Knappt två dygn efter miraklet i Brasilia är det dags att sluta tänka tillbaka och istället lägga fokus på tisdag 18.00, Maracana och Brasilien.
Fast vissa saker från fredagskvällens skräll får vi inte glömma. Jag tänker då främst på det taktiska upplägget – och förstås även genomförandet.
Under OS har vi fått klara besked om att Sverige inte kan föra matcher högsta världsnivå. Våra spelare har för dåliga spelsinnen och för dålig kvalitet i passningsspelet. Men vi kan försvara – och det måste vi göra fullt ut.
En rak backlinje
Som bekant är Pia Sundhage i grunden ingen stor vän av försvarsspel. Känslan är även att rätt många av spelarna har för stor stolthet och vill hellre bjuda upp till spel än backa hem och stänga ytor. De senaste åren har det i princip bara varit mot USA som Sverige tyckt att det varit okej att spela på kontring. Följden har blivit att Sverige har ett bättre facit mot de regerande världs- och olympiamästarinnorna än något annat lag. Vi har blivit USA:s bogeyteam.
Det är i det här läget som gruppspelets svidande 5–1-förlust mot Brasilien kan bli en större tillgång för Sverige än för Brasilien. Plötsligt känns det som att det var ett kanonresultat.
Sverige har nämligen fått känna på vad som kan hända om vi kliver upp för högt mot tekniska och snabba brasilianskor. Man minns ju konversationen mellan Hedvig Lindahl och Lasse Lagerbäck efter matchen, där Lindahl konstaterade att laget inte följt det taktiska upplägget, utan klivit upp och mött Brasilien högre än det var tänkt.
På tisdag tror jag inte att att de svenska spelarna blir övermodiga och kliver för högt i försvarsspelet. Nu har de känt på att fula segrar är väldigt mycket trevligare än snygga förluster. Nu är de beredda på att bli hatade festförstörare. Den länkade artikeln är förresten väldigt positiv för svensk del, den visar att spelarna har insett hur de bör möta topplagen.
Resultatet från gruppspelsmatchen mot Brasilien innebär ju för övrigt också att hemmalaget med rätta kommer att bära ett gigantiskt favorittryck på sina axlar. Inte minst från publiken, som garanterat kommer att kräva en säker hemmaseger. Tiden talar alltså för Sverige. Ju längre vårt lag håller emot, desto större chans att Brasilien blir frustrerat.
Fridolina Rolfö
Även om det nu kommer uppgifter om att Fridolina Rolfö inte är helt borta från turneringen känns det ju osannolikt att hon kommer att spela på tisdag om hon hoppade på kryckor i går. Utan vi skall nog räkna med att det blir Stina Blackstenius från start mot Brasilien. Det gillar jag. Hon är det klart bästa alternativet till Rolfö som ensam forward. Den enda som kan få fast bollen.
Även om Blackstenius är en forward som periodvis missar väldigt många målchanser har hon dessutom visat att hon har förmågan att vara bäst när det gäller – och vi behöver ha så många spelare som möjligt med den egenskapen på planen på Maracana.
Pauline Hammarlund
Faktum är att om Rolfö stryks ur truppen och ersätts av Pauline Hammarlund så tycker jag att Sundhage bör fundera på att sätta in Göteborgsforwarden rakt in i startelvan. Tyvärr är ju Sofia Jakobsson en bra bit ifrån sin toppform och mitt tidigare huvudalternativ på högerkanten, Elin Rubensson, lär bli kvar som vänsterback. Rubensson gjorde ju en kanonmatch på backplats.
Mot USA tog flera spelare positiva kliv i rätt riktning. En av dem var Lotta Schelin, som visade kvalitet i avsluten. Hon var skoningslös både i sin straff och när hon felaktigt blev bortdömd för offside. Det är väldigt positivt, vi behöver ha kvalitet på avsluten mot Brasilien.
Även Kosovare Asllani kom mer till sin rätt i USA-matchen än tidigare. För att orka spela ett lågt försvarsspel måste man ha bolltrygga spelare som kan lugna ner spelet när man vinner bollen. Där fyllde Asllani en viktig roll. Dessutom slog hon bra hörnor, bättre än någon annan svensk spelare gjort under OS.
Innan jag sätter punkt så tänkte jag bjuda på det här klippet av Marta:s glädje och lättnad från när Barbara räddade Alanna Kennedy:s straff.
Underbara bilder. Faktum är väl förresten att Marta givit sig själv chansen att återigen vinna Ballon d’Or det här året. För OS kommer att spela den avgörande rollen i den omröstningen, och vem har varit bättre än Marta i OS?
På tisdag 18.00 spelar Sverige OS-semifinal mot Brasilien på Maracana. Tyvärr blir det utan OS-turneringens genomgående bästa svenska spelare. Det verkar nämligen vara en fraktur på Fridolina Rolfö:s fot. Det är naturligtvis vansinnigt tråkigt för den formstarka LFC-forwarden.
Fridolina Rolfö
Enligt fotbollsförbundets twitterkonto väntar en magnetkameraundersökning i dag för att exakt fastställa skadans art. Men vilket som verkar det färdigspelat för Rolfö i OS. Förbundet håller nämligen på att skriva in en reserv i 18-mannatruppen. Det borde ju vara Pauline Hammarlund som i så fall känns aktuell för spel i det svenska revanschmötet med Brasilien.
De vann med 7–6 efter straffsparksläggning mot Australien i natt. Det var 0–0 efter både full tid och förlängning i en svängig och rätt hafsig match som spelades i ett högt tempo.
Så öppet och böljande får nog inte spelet vara när Sverige möter Brasilien om vårt lag skall ha en bra chans att gå till final. Vi måste nog stänga ytor och spela på kontring, som mot USA.
Brasilien var det bättre laget under ordinarie tid. Efter 90 minuter hade de 58–42 i bollinnehav och 8–3 i avslut mot mål. De hade också en superchans i slutminuterna, men Lydia Williams stod kanske för OS mest svettiga räddning.
I straffläggningen satte båda lagen sina fyra första straffar. I femte omgången blev det riktigt dramatiskt. Först räddades Marta:s straff av Williams, och Rosengårdsstjärnan såg ut att vara på väg att bryta ihop. Det blev dessutom helt tyst på läktarna. På nästa straff kunde Katrina Gorry bli matchvinnare. Men Barbara gjorde en kanonräddning och höll Brasilien kvar i matchen.
De fem nästföljande straffarna blev mål. Men på den 16:e straffen föll avgörandet. Barbara gjorde en snygg enhandsräddning på Alanna Kennedy:s straff. Brasilien klart för semifinal.
Tre timmar efter Sveriges match på tisdag, alltså 21.00 spelas den andra semifinalen. Den går mellan Tyskland och skrällaget Kanada. Om någon sagt till mig för ett år sedan att det enda medaljlaget från London-OS som kommer att spela om medaljerna i Rio skulle vara Kanada hade jag nog inte tagit personen på allvar. Men där är vi nu.
John Herdman:s lag fortsätter att vara turneringens stora positiva överraskning. I natt kom fjärde raka segern när världstrean Frankrike besegrades med 1–0. Kanada gjorde ett riktigt snyggt segermål där Janine Beckie serverade Sophie Schmidt.
Frankrike fortsätter att vara det bästa laget som aldrig tagit en mästerskapsmedalj. Nattens match blev slutpunkten på karriären för Louisa Cadamuro, knappast det avslut hon ville ha.
Spelmässigt var fransyskorna lite bättre än Kanada, men man hade märkvärdigt svårt att få till bra avslut. Närmast kom man faktiskt när Christine Sinclair nickade i egen ribba. Och det bör noteras att Eugenie Le Sommer skulle ha haft straff i den första halvleken. Domaren struntade dock i att blåsa. Tråkigt att domarna klivit fram och tagit negativa huvudroller i kvartsfinalerna.
Apropå nämnda Sinclair. Hon grät glädjetårar efter slutsignalen. Hon som burit kanadensisk damfotboll på sina axlar i så många år har nu fått chansen att i slutet av karrirären få spela med en riktigt stark, ny generation. Stort.
I kväll och i natt skall åtta lag bli fyra i OS-turneringen. Det kommande dygnet kommer medaljdrömmen att krossas för minst två högklassiga lag.
För som jag ser det har det varit sex lag i turneringen som kan kallas högklassiga. Jag tänker på USA, Tyskland, Frankrike, Kanada, Australien och Brasilien. Kvar i turneringen är ju även Sverige och Kina.
Jag skulle ljuga om jag skrev att jag känner mig hoppfull inför Sveriges kvartsfinal. Sannolikt är jag snarare mer negativ än jag borde vara. För även om allt talar för amerikansk seger och svensk hemresa är fotboll ett spel där det är svårt att göra mål, ett spel där det är svårt att vinna matcher. Och i utslagsmatcher blir det en större press än i seriespel.
Nu är ju egentligen inte det här heller något som talar för Sverige. Vi har vunnit en utslagsmatch genom tiderna i OS, medan USA bara har förlorat en. Jaja. Här är min guide till kvällens och nattens matcher. Jag väljer att satta procentsatsen på vilket lag som går vidare, inte hur de går under ordinarie tid:
USA har spelat i alla fem OS-finalerna, och vunnit fyra. Sverige har aldrig tagit medalj.
USA är både regerande olympiska och världsmästare. Sverige har en kvartsfinal i OS och en åttondelsfinal i VM att försvara.
USA är etta på världsrankingen, vann sin grupp och förlorade senast en mästerskapsmatch i VM-finalen 2011. Sverige är sex på världsrankingen, kom grupptream och förlorade senast en mästerskapsmatch i söndags, svensk tid.
Så där kan man hålla på ett tag. Klart är att USA bara skall vinna den här matchen. Det amerikanska laget är egentligen bättre än det svenska på allt.
Det svenska hoppet ligger i att det bara handlar om en match, samt att Sverige faktiskt har ett väldigt bra facit mot USA de senaste åren – på de senaste tio mötena är det 3–3 i segrar och fyra kryss. Två av de matcherna har spelats i VM-sammanhang med en svensk seger och ett kryss som facit.
USA bär alltså med sig i bakhuvudet att Sverige är ett lag som är svårt att slå. Det är förstås väldigt bra för svensk del. Det innebär att oddsen blir lite bättre för varje minut som vårt lag kan stå emot.
Hope Solo
Dessutom är det ju så att USA inte har spelat någon sprakande fotboll i OS-turneringen. De vann sina två första matcher utan att imponera speciellt mycket i offensiven. Och mot Colombia svajade Hope Solo plötsligt till på ett sätt man aldrig tidigare sett.
Men. USA känns ändå väldigt mycket mer stabilt än Sverige. Och amerikanskorna är ju fantastiska i utslagsmatcher, de brukar alltid hitta sätt att vinna dem. Carli Lloyd är damfotbollens största vinnarskalle, och jag skulle inte bli förvånad om hon kommer att spela huvudrollen i kväll.
Annars har jag ju flera gånger konstaterat att det amerikanska spelet lider enormt av att Lauren Holiday har slutat. Det gör att USA saknar en bolltrygg och kreativ spelfördelare på centralt mittfält, något som har gjort det amerikanska laget betydligt mer lättläst än tidigare.
För svensk del kommer det att bli väldigt viktigt att styra så att Julie Johnston får sköta så många uppspel som möjligt. Johnston har klart sämre kvalitet och precision i sina passningar än de andra amerikanska backarna. De lag som nått framgång mot USA det senaste året har valt att skära bort duktiga Becky Sauerbrunn och just styrt som att USA:s uppspel kommit från Johnston.
Det blir intressant att se hur Jill Ellis balanserar sitt lag. Hittills i OS har hon spelat med två defensiva innermittfältare i Allie Long och Morgan Brian. Det är bra för svensk del, för ingen av de är speciellt kreativ. Det är i stället på kanterna USA har haft sin kreativitet. Tobin Heath har varit lagets klart bästa spelare så här långt, och blir en utmaning för Jessica Samuelsson på den svenska högerkanten. På USA:s högerkant blir det fart, antingen i form av Crystal Dunn eller Mallory Pugh. Dunn är väldigt irrationell, medan Pugh har det klart större spelsinnet.
För svensk del gäller det att hålla ihop laget, och inte ge USA för många fasta situationer. Amerikanskorna är väldigt bra på hörnor och inläggsfrisparkar. Offensivt blir våra fasta situationer vansinnigt viktiga. Det måste bara vara högsta kvalitet på bollarna in i straffområdet.
