Nu är Seger helt klar för Lyon

Caroline Seger

Caroline Seger

Dagens stora sportsliga nyhet är att Caroline Seger i dag presenterats som nyförvärv av Europas och sannolikt även världens bästa lag – Olympique Lyonnais. Det är på många sätt en kanonnyhet även för det svenska landslaget.

Nyheten är ingen skräll, redan i mitten av maj gick ju franska journalister ut med uppgifter om att övergången var klar. Nu 1,5 månader senare är det alltså officiellt.

För PSG är det ett tungt bakslag. Parallellt med Seger lämnar även Kenza Dali, Kheira Hamraoui och Jessica Houara d’Hommeaux Parisklubben. Man tappar alltså fyra startspelare till huvudkonkurrenten.

För svensk damfotboll är det utmärkt att få in Seger i Lyon. Hon har skrivit ett tvåårskontrakt, och på snacket i dag känns det som att hon kommer att få kämpa sig in från bänken. Sannolikt innebär det att hon kommer att tvingas höja sitt spel ytterligare, vilket även borde gynna landslaget.

Enligt de spekulationer jag sett i dag skulle Lyons förstaelva i höst att formeras så här: Sarah Bouhaddi – Houara d’Hommeaux, Wendie Renard, Griedge Mbock BathySaki Kumagai Pauline Bremer, Dzsenifer Marozsan, Camille Abily, Amel MajriAda Stolsmo Hegerberg, Eugénie Le Sommer.

Dali, Hamraoui och Seger kan alltså vara värvade för att bredda truppen. Nu rullar ju Lyon rätt mycket i startelvan så de kommer garanterat att få speltid, men i de viktigaste matcherna riskerar alltså trion att få sitta på bänken.

Noterbart är ju att Lyon även ryktas jobba hårt för att värva Alex Morgan. Ror man i land den värvningen är känslan att det franska superlaget kommer att ha sin starkaste trupp någonsin, trots att man tappat Amandine Henry, Louisa Necib och Lotta Schelin i sommar.

Utöver PSG-kvartetten har Lyon för övrigt i dag även officiellt presenterat norska backtalangen Andrea Norheim som jag ju skrev lite om i det här inlägget.

Tufft motstånd för Kristianstad

Om några timmar är det avspark för de två första matcherna i den tionde omgången av damallsvenskan. Dagens båda matcher känns väldigt viktiga.

I toppen är Rosengård på besök i Eskilstuna, vilket på pappret bör vara en av de tuffaste matcherna för året för de svenska mästarinnorna. På ett sätt bör det vara bra tajming för Rosengård att åka till Eskilstuna just nu. United har ju gjort svaga resultat på sistone – inklusive söndagens cupförlust har man tre raka utan seger.

Men de resultaten har ju delvis orsakats av skador och sjukdomar. Nu verkar det som att Unitedtruppen börjar bli frisk och hel igen, vilket gör att mötet mellan Sveriges båda representanter i höstens Champions League har chansen att kunna bli jämnt och intressant – även om grundtipset ändå är en säker Rosengårdsseger.

I Kristianstad spelas en minst lika intressant match, fast i andra ändan av tabellen. Där tar nästjumbon KDFF emot Mallbacken, som ligger tre poäng före. Hemmaseger tar KDFF förbi Mallbacken, och skickar ner Kif Örebro på nedflyttningsplats. Bortaseger ger Mallbacken lite andrum i nedflyttningsstrecket.

Apropå Kristianstad har klubben gjort klart med en intressant träningsmatch i juli. Det japanska fotbollsförbundet gick nämligen ut med nyheten i dag om att Japan skall möta Kristianstad på Vilans IP den 24 juli, tre dagar efter japanskornas möte med Pia Sundhage:s OS-lag i Kalmar.

Det lär bli en betydligt tuffare nöt för KDFF att knäcka än Mallbacken. Jag såg Japans nya landslag i första halvleken i första mötet med USA för några veckor sedan, och japanskorna imponerade enormt – med undantag för målvaktsspelet som var mycket svagt. Trots tre rätt billiga baklängesmål slutade matchen 3–3, se höjdpunkter här:

Ett lag som kan göra tre mål på försvarsstarka världsmästarna från USA innebär förstås ett vansinnigt tufft motstånd för ett damallsvenskt bottenlag. Men ändå kul för KDFF:s spelare att få chansen att mäta krafterna med de vice världs- och olympiska mästarinnorna.

Svensk startelva och schweizisk EM-plats

I morgon, måndag 17.45 (sänds av TV12) spelar Sverige hemma på Gamla Ullevi mot Moldavien, en match vårt lag bör vinna med minst 5–0. Har jag analyserat tabellerna rätt kan vi inte 100-procentigt säkra EM-platsen i morgon. Men i praktiken är det ju redan klart.

Pia Sundhage gör lite byten jämfört med torsdagens elva. Så här startar landslaget i morgon: Hilda CarlénLina Nilsson, Emma Berglund, Magdalena Ericsson, Jonna AnderssonElin Rubensson, Lisa Dahlkvist, Kosovare AsllaniLotta Schelin, Fridolina Rolfö, Olivia Schough.

Tyvärr är ju motståndet så dåligt att det blir svårt att värdera olika spelares insatser. Men det finns ju en hel del intressant spelare i elvan. Framför allt blir det spännande att se vilken effekt det får på anfallsspelet att smarta Rolfö kommer in i tremannaanfallet. Det borde skapa bra uppspelsmöjligheter för Asllani och Rubensson.

Personligen hade jag helst sett att även Stina Blackstenius hade fått chansen från start istället för Schelin eller Schough. Mot köttmurar är det inte fel att matcha en fysiskt stark forward som murbräcka.

Spelskickliga Nilsson borde passa bra mot den här typen av motståndare, och vi får även in en bättre passningsfot centralt med Ericsson som mittback.

Slutligen får Hilda Carlén chansen i målet. Hon lär ju inte sättas på några större prov, förutom en och annan bakåtpassning. När jag såg henne i Piteå för ett tag sedan reagerade jag över att hennes uppspel/utsparkar hade väldigt dålig precision, de hamnade nästan hela tiden hos motståndarna. Vi får väl se om hon kan fixa den detaljen i morgon.

I övrigt i EM-kvalet har Schweiz numera säkrat sin plats i slutspelet. Det gjorde man genom 5–0-seger mot Tjeckien i förra veckan.

Ett land som också är EM-klart är Frankrike. Man vann bara med 1–0 hemma mot Grekland. Känslan det senaste halvåret är att Frankrike är tillbaka i gamla synder – alltså att laget är väldigt ineffektivt.

Kul att Frankrike verkar ha byggt upp ett bra intresse. Hela 24 835 åskådare såg den betydelselösa matchen där Eugenie Le Sommer gjorde det snygga segermål och dessutom hade två ramträffar:

Mer intressanta EM-kvalkamper från veckan var Norge–Österrike 2–2 och Skottland–Island 0–4. Kul att nya länder som Österrike flyttar fram positionerna, kul också att Island visar klass. Det är trots allt något stort med att ett så litet land kan göra så bra resultat i lagidrotter.

När det gäller uppladdning inför OS har USA mött Japan i nästan två matcher. Dagens möte bröts nämligen för oväder efter cirka 75 minuter. Då ledde USA med 2–0. Ledningsmålet var för övrigt ett solklart offsidemål av Julie Johnston. Tyvärr händer det lite för ofta att USA får den typen av mål godkände i sina hemmakamper. Tråkigt.

Det första mötet slutade 3–3. Där såg jag den första halvleken, och imponerade stort av det nya japanska laget. Deras anfallsspel var verkligen både vackert och effektivt – snabbt och vägvinnande. Exempelvis var Mana Iwabuchi:s 1–0-mål sevärt:

Noterbart från den matchen var att Japan spelade andra halvleken med decimerat manskap. När Yuki Ogimi fick sitt andra gula kort ledde man med 2–1. Man tappade segern på två målvaktstavlor. Det var för övrigt bara målvaktsinsatsen som inte imponerade på mig.

När man ser resultatet bör man ha i åtanke att USA bara hade släppt in ett mål tidigare i år. Och då har de ju bland annat mött Tyskland, England och Frankrike. Japan har verkligen redan börjat få ihop ett nytt, spännande lag. Däremot har USA brister när inte Carli Lloyd är tillgänglig. Som tur är för amerikanskorna verkar hennes rehab gå bra – i varje fall skriver hon så på sociala medier.

I övrigt har Kanada förlorat mot Brasilien med 2–0. Där gjorde Marta båda målen på Stephanie Labbé. Jag har inte sett matchen, men spontant känns Labbé istället för Erin McLeod i målet som en klar försämring för Kanada. Inte minst i luftrummet, där Labbé har haft det tufft i NWSL. Den matchen sågs för övrigt av strax under 26 500 åskådare i Kanada.

Ytterligare ett träningsresultat med OS-koppling är Australien–Nya Zeeland 2–0. Där blev Caitlin Foord tvåmålsskytt.

Slutligen ett klipp från USA U23-Sverige U20 3–1:

Inför Polenmatchen, damallsvensk seriefinal och lite Japan

På torsdag väntar Polen borta i EM-kvalet. Närmast efter de båda mötena med Danmark är det den svåraste uppgiften i gruppen. Den är dock inte svårare än att Sverige bör vinna med något eller några mål.

