Skänker några tankar till Spelare 12

Det här blev en tung svensk fotbollsdag. Just nu är man rejält negativ. En hel del frustration har jag tagit ut via mitt twitterkonto.

Såg att många älskare av damfotboll efter matchen har skrivit att tacka vet vi OS, där kommer vi får se svenska fotbollsframgångar. Hoppas de har rätt, för själv är jag skeptisk.
Jag såg ju 0–4-matcherna mot Tyskland och USA på plats i Portugal i våras. Och sedan dess har jag haft dåliga OS-vibbar. Och alla skador har inte gjort känslan bättre.

Fast jag kan vara mer positiv om nio dagar, via goda insatser mot USA och Japan. Hoppas det.

Jaja. Det här blir ett kort inlägg. Och utöver att få skriva av mig lite frustration efter förlusten i Ukraina vill jag sända några tankar till innehavaren av den utmärkta bloggen Spelare 12.
Hen – det är första gången jag använder det ordet – har fått sin dator stulen, och ett hundratal inlägg raderade. Grymt tråkigt.

Bloggens utmärkta länksamling finns dock kvar. Surfa gärna in på den. Däremot är bland annat den ambitiösa europeiska klubbrankingen raderad. Förhoppningsvis finns den sparad på något sätt. För den är läsvärd – även om jag inte alltid håller med om själva rankingen…
Överhuvud taget hoppas jag inte att det här bakslaget får bloggaren att ge upp. Spelare 12 är en utmärkt blogg, som jag surfar in på dagligen. Jag hoppas verkligen att jag kommer att kunna göra det även framöver.

Hamnar formtoppad Jakobsson i Potsdam? Och Thunebro i Lyon?

Sofia Jakobsson visar tidig OS-form. I dag gjorde hon för tredje ligamatchen i rad nämligen Rossiyankas första mål.
Jakobssons fullträff kom i 15:e minuten, och betydde ledning med 1–0 i en match de redan klara mästarinnorna vann med till slut med 2–1 borta mot Kubanochka.

I konkurrens med Sara Thunebro är Jakobsson det hetaste namnet under den silly season som nu är i gång. Hennes kontrakt i Ryssland går ut vid månadsskiftet, så dragkampen lär redan vara i gång. Rossiyanka lär vilja behålla sin guldklimp. Även Turbine Potsdam har nämnts. Och Umeå. Och…

För även om det inte har märkts jättemycket i Sverige ännu så är vi mitt inne i det som kan bli tidernas silly season. Ligorna i Tyskland och Frankrike är färdigspelade, och det rapporteras dagligen om klubbyten.

I Tyskland började ju för övrigt sommarens heta övergångar göras klara redan i vinterfönstret. Som vanligt var Frankfurt mest aktivt, och gjorde klart med backarna Bianca Schmidt och Babett Peter från Turbine Potsdam samt Simone Laudehr från Duisburg.
Men även Wolfsburg var tidigt ute genom att i vintras knyta upp Viola Odebrecht från Potsdam och Duisburgs landslagsaktuelladuo Luisa Wensing och Alexandra Popp.

Potsdam försökte fylla de framtida luckorna genom att värva Alex Singer från Dalsjöfors och Margret Lara Vidarsdottir från Kristianstad. Singer gjorde succé, medan Vidarsdottir redan tvingas lämna efter ett halvår. Alla tror att isländskan återvänder till Skåneklubben. Och då blir det väl så…

Nu efter avslutad ligasäsong har övergångarna exploderat i Tyskland. Jag har ingen totalkoll, men här är några nyheter kring de fyra topplagen:

* Potsdam: Fortsätter att tappat bärande spelare. Duktiga Isabel Kerschowski har skrivit på för Leverkusen.
Lagkaptenen Jennifer Zietz stannar kvar. Men hon drog av korsbandet i sista ligamatchen, och missar sannolikt hela nästa säsong. Spel före jul känns i alla fall otänkbart. Lika illa gick det för ett av klubbens nyförvärv. Johanna Elsig drog av sitt korsband i sin sista match för Bayer Leverkusen.
Jobbigt läge för de tyska mästarinnorna alltså.
På pluskontot finns dock Sara Doorsoun-Khajeh från Bad Neuenahr samt amerikanska Keelin Winters från Seattle Sounders samt Stefanie Mirlach, från Bayern München. De två sistnämnda är båda tidigare U20-världsmästare. Och så ryktas det alltså om att Sofia Jakobsson kan vara på väg in.

* Wolfsburg: Har värvat U20-landslagsspelaren Carolin Simon från nedlagda Hamburg. Samt de båda U19-landslagsspelarna Lina Magull och Annabel Jäger från nykomlingen Gütersloh. Ser ut att kunna få ett riktigt starkt lag till hösten.

* Frankfurt: Har släppt backarna Ria Percival (till Jena) och Gina Lewandowski (till Bayern München). Samt förstås Jessica Landström till Djurgården. Kanske kan även Sara Thunebro vara på väg bort. Där ryktas det om Lyon.
Men med tanke på att man redan värvat tre landslagsstjärnor, och bör få tillbaka ytterligare tre toppspelare (Nadine Angerer, Kim Kulig och Ali Krieger) från långtidsskador så är laget redan grymt starkt på pappret.
Men FFC har inte slagit sig till ro värvningsmässigt ännu. Man jagar även storstjärnan Celia Okoyino da Mbabi.

* Duisburg: Har flyttat upp tre talangfulla juniorer. Men med tanke på vilka tunga namn som lämnar så måste nog klubben öppna plånboken, om inte nästa säsong skall bli en riktig mellansäsong.

I Frankrike är det Lyon och PSG som stått för de stora värvningarna hittills. Man kan säga att klubbarna har bytt stjärnor.

PSG hämtar nämligen Louisa Necib och Laura Georges i Lyon. De båda VM-spelarna från i fjol har inte riktigt platsat i mästarlaget under våren.