Emilia Appelqvist
Det blir för övrigt även mycket intressant att se hur Sundhage balanserar det svenska laget. Det kommer ju att bli mer 4-5-1 än 4-3-3 i kväll. Inledningsvis känns det viktigast att ha hårt arbetande spelare på planen, därför hade jag nog faktiskt formerat mittfältet så här: Elin Rubensson, Caroline Seger, Emilia Appelqvist, Lisa Dahlkvist och Olivia Schough. Framför dem Fridolina Rolfö som ensam forward.
21.00 Tyskland–Kina
Tv/stream: Tv3, Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 80–20.
Det tyska laget är inte alls att känna igen. Kryss mot Australien och förlust mot Kanada är inte resultat man är van vid från den tidigare så väloljade tyska maskinen. De senaste åren har Silvia Neid:s maskin hackat. Hon har inte vetat vilka spakar hon skall dra i, framför allt saknar man snabbhet i mittförsvaret. Men det känns faktiskt också som att man saknar lite vinnarinstinkt.
Mycket av hoppet är ställt till Dzsenifer Marozsan, men trots att hon är en komplett spelare med fantastisk talang lyfter det sällan för Lyonförvärvet i landslagströjan. I OS har Marozsan varit väldigt blek.
Dzsenifer Marozsan
Trots de tyska problemen bör det bli seger i den här matchen. Kina är nämligen också lite av en besvikelse i den här OS-turneringen. I vintras kändes laget som en självklar medaljkandidat, men sedan dess har man tappat självförtroende – och hyperviktiga centrala mittfältaren Ren Guixin. Hon stod för mycket av stabiliteten på mittfältet, men missar ju hela OS på grund av en lårskada.
Jag tror att den här matchen avgörs i luftrummet. Nickstarka tyskor slår till i samband med fasta situationer, de utnyttjar att Kinas målvakt Zhao Lina har väldigt dålig tajming på inlägg.
00.00 Kanada–Frankrike
Tv/stream: Tv3, Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 51–49.
Det här är en hyperintressant match som kan gå hela vägen till straffläggning. Kanada har verkligen imponerat i OS-turneringen. De är enda laget med tre raka segrar, något som gör att de kommer till matchen med massor av självförtroende. Frankrike har också sett bra ut, men har aldrig tagit medalj i ett stort mästerskap, utan brukar drabbas av medaljfrossa när det drar ihop sig.
Det känns verkligen vidöppet. Och jag har velat fram och tillbaka om vilka som verkligen skall ha segertipset. Till slut gick jag på magkänslan, och den sa Kanada. Det som talar för kanadensiskorna är att man har fått ihop ett jätteintressant lag med en bra blandning av gammalt och nytt. Jag är extra förtjust i Ashley Lawrence, som är bolltrygg och otroligt användbar, kan spela på en mängd olika positioner.
Offensivt är Christine Sinclair och Janine Beckie spelarna att se upp med för Frankrike.
För fransk del blir Eugenie Le Sommer väldigt viktig. Frankrike har ett väldigt bra lag, men brukar ofta falla på den offensiva spetsen. Men är Le Sommer bra brukar det franska laget vara bra.
Det här börjar bli tjatigt, men för fransk del kan de fasta situationerna bli ett segervapen. Kanadas svaghet är att målvakten Stephanie Labbé har det tufft i luftrummet. Samtidigt har Frankrike kanske världens allra bästa huvudspelare i mittbacken Wendie Renard. Det kommer att vara darrigt i det kanadensiska laget varje gång Renard närmar sig straffområdet.
De här lagen möttes i bronsmatch i förra OS-turneringen. Då vann Kanada med 1–0 efter segermål på övertid från Diana Matheson. Det var en stöld sett till matchbilden.
Men det finns fler matcher lagen emellan att titta tillbaka på. Man möttes nämligen så nyligen som i lagens genrep inför OS. Då vann Frankrike med 1–0 på hemmaplan, men Kanada stod upp mycket väl.
Sedan dess har som sagt Kanadas självförtroende pumpats upp ytterligare, och man har igång sina målskyttar. Jag tror att Frankrike behöver göra mål i den närmast obligatoriska startforcering som Les Bleus brukar stå för.
För ju längre tiden går utan fransk utdelning, desto större chans att fransyskorna börjar tänka på hur det gått i tidigare mästerskap – och då kommer kommandot glida över i kanadensisk favör.
03.00 Brasilien–Australien
Tv/stream: Tv3, Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 51–49.
Det här är också en vidöppen och hyperintressant match mellan två glödheta lag. Precis som mellan Kanada och Frankrike finns det här några intressanta, historiska matcher att titta tillbaka på.
I fjol möttes lagen i åttondelsfinal i VM. Då vann Australien med 1–0 efter segermål av Kyah Simon.
Inför den matchen hade jag The Matildas som favoriter till 51–49. Rent fotbollsmässigt tror jag faktiskt fortfarande att Australien är något bättre – om båda lagen är skadefria och ordinarie. Ändå tippar jag brasiliansk seger i nattens match, mest på grund av att matchen spelas i Brasilien och hemmalaget kommer att lyftas fram av publiken.
Faktum är att även Brasilien och Australien möttes i genrep inför OS. Där vann Brasilien med 3–1, men det var australisk ledning när laget drabbades av en utvisning. Det var för övrigt en match där båda lagen testade rätt rejält. Brasilien hade ett väldigt offensivt balanserat lag, medan Australien bland annat provade Elise Kellond-Knight som vänsterback. Kellond-Knight är för övrigt den spelare i OS som levererat bäst hörnor och inläggsfrisparkar. Kolla in kvaliteten på hennes vänsterfot.
Spelmässigt har de här lagen mycket gemensamt. Båda kandiderar till att ha det snabbaste och vackraste anfallsspelet i världen för tillfället. I Australien har speluppläggaren Katrina Gorry visat grym form, likaså snabba kantforwarden Samantha Kerr. Hos Brasilien finns det en hel hög offensiva hot i Marta, Andressa Alves, Beatriz och Cristiane. Skadestatusen på den sistnämnda är intressant. Jag har inte hittat någon uppgift om hur det är med henne, men kan hon inte spela förbättras möjligheten för Australien i natt.
Utöver det snabba och vackra anfallsspelet har de båda lagen gemensamt även en lätt känslig defensiv. Här ser jag Australien som lite stabilare. Man har en bättre målvakt i Lydia Williams och man har även lite stabilare backlinje än Brasilien.
Det blev inga mål i Sveriges grupp i natt. Det var överhuvudtaget rätt dåliga matcher i den tredje och sista gruppomgången. Såväl Brasilien, USA, Kanada, Australien, Tyskland som Frankrike valde att vila nyckelspelare, vilket gjorde att alla topplagen tappade i spelkvalitet.
Det blev också 2,5 skrällar. Den halva var Sydafrikas poäng mot Brasilien. De stora var dels Colombias poäng mot USA, dels Kanadas seger mot Tyskland. Jag hade satt sannolikheten till nio respektive tio procent på de resultaten.
Jag har mer eller mindre kollat på alla dagens sex matcher. En match har rullat på tv:n, den andra på datorn. Strax mina noteringar, men först, så här ser slutspelsträdet ut:
Kvartsfinalerna spelas så här: Brasilien–Australien – natten mot lördag 03.00
USA–Sverige – fredag 18.00
Kanada–Frankrike – natten mot lördag 00.00
Kina–Tyskland – fredag 21.00
Så till min bild av gårdagskvällens och nattens matcher:
Sverige–Kina 0–0
Efter kryss mot Kina, då väntar värsta möjliga motståndare i kvartsfinalen. Nu tappade USA poäng i dag, och man släppte in två mål – vilket också är positivt för Sverige.
Men med den anfallskvalitet som svenskorna visat upp i de tre matcherna hittills skall det närmast till ett mirakel om vårt lag skall få spela medaljmatcher i den här turneringen.
I dag valde Pia Sundhage att kasta om lite i startelvan jämfört med förra matchen. I backlinjen kom Jessica Samuelsson och Linda Sembrant tillbaka. På mittfältet fick Kosovare Asllani lämna plats för Elin Rubensson och i forwardslinjen bänkades Sofia Jakobsson till förmån för Olivia Schough. Det gav laget en mer defensiv balansering.
Det blev också en väldigt defensiv och chansfattig match. Sverige hade den enda riktigt heta målchansen när Lotta Schelin blev framspelad av Fridolina Rolfö i den nionde minuten. Schelin trycktes undan precis i skottögonblicket och hon fick inte tillräckligt bra träff för att bollen skulle passera den kinesiska målvakten.
Under resten av matchen var det bara nästanchanser för de två lagen. Det var Kina som hade det större bollinnehavet, men skapade alltså ingen riktigt bra målchans. Det var alltså ett gott betyg på försvarsspelet.
Dock skall det väl konstateras att Kina slutade grupptvåa på kryss, vilket gjorde att de oftast anföll med handbromsen nedtryckt. Det kommer inte USA att göra på fredag.
Den svenska offensiven var ganska blek. Återigen saknades det kvalitet i passningsspelet. Det slarvades på rätt många håll, i den första halvleken orsakade exempelvis annars passningssäkra Nilla Fischer väldigt många bolltapp. Hon var inte ensam, utan det slarvades på många fötter. Det skall även sägas att Fischer skärpte sig i den andra halvleken.
Det är så tydligt att de svenska spelarna är mer stressade och mindre bolltrygga än spelarna i de andra topplagen i världen.
Viasats expertkommentator Bojan Djordjic var kritisk mot det svenska spelet. Han frågade sig bland annat att:
”Vad är det för fotboll vi vill spela? Det känns inte som att man bestämt sig. Nu blir det bara mellanmjölk av det.”
Så är det. I dag gjorde Schelin och Schough bra defensiva insatser. Men anfallsmässigt fick de inte jättemycket uträttat. De gjorde många löpningar, men tyvärr tycker jag fortfarande att de ofta springer fel. Återigen var Fridolina Rolfö bästa svenska forward. Offensivt gjorde även Kosovare Asllani ett piggt inhopp.
Jag hade dock gärna sett stora och starka Stina Blackstenius mot det kinesiska laget. Jag tror att hon hade fått uträttat mycket mer än vad Schelin och Schough förmådde göra.
Jag tycker nog ändå att Elin Rubensson var bästa svenska spelare i dag. Hon är en av få spelare som har ett genomgående bra passningsspel, och som inte bara slår alibipassningar utan också söker konstruktiva lösningar.
Totalt sett en ok svensk insats, den bästa i OS. Men även om USA inte har imponerat speciellt mycket i turneringen har man ju tyvärr väldigt svårt att se hur vårt lag skall kunna ta sig till semifinal.
Skall man leta positiva saker är en att Sverige slipper att resa, matchen spelas ju i Brasilia där vårt lag redan befinner sig.
Brasilien–Sydafrika 0–0
Det var den match jag tittade minst på i natt. Dels för att det var final för Sarah Sjöström under den första halvleken, dels för att jag förstås hade fokus riktat mot Sveriges match.
Under den första halvleken noterades ett friläge för Sydafrika och ett stolpskott för ett reservbetonat Brasilien. Den första halvtimmen i den andra såg jag också varsin riktigt vass chans. De sista minuterna låg Brasilien på för ett segermål, och skapade mycket. Men det blev mållöst, vilket självklart var en framgång för Sydafrika. Laget lämnar OS med en poäng och 0–3 i målskillnad. Det är ändå godkänt, med tanke på förutsättningarna. För fyra år sedan hade de 1–7 i målskillnad.
Brasilien spelar intressant kvartsfinal mot Australien. Alltså samma lag som man åkte ut mot i VM i fjol. Båda lagen är bättre sedan dess, och båda lagen har starkare offensiv än defensiv. I fjol höll jag The Matildas som knapp favorit inför åttondelsfinalen. I år får nog Brasilien bära favorittrycket eftersom de har hemmaplan. Men det vore ingen skräll om hemmalaget skulle åka ut natten mot lördag.
Kanada–Tyskland 2–1
Det här var en riktig skräll. Kanada vann alltså mot Tyskland, trots att kanadensiskorna nästan ställde upp med så mycket B-lag man bara kunde.
Kadeisha Buchanan var avstängd och man vilade Christine Sinclair och Janine Beckie helt, Diana Matheson spelade bara en halvtimme och Jessie Fleming och Ashley Lawrence spelade varsin halvlek.
