Press njöt av naiv press – men hur mår Linköping?

Linnea Liljegärd gör målJag åkte till Valhalla i dag för att kolla in våra tänkbara OS-spelare. Framför allt var jag nyfiken på Stina Segerström:s form.
Men inlägget om OS får vänta. För jag lämnade Göteborg i chock.

Som många kanske minns tippade jag guld till Linköpings FC inför säsongen.
Jag gjorde det först i februari, men stod fast vid mitt tips även vid seriestart. Däremellan hade LFC, utan Manon Melis och Lisa De Vanna, vunnit mot både Tyresö och Göteborg FC i träningsturneringen i Växjö.

Att tippa guld till Linköping kändes fräscht där i början av april. Det gör det inte i dag.
Se själv på det här klippet från Göteborgs 6–0-seger.
Jag tror faktiskt aldrig tidigare att jag har varit så här snett ute i ett guldtips. För Linköping utan Charlotte Rohlin såg ut att vara riktigt botten.

Det extremt naiva spel jag såg östgötarna prestera på Valhalla i dag kan faktiskt i värsta fall leda rakt ner i division I. Taktiken var inte på något sätt anpassad till spelartruppens aktuella sammansättning. Faktum är att inte ens hånade Dalsjöfors uppträdde så här naivt, och uselt, under hösten i fjol. Inte ens nära.

För det var en ren självmordstaktik som Linköping hade med sig till Valhalla.
Redan efter den första löpduellen – om man nu ens kan kalla det duell… – mellan Josefine Alfsson och Christen Press undrade jag för mig själv vad LFC trodde sig kunna vinna genom att ställa sin backlinje högt. Deras backar var ju chanslösa i alla löpdueller mot Press.

Hörde på Radiosporten att Sofia Lundgren tyckte att GFC gjorde två mål på en målchans, och att LFC var bättre inledningsvis. Jag kan delvis hålla med, men man måste vara medveten om att den typ av hög tokpress som LFC körde med orkar lag sällan prestera under mer än tio minuter.

Den ledde också inledningsvis till två kanonlägen för LFC, det skall man minnas.
Men jag satt bara och väntade på luckorna bakåt. För de kändes ofrånkomliga. Och när de kommer måste man ändra försvarsspel. Men LFC var inte intresserade av att täta aktuella luckor, utan körde på med en extremt hög och rak backlinje i 90 minuter.

Utan Rohlin saknade man nödvändig snabbhet i hemlöpet. Ofta var tre LFC-backar på väg framåt när GFC lade in bollen på ytan bakom. Så vinner man inga serier. Och inte många matcher heller.

I andra halvlek, när LFC vid underläge med 5–0 ställde sin sista spelare tolv meter in på Göteborgs planhalva, frågade jag mig till och med om LFC:s ledning vill åka ur damallsvenskan.
För som sagt, trots att den höga pressen var extremt kontraproduktiv gjordes inga ändringar.

LFC:s ledning får en fotboll med rejäl pyspunka i betyg för sitt taktiska upplägg i dag. I bussen hem hoppas jag för deras egen skull att de har tagit en rejäl funderare på hur de kan anpassa sitt spel efter sin befintliga spelartruppen.
Den givna åtgärden måste vara att börja sitt försvarsspel en bra bit längre bak i planen, och börja spela på kontringar. Och det från och med nästa omgång.

* Apropå Linköping och elände så verkar Tilda Heimersson även få den här säsongen spolierad. Läs mer om det här.

Vad tycker alla bloggare?

Jag har ju just konstaterat att det saknas starka röster inom damfotbollen. Och att det är i bloggarna som en stor del av det viktiga ifrågasättandet av sporten, klubbarna och spelare sker.
Flera av de bloggar om damfotboll som jag följer är bra, och innehåller inte bara ryggdunk och överord – utan ser sporten ur kritiska synvinklar.
Det är så klart positivt, för utan kritisk granskning avstannar lätt utvecklingen.

Här tänkte jag komma med synpunkter på intressanta, aktuella blogginlägg. Först ett par från den utmärkta bloggen ”Damallsvenskan – Världens Bästa”:

* Piteå nästa lag?
Ett intressant och tänkvärt ifrågasättande av hur ekonomin sköts i damallsvenska klubbar. Sammanfattningsvis kan man säga att det är lite väl vanligt att man inte rättar mun efter matsäck. Och att de som har hand om pengarna i Piteå IF nog skall känna viss oro om inte publiksiffrorna snart skjuter i höjden.

