag in snooker och USA–Danmark – vilket i och för sig verkar ha varit en intressant match.

Nu blev det så att jag bara kollade koncentrerat när jag hörde kommentator Marcus Bühlund höja rösten, vilket innebär att det blev ganska sönderhackat. Det jag inte kunde undgå att notera var att Linda Sembrant var inblandad i väldigt mycket. Och att Sverige återigen var starkt på fasta situationer.

När det gäller Sembrant stod hon först i positivt fokus, då hon påpassligt nickade in Therese Sjögran:s frispark till 1–0. Sembrant är riktigt vass i luftrummet, men här hade hon inte gjort mål om hon inte fått hjälp av att bollen touchade Shinobu Ohno och lurade backarna. Se det målet på det här klippet.

Tyvärr hamnade Sembrant i fokus även vid båda målen i negativ riktning. Vid 1–1 var det dock en riktigt svag hemåtpassning från Jessica Samuelsson som var största problemet.
Dock blev Sembrants bristande snabbhet högst påtaglig i löpduellen med Yuki Ogimi. Sembrant var verkligen chanslös, och såg inledningsvis nästan ut att stå still. Ogimi är en av världens bästa spelare, och får inte bjudas på frilägen. Se 1–1-målet här.

Ogimi är för övrige en smart spelare, och jag såg hur hon efter det målet ofta sökte sig in på ytan bakom Sembrant. Det var nära att ge ett friläge till just efter 1–1.

Med 13 minuter kvar hade Sverige två jättelägen att avgöra. Först en dubbelchans när först Aya Miyama nickade i egen stolpe, och sedan Lotta Schelin var nära att slå in returen. Sedan när Schelin gav inhopparen Antonia Göransson öppet läge från straffpunkten. Avslutet gick dock rakt på japanska målvakten Ayumi Kaihori.

Det blev i stället Japan som avgjorde i slutminuterna. Bollen träffade Sembrants hand, och straffen är odiskutabel. Se själv på det här klippet. Carola Söberg var nära att rädda Miyamas skott. Fast bara nära. Japan vann med 2–1, och spelar final.
Sverige möter alltså Island i tredjeprismatchen. Isländskorna vann mot Kina med 1–0 efter att Fanndis Fridriksdottir avgjort i 91:a minuten. Det sämsta med att Sverige missade finalen är att det bara är den som är tv-sänd. Vi kommer alltså inte att få se onsdagens landskamp. Tråkigt.

Fanndis Fridriksdottir

Fanndis Fridriksdottir

* Annars var ju Danmarks 5–3-seger mot USA dagens stora bomb i damfotbollsvärlden. Danskorna gjorde alltså totalt fem mål på alla sina fem matcher i EM. USA hade aldrig förr släppt in fem mål i en landskamp. Aldrig på 29 år och 530 landskamper.
Hur det svaga danska laget kunde lyckas med bedriften är en gåta. Men svaret på den gåtan har jag ju inspelat, så jag skall alldeles strax kolla in det.

Dagens resultat innebär att det blir följande placeringsmatcher i Algarve cup:

Den här uppställningen är felaktig, se nästa inlägg:
Final: Tyskland–Japan
3:e plats: Sverige–Island
5:e plats: Danmark–Nordkorea
7:e plats: Kina–Ryssland
9:e plats: USA–Österrike
11:e plats: Norge–Portugal

I Cypern cup fortsätter Sveriges VM-kvalmotståndare Skottland att imponera. I dag vann man med 4–2 mot Australien efter tre mål av Vittsjös Jane Ross. Skotskorna var ytterst nära en finalplats. Men när Wendie Renard gjorde 3–0 för Frankrike mot Holland i 94:e minuten mot Holland så snodde fransyskorna finalplatsen på målskillnad. Så här spelas placeringsmatcherna i Cypern cup:

Den här uppställningen är felaktig, se nästa inlägg:
Final: Frankrike–England
3:e plats: Skottland–Kanada
5:e plats: Australien–Sydkorea
7:e plats: Italien–Irland
9:e plats: Holland–Schweiz
11:e plats: Finland–Nya Zeeland

* Tyresö fick i dag sin rekonstruktion godkänd. Om det går att läsa här.