Lawrence är för övrigt en spelare jag gillar. Hon kan spela på massor av olika positioner och är härligt bolltrygg. Precis en sådan spelare ett lag som Kanada behöver.
Visst hade Tyskland också bänkat flera ordinarie spelare, men jag trodde nog allt att den tyska truppen skulle vara bredare och starkare än Kanadas. Så var det inte.
Tyskland hade i och för sig 67 procent av bollinnehavet, och visst kunde tyskorna ha fått en andra straff när Anja Mittag föll vid ledning 1–0. Ledningsmålet kom på straff genom Melanie Behringer. Men totalt sett var det tyska laget rätt uddlöst och blekt.
Jag måste säga att jag är vansinnigt besviken på Dzsenifer Marozsan så här långt i turneringen. Det är hon som skall bära det här tyska laget i offensiven. Hon har en makalös talang, men tyvärr presterar hon för sällan på den höga nivå man vet hon kan.
Faktum är att när jag ser det tyska laget spela så funderar jag över om inte Katrin Schmidt faktiskt borde ha platsat i den här truppen. Men jag är förstås glad om hon istället kan bli aktuell för vårt svenska landslag till nästa års EM-slutspel.
Kanadas båda mål gjordes av Melissa Tancredi. Det var Örebroforwardens sjätte och sjunde mål i OS-sammanhang. Det placerar henne på åttonde plats i tidernas OS-skytteliga. Toppen i den ligan ser för övrigt ut så här:
14 mål: Cristiane
10 mål: Marta och Birgit Prinz
9 mål: Abby Wambach och Christine Sinclair
8 mål: Pretinha och Carli Lloyd
7 mål: Tancredi
6 mål: Lotta Schelin
Kanada gick alltså genom gruppen utan poängförlust. Som tack för det väntar nu Frankrike i kvartsfinal. De möttes i en träningsmatch för några veckor sedan. Då vann fransyskorna med 1–0, men rapporterna säger att Kanada var minst lika bra i spelet. Och Kanada vann ju när lagen möttes i bronsmatch i den förra OS-turneringen. Så John Herdman:s lag har trots allt positiva vibbar från att möta Frankrike i olympiska spel.
För tysk del klarade man andraplatsen i gruppen med ett måls marginal. Det innebär att man får Kina – alltså en klart mycket lättare match än Kanada. Känns ju inte helt logiskt…
Tyskorna kommer att vara favoriter i kvartsfinalen, men det finns viss skrällchans för kinesiskorna.
Australien–Zimbabwe 6–1
Australien sprang rakt igenom direkt, Lisa De Vanna gjorde 1–0 redan efter en dryg minut. Det blev alltså aldrig det minsta spännande i början.
Det blev däremot spännande på slutet. När Tysklands match var slut stod det klart att tyskorna hade stannat på fyra poäng och målskillnaden 9–5. Då återstod tre minuter att spela och Australien hade fyra poäng och 8–5. Det var alltså bara ett mål ifrån lottning om andraplatsen.
Nu tog tyskorna andraplatsen och får möta Kina, medan Australien alltså får spela mot Brasilien i första utslagsmatchen – precis som i fjolårets VM-turnering.
Australien vilade för övrigt formstarka Sam Kerr mot Zimbabwe. Istället blev inhopparen Michelle Heyman bästa målskytt – hon gjorde två. Så här snyggt satte hon sitt andra:
Zimbabwe slutade på noll poäng och 3–15 i målskillnad – det är det sämsta facit någon lag någonsin haft i en OS-turnering. Det hindrade inte att laget firade sitt tredje och sista OS-mål så här:
Kanske firade Zimbabwe att de slipper ligga sist i OS-fotbollens maratontabell. Där återfinns nämligen Colombia, som på två turneringar har noll poäng …
Frankrike–Nya Zeeland 3–0
Till slut blev det ett resultat som passade Sverige. Det innebar nämligen att vårt lag till och med hade chansen att gå vidare till kvartsfinal via uddamålsförlust mot Kina.
Men spelmässigt var inte den franska segern lika solklar som siffrorna. Trots att laget inte var klart för slutspel valde Frankrike att vila flera ordinarie spelare från start. Effekten blev att den vanliga offensiva anstormningen från start uteblev.
Det franska laget var väldigt uddlöst de första 30 minuterna. Där tyckte jag att Nya Zeeland hade full kontroll, och jag började fundera på om inte Ferns till och med skulle kunna vinna matchen.
Sannolikt kände även Philippe Bergerôo att hans lag levde lite farligt. För redan efter 35 minuter bytte han ut Marie-Laure Delie och satte in Eugenie Le Sommer för att få spets. Det bytet betalade sig direkt. Redan efter tre minuter på planen slog Le Sommer till.
Louisa Cadamuro följde upp med två mål och såg till att det franska laget får till en revanschmatch mot Kanada i kvartsfinal. Revansch för förlusten i bronsmatchen i London för fyra år sedan. Det här var Cadamuros första fullträff:
USA vilade folk, och hamnade i lite trubbel. Hope Solo stod nämligen för en riktigt anmärkningsvärd Rembrant när hon lät Maria Catalina Usme göra Colombias första OS-mål någonsin.
Glädjen i Colombia går det inte att ta miste om, och plötsligt fick Colombias spelare massor av energi. Under en period var USA riktigt frustrerat. Under den perioden tog dessutom Frankrike ledningen mot Nya Zeeland, vilket innebar att fransyskorna var förbi USA i tabellen. Det läget varade dock bara i ett par minuter. Sedan slog Crystal Dunn till:
När Mallory Pugh gjorde 2–1 till USA var Colombia nere på sista plats i den olympiska maratontabellen. Men Catalina Usme var inte nöjd med ett mål. Hon hade en frispark i ribban med en kvart kvar. Och i matchens allra sista ordinarie minuter gjorde hon så här:
Colombia tog sin första OS-poäng någonsin. Och skickade ner Zimbabwe på jumboplatsen i den olympiska maratontabellen. USA vann gruppen och spelar alltså kvartsfinal mot Sverige på fredag. En match där USA förstås är jättefavorit. Amerikanskorna har ju aldrig missat en OS-final.
Skytteligan: 3 mål: Beckie och Behringer.
2 mål: Usme, Cadamuro, Le Sommer, Sara Däbritz, Cristiane, Marta, Beatriz, Sinclair, Tancredi, Carli Lloyd och Heyman.
I kväll och i natt avslutas gruppspelet i OS-fotbollen för damer. Rent objektivt borde Tyskland–Kanada vara den match som är mest intressant, men båda lagen är i praktiken klara för slutspel, vilket gör att de sannolikt passar på att vila folk. Det gör att matchens värde sjunker.
Plötsligt är Sveriges nagelbitare mot Kina den drabbning som borde ha störst intresse, även för den objektive betraktaren, möjligen ihop med Frankrike–Nya Zeeland. I båda fallen ställs två lag som står på tre poäng mot varandra i match om andraplatsen i respektive grupp.
Även om vår grupp avgörs sist inleder jag med den i den här genomgången. Här är mina tankar om de sex matcherna i den tredje och sista gruppspelsomgången:
03.00 Sverige–Kina
Tv/stream: Tv10 och Viaplay.
Tips: 20–60–20.
Förutsättningar: Båda lagen har tre poäng. Vinnaren blir sannolikt grupptvåa bakom Brasilien. Blir det kryss tar Kina andraplatsen medan Sverige blir trea. Vid avspark kommer Sverige veta om man måste vinna, om man avancerar på kryss eller kanske till och med kan gå vidare på något måls förlust. Det avgörs av matcherna Australien–Zimbabwe och Frankrike–Nya Zeeland.
Jag utgår ifrån att Australien vinner, och släpper därmed den matchen ur resonemanget. Om Frankrike och Nya Zeeland spelar oavgjort måste Sverige vinna mot Kina för att gå till kvartsfinal. Om Frankrike vinner med minst tre måls marginal, och Brasilien tar poäng mot Sydafrika kan Sverige plötsligt avancera även vid förlust. I oddsen ovan utgår jag ifrån att Frankrike vinner mot Nya Zeeland. Skulle den matchen sluta oavgjort skulle jag uppskatta procentsatsen till 42–20–38 i kinesisk favör.
I den här matchen är det verkligen upp till bevis för Pia Sundhage. Vår tidigare så hyllade förbundskapten måste visa att hon har lyckats få laget att glömma raset mot Brasilien. Hon måste dessutom visa taktisk fingertoppskänsla, mot ett väldigt taktiskt kinesiskt lag.
Hittills i OS har jag förvånats över Sundhages matchcoachning. Jag har inte haft några stora invändningar mot startelvorna. Inte av de två första bytena mot Sydafrika heller. Men jag har förvånats rejält av att Fridolina Rolfö har bytts ut i båda matcherna, trots att hon har varit klart bästa svenska forward.
Det har känts som att Sundhage har haft förbestämda byten, och inte klarat av att hålla upp fingret i luften och känna av matcherna. Det måste hon göra nu. Hon har tydligen jobbat med individuella samtal inför matchen. Udda att hon inte hat gjort det tidigare, men bättre sent… I den länkade artikeln kan man även läsa in att det kan vara Sundhages sista match på posten i natt.
Angående coachningen blev jag även rätt fundersam när jag såg Hedvig Lindahl i Viasats studio efter Brasilienmatchen. Hon fick frågan från Lasse Lagerbäck om varför Sverige klev upp så högt och bjöd de tekniska brasilianskorna på ytor. Lindahl svarade att så inte var tanken, utan att spelarna antagligen var lite för heta, klev för tidigt upp i press med följden att laget föll isär och hamnade för högt.
Om Sundhage har satt en taktik i matchen, måste hon ju göra allt för att den skall följas. Visst, vissa offensiva saker är svåra att kontrollera från bänken, men om laget startar sitt försvarsspel för högt – då måste tränaren ropa hem spelarna. Det kan man inte bara strunta i.
På den här punkten minns man även att Sundhage efter Sydafrikamatchen konstaterade att spelarna inte hade spelat som det var sagt. Det kändes inte helt stabilt.
Men det är upp till bevis för fler än Pia Sundhage i natt. Rätt många spelare har darrat hittills. Jag hade ju exempelvis stora förhoppningar på Kosovare Asllani inför turneringen. Hittills har hon inte varit nära den nivån jag trodde hon skulle upp på. Nu måste Asllani ta på sig en mycket större roll än hon gjort hittills, annars kan det vara färdigspelat i Brasilien för vårt lag.
Kosovare Asllani
Men det är även upp till bevis för våra tidiga 80-talister. Av dem är det bara Nilla Fischer som jag tycker har varit bra så här långt. Ingen av de andra har klivit fram. I natt måste Caroline Seger, Lotta Schelin och Hedvig Lindahl visa att de kan leda vårt landslag på planen.
Överhuvudtaget är det mycket i det svenska spelet som behöver förbättras från de två första matcherna. Defensivt har garanterat självförtroendet fått sig en törn efter Brasilienmatchen. Det blir alltså väldigt viktigt att hitta trygghet från start. Försvarsspelet måste vara mer bestämt än mot Brasilien. Offensivt måste spelarna ha mycket bättre kvalitetet än i de två inledande matcherna – jag tänker då både på kvalitet i passningar och vid fasta situationer.
Så slarvigt passningsspel som vårt lag har haft i de två första matcherna skall de inte behöva ha. Men tyvärr är det lite för många av spelarna som har brister i spelförståelsen, och därmed rör sig fel. Det påverkar förstås även passningsspelet.
Nilla Fischer och Linda Sembrant
När det gäller val av spelare till startelvan skall ju förstås Jessica Samuelsson in igen som högerback, nu när hon verkar vara i spelbart skick. Även om jag tyckte att Linda Sembrant var lite rostig mot Sydafrika tycker jag att hon skall in i mittförsvaret igen, istället för Emma Berglund. Vår backlinje har ändå känts tryggast med Sembrant och Fischer i mittförsvaret. Även om Magdalena Ericsson inte nått den nivå jag hade hoppats skulle jag startat med henne. För någon gång måste hon väl få ordning på sina hörnor.