Jämfört med landslagets senaste insats – Slovakien borta, finns inte trion Nilla Fischer, Linda Sembrant och Emilia Appelqvist tillgänglig. Däremot skall Lotta Schelin kunna starta nu.

I Slovakien startade ju Sverige så här: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Fischer, Sembrant, Jonna Andersson – Appelqvist, Lisa Dahlkvist, Caroline SegerSofia Jakobsson, Pauline Hammarlund, Olivia Schough.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

Min gissning blir att Sundhage kommer att spela med Emma Berglund och Amanda Ilestedt i mittförsvaret dessutom känns det självklart att Schelin går in i stället för Hammarlund. Den stora frågan är vem som skall ersätta Appelqvist. Jag hoppas och tror att det blir Kosovare Asllani, jag tror inte att Sundhage har tagit med Asllani för att placera henne på bänken. Fast säker är jag inte. Det kan mycket väl blir Elin Rubensson som tar platsen på mittfältet.

Elin Rubensson

Elin Rubensson

Personligen hade jag gärna även sett att Stina Blackstenius fått starta i tremannaanfallet i stället för Schough, men det lär inte hända.

Polen–Sverige på torsdag startar för övrigt 18.00 och direktsänds på TV12.

Det spelas för övrigt en mängd EM-kvalmatcher den kommande veckan. Hittills är Frankrike och Tyskland samt värdnationen Nederländerna inkvalade. Sannolikt blir det ett par lag till de kommande dagarna. Bland annat blir Sverige helt klart för slutspel vid sex poäng mot Polen och Moldavien. En genomgång av läget i alla grupper finns här.

Nu till helgens damallsvenska omgång. Där var det seriefinal med en mängd landslagsspelare på planen. Nilla Fischer visade absolut toppform i Champions Leaguefinalen och Linda Sembrant har varit grymt stabil i landslaget det senaste året. Ändå känner jag mig trygg med Berglund och Ilestedt som mittförsvar i landslaget. Jag tycker nämligen att de såg väldigt stabila och bra ut mot Linköping.

Jag gillar Magdalena Ericsson skarpt. Hon är en vinnartyp och hennes vänsterfot ett bra vapen vid fasta situationer. Men de två senaste gångerna jag har sett Ericsson har hon gjort rejäla misstag av en typ som gör att jag ändå är tveksam till att spela henne som mittback mot Polen. Däremot kan jag tänka mig henne som vänsterback.

Jonna Andersson

Jonna Andersson

Inte minst eftersom Jonna Andersson hade det vansinnigt jobbigt mot Marta i seriefinalen. Det berodde väl i och för sig mycket på att Marta var bättre än jag sett henne på mycket länge – bäst på planen enligt mig. Nu har ju Polen ingen Marta, men jag hade ändå gärna sett Ericsson som vänsterback på torsdag.

Spelmässigt var Rosengård en nivå stabilare och bättre än Linköping i seriefinalen. Matchen höll för övrigt en väldigt hög kvalitet, man behövde inte ha ett tränat öga för att se att det var en match på högre nivå än de andra i damallsvenskan.

Resultatet 1–1 kändes det som en förlust för Malmöklubben. En förlust på flera sätt. Jag tror ju inte att Rosengård och Linköping kommer att gå helt rent mot övriga lag. Men de kommer inte att tappa många poäng, alltså är det önskvärt för lagen att skaffa sig lite marginal. Eftersom Rosengård dels har nästa seriefinal på bortaplan och dels kommer att få bygga om laget lite i sommar när Sara Björk Gunnarsdottir lämnar hade de säkert gärna fått lite marginal till LFC inför den perioden. Så blev det inte.

Även om Linköping reste sig i den andra halvleken var jag faktiskt lite besviken på laget. Spelmässigt hittade de inga blottor i Rosengårds försvar. De räddades ju av en individuell prestation från Pernille Harder. Men exempelvis Blackstenius och Fridolina Rolfö var tyvärr rätt osynliga. Men trots att jag tyckte att Linköping var en besvikelse var det ändå de som kändes som dagens lilla vinnare.

Olivia Schough

Olivia Schough

Bakom de två topplagen har Eskilstuna börjat rada upp segrar. 4–1-viktorian i Örebro var Uniteds fjärde raka. Glädjande för laget var även att Olivia Schough fick göra sina två första mål för säsongen.

I botten har Kristianstad och Umeå det fortsatt väldigt jobbigt. Jag kollade en halvlek av Kristianstad–Piteå. I den var KDFF det bättre laget, men det var Piteå som gjorde halvlekens enda mål. Skall Kristianstad hålla sig kvar håller det inte att alla bra målchanser avslutas med skott utanför. För bottenlagen väntar riktigt viktiga matcher efter landslagsuppehållet; Kvarnsveden–Umeå och Djurgården–Kristianstad.

Slutligen en kort koll av vad som hände i de stora ligorna utanför Europa. I USA:s NWSL spelades en av alla de omgångar där de amerikanska landslagsspelarna saknades. Det gjorde att Portland–Seattle inte blev så rolig som jag hade hoppats. Att det blev 0–0 gjorde inte saken roligare.

Riktigt roligt med den där matchen var publiksiffran. Trots att massor av stjärnor saknades kom hela 18 114 för att se matchen – en vansinnigt bra siffra.

De amerikanska landslagsspelarna förbereder sig för övrigt för dubbellandskamper mot Japan. Just Japan kommer till Kalmar den 21 juli för Sveriges OS-genrep.

I den japanska ligan, Nadeshiko League, har NTV Beleza kopplat greppet om slutsegern i grundserien. I helgen vann man med 5–0 borta mot Aya Miyama:s Yunogo Belle. Där gjorde Mina Tanaka tre av målen. Beleza leder nu med fyra poäng före skrällaget, nykomlingen Parceiro Nagano. Fast den japanska ligan avgörs ju dock inte på våren, utan avgörandet sker på hösten där de sex bästa lagen går vidare till en mästerskapsserie.

När det gäller det japanska landslaget missade det ju OS. Efter kvalfiaskot har man bytt förbundskapten till Asako Takakura. Hon har direkt påbörjat en generationsväxling. Förbundskapten Takakura berättar lite om det här.

I truppen till USA-matcherna saknas tio av de spelare som var med i OS-kvalet. Bland annat följande spelare från startelvan i VM-finalen i fjol: Ayumi Kaihori (slutat), Aya Sameshima, Azusa Iwashimizu, Nahomi Kawasumi och Shinobu Ohno.

Aya Miyama vandrar av

Aya Miyama

Dessutom valde Aya Miyama själv att stryka sig på grund av bristfällig form. Den tidigare lagkaptenen tyckte alltså inte att hon är bra nog för tillfället. Anmärkningsvärt. Och ett tydligt tecken på att en av Takakuras allra viktigaste uppgifter blir att bygga upp självförtroendet i laget igen.

Franska uppgifter: Caroline Seger klar för Lyon

Caroline Seger

Caroline Seger

I dag skriver flera namnkunniga franska journalister (bland annat här) att det skall vara klart att Caroline Seger lämnar PSG och går till Lyon. Nya PSG-tränaren Patrice Lair skall ha försökt övertala Seger, men det har tydligen misslyckats.

Enligt uppgifterna får svenskan sällskap till Lyon av både Jessica Houara d’Hommeaux och Kheira Hamraoui. Samtidigt kommer uppgifter om att Lyon skall sitta ner och förhandla eventuell kontraktsförlängning med Louisa Necib under den här veckan.

Det känns som att det kan bli trångt på Lyons mittfält nästa år.

Det har ju för övrigt varit trångt redan i år. När laget i går blev cupmästarinnor för femte gången i rad via 2–1-seger mot Montpellier valde tränare Gerard Prêcheur att starta med Necib på bänken. Bänkad var även Lotta Schelin. De båda var dock inbytta när segermålet kom – det var just Necib som läckert lobbade in det.

Lyon startade för övrigt så här i cupfinalen: Sarah BouhaddiPauline Bremer, Griedge Mbock Bathy, Wendie Renard, Amel MajriAmandine Henry, Saki Kumagai (Necib, 79), Camille AbilyElodie Thomis (Schelin, 60), Ada Stolsmo Hegerberg, Eugenie Le Sommer.

Kul med Seger i Lyon. Där kommer hon verkligen att behöva prestera på topp för att ta en plats. Det borde kunna höja hennes spel, vilket i sin tur också borde vara bra för landslaget.

OS-kvalet lyfte Sverige

Rubriken syftar inte bara på att kvalet lyfte svensk damfotboll mentalt, utan även på veckans nya världsrankning.

På Fifas lista klättrar nämligen vårt svenska landslag två platser och är nu uppe på sjätte plats. Och avståndet upp till fyran England är långt ifrån omöjligt att ta in. Så med OS-succé kan vårt lag lyfta ytterligare.

Men ska jag vara ärlig är den här rankningslistan rätt tveksam. Som exempel kan nämnas att Sverige nu har passerat Japan. Visst missar Japan sommarens OS, men det känns ändå väldigt konstigt att landet kan rankas som sjua i världen, bakom Australien och Sverige och just framför Brasilien.

Under de senaste fem åren har det varit fyra stora mästerskap för vardera lag. På dem har Japan två guld och två silver – de har alltså nått final i alla fyra mästerskapen. Australien har ett silver, två kvartsfinaler och ett missat mästerskap (OS 2012), Sverige har två brons, en kvartsfinal och en åttondelsfinal. Brasilien har ett guld, två kvartsfinaler och en åttondelsfinal.

