Har Malmö råd att ta guld i Umeå?

Jag fick en fråga via twitter om jag vet hur den ekonomiska situationen är för LdB FC Malmö just nu. Svaret är nej.

Men för två månader sedan var ju klubben 1,5 miljoner kronor back. Då sa klubbdirektör Niclas Carlnén till Kvällsposten att man hade så mycket pengar i kassan att man klarade att sköta betalningarna oktober ut.

Jag skrev här om det absurda i att SM-guldet kan hamna i ett konkursbo.

Nu, när jag återigen funderade lite över läget, så slog det mig att rent ekonomiskt så gynnas inte Malmö ett dugg av Tyresös förlust mot Djurgården. Tvärtom, faktiskt.

För har ett konkursmässigt Malmö verkligen råd att gå miste om en direkt avgörande guldmatch på hemmaplan?

Klubben skulle sannolikt gå miste om flera hundratusen kronor om man vinner mot AIK och Umeå – och därmed säkrar SM-guldet i Västerbotten.

För jag gissar att en direkt avgörande guldmatch skulle locka ett par tusen extra åskådare till Malmö IP. Och för varje tusen åskådare får man minst 100 000 kronor i extra inkomst.
Det skulle alltså bli väldigt kostsamt för klubben att säkra guldet innan den sista omgången.

Faktum är att en andraplats till och med skulle kunna vara bättre ur ekonomisk synvinkel. Jag gissar att man inte kan räkna med så många extra sponsorer bara för att man tar guld. Och blir man tvåa slipper man att betala ut eventuella guldbonusar till spelare och ledare. Och man får ändå spela i Champions League nästa år.

Det här med Malmös ekonomi gör att jag faktiskt inte unnar klubben att bli svenska mästarinnor. Man kommer att ta guld med hjälp av spelare som man egentligen inte har råd att betala för.
Att klubbar har dålig ekonomi kan man i och för sig förstå. Men när klubbdirektör Carlnén sa så här i augusti sjönk han och klubben i mina ögon:

“Jag kan inte bortse från risken att vi går i konkurs. Men i så fall ska vi göra det med ett SM-guld.”

Det var ett sällsynt ansvarslöst uttalande. Ett uttalande som gör att man inte kan känna speciellt mycket sympati med LdB FC Malmö.

Fast å andra sidan har den andra guldkandidaten, Tyresö, också agerat i högsta grad oetisk under hela året.
Klubbledningen hävdar utåt att sexköpsdömde Hans Löfgren inte längre har några officiella uppgifter i klubben. Det är en väldigt illa dold lögn.

Alla som följer Tyresö kan lätt se att Löfgren i högsta grad fortfarande är aktiv kring laget.

Därmed är det också svårt att känna någon sympati för Tyresö. Så jag unnar inte heller dem att ta SM-guld.

Men det spelar ju ingen roll hur mycket jag vill se någon annan SM-vinnare än Malmö och Tyresö. För en av klubbarna kommer att höja Kronprinsessan Victorias pokal vid 15-snåret den 3 november.
Och det är ju klubbledningarna, och inte spelarna, som jag känner tveksamhet mot. Så:

Må de bästa spelarna vinna…

Tillagt i efterhand: Mer om Malmös ekonomi i det här inlägget.

Mål av Asllani och Jakobsson – men mörker för Thunebro

Dags för en genomgång av helgens fotboll runt om i världen. Där noteras tre svenskmål – två av Kosovare Asllani och ett av Sofia Jakobsson.

* Asllani gjorde sina två första mål i den franska ligan i går. Hon satte dit det första och det fjärde målet när PSG slog Toulouse med 6–0. Även 18-åriga amerikanskan Lindsey Horan blev tvåmålsskytt i matchen.

PSG:s seger hamnade dock i skymundan av Lyons 13–0-seger mot formstarka Vendenheim. För Lyon blev trion Camille Abily, Elodie Thomis och Laetitia Tonazzi tremålsskyttar, medan Laura Georges och Eugenie Le Sommer stod för vardera två mål.

Juvisy föll mycket överraskande borta mot Yzeure Allier med 1–0. Målet kom redan i fjärde minuten av Cynthia Gueheo-Djetou. Samma Yzeure som Lyon bortabesegrade med 8–0 häromveckan…

Lyon är så överlägset i Frankrike för tillfället att det nästan är löjligt. Att både PSG och Juvisy inlett ligan halvdant gör att känslan är att det knappast blir ren ligafinal i den sista omgången den här säsongen.

Lyons främsta utmanare om titeln ser ut att kunna bli Montpellier. Här är ett klipp från deras 5–0-seger mot Toulouse från förra veckan. Två av målen gjordes av Marie-Laure Delie.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

* I Ryssland går Rossiyanka på knockout. I dag tog de femte raka segern via 7–0 hemma mot CSP Izmailovo. Sofia Jakobsson satte det fjärde målet – hennes andra ligamål för säsongen.

För Linnea Liljegärd har det däremot varit en tung upptakt på Rysslandsäventyret. Först var hon inte spelklar. Och nu när hon är det så kollapsade hon.