Mittfältstrion har varit rätt svag hittills. Lisa Dahlkvist känns exempelvis inte nära den form hon hade i början av året. Ändå tycker jag att hon bör få chansen från start igen. Kina spelar med ett mycket tajt lag, vilket innebär att det finns stora ytor på kanterna och att spelvändningar kan vara ett viktigt vapen. Dahlkvist är den enda mittfältaren som jobbar med just att vända spelet. De andra är väldigt korta i sitt passningsspel. Men skulle Dahlkvist fortsätta att darra känns det som att Emilia Appelqvist bör få en stunds speltid.
På forwardssidan tycker jag att det behövs störst förändringar. Lotta Schelin har gjort en riktigt bra halvlek i landslaget det senaste året, den gjorde hon mot Japan när hon kom in från bänken. Från det drar jag slutsatsen att det är dags att börja använda Schelin som inhoppare. Dels räcker hennes spelsinne inte till mot pigga motståndare, dels blir hennes snabbhet ett större vapen när de andra spelarna börjar tröttna.
Kina har en målvakt som är mycket osäker i luftrummet. Det måste Sverige försöka utnyttja genom att ha nickstarka forwards på planen, spelare som det går att slå inlägg mot. Varken Schelin, Sofia Jakobsson eller Olivia Schough vinner nickdueller i någon större utsträckning. Därför tycker jag att fysiskt starka Stina Blackstenius bör få plats från start mot kinesiskorna. LFC-talangen är sämst i defensiven av de fem forwardsen i den svenska truppen, men den risken får vi ta.
Linda Sembrant, Fridolina Rolfö och Sofia Jakobsson
Centralt är det självklart att Fridolina Rolfö skall få fortsatt förtroende, och på andra kanten tycker jag faktiskt att Sundhage borde spela Elin Rubensson. Hon är en bättre passningsspelare än de forwards som konkurrerar som platsen och som yttermittfältare/ytterforward fixar hon både defensiven och offensiven. Det blir alltså en bra balans med henne och Blackstenius på varsin kant.
03.00 Brasilien–Sydafrika
Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 70–25–5
Förutsättningar: Brasilien har sex poäng är klart för slutspel. Laget är även i praktiken klar gruppsegrare. Sydafrika är poänglöst, men har chansen att avancera som grupptrea. Då måste de vinna samtidigt som Kina slår Sverige och Frankrike slår Nya Zeeland.
Brasilien har verkligen överraskat enormt hittills. Laget var blekt i fjolårets VM och min känsla inför OS var att förbundskapten Vadao testade vilt, men inte hittade rätt balans i laget.
Det var sannolikt en felaktig känsla. Det verkar som att Vadao hela tiden visste hur man skulle ställa upp sin startelva i OS. Att han experimenterade med andra uppställningar i genrepen var nog helt enkelt för att testa hur plan B och plan C funkar.
Nu är alltså Brasiiien i praktiken klara gruppsegrare. Därmed vore det vansinne att inte vila så många ordinarie spelare som möjligt. Ett reservbetonat Brasilien är ändå ganska klara favoriter här, inte minst med tanke på att alla 44 000 biljetterna till arenan i Manaus är sålda.
Med ordinarie hemmalag hade haft 90 procents sannolikhet för hemmaseger. Nu ökar chanserna för Sydafrikas Banyana Banyana. Vera Pauw:s gäng har ju fortfarande chansen att gå till kvartsfinal vid seger i den här matchen. Fast den chansen känns väldigt, väldigt liten. Dels för att jag inte tror att Sydafrika vinner mot Brasilien, dels för att det inte räcker med att vinna, de behöver även få med sig flera resultat.
21.00 Tyskland–Kanada
Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 40–50–10
Förutsättningar: Fullpoängaren Kanada är klar för slutspel, det är i praktiken även Tyskland (står på fyra poäng och 8–3 i målskillnad). Vinnaren här tar hem gruppen, vid kryss blir det kanadensisk gruppseger.
Kanada har imponerat stort så här långt. Men i kväll kommer man till start utan avstängda Kadeisha Buchanan, dessutom lär John Herdman vila fler av sina vanliga startspelare.
Jag gissar att Tyskland är lite revanschsuget efter 2–2 mot Australien. Även om Silvia Neid också sannolikt tar chansen att vila några spelare har hon en bredare trupp att tillgå. Tyskland känns alltså som favoriter här.
Men skulle jag tippa på den här matchen hade jag ändå utgått från ett kryss. Det är nämligen ett resultat som skulle passa Tyskland väldigt bra. Spontant hade jag ju föredragit andraplatsen i den här gruppen framför gruppsegern om jag hade varit Neid.
Segraren ställs ju nämligen med största sannolikhet mot Frankrike i kvartsfinal, medan tvåan antingen får möta Kina eller Sverige.
21.00 Australien–Zimbabwe
Tv/stream: Viasat OS 4 och Viaplay.
Tips: 98–1,5–0,5
Förutsättningar: Australien har en poäng, medan Zimbabwe är poänglöst. Zimbabwe är i praktiken utslaget, men inte i teorin. Båda måste vinna, vid kryss är båda utslagna. För Australien gäller att seger, även med uddamålet, innebär att man har säkrat en plats som en av de bästa treorna. Zimbabwe måste vinna med flera måls marginal för att ha någon chans.
Sam Kerr
Det här vinner Australien. Deras snabba och sevärda anfallsfotboll kommer att riva upp stora hål i Zimbabwes försvar. Jag tror dessutom att det kommer att bli ganska många mål. Hade inte formstarka Sam Kerr haft sin skadebakgrund, vilket gör att hon sannolikt kommer att vilas i samma stund som matchen känns avgjord, skulle jag tippat att hon kunde kopplat greppet om skytteligan i kväll.
00.00 USA–Colombia
Tv/stream: Tv10 och Viaplay.
Tips: 90–9–1
Förutsättningar: USA är fullpoängare och behöver en poäng för att säkra gruppsegern. Colombia är poäng och mållöst. Colombia kan avancera som en av de bästa grupptreorna, men då måste man få med sig flera resultat. Det känns inte troligt.
USA kommer garanterat att matcha hela bänken. För i deras situation är det mycket viktigare att hushålla med krafterna är att satsa 100 procent på gruppsegern. Nu lär amerikanskorna ta den ändå. Truppen är ju bred, och laget brukar hitta sätt att vinna matcher även när inte spelet sitter.
Att lagen hade ett oväntat jämnt möte i åttondelsfinal i fjolårets VM skall man inte dra för stora växlar av. Colombia är nämligen ett klart mycket sämre lag nu.
00.00 Frankrike–Nya Zeeland
Tv/stream: matchen verkar bara visas på Viaplay.
Tips: 70–25–5
Förutsättningar: Båda lagen har tre poäng, Frankrike har dock bättre målskillnad. Vinnaren är klar för slutspel, sannolikt som grupptvåa bakom USA. Vid kryss går båda lagen till slutspel, Frankrike som grupptvåa och Nya Zeeland som en av de två bästa grupptreorna.
Här kan lagen hjälpa varandra vidare genom att spela oavgjort. Känslan på förhand är ändå att Frankrike inte vågar riskera något, utan att man kommer att gå för segern.
Normalt skall fransyskorna också kunna göra något mål i den inledande anstormningen, och sedan kontra in ytterligare något när Nya Zeeland måste kliva fram för att nå en kvittering.
Men man får inte glömma att Ferns är ett rätt svårspelat lag. På de fem senaste stora mästerskapen (OS 2008, 2012 och 2016 samt VM 2011 och 2015) är det bara USA (tre gånger) som besegrat Nya Zeeland med större marginal än uddamålet. Det är alltså inte bara att gå ut och vräka in mål på Oceaniens stolthet.
För svensk del är det önskvärt om något lag vinner den här matchen, för då räcker kryss mot Kina för svenskt avancemang. Vi får alltså hålla tummarna för en fransk anstormning i början – och att den ger resultat.
Skönt förresten att den vansinniga avstängningen av Abby Erceg ströks av Fifa, även om det sannolikt hade gynnat Sverige om Nya Zeelands lagkapten tvingats se matchen från läktaren…
Om ett dygn kommer redan i princip hälften av matcherna i OS-turneringen att vara spelade, tolv av 26. Och kanske har vi då fått sett turneringens bästa match.
Jag har nämligen väldigt höga förväntningar på kvällens match mellan de två lag jag rankade högst inför OS; USA och Frankrike. Skall man bara se en damfotbollsmatch i år känns den som ett lämpligt val. Men innan jag går in på supermatchen blir det lite funderingar kring nattens stora test för Pia Sundhage:s lag.
03.00 Brasilien–Sverige.
Tv/stream: Tv3 och Viasat Sport samt Viaplay.
Tips: 40–35–25
Inför avspark i onsdags hade jag väldigt positiva vibbar kring vårt svenska lag, känslan var att det kunde bli sjätte gången gillt när det gäller medalj i OS-sammanhang. Efter premiärmatchen mot Sydafrika har jag inte lika positiva känslor längre.
Jag har självklart inte givit upp hoppet om medalj efter en match, men det är helt klart en mängd frågetecken som behöver rätas ut i natt.
Matchen mot Brasilien blir den bästa värdemätaren för Sundhages nya lagbygge. Sedan 4–1-förlusten mot Tyskland i åttondelsfinalen i fjolårets VM har Sverige bara spelat mot två lag på världsrankingens topp tio, och det var Norge (tia) och ett reservbetonat Japan (sjua).
Nu väntar ett laddat, ordinarie och formstarkt Brasilien på bortaplan, det är definitivt ett svårare test än Japans nya landslag. Det är även ett klart svårare test än vad Norge var i OS-kvalet.
I natt får vi se hur stabilt det svenska försvarsspelet verkligen är. I natt får vi se om Sverige kan spela ett effektivt kontringsspel mot starkt motstånd.
Mot Kina visade alla Brasiliens fyra offensiva spelare Marta, Cristiane, Beatriz och Andressa Alves att formen är på topp. Vår backlinje kommer således garanterat att utsättas för ett rejält hållfasthetstest. Och bakom den måste Hedvig Lindahl värdera situationerna väl och agera med pondus. Jag tyckte att hon kändes lite passiv mot Sydafrika. Men då hade hon den otacksamma uppgiften att stå overksam stora delar av tiden. Det kommer hon nog inte få göra i natt.
En rak backlinje
Frågan är förresten hur Sundhage formerar sin backlinje. Jag skulle inte bli förvånad om hon sätter in Emma Berglund i stället för Linda Sembrant för att tillföra lite snabbhet centralt.
På ytterbacksplats är ju inte Jessica Samuelsson aktuell för spel. Där talar det mesta för att Elin Rubensson går in. Jag utesluter inte heller att Sundhage även byter vänsterback, och sätter in Jonna Andersson istället för Magdalena Ericsson.
Det sistnämnda bytet hade jag nog inte gjort. Jag minns hur jobbigt Andersson hade det med Marta i Linköpings bortamöte med Rosengård i slutet av maj. Där har Marta ett gigantiskt mentalt övertag.
Offensivt måste passningskvaliteten upp flera nivåer. Inte minst måste Kosovare Asllani få/ta en större roll i anfallsspelet. Det är hon och Fridolina Rolfö som har den nödvändiga kvaliteten i de avgörande passningarna.
Dessutom måste de fasta situationerna vässas ett par snäpp. Vi har ett helt gäng nickstarka spelare att flytta upp vid hörnor och inläggsfrisparkar, men då måste ju bollen slås in med bättre kvalitet än senast.
Så sent som för några dagar sedan kände jag att det här var en match som Sverige hade mycket stor chans att vinna. Även om jag fortfarande i grund och botten tror att Brasilien borde passa det svenska laget rätt bra, är det svårt att tippa i svensk favör efter den första omgången. Nu känns det alltså som ganska klar fördel för värdnationen.
20.00 Kanada–Zimbabwe
Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 98–1,5–0,5
Kanada imponerade stort i öppningsmatchen mot Australien. Zimbabwe däremot spelade tufft och fult – och föll med stora siffror.
Allt talar för att Kanadas intressanta lag vinner den här matchen. Med tanke på att ingen av de tyska spelarna vräkte in mål mot Zimbabwe har Kanadas och Australiens spelare nu chansen att koppla greppet om skytteligan. Det är i första hand Christine Sinclair och i andra Janine Beckie som känns som tänkbara skyttedrottningar i det kanadensiska laget.
Som jag ser det är det här matchen mellan turneringens två bästa lag. Rent spelmässigt tycker jag att Frankrike har ett större spel och större potential än USA. Men amerikanskorna känns ändå som klara favoriter – de har ju en vinnarinstinkt som fransyskorna saknar. Dessutom har USA traditionen på sin sida.