Å andra sidan värvar Lyon landslagsmittfältaren Elise Bussaglia från PSG. Och det senaste ryktet placerar alltså även Sara Thunebro i Lyon.

Den närmaste tiden kommer klubbarna i Tyskland och Frankrike först göra sina nationella övergångar. Därefter blir det dags att värva internationellt. Och det är då det kan bli riktigt intressant.
För det finns ju mängder med internationella toppnamn på marknaden.

Efter OS är till exempel sannolikt hela USA:s landslag tillgängligt. Och spelare som Alex Morgan, Hope Solo, Lauren Cheney, Carli Lloyd, Heather O’Reilly, Megan Rapinoe, Sydney Leroux och Abby Wambach är förstås extremt eftertraktade.
Visst, ungefär hälften av dem spelar nu i WPSL eller W-league. Men såvitt jag uppfattat är båda de ligorna färdigspelade i augusti. Sedan borde spelarna vara tillgängliga.

Nästa stora mästerskap är ju inte förrän 2015. Så de flesta amerikanskorna borde vara sugna på lite klubbfotboll under kommande säsonger. Och då WPS är skrotad för alltid tycker jag att många av dem borde blicka mot Europa.
Eller mot Asien. För kanske kan även japanska Nadeshiko League locka några av amerikanskorna. Inac Kobe Leonessa har ju redan gjort ett närmande mot Wambach.

Det vore förstås kul om någon damallsvensk klubb kunde kontraktera några av amerikanskorna. Men finns pengarna?
Med tanke på hur dåligt många av klubbarna låg till redan innan säsongen, och på hur lågt publiksnittet har varit hittills, så lär det inte vara mycket utrymme för stora damallsvenska sommarvärvningar. Eller?

En målkavalkad som ger blandade känslor

Jag led med Djurgårdens målvakt Tove Enblom i mitt förra inlägg. Nu har jag sett Linköpings alla mål, och jag blir ännu mer ledsen å den 17-åriga debutantens vägnar.

Visst, tre av elva mål kunde Enblom ha räddat. Det handlar om situationer som hon missbedömer, eller där hon inte visar tillräcklig pondus. Men hallå, hon är 17 år – och debutant. Hon hade behövt massor av hjälp och stöd av sina backar.

Hade jag varit utespelare i Djurgården i dag hade jag skämts något extremt. För försvarsspelet var genomuselt. Flera av målen är hårresande bjudningar. Djurgårdsförsvaret ställde sin unga målvakt inför ett stort antal närmast omöjliga situationer.

Normalt njuter jag av att se mål. Men Linköpings målkavalkad ser jag alltså med blandade känslor.
Fast det är klart att jag njuter av Louise Fors grymma vänsterbomb till 6–0. Det är vad jag kallar ett skott i krysset. Hennes frispark till 2–0 är också läcker.

Vill man trots allt se målen från olika vinklar och vrår så är här några klipp till. Först en intervju med Manon Melis, där hennes fyra mål är med. Sedan en länk till ett blogginlägg där tio av målen finns handfilmade. Målen ligger som klipp, ett och ett.

* Apropå tv-klipp. Här är bilder från Göteborg-Tyresö. Förstås är Madelaine Edlund:s segermål med på klippet.
Med det är det dags för helgens internationella utblick.

* I Japans Nadeshiko League vann Inac Kobe Leonessa den haussade seriefinalen – som tydligen kallas L. Classico – på bortaplan mot NTV Beleza. Siffrorna blev 0–1 och 16 663 åskådare. Därmed leder det stjärnspäckade Kobelaget ligan med fem poängs marginal – och har sannolikt redan i praktiken avgjort guldstriden.
Målet kom på en billigt dömd straff. Nahomi Kawasumi gjordes ner, och satte själv straffen på ett säkert sätt. Annars hade Beleza chanser nog för att sno åt sig minst en poäng. Se själv på de här bilderna.

Men med en startelva som oftast innehåller sju världsmästare – Ayumi Kaihori, Yukari Kinga, Asuna Tanaka, Shinobu Ohno, Homare Sawa, Megumi Takase och Kawasumi – är Inac förstås extremt svårslaget. Och det hade varit intressant att se dem möta Lyon i en internationell supercupfinal.
Inac har ju även Sydkoreas bästa spelare, Ji So-Yun, samt två spelare från USA i Beverly Goebel och Rebecca Moros. Som sagt, ett kanonlag.

* I Danmark är Fortuna Hjörring klart för Champions League till hösten.
Laget vann med 3–0 mot mästarinnorna Bröndby efter mål av i tur och ordning Lisa-Marie Woods, Line S Jensen och Tiffany Weimer, och säkrade därmed ligasilvret.
Samtidigt misslyckades Skovbakken med att hemmaslå BSF. Tvärtom tog gästerna ledningen genom Tine Cederkvist, innan Skovbakken kunde kvittera genom Sanne Troelsgaard. Men Skovbakken fick nöja sig med 1–1, och tredjeplatsen i ligan.

* I norska toppserien vann topplagen som väntat. Helgens spelare i serien var rutinerade Isabell Herlovsen, som gjorde tre mål och ett målpass (till Cecilie Pedersen) när tvåan LSK Kvinner vann med 4–1 borta mot Kolbotn.
Serieledande Stabaek hade fem olika målskyttar vid 5–1-segern borta mot Kattem. Och ja, skytteligaledande Ada Stolsmo Hegerberg var en av dem.
Mästarinnorna Röa har börjat få upp farten efter en svag start. Elise Thorsnes blev tvåmålsskytt när Trondheims-Örn besegrades med 4–1.

Maren Mjelde och Lisa Naalsund gjorde målen när Arna-Björnar vann borta mot Klepp med 2–0. Men frågan är om Naalsunds mål skulle ha godkänts. För det är verkligen på gränsen – som man kan se på det här klippet – om inte domaren hann blåsa av innan bollen var i mål. Eller hur?