* Jämn serie men publiken oroar
Det här är ett ifrågasättande av hur klubbar och EFD egentligen jobbar för att locka publik till arenorna. Det är ett högst relevant ifrågasättande.
För när Jitex till exempel misslyckas med att kommunicera ut till göteborgarna att Marta är i stan så undrar man ju hur klubbarnas marknadsföring ser ut. Finns den?

* Drogba vänsterback i Damallsvenskan?
Här är det taktik, och taktiskt tänkande som står i fokus. Frågan som ställs är om spelare och tränare i damallsvenskan har en tillräckligt stor taktisk skolning.
En bra fråga. Och jag tror att det är tveksamt om kunskapen är stor nog. För många spelare beror det på att flicklag tyvärr sällan får de bästa tränarna. I flickfotbollen, och en bra bit upp genom divisionerna, räcker att kunna spela långa bollar i djupled på en snabb forward för att nå framgång. Någon större kunskap om organisation och taktik behövs inte.
Jag såg delar av F17-landslagets match mot Danmark i förra veckan på tv. Och tyckte att jag såg besvärande stora brister i positionsspelet hos ett stort antal spelare. Illavarslande.

Så till en annan utmärkt blogg, Spelare12:
Bland många intressanta och initierade inlägg har man gjort en gedigen genomgång av tänkbara, svenska OS-spelare. Här är länkar till inläggen lagdel för lagdel:
* Målvakter
* Ytterbackar
* Mittbackar
* Centrala mittfältare
* Yttermittfältare/forwards
Resonemangen som förs är i stora drag vettiga.
Men det är ingen chansning att bara ta med två målvakter i OS-truppen. Tvärtom är det ett faktum att man bara kommer att ta ut två. För utöver de 18 uttagna spelarna kommer man att ha med fem reserver till OS – varav en målvakt. De fem är med och tränar med laget, men ingår inte i truppen.
Och när det gäller genomgången av ytterbackarna så ser jag trots allt Sara Thunebro som ett klart bättre alternativ än Lina Nilsson. Den senare är utmärkt offensivt, men klart svagare defensivt. Och skall vi ha chans att vinna medalj i ett stort mästerskap måste alla backar vara prickfria defensivt. För mot lag som USA, Japan, Frankrike, Brasilien och Storbritannien kommer vårt försvar att ställas på svåra prov.

Jag har ju förresten själv försökt räkna ut hur OS-truppen kommer att se ut här.

Så till bloggen Damallsvenskan 2012, och tre intressanta inlägg därifrån:

* Toppmatcher
Ett inlägg om att Vittsjö höjer priset till fyra utvalda toppmatcher. Till skillnad från bloggaren tycker jag att Vittsjö agerar förståndigt, och gör rätt i att höja biljettpriset till sina derbyn, och när topplagen kommer på besök. Allt enligt principen om tillgång och efterfrågan.

* Hur mainstream media (kvällstidningar) jobbar
Här har vi ett inlägg om spetsade rubriker i kvällstidningarna. Och ja, den rubrik som avses är lite tillspetsad. Men jag tycker inte att det är något att haka upp sig på.
Det här är förresten ett högst intressant område. Samtidigt som spelare och ledare i damallsvenskan klagar på att det skrivs för lite om dem, så är de snabba på att högljutt klaga när något överdrivs eller blir lite fel.
Visst skall man rätta fel. Men skall damfotbollen någonsin bli en stor sport i riksmedia måste spelare och ledare tyvärr acceptera att det kommer att skrivas hysteriskt mycket konstigt, tillspetsat eller rent felaktigt på vägen. För accepterar man bara att 100-procentigt insatta reportrar skriver om damfotboll blir det inte många artiklar.
Och reportrar är som alla andra. Den som har blivit rejält uthängd som okunnig eller usel undviker helst att skriva flera artiklar i aktuellt ämne.

* Efter massiva protester: Sverige – Japan på Damernas nationalarena
Det här är ett inlägg som jag kunde ha skrivit. I varje fall delen om hur gubbväldet på förbundet struntar i tjejerna.
Sågningen av Patrick Ekwall hade jag nog däremot stått över. Varför redogjorde jag just för.