Men intressant blir det. Och det finns mycket i potten. Det lag som vinner får ju nämligen sannolikt en betydligt lättare kvartsfinal än förloraren. Förloraren ställs ju nämligen mot segraren i Tysklands grupp.
Frankrike brukar vara väldigt bra under första halvan av den första halvleken. Skall de kunna vinna den här matchen krävs det att de får utdelning under den perioden. De måste sannolikt göra första målet för att ha chansen. Jag har nämligen väldigt svårt att se att Frankrike skulle kunna vända och vinna ur underläge mot USA. Amerikanskornas mentala övertag känns för stort.
En spännande match i matchen här är den mellan de båda mittbacksparen. Jag ser dem som världens två bästa, och håller Frankrikes duo allra högst. I varje fall på förhand…
Den här dagen duggar toppmatcherna tätt. USA och Frankrike var ju etta och tvåa på min ranking inför OS-turneringen. På den var Tyskland och Australien trea och fyra. Här drabbar alltså också två tänkbara medaljörer samman.
Tyskland gjorde vad man skulle mot Zimbabwe, medan Australien föll tungt mot Kanada – efter slarv redan i matchens första sekunder.
Jag tippade ju Australien som gruppsegrare häromdagen. Om det skall kunna bli verklighet krävs det seger för The Matildas här.
När jag tippade var jag inte medveten om att Australien inte vågar matcha viktiga duon Steph Catley och Lisa De Vanna fullt ut i början av turneringen. Det talar för Tyskland. Men det här är verkligen en väldigt öppen och oviss match. Det blir spännande att se om min favoritspelare i The Matildas, Sam Kerr fortsätter att visa toppform.
Sam Kerr
00.00 Kina–Sydafrika
Tv/stream: Viasat Fotboll och Viaplay.
Tips: 70–20–10
Kina blev rejält överkört av Brasilien, medan Sydafrika stod upp väl mot Sverige. Trots det tror jag rätt hårt på Bruno Bini:s kinesiska lag i den här matchen. Kinesiskorna är mer passningsskickliga än vad det svenska laget var, något som borde passa Banyana Banyana dåligt.
Det här är faktiskt en väldigt viktig match för svensk del. Slutar den oavgjord talar det mesta för att Sverige går vidare till kvartsfinal även vid förluster mot både Brasilien och Kina.
Inför turneringen kändes kryss som ett högst tänkbart tipstecken här, men efter den första gruppspelsomgången tror jag på Nya Zeeland. Jag tyckte att Ferns såg rätt bra ut mot USA, medan Colombia blev helt avklätt av Frankrike.
Dock har Nya Zeeland historien mot sig. På 24 matcher i VM och OS har man bara en seger – mot Kamerun för fyra år sedan. Övriga 23 matcher har slutat med åtta kryss och 15 förluster. Det som talar mot Ferns är alltså att de inte är vana vid att vinna mästerskapsmatcher. Men som sagt, skulle det bli kryss gråter man inte…
I väntan på morgondagens kanonmatcher i OS har jag laddat upp lite bilder från Kalmar och OS-genrepet Sverige–Japan. Det är som vanligt lite varierande kvalitet, när det gäller fotografering är jag amatör, och har amatörutrustning.
Men några av bilderna är jag rätt nöjd med. Hoppas ni också tycker om dem.
Detta bildspel kräver JavaScript.
I övrigt rekommenderar jag att alla ni som missade Viasats reportage om Olivia Schough tar en titt via länken här nedan. Det är både välgjort och känsloladdat. Ett väldigt bra tv-inslag helt enkelt.
Och går det för fort i bildspelet ovan kommer alla bilderna här igen:
Pauline Hammarlund
Nilla Fischer
Elin Rubensson
Lisa Dahlkvist
Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson, Emma Berglund, Olivia Schough, Sofia Jakobsson och Emilia Appelqvist
Svensk våg
Olivia Schough, Magdalena Eriksson, Kosovare Asllani och Emma Berglund
Sverige firar
Yuki Nagasato, Rika Masuya och Rumi Utsugi
Rika Masuya, Rumi Utsugi och Yuri Kawamura
Ayaka Yamashita
Saki Kumagai
Saki Kumagai
Fridolina Rolfö
Monika Mularczyk
Pia Sundhage och Rebecca Hedin
Nadeshiko
Olivia Schough och Lotta Schelin
Magdalena Eriksson och Olivia Schough
Vart är Sverige på väg?
Sverige firar
Svenskt jubel
Svenskt jubel
Yu Nakasato
Lotta Schelin
Caroline Seger
Elin Rubensson
Yuri Kawamura
Saori Ariyoshi
Lisa Dahlkvist
Lotta Schelin
Tomoko Muramatsu
Olivia Schough
Emma Berglund och Olivia Schough
Nadeshiko
Lotta Schelin
Emilia Brodin
Amanda Ilestedt
Pauline Hammarlund
Sara Thunebro
Emelie Lundberg
Hanne Gråhns
Amanda Ilestedt
Kosovare Asllani
Emma Berglund
Hanne Gråhns
Ayaka Yamashita
Jonna Andersson
Nilla Fischer och Linda Sembrant
Caroline Seger
Sofia Jakobsson
Fridolina Rolfö
Asako Takakura
En rak backlinje
Caroline Seger
Mayu Sasaki
Yuri Kawamura
Saki Kumagai
Fridolina Rolfö
Linda Sembrant, Fridolina Rolfö och Sofia Jakobsson
Linda Sembrant, Fridolina Rolfö och Sofia Jakobsson
Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant och Fridolina Rolfö
Hedvig Lindahl, Stina Blackstenius och Jonna Andersson.
Stina Blackstenius, Jonna Andersson och Lisa Dahlkvist
Sverige
Landslaget
Sverige
Nadeshiko
Japan
Hedvig Lindahl
Svensk uppvärmning
Linda Sembrant nickar
Linda Sembrant och Nilla Fischer
Chika Hirao
Erina Yamane
Mina Tanaka
Mizuho Sakaguchi
Emelie Lundberg
Yuki Nagasato
Saori Ariyoshi
Saki Kumagai
Yuki Nagasato
Rumi Utsugi
Yuki Nagasato
Mina Tanaka
Saori Ariyoshi
Saki Kumagai
Pia Sundhage
This is my pictures from Guldfågeln Arena in Kalmar and the international women’s football friendly between Team Sweden and Nadeshiko of Japan. Team Sweden won 3–0. I got pictures of a lot of japanese players; Saori Ariyoshi, Saki Kumagai, Yuki Nagasato (Ogimi), Rumi Utsugi, Mina Tanaka, Yu Nakasato, Chika Hirao, Mizuho Sakaguchi, Erina Yamane, Yuri Kawamura, Mayo Sasaki, Ayaka Yamashita, Rika Masuya, Tomoko Muramatsu and coach Asako Takakura.
Oj, det var inte vackert. Men det var tre otroligt viktiga premiärpoäng. Tre poäng som ju faktiskt kan räcka för kvartsfinal.
Jag räknade till 5–1 i målchanser och fick det till 12–2 i hörnor – så segern var ju inte på något sätt orättvis. Sydafrikas målchans var förresten ingen riktig chans, utan ett missat inlägg där Hedvig Lindahl höll på att ställa till det.
Strax efter var det istället annars stabila Roxanne Barker i Sydafrikas mål som ställde till det för sitt lag. Det var ju faktiskt hon som bjöd oss på segern. Sedan är ju Nilla Fischer grymt bra på att trycka in bollar i samband med fasta situationer. Fischer har nu gjort fyra OS-mål, med det är hon näst bästa svenska genom tiderna – hon har bara ett färre än Lotta Schelin.
Det var en premiär – med allt vad det innebär av nerver och matchovana. De flesta svenska spelarna kan bättre än de presterade i Rio i dag. Bäst tycker jag att Jessica Samuelsson och Fridolina Rolfö var. Även mittbackarna skötte sig.
När det gäller coachningen fick jag de två byten jag ville ha i halvtid – så jag kan inte vara jättekritisk. Med tanke på hur det såg ut i starten av den andra halvleken hade jag nog föredragit att ta ut Schelin istället för Sofia Jakobsson. Jakobsson var ju nämligen pigg, medan Schelin inledde lovande, men sedan försvann ur matchen.
På Tv3 pratar Lasse Lagerbäck nu om bristen på spelvändningar. Där är Caroline Seger en stor bov i dramat. Hon söker nästan alltid korta passningar, sällan crossbollar. För att få bättre spelvändningar måste nog Lisa Dahlkvist hitta formen. Hon är helt klart bäst på crosspassningarna.
Jaja. Det här var en premiär, och det blev tre poäng. Visst hade man på förhand hoppats på att det skulle ha blivit en lite större seger, men 1–0 får duga…
Det är ungefär en halvtimma kvar till avspark och Pia Sundhage har valt elva – som jag ser det rätt elva. Det är alltså precis de spelare jag hade som trolig elva i förra inlägget.
Således handlar det om: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Ericsson – Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Caroline Seger – Lotta Schelin, Fridolina Rolfö, Sofia Jakobsson.
Om Sverige skall kunna gå långt måste Sundhage spela sina kort klockrent i det här mästerskapet. Jag tycker att hon börjar bra, jag hade startat med samma elva.
Jag tycker även att Sundhage visar bra ledarskap när hon gör så här. Det blir spännande att höra vilka spelare det var som var kallade till mötet. Alternativen är väl i första hand Ericsson/Jonna Andersson, Asllani/Emilia Appelqvist/Elin Rubensson eller Jakobsson/Olivia Schough.
I morgon 18.00 svensk tid sparkar Sverige och Sydafrika igång OS 2016. Det har således blivit hög tid för min stora guide till spelens damfotbollsturnering.
Jag gjorde en ranking av de tolv lagen i april, inför lottningen. Det är dock 3,5 månader sedan, och en del har hänt. Mest positivt är att Sverige har tagit flera steg i rätt riktning sedan dess, medan flera av favoritlagen har hackat.
Innan jag går in på rankingen kommer här lite grundfakta. Det är tre grupper med fyra lag i varje. Ettorna, tvåorna och de två bästa treorna går vidare till kvartsfinal. Slutspelsträdet finns i botten av det här inlägget.
Här är gruppindelningen:
Grupp E
Brasilien
Kina
Sydafrika
Sverige
Grupp F
Australien
Kanada
Tyskland
Zimbabwe
Grupp G
Colombia
Frankrike
Nya Zeeland
USA
Spelschemat finner du här. Notera att man kan ändra matchtid till sin tidszon, till höger just under datumraden.
Därmed har vi kommit fram till min rankinglista av de tolv lagen i OS-turneringen. Trevlig läsning:
12) Zimbabwe Världsranking: 93
Antal OS: första
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Tyskland, 23.00
Laget som kallas The Mighty Warriors gör sitt första stora mästerskap. Och man tog en mycket konstig väg till Rio, förhoppningsvis en väg inget annat lag någonsin kommer att ta.
För det bär ju ett löjets skimmer över damfotbollen att Zimbabwe lämnade walkover i en av kvalmatcherna, men ändå kan spela OS. Det var i bortamatchen mot Elfenbenskusten som Zimbabwe inte kom till spel. I returen lämnade i stället Elfenbenskusten wo, och innan man hade löst nya datum för lagens möten drog sig Elfenbenskusten ur OS-kvalet. Zimbabwe var hastigt och lustigt i kvalfinal mot Kamerun.
Där klev lagets stora stjärna fram, det handlar om journaliststudentenRudo Neshamba, som gjorde tre av lagets fyra mål i kvalet. Bland annat stod hon för båda målen mot ett Kamerun som kom till spel utan Gaelle Enganamouit.
Zimbabwe vann dubbelmötet genom att förlora med 2–1 borta och vinna med 1–0 hemma och således avancera genom bortamål.
Avancemanget har gjort att laget uppmärksammats enormt i sitt hemland. Kul – det är bra om damfotbollen kan få ett lyft i några afrikanska länder. Men så kul lär inte Zimbabwe få det i Rio. Laget har lottats i samma grupp som Tyskland, Australien och Kanada och lär få åka hem med tre rejäla förluster i bagaget.