* I dag vann F19-landslaget med 1–0 mot Skottland i spanska La Manga. Segerskytt var inhopparen Tove Almqvist. Här är ett klipp från den matchen:

Här är även ett klipp från helgens 3–3-möte med USA. Slutsatsen man lätt drar av att titta på det här klippet är att laget är ojämnt. För precis lika vassa som lagets toppar är offensivt, lika darriga är backarna i defensiven:

* Mitt under Algarve cup offentliggörs en kontroversiell övergång i Tyskland. Landslagsbacken Babett Peter lämnar nämligen serieledande Frankfurt efter säsongen för Wolfsburg.

Comeback av Emma Berglund

Helgens träningsmatcher är mer ointressanta än vanligt, eftersom alla lag är brandskattade på sina A-landslagsspelare på grund av cuperna i Algarve och Cypern. Dessutom är ju F19-landslaget i La Manga, vilket gör att flera klubbar bara har tillgång till tunna trupper för tillfället.

Emma Berglund

Emma Berglund

Men en riktigt kul nyhet har noterats i dag, och det är att Emma Berglund gjorde comeback för Umeå IK i dag. Knappt elva månader efter sin korsbandsskada gjorde landslagsbacken ett inhopp i UIK:s 3–0-seger mot Umeå Södra.

Hur det var berättar hon själv i det här klippet.

Några andra resultat från i dag är Hammarby–Eskilstuna 1–1 och Kif Örebro–Qbik 1–0.

Men som sagt, det är landslagen som står i fokus den här helgen. Och när man tittar genom höjdpunkterna från Sveriges 1–0-seger mot USA blir det rätt uppenbart att amerikanskorna hade ett vansinnigt stort övertag i öppna målchanser efter paus.

Riktigt så stort upplevde jag inte det när jag såg matchen. Men sannolikt var det faktumen att vi var i ledning, och att amerikanskorna var stressade, som gjorde att man ändå upplevde det som att vi hade hyfsad kontroll.

Så här ser det ut när Svenska Fotbollförbundet har valt sina höjdpunkter:

Och här är det US Soccer som har valt sina höjdpunkter:

Den största skillnaden mellan klippen är hur de har filmats. Det är tydligt att den svenska kameran inte i första hand är på plats för att serva en vanlig tv-publik, utan för att lagledningen skall kunna kolla hur olika spelare rör sig i olika situationer.

Innan jag lämnar Sverige–USA för nu så är här en intervju med Pia Sundhage. Den är intressant för att hon tycker att Sverige ”måste vara smartare i ett VM”, men kanske framför allt för uttalandet om Hedvig Lindahl:

”Hon skapar sådant lugn. Det kan också bli en världsmålvakt.”

Lindahl var verkligen jättebra mot USA, och får väl anses vara en världsmålvakt. Men jag kan ändå inte säga att jag får känslan av att hon skapar ett lugn i backlinjen. Jag är i alla fall inte lugn framför tv:n när alla gånger när hon är ute på vådliga utflykter i och kring straffområdet.

* Sverige mötte för övrigt USA även i dag. Det var F19-landslaget som i La Manga gick upp till en 3–0-ledning efter två mål av Stina Blackstenius och ett från Lina Hurtig. Men tre amerikanska mål de sista 25 minuterna gjorde att det inte blev en ny svensk seger. Men 3–3 är ändå ett bra resultat.

En spelare som håller F19-åldern är Marija Banusic. Hon var ju dock med U23 i La Manga tidigare veckan. Jag noterade dock att hon fick noll spelminuter i de tre landskamperna. Någon som vet om hon var skadad, eller bara petad? Om det var det senare undrar jag lite hur förbundsfolket tänkte. För det hade väl i så fall varit bättre för alla parter om hon spelats in i F19-laget inför deras EM-kval?