Har ni inte redan hittat dit kan jag meddela att Liljegärd har en i högsta grad läsvärd blogg från Ryssland. Den hittar du här. Där kan man läsa om kollapsen, och mycket mer. Det är helt klart den bästa svenska spelarbloggen för tillfället.

Sara Thunebro

Sara Thunebro

* I Tyskland var det cuphelg. Jag trodde möjligen att det innebar att Sara Thunebro äntligen skulle få speltid i FFC Frankfurt. Så blev det inte. Utan vår svenska landslagsspelare fick återigen sitta kvar på bänken. Högst obra.

Ännu sämre för Thunebro var att laget överraskande förlorade reprisen på vårens cupfinal, mot Bayern München. Cupmästarinnorna vann efter straffar. Därmed har Frankfurt bara ligan kvar att koncentrera sig på. Kanske positivt för laget, men inte för spelarna. För med den extremt breda, och namnkunniga trupp som man har, så kommer många spelare att bli utan speltid. Händer inget dramatiskt måste nog Thunebro flytta på sig i vinterfönstret.

För Antonia Göransson och Turbine Potsdam blev de seger. 5–3 slutade hemmamötet med Essen-Schönebeck. Göransson spelade från start, men förblev mållös fram tills hon byttes ut efter 54 minuter. Däremot blev Genoveva Anonma tremålsskytt.

Två lag från Frauen-Bundesliga slogs ut av lag från lägre divisioner. Det var de båda nykomlingarna Gütersloh och Sindelfingen. Gütersloh föll med 3–1 mot Herforder SV. Och Sindelfingen föll efter förlängning med 6–4 mot Hoffenheim. Hos Hoffenheim gjorde Birgit Prinz comeback. Den forna storstjärnan har sagt att hon är tillgänglig för Hoffenheim om de hamnar i spelarnöd. Tydligen var det så nu.

* I England avslutade Arsenal WSL med att spela 1–1 mot Birmingham efter ledningsmål av Emily Simkins för Birmingham och kvittering av Ellen White för Arsenal. Resultatet innebär dels att Arsenal gick igenom serien obesegrade. Det innebär dels att Birmingham slutar tvåa i tabellen.

De båda lagen möts för övrigt igen på onsdag, i cupfinalen.

* I Norge känns guldstriden återigen som en kamp mellan två lag – Lilleström och Stabaek. För när Arna-Björnar och Röa spelade 1–1 i går spelade de båda klubbarna troligen samtidigt bort varandra från guldchansen.

Röa blev dessutom fråntagna två poäng i veckan, på grund av deras dåliga ekonomi. Därmed är Röa sex poäng bakom LSK, och Arna-Björnar är fyra bakom.

Lilleström (LSK) hade fem olika målskyttar när man vann med 5–0 mot Trondheim-Örn. En av de fem var kanadensiska OS-bronsmedaljören Diana Matheson. Hon och landsmanninan Rhian Wilkinson har förstärkt LSK i höst. En poäng bakom LSK återfinns Stabaek, efter gårdagens 5–1-seger borta mot Fart. Ada Stolsmo Hegerberg gjorde tre av målen, och 17-åringen leder nu skytteligan i toppserien på 24 mål – sju fler än tvåan.

* I den danska 3F-ligan är favoriterna Bröndby och Fortuna Hjörring på god väg mot slutspel. Bröndby har inlett med nio raka segrar, medan Hjörring faktiskt tappade poäng i lördags, via 2–2 borta mot bottenlaget Skjold.

Bakom de båda topplagen är det vidöppet mellan fem lag om de två andra platserna i 3F-ligans slutspel.

* I Finland har svensklaget Åland United satt lite press på mästarinnorna PK-35 Vantaa inför veckans avslutande matcher. Men vinner PK-35 i morgon mot HJK och på lördag mot ONS är guldet försvarat.

* I Italien spelade båda svenskorna 90 minuter när Bardolino Verona vann med 5–1 borta mot Torino. Matchbilder ser du här. Där noteras att Maria Karlsson spelade fram till ett av målen.

Efter tre omgångar är Bardolino obesegrade. Man är dock redan fyra poäng bakom obesegrade duon Sassari Torres och Riviera de Romagna.

Nahomi Kawasumi utbytt

Nahomi Kawasumi

* Slutligen till Japan, där Inac Kobe Leonessa gjorde ett riktigt guldryck i helgen. Man vann med 7–2 mot JEF United, samtidigt som NTV Beleza bara fick 1–1 mot Iga Kunoichi. Ett inslag från Japans sportnytt med målen från Belezamatchen, och ett par från Inacmatchen ser du på den här länken.

Ett längre inslag med höjdpunkter från Inacs 7–2-seger finns här. Ett par av målen är riktigt snygga. Inte minst Shinobu Ohno:s 2–1-mål och Nahomi Kawasumi:s skott i krysset till 4–1. På klippet ser du också Megumi Takase göra tre mål. Hon leder nu skytteligan på 17 mål, just tre före Belezas Asano Nagasato – som för övrigt gjorde sitt lags mål i den här omgången.