Att ställas mot tyskorna i första matchen känns som tuffast möjliga öppningsmatch. Tyskland brukar vara mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Och utan att ha sett Zimbabwe spela kan man nog slå fast att det här är OS klart sämsta lag. Kanske till och med det sämsta någonsin.
Greklands bottenrekord med tre raka förluster och målskillnaden 0–11 känns klart i farozonen.
Jag har letat klipp på Zimbabwe, men utan någon större lycka. Här är dock ett från en drygt två år gammal träningsmatch mot Sydafrika:
11) Sydafrika Världsranking: 52
Antal OS: andra – tog en poäng 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Sverige, 18.00
Sydafrikas Banyana Banyana gör sitt andra OS. De tog en poäng mot ett reservbetonat Japan för fyra år sedan, fast det var en match där japanskorna inte hade något emot att spela oavgjort.
Under förbundskaptenen Vera Pauw har laget blivit lite mer stabilt. Man har gjort bra resultat både mot Nederländerna (0–2) och USA (0–1) den här sommaren. Ändå vore det en skräll om Sydafrika tog några poäng i Rio.
Skall man göra det hänger mycket på starka målvakten Roxanne Barker och mittbacken och tillika lagkaptenen Janine Van Wyk. Offensivt har Banyana Banyana stort mod och vågar anfalla med mycket folk. Man har även hyfsad kvalitet på några spelare, inte minst det tidigare Rysslandsproffset Pumi Nyandeni.
Men defensivt är det ibland virrigt. Laget spelar med man-man-försvar med stort hjärta, och man vill gärna kliva upp i hög press. Då riktigt rusar spelarna på, vilket innebär att om motståndaren kan spela förbi förstapressen bildas det lätt stora ytor. Dessutom har Sydafrika det ofta tufft på defensiva fasta situationer.
Trots att jag ändå har både charmats och överraskats lite av Banyana Banyana den här våren tippar jag att laget åker hem med noll poäng från OS.
10) Colombia Världsranking: 24
Antal OS: andra – blev både poäng- och mållöst 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 1 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Frankrike, 03.00 natten mot torsdag.
Colombia lämnade London-OS med noll poäng och mållskillnaden 0–6. Men sedan dess har laget utvecklats. Man visade i fjolårets VM att man har flyttat fram positionerna rejält. Där skrällslog man ju bland annat Frankrike, plus att man skakade USA i åttondelen.
Ett revanschsuget Frankrike väntar i årets öppningsmatch, och tyvärr känns det som att Colombia inte kommer att ha lika mycket att sätta emot i år.
Visst gynnas colombianskorna av att vara välbekanta med det sydamerikanska klimatet. Men det väger nog inte upp att laget kommer till spel utan sina båda centrala mittfältsstjärnor från fjolårets VM, Yoreli Rincon (skadad) och Daniela Montoya (petad). Apropå Montoya satte hon det här historiska målet i fjolårets VM-turnering, Colombias första VM-mål någonsin:
Efter den fina VM-insatsen var det bråkigt i Colombias lag. Spelarna visade öppet sitt missnöje med uteblivna löner. Obekräftade uppgifter gör gällande att Montoya har petats från OS för att hon protesterade för högljutt mot hur förbundet har behandlat sitt damlandslag.
Den oron som följt på det, avsaknaden av nyckelspelarna samt det faktum att man fått en tuff lottning gör att jag tror att Colombia får åka hem efter gruppspelet den här gången. Man har chans mot Nya Zeeland om tekniska Lady Andrade visar toppform. Men det troliga är att Colombia blir sist i gruppen.
9) Nya Zeeland Världsranking: 17
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 2 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: USA, midnatt, natten mot torsdag.
Nya Zeelands Football Ferns är ett fysiskt och hårt arbetande lag, ett lag som är väldigt jobbigt att möta. Större delen av truppen är utlandsproffs, bland annat spelar ju trion Ali Riley, Anna Green och Kirsty Yallop i damallsvenskan.
Duktiga målvakten Erin Nayler, som nyligen skrev på för Sky Blue FC i USA:s NWSL, är viktig. Det är även viktiga mittbacken Abby Erceg som återfinns i samma liga (Western New York Flash). Offensivt är Tysklandsproffset (Jena) Amber Hearn viktig med sin tyngd.
För fyra år sedan gick Nya Zeeland till kvartsfinal, där de pressade USA. I VM i fjol var man en hårsmån från att gå vidare ur gruppspelets jämnaste grupp. Ferns har god chans att bli grupptrea, men den tuffa lottningen gör att man får svårt att ta fler än tre poäng. Därmed talar mycket för att man får lämna turneringen innan slutspelet.
8) Kina Världsranking: 12
Antal OS: femte – som bäst silvermedaljörer 1996.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 10 procent
Troliga startelva: Zhao Lina – Wu Haiyan, Zhao Rong, Li Dongna, Liu Shanshan – Wang Shanshan, Tan Ruyin, Pang Fengyue, Wang Shuang – Zhang Rui – Ma Xiaoxu.
Öppningsmatch: Brasilien, 21.00.
Tidigare i våras hade jag Kina som utmanare om guldet. Stålrosorna, som laget kallas, slog USA på bortaplan i december. Sedan följde en imponerande svit på 13 matcher utan förlust. Där besegrade man även Japan och kryssade mot Australien. Laget såg hur stabilt ut som helst.
Man har sin styrka i försvarsspelet, där spelarna inte tar många steg åt fel håll. De är otroligt väldrillade, vilket märktes i fjolårets VM. Då tog man sig till kvartsfinal, där man skakade USA, men till slut föll med 1–0.
Den senaste tiden har dock det kinesiska laget tappat i kvalietet. I slutet av juli noterades först förlust mot Kanada (1–0) och sedan hela 3–0 i baken mot Frankrike.
Ett stort skäl till den försämrade formen är säkert lårskadan på centrala mittfältaren Ren Guixin. Jag imponerades enormt av henne när jag såg Kina mot Australien i vårens OS-kval. Hon kändes som lagets klippa, och självklart är det ett jättestort bakslag för förbundskapten Bruno Bini att han inte kan spela Guixin i Rio.
Bini har för övrigt petat VM-stjärnorna Wang Fei och Wang Lisi. Mot Frankrike saknades inte minst stabila målvakten Fei. Just målvaktsspelet är ett frågetecken i Kinas lag.
Defensivt kommer lagkaptenen Li Dongna vara väldigt viktig. Offensivt har Kina ett bra inläggsspel. Man har både bra precision på inläggen, bland annat från duktiga Wang Shanshan, och bra tajming inne i straffområdet.
Jag tror att Kina går till kvartsfinal. Men lagets dipp den senaste tiden gör att jag skiftar dem från gruppfavoriter till trolig grupptrea. Därmed väntar sannolikt USA i kvartsfinal, och då tar OS slut för årets kinesiska lag.
7) Kanada Världsranking: 10
Antal OS: tredje – som bäst bronsmedaljörer 2012.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 12 procent
Troliga startelva: Stephanie Labbé – Rhian Wilkinson, Shelina Zadorsky, Kadeisha Buchanan, Ashley Lawrence – Jessie Fleming, Desiree Scott, Sophie Schmidt – Diana Matheson, Christine Sinclair, Janine Beckie.
Öppningsmatch: Australien, 20.00.
Kanada tog brons för fyra år sedan, och nu kommer man med ett mycket intressant lag. Faktiskt ett lag som känns klart mycket bättre än det man mönstrade i fjolårets hemma-VM. I sommar har man bland annat vunnit mot Brasilien, efter segermål av Janine Beckie i 94:e minuten.
I VM 2015 föll man på problem i mittförsvaret. Nu har förbundskapten John Herdman hittat en bra lösning genom att spela Shelina Zadorsky bredvid försvarsstjärnan Kadeisha Buchanan.
Kanada har även fått en bättre offensiv spets och fart genom tillskottet av nya unga spelare som Beckie, Jessie Fleming och Deanne Rose.
Faktum är att Herdman har en mängd bra alternativ när han skall sätta upp sin startelva. Dock är det fortfarande så att mycket vilar på Christine Sinclair:s axlar. Kanadas superstjärna är inte bara en grymt bra avslutare, hon är även otroligt viktig i anfallsuppbyggnaden med sin fina kreativitet.
Frågetecknet finns på målvaktssidan. Ex-allsvenska Stephanie Labbé är utmärkt på mållinjen. Men frågan är hur hon klarar av spelet i luftrummet. Där har hon brister, och där avgörs alltfler internationella matcher.
Jag tror att Kanada säkert tar sig vidare ur gruppspelet. Det rimliga är att man åker i kvartsfinalen, men med rätt lottning kan det bli medalj. Kanadas lag ser som sagt väldigt spännande ut. Läs mer om det här.
6) Sverige
Världsranking: 6
Antal OS: sjätte – som bäst fyra 2004.
Guldchans: 2 procent
Medaljchans: 23 procent
Troliga startelva: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Ericsson – Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Caroline Seger – Lotta Schelin, Fridolina Rolfö, Sofia Jakobsson.
Öppningsmatch: Sydafrika, 18.00.
Sverige är det lag som har bäst facit av alla sedan fjolårets VM – tio segrar, ett kryss och bara ett insläppt mål. Det bör dock konstateras att Sverige inte har mött något lag på världsrankingens topp fem sedan debaclet i Kanada.
Den senaste tiden har det hänt saker i det svenska spelet som gör att mitt hopp om vår första OS-medalj någonsin har vuxit. Det handlar framför allt om hur Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö kommit in och lyft laget. En mer ingående analys av det svenska spelet finns här.
Mycket kommer att avgöras i gruppspelet. Vid svensk gruppseger ligger vägen mot medaljerna öppen. Då ställs vi nämligen mot en grupptrea i kvartsfinalen. Vid andra- eller tredjeplats i gruppen lär vi få en tuffare placering i slutspelsträdet. Känslan är också att Sverige har en bra chans att ta hem gruppen. Jag ser det som 40–45–15 mellan vårt lag, Brasilien och Kina.
5) Brasilien Världsranking: 8
Antal OS: sjätte – som bäst silvermedaljörer 2004 och 2008.
Guldchans: 4 procent
Medaljchans: 27 procent
Troliga startelva: Barbara – Poliana, Erika, Monica, Tamires – Debinha, Andressinha, Andressa Alves, Marta – Beatriz, Cristiane.
Öppningsmatch: Kina, 21.00.
Brasilien har varit på nedgång under ett par år. Nu kan det dock vända. Man har en spännande trupp, en trupp som känns klart bättre än fjolårets i VM. Man har även fördelar i att man kan de vädermässiga förhållandena bättre än konkurrenterna och förstås genom publikstödet.
Det skall sägas direkt, om inte Brasilien hade haft hemmaplan skulle jag inte placerat dem så här högt. Då hade nog både Sverige och Kanada gått före.
Men med publiken i ryggen och med en Marta i bra form kan Brasiliens lag lyfta mot medaljmatcher. I grunden gäller samma sak för brasilianskorna som för Sverige, alltså att gruppspelet blir väldigt avgörande. Vid gruppseger finns en god medaljchans. Blir man tvåa eller trea i gruppen blir det däremot mycket tuffare att ta sig upp på pallen.
I genrepet mot Australien var Brasilens lag otroligt offensivt balanserat. I mittförsvaret var offensiva halvvolleydrottningen Erika tillbaka. Hela mittfältet bestod i princip av spelare som även kunde ha varit uppsatta som forwards. Och av forwards har dubbla olympiska skyttedrottningen Cristiane hittat målet igen i PSG.
Noterbart är att Formiga har varit med och spelat i alla fem OS-turneringarna. Jag tyckte att den superrutinerade innermittfältaren var Brasiliens bästa spelare i fjolårets VM. I år verkar hon dock börja från bänken.
Offensivt är alltså Brasilien väldigt starkt. Ett lag med massor av individuellt skickliga spelare. Defensivt är laget klart sämre. Största frågetecknet finns på målvaktssidan, där Barbara knappast utstrålar säkerhet.
4) Australien
Världsranking: 5
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2004.
Guldchans: 10 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Lydia Williams – Caitlin Foord, Laura Alleway, Alanna Kennedy, Stephanie Catley – Elise Kellond-Knight, Emily van Egmond, Katrina Gorry – Samantha Kerr, Michelle Heyman, Lisa De Vanna.
Öppningsmatch: Kanada, 20.00.