Slutligen en kommentar till ett inlägg från bloggen Nilssons nyanser på Expressens hemsida:

* Missnöjets frön börjar gro
Först tror jag att bloggaren Anders Nilsson är rätt ute om att det börjar gnällas i flera damallsvenska omklädningsrum. Jag reagerade redan i samband med Linköpings seger över Tyresö på att Manon Melis i tv hade kritiska synpunkter på lagets anfallsspel. Det gav inga goda vibbar.
Men samtidigt tänkte jag passa på att kommentera slutklämmen i Nilssons blogginlägg, den om röster som har höjts för att ge Sofie Andersson chansen i landslaget.
Jag har inte sett att det är någon annan röst än jag som framfört den åsikten. Så jag får väl försvara mig…
Som jag ser det är Lotta Schelin självskriven etta på forwardsplatsen. Sofia Jakobsson är lika självklar tvåa, även om hon i första hand kommer att tas med i truppen som yttermittfältare. Känslan nu är att förbundskapten Thomas Dennerby även tänker ta med Madelaine Edlund i truppen.
Jag ser ingen anledning att ta med en forward till OS för sin starka defensiv. Jag vill ha med tänkbara matchvinnare. Edlund känns inte som någon sådan, och tyvärr inte heller Jessica Landström i nuvarande form.
Därför bör Dennerby försöka hitta någon annan joker. Och vid en titt på damallsvenskans skytteliga är faktiskt Sofie Andersson den bäst placerade svenska spelaren. Och hon har inte bara gjort mål på AIK och Piteå. Hon har även gjort det på bortaplan mot både Umeå och Göteborg. Så varför inte testa Andersson i trenationsturneringen i juni. Vad har Dennerby att förlora?

Sofie Andersson slår alla rekord

Den rubriken trodde jag inte att jag skulle sätta efter att ha sett Vittsjö och Sofie Andersson på Ramnavallen en vecka innan den damallsvenska premiären.

Visst, Andersson visade sina kvaliteter ett par gånger även i Borås. Bland annat sprang hon till sig ett friläge. Men avslutet fick mig att fundera lite. Hon slog nämligen bollen i stolpen, men fick returen på fötterna – och kunde rulla in bollen i tomt mål.
Min fundering handlade om huruvida hon spelade med för små marginaler, eller om hon helt enkelt är inne i den typen av stim som gör att man inte kan missa.
Nu vet jag att det senare alternativet är det som gäller.

För Sofie Andersson håller på att säkra Vittsjös allsvenska kontrakt på sensationellt kort tid. Hennes målskytte är makalöst. Visst är det bra att ha spelare som slår till och gör tre–fyra mål ibland. Men inget är bättre än att ha en som gör mål i precis varenda match.

De siffror som kommer upp när Sofie Anderssons namn nämns idag är fem och fyra. Fem mål och målskytt fyra matcher i rad – vilket förstås är fantastiskt.

Fast jag har hittat två ännu mer fantastiska siffror – nämligen 16 och 19.

Vi tar 19 först. Det stämmer nämligen inte att Sofie Andersson har gjort mål på fyra raka seriematcher. Hon har gjort mål i 19 raka seriematcher. 19.

Jag var lite nyfiken på hennes facit i fjol i söderettan, och började kika från omgång 22, och noterade att hon då gjorde ett mål mot Öster. Sedan följde den här sviten:
Två mål mot Kenty, ett mot IFK Kalmar, tre mot Sil, ett mot Norrköping, två mot Hovås/Billdal, två mot Tölö, ett mot Södra Sandby, två mot QBIK, ett mot Eskilstuna, två mot Falköping, ett mot Falköping, fyra mot Södra Sandby, två mot Tölö och ett mot Eskilstuna.

Jag fick gå tillbaka till den 28 maj, och hemmamötet med QBIK, för att hitta en seriematch som Sofie Andersson lämnade mållös. Det gjorde mig mållös.
För kan det någonsin tidigare ha hänt att någon blivit målskytt i 19 matcher i rad på elitnivå i svensk fotboll?

Målet i vårmötet med Falköping väckte dock frågor. För enligt svenskfotboll.se kom det en minut efter att målskytt Andersson blivit utbytt. Men jag antar att domaren kan ha kastat om minuterna.

Den andra imponerande siffran jag hittat är 16. Den står för antalet avslut mot mål som Sofie Andersson har haft i allsvenskan den här säsongen. Totalt står hon på 18 avslut, och 16 av dem har gått på mål – en i målställningen. Det innebär att bara ett skott har gått utanför. Det är ett fantastiskt bra facit.
I siffran 16 finns svaret på varför Andersson gör så många mål. Hon träffar ju alltid målet.

Närmast efter antal gjorda mål brukar jag kolla upp forwards genom att se hur stor andel av deras avslut som går mot mål. Ju högre procent, desto bättre målskytt.

Om Sofie Andersson är damallsvenskans utropstecken hittills är Manon Melis och Lisa De Vanna de stora besvikelserna.