* Sverige har tappat ännu en spelare till ett annat land. AIK:s 19-åring Eldina Ahmic har nämligen valt att spela för Bosniens landslag. Hon blev målskytt i sin debut i veckan. Då vann Bosnien med 2–1 mot Slovenien. I Bosniens landslag fanns redan tidigare en svenska, nämligen Iris Kadric från Herrljunga.

Det har blivit modernt för svenska talanger att välja andra länder. Nyligen tappade vi ju Sunnanås målvakt Susanne Nilsson till Serbien.

* Slutligen en genomgång av gårdagens resultat från Algarve och Cypern. Jag har försökt att hitta så många bilder som möjligt. Här är de, med Algarve först:

* Japan–Danmark 1–0

Japan ställde upp med ett B-lag mot Danmark. Bara tre spelare var kvar i den japanska startelvan från USA-matchen. Jag såg Eurosports eftersändning i går kväll, och det här var verkligen ingen rolig match. Japan vann dock rättvist efter mål av Mana Iwabuchi, som kallas Manadona av vissa. Jag gissar att Japan kommer med bästa elvan till matchen mot Sverige på måndag. Och med tanke på hur många spelare som Norio Sasaki kunde vila i går så måste Nadeshiko räknas som favoriter till att ta finalplatsen. Mer om matchen finns att läsa här.

Apropå Sasaki och coachning chockade han i matchen mot USA genom att byta vänsterback i 38:e minuten. Undra hur utbytta Saori Ariyoshi (som ersattes av Megumi Kamionobe) tog den smällen?

* Tyskland–Kina 1–0

Anja Mittag avgjorde på slutet, framspelad av Sara Däbritz. Tyskorna vann helt rättvist, även om Kina stod emot bra, och det dröjde länge innan segermålet föll. Känslan är att Kina efter flera års svacka återigen håller på att bygga ett lag som kan skaka om lagen i världstoppen.

* Island–Norge 2–1

Harpa Thorsteinsdottir blev segerskytt i slutminuterna i Rosengårdmålvakten Thora Helgadottir:s landskamp nummer 100. Helgadottir har ju varit skadad under försäsongen, men kunde alltså spela mot Norge.

Här är en intervju på isländska med henne, gjord efter matchen:

* Portugal–Ryssland 1–3

* Nordkorea–Österrike 2–0

Cypern cup: 

* Frankrike–Australien 3–2

* Skottland–Holland 4–3

Jag skrev förra helgen om att Potsdamspelaren Lisa Evans är i toppform. Det visade hon mot holländskorna genom att göra ett tvättäkta hattrick i den första halvleken. Holland närmade sig, men Jennifer Beattie satte segermålet i den andra halvleken. Kul för Beattie som ju var sista spelare på Frankrikes kvittering i onsdags.

* England–Finland 3–0

* Kanada–Italien 3–1

* Irland–Sydkorea 1–1

Chelseaförvärvet Ji So-Yun har gjort båda Sydkoreas mål på Cypern. Här är ett klipp med det från Irlandsmatchen:

Och här är även ett klipp från onsdagens match mellan Sydkorea och Schweiz (1–1), där So-Yun drog in en snygg volley till 1–1.

* Nya Zeeland–Schweiz 1–2

Sverige–USA 1–0

USA har numera förlorat under Tom Sermanni. Det syntes tydligt på Pia Sundhage hur viktigt det var för henne att få tillfoga sin tidigare arbetsgivare den första förlusten på två år. Sviten stannade på 42 matcher, och Sundhages leende från bänken när matchklockan visade 90.30 var årets bredaste hittills.

Den första halvleken var alltså lysande från svensk sida. Den andra var inte lika bra spelmässigt sett, utan det handlade om 45 minuters kamp. USA skapade egentligen så många chanser att man borde ha gjort något mål. Men när ingen svensk back offrade sig stod Hedvig Lindahl i vägen. Hon gjorde ett par helt avgörande räddningar på slutet.