Australien har aldrig varit nära medalj i ett stort mästerskap. Nu kan det vara dags. The Matildas har med sig ett jätteintressant lag till Brasilien. I Asiens OS-kval dominerade man bollinnehavet mot alla lag, alltså även mot bollskickliga gäng som Japan, Kina, Nordkorea och Sydkorea.
Australiens lag är bolltryggt, och framför allt har man blixtsnabba omställningar. Inget annat lag är så vasst i djupled som The Matildas. Lägg till att man dessutom har många väldrillade spelare som lärt sig hur man springer för varandra.
Jag imponerades enormt av dem i det asiatiska OS-kvalet. I startelvan har man inga svaga positioner. Före detta Piteåspelaren Lydia Williams är en världsmålvakt, man har några av världens mest spännande unga backar i Alanna Kennedy och Steph Catley. Man har smarta och passningsskickliga offensiva mittfältare i Katrina Gorry och Emily Van Egmond och vassa forwards i Sam Kerr, Michelle Heyman och Lisa De Vanna. Helt enkelt ett lag som kan lämna Rio med guldet.
Det som talar mot Australien är bristen på vinnarkultur – och på att truppen är lite tunn på vissa positioner. Lagets är således rätt känsligt för skador. Det kan också få lida av att det är ett mördande spelprogram i OS.
Lottningen där man har Zimbabwe i gruppen gör att Australien dock kommer att kunna vila folk i minst en gruppmatch, och ändå avancera till kvartsfinal.
I gruppspelet tror jag att Australien har god chans på gruppsegern. Jag tycker att deras snabba omställningsspel borde passa Tysklands sega mittförsvar extremt dåligt. Men frågan är om det inte är bättre att komma tvåa eller trea i den här gruppen. Ettan ställs ju nämligen mot antingen Frankrike eller USA i kvartsfinal.
Australien är svårtippat. De tar sig säkert till kvartsfinal. Där avgörs deras chanser av lottningen. Med rätt väg framåt kan The Matildas faktiskt gå hela vägen.
3) Tyskland
Världsranking: 2
Antal OS: femte – som bäst brons 2000, 2004 och 2008.
Guldchans: 14 procent
Medaljchans: 50 procent
Troliga startelva: Almuth Schult – Leonie Maier, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Isabel Kerschowski – Dzsenifer Marozsan, Melanie Behringer, Sara Däbritz – Anja Mittag, Simone Laudehr – Alexandra Popp.
Öppningsmatch: Zimbabwe, 23.00.
Tyskland är svårbedömt. Man har massor av talangfulla spelare, men man har inte hittat det perfekta lagbygget.
Sedan fjolårets VM, där tyskorna blev fyra, har man tappat stabila målvakten Nadine Angerer och skyttedrottningen Celia Sasic. Man har heller inte hittat någon ersättare till effektiva tvåvägsmittfältaren Nadine Kessler, som ju 2013 ledde laget till deras senaste mästerskapsguld.
Förbundskapten Silvia Neid gör sitt sista stora mästerskap på posten. De senaste tre åren har hon testat sig fram för att få ihop laget på bästa sätt. Till OS verkar hon satsa på en så kallad julgransuppställning, alltså spelsystemet 4-3-2-1.
Om Tyskland får ihop sitt lagspel kan det bära hela vägen till OS-guld. Men jag känner mig långt ifrån säker på att det blir så. Almuth Schult är en ojämn målvakt, med grym högstanivå, men också med låg lägstanivå. Rutinerade mittbackarna Annike Krahn och Saskia Bartusiak är bra när de får kliva framåt, men har stora brister i snabbheten.
På mittfältet finns massor av talang, sannolikt för mycket. Frågan Neid får brottas med är hur hon skall få ut max ur alla sina duktiga mittfältare, framför allt ur spelgeniet Dzsenifer Marozsan. Lyons nyförvärv har inte lyft i landslaget ännu. Gör hon det i OS? Personligen gillar jag Melanie Leupolz skarpt. Men hon fick inte plats i genrepet.
Bland forwards har Alexandra Popp haft en rätt svag säsong. Men hon har visat bättre och bättre form på sistone, det är ett gott omen för tyskorna.
Tyskland kommer att gå vidare till kvartsfinal. Laget är mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Eftersom de inleder mot Zimbabwe tippar jag måltjuven Anja Mittag som hela OS-turneringens skyttedrottning. Hon utmanas i första hand av Popp.
Eftersom jag tippar Tyskland som grupptvåa tror jag att de ställs mot tvåan i Sveriges grupp i kvarten. Där blir Tyskland storfavorit, vilket innebär att laget kommer att ha god medaljchans.
2) Frankrike Världsranking: 3
Antal OS: andra – som bäst fyra 2012.
Guldchans: 18 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Sarah Bouhaddi – Jessica Houara d’Hommeaux, Wendie Renard, Griedge Mbock Bathy, Amel Majri – Elise Bussaglia, Amandine Hendy – Kadidiatou Diani, Camille Abily, Louisa Cadamuro (tidigare Necib) – Eugenie Le Sommer.
Öppningsmatch: Colombia, 03.00 natten mot torsdag.
Frankrike blir bara bättre och bättre. Det fyller hela tiden på med intressanta talanger från ungdomslandslagen. Och hade det inte varit för den franska medaljfrossan – hade jag lyft procentsiffrorna på fransk guld- och medaljchans ytterligare.
Men det är ju så att Frankrikes landslag aldrig har tagit en mästerskapsmedalj. De har darrat till varje gång de varit på väg att ta medalj de senaste åren. Se bara här:
2009, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2011, VM: Förlust i bronsmatch mot Sverige, trots numerärt överläge.
2012, OS: Förlust i bronsmatch mot Kanada.
2013, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2015, VM: Ut på straffar i kvartsfinal.
Rent spelmässigt känns det franska laget som första utmanare till USA, som ett lag som mycket väl skulle kunna åka hem mot guldmedaljerna. Frankrike har världens bästa mittbackspar i Wendie Renard och Griedge Mbock Bathy, skickliga ytterbackar, ett grymt starkt centralt mittfält, där eleganta spelgeniet Louisa Cadamuro (tidigare Necib) gör sina sista matcher innan hon slutar. Hon är värd att få kröna karriären med en OS-medalj.
Frågetecknen finns som vanligt på forwardssidan. Smarta Gaetane Thiney är petad, och fjolårets succéspelare Eugenie Le Sommer har inte nått samma nivå i år. Le Sommer har en makalöst hög högstanivå. Kanske att hon har lyckats toppa formen till OS. I så fall blir Frankrike livsfarligt i Rio.
Fransyskorna kommer att göra upp med USA om den viktiga gruppsegern. Det kan bli en väldigt stor skillnad mellan motstånd i kvartsfinal för ettan och tvåan, så gruppsegern är viktig. Även om jag tycker att det franska laget rent kapacitetsmässigt borde kunna skaka amerikanskorna är historiens makt stor. Jag tippar således att Frankrike blir grupptvåa, och får en riktigt tuff kvartsfinal – sannolikt mot Tyskland eller Australien.
1) USA Världsranking: 1
Antal OS: sjätte – guld 1996, 2004, 2008 och 2012
Guldchans: 50 procent
Medaljchans: 95 procent
Troliga startelva: Hope Solo – Kelley O’Hara, Julie Johnston, Becky Sauerbrunn, Meghan Klingenberg – Mallory Pugh, Morgan Brian, Lindsey Horan, Tobin Heath – Carli Lloyd – Alex Morgan.
Öppningsmatch: Nya Zeeland, midnatt – natten mot torsdag.
De regerande världsmästarna har aldrig vunnit OS. Det är en av de saker som starkast talar emot USA inför mästerskapet i Rio.
På pappret är Jill Ellis lag verkligen jättestora guldfavoriter. USA har vunnit de tre senaste stora mästerskapen, och man har vunnit fyra av fem OS-turneringar.
Men, det finns faktiskt en hel del men med i spelet i år. USA har agerat knackigt ända sedan senhösten i fjol. Man har fortfarande en stabil defensiv i ryggen. På målvaktssidan har exempelvis USA en grym bredd.
Bakom ohotade ettan Hope Solo finns en hel hög världsmålvakter. Att Nicole Barnhart inte längre ens är med bland de fyrafem målvakter som ingått i diskussionen kring att ta plats i OS-truppen är ju närmast makalöst. Barnhart hade sannolikt varit en kandidat till platsen som förstemålvakt i alla andra landslag i den här OS-turneringen.
Sedan VM är även den stabila backlinjen intakt. Men på mittfältet är det många förändringar sedan fjolårets VM-guldlag, och alla har inte varit till det bättre. Den stora frågan är hur man skall fylla luckan efter Lauren Holiday.
Den passningssäkra mittfältaren/forwarden saknas inte bara i spelet. Hon saknas även vid fasta situationer. Där saknas även Megan Rapinoe, som ingår i OS-truppen efter sin korsbandsoperation, men som sannolikt inte är aktuell för någon längre speltid förrän tidigast i ett slutspel. Att ta med Rapinoe var en chansning, men en rimlig sådan med tanke på bristen på känsliga fötter vid fasta situationer.
Tanken är att gradvis matcha in Rapinoe i turneringen, ungefär som man gjorde med Alex Morgan i fjolårets VM. Nu är Morgan frisk och i god form. Blir viktig. Det blir även lagets i särklass mest intressanta framtidsnamn, 18-åriga Mallory Pugh. Hon har den fart, blick och kreativitet som kommer att känneteckna framtidens stora damfotbollsspelare.
Ytterligare ett offensivt frågetecken är Carli Lloyd. Hon har avgjort de senaste två OS-finalerna och den senaste VM-finalen. Vinnarskallen finns där alltså, men hur är det med formen? Hon har inte imponerat i de matcher hon spelat sedan vårens skadefrånvaro.
Trots att USA:s spel alltså har hackat under våren håller jag laget som stor guldfavorit. De brukar hitta vägar till seger, även när de spelar dåligt. Och i truppen finns en hel hög potentiella matchvinnare – med Lloyd som ständig huvudkandidat.
Jag tippar att USA tar hem sin grupp, och väl i slutspelet blir laget väldigt svårslaget.
TIPS:
* Skyttedrottning: Anja Mittag
* Slutspelsträdet tror jag kommer att se ut så här:
Brasilien–Kanada
USA–Kina
Sverige–Tyskland
Australien–Frankrike
* Slutligen skall jag förstås tippa första gruppspelsomgången. Här är mina odds för matcherna:
OBS. Det här inlägget är uppdaterat med länkar till svenska landslagsspelares sociala medier som startats, eller jag hittat, även efter OS. Klicksiffrorna är dock från slutet av juli 2016.
Det verkar som att Aftonbladet är enda svenska media på plats på landslagets läger i Portobello. Kristoffer Bergström lämnar lite texter därifrån, som den här krönikan. Bladet har även det här fina bildspelet.
Expressen däremot verkar inte på plats. De använder sig dessutom bara av spelarnas egna bilder från sociala medier.
Just landslaget och sociala medier är rätt intressant. För någon vecka sedan reagerade jag över att en mängd svenska landslagsspelare mer eller mindre samtidigt stolt visade upp sina nya OS-skor på sociala medier.
Det är ju ett smart att visa tacksamhet mot sina sponsorer. Sociala medier är även ett bra sätt att kommunicera med sina fans. På det här området håller våra landslagsspelare verkligen en väldigt varierande klass.
Toni Duggan
I samband med att jag såg de där bilderna på alla nya OS-skor såg jag en artikel om att Toni Duggan var första engelska landslagsspelare på damsidan med sexsiffrigt antal följare på twitter (102 000) och på instagram (101 000).
Jag började fundera över hur det såg ut bland de svenska spelarna. Jag var förstås medveten om att de har förhållandevis dåliga siffror, delvis för att svenska är ett litet språk. Men jag ville ändå kolla hur de står sig mot spelare från andra länder – och hur de står sig inbördes.
Direkt kan man konstatera att de amerikanska spelarna inte bara är bäst på planen, de dominerar även på sociala medier. Affischnamnet Alex Morgan har exempelvis 2,8 miljoner gillaklick på sin facebooksida, hon har 2,45 miljoner följare på twitter och 3,7 miljoner följare på instagram.
Hope Solo har just över två miljoner gilla på facebook, drygt en miljon följare på twitter och 700 000 följare på instagram. Carli Lloyd och Megan Rapinoe är inte på Morgans eller Solos nivå, men Lloyd har 670 000 gilla på facebook, 712 000 följare på instagram och 564 000 på twitter. Rapinoe har just över 320 000 gilla på facebook, 400 000 följare på twitter och 500 000 på instagram.