Inac har bara tappat två poäng på 13 omgångar, och leder nu med sju poängs marginal. Fem omgångar återstår. Och ja, det är redan klart vart guldet kommer att hamna.

Ett guld som Japan gärna hade velat vinna var det i F17-VM. Och som jag ser det har japanskorna också världens bästa F17-lag. Men efter en riktig genomklappning, och förlust med 1–0 i kvartsfinalen mot Ghana är man redan utslagna.
Japan hade inför kvartsfinalen inte släppt in något mål varken i VM-kvalet eller i gruppspelet. Det första baklängesmålet blev en gigantisk målvaktstavla. Du ser den i det här klippet.

Semifinalerna spelas i morgon, och sänds på Eurosport enligt följande: 14.00: Frankrike–Ghana och 17.00: Tyskland–Nordkorea.

Tyresö har sig själva att skylla

Lite senare än vanligt har det blivit dags att sammanfatta helgens matcher. Jag börjar förstås i damallsvenskan, där vi som bekant fick resultat som gör att LdB FC Malmös klubbledning kan lägga skumpan på kylning, och börja se över marknaden för guldhattar.

Jag kommenterade i korthet resultatet, Djurgården–Tyresö 2–0, i mitt förra inlägg. Då hade jag inte sett matchen. Det har jag nu. Här är för övrigt höjdpunkter från matchen.
Och efter det är jag ännu mer förvånad över siffrorna. För Djurgården spelade inte ens speciellt bra. De hade i och för sig en fantastisk effektivitet – och de har fått ett vasst vapen i kontringarna med Susan Varli.

Men Djurgården backade inte hem och krympte ytor. De stängde inte till kanterna. De låg inte extra tätt på Marta.
Djurgården hade inte heller en backlinje där alla överträffade sig själva, och en målvakt som gjorde sitt livs match.

Visst var Gudbjörg Gunnarsdottir duktig. Men hon tvingades inte till speciellt många kvalificerade räddningar.

För framför allt var det Tyresö som var dåligt.  Och de har inget att skylla på – mer än sig själva.
För Djurgårdens taktik var som klippt och skuren för Tyresö. Redan efter en kvart borde gästerna ha gjort tre mål. Chanserna fanns utan tvekan. Bland annat fick en oattackerad Madelaine Edlund bollen bara tre meter från tomt mål. Men landslagsforwarden lyckades inte ens få till ett avslut. Caroline Seger hade också två kanonläge, utan att få till något avslut.

Hur Tyresö som hade gjort 28 mål – fördelat på 6, 4, 5, 3, 5 och 5 – i sina sex senaste matcher i damallsvenskan plötsligt kunde gå mållöst av planen är närmast oförklarligt.

Jag häpnade över de svaga avsluten. Hur kan man ha så dålig skärpa i en guldjakt?

Jag kan tänka mig att Tony Gustavsson rejält ångrar sitt målvaktsbyte. Inte för att jag är säker på att Carola Söberg hade tagit något av de två mål som Jessica Höglander släppte in, men för att ett målvaktsbyte lätt sänder signaler till spelarna om att ”det här är en så enkel match att vi inte behöver spela med bästa laget”.

Till följd av förlusten har Tyresö inte längre chansen att vinna guldet på egen hand. Man tvingas sätta sitt hopp till att antingen AIK eller Umeå snor poäng av LdB. Det borde inte vara möjligt.
Fast AIK har ju redan slagit Malmö en gång. Och kunde Djurgården vinna mot Tyresö borde Umeå kunna vinna mot Malmö.

Fast tittar man på guldstriden så känns det som att Tyresö har den svåraste matchen. På söndag skall de spela borta mot Kristianstad på Vilans IP. Man skall göra det utan avstängda Marta. Det blir en nöt att knäcka.
Speciellt som Tyresö inte har slagit Kristianstad på de tre senaste damallsvenskan mötena. Kristianstad vann med 1–0 hemma, och fick 1–1 borta i fjol. Och skånskorna vann dessutom med 2–1 på Tyresövallen i våras.

Det om Tyresö. Över till serieledarna LdB FC Malmö. På väg till Gamla Ullevi för att bevaka Gais–Elfsborg hann jag stannat till på Valhalla IP för att se den andra halvleken av Göteborg–Malmö.

Jag kom bara någon minut efter att Ramona Bachmann hade lobbat in det här superläckra målet. Det är verkligen ett klassavslut.

Underhållningsmässigt var den andra halvleken inte mycket att hurra för. Det hindrar inte att jag blev imponerad av Malmö. De visade nämligen hög kompetens i att spela på en ledning.

För det var Göteborg som hade mest bollinnehav. Men Malmö låg tryggt i sina positioner, och släppte inte till en enda farlig målchans. Mästarlaget har en utmärkt målvakt i Thora Helgadottir och en väldigt stabil backlinje. Men framför allt har Malmö elva spelare som arbetar stenhårt för varandra i alla situationer.