Jag byggde mitt guldtips på att Linköping hade värvat två extremt pålitliga målskyttar i Melis och De Vanna. Och visst kan de fortfarande få ordning på sina avslut.
Men hittills är det fiasko. De Vanna kommer inte ens till skott. Hon har haft två avslut hittills på fyra matcher, och inget har gått inom ramen.
Melis har haft 15 avslut, och bara träffat mål med åtta av dem. Ett har gått in. 15 avslut är okej, men resten är långt ifrån bra. Och det vittnar om att holländskan inte har rätt självförtroende för tillfället.

Linköping är förstås inte borta från toppen ännu. Men 0–0 mot AIK talar för att laget har kvar fjolårets problem med avslutningarna. För tre gjorda mål på 41 avslut är uruselt.
Tränarparet Denise Reddy och Christian Andersson får nog köra avslut de kommande veckorna. Annars passerar snart guldtåget Folkungavallen utan att stanna till.

Till sist ett tips till Thomas Dennerby. Varför inte testa Sofie Andersson i nästa landslagstrupp? Om jag skulle ha varit förbundskapten hade jag  i alla fall känt trygghet i att ha en målskytt i sitt livs form som den forward som skall med till OS som backup till Lotta Schelin.

Kommer den långsamma backlinjen att fälla Tyresö?

Linköping vann tre viktiga poäng idag. Viktiga för dem själva förstås. Och för damallsvenskan.
För efter Tyresös 7–0-seger i premiären var man rädd att laget skulle jogga hem guldet, och tidigt döda all spänning.

Men efter dagens match inser man att det kanske snarare var Kif Örebro som var dåligt i premiären än Tyresö som var världens bästa lag.
Eller. Nu skall det direkt sägas att Tyresö definitivt skapade tillräckligt med chanser för att även kunna vinna idag. Madelaine Edlund hade tre kanonlägen, plus ett offsidemål. Och Emilia Appelqvist hade två megachanser – varav ett mer eller mindre öppet mål. Bland annat.

Men det här var ändå Linköpings match. 1–0-segern var inte på något sätt ologisk.
LFC såg till att Marta fick riktigt tuff uppvaktning. Under långa perioder såg superstjärnan frustrerad ut. Hon sprang runt och bönade och bad om frisparkar.
Jenny Palmqvist lyssnade dock inte på bönerna. Hoppas att fler domare vågar stå emot Marta under året. För är det något jag ogillar med världsstjärnan så är det att hon ofta faller lite för lätt.

I Linköping var många spelare riktigt bra. Men framför allt imponerade man som lag. LFC drog sig tillbaka, och gjorde det trångt centralt. Men fick defensiv hjälp av den ojämna planen.
Sedan spelade dessutom Nilla Fischer och Mariann Gajhede Knudsen hårt och tufft, och visade vägen för lagkamraterna inställningsmässigt. På mitten vann Linköping en match i matchen. Hör förresten Gajhede intervjuas av LFC-tv här.

Anfallstrion Lisa De Vanna, Manon Melis och Emma Lundh (dagens målskytt) vann också sin match i matchen. Deras gemensamma snabbhet fick ganska snart gästerna nervösa.
För i början pressade Tyresö högt. Men när de märkte att der öppnades jätteytor bakåt tappade man sitt spel.
Marta och Vero Boquete trivs knappast bäst i eget straffområde. Men dit fick de ofta jobba hem för att hjälpa tröja backar.

För det är ju ingen hemlighet att Tyresös lag är väldigt offensivt balanserat. Kanske är det till och med för offensivt balanserat.
I dag blev i alla fall de defensiva bristerna väldigt tydliga.

Jag har tidigare ifrågasatt snabbheten i Tyresös backlinje. När jag idag fick se backarna testas rejält så känns mitt frågetecken befogat.
Visst, jag vet att Linköping har extrem snabbhet framåt. Men man behövde inte se många minuter för att inse att Tyresö saknade motsvarande snabbhet bakåt. För oj vad segt och långsamt det var i löpduellerna.
Det förvånar mig att Annica Svensson är bänkad. För nog är väl hon snabbare än de fyra som spelar?

Tyresö gav mig lite vibbar av Real Madrid, som det såg ut innan Jose Mourinho. Alltså fantastiskt ögonfägnande anfallsspel när offensiven funkar. Men stora defensiva brister, vilket gör att man är väldigt sårbara när man tappar pressen på motståndarnas mittfält.