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

Jag blev lite orolig när Sundhage bytte mittback i halvtid. Ut gick Charlotte Rohlin, och in kom Linda Sembrant. I och med det bytet tappade vi snabbhet i mitt försvaret. Men även om vi var illa ute ett par gånger så klarade vi alltså nollan. Och även om oavgjort hade varit mest rättvisande sett till chanserna så behöver Sverige inte be om ursäkt för dagens seger.

Alla svenska spelare var bra. De som är värda överbetyg är Lindahl, Nilla Fischer, Elin Rubensson, Caroline Seger, Sofia Jakobsson, Kosovare Asllani samt målskytten Lotta Schelin.

Att vi skulle ha sex poäng efter två matcher i Algarve hade jag aldrig gissat. Inte med tanke på hur laget presterat det senaste halvåret.

Det som har hänt med landslaget sedan överkörningen i Amiens för en månad sedan är framför allt att Seger har hittat rätt i den defensiva mittfältsrollen. I de här två senaste matcherna har hon varit precis så bra som jag tyckt att hon borde kunna vara. Hon har nått en nivå hon inte varit i närheten av under de senaste åren. Kul.

Och jag tror faktiskt att det finns mer att ta av. För med lite mer vana i positionen kan nog Seger fila bort de små skavanker som hon fortfarande har. I dag reagerade jag exempelvis på hur hon klev upp högt på den amerikanska planhalvan för att försöka chansbryta efter 54 minuter. Det i ett läge där hon bara hade tre svenska spelare bakom sig, och de var alla placerade på mittlinjen. Effekten blev en amerikansk kontring där vi under en kort period var tre mot fem. Den typen av chansbrytning kan man göra i slutet av matchen – om man är i underläge.

Men totalt sett var Seger lysande – en tveklös femma.

Caroline Seger

Caroline Seger

Att besegra världsettan är ju alltid kul. Men det roligaste med det här är att Sundhage och laget nu har något att bygga ifrån. På kort tid har flera bitar fallit på plats i det spelmässiga pusslet. Det var väldigt viktigt.

När man värderar segern skall man minnas att USA är ganska rejält skadedrabbat, och bland annat saknar viktiga toppspelare som Alex Morgan, Lauren Holiday och Shannon Boxx i Algarve. Dessutom har Tobin Heath precis kommit tillbaka från skada, och Sydney Leroux var krasslig.
Men för Tom Sermanni var nog den här matchen ändå en väckarklocka. Jag tycker att han sveks av sina etablerade spelare. Abby Wambach var direkt usel. Men även Ali Krieger, Megan Rapinoe och Christie Rampone gjorde riktigt bleka insatser.

De få glädjeämnena i USA:s lag var nykomlingarna Morgan Brian och Sarah Hagen. Brian är en smart spelare, som knappt slår bort en passning. Och Hagen lyckades i sin debut skapa typ tre gånger så mycket på nio minuter som Wambach gjorde på 81.

Intressant var att se vilken irritation och frustration som amerikanskorna visade på slutet. Carli Lloyd var en av dem som verkligen ville vinna. Men ambitionen gjorde henne så aggressiv att hon verkade vilja sparka och slå varenda svenska som kom i hennes väg. Och Wambach hade ett gallskrik som gick rakt igenom tv-rutan.
Till det kan man koppla ett konstaterande om att det svenska laget tog riktigt god tid på sig vid varje inkast och frispark på slutet. Det var förstås taktiskt smart. Precis lika smart som det var av Tyskland att spela på klockan i slutet av EM-semifinalen i fjol. Ni minns väl hur det lät då…

Slutligen är här ett klipp med Lindahls fina straffräddning. Och här är ett med Schelins segermål.

För nu är det dags att bänka sig igen. För snart är det avspark i Tyskland–Kina på Eurosport 2. Och 21.45 skall Eurosport 1 visa Japan–Danmark i efterhand.

Största glädjeämnena var Seger och Asllani

Sverige slog Danmark i Algarve cup med 2–0 efter att ha haft närmast 100-procentig defensiv kontroll. Visst låter det bra?