Som jag ser det leder Malmö guldracet för att de har fler vinnarskallar än Tyresö. Fler spelare som är beredda att offra både det ena och andra för att vinna matcher.

Vi som njuter av uppoffrande försvarsspel blir lyckliga varje gång vi ser Sara Björk Gunnarsdottir. Vilken fajter isländskan är. Vilken underbar fajter. Hennes statistik för mål och assist är inte lika vass som i fjol, men hennes betydelse för Malmö mäts inte i mål.

Nu tror jag stenhårt på nytt guld till Malmö. Men vad vet jag? Jag trodde ju på Linköping inför serien…

Sarah Michael

Så till bottenstriden. Där kändes det som att AIK och Djurgården tog väldigt viktiga segrar i lördags. Segrar, som gjorde att lagen på allvar var med i kampen om nytt kontrakt igen.
Men efter att Sarah Michael skjutit hem tre nya poäng till Kif Örebro i går så mörknade det rejält för Stockholmslagen igen. Rejält.

Vlora Bajraktaraj

Slutligen en riktigt tråkig nyhet – igen. I matchen Vittsjö–Kif Örebro verkar Vlora Bajraktaraj har dragit av korsbandet i ena knät. Hon skulle i så fall vara spelare nummer 16 i årets damallsvenska att drabbas av den allvarliga knäskadan. Det verkar inte finnas någon ände på korsbandseländet…

Den såg jag inte komma…

Djurgården slog Tyresö med 2–0. Nej, den såg jag inte komma… Inte ens nära.

Även om AIK har slagit Malmö tidigare i år, så var det här årets i särklass största skräll i damallsvenskan.
Jag gissar att tvåmålsskytten Jessica Landström kan bli aktuell för LdB FC:s guldfest i november – om det blir en sådan.

Nu har Malmö saken i helt egna händer. Segrar mot Göteborg, AIK och Umeå i de tre kommande matcherna, och den avslutande omgångens möte med Tyresö är betydelselöst.

Fast Malmö skall vinna de där tre matcherna också. På pappret är förstås den i morgon den klart svåraste. Gissa om Tyresös supportrar kommer att hålla tummarna för Christen Press och de andra GFC-spelarna i morgon.

Göteborg och Bergen i fokus i helgen

Det förra inlägget har redan skapat lite debatt. Och ämnet är väldigt intressant. Så intressant att jag inte hinner gå vidare just nu – för strax skall jag till Borås Arena och bevaka en Elfsborgsträning.

Men förhoppningsvis hinner jag gå på ämnet igen redan i kväll.

Annars väntar en ganska intressant fotbollshelg. För den damallsvenska toppstriden är morgondagens möte på Valhalla, mellan Sveriges båda Champions League-lag, Göteborg och Malmö, förstås den hetaste matchen. Jag såg deras cupmöte för ett tag sedan, och då vann ju Göteborg. Fast Malmö mönstrade inte bästa lag från start. När skånskorna fick in sina ordinarie spelare var de klart bättre, och jag tror på bortaseger med ett eller två mål.

TV-matchen den är omgången går i dag (14.00) mellan Djurgården och Tyresö. Och den lär väl sluta med Tyresöseger med fem–sex måls marginal.

I bottenstriden måste AIK slå Jitex i dag för att ha något att spela för i de sista omgångarna. Det kan gå. Men Jitex är ändå favoriter, mest för att AIK haft så förtvivlat svårt att vinna mot lag på tabellens undre halva.

Vid en snabb avskanning av övriga ligor i Europa så spelas det inte så speciellt många intressanta toppmöten den här helgen. I Tyskland är det cuphelg, i Frankrike ställs alla fyra topplagen mot sämre motstånd och i England är det redan avgjort.

Visst har man lyckats lotta ihop ett par heta cupmatcher i Tyskland, med Turbine Potsdam–Essen-Schönebeck och reprisen på vårens final, Bayern München–FFC Frankfurt, som de två klart mest intressant. Men det är nog ändå i Norge helgens match spelas. Mötet Arna-Björnar–Röa i morgon 16.00 avgör vilket av lagen som på allvar kommer att vara med i guldstriden framöver. Eller ja, vid oavgjort förstör båda lagen för varandra.

Nej, jag blir inte upprörd

Den här artikeln i Sydsvenskan om startpengar i Champions League gjorde många fotbollstjejer upprörda i torsdags.

Skribenten Max Wiman skriver att ”det är omöjligt att inte uppröras”.

Jag har läst artikeln tre gånger. Men jag blir inte upprörd.

Visst är det en sanslös skillnad mellan startpengarna i herrarnas och damernas Champions League. Uefa ger herrlagen en 430 gånger högre summa än damlagen. 430 gånger.
Vid en första anblick sticker det i ögonen. Absolut. Men som jag ser det är det en rättvis skillnad. För den bygger på tillgång och efterfrågan.

Och efterfrågan på damfotboll är inte större än så här. Tyvärr.

Framför allt ligger den gigantiska skillnaden i tv-pengar. Kan damerna få in ett par miljarder kronor på att sälja tv-rättigheterna till Womens Champions League så lär de få rikligt med startpengarna i WCL också framöver.