Det skall bli intressant att se hur Tyresö hanterar de defensiva problemen framöver. För lag som Malmö och Göteborg och några till har ju också grym snabbhet framåt.

Jitex blir årets skrällag, men guldet tar Linköping

Då var det dags att ge det slutgiltiga, allsvenska tipset för 2012. Jag har funderat lite, och står fast vid mitt guldtips. Svenska mästarinnor 2012 blir Linköpings FC.

Med tanke på fjolårets tabell är det förstås en jätteskräll om Linköping tar guld.
Med tanke på Tyresös storsatsning är det förstås också en jätteskräll om Linköping tar guld.
Och med tanke på korsbandsskadan på Linda Sällström minskar inte skrällstämpeln på ett LFC-guld. För det har ju kommit in grus i LFC:s maskineri.

Men det går ju inte ändra ett guldtips nu, inte när man hållit fast vid det hela försäsongen… Och LFC har fortfarande ett hyperstabilt försvar, och anfallskraft så det kan räcka hela vägen.
Annars är väl Jitex femteplats det som sticker ut mest jämfört med hur serien tippades på den damallsvenska upptaktsträffen. Där återfanns de på åttonde plats.

Dags för tipset. Så här slutar damallsvenskan 2012:

1) Linköpings FC
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Matilda Agné.
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov. Samt skadade Linda Sällström.
* LFC slutade femma ifjol eftersom de gjorde för få mål. Med Lisa De Vanna, Emma Lundh och framför allt med Manon Melis i truppen borde målskyttet inte vara något problem längre.
Mittförsvaret med Charlotte Rohlin och Nora Holstad Berge var ramstarkt redan ifjol. Och det blir knappast sämre med kompromisslösa Nilla Fischer närmast framför. Fischer sa för övrigt så här i tisdags till mig angående mitt guldtips:

”Jag spelar inte fotboll för att missa titlar. Medan Malmö har ersatt de spelare de förlorat och Tyresö har värvat rakt igenom har LFC kompletterat truppen på ett sätt som förbättrar den. LFC har lagt kraften på att hitta rätt spelare.”

Om lagets forwards sa Fischer så här:

”Vi har väldigt bra snabbhet bland forwards, med tre av de fem snabbaste spelarna i allsvenskan.”

Sedan dess har Linda Sällström dragit av korsbandet. Men två av de fyra snabbaste är bra nog. Guldet hamnar i Östergötland.

2) Tyresö FF
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt mammalediga Josefine Öqvist.
* Storsatsande TFF har av förklarliga skäl fått de allra flesta guldtipsen.
Och visst, Vero Boquete har kapacitet att bli allsvenskans bästa spelare i år. Det har förstås även Marta. Så visst, Tyresö är sylvasst framåt, och Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Elaine Moura är grunden till ett lysande mittfält.
Men som jag skrivit förr tror jag att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje. Ungefär som Real Madrid under flera år hade bästa offensiven i Primera division, men ändå sällan tog guld.
Jag pratade dock aldrig försvarsspel med lagkapten Johanna Frisk på den damallsvenska upptaktsträffen, utan mer om man hunnit få ihop laget. Så här sa Frisk om lagbygget:

”Vi har trots allt haft kvar stommen från ifjol, och så har vi spelat många träningsmatcher för att få in de nya.”

Och om guldet:

”Vi siktar på det. Vi har förutsättningarna, men vi har ett hårt jobb att göra.”

Senast på kvällen den 3 november vet vi om jag får rätt om Tyresös backlinje. Eller om jag underskattat det, och det trots allt blir Johanna Frisk som får lyfta pokalen.

3) LdB FC Malmö
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt, Ali Riley och Anna Welin.
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis, Elena Sadiku och Annika Kukkonen. Samt skadade Frida Nordin.
* Tränare Peter Moberg sa i torsdags till SVT att han tror att Sara Björk Gunnarsdottir kan bli årets bästa spelare i allsvenskan.
Intressant, för han har ju även Ramona Bachmann och Anja Mittag i sin offensiva linje. Samt talangen Elin Rubenson. Så visst, Malmö kommer att vara vasst anfallsmässigt. Mittag är en målmaskin, som kanske till och med håller högre klass än Manon Melis. Det märks inte minst på hur Turbine Potsdam slutat göra mål sedan Mittag lämnade.
Malmö har även en av mina favoritspelare i allsvenskan, Kathrin Schmidt, som täcker upp förlusterna av Fischer och Seger på mittfältet.
Men frågetecknet finns för försvaret. Visst är Lina Nilsson och Malin Levenstad på gränsen till landslaget och Amanda Ilestedt och Saga Fredriksson är stora framtidsnamn. Men jag tror ändå att defensiven sänker mästarinnorna i år.
Just Levenstad pratade jag lite med vid upptaktsträffen. Hon sa så här om vad som talar för att Malmö försvarar guldet igen:

”Att vi fått en vana av att vinna. Och att vi har bra nyförvärv. Ramona Bachmann var allsvenskans bästa spelare förra året. Vi har lite annorlunda spetskvaliteter i laget i år.”