För mig är det en knockoutseger för Japan. Ändå ligger alltså Australien och Sverige före på rankinglistan. Orsaken är förstås att mästerskapen har för liten betydelse – och träningsmatcher för stor.

Jag tycker att Fifa bör göra om rankningssystemet så att framgångar i stora mästerskap börjar väga mycket tyngre än de gör nu.

Noterbart är att Uefa även har släppt en uppdaterad rankningslista den här veckan. Där ingår förstås bara europeiska lag. Intressant är dock att Uefa bara räknar tävlingsmatcher i EM, VM och OS. Något som missgynnar Sverige.

US WNT

USA

Fifarankingen ser ut så här:
1) USA
2) Tyskland (1:a i Europa)
3) Frankrike (2:a)
4) England (3:a)
5) Australien
6) Sverige (4:a)
7) Japan
8) Brasilien
9) Nordkorea
10) Kanada
————-
11) Norge (5:a)
13) Nederländerna (6:a)
14) Italien (7:a)
15) Spanien (8:a)
18) Danmark (9:a)
19) Schweiz (10:a)

Tyskland

Tyskland

Uefas lista ser topp tio ut så här:
1) Tyskland
2) Frankrike
3) England
4) Norge
5) Sverige
6) Spanien
7) Schweiz
8) Skottland
9) Island
10) Österrike

Nederländerna som alltså var sjätte europeiska lag på Fifarankningen är elva på Uefas lista, Italien är tolva och Danmark återfinns först på 15:e plats.

Jag tycker att Uefas Europarankning är mer rättvisande än Fifarakningen, men inte heller den är klockren.

Min invändning mot den är att ett klarat kval till ett mästerskaps huvudturnering borde ge större utslag. Dessutom borde resultat i själva mästerskapets huvudturnering räknas högre än resultat i kvalturneringar, vilket de inte verkar göra.

Därmed kan Skottland och Österrike som aldrig har kvalat in till något stort mästerskap, ändå ligga klart före Danmark som tog brons i det senaste Europamästerskapet. Det känns ju förstås också väldigt ologiskt.

Sådana här rankningar är kul, men som sagt – de känns inte helt rättvisande.

Nilssons hand kan kosta för Rosengård

Jag var alltså på Malmö IP i går kväll. Det var en på många sätt intressant match. Inte minst taktiskt sett.

De slutsatser jag drar från matchen är att Rosengård har byggt ett fantastiskt stabilt försvarsspel. Ett försvarsspel där man håller ihop laget föredömligt och där alla verkar trygga i sina roller.

Jag tog de här bilderna i slutet av den första halvleken. Här rullar Frankfurt på egen planhalva. Kolla avstånden mellan Rosengårds backar och forwards, det är bara 12–15 meter. Det finns alltså knappt någon yta för Frankfurt att spela in bollen på. För att kunna spela så här måste man ha en snabb backlinje och vaken målvakt, som jobbar långt ut.

FC Rosengårds försvarsspel

FC Rosengårds försvarsspel

FC Rosengårds försvarsspel

FC Rosengårds försvarsspel

Rosengård släppte in 16 mål i damallsvenskan i fjol. Jag skulle inte bli förvånad om man släpper in klart färre i år.

Men. Grundspelet må vara grymt bra. Skall man nå framgångar i Champions Leauge får man inte göra som Lina Nilsson gjorde i går. Hennes hands var rätt oförklarlig.

Visst kom Simone Laudehr bakom. Men tyskan hoppade bakåt och hade dålig vinkel. Med andra ord skulle Sofia Lundgren haft mycket bra möjligheter att rädda nicken. Det hade således varit ett mycket bättre alternativ att låta Laudehr nicka än att släppa fram Dzsenifer Marozsan till straffpunkten. Se situationen 2,50 in i det här klippet.

Vill det sig illa förlorade Rosengård dubbelmötet vid den handpåläggningen. För det var en väldigt chansfattig match i går och mycket talar för en liknande matchbild i returen. I varje fall så länge det står 0–0.

I går hade jag 2–1 till Frankfurt i vassa målchanser. Bortasegern var alltså inte orättvis. Och nu är tyskorna förstås storfavoriter till att ta sig till semifinal.

Men det finns ändå hopp för Rosengård. Dels föll ju Frankfurt med 2–0 hemma mot LSK i åttondelsfinalen, dels har Frankfurt en viktig ligamatch på söndag. Dessutom tvingas man spela hemmamatchen mot Rosengård utan avstängda Dzsenifer Marozsan. På gårdagens press frågade jag den tyska storstjärnan hur det skulle bli att tvingas se returen från läktaren. Hon tyckte förstås att det skulle bli jobbigt, men litade på att lagkamraterna skulle fixa minst ett oavgjort resultat.

Det måste hon förstås. Men hennes avstängning är otroligt jobbig för laget. Min uppfattning i går var att just Marozsan var den Frankfurtspelaren som verkligen skapade oro i Rosengårds försvar. När hon hade bollen fanns det anledning att se upp.

Det andra överhängande hotet mot Rosengårds försvar som jag identifierade var Peggy Kuznik:s precisa långpassningar. I returen saknar alltså de regerande mästarinnorna sitt bästa anfallsvapen. Det kan förstås vara guld värt för Rosengård.

I Malmölaget imponerades jag enormt av Gaelle Enganamouit:s fysik. Frankfurts backar slet sitt hår i förtvivlan efter alla nickdueller, Kamerunforwarden var omöjlig att ta. Tyvärr klarade inte lagkamraterna i Rosengård av att utnyttja Enganamouit på rätt sätt i går.
Risken är tyvärr att det kommer att ta ett tag innan de lär sig varandra, men då kommer Enganamouit att bli ännu mer dominant än hon var i Eskilstuna.

Lovande för Rosengård var att Marta visade hög klass i den andra halvleken i går. Där var hon precis så bra som man minns från hennes storhetstid. Rosengård behöver en inspirerad Marta även i Tyskland på onsdag.

I övrigt kollade jag lite extra på Emma Berglund. Och jag blev mycket nöjd med vad jag såg. Hon värderade situationerna bra och såg helt enkelt ut som en tänkbar startspelare i OS.

Slutligen några ord om målvakterna. Efter tio minuters spel hade både Rosengård och Frankfurt sina tredjemålvakter på planen. Det märktes inte, både Sofia Lundgren och Anne-Kathrin Kremer gjorde utmärkta insatser. Men för Rosengårds skull är det förstås oroande att Erin McLeod inte får ordning på sitt knä. Vi får verkligen hoppas att det inte är något riktigt allvarligt.

Slutligen ett litet bildspel från matchen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu är även Australien och Kina OS-klara

I dag har Australien och Kina kvalat in till OS som tionde och elfte lag. Kvar finns en plats, och den ska Sverige lägga beslag på under onsdagskvällen.

Det asiatiska kvalet har inte blivit så jämnt som jag trodde att det skulle bli. Redan med en omgång kvar att spela är de båda platserna säkrade. I dag vann Kina med 1–0 mot Sydkorea och Australien med 2–1 mot Nordkorea – segermålet av Katrina Gorry ser du här.

Därmed står det klart att gruppfinalen Australien–Kina på onsdag bara kommer att gälla äran. Så här ser nämligen tabellen ut inför slutomgången:

Australien     16–2   12
Kina               6–2    10
—————————
Nordkorea     4–4      5
Japan            9–7      4
Sydkorea       2–5      2
Vietnam       1–18      0

Australien har verkligen imponerat i det här kvalet. Trots att laget saknar vassa Sam Kerr går man som tåget – och man gör det med ett ungt framtidslag.

Även Kina har ett framtidslag. Kinesiskorna nådde precis som Australien kvartsfinal i fjolårets VM, sedan dess har man bland annat besegrat USA på bortaplan. Både Kinas stålrosor och The Matildas känns som outsiders i Rio. Båda har klar medaljchans med rätt lottning.

Japan är förstås den stora besvikelsen. Från Japan kommer allt tätare uppgifter om att förbundskapten Norio Sasaki kommer att avgå efter OS-kvalet. Sasaki har gjort ett kanonjobb på posten, men det är lätt att hålla fast vid de spelare som givit dig framgång lite för länge – så det kanske är lämpligt att få in en ny förbundskapten när det skall genomföras en rejäl generationsväxling i Nadeshiko.

Har ni glömt vilka elva lag som är OS-klara får ni listan här: Brasilien, Colombia, Tyskland, Frankrike, Sydafrika, Zimbabwe, Nya Zeeland, USA, Kanada, Australien och Kina. Den tolfte och sista platsen kommer att tas av Sverige, Norge eller Nederländerna.

Utöver OS-kvalen i Europa och Asien pågår fyra stora landslagsturneringar runt om i världen. Jag har egentligen inte sett något av de turneringarna eftersom jag först ägnade mig åt ett projekt i förra veckan, att hitta och ranka Sjuhäradsbygdens 100 bästa idrottskvinnor genom tiderna – resultatet redovisas i morgondagens tidning, och sedan åkte till Mora för att bevaka Vasaloppet.