Men vi är långt därifrån. Titta bara på situationen i Sverige. Samtliga herrmatcher i Champions League går att se på tv. Flera kanaler bjuder över varandra för att få sända. Och tittarna köper dyra betalkanaler för att få chansen att följa de bästa lagen.

Damernas turnering är det ingen helsvensk kanal som är intresserad av, trots att sändningsrätten lär gå att köpa för en struntsumma.
Några matcher visas i och för sig på Eurosport, men det är Tyskland som bestämmer där, och således tyska lag som visas i första hand. Och jag har inte hört någon som rasat för att den inte fick se exempelvis Potsdam–Standard Liege på svensk tv. Har du?

Tyvärr är det ju även så att tjejerna själva hellre ser herrcupens matcher.

Så länge som det är så har jag väldigt svårt att bli upprörd över att det är gigantisk nivåskillnad på startpengarna i turneringarna. Det är ju tvärtom högst rimligt att de som drar in pengarna till Fifa och Uefa också får dela på dem.

Och den bittra sanningen är att herrarnas Champions League som produkt är 430 gånger mer attraktiv än damernas för tillfället.

Men så behöver det inte vara i framtiden. Inte om damfotbollen kan erbjuda en mer attraktiv produkt.
Ett lätt sätt att öka attraktionskraften på WCL är att göra matcherna jämnare. För att uppnå det måste man släppa in fler lag från de stora nationerna. Med fyra lag vardera från Tyskland, Frankrike, Sverige och Ryssland, och vardera tre från England, Italien, Danmark och Norge skulle turneringen kunna vara intressant redan i 16-delsfinalerna.

Men förs ens den diskussionen?

Sedan återkommer jag till min uppfattning om att spelet skulle bli mer tekniskt och publikvänligt om man minskade dels bollstorleken, dels storleken på målburarna.
De åsikterna har jag dock fört fram ett par gånger tidigare, vilket gör att jag inte tänker utveckla de mer här.

Som sammanfattning så kommer jag att vara rejält upprörd om inte pengarna delas lika mellan könen den dag när damfotbollen erbjuder en produkt som säljer lika bra som herrfotbollen. Men i dag orkar jag inte bli det minsta upprörd.

Inte ett korsband till…

Umeå IK:s Linda Molin blev årets 15:e spelare i damallsvenskan att drabbas av en korsbandsskada. Hon skadades på träning i veckan. Läs mer här.

Alltså 15 – bara under det här kalenderåret. Nu har tio av seriens tolv lag spelare som är borta från spel till följd av skadade korsband. Bara AIK och Djurgården är förskonade. Listan över de 14 spelare som tidigare drabbats finns här.

Vid i princip varje skadetillfälle har jag ifrågasatt hur lagen tränar styrka och balans i musklerna kring knäna.

Nu i veckan har fler tagit upp frågan. Först hade damfotboll.com den här utmärkta artikeln. Jag har ofta kritiserat damfotboll.com för att undvika tuffa ämnen, men här imponerar de. Kul.

Och i går följde även Radiosporten upp skadeeländet. Här är en länk till det inslaget.

Det är förstås jättebra att ämnet kommer upp till diskussion. För jag tror att många både ansvariga tränare och fystränare är i behov av vidareutbildning i frågan.

Det blir ett svenskmöte i åttondelen

Formstarka Cristiana Girelli frälste svensklaget Bardolino Verona sent i går kväll. Forwarden gjorde alla tre målen när det italienska laget vann hemma mot Birmingham med 3–0, och därmed avancerade till åttondelsfinal i Champions League.

Birmingham dominerade stort hemma i förra veckan, och deras segersiffror då – 2–0 – var i underkant. Jag har inte sett returen, men enligt vad jag förstått var engelskorna bättre, rent spelmässigt. Men Stephanie Öhrström höll Veronas mål tomt från påhälsning, och så fixade Girelli fullträffarna framåt. När segermålet föll blev det sådan glädje i Veronas lag att tre spelare rusade in från bänken för att fira. Samtliga tre fick varsin varning med sig av planen…

Verona ställs nu mot Malmö i nästa omgång. Alltså ett rent svenskmöte.

För våra båda svenska representanter vann som väntat sina returmatcher ganska säkert. Malmö mönstrade en ung elva, men körde ändå över ungerska MTK Hungaria med hela 6–1. Elin Rubensson och Sofia Anker-Kofoed blev tvåmålsskyttar för LdB.

Göteborg vann med 3–0 hemma mot serbiska Spartak Subotica. Där blev Olivia Schough tvåmålsskytt. Se hennes båda mål, och även det tredje gjort av Christen Press, i det här klippet. Göteborg får precis som i fjol möta danska Fortuna Hjörring i åttondelsfinal.

Veronas seger mot Birmingham var en liten skräll – mest med tanke på hur det såg ut i den första matchen. Dock var Verona seedat i den tvekampen.