4) Göteborgs FC
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
* Amerikanska nyförvärvet Christen Press är inte bara en utmärkt bloggare och twittrare, hon har även snabbheten för att bli en sensation i allsvenskan, kanske till och med skyttedrottning. Men då krävs det att hon får ordning på avslutningarna.
Får hon det?
Anita Asante är ett stabilt nytillskott på mittfältet, och Stina Segerström är som ett nyförvärv i backlinjen. Men truppen är tunn. Och framför allt saknas alternativ på centralt mittfält. Men även i backlinjen.
Bristen på bredd blir Göteborgs fall. Efter två raka andraplatser faller GFC ner till plats fyra i år. Fast Segerström tror på guld. Så här sa hon till mig på upptaktsträffen:

”Vi tror på oss själva, och det finns mycket att ta med från förra året. Som att vi var bäst när det gäller. Dels vann vi Svenska cupen, dels var vi det lag som tog flest poäng om man bara räknar de inbördes matcherna mellan alla topplag – och dels klarade vi av att slå Tyresö i en avgörande situation i sista omgången.”

5) Jitex BK
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson. Samt skadade Petronella Ekroth.
* Hade skador, ett tråkigt grundspel och åkte på 13 förluster i fjol.
Under Stefan Rehn:s ledning har det sett väldigt annorlunda ut den här våren. Laget är mer bolltryggt, och resultaten är lysande.
Det har bara blivit en förlust – och den kom med uddamålet mot Kristianstad när Jitex saknade sina tre finländska landslagsspelare Annica Sjölund, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen samt kanadensiska Christina Julien och unga stjärnskottet Fridolina Rolfö.
Jitex verkar starkare än på mycket länge, och kan ta poäng mot vilket motstånd som helst. Det var också vad lagkapten Sofia Karlsson konstaterade till mig på upptaktsträffen:

”Har vi en bra dag tror jag vi kan slå alla lag. Vi har fått en bra tränare i Stefan Rehn, och nyförvärven är riktigt bra spelare. Christina Julien har gjort mål i de matcher hon spelat. Skönt för Annica Sjölund att få lite avlastning i anfallet”

6) Kristianstads DFF
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Sophie Schmidt, Elena Sadiku och Therese Andersson.
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson. Samt skadade Gudny Björk Odinsdottir.
* Elisabet Gunnarsdottir och Kosovare Asllani är två profiler som gör Kristianstad till ett väldigt intressant lag. Båda är skönt kaxiga, på ett sätt som gör att man unnar dem framgång.
Det lyste om Kosse i tisdags, och hon verkar älska sin centrala roll i laget. Lovande för KDFF – och kanske också för landslaget. Kosse sa så här till mig:

”Vi är kompletta som ett lag. Och har en tränare som motiverar alla. Kristianstad slog Tyresö redan förra säsongen, så…”

Tränare Gunnarsdottir tror att hennes lag kan utmana om guldet. Hon sa så här:

”Jag tror på mitt lag, vi har bra självförtroende. Det är många lag som satsar i allsvenskan. Alla pratar om Tyresö, Göteborg, Linköping och Malmö, men sedan tror jag att två–tre lag till kan vara med i toppen.”

Gunnarsdottir skrattade lite åt spelprogrammet, där man inleder mot Linköping och Malmö – två lag KDFF inte vunnit mot.

”Jag beställde de här två matcherna… Det är mitt fjärde år i Kristianstad, och jag har byggt ett lag som kan slå alla lag. Fast vi har inte slaget Malmö eller Linköping – ännu…”

Att Kristianstad skall utmana om guldet tror kanske inte jag. Men jag tror absolut att de kan skaka alla motståndare. Och om man blir lika starka på bortaplan som på det långa gräset på Vilans IP då kan vi prata medalj i höst.
För utöver Asllani är även Sophie Schmidt ett utmärkt, offensivt tillskott. Men jag tror inte Kristianstad får till bortaspelet, utan man gör i första hand upp med Jitex om femteplatsen.