Och det fanns mycket positivt att ta med sig från gårdagens landskamp. Framför allt tänker jag på effektiviteten vid fasta situationer, och på försvarsspelet.

Men jag tänker även på ett par individuella insatser. De två spelare som gladde mig mest var Kosovare Asllani och Caroline Seger. Precis som i PSG:s match i helgen så visade Asllani att hon är i väldigt god form för tillfället. Hon har bra intentioner i princip varje gång hon får bollen.

Jag känner att jag ofta gnäller på, och ifrågasätter Caroline Seger. Men i går tyckte jag från min plats framför tv:n att hon gjorde en väldigt bra match, där hon i perioder hittade in med flera fina passningar till rättvända medspelare. Det var tydligt att danskorna låg tätt på henne, och försökte minimera hennes tid med bollen. Men jag tyckte att hon löste det väldigt bra genom att ibland hålla sig borta från spelet en stund, för att spela en större roll en stund senare.
Jag fick uppfattningen att hon verkligen sökte att hitta rättvända medspelare – vilket var fantastiskt roligt att se. Jag tycker ju att hon ofta annars har sökt mer eller mindre meningslösa uppspel på felvända, och markerade medspelare.

Det är väldigt svårt att få en helhetsbild från tv:n. Men min uppfattning var att balansen på det svenska mittfältet totalt sett var riktigt bra. Lisa Dahlkvist får ofta mycket kritik för sitt korta passningsspel. Så även på Eurosport i går. Och det stämmer ju att hon är en svag passningsspelare när hon hamnar under press. Men känslan i går var att hennes enorma löpvilja gott och väl vägde upp bristerna.
Med Dahlkvist i den offensiva rollen har vi en central mittfältare som fullföljer sina löpningar i offensiven, och som inte fuskar en millimeter i defensiven.

Min känsla var att den svenska backlinjen framför allt skall tacka Dahlkvist för att det blev en lugn dag på jobbet.

Jag tyckte egentligen inte att någon av spelarna i startelvan var underkänd. Elin Rubensson:s passningsspel var dock svagt inledningsvis. Sedan slog hon en utmärkt frispark, som jag först trodde gick rakt in i mål. Det verkar väl dock som att Charlotte Rohlin hade en liten touch, och skall stå som målgörare.

Bland inhopparna gladdes jag mest av Emma Lundh, som var pigg och tog initiativ. Kul att se. Jag har ju varit lätt negativ till uttagningen av henne, men fortsätter hon att göra så bra inhopp kommer jag med glädje att omvärdera min uppfattning.

Nu har jag varit väldigt positiv. Och 2–0 mot Danmark är förstås positivt. Fast var det svenska spelet verkligen så fantastiskt?

Svaret på frågan är väl egentligen nej. Det som var fantastiskt var de fasta situationerna och den defensiva kontrollen. Jag kan bara erinra mig två danska lägen på 90 minuter. Jag tänker dels på Nadia Nadim:s skott ur halvdålig vinkel i den andra minuten, och samma spelares ”halva friläge” i den 58:e. Och inget av de båda lägena blev egentligen riktigt farligt.

Här kan man dock fråga sig hur mycket det berodde på svensk skicklighet, och hur mycket som berodde på dansk oförmåga. För nog var det danska laget utan spelare som Line Röddik Hansen, Katrine S Pedersen, Julie Rydahl Buhk och Pernille Harder riktigt, riktigt svagt?
Ett mer tydligt svar på den frågan får vi i den två kommande matcherna när danskorna ställs mot Japan och USA.

Det är ju samma motståndare som väntar för Sverige i de kommande matcherna – fast förstås i omvänd ordning. Frågetecknet inför de båda matcherna är vår förmåga att skapa chanser i vanligt spel.
Vad jag kan minnas bara vi lyckades spela till oss två på 90 minuter i går. Och av dem är bara en med på det här klippet:

Den andra jag tänker på Emmelie Konradsson:s läge, där hon var helt ensam i straffområdet – men sköt högt över.