Två oseedade lag har säkrat avancemanget till åttondelsfinal. Att norska Stabaek skulle vara det ena var inte oväntat – eftersom de hade med sig en 2–0-ledning till returen i Köpenhamn. Det blev nu 3–3 på Bröndby Stadion efter att Ada Stolsmo Hegerberg, Leni Kaurin och Ingvild Stensland gjort de norska målen. För Stabaek väntar nu segraren mellan Juvisy och FC Zürich i nästa omgång.

Den riktigt stora skrällen hittills i sextondelsfinalerna har rumänska Olimpia Cluj stått för. Efter förlängning nådde de 2–2 borta mot österrikiska Neulengbach, vilket gav avancemang på fler bortamål. Båda mötena slutade 1–1 efter ordinarie tid. Alexandra Lunca blev Clujs hjältinna. Hon gjorde båda lagets mål på Wienerwaldstadion i Neulengbach.

Annars blev det som väntat avancemang för Turbine Potsdam, Lyon och Torres Calcio i går.

På svenskfronten så spelade Maria Karlsson och Öhrström hela matchen för Bardolino Verona. Som tur är verkar det inte vara någon fara med Antonia Göransson, för hon startade för Potsdam. Däremot fanns inte Lotta Schelin med i Lyons trupp.

* Slutligen till Frauen-Bundesliga. För på förmiddagen i går såg jag FFC Frankfurts hemmamöte med nykomlingen Gütersloh. Trots att nye Frankfurttränaren Philipp Dahm lät flera tidigare bänkade spelare vara med i dag så fick inte Sara Thunebro någon speltid. Vår svenska landslagsback har inte fått spela en enda minut sedan Dahm tog över. Illavarslande.

Själva matchen slutade 1–1, och var intressant. Minns att jag i helgen i högsta grad ifrågasatte hur Umeå spelade på bortaplan mot Tyresö. De borde ha kollat in hur disciplinerat som pigga nykomlingen Gütersloh agerade i Frankfurt.

Visst hade gästerna en massa tur – och en fantastiskt bra målvakt i Tessa Rinkes. M tur förtjänar man. Och det var en fröjd att se hur man hela tiden hade minst åtta spelare på försvarssida, och hur effektivt man krympte ytorna centralt. Trots det såg Frankfurt ut att vinna efter mål av Sandrine Bretigny.
Men Gütersloh fick jackpot när Maren Wallenhorst kunde trycka in en retur efter lagets enda hörna – i minut 89…

Men taktiskt tänkande, disciplin och hårt arbete är ofta enda sättet för underdogs att knäcka storlagen. Höjdpunkter från skrällen ser du förresten här.

Tysklands nationaldag…

I mitt senaste inlägg ifrågasatte jag dagens tidiga matcher i Tyskland. Och jag ställde frågan: hur kan klubbarna locka publik med sådana avsparkstider?

Svaret kom omgående. Det visade sig vara Tysklands nationaldag i dag…

Så här står jag med lång näsa…

Fast så lätt ger jag mig ändå inte. Jag ställde nämligen frågan om matchtiderna i Tyskland eftersom jag sett ganska många udda matchtider i Frauen-Bundesliga.

27 matcher startar 11.00 på söndagar, och där undrar jag om det verkligen är en fullträff ur publiksynpunkt?
Att de matcher som direktsänds på DFB-tv går på förmiddagen kan jag förstå, eftersom man vill ha minsta möjliga konkurrens om tv-tittarna. Men det spelas ju även ett tiotal icke tv-sända matcher på söndagsförmiddagar. Varför?

Och det är fler onsdagar än i dag som det spelas tidiga matcher. Även nästa onsdag spelas två matcher på eftermiddagen, nämligen: Wolfsburg–Freiburg (15.00) och Potsdam–Bad Neuenahr (16.00). Onsdagen den 31 oktober spelas en match på eftermiddagen – Bad Neuenahr–Bayern München, 14.00. Och onsdagen den 14 november startar Potsdam–Freiburg 16.00.

Det finns kanske naturliga förklaringar till de tiderna också. Fast det kan väl bara vara nationaldag en gång om året…

Varför så tidig avspark i Tyskland?

Som bekant är det Champions League-vecka – både för herrar och damer. I Women’S Champions League spelas nio matcher i morgon, och sex på torsdag. Den sista 16-delsfinalen (Prag–Sarajevo) får vi däremot vänta på ända tills nästa torsdag.

De seedade lagen började på bortaplan. Och åtta av dem avgjorde direkt. De lag som vi redan nu kan räkna in i åttondelsfinalerna är Lyon, Potsdam, Malmö, Rossiyanka, Röa, Wolfsburg, Arsenal och Sparta Prag.

I övriga åtta matcher är det seedade laget (alltså det som spelar hemma nu) storfavorit till avancemang i sex. Jag tänker på:

I morgon:
Göteborg FC–Spartak Subotica (1–0 efter första matchen)
Neulengbach–Cluj (1–1)
Sassari Torres–Apollon Limassol (3–2)
Fortuna Hjörring–Glasgow City (2–1)
Torsdag:
Zorkiy–Stjarnan (0–0)
Juvisy– FC Zürich (1–1)

Däremot har två oseedade lag kanonläge till avancemang. Både Stabaek och Birmingham vann nämligen med 2–0 på hemmaplan. Och det är ett väldigt bra resultat att ta med sig till returen:

I morgon:
Bröndby–Stabaek (0–2)
Bardolino Verona–Birmingham City (0–2)

Vilka matcher kan man då se på tv?