Men i kväll hann jag se den andra halvleken av Danmark–Belgien i Algarve cup. Jag fick se ett vansinnigt dåligt danskt lag förlora med 2–1. Det danska anfallsspelet var trubbigt och fantasilöst och i försvarsspelet läckte det. Man fick inget grepp om snabba, belgiska anfallsspelare som Janice Cayman, Tine de Caigny och Tessa Wullaert. Av det jag såg var den belgiska segern klart i underkant – det trots att det belgiska laget kändes ganska spretigt.

Samtidigt vann Kanada med 1–0 mot Island efter det här målet av Janine Beckie. Resultatet innebär att Kanada vinner gruppen på inbördes möte och spelar final mot Brasilien på onsdag. I tredjeprismatchen möts Island och Nya Zeeland. Om femte plats gör Belgien upp med Ryssland medan Danmark spelar jumbomatch mot Portugal.

Brasilien har nått finalen bland annat genom att vinna med 1–0 mot Nya Zeeland, målet av Debinha:

https://www.youtube.com/watch?v=xjRTHaGrstk

…och 3–1 mot Portugal. 2–0-målet gjort av Marta:

https://www.youtube.com/watch?v=N81-skP1FAQ

I USA spelas veckans mest intressanta turnering. Där står USA och Tyskland på full poäng efter två uddamålssegrar vardera. Det blir alltså USA–Tyskland i final och Frankrike–England i bronsmatch.

USA har vunnit båda sina matcher med 1–0. Målen kommer här, Crystal Dunn:s mot England är mycket sevärt:

Alex Morgan:s mot Frankrike kom på övertid. För framspelningen svarade supertalangen Mallory Pugh, som numera känns given i startelvan. Megan Rapinoe kommer att få kämpa för sin speltid när hon är tillbaka från sin korsbandsskad.

Och här är ett klipp med flera franska målchanser från 1–0-förlusten mot Tyskland. Ja, segermålet från Leonie Maier är förstås också med:

Slutligen har flera svenska ungdomslandslag spelat landskamper den senaste veckan. De viktigaste matcherna spelar F17/99-landslaget i Norge. Det handlar om EM- och även VM-kval. Efter 2–2 mot Polen och 1–0 mot Skottland är känslan att det svenska laget får väldigt svårt att nå det EM-slutspel som även funkar som VM-kval.

https://www.youtube.com/watch?v=vnuMYzz3oNU

https://www.youtube.com/watch?v=DYtFS8uOUO4

Hemmalaget Norge har gått som tåget, segrar med 6–0 mot Skottland och 4–0 mot Polen. I gruppfinalen mot norskorna kommer det att krävas svensk seger för att det skall bli EM-slutspel.

Fiasko för Japan – missar OS

2011 vann Japan VM-guld. 2012 vann Japan OS-silver. 2015 vann Japan VM-silver.

Det är historia. I nutid är Japan däremot riktigt illa ute. Så illa ute att jag trodde att laget var helt borta efter dagens 2–1-förlust mot Kina. Men det verkar inte vara inbördes möten som gäller i det asiatiska kvalet. För enligt Japan Times har Nadeshiko, som laget kallas, fortfarande chansen.

Efter tre av fem omgångar ser tabellen ut så här:

Australien  14–1  9
Kina            5–2  7
———————-
Nordkorea  3–2   5
Sydkorea    2–4   2
Japan         3–6   1
Vietnam    0–12   0

För att Japan skall kunna bli grupptvåa krävs att alla de här sakerna inträffar:
1) Japan vinner mot Nordkorea och Vietnam.
2) Australien vinner mot Kina och tar poäng av Nordkorea.
3) Sydkorea vinner mot Kina.
4) Vietnam tar poäng mot Sydkorea.
5) Japan tar in sex måls målskillnad på Kina.

Allt det där kommer förstås inte att hända. De två platserna kommer att gå till två av Australien, Kina, Nordkorea och Sydkorea. Australien har förstås bästa läget. För dem räcker det med en poäng mot Nordkorea för att vara helt säkra.

I Japan är inte kritiken mot landslaget nådig. Till Japan Times sa Homare Sawa så här efter två matcher:

”Jag vet att det här låter hårt, men utifrån undrar jag hur många av spelarna som verkligen vill offra sig för att vinna, som verkligen ger allt för laget. Skall jag vara ärlig ser jag inte tillräcklig vilja.”

Klart är att förbundskapten Norio Sasaki har valt att hålla fast vid de spelare som tog VM-guld 2011. Klart är också att det laget har känts allt sämre de senaste åren. Nu har det sannolikt gjort sitt på den största scenen. Till VM 2019 kommer Japan säkerligen komma med ett nytt, ungt och sannolikt mycket starkt lag. Det finns ju nämligen massor av talang i de yngre landslagen.

Här är förresten ett klipp med Australiens tre fina mål mot Japan från i måndags:

https://www.youtube.com/watch?v=A1lXG0KaCXg

Så till det europeiska OS-kvalet. Själv är jag i Mora och bevakar Vasaloppet och är inte ens säker på att jag kommer att kunna se matchen mot Schweiz. Till den verkar Pia Sundhage göra tre byten från Norgematchen.

  1. Jessica Samuelsson går in för Elin Rubensson. Ett väntat byte eftersom Rubensson nyligen varit skadad och sannolikt inte skulle klara tre matcher på kort tid.
  2. Emma Berglund går in för Nilla Fischer. Även det ett väntat byte, mest eftersom att Sundhage har sagt inför kvalet att inte Fischer fixar tre konstgräsmatcher på åtta dagar.
  3. Josefin Johansson går in för Emilia Appelqvist. Kanske inte väntat att Johansson går in, mer väntat att Appelqvist får vila. Tycker att hon hade det tungt periodvis mot Norge, inte minst med passningsspelet. Hörde att hon fick beröm i tv för sin andra halvlek. Det är möjligt att hon låg bra i positionsspelet, men det var svårt att se på tv.

Totalt sett borde inte de här tre förändringarna påverka slagstyrkan så mycket. Sverige bör ha goda chanser att ta den poäng som behövs för att ha saken i egna händer i den avslutande omgången.

Australien närmar sig världstoppen med stormsteg

Oj vilken start det blev på det asiatiska OS-kvalet. Oj, vilken match Australien gjorde. Man vann med 3–1 mot Japan i Japan – i en fantastiskt bra damfotbollsmatch. Det var verkligen grymt hög kvalitet på spelet.

The Matildas hade aldrig tidigare vunnit mot japanskorna på bortaplan. I dag hände det – och det var fullt rättvist. Jag hade i och för sig 8–5 i målchanser till Japan, men det kändes ändå som att Australien hade bra kontroll på matchen från det snygga 1–0-målet i 26:e minuten. Njut av det underbara inlägget från Katrina Gorry när du kollar länken.

Sedan hade man i och för sig tur vid 2–0. Domaren bröt ett japanskt uppspel med en nick och satte Lisa De Vanna i perfekt position. Jag tror knappt tidigare jag har sett en domare nicka. Att det dessutom blir andraassist på nicken…

Men kolla även hur snyggt målskytten Michelle Heyman löper. Världsklass.

Faktum är att det var världsklass på hela Australiens insats. Laget var bra i VM och känns ännu bättre nu. Man har en mängd bolltrygga spelare som kan hålla i och sänka tempot. Dessutom har man grym fart framåt när man ställer om. De spelar verkligen den fotboll Pia Sundhage drömmer om att Sverige skall kunna spela.

Men för tillfället ligger Australien en bra bit före Sverige. Faktum är att jag känner att det här australiska laget, som fortfarande är ganska ungt, kan bli en seriös kandidat till VM-guldet i Frankrike 2019. Jag menar inte som utmanare, utan som ett lag som åker till VM som en av tre–fyra riktigt tunga favoriter. Så mycket potential finns det i det här laget.

Tyvärr håller AFC:s rapportering från OS-kvalet inte direkt VM-klass, så jag har inte sett någon slutsiffra på bollinnehavet. Men efter 60 minuter var det 51–49 till Japan. Australien åkte alltså till Japan och höll jämna steg med det bollsäkra hemmalaget i bollinnehav. Bara det är lite av en bragd.

För Japan var det här förstås en chock. Jag såg matchen på en japansk stream och utan att förstå ett ord fattade jag att Norio Sasaki, Aya Miyama och målskytten Yuki Ogimi var rejält bekymrade i intervjuerna efteråt. Även studioexperten Homare Sawa såg bekymrad ut. Japanskorna saknade ju nämligen den där spetsen som krävs i sådana här matcher.

Nu blir resten av det här OS-kvalet ännu mer intressant än jag kunnat ana på förhand. I de andra matcherna vann Kina med 2–0 mot Vietnam. Det var en framgång för vietnameserna, för samma lag spelade 8–0 i en träningsmatch för en dryg månad sedan.

Och i det koreanska derbyt blev det som jag hade på känn, alltså oavgjort. Sydkorea ledde i paus och Nordkorea kvitterade till slutresultatet 1–1 i den andra halvleken.

På onsdag fortsätter kvalet, bland annat med två hyperintressanta matcher 11.35. Då spelar Japan måstematch mot Sydkorea samtidigt som Kina ställs mot Nordkorea.

Guide till Asiens OS-kval

På onsdag inleds det nervkittlande OS-kvalet för svensk del. Men redan i dag drar ett minst lika jämnt och ovisst kval i gång – det asiatiska.