Därmed har jag avgett mitt damallsvenska tips 2012. För lag sju till tolv har jag redovisat här.

Och vill du ha tips och statistik inför alla premiärmatcherna rekommenderas den här bloggen. Eller den här. På båda bloggarna finns det grymt genomarbetade genomgångar av alla damallsvenska lag. Bra jobbat.

OS-klart, pinsam miss och fyra japanska mål

I praktiken var det ju redan klart förra helgen. Men Nya Zeeland tog häromdagen den sista OS-platsen. Det blev 7–0 i det andra playoffmötet med Papua Nya Guinea, och totalt 15–0.
Därmed är alla tolv OS-nationerna klara, och inom kort borde seedningen bli klar. Som jag ser det är USA och Japan megafavoriter till att nå finalen. Efter dem känns Brasilien och Frankrike som de två länder som just nu ligger närmast. Sverige och Storbritannien är femma och sexa, och har hyfsad chans på en semifinalplats.
Kanada, Nya Zeeland och Nordkorea kan vid gynnsam lottning också nå semifinal. Däremot lär Kamerun, Sydafrika och Colombia knappast ha någon chans.

Apropå OS-kval och Nya Zeeland hoppas LdB Malmös Ali Riley att hon blir kvar i Sverige även efter OS. Läs mer om det här.

* Det ser inte ut att bli något ligaguld för svensklaget Bardolino Verona i Italien. Igår blev det hemmaförlust med 1–0 mot Milan, samtidigt som Sassari Torres Calcio vann borta mot Roma med 4–1.
Därmed leder Torres nu ligan med fyra poängs marginal till Bardolino. Trean Brescia, som också förlorade, är i sin tur två poäng bakom Veronalaget. Stephanie Öhrström spelade hela matchen mot Milan, medan Maria Karlsson fortfarande är knäskadad. Se bilder från Bardolino-Verona här.

* Det är inte bara allsvenskan som drar igång under påsken. Den engelska ligan WSL drar igång idag med mötet Arsenal–Everton. Läs här hur Arsenalstjärnan Kelly Smith ser på ligan, och på damfotbollen.
Hon säger bland annat att:

”Jag fick erbjudanden att spela i Tyskland eller Sverige, där du troligen kan tjäna mer pengar. Men jag ser positiva saker hända med sporten i England, speciellt i året med OS och efter ett bra första år med WSL.”

Jag kan inte säga att jag är någon WSL-expert, men det är ingen tvekan om att Smiths Arsenal är tunga guldfavoriter. Till och med betydligt tyngre än vad Tyresö är i Sverige.

* I mitt inlägg om bloggande svenska och damallsvenska spelare missade jag ju Johanna Almgren. Pinsamt, då det är den blogg jag följer oftast. Det är nu fixat här.

* Här är bilder från EM-kvalmötet Holland-Slovenien 3–1. Se hur Tyresös Kirsten van de Ven och Linköpings Manon Melis slår in varsin retur till 2–1 och 3–1 och hur Vittsjömålvakten Loes Geurts blir överlobbad till 1–1.

* Japan vann Kirin Challenge cup 2012 på målskillnad efter 4–1-segern mot Brasilien. Här är bilder från den matchen. Målskyttar: 1–0 Självmål av Daiane, 1–1 Francielle, 2–1 Yuki Nagasato, 3–1 Aya Miyama och 4–1 Yuika Sugasawa.

* Under kvällen kommer jag att redovisa övre halvan i mitt allsvenska tips. Det tips på den undre halvan som jag känner mig klart mest osäker på är Vittsjös tiondeplats. Men den här artikeln gav mig lite hopp om att trots allt få rätt.
Det är förstås inte positivt för Vittsjö att Danesha Adams inte är spelklar. Däremot är utgångarna om hur Kendall Fletcher styrt upp backlinjen positiva. Dels för mitt tips, men framför allt för Vittsjö. För när jag såg Skåneklubben i Borås i förra veckan var backlinjen allt annat än uppstyrd…

* Till sist konstaterar jag att www.damfotboll.com har återuppstått på påskdagens morgon. Passande. För vilken tid kan vara bättre för en återuppståndelse?

Dyrköpt seger för Finland – och kanske för mitt guldtips

Det har blivit hög tid att sammanfatta gårdagens EM-kvalmatcher. Finland tog en viktig, men kanske kostsam seger hemma mot Slovakien.
Kostsam för att Linköpingsforwarden Linda Sällström drog av främre korsbandet i ena knät, och missar resten av EM-kvalet, och hela allsvenskan.
Därmed blir segern kanske även kostsam för mitt allsvenska guldtips. Men mer om det i senare inlägg.