På svenska kanaler är det Eurosport som gäller. De visar ointressanta Lyon–PK-35 Vantaa i morgon 18.30 (Europsport 2). Där vann ju fransyskorna med 7–0 på bortaplan.
Och på torsdag visar de Wolfsburg–Unia Raciborz 19.00 (Eurosport). Inte heller den matchen känns speciellt intressant, då tyskorna vann med 5–1 borta.

Några av de andra matcherna går att se via tv-kanaler i andra länder, eller via stream. En liten guide hittar du här.
Dock verkar det inte att gå att se något av de svenska lagen – om man inte är på plats. Både Malmös och Göteborgs match har avspark 19.00 i morgon.

De konstigaste avsparkstiderna har vi som vanligt i Tyskland och Ryssland. Potsdams möte med Standard Liege börjar 14.00 i morgon – en onsdag. Och Rossiyankas möte med ADO Den Haag börjar 15.00 lokal tid (13.00 svensk tid) på torsdag.

Hur kan klubbarna locka någon publik med sådana avsparkstider?

I Tyskland spelas det även fyra matcher i Frauen-Bundesliga i morgon. Tre av dem startar 14.00. Den fjärde går mellan FFC Frankfurt och intressanta nykomlingen Gütersloh, och direktsänds på DFB-tv. Men hur många kan se den? Den startar ju 11.00…

Tillbaka till Women’s Champions League. Som bekant är åttondelsfinalerna redan lottade. Det mesta talar för att de kommer att spelas enligt följande:

Torres–Neulengbach
Birmingham–Malmö
Hjörring–Göteborg
Wolfsburg–Röa
Sparta Prag–Rossiyanka
Zorkiy–Lyon
Arsenal–Potsdam
Stabaek–Juvisy

Bilder av Vittsjö och Tyresö

Vittsjö föll i kväll borta mot Linköping med 4–3. Sensationslaget har bara tagit en poäng på de senaste fyra omgångarna och är nu nere på femte plats i tabellen – bara två poäng före LFC, och fem före Umeå.

Nu har Vittsjö ett ganska bra program för de avslutande fyra omgångarna, så de skall nog trots allt kunna hamna på övre halvan i sluttabellen. I de båda kommande matcherna väntar ju exempelvis bottengängen Kif Örebro och Djurgården.

Men Vittsjö har tappat rejält med fart nu i höst. Minns i våras när Sofie Andersson gjorde mål i varenda match, och man länge till och med hängde på Malmö och Tyresö i guldstriden. Andersson gjorde för övrigt dagens sista Vittsjömål – hennes första sedan det här mot Jitex, den 9 juni:

Sofie Andersson gör mål

Sofie Andersson gör mål

Efter att ha gjort mål i 20 raka seriematcher gick Andersson mållös i åtta raka. Börjar en ny svit nu?

Jag skriver så mycket om Vittsjö eftersom det är dags för mitt fjärde bildspel damallsvenskan. Och det är från nykomlingarnas allra största dag – den då Marta kom till byn.

Jag har tidigare skrivit om Vittsjö–Tyresö 1–1 här, här, här och här. I de inläggen har jag lagt upp ett gäng bilder. Här kommer många fler:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Korsbandet på Sembrant också…

Linda Sembrant

Linda Sembrant

Korsbandseländet verkar inte ha någon ände det här året. Alldeles nyss gick Tyresö FF ut med nyheten om att även Linda Sembrant har skadat korsbandet.

Grymt tråkigt för Sembrant själv förstås, men även för Pia Sundhage, som får färre alternativ i bygget av sin backlinje. Jag hoppas att Sundhage nu väljer att satsa på Amanda Ilestedt, men mer om kommande landslagstrupper senare.

Tillbaka till Sembrant, och hennes tråkiga skada. Hon blir den fjärde landslagsspelaren som drabbas av en korsbandsskada i år – den 14:e i damallsvenskan. Och det är nästan genomgående stora profiler som drabbats.
Jag har tidigare konstaterat att det skulle gå att sätta ihop ett lag som skulle konkurrera om en medalj i de stora mästerskapen av de skadade. Med Sembrant upp på den tråkiga listan förstärks den uppfattningen. Framför allt backlinjen skulle hålla högsta världsklass.

Här är återigen den tråkiga listan över alla – för jag har väl inte missat någon? – korsbandsskadade spelare i damallsvenskan:

Göteborg FC: Sara Lindén.
Jitex: Petronella Ekroth och Annica Sjölund.
Kristianstads DFF: Gudny Björk Odinsdottir och Hedvig Lindahl.
Linköpings FC: Charlotte Rohlin och Linda Sällström.
LdB FC Malmö: Frida Nordin, Therese Sjögran och Lisa Ek.
Piteå IF: Lydia Williams.
Tyresö FF: Linda Sembrant.
Vittsjö GIK: Ifeoma Dieke.
KIF Örebro: Jennie Wecksell.