Det är ganska grymma förutsättningar, med fem matcher på tio dagar för fem starka lag och en slagpåse. Kvalet spelas i Japan och det är två OS-platser som ligger i potten. Det som gör kvalet extra grymt är att lagen bara får ha 20 spelare i sina trupper – i det europeiska kvalet är det tre matcher och 23-mannatrupper.

Redan i dag 11.35 svensk tid spelas en riktig godbit, nämligen Japan–Australien – alltså en repris på sommarens VM-kvartsfinal. Då vann Japan med 1–0 och japanskorna räknas förstås som favoriter nu också, framför allt med tanke på att de spelar på hemmaplan. Här är en länk till matchen.

I dag spelar också Kina–Vietnam (8.35) och Sydkorea–Nordkorea (11.35). Här är min syn på de sex kvallagen:

Japan
Världsranking: 4
Chans att nå OS: 80 procent

Kommentar: Har spelat final i de tre senaste stora, världsomspännande mästerskapen och har hemmaplan i kvalet. Klart att Japan är stora favoriter i den här gruppen.

Förbundskapten Norio Sasaki är en mycket erfaren taktiker som inte lämnat något åt slumpen. I vinter har två av de största guldhjältinnorna från 2011, målvakten Ayumi Kaihori och superstjärnan Homare Sawa lagt av. Trots det mönstrar Sasaki en rutinerad och mycket namnkunnig trupp. Mycket i spelet kretsar kring passningsskickliga mittfältaren Aya Miyama.

I sommarens VM tyckte jag att Japan saknade lite spets. Där kommer mycket av ansvaret att hamna på Yuki Ogimi:s axlar. Hon har ärvt tröja nummer 10 från Sawa – och hon skall göra målen. Kanske kan Ogimi växa med ansvaret, men personligen tycker jag att hon stod på sin topp vid London-OS 2012. Sedan dess har Ogimi sakta men säkert tappat i kvalitet.

Trots det skall Nadeshiko – som Japans landslag kallas – bara vara topp två i det här kvalet. Allt annat vore förstås en jättemissräkning för de vice världs- och olympiamästarinnorna.

Nordkorea 
Världsranking: 6
Chans att nå OS: 40 procent

Kommentar: Årets Nordkorea är ett mer hemligt lag än vanligt. Till följd av dopningsskandalen i VM 2011 var ju Nordkorea avstängt från Asiatiska mästerskapen 2014 och från VM 2015. Därmed har det här laget inte visat upp sig speciellt mycket på den internationella scenen.

Men 2011 var VM-truppen mycket ung, och vid fjolårets Östasiatiska mästerskap fick Nordkorea delta – och vann. Visst matchade Japan ett yngre lag i det mästerskapet, och ställde helt över sina Europa- och USA-proffs. Men laget var ändå starkt och även Australien hade en namnkunnig grupp på plats.

Nordkorea är alltså en mycket farlig kandidat till att ta en av OS-platserna. Personligen har jag inte sett dem sedan 2011, men rapporter säger att speluppläggaren Wi Jong Sim och tekniska lagkaptenen Ra Un Sim är de som skall göra det i offensiven.

Med tanke på att Nordkorea spelar så få landskamper är det alltså otroligt svårt att bedöma lagets styrka. De är andrarankade i Asien, men jag håller dem ändå på förhand som något svagare än ett allt vassare Australien. Men nordkoreanskorna har knipit Asiens ena OS-plats både till Peking och London. Räkna med andra ord inte bort laget.

Australien
Världsranking: 9
Chans att nå OS: 45 procent

Kommentar: The Matildas var ju ett av sommarens stora utropstecken i VM. Som Eric Hilmersson på GP sa till mig när han såg dem mot USA:

”De spelar precis som Pia Sundhage vill att Sverige skall spela”

Så är det. Man har fart och fläkt på kanterna med Caitlin Foord, Steph Catley och Lisa De Vanna och passningsskickliga spelare centralt i Emily van Egmond och Katrina Gorry. Däremot saknar man skadade trion Samantha Kerr, Larissa Crummer och Aivi Luik. Den sistnämnda sträckte baklåret på plats i Japan och tvingades lämna truppen i allra sista stund.

Hennes plats togs av 15-åriga supertalangen Ellie Carpenter. Det skall bli intressant att se hur mycket speltid hon får. Gissningsvis spelar hon bara mot Vietnam, men man vet ju inte.

Hursomhelst. Hittar laget tillbaka till VM-spelet känns det som att man bör kunna kunna ta en OS-plats. Jag gillar hur The Matildas spelar och både hoppas på laget och håller det som andrahandsfavorit i kvalet. Men jag slänger samtidigt in en rejäl brasklapp, Australien har missat de två senaste OS-turneringarna och det kan komma in nerver i spelet.

Apropå Australien meddelades häromdagen att Sverigebekanta skyttedrottningen Kate Gill avslutar sin fotbollskarriär. Hon fick inget sagoslut, utan hon petades som bekant i sista stund ur fjolårets VM-trupp.

Kina
Världsranking: 17
Chans att nå OS: 30 procent

Kommentar: Kvalets stora outsider. Kina var extremt välorganiserat och starkt redan i VM, där man tog sig till kvartsfinal och gav USA en rejäl match. Sedan dess har Kina bytt förbundskapten – och blivit ännu bättre.

Nu sitter tidigare franske kaptenen Bruno Bini vid rodret – och framgångarna fortsätter. Bini har bara förlorat en av nio matcher på posten. Och i Abby Wambach:s avskedsmatch fick ju Kina en liten revansch för VM-kvartsfinalen. Binis lag blev det första på över tolv år att vinna mot USA i USA.

Fast allt har inte varit frid och fröjd under Bini. Succémålvakten i VM, Wang Fei har nyligen tackat för sig i landslaget. Officiellt hette det hälsoskäl, men spekulationer finns om en konflikt med Bini. I truppen saknas också duktiga yttermittfältaren Wang Lisi.

Målvaktsfrågan är alltså ett frågetecken i truppen. Utöver det känns Kina som en riktigt farlig outsider i det här kvalet. Laget är mycket svårt att skapa målchanser på och man har ett par duktiga offensiva spelare.

Dock har man otur med lottningen. Att möta svaga Vietnam i första matchen är inget bra. De lag som har Vietnam mitt inne i kvalet och där får chans att vila spelare har bättre utgångsläge.

På förhand är Kina därför bara fyra i min ranking. Men det är så jämnt mellan tvåan och fyran i det här kvalet att jag inte skulle bli förvånad om kinesiskorna spelar OS-fotboll igen i höst. Varningsflaggan är alltså hissad.

Sydkorea
Världsranking: 18
Chans att nå OS: 5 procent

Kommentar: Chelseastjärnan Ji So-Yun och hennes lagkamrater kommer säkert att stå för någon skalp i det här kvalet. Sydkorea är nämligen ett högst dugligt lag, med alltfler utlandsproffs. Utöver Ji har man Cho So-Hyun i Inac Kobe och Jeon Ga-Eul i Western New York Flash. I enstaka matcher kan Sydkorea ställa till det för vilket lag som helst.

Men truppen är totalt sett ganska tunn och i ett sådant här tufft kval räcker det inte med att ha sju–åtta högklassiga spelare. Sydkorea känns på förhand som given gruppfemma. Laget är klasser bättre än Vietnam, men borde inte hålla i längden. En gissning är att de gör ett ok kval och får med sig fem poäng. Sin första OS-turnering får laget dock vänta på ytterligare i några år.

I dagens (avspark 11.35) premiärmatch mot Nordkorea lär dock sydkoreanskorna vara beredda att offra rätt mycket. Känns som en tänkbar kryssmatch.

Vietnam
Världsranking: 29
Chans att nå OS: 0 procent

Kommentar: Ett profillöst lag som bara är med som utfyllnad i den här turneringen. Skulle de lyckas ta någon poäng är det en skräll. Given gruppsexa.

0–0 i en stängd seriefinal

Den franska seriefinalen bjöd inte på någon blixtrande fotbollsunderhållning. Tvärtom blev det en väldigt stängd match, som logiskt nog slutade 0–0.

Lisa Dahlkvist och Lotta Schelin spelade hela matchen, medan Caroline Seger tvingades titta på. Hon berättade för franska Eurosport att hon hade stukat foten på träning. Det framgick inte om det är någon fara för OS-kvalet, men förhoppningsvis är det lugnt.

Jag kollade förstås in de båda svenska spelarna lite extra. Dahlkvist hade en mer offensiv roll än hon har i landslaget – och jag tyckte att hon gjorde en jättebra match. Hon känns mer bolltrygg och passningssäker än någonsin tidigare, och det var hon som hade PSG:s allra bästa läge i matchen. Skottet från vänsterdelen av straffområdet smet dock över.

Jag skriver bästa läge, för det var inte speciellt många riktiga målchanser i matchen, däremot en sju–åtta lägen. Två av dem gick till PSG, resten till Lyon. Det var också Lyon som hade de två riktigt heta målchanserna.
En när duktiga PSG-målvakten Ann-Katrin Berger via stolpen styrde undan ett skott från duktiga Amel Majri. En när Schelin och mittbacken Griedge Mbock Bathy gick på samma boll vid en inläggsfrispark. Det såg inte ut som att någon av dem touchade bollen, däremot hann Berger rädda innan frisparken studsade in vid bortre stolpen.