Klepp har för övrige en egen youtube-kanal där man kan se klipp från huvuddelen av deras matcher. Den kanalen hittar på via den här länken.

* Linköping vann alltså mot Djurgården med 11–0. Men de siffrorna är inte märkvärdiga i min nya favoritliga, den vitryska Premier League Women. Där blev det följande siffror i helgen: 19–0, 16–1, 0–11, 0–5 och slutligen 0–1. I alla fall en rysare…

Hur det gick för Molodechno? Jo, det var de som föll med 19. Och de har 3–112 i målskillnad efter elva omgångar. Men de har ju vunnit en match. Och de är inte sist. Stort.

* Nu tar alla internationella ligor uppehåll i ett par veckor för landslagsspel. I Sverige har vi trenationsturneringen mot USA och Japan att se fram emot. Dessutom skall två omgångar i EM-kvalet spelas. Och vi kommer troligen att få de första inkvalade EM-lagen. Blir Italien allra först? Troligen. Men mer om det i veckan som kommer.

Oj vad jag lider med stackars, stackars Tove

Den match alla pratar om i dag är Linköpings målfrossa mot Djurgården. Kul för Linköping att få göra elva mål, och få självförtroende på många fötter. Inte minst viktigt att Manon Melis fick göra fyra mål.

Manon Melis och Emma Lundh

Sex mål ihop i dag – Manon Melis och Emma Lundh

Men jag känner med Tove Enblom. Och lider.
Den 17-åriga målvaktstalangen gjorde sin damallsvenska debut i dag. Hon vikarierade för Gudbjörg Gunnarsdottir i Djurgårdens mål. Behöver jag säga mer?

Jag hoppas verkligen att stockholmarna sätter in stöd för att hjälpa sin unga målvakt. För kan man få en sämre start som målvakt än att släppa in åtta mål i sin första allsvenska halvlek?

* I övrigt gick guldtåget i dag för både Kristianstad och Göteborg. GFC var bättre än Tyresö i första halvleken i dag. Men de är för uddlösa. Alla GFC:s spelare är utmärkta passningsspelare, och det spel man hade i första halvlek är seriens bästa passningsspel. Men det räcker inte att bara rulla runt bollen. Man måste komma till avslut också.
Och det verkar bara vara Christen Press och i viss mån Lisa Ek som vågar, och vill, skjuta. Nej, får inte Göteborg i gång ett vassare anfallsspel blir de inte bättre än fyra–femma – trots att de spelar snyggt.

* Kristianstads tränare Elisabet Gunnarsdottir trodde inför serien att hennes lag skulle vinna SM-guld i år. Då krävs det att man vinner även utanför Stockholm. KDFF:s guldchanser försvann i dag i Piteå.

För man kan ta in åtta poäng på 13 matcher på ett lag. Möjligen också på två lag. Men att göra det på tre topplag känns inte rimligt. Speciellt inte som de tre topplagen bara har tappat sex poäng vardera på seriens nio första omgångar.
Enda chansen för de sex lagen som står på 12 eller 13 poäng (GFC, KDFF, Linköping, Piteå, Jitex och Umeå) är att gå rent genom resten av serien.
Det enda laget som skulle kunna ha möjlighet att göra det är Linköping. Fast nej, guldkampen är numera ett trekejsarslag – eller säger man tredrottningslag?

* En av guldkandidaterna, LdB FC Malmö, vann på övertid i Örebro i dag. Ramona Bachmann blev segerskytt. Men om det är mest synd om Tove Enblom i dag så är det näst mest synd om Kif Örebro. Laget reste sig från 1–3 mot topplaget LdB, men föll på övertid.
I stället för att få en underbar kämpapoäng är Kif nu i högsta grad indraget i nedflyttningsstriden. För AIK verkar ha hittat ett vägvinnande spel. Det är länge sedan de åkte på någon storförlust. Och i dag vände de 0–2 mot Umeå till 2–2 på drygt en minut.
Men kan AIK verkligen klara av att ta sig om Örebro?
Då är nog seger i ödesmatchen borta mot Djurgården om två veckor ett måste.

Tränare och spelare är inte alltid sanningsvittnen

Vi på BT-sporten ringer numera in referaten från ganska många matcher. Och ibland skriver vi notiser på ren statistik.
Telefonreferat är svåra, för man skall skriva om en match som man inte sett, som om man hade sett den. Om något i texten inte stämmer med verkligheten tappar artikeln sin trovärdighet bland de som sett matchen. Och trovärdigheten är oerhört viktig. För är det fel i en text kommer läsaren troligen även att misstro uppgifter i andra texter.

Samtidigt vill man helst ge de inringda referaten liv, vilket skapar en konflikt. För man lär sig snabbt att ta de uppgifter man får från tränare och spelare med en nypa salt. Ju högre nivå det är, desto större risk att de är sådana vinnarskallar att de bara ser sitt eget.
Vissa tycker inte att något över huvudtaget är speciellt och ger liknande rapporter vare sig deras lag vunnit med 5–0 efter att ha gjort fem drömmål, eller om de förlorat med samma siffror. Andra tycker att deras lag är det bästa i världen och förskönar det mesta.

Här gäller det som reporter att inte gå i fällan, och göra den förskönade bilden till verklighet, utan låta berättaren stå för de sakerna i pratminus.
Att jag tar upp det här beror på att jag i går läste saker på olika hemsidor, som inte stämde med det jag såg på Valhalla.

Här är två exempel, som båda gäller Vittsjös 2–1-mål:

Först problematiken med försköning. Damfotboll.com skriver att att Emma Sjödahl:s 2–1-mål var ett ”skott à la Ralf Edström mot Tyskland i VM 1974 – ett drömskott”. Edströms mål såg ut så här.

Sedan statistikproblemet. Bloggen Spelare12 skriver att Sandra Adolfsson passade fram bollen till Sjödahl vid samma mål.