Bristerna i att skapa målchanser i det uppställda spelet doldes ju väl i går genom att de fasta situationerna var så vassa. Till och med de många korta hörnorna skapade ju ofta oreda i det danska straffområdet, och vi kunde ju faktiskt har gjort något mål till på fasta situationer.

Slutligen tillbaka till Caroline Seger. Det jag tycker är mest intressant i de två kommande matcherna är att se om hon kan klara rollen lika bra mot bästa möjliga motstånd. I den här positionen får man ju inte bjuda på något, vilket gör att man måste försöka spela med ganska stora marginaler.
Det är ju ganska typiskt att Nadims ”halva friläge” uppstår genom att Seger missar en brytpassning. Alla har givetvis rätt att missa passningar. Men det är mer eller mindre kostsamt på olika positioner. Och i ett 4-1-3-2-spel blir det jobbigt om ”ettan” slår offensiva passningar rakt till motståndare.

Dessutom är det ju så att risken ökar med kvaliteten på motståndet. Lag som USA och Japan bör man ju inte bjuda på kontringsläge i situationer där vi är på väg uppåt med laget. Så mitt fokus i morgon kommer att ligga på hur Seger hanterar sitt risktagande.

* I övrigt i Algarve noterades följande resultat i går:

Japan–USA 1–1

Tyskland–Island 5–0

Norge–Kina 0–1

Ryssland–Nordkorea 1–2

Portugal–Österrike 3–2

Och på Cypern spelades följande matcher:

Frankrike–Skottland 1–1

Holland–Australien 2–2

Kanada–Finland 3–0

England–Italien 2–0

Nya Zeeland–Irland 1–1

Schweiz–Sydkorea 1–1

Det mest intressanta resultatet är väl utan tvekan att Sveriges VM-kvalmotståndare Skottland lyckades ta poäng av Frankrike. Dessutom efter att ha gjort båda målen. Starkt av skotskorna, för vi minns ju hur det gick för oss mot Frankrike för några veckor sedan.

* I skymundan i går avslutades U23-turneringen i La Manga genom att Sverige spelade 2–2 mot Tysklands F20-landslag. Alltså det tyska lag som skall till F20-VM i Kanada under sensommaren. Mimmi Larsson och Jonna Andersson var svenska målskyttar:

En startelva att glädjas åt

Det verkar som att det kan finnas ett slags kryphål i reglerna kring ekonomiska missförhållanden som gör att Tyresö kommer att slippa tvångsnedflyttning – om de lyckas rekonstruera sitt bolag.

Till synes så gäller bara tvångsnedflyttning vid konkurs – både av förening och AB – och vid ackord inom förening. Vid ackord inom AB verkar det inte hända något. Tyresö ser alltså ut att räddas av att man har drivit elitverksamheten i ett AB de senaste åren.

Frågan är om de som skapade reglerna hade tänkt att elitlag skulle kunna slippa tvångsnedflyttning genom den här lösningen. Vilket som är det här förstås bra för Tyresö.

Nu till roligare saker, som sport – och landslaget. Startelvan till morgondagens möte med Danmark ligger uppe på svenskfotboll.se. Den ser ut så här: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Elin RubenssonCaroline SegerSofia Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Therese SjögranAntonia Göransson, Kosovare Asllani.

Det är en elva som glädjer mig på många sätt. Jag gillar valet av ytterbackar, att Seger är placerad i den släpande rollen samt att Göransson testas som forward. Dessutom tror jag att Dahlkvist kan vara en tillgång i sin offensiva roll. Där är det minnena från hennes fina djupledslöpningar under VM 2011 som kommer upp på näthinnan.

Efter EM hackade vårt svenska landslag sig fram under hösten. Nu är det dags för en nystart. Jag förväntar mig inga spelmässiga underverk, men jag tycker att Pia Sundhage har gjort så mycket det går med de tillgängliga spelarna.
Däremot känns det som att bänken är den tunnaste landslaget har haft på mycket länge. Det är inte många spelare där som man känner kan förändra en matchbild.