Det är alltså bara AIK, Djurgården och Umeå som klarat sig undan korsbandsskador i år.

Tillagt i efterhand: På listan saknades Piteås Lena Blomkvist, och senare under året drog även Umeås Linda Molin av ett av sina korsband. Sembrant var alltså 15:e spelare att drabbas av skadan. Och totalt drabbades 16 under året. Eller 18. Där går siffrorna isär.

Olika bilder från Tyskland

Jag berättade i går om skadedramat i det tyska toppmötet mellan Turbine Potsdam och FFC Frankfurt.

Det slutade illa för Frankfurts landslagsstjärna Fatmire ”Lira” Bajramaj. Hon blev i och för sig matchvinnare med sitt 2–1-mål. Men hon drog även av korsbandet i ena knät i en duell med Tabea Kemme på övertid. EM i fara för Bajramaj alltså.

Som tur är verkar det däremot ha gått bra med både Alex Singer och Stefanie Mirlach. De båda Potsdamspelarna skallade ihop i slutet av matchen, och fick föras till sjukhus.

Värst drabbad var Singer, som fick övernatta på sjukhus. Men hon är inte värre däran än att hon i dag har publicerat lite bilder på sin twitter. Det är inga roliga bilder, men de ger verkligen känslan av vilken otäck kollision det var. Här är den första, och här den andra.

Så till trevligare bilder från Tyskland. Som jag tidigare har berättat har man börjat med att visa samtliga mål från varje omgång i Frauen-Bundesliga på förbundets hemsida. Något som man förstås gärna hade velat se även från damallsvenskan. Jag tog förresten upp det vid ett möte med förbundsfolk härom veckan. Men det är inte säkert att det är genomförbart.

Veckans tyska ”Torshow” innehåller ett par riktigt läckra mål. Som Sabrina Dörpinghaus 1–0-mål för Essen-Schönebeck mot Bayern München. Och framför allt som 17-åriga Julia Schneider:s 1–2-reducering för Sindelfingen mot Freiburg.

Njut av alla helgens Bundesligamål här.

Snabbt svar om Ordega

Ibland hittar man svaret på sina frågor snabbare än man tänkt sig.

Det första jag gjorde efter att ha tryckt publicera på inlägget om huruvida Jitex blivit lurade angående Francisca Ordega, var att kolla vilka matcher som spelas i dag. Då noterade jag att det spelas tre matcher i den ryska ligan, fast att inte Rossiyanka är i farten.

Vid en koll på svensklagets spelschema noterade jag av en slump att de båda nigerianska F20-VM-stjärnorna Ordega och Desire Oparanozie stod med i klubbens trupp.
Via en googling noterar jag här att duon presenterades som nyförvärv för den ryska mästarklubben i går. Därmed får Sofia Jakobsson och Linnea Liljegärd ytterligare konkurrens om forwardsplatserna i Rossiyanka.

Och min fråga om huruvida Jitex har gått på en nit gällande Francisca Ordega fick omgående ett jakande svar…

Nog verkar Jitex ha gått på en riktig nit?

Jag undrade ju redan förra veckan varför inte Francisca Ordega dykt upp i Jitex ännu.
Ni minns väl hur den nigerianska F20-VM-stjärnan presenterades som nyförvärv av klubben den 3 september. Jag skrev om det här.

Men när Ordega inte heller har nämnts under den här veckan valde jag att googla hennes namn och Jitex.
Då hittade jag den här artikeln. Den är daterad tre dagar efter att Jitex gick ut med att man hade kontrakterat Ordega för resten av säsongen. Och där dementerar Ordega att hon skulle ha skrivit på för Jitex.

Hon säger:

”Jag har blivit översvämmad med samtal och mejl från vänner, klubbkompisar och släktingar hemma i Nigeria som gratulerat mig till något jag inte vet något om. Det är oroande eftersom jag varken nu eller tidigare haft kontakt, skriftligt eller muntligt, med den så kallade klubben.”

Jag ser att uttalandet är citerat i flera nigerianska medier. Men inte i några svenska.

Nog verkar det som att Jitex har gått på en riktig nit här?

Men eftersom det här är damfotboll, och mediabevakningen kring Jitex i det närmaste är obefintlig, så har klubbledningen sluppit frågor och rubriker kring misslyckandet. För det nyförvärv de presenterade i september lär knappast har varit den Francisca Ordega som de trodde de värvade…

Apropå Jitex så skapade de riktigt många heta målchanser i gårdagens derby mot Göteborg FC. Det kan man se på det här klippet med höjdpunkter från matchen. Utöver målen från Yael Averbuch (2), Anita Asante och Kristine Lindblom noteras även ett par riktigt läckra räddningar från Minna Meriluoto och Kristin Hammarström.

Tillagt i efterhand: Jag hittade själv svaret på frågan i rubriken. Det är JA – Jitex har gått på en nit. Läs mer här.