Hur gick det då till?
Tyvärr hade jag fel inställning på min kamera just då – och kunde inte ta bildsviter. Men här är ändå några bilder av målet.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och här är det i text:
Adolfsson bröt in från vänsterkanten och sköt ett bra skott, som Minna Meriluoto gjorde en ännu bättre räddning på. Eftersom Sofie Andersson löpte in i bollbanan kunde inte finländskan veta vart bollen var på väg förrän i sista stund, vilket gjorde att hon fick sträcka ut i full längd för att rädda.

Returen kom studsande mot Sjödahl som från högerläge bredsidade in bollen i bortre hörnet över en liggande Meriluoto. Som jag ser det var det långt ifrån något märkvärdigt mål, skönhetsmässigt sett.
Så någon Ralf Edströmklass var det verkligen inte. Och jag skulle aldrig kalla det att Adolfsson passade fram bollen.

Men som sagt. Det blir lätt lite snett när man via telefon eller statistik försöker dramatisera något man inte själv har sett.

Annars så hänger de positiva bilderna av Vittsjös spel kvar på näthinnan. Jag har sett Elfsborg i herrallsvenskan väldigt mycket under året. Och som jag ser det har ledarlagen i de båda allsvenskorna väldigt mycket gemensamt när det gäller grundspelet.
Båda lagen ligger lågt med sina backlinjer i utgångsläget, håller ihop laget bra – och kontrar effektivt på tre, fyra eller ibland fem spelare. Så fort man tappar bollen tar det inte många sekunder innan minst åtta spelare är på rätt sida bollen.
Så även om inte Emma Sjödahls mål var av Edströmklass, så hindrar det inte att Vittsjö imponerar.

Jo, det är sant – Vittsjö kan hålla hela vägen

Sofie Andersson gör mål

Sofie Andersson gör mål

Jag tog en sväng till Valhalla innan det var dags för tv-soffan och dagens EM-dos.
Jag lämnade arenan rejält imponerad av serieledande Vittsjö. Varför återkommer jag till.

För att först blir det lite kändis-spotting.
När jag klev in på Valhalla stod jag bakom Christen Press, Becky Sauerbrunn och Heather O’Reilly och engelska Anita Asante i biljettkön.

Jag skrev på twitter att jag gick in samtidigt som halva USA:s landslag.
Sedan visade det sig – om jag inte missade någon – att inga fler amerikanska landslagsspelare var på matchen. Däremot var ett tiotal ledare på plats. Så halva landslaget var kanske en smärre överdrift. Här är i alla fall en bild på den USA-trio som jag såg…

Finbesök

Finbesök från USA

För er som är sugna på att träffa på amerikanskorna kommer däremot Pia Sundhage enligt damfotboll.com ta med sig hela laget till morgondagens toppmöte mellan Göteborg FC och Tyresö.

Tillbaka till serieledande nykomlingen Vittsjö GIK. De har verkligen vänt upp-och-ner på alla förhandstips. Jag såg dem i deras genrep mot Dalsjöfors. Då var laget långt ifrån imponerande.

Trots det tippade jag dem över nedflyttningsstrecket. Det är jag glad för nu. För det var inget bottengäng jag såg vinna med 2–1 i dag efter mål av Sofie Andersson och Emma Sjödahl.
Jag har skrivit att Vittsjö inte kommer att hålla hela säsongen. Efter att ha sett dem i dag ändrar jag mig på den punkten.
Slipper Skånelaget bara skador, behåller ödmjukheten och fortsätter göra det hårda arbetet, så kan de mycket väl hålla sig kvar i toppen under hela säsongen. Mycket väl. För de spelar klockrent efter sina resurser.

Jag har flera gånger – bland annat här – gnällt på att flera damallsvenska lag spelar en väldigt naiv fotboll. Försvarsspelet startas högt upp i planen, vilket gör att lagen riskerar att bli rejält straffade om de tappar i press mot motståndare med snabba forwards.

Vittsjö och Jitex visade i dag att det finns taktisk skicklighet i damallsvenskan. För Jitex hade god organisation och bra positioner i sitt uppställda spel. Man lät inte Vittsjö spela sig till några målchanser. Alla matchens tre mål kom på, eller just efter, fasta situationer.
Här jublar Christina Julien över sitt nickmål för Jitex:

Christina Julien jublar

Christina Julien jublar

Men Jitex i all ära. Det var Vittsjö som var klart vassast taktiskt sett. Efter matchen såg jag på twitter att flera Jitexspelare ansåg att deras lag hade ägt matchen – och att bortasegern var orättvis.
Jag förstår vad de menar. För visst, Jitex hade mest boll, och man tillbringade mycket tid på offensiv planhalva.

Men som jag ser det var Jitex övertag skenbart. Vittsjö såg hela tiden ut att ha bra kontroll i defensiven. De låg ganska lågt med sin backlinje, samtidigt som målvakten Loes Geurts jobbade långt ut.
Därmed lämnade man inga ytor för Jitex att sticka in bollen på. Dessutom kontrade skånskorna effektivt. Vittsjös kontringsspel kändes klart farligare än Jitex uppställda anfallsspel.

Vittsjös mittbackar

Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher

Vittsjös mittbackspar Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher är grymt starkt. De båda kompletterar varandra perfekt, och i dag gick de inte bort sig någon gång. De låg dessutom tätt på Annica Sjölund, vilket är viktigt mot Jitex.

Dessutom är Danesha Adams ett fynd. Den starka forwarden vinner bollar, håller i dem – och ser till att få upp laget. Dessutom har hon ibland kraft att gå på egna anfall. En klasspelare.

Lagkaptenernas kamp

Sofie Andersson och Sofia Karlsson

Och så har man Sofie Andersson som spjutspets. I dag gjorde lagkaptenen kanske inte sitt livs match. Men hon sprang mycket, var oftast spelbar i kontringarna – och hon pillade in ett mål. Man förstår hur viktig hon är för sitt lag.