Det finns även spelare i andra landslag som har väldigt bra siffror. Japanska forwarden Yuki Nagasato har exempelvis 194 000 följare på twitter. Den franska ytterbacken Laure Boulleau missar tyvärr OS på grund av skada. Hon tillhör de allra bästa fotbollsspelarna på att sköta sina sociala medier, hon jobbar hårt med sin facebooksida. Det är således ingen slump att den gillas av hela 515 000 personer. Hon har även 204 000 följare på twitter och 188 000 på instagram.
Melanie Leupolz
I Tyskland är Melanie Leupolz en spelare som lägger tid på sin facebooksida – den gillas av 81 000 personer. Hon har även 72 000 följare på instagram, men har ännu inte något konto på twitter.
Av Sverigebaserade spelare har Marta bra siffror. Hon har 190 000 gillaklick på sin facebooksida. Hon har även 230 000 följare på instagram.
Alla de nämnda spelarna har större antal följare än de svenska. Däremot står sig de mest omtyckta svenska spelarna bra i en nordisk jämförelse. Norska stjärnan Ada Hegerberg har 30 000 gillaklick på sin facebooksida, hon finns även på twitter, där hon följs av 13 500. Linköpings och Danmarks affischnamn Pernille Harder har 7 072 gillaklick på sin facebooksida, 5 320 följare på instagram och 1 136 följare på twitter.
När det gäller det svenska OS-laget kan man slå fast är att det inte är många som har egna sidor på facebook. Däremot finns de flesta spelarna på instagram och twitter – det är dock inte många av dem som har internationellt gångbara siffror på antalet följare.
En spelare står sig dock mycket väl i en europeisk jämförelse, Kosovare Asllani. Hon har nästan 60 000 följare på instagram och både drygt 33 000 gillaklick på facebook och följare på twitter – det är bra siffror.
Kosovare Asllani
Även Lotta Schelin, Caroline Seger, Olivia Schough och Nilla Fischer har bra siffror på instagram, Schelin har även väldigt bra på twitter. På facebook är det Sofia Jakobsson som är tvåa bakom Asllani.
Jag tänkte försöka hjälpa spelarna att få ett extra lyft genom det här inlägget. För här är en guide till hur du följer vårt OS-lag på sociala medier:
Lotta Schelin: instagram (18 700 följare) och twitter (31 400 följare). Det finns en facebooksida för Schelin, men jag tror inte att det är hon själv som sköter den. Den har knappt 3 100 gillaklick.
Olivia Schough: instagram (22 800 följare) och twitter (6 150 följare). Har inte någon facebooksida.
Sofia Jakobsson: facebook (24 650 gillaklick), instagram (11 500 följare) och twitter (4 900 följare).
Stina Blackstenius: instagram (3 500 följare) och twitter (680 följare). Har inte någon facebooksida.
Reserver:
Emelie Lundberg: instagram (1 130 följare) och twitter (451 följare). Har inte någon facebooksida.
Amanda Ilestedt
Amanda Ilestedt: instagram (5 540 följare) och twitter (2 411 följare). Har inte någon facebooksida.
Hanne Gråhns: har ett privat instagram (600 följare) och ett twitter-konto hon inte använder aktivt (13 följare). Har inte någon facebooksida.
Pauline Hammarlund: instagram (850 följare) och twitter (300 följare). Har inte någon facebooksida.
Innan jag sätter punkt för genomgången av sociala medier gäller det ju att passa på. Mig och den här bloggen följer man så här: facebook, instagram och twitter.
Slutligen har det varit en intressant träningsmatch inför OS i dag. Nya Zeeland vann med 4–1 mot Sydafrika, ett resultat som det gärna även får bli i svensk favör på onsdag…
Sydafrikas landslag slår faktiskt Sveriges på en punkt med stark koppling till det här inlägget – de har ett eget twitterkonto…
FT score in Rio, New Zealand defeat @Banyana_Banyana 4-1 in an international friendly to prepare for 2016 Olympics @SAFA_net@SasolSA
Jag har satt ihop ett reportage om Pia Sundhage till BT. I samband med det skrev jag ner hennes svar på presskonferensen från Kalmar i torsdags.
Jag tänkte att några av er kanske kan vara intresserade av dem. Det handlar alltså inte om bearbetade citat, utan det är talspråk, hennes ordagranna ordföljd – vilket kan vara lite jobbigt att läsa. Nu är ni varnade…
Det har för övrigt varit väldigt lite artiklar om landslaget de senaste dagarna. På förbundets hemsida kan man exempelvis inte tro att laget samlades för fyra dagar sedan. På svenskfotboll.se finns ju ännu inte en rad från samlingen, där står bara att man är på plats i Brasilien. Förbundet har således inte ens skrivit om att det är extra genrep i morgon. Däremot har det rapporterats om OS-herrarna, som hade senare samling. Tyvärr är man ju inte speciellt förvånad.
Det om det. Nu tillbaka till Kalmar och Sundhages svar på presskonferensen där. Först ombads hon ge sin spontana kommentar om genrepet:
”Ett fantastiskt resultat om man sätter det i ett historiskt perspektiv. VM 1995 vann Sverige på Arosvallen med 3–0 mot Japan. Och så gör vi samma siffror i dag, med en helt annan fotboll förstås. Men Japan spelade ju VM-final förra året, och de facto att vi kan göra tre mål – tre snygga mål, smarta mål är väldigt, väldigt bra. Det som också är bra är att försvarsspelet i vårt 4-3-3, som ibland ser ut som 4-5-1, gör att Japan håller mycket boll, men de skapar inte så många målchanser utifrån bollinnehavet. Spelarna själva har uttryckt att de är trygga i det sättet vi spelar. Och det är klart att nu har vi fått oss en ytterligare självförtroendehöjning. Det här är ett bra avstamp mot Rio.”
Ni har bara ett insläppt mål sedan VM förra året, medan ni gjort ganska många framåt. Vad säger du om det?
”Det är just det, att när spelarna pratar i positiv mening om vårt försvarsspel. Istället för att ställa en ängslig fråga är det nu en sån här kontrollfråga. Det syns på allting vi gör, både på träning och på landskamper, att det är bättre. Så klart att det betyder en hel del när vi skall dra till Rio. När det gäller vårt anfallsspel, om du tänker de första tio minuterna, drar jag till med – 15 minuter kanske. Det går fort, och det är ju en balansgång huruvida det skall gå fort och vi får målchanser till att vi tappar boll, och där har vi fortfarande en del att göra. Men det är många positiva saker, vill påminna om att vi spelar mot Japan, som har spelat 3–3 mot USA till exempel. Och var inte bara siffrorna, utan spelet – det är en väldigt jämn match. Det är finalisterna i VM, och vi slår dem med 3–0. I dag är vi glada.”
Hade du förväntat dig det här?
”Jag förväntar mig inte siffror 3–0, det vore arrogant. Däremot förväntade jag mig den här kämpaandan, det är något som spelarna har byggt upp. Vi blir ibland påminda om ett dåligt spel i VM. Och vi nämner revansch ett antal gånger. Man ser det på träning, när vi spelar tvåmålsspel att det smäller i närkamper. Ta en sådan spelare som Jessica Samuelsson, hon har under träning löpdueller med Sofia Jakobsson – och då smäller det. Jessica hade löpdueller i dag också och hon personifierar litegrand karaktären för det här laget som jag tycker har förändrats från VM med lite revanschkänsla helt enkelt.”
Vad är du mest nöjd med?
”Jag är mest nöjd med att det är så många spelare som spelar bra fotboll. Lotta kommer från bänken och gör mål. Jag tycker att hon, om man jämför med tidigare matcher hon har spelat, att det här var många steg framåt. Fridolina Rolfö till exempel spelar 90 minuter, och det gör hon ju väldigt bra. Kosovare Asllani spelar 45 minuter, och om man tänker det här målet som Rolfö gör, jag tror att Kosse är en av de skickligaste på just den tajming som krävs vid det målet. Hade det kommit en annan spelare där är det inte säkert att det hade blivit mål. Men Kosse har den feelingen i insticket. Ruben spelar både ytterback och mittfält och klarar bra. Jag skulle kunna rabbla upp varje spelare, faktiskt. Men den som jag nog skall lyfta allra mest är Caroline Seger. Hon får anpassa sitt spel både till hur det går i matchen och vilka medspelare hon har, och hon gör det fantastiskt bra. Hon sprider ett lugn kring sig. Jag tycker att hon är en bättre lagkapten i dag än hon var 2013.
Stärkte Asllani sina aktier för att starta matcher?
”Hon kommer att få starta matcher. Om hon startar mot Sydafrika, Brasilien eller Kina, det vet jag inte. Men man får ju en annan dimension i anfallsspelet, utan att förta Elin Rubenssons prestation. Eller Lisa eller Seger. Men det blir så roligt, att med de fyra plus Emilia Appelqvist har vi möjlighet att formera ett mittfält som passar för just den dagen. Det känns väldigt skönt när man tittar på bänken, vilka bra fotbollsspelare vi har. Men Kosovare Asllani spelade bra fotboll i dag.
Hur viktig kan Rolfö bli i OS?
”Hon bryter ju mönstret, om man jämför med våra andra forwards. Hon är oerhört stor och stark. Det är Stina Blackstenius också, men Rolfö är bättre felvänd. Om man skulle göra lite statistik på hur ofta hon vinner närkamper, eller får fatt i bollen. Det ger oss ett lugn i anfallsspelet när vi får en klassisk target. Det var jag väl mest nyfiken på, och det där klarar hon ju i allsvenskan, men klarar hon det mot ett av världens bästa lag? Och det visade hon med all tydlighet att hon gjorde i dag. I dag spelade hon bra fotboll, och lyckades göra det i 90 minuter. Men jag tror inte att hon kommer att orka spela alla matcher. Det ser man även i dag, det krävs så oerhört mycket av våra forwards, och det är en av anledningarna till att vi har ett bättre försvarsspel än tidigare. Det krävs en massa energi i försvarsspelet, och det innebär att då blir man inte riktigt lika fräsch i anfallsspelet.”
Något du inte är nöjd med?
”Jag är nöjd med det mesta, men om man skall peta i smådetaljer finns det ett antal passningar där vi inte vänder spelet. Vi blir utsatta för det ena anfallet efter det andra, vi vinner boll, tappar den och återvinner den igen. Det är lite klassiskt trassligt. Du är trött, då vill jag att man spelar på yta mer än man spelar på spelare. Vi har ett par situationer där vi behåller samma kant och försöker spela på spelare när vi är lite trötta. Det valet, att istället stampa på bollen och vända och ge oss mer tid och yta, det kan vi göra bättre. Samtidigt förstår jag att spelarna är trötta och man hör efteråt hur de svär när de har slagit bort passningen. Men det är ett moment som kanske betyder ganska mycket om man går långt i turneringen också.”
Är Sverige guldfavorit i OS nu?
”Vi är inte så korkade att vi drar sådana växlar på en träningslandskamp. Däremot, det här ger oss ett sånt självförtroende så att när vi nu ser på första matchen mot Sydafrika. Den känslan när man går in i den matchen är annorlunda i förhållande till Nigeria i fjol, för vi har bra resultat bakom oss. Vi har dessutom bra prestation, bra fotboll i ryggsäcken. Så att det känns bättre inför OS.”
Är det stora skillnader på att vara förbundskapten i OS mot VM?
”Ja, det är det. Media, framför allt. Nu har jag varit med USA då, men det är så många andra idrottare som tar uppmärksamhet, så den media vi gjorde var ganska lite faktiskt. Det kommer när man går till semifinal och final. Om det är USA som förväntar sig att man går till semifinal, det vet jag inte. Sedan måste man hålla koll på spelarna i OS-byn, för det ger en massa energi att se andra elitidrottare som skall vinna guld, men det kan också ta en del fokus, och man kan bli trött om man blir för intresserad och tappar sin fotboll. Där behövs det lite påminnelse. Till och med för det amerikanska landslaget.”
Du pratar om att alla kommer att spela. I försvaret, kommer du inte att jobba efter att ha samma backlinje i alla matcher?
”Nej.”
Med det korta och koncisa svaret var presskonferensen över.
Här är även ett klipp med Sundhage från just efter slutsignalen:
En blogg om internationell damfotboll 