Men startelvan är som sagt intressant, så det blir riktigt kul att se vad laget kan uträtta i morgon.

Om det svenska laget famlade under avslutningen av fjolåret var hösten rena raset för morgondagens motståndare, Danmark. I VM-kvalet kryssade danskorna borta mot svaga Serbien – och man förlorade hemma mot Schweiz.
Nu får man dessutom klara sig utan nyckelspelarna Katrine S Pedersen och Pernille Harder. Den nya danska förbundskaptenen Nils Nielsen står inför en riktigt tuff utmaning i sitt lagbygge.

Även om vi har många skador känns Sverige som klara favoriter i morgon. Matchen startar 19.00 – och direktsänds av Eurosport.

För alla er som älskar damfotboll på allra högsta nivå finns det dock en godbit redan tidigare på dagen. 13.30 direktsänder nämligen Eurosport även USA–Japan från Algarve cup, alltså mötet mellan lagen som spelat mot varandra i de senaste OS- och VM-finalerna. På pappret blir det inte så mycket bättre än så.

Några fler matcher från Algarve och Cypern kommer att vara tv-sända. De länkar jag hittar kommer jag att lägga upp dem här. Håll utkik. Den enda jag hittat hittills är Tyskland–Island (avspark 16.00)

Harder skadad – tung smäll för Linköping

Linköping fick dåliga nyheter i dag. Lagets storstjärna Pernille Harder kommer att missa starten av damallsvenskan till följd av en utmattningsfraktur i foten. Vill det sig illa riskerar danskan att missa upp mot halva säsongen.

Det är förstås riktigt illa för ett LFC, som innan skadan kändes som en rimlig utmanare till Rosengård och Tyresö om SM-guldet. Men utan Harder blir det tufft för östgötskorna. Och att hitta någon ersättare på Harders nivå känns ju närmast omöjligt.

Det namn som spontant dyker upp i huvudet är Yoreli Rincon. Hon är en utmärkt passningsspelare, och kunde kanske fylla en del av luckan. Men som sagt, att ersätta Harder fullt ut är det inte många spelare i världen som klarar. Och det blir inte lättare med tanke på vilken superform hon visat på försäsongen.

Skadan riskerar inte bara bli kostsam för Linköping. Den kan kosta en VM-biljett för Danmark. För danskorna har redan tappat viktiga Katrine S Pedersen från EM-bronslaget. I måstematchen i VM-kvalet borta mot Schweiz den 10 april får man alltså även klara sig utan Harder. Tufft.

* U23-landslaget föll med 2–1 mot USA i dag. Svensk målskytt var Irma Helin på straff. Båda de amerikanska målen är pinsamma bjudningar från Sveriges backlinje – och målvakt. Det är tyvärr alldeles för låg klass på flera aktioner i den första halvleken. Se själv här – sänk dock ljudet innan du klickar i gång klippet:

https://www.youtube.com/watch?v=4ZKHBXkVABg

* Lisa Ek har blivit bloggare åt fotbollsmagasinet Offside. En position hon i högsta grad är förtjänt av. I ett läsvärt och vasst inlägg skriver hon om vad hon känner inför en 22-årig spelare som lagt av eftersom den inte fått chansen…

* I förra inlägget skrev jag om Tyresös ekonomiska problem. Det är inte länge sedan FC Rosengård, eller LdB FC Malmö som de då hette, var i en nästan lika alarmerande situation.

I Malmö löstes problemen genom en sammanslagning med FC Rosengård. Eller är det verkligen en sammanslagning? Den här artikeln från Sydsvenskan avslöjar att det fortfarande är två olika föreningar, med olika namn. LdB FC Malmö heter FC Rosengård, medan före detta FC Rosengård numera heter FC Rosengård 1917.
Artikeln är intressant på många sätt. Inte minst delen om hur många som dök upp på de båda föreningarnas gemensamma årsmöte.