Jag lämnade Ramnavallen i mars med känslan av att Vittsjö var botten. I dag såg jag en tänkbar medaljkandidat.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Helgens hetaste matcher spelas i EM – och på Valhalla

De närmaste veckorna är det av någon anledning mycket fokus på herrfotboll. I dag har det spelats två EM-matcher, och båda har varit högst sevärda. Kul.

När det gäller damfotbollen har det inte varit så många heta matcher de senaste dagarna. De båda stora ligorna på kontinenten, tyska Frauen-Bundesliga och franska Feminine Division 1, är båda avslutade.

Av de stora europeiska ligorna är det alltså bara damallsvenskan som pågår. Eller visst, den engelska FA Womens Superleague – WSL – är i gång. Men då den spelas utan svenska spelare i år har jag inte haft så hårt fokus på den.

Utanför Europa kikar jag som bekant en hel del mot Japan och Nadeshiko League. Men i övrigt finns det inte så många intressanta ligor.
De båda i USA, W-League och WPSL Elite League, kunde ha varit spännande. Men båda känns oöverblickbara, och deras klass är i högsta grad svårbedömd.

Så vad spelas det då för intressanta dammatcher i helgen? Jo, huvudnumret är förstås söndagens damallsvenska möte på Valhalla mellan Göteborg och Tyresö. Det är en absolut måstematch för GFC. Och den tv-sänds 14.00 – missa inte. Tyresö känns som favoriter, men jag tror att TFF:s försvarsspel borde passa illersnabba Christen Press rätt bra. Så gardera.

Men redan i morgon spelas en spännande match i damallsvenskan på Valhalla, nämligen Jitex–Vittsjö. Jag tippade ju inför serien att Jitex skulle bli det stora skrällaget, och placerade dem på femte plats i min tabell. De har motsvarat mina förväntningar, men är ju bara seriens näst största skräll. Den största är förstås morgondagens motståndare.
Det är sådana här matcher som brukar kallas sexpoängsmatcher.

Linköping var min guldfavorit. De har med rätta varit vårens mest sågade lag. Men faktum är att de bara ligger tre poäng bakom Göteborg och Kristianstad – som båda fortfarande nämns som guldkandidater.
Linköping möter Djurgården hemma på söndag, och bör kunna ta årets tredje trepoängare. Övriga söndagsmatcher är AIK–Umeå, Piteå–Kristianstad och Kif Örebro–LdB FC Malmö. Där tror jag på tre bortasegrar. Fast matchen i Piteå garderas med kryss…

I övrigt är det seriefinal i Nadeshiko League på söndag, då tvåan NTV Beleza tar emot ledande Inac Kobe Leonessa.

I Danmark säkrade Bröndby i veckan dubbeln genom att vinna cupfinalen. Men man spelar ändå en huvudroll i morgondagens avslutande omgång av 3F-slutspelet. För där avgörs vilka av Fortuna Hjörring och Skovbakken som blir tvåa och får spela i Champions League till hösten.
Fortuna ligger före på målskillnad, men spelar borta mot just Bröndby. Samtidigt tar Skovbakken emot BSF (Ballerup-Skovlunde). Det kan bli ett drama.

Slutligen en koll mot norska toppserien, där mötet mellan fyran Klepp och trean Arna-Björnar är helgens mest intressanta. I övrigt ställs topplagen mot lag från undre halvan, vilket bör innebära genomgående segrar för topplagen.
Obesegrade Stabaek leder serien en poäng före LSK (Lilleström) och tre före Arna-Björnar. I skytteligan har Stabaeks Ada Stolsmo Hegerberg redan gjort 14 mål, vilket gör att hon leder med tre före Lilleströms Cecilie Pedersen.
Hegerberg är för övrigt en stor talang. Hon är född i juli 1995, vilket innebär att hon alltså fortfarande bara är 16 år.

Slutligen så var det trevligt att få lite positiv feedback på inlägget Punkterad fotboll i betyg till damfotboll.coms granskning i bloggen Nilssons Nyanser. Jag tackar för de fina orden, och konstaterar att det finns ett par riktigt bra svenska damfotbollsbloggar. Anders Nilssons är definitivt en av dem.

Jaja. Nu får det vara slut på fjäskandet…
Dags att gå och lägga sig. En fotbollshelg med grymt stor potential väntar. För det går ju faktiskt att hinna med både damallsvenskan och EM…

Här är äntligen de utlovade bilderna på USA

USA:s OS-lag är på plats i Göteborg, vilket du kan se i det här inslaget. På lördag kommer de att se Jitex ta emot Vittsjö, och sedan väntar ju trenationsturneringen mellan Sverige, USA och Japan från och med nästa helg.

Jag har ju sedan länge lovat ett andra bildspel på amerikanskorna. Jag är inte alltid blixtsnabb, men till slut infriar jag mina löften. Och nu är det dags.

Det första bildspelet på USA tog jag för övrigt i Frankfurt, inför VM-finalen i fjol. Det går att se här.

Dagens bilder är alltså inte tagna i dag, utan den 6 mars på Ferreiras stadion just utanför Albufeira på portugisiska Algarvekusten. Det var där USA tränade dagen innan 4–0-segern mot Sverige i Algarve cup i våras.
På bilderna ses Pia Sundhage, Hope Solo, Ashlyn Harris, Meghan Klingenberg, Heather Mitts, Whitney Engen, Kelley O’Hara, Heather O’Reilly, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Sydney Leroux, Stephanie Cox, Becky Sauerbrunn, Lori Lindsey, Tobin Heath, Amy Rodriguez och Lauren Cheney.
Håll till godo.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Eftersom mina tidigare bilder på USA:s landslagsspelare har lockat besökare från hela världen till bloggen tänkte jag även köra en kort introduktionstext på engelska:

In English:
These pictures showing the US Soccer WNT (Womens National Team) are taken on march 6th at the Fereiras Stadium just outside Albufeira in Portugal. The WNT were there for the Algarve Cup 2012.
The pictures are showing coach Pia Sundhage and the following players: Hope Solo, Ashlyn Harris, Meghan Klingenberg, Heather Mitts, Whitney Engen, Kelley O’Hara, Heather O’Reilly, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Sydney Leroux, Stephanie Cox, Becky Sauerbrunn, Lori Lindsey, Tobin Heath, Amy Rodriguez och Lauren Cheney.