Schelin då? Jodå, även hon får klart godkänt. Fast de första 30 minuterna var hon inte med i matchen. Så långt tyckte jag mest att hon sprang och trampade vatten. Men sedan blev hon alltmer delaktig och under den första halvan av den andra halvleken tyckte jag att hon var den piggaste forwarden på planen. Hade inte hon och Mbock Bathy stört varandra kunde Schelin ha gjort ett riktigt drömmål, för hon försökte styra in bollen med en volleyklack.

Men det blev alltså inga mål. PSG backade hem och spelade 4-5-1 med Cristiane som vänsterytter. Lagets brasilianska skyttedrottning hade verkligen ingen bra dag. Och då tänker jag inte på att hon mest sprang offside när kontringslägena uppstod. Jag tänker mer på hennes uppträdande när hon blev utbytt. Hon skrek och gestikulerade vilt mot någon, möjligen tränare Farid Benstiti. När hon kom i närbild såg man att hon grät.

Jag trodde att PSG skulle flytta fram och gå för segern på slutet för att ha en liten chans på ligaguldet. Men det gjorde de inte, de verkade nöjda med oavgjort. Det innebär att Parislaget sannolikt känner sig nöjda med andraplatsen i serien.

Om PSG vinner resten av sina matcher blir man sämst tvåa i serien och tar alltså en av Champions Leagueplatserna. Det oavgjorda resultatet innebär också att Lyon med stor sannolikhet kommer att ta sitt tionde raka ligaguld. Jag tror nämligen inte att PSG kommer att ta in fyra poäng på Lyon under resten av serien.

Något som fascinerade mig var Lyons defensiv. Med Saki Kumagai som defensiv innermittfältare framför Mbock Bathy och Wendie Renard har man fått en större trygghet i defensiven. Kumagai är väldigt passningsskicklig, men hon är även lite av en risktagare. Med henne som mittback bjöd Lyon ibland motståndarna på farliga kontringslägen. När japanskan flyttat fram ett steg har man bättre täckning om hon missar någon passning ibland.

Jag vet inte om jag någonsin tidigare upplevt att Lyon känts som homogent i defensiven som i dag. Det är ingen slump att laget bara släppt in tre mål på 20 tävlingsmatcher den här säsongen.

Kan man behålla den stabiliteten i försvarsspelet ser jag Lyon som jättefavorit till att även ta hem vårens Champions League.

Damfotbollskalendern 2016

Gott nytt år.

Precis som att det har blivit en tradition med en rejäl årskrönika i rubrikform här i bloggen har jag valt att inleda de senaste åren med en damfotbollskalender. Så blir det även i år.

Till kalendern har jag gått igenom diverse olika spelscheman, men förhoppningen är att låta inlägget vara levande ett tag in på året genom att göra uppdateringar när jag hittar nya intressanta matcher/evenemang.

2016 är verkligen ett damfotbollsår som rivstartar. Det är tuffa OS-kval världen över i februari och mars, inte minst känns Asiens kval sanslöst tufft med fem matcher på tio dagar.

Årets stora höjdpunkt är förstås OS-slutspelet i augusti och för svensk del väntar en höjdare i årets slut, F20-VM i Papua Nya Guinea spelas nämligen så sent som i månadsskiftet november/december.

Ligamässigt har franska D1 feminine två avgörande toppmatcher redan nu i årets allra första veckor. Damallsvenskan drar igång den 16 april och avslutas den 5 november. Men mer om det nedan.

Här är damfotbollskalendern 2016:

JANUARI

2 januari: Perth Glory–Canberra United i Australiens W-league. Den tolfte omgången spelas sedan klart den 3 januari.

7 januari: CAF Awards, Afrikas bästa spelare skall koras vid en gala i Lagos, Nigeria. Rosengårds Gaelle Enganamouit är en av fem nominerade till att bli Afrikas bästa spelare 2015. Övriga fyra är Gabrielle Onguéné (Rossiyanka/Kamerun), Ngozi Ebere (PSG/Nigeria), Tia Ines N’rehy (Elfenbenskusten) och Portia Boakye (Ghana).

9 januari: Återstart i italienska Serie A, bland annat med toppmötet Verona–Brescia.

10 januari: Franska cupen drar igång med 32-delsfinaler.

11 januari: Fifa-galan avgörs i Zürich. Vi får veta vem av Carli Lloyd, Aya Miyama och Celia Sasic som officiellt koras till världens bästa spelare 2015.

15 januari: NWSL håller sin stora collegedraft.

16 januari: Franska D1 feminine tjuvstartar efter juluppehållet med matchen Rodez–La Roche-sur-Yon.

17 januari: Resten av matcherna i återstarten av franska D1 feminine, bland annat med toppmötet, Montpellier–PSG.

17 januari: Sista omgången i grundserien av Australiens W-league.

21 januari: Startdag för fyrnationsturnering i Shenzhen, Kina. Deltagande lag: Kina, Mexiko, Sydkorea och Vietnam.

23 januari: Oceaniens OS-kval, final, match 1:2: Papua Nya Guinea–Nya Zealand.

23 januari: Landskamp: USA–Irland.

23–24 januari: Semifinaler i Australiens W-league. Klara seriesegrarna Melbourne City har hemmaplan i sin match.

24 januari: Årets första EM-kvalmatch, Montenegro–Spanien.

26 januari: Sverige–Skottland, träningslandskamp i Serneke Arena, Göteborg.

Skottland

Skottland

26 januari: Oceaniens OS-kval, final, match 2:2: Nya Zealand–Papua Nya Guinea.

31 januari: Final i Australiens W-league.

FEBRUARI

5 februari: Toppmatch i D1 feminine, PSG–Olympique Lyonnais

10 februari: Nordamerikas OS-kval, grupp 1: USA–Costa Rica och Puerto Rico–Mexiko.

11 februari: Nordamerikas OS-kval, grupp 2: Kanada–Guyana samt Guatemala–Trinidad och Tobago.

13 februari: Svenska cupen återstartar efter vinteruppehållet med mötet Hammarby–Piteå.

13 februari: Nordamerikas OS-kval, grupp 1: USA–Mexiko och Costa Rica–Puerto Rico.

14 februari: Nordamerikas OS-kval, grupp 2: Kanada–Trinidad och Tobago samt Guyana–Guatemala.

14 februari: Återstart i tyska Frauen-Bundesliga med full omgång.

15 februari: Nordamerikas OS-kval, grupp 1: USA–Puerto Rico och Mexiko–Costa Rica.

16 februari: Nordamerikas OS-kval, grupp 2: Kanada–Guatemala samt Trinidad och Tobago–Guyana.

19 februari: Nordamerikas OS-kval, semifinaler: USA–Trindad och Tobago samt Kanada–Costa Rica. Vinnarna är klara för OS.

20 februari: Toppmatch i tyska Frauen-Bundesliga, Wolfsburg–Bayern München.

21 februari: Nordamerikas OS-kval, final.

21 februari: Sista datumet för åttondelsfinalerna i Svenska cupen. Fast det ligger matcher ända fram till den 27 februari, då division 1-laget IFK Örby tar emot Mallbacken.

29 februari: Asiens OS-kval drar igång med matcherna Australien–Japan, Kina–Vietnam och Nordkorea–Sydkorea. Det är gruppspel där ettan och tvåan kvalar in till OS.

MARS

2–9 mars: Algarve cup 2016. Eftersom en mängd europeiska och asiatiska lag spela OS-kval den här perioden blir det bara två grupper i Algarve i år. Kanada, Danmark, Island och Belgien spelar i grupp A och Brasilien, Nya Zeeland, Ryssland och Portugal i grupp B.

2–9 mars: Cypern cup 2016. Består också av åtta lag i år. Grupp A: Irland, Italien, Ungern och Österrike. Grupp B: Finland, Polen, Tjeckien och Wales. Speldagar: 2/3, 4/3, 7/3 och 9/3.

2 mars: Europas OS-kval: Sverige–Norge och Nederländerna–Schweiz.

Caroline Graham Hansen utmanar Jessica Samuelsson.

Caroline Graham Hansen utmanar Jessica Samuelsson.

2 mars: Asiens OS-kval: Japan–Sydkorea, Nordkorea–Kina och Australien–Vietnam.

3 mars: Fyrnationsturnering i USA, omgång 1: USA–England och Tyskland–Frankrike.

3–8 mars: EM-kval elite round F17/99. Sverige i samma grupp som Polen, Skottland och Norge.

4 mars: Asiens OS-kval: Sydkorea–Australien, Vietnam–Nordkorea och Japan–Kina.

5 mars: Europas OS-kval: Sverige–Schweiz och Nederländerna–Norge.

6 mars: Fyrnationsturnering i USA, omgång 2: USA–Frankrike och Tyskland–England.

7 mars: Asiens OS-kval: Kina–Sydkorea, Vietnam–Japan och Nordkorea–Australien.

9 mars: Europas OS-kval: Nederländerna–Sverige och Schweiz–Norge.

Lieke Martens

Lieke Martens

9 mars: Asiens OS-kval, sista omgången: Sydkorea–Vietnam, Australien–Kina och Japan–Nordkorea.

9 mars: Fyrnationsturnering i USA, sista omgången: USA–Tyskland och Frankrike–England.

16 mars: Svenska supersupfinalen, FC Rosengård–Linköping.

20 mars: Sista datumet för kvartsfinalerna i Svenska cupen.