It was the day after the game there USA lost to Japan, and the day before the victory against Sweden. Some players like Christie Rampone, Alex Morgan, Abby Wambach and Shannon Boxx were not attending the training session because they had played 90 minutes the day before.

If you want to se more pictures of the US Soccer WNT I also took a lot of photos of them in Frankfurt two days before the World Cup final last year. See them on this link.

Punkterad fotboll i betyg till damfotboll.coms granskning

I dag har sju av åttondelsfinalerna i Svenska cupen spelats.
De har gjort det i skymundan. Delvis för att cupen inte förtjänar bättre.

Men det här inlägget skall bara delvis röra cupen. Mest skall det handla om bevakningen av damfotbollen, och framför allt om hemsidan www.damfotboll.com.
Sidan är viktig för sporten, det är ingen tvekan om det. Mest för att den har flest läsare, och klart största genomslag av alla damfotbollssajter.

Men jag har tidigare skrivit om att jag tycker att damfotbollens viktigaste informationskanal ofta mer är en fansida än en kritiskt granskande journalistisk produkt. Och det är beklagligt.

Det är nämligen alldeles för mycket hejaklack, och för lite ifrågasättande. Följden är ofta alldeles för mesiga rubriker. Viljan till granskning av förbund och klubbar har förstås inte ökat sedan EFD (Elitföreningen damfotboll) gått in som sponsor av sidan. Det hjälper inte heller att klubbledare själva får skriva om sina lag.
Sidan har dock även flera duktiga skribenter, som skulle kunna stå för mer granskande texter. Och där finns även potentiella krönikörer – om de skulle få chansen.

Vid förra cupomgången gjorde damfotboll.com just ett försök till att vara kritisk. Det kunde ha varit bra och nödvändigt. Det var det inte.
Tvärtom gjorde man ett pinsamt magplask. Udden riktades nämligen åt helt fel håll.

I stället för att skärskåda cupen, och den fiaskostämpel som den har i år, så var granskningen en jämförelse av hur media bevakar matcher i damernas cup och i herrarnas allsvenska.
Jag tar det igen. Man gav sig på media för att det var klart mycket större bevakning av matcherna i herrarnas allsvenska än i damernas cup.
Hur tänkte man där?

Media fick IG av damfotboll.com.
Jag kontrar självklart med att ge damfotboll.coms artikel lägsta möjliga betyg – alltså en punkterad fotboll.

För det finns så mycket att granska i och kring damfotbollen. Så många viktiga artiklar som skulle kunna skrivas.
Men en jämförelse mellan mediebevakningen av IFK Kalmar–Kristianstad (346 åskådare) och Kalmar FF–Helsingborgs IF (7026 åskådare) är onödig, och kontraproduktiv.
För den bygger ju på ett så huvudlöst feltänk att den inte går att ta på allvar.

I princip alla medier är vinstdrivande företag. Vi livnär oss på att bevaka sådant som folk vill läsa om, titta på eller lyssna på.
I Malmö är det förstås orimligt för Sydsvenskan att skriva lika mycket om Stattena–LdB FC Malmö (210 åskådare) som de gör om Malmö FF–Elfsborg (17243 åskådare).
Tvärtom är det ju så att MFF intressemässigt borde få 82 artiklar innan LdB FC får sin första. 82.

Kom ihåg att det inte är medias uppgift att locka folk till arenorna. Det ansvaret vilar på klubbarna, och på förbundet.
Så fixa bara så att damernas Svenska cup lockar 5000–20000 åskådare på matcherna. Då blir det garanterat gott om mediautrymme…

En mycket viktigare granskning hade som nämnts varit att reda ut varför Svenska cupens status är så låg. I år har exempelvis hälften av division I-lagen valt att avstå cupen. Och publiksiffrorna är ganska genomgående usla.

Men när klubbarna inte vill vara med. Och publiken inte är intresserad, då kastas skiten på media för att de inte bevakar ointressanta matcher. Logiskt.

Jaja. Det har ju spelats sju åttondelsfinaler i dag. Och det är ju från och med den här omgången som det börjar bli lite sportsligt intressanta matcher.
Det var fyra damallsvenska möten. Först vann Umeå med 1–0 i Örebro efter ett mål på övertid av Elin Landström. Sedan slog Kristianstad ut Linköping på hemmaplan med 2–1 efter mål av Kosovare Asllani (straff) och Alice Nilsson samt reducering av Jonna Andersson.
AIK ledde hemma mot Piteå efter mål av Hanna Folkesson. Men Erika Karlsson kvitterade. Och på övertid såg Josefin Johansson och Hanna Pettersson till att det blev Piteseger.
Slutligen vann Tyresö Stockholmsderbyt mot Djurgården med 3–1. Marta gjorde två mål, och Emilia Appelqvist ett. Jessica Landström blev Djurgårdens målskytt.

Mallbacken vann det enda rena division I-mötet, 2–0 mot Sundsvall. Slutligen avancerade Göteborg och Malmö till kvartsfinal via säkra segrar mot lag från lägre divisioner. Anna Törnqvist och Sarah Storck var tvåmålsskyttar för LdB.

Fast enligt SVT:s målservice var det Jane Törnqvist som var Malmös ena tvåmålsskytt. Det var ju inte så påläst. Kan vi kanske enas om att även ge den rapporteringen ett IG?

Nu är guldet helt klart för Sofia Jakobsson

Jag har ju i och för sig redan gratulerat Sofia Jakobsson för segern i den ryska ligan. Men då var det bara i praktiken klart.

I dag blev guldet däremot helt klart. Och svenskan visade återigen vägen för sitt Rossiyanka. Hemma mot Ryazan gjorde Jakobsson 1–0 i 48:e minuten. I 81:a ökade Cristiane på till 2–0 – vilket blev segersiffrorna.

28 omgångar skall spelas, som som synes i tabellen, så har nu Rossiyanka en ointaglig ledning:
1) Rossiyanka     25 matcher, +62, 65 poäng
2) Voronezh        24 matcher, +42, 50 poäng
3) Zorkij              25 matcher, +22, 48 poäng

Så grattis igen, Sofia Jakobsson.

Jakobsson är för övrigt ett föredöme inom damfotbollen när det gäller marknadsföring. Hon twittrar, har en egen hemsida med blogg samt en utmärkt facebooksida.
Med tanke på hur usla alla medier – inklusive damfotboll.com – är på att rapportera om våra utlandsproffs så är det kanon att Sofia Jakobsson själv tillhandahåller så mycket information. Det är definitivt värt en guldstjärna.

Till sist vill jag passa på att slå mig själv för bröstet. Med väldigt få undantag är det i den här bloggen man först kunnat läsa resultat och speltid för våra proffs i Tyskland, Frankrike, Ryssland och Italien.
Det är jag förstås på sätt och vis väldigt stolt över. Och extra kul att svenskor vunnit guld i tre av nämnda länder.

Samtidigt är det så att flera gånger har jag först lagt upp infon dagen efter matcherna. Och då är det förstås beklagligt att ingen annan visat intresse att hinna före med att uppmärksamma våra landslagsstjärnors framfart. För Jakobsson, Lotta Schelin, Antonia Göransson med fler är ju faktiskt våra allra största svenska affischnamn inom damfotbollen. Och jag tycker tveklöst att spelarna är värda bättre mediabevakning än vad de får.

Så här blir OS-truppen

I går tog Thomas Dennerby ut 22 spelare till trenationsturneringen mot USA och Japan. Det blev som väntat inga skrällar. Och de uttagna är förstås de 22 spelare som förbundskaptenen har tänkt att ta med sig till OS.

För utöver de 18 anmälda spelarna skall man ju ta med sig fyra reserver, som inte officiellt ingår i truppen, men som skall vara på plats för att hoppa in vid skador.
Den typen av reserv som Göteborgs Christen Press är hos USA. Till skillnad från Dennerby har ju USA:s förbundskapten Pia Sundhage redan offentliggjort sin trupp.

Men som sagt, Dennerby har ju nu gjort klart vilka 22 spelare han väljer mellan. Och kan bara Johanna Almgren ge ett hyfsat formbesked de här kommande veckorna så kommer truppen att se ut så här:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
2) Sofia Lundgren

Backar
3) Annica Svensson
4) Stina Segerström
5) Sara Thunebro
6) Linda Sembrant
7) Emma Berglund
8) Malin Levenstad

Mittfältare
9) Nilla Fischer
10) Caroline Seger
11) Lisa Dahlkvist
12) Marie Hammarström
13) Johanna Almgren
14) Antonia Göransson
15) Sofia Jakobsson
16) Kosovare Asllani

Forwards
17) Lotta Schelin
18) Madelaine Edlund

Reserver blir: Kristin Hammarström, Lina Nilsson, Susanne Moberg och Jessica Landström.

Jag har ju tidigare ifrågasatt uttagningen av Edlund. Det man förutom det kan ha synpunkter på är att det inte är någon forward bland reserverna. Samt att inte formstarka spelare som Lisa Ek eller Sofie Andersson ens fått chansen att visa upp sig. Men som en annan bloggare konstaterade fanns de sannolikt inte med i den stora bruttotrupp som man var tvungen att lämna in i vintras. Och därmed kunde Dennerby inte ta med dem ens om han varit sugen på det.

Sista truppen innan OS – får Johanna Almgren chansen?

I morgon tar Thomas Dennerby ut truppen till trenationsturneringen mot USA och Japan.

Det är sista truppen innan de 18 OS-spelarna skall presenteras den 27 juni. Alltså kan vi i morgon få indikationer på hur det svenska OS-laget kan komma att se ut. Fast räkna inte med några skrällar typ Lisa Ek eller Sofie Andersson.
För jag antar att nämnd duo inte finns med på den lista över tänkbara OS-spelare som skulle lämnas in i vintras. Och alltså är de inte heller aktuella för landslaget innan spelen.

Mest intressant på förhand är väl om Göteborgs Johanna Almgren kommer med, eller inte. Hon har ju inte spelat någon hel match sedan första Champions League-kvartsfinalen borta mot Arsenal i mars. Men hon var i grym form i våras, och jag tyckte att jag såg positiva tendenser även i gårdagens match i Malmö – där Almgren spelade 84 minuter.
Personligen tycker jag att hon borde finnas med i truppen. Och jag tror att Dennerby väljer att ge henne en ärlig chans att få visa upp sig en gång till innan mästerskapet.

Annars är väl frågan om vem som blir andremålvakt mest intressant rent truppmässigt. I övrigt börjar uttagningen kännas ganska klar. Men i målvaktsfrågan får vi sannolikt inget svar i den här truppen. För jag räknar med att Dennerby tar ut tre målvakter i en drygt 20 spelare stor trupp – och låter vissa frågor förbli obesvarade fram den 27 juni.

Harder till Linköping – det måste vara en kanonvärvning

Ser på damfotboll.com att danska supertalangen Pernille Harder kommer till damallsvenskan och Linköping i augusti.

Jag har i och för sig bara sett Harder vid två tillfällen det senaste året. Men båda var i matcher mot Brasilien. Och båda gångerna utmärkte hon sig rejält. Ja, hon var till och med dominant. Och då var ändå en viss Marta med på planen.
Här är en länk till min text om den ena matchen.

Jag noterar att många tycker att Linköping i första hand behöver förstärka sitt försvar. Och så är det väl. Men spelare som Pernille Harder finns det alltid plats för i alla lag.