23 mars: Champions League, kvartsfinal, match 1:2: Rosengård–Frankfurt, Wolfsburg–Brescia, Lyon–Slavia Prag och Barcelona–PSG.

23 mars: Engelska WSL startar med Arsenal–Reading, Manchester City–Notts County och Liverpool–Birmingham City.

24 mars: WSL:s premiäromgång avslutas med Chelsea–Doncaster Rovers Belles. Ligan består i år av nio lag, vilket gör att Sunderland kliver in i spelet den 26 mars mot Reading.

26 mars: Japanska Nadeshiko League drar i gång, bland annat med Kansaiderbyt Inac Kobe Leonessa–Speranza Osaka Taktsuki.

28 mars: Premiäromgång i norska Toppserien. Full omgång.

30 mars: Champions League, kvartsfinal, match 2:2: Frankfurt–Rosengård, Brescia–Wolfsburg, Slavia Prag–Lyon och PSG–Barcelona.

APRIL

3 april: Semifinaler i tyska cupen, DFB Pokal; SC Sand–Bayern München och Wolfsburg–Freiburg.

5–10 april: EM-kval F19/97, elite round. Sverige är i samma grupp som Belgien, Österrike och England. 5/4 Sverige–Belgien, 7/4 Sverige–Österrike och 10/4 Sverige–England.

7 april: EM-kval, två matcher, bland annat Polen–Danmark i Sveriges grupp.

8 april: EM-kval, en mängd matcher, bland annat Slovakien–Sverige och England–Belgien.

9 april: EM-kval: Schweiz–Italien.

10 april: EM-kval: Österrike–Norge.

11 april: EM-kval: Frankrike–Ukraina.

12 april: EM-kval, en mängd matcher, bland annat Spanien–Irland och Vitryssland–Island samt en match i Sveriges grupp: Slovakien–Polen.

14 april: OS-turneringarna i fotboll lottas – både dam- och herrturneringarna.

16 april: Damallsvensk premiär, Rosengård–Kristianstad.

16 april: Premiär i elitettan; Älta–Kungsbacka, AIK–Sundsvall och Holmalund–LB07.

16 april: Premiär i amerikanska NWSL; Washington Spirit–Boston Breakers, FC Kansas City–Western New York Flash och Houston Dash–Chicago Red Stars.

17 april: Övriga matcher i den damallsvenska premiäromgången; Örebro–Umeå, Kvarnsveden–Vittsjö, Piteå–Göteborg, Linköping–Mallbacken och Eskilstuna–Djurgården.

17 april: Övriga matcher i premiäromgången av elitettan; Kalmar–Östersund, QBIK–Hammarby, Växjö–Hovås Billdal och Sunnanå–Sirius.

17 april: NWSL:s premiäromgång avslutas med Portland Thorns FC–Orlando Pride och Seattle Reign FC–Sky Blue FC.

23 april: Champions League, semifinal, match 1:2: Lyon–PSG

24 april: Champions League, semifinal, match 1:2: Wolfsburg–Frankfurt.

30 april–1 maj: Champions League, semifinal, match 2:2: Rosengård/Frankfurt–Wolfsburg/Brescia och Barcelona/PSG–Lyon/Slavia Prag.

MAJ

4–16 maj: EM-slutspel F17/99. Spelas i Vitryssland. Fungerar som kval till höstens F17-VM i Jordanien. Där har Europa tre platser. De tas av Spanien, Tyskland och England.

14 maj: FA-cupfinal på Wembley: Arsenal–Chelsea.

15 maj: Franska cupfinalen: Lyon–Montpellier.

16 maj: Sista omgången i tyska Frauen-Bundesliga.

16 maj: EM-final för F17: Spanien–Tyskland. Bronsmatch: Norge–England.

21 maj: Sista omgången i franska ligan, D1 feminine.

21 maj: Final i tyska cupen, DFB Pokal. SC Sand–Wolfsburg.

26 maj: Final i Champions League. Spelas på Stadio Città del Tricolore i Reggio Emilia, Italien. Lyon–Wolfsburg.

29 maj: Seriefinal i damallsvenskan, Rosengård–Linköping.

JUNI

2 juni: EM-kval, sex matcher, bland annat Polen–Sverige och Norge–Österrike.

3 juni: EM-kval, sju matcher, bland annat Skottland–Island och Finland–Irland.

4 juni: EM-kval, två matcher, bland annat Tjeckien–Schweiz.

6 juni: EM-kval Sverige–Moldavien.

7 juni: EM-kval, en mängd matcher. Bland annat Vitryssland–Skottland, Wales–Norge, Finland–Portugal och Danmark–Polen.

18 juni: Svenska cupen, semifinal: Piteå–Rosengård.

19 juni: Svenska cupen, semifinal: Linköping–Eskilstuna

23 juni: Lottning av kvalet till Champions League 2016/17.

28 juni: Sveriges OS-trupp presenteras.

JULI

16 juli: Damallsvenskan, sista matchen innan OS-uppehållet; Rosengård–Djurgården.

21 juli: OS-genrep: Sverige–Japan i Kalmar.

19–31 juli: EM-slutspel, F19/97. Spelas i Slovakien.

AUGUSTI

3–19 augusti: Damfotbollsturneringen i OS i Rio de Janeiro. Lottningen sker den 14 april. Tolv lag får plats i mästerskapet, klara lag: Brasilien, Colombia, Frankrike, Tyskland, Sverige, USA, Kanada, Sydafrika, Zimbabwe, Kina, Australien och Nya Zeeland.

3 augusti: OS: Sverige–Sydafrika, 18.00.

7 augusti: OS: Sverige–Brasilien, 03.00.

10 augusti: OS: Sverige–Kina, 03.00.

12 augusti: OS, kvartsfinal: Sverige–USA, 18.00.

16 augusti: OS, semifinal: Sverige–Brasilien, 18.00.

19 augusti: OS, final: Sverige–Tyskland, 22.30.

23–28 augusti: Kvalet i Women’s Champions League avgörs.

27 augusti: Damallsvenskan återstartar efter sommaruppehållet med tre matcher.

28 augusti: Svenska cupen, final: Rosengård–Linköping.

SEPTEMBER

1 september: Lottning av Champions League, sextondelsfinaler.

3 september: Frauen-Bundesliga 2016/17 drar igång med matchen: FC Bayern München–SC Freiburg.

4 september: Övriga matcher i Frauen-Bundesligas premiäromgång spelas: SC Sand–VfL Wolfsburg, TSG 1899 Hoffenheim–FFC Turbine Potsdam, MSV Duisburg–SGS Essen, Bayer 04 Leverkusen–FF USV Jena och FFC Frankfurt–Borussia Mönchengladbach.

15 september: EM-kval, en mängd matcher. Bland annat Sverige–Slovakien.

16 september: EM-kval, fyra matcher. Bland annat Ryssland–Tyskland och Portugal–Finland.

17 september: Landskamp U20, Sverige–Tyskland.

20 september: EM-kval, sista omgången, en mängd matcher. Bland annat Danmark–Sverige, Island–Skottland, Spanien–Finland och Italien–Tjeckien.

Danmark kör ringen

Danmark

23 september: Lottning av EM-kvalets playoffmatch.

29 september: Calle Barrling presenterar den 21 spelare stora svenska U20-VM-truppen.

30 september–21 oktober: VM F17/99 i Jordanien.

OKTOBER

5–6 oktober: Champions League, sextondelsfinal, match 1:2, bland annat Eskilstuna–Glasgow City och Breidablik–Rosengård.

9 oktober: Damallsvenskan: Linköping–Rosengård.

9 oktober: Final i NWSL.

6–11 oktober: EM-kval F17/00, omgång 1. Sverige i samma grupp som Montenegro, Malta och Grekland.

12–13 oktober: Champions League, sextondelsfinal, match 2:2, bland annat Glasgow City–Eskilstuna och Rosengård–Breidablik.

17 oktober: Lottning av åttondelsfinalerna i Champions League.

18–20 oktober: EM-kval F19/98, omgång 1. Sverige i samma grupp som Bosnien, Georgien och Portugal.

NOVEMBER

5 november: Damallsvenskan, sista omgången: Linköping–Eskilstuna, Rosengård–Mallbacken, Göteborg–Piteå, Örebro–Vittsjö, Kristianstad–Umeå och Djurgården–Kvarnsveden.

5 november: Elitettan, sista omgången: Sunnanå–Älta, Växjö DFF–IFK Kalmar, Holmalund–Kungsbacka, AIK–Sirius, QBIK–Hovås Billdal, Hammarby–LB07 och Östersunds DFF–Sundsvalls DFF.

9–10 november: Champions League, åttondelsfinal, match 1:2,

13 november–3 december: F20-VM i Papua Nya Guinea, med Sverige.

13 november: F20-VM: Sverige–Nordkorea.

16 november: F20-VM: Papua Nya Guinea–Sverige.

16–17 november: Champions League, åttondelsfinal, match 2:2,

20 november: F20-VM: Sverige–Brasilien.

24–25 november: F20-VM, kvartsfinaler.

29 november: F20-VM, semifinaler.

3 december: F20-VM, final.

Legendarernas känslosamma avsked

I dag är en dag för sentimentalitet. Två av de allra största stjärnorna av en damfotbollsgeneration säger nämligen tack och adjö till fotbollen.

Homare Sawa

Homare Sawa

I morse svensk tid nåddes vi av nyheten från Japan om att Homare Sawa lägger av. Och i natt kommer jag att gå upp och leta stream för att se Abby Wambach:s allra sista match. Härförarna för de två senaste världsmästarna lägger alltså av samtidigt. Stort.

Abby Wambach

Abby Wambach

Wambach och Sawa är alltså två av de allra största av sin generation – alltså spelare födda 1980 eller tidigare. Andra stora spelare från den generationen är Birgit Prinz, Nadine Angerer, Christie Rampone och några till. Man kan nog utan att bli allt för nationalistisk även räkna in Hanna Ljungberg, Victoria Sandell Svensson, Malin Moström och kanske någon till i generationens stora. Alla de andra har redan slutat. Nu tar vi avsked av de två sista. Visst känns det lite vemodigt?

När det gäller Sawa var jag på plats i Frankfurt när hon upplevde sin karriärs höjdpunkt, VM-guldet 2011. Jag minns hur hon med sin sedvanligt stolta och raka hållning stod i den mixade zonen efter finalen och berättade om hur hon kände. Hon gjorde det på japanska. De enda orden jag förstod var:

”No english”

Några månader senare fick hon Ballon d’Or. Hon höll sitt tacktal inför hela världen – på japanska. Då hade jag fått veta att hon hade lärt sig att prata en utmärkt engelska under sina år i USA. Hennes stolthet var dock så stor att hon ändå återigen valde modersmålet.

Stolt, fast på ett annat sätt, var hon också efter sitt klackmål i den där VM-finalen. Konstnumret (se klackskarven 4,23 in i klippet nedan) betydde 2–2 i slutet av förlängningen. Det betydde att Abby Wambach inte fick bli guldhjältinna. Det betydde också att finalen fick avgöras på straffar.

Den där VM-finalen är ju speciell på många sätt. Sawas klack ändrade ju faktiskt riktning på Wambach på vägen in i målet. Dessutom gjorde Wambach själv mål, det gjorde också de båda ländernas nya härförare, Aya Miyama och Alex Morgan.

På Homare Sawas imponerande meritlista står det utöver VM-guld, VM-silver, OS-silver, skytteligaseger i VM samt utnämning till både VM:s och världens bästa spelare 2011 även bland annat 205 landskamper och 83 mål.

2012 – året efter Sawa var det Abby Wambachs tur att vinna Ballon d’Or och alltså räknas som världens bästa spelare. Wambachs meritlista är både längre och mer imponerande än Sawas. Men vi väntar med att sammanfatta amerikanskans fantastiska karriär till efter nattens (avspark 02.30) landskamp mot Kina. Hittar jag någon stream kommer länk här. Och här.

Wambach har för övrigt i dag visat att hon kommer att låta höra om sig även framöver. Bland annat har hon i en pod gjort klart att hon tycker att det amerikanska herrlandslaget borde sparka förbundskaptenen Jürgen Klinsmann.

Själv uppmanar hon nästa generation att se till att hon blir glömd:

https://www.youtube.com/watch?v=BGQZ5FfvP3E

Bra tänkt, men inte kommer vi att glömma Abby Wambach. Här är en länk med höjdpunkter från hennes karriär.

Slutligen kommer länken till landslagskamraternas känslosamma avskedsvideo. Den rekommenderas varmt. Själv blir jag tårögd av att se den, trots att jag ju vet att det bara handlar om något så världsligt och oviktigt som fotboll…

https://www.youtube.com/watch?v=KXh-E92mUN8

 

Oroväckande resultat – lottning, EM-kval och lite till

Vi är mitt inne ett internationellt fönster, ett fönster där vi fått indikationer om att vårens OS-kval kan bli ännu tuffare än man tänkt sig.

Jag har tidigare sett Norge som knapp men klar favorit närmast före Sverige och Schweiz, medan Nederländerna släpat efter. Oddsen skulle kunna skrivas som 30–25–25–20, där oddset på Nederländerna är så högt bara beroende på att de har hemmaplan.

Efter de här två senaste internationella fönstren är det nog dags att ta nederländskorna på fullt allvar i kvalet. För en dryg månad sedan besegrade man Frankrike med 2–1 på bortaplan. Att vinna i Paris är ytterst imponerande, även om det på klippet känns som en lite turlig seger:

I dag har Nederländerna visat att segern mot fransyskorna inte var en tillfällighet, och att Manon Melis, Lieke Martens med fler i högsta grad är en allvarlig kandidat till Europas sista OS-plats. De vann nämligen hemma mot Japan med 3–1 efter två mål av Melis och ett av Martens. Det har alltså blivit raka segrar mot Frankrike och Japan. Visst är det både imponerande och lite skrämmande?

Det svenska landslaget har ju som bekant varit samlat på Bosön under veckan. I dag föll man med 2–0 mot Stockholm P15 i en match som spelades över 3×25 minuter. Jag har inte sett något klipp från matchen och kan således inte ha några synpunkter, inte mer än att resultatet känns rätt rimligt.

Min känsla var försiktigt optimistisk efter Sveriges seger mot Danmark tidigare i höst. I veckan såg jag delar av matchen när danskorna vann med 1–0 borta mot Slovakien. Efter att ha sett den matchen måste jag nog värdera ner vår senaste seger. Danmark är nämligen inte bra för tillfället.

* Apropå Sverige och OS-kvalet uttalade Pia Sundhage i veckan kritik mot upplägget. Jag håller med om att det är orättvist att ha VM som kvalturnering eftersom man kan missa OS utan att ha förlorat mot ett enda europeiskt lag. Däremot håller jag inte med om Sundhages lösning om att införa en bronsmatch i EM.

Att OS-kvalet skulle hållas tre år innan turneringen och även innan VM-kvalet är påbörjat, det känns minst lika orättvist som att använda VM som kvalturnering. Jag tycker nog att en kvalturnering under våren är ok. Fast det mest rättvisa vore förstås att låta hela kvalet avgöras i den turneringen. Alltså att inte dela ut någon OS-plats i VM.

* Apropå OS-kval lottades det nord-, latin- och mellanamerikanska kvalet nyligen. I Concacaf-kvalet fick Kanada den enklaste gruppen, medan USA egentligen fick bäst lottning. De två OS-platserna går ju till de båda lag som vinner semifinalerna. Kanada har enklast väg till semi, men kommer sannolikt att få tuffare motstånd där än USA.

Grupperna blev: A: USA, Mexiko, Costa Rica och Puerto Rico. Grupp B: Kanada, Trinidad & Tobago, Guatemala och Guyana.

Kvalet spelas i Frisco, USA med start den 10 februari.

* Apropå lottning lottades ju kvarts- och semifinaler i Champions League i veckan. Rosengård hamnade på den tyska halvan. Man fick Frankfurt i kvarten och vinnaren av Wolfsburg och Brescia i en eventuell semifinal.

Det är självklart ingen drömlottning. Men med tanke på hur de tyska lagen har spelat i höst är det absolut inte någon omöjlig uppgift heller. Tyvärr är det nästan fyra månader till kvartsfinalerna, vilket gör att Frankfurt har gott om tid att hitta flytet, medan Rosengård inte har några tävlingsmatcher att spela ihop sitt nya lag på.

Brescia skall inte ha något att sätta emot Wolfsburg. Utgångstipset är alltså att det blir en heltysk semifinal, men gardera gärna med Rosengård.

På den andra halvan hamnade de båda franska lagen. Lyon fick den riktiga drömlotten, Slavia Prag, medan PSG ställs mot Barcelona. Här talar ju allt för en helfransk semi.

* I morgon 14.00 avslöjas vilka tre spelare som går till final i kampen om årets guldboll, Ballon d’Or för kvinnor. Då avslöjas också vilka mål som går till final i Puskas Award. Där är Carli Lloyd:s skott från mittlinjen i VM-finalen damrepresentant bland tio snygga mål.

Om man bara ser till skönhet är inte Lloyds mål någon vinnare. Men att göra ett sådant mål i en VM-final höjer värdet på det rejält.

* Det har alltså spelats ett stort antal landskamper den senaste veckan. Bland de träningsmatcher som spelats kan noteras att Tyskland och England spelade 0–0 och att Nya Zeeland vann med 1–0 mot Brasilien.

I EM-kvalet skrällde ju Turkiet i onsdags genom att ta poäng av Ryssland. Sedan dess har det varit fritt från skrällar. Även om Bosnien höll emot England i 69 minuter i dag. Att VM:s bronsmedaljörer bara vann med 1–0 hemma får ses som en framgång för det bosniska laget.

Frankrike gjorde ett par fina mål i 6–0-segern mot Albanien:

Det spelas fler matcher måndag och tisdag, med Schweiz–Tjeckien och Spanien–Portugal som de mest intressanta.

Tyvärr verkar det här EM-kvalet bli ganska ointressant. Kollar man grupp för grupp talar mycket för att topp två blir:

1: Island och Skottland.
2: Spanien och Finland. Här kan möjligen Irland eller Portugal utmana om andraplatsen.
3: Frankrike och Ukraina/Rumänien.
4: Sverige och Danmark.
5: Tyskland och Ryssland.
6: Schweiz och Italien.
7: England och Belgien.
8: Norge och Österrike.

Som bekant går ju alla gruppsegrarna och de sex bästa tvåorna direkt vidare. De två sämsta tvåorna spelar playoff om den sista EM-platsen. Nederländerna är ju redan klara som arrangör.