Så grattis Linköping. Och grattis damallsvenskan.

Högt försvar är ett högt spel

Jag har tidigare vid något tillfälle ifrågasatt den taktiska kompetensen i damallsvenskan.
Senast gjorde jag det när Linköping spelade huvudlöst på Valhalla mot Göteborg.

Framför allt är det ett alldeles för högt försvarsspel som jag vänder mig mot.
Min uppfattning är att damlagen på elitnivå är betydligt mer ovilliga att backa hem och krympa ytor än herrlag på motsvarande nivå.

Att spela taktiskt verkar närmast fult i damallsvenskan.

Jämför med typ den spanska herrligan. Där ser man ytterst sällan något lag ställa sig högt med sin backlinje mot Barcelona eller Real Madrid.
I damallsvenskan trycker huvuddelen av lagen upp sin backlinje så högt man bara kan. Ofta flyttar man upp även då laget inte sätter någon extrem press på motståndarnas bollhållare.

I går var det Göteborg som gick i fällan. Lagets försvarsagerande vid Malmös 2–1-mål var väldigt långt ifrån imponerande.
GFC tryckte upp backlinjen rejält när Malmö hade inkast några meter in på egen planhalva. Bollen kastades in i mitten, där Sara Björk Gunnarsdottir vände upp och bara skickade in bollen på Göteborgs planhalva.
Bakom Göteborgs backlinje fanns en ocean av yta. Förstås ett drömscenario för en blixtsnabb spelare som Ramona Bachmann. Att sedan även Kristin Hammarström stod kvar på backlinjen gjorde inte Göteborgs agerande vassare.

Så lätt skall det inte gå att göra mål på ett av Sveriges bästa lag.

Vid en titt på den damallsvenska tabellen kan man nu konstatera att Tyresö, Malmö och Vittsjö har gjort ett ryck.
Med tanke på skadesituationen i Malmö är det nu upplagt för Tyresö. Om den klubben inte imploderar av alla sina interna problem.
För Vittsjö kan väl inte vara ett hot i längden…

På den undre halvan tog Umeå och Linköping välkomna trepoängare, och skapade andrum. För LFC var nog Lisa De Vanna:s tre mål den mest välkomna nyheten. Att dessutom Manon Melis gjorde det fjärde gjorde inte saken sämre.
Att klubben byter tränare är ju anmärkningsvärt. Denise Reddy verkar nu vara helt bortkopplad. Det innebär att vi numera bara har en kvinnlig tränare i serien. Tråkigt.

Den kvinnliga tränaren finns ju i Kristianstad. Elisabet Gunnarsdottir:s lag kallades innan säsongen för seriens kanske starkaste hemmalag. Efter åtta omgångar har man bara vunnit en match – och tagit fyra poäng – på hemmaplan. Däremot har det blivit tre segrar och nio poäng i Stockholmsområdet. Visst är väl det anmärkningsvärt?

Dagens match mellan Jitex och AIK känns grymt viktig. Blir det hemmaseger har alla lag utom Kif Örebro skapat ett hyfsat stabilt avstånd ner till AIK och Djurgården under nedflyttningsstrecket.

* Så till en kort internationell utblick. I Italien vann Brescia cupfinalen mot skrällgänget Napoli med 3–2 efter förlängning.

* I norska Toppserien gjorde Isabell Herlovsen tre av målen när Lilleström vann derbyt mot Vålerenga med hela 6–0. LSK är därmed tvåa i tabellen, en poäng bakom Stabaek.

* I japanska Nadeshiko League vann mästarinnorna Inac Kobe Leonessa toppmötet med Urawa Reds Ladies med trygga 3–0 inför 5101 åskådare.
Alla tre målen gjordes i andra halvlek. De två första av skytteligatrean Megumi Takase och det sista av Nahomi Kawasumi. Just Kawasumi spelar fram Takase till ett av sina mål på det här klippet, där man även kan konstatera att Reds spelar i vitt.
I och med segern leder Inac ligan med två poäng före NTV Beleza, som vann sin match i helgen med 2–0 borta mot Takatsuki inför 3437 åskådare. Båda målen gjordes av delade skytteligaledaren Asano Nagasato.

* För övrigt var jag en sväng på Gårdavallen och såg 30 minuter av Dalsjöfors–IFK Norrköping i söderettan.
Radiostudion på Gårdavallen – se den här bilden – håller högsta världsklass. Eller hur?

* Till sist en notering kring frågan om världens bästa liga. Med lite skador i truppen hade svenska mästarinnorna LdB FC Malmö en målvakt och fyra juniorer på sin bänk i går. Vicemästarinnorna Göteborg har ofta svårt att få ihop fler än tre–fyra ersättare.

I Tyskland har skadedrabbade ligatrean FFC Frankfurt oftast under säsongen placerat två svenska landslagspelare på sin bänk. Och i Frankrike har superlaget Lyon startat med världslagets Louisa Necib vid sidan flera gånger på sistone. Skillnad.

Bild av en stolt och lycklig Lotta Schelin

Sliten efter en tung helg på jobbet orkar jag inte fördjupa mig i dagens matcher just nu. Men ett par länkar kan jag kosta på mig innan det är dags för bingen.

Först ut den här bildenLotta Schelin och alla Lyons troféer från årets säsong. Visst ser hon nöjd ut? Och att Schelin är på det humöret är i högsta grad positivt med tanke på sommarens OS.
Här är höjdpunkter från seriefinalen mot Juvisy. Jag såg att damfotboll.com skrev att Schelin gjorde 3–0-målet. Men som synes på bilderna har hon assist till både 1–0 och 3–0, som båda gjordes av Elodie Thomis.

Sedan är här länkar till höjdpunkter från matcherna Malmö–Göteborg, och från Linköping–Piteå.
Men det var allt för i natt. Mer om helgens matcher när jag fått sova en stund…