Finland vann alltså trots allt toppmötet i grupp 5 mot Slovakien med 2–0 efter mål av Emmi Alanen i första halvlek och HJK:s 19-åriga talang Marianna Tolvanen på övertid i andra. Och finskorna leder nu gruppen på tio poäng – tre före Slovakien, Vitryssland och Ukraina.

I grupp 2 är Tyskland i praktiken klart för EM. De har kvar att möta i tur och ordning Rumänien, Kazakstan och Turkiet, och risken att de förlorar någon av de matcherna är obefintlig.
Igår besegrades Schweiz på bortaplan med 6–0 efter fyra mål från makalöst formstarka Celia Okoyino da Mbabi. Hon har nu gjort 14 mål på fyra landskamper – och det mot så starkt motstånd som Sverige, Japan, Spanien och Schweiz. Imponerande är inte ord nog.

Glädjande också att matchen sågs av hela 2,7 miljoner tv-tittare i Tyskland. Det är ett tecken på att VM ökat intresset för det tyska landslaget.
För Schweiz försvann not EM-chansen igår i Aarau. Det räcker nämligen inte med seger hemma mot Spanien, utan Ramona Bachmann:s lag måste ha hjälp för att nå playoff. Och chansen att Spanien går på någon mer mina i kvalet känns högst begränsad.

I grupp 4 hade Irland greppet om playoffplatsen bakom Frankrike i 82 minuter igår. Så länge betydde Denise O’Sullivan:s mål från den fjärde minuten irländsk ledning i Edinburgh mot Skottland. Men genom mål av Rhonda Jones i 86:e och inhopparen Christie Murray minuten efter så har Skottland återtagit kommandot i jakten på gruppens andraplats.

Vittsjömålvakten Loes Geurts släppte för första gången i EM-kvalet in mål, men Holland vann till slut mot Slovenien med 3–1. Tyresös Kirsten van de Ven gjorde 2–1-målet i 70:e minuten och Linköpings Manon Melis det sista elva minuter senare.
Och holländskorna behåller ledningen i grupp 6 fram till gruppfinalen borta mot England den 17 juni.

I grupp 7 vann Österrike hemma mot Portugal med 1–0 efter ett sent segermål från Bayern Münchens 19-åriga forwardstalang Laura Feiersinger. Resultatet gör att österrikiskorna går upp jämsides med Tjeckien i kampen om playoffplatsen bakom Danmark.

För svensk del var väl annars avancemanget till F19/93-EM gårdagens stora händelse. Och sättet den bärgades på väcker framtidshopp. För det är inte ofta svenska landslag besegrar Tyskland, ens på svensk mark.
Det blev 1–0 igår i Västerås, och jag kan inte säga att jag är någon expert på spelarna i vårt F19-landslag. Men det jag sett av Amanda Ilestedt, Fridolina Rolfö, Elin Rubensson och några till är riktigt lovande.
Nu får de åka till Turkiet 2–14 juli och mäta krafterna med Turkiet, Portugal, Rumänien, Serbien, Spanien, England och troligen också Danmark.

Till sist så fortsätter Japan att visa hög klass. De vann med 4–1 över Brasilien, och säkrade därmed segern i Kirin Challenge cup på fler gjorda mål än USA. Japanskorna var minst klassen bättre än Brasilien, och det sken av självförtroende kring lagkaptenen Aya Miyama och hennes lagkompisar.

Underkänd – men extrainkallad till landslaget

Jag har båda kvällstidningarnas fotbollsbilagor liggande framför mig på vardagsrumsbordet. Jag har inte hunnit läsa någon av dem på något mer koncentrerat sätt, utan har mest bläddrat igenom dem.
Under genombläddringen har jag dock noterat att Aftonbladet ägnar damallsvenskan elva sidor, medan Expressen bara har sex.

Och som professionell felsökare upptäckte jag direkt att Expressen fått in en porträttbild på Christen Press, där de skriver om Ingrid Wells. Och att Vittsjös skyttedrottning Sofie Andersson kallas Sofia Andersson.

Fast tyvärr är de felen lätta att nonchalera när man jämför med hur det ser ut i Aftonbladets bilaga. Där är det förstås betygsättningen av alla spelare som först har fångat min uppmärksamhet.
Den spontana känslan när jag såg uppslaget var förstås väldigt positiv. För en sådan genomgång är ju bra för damfotbollen. Eller, hade varit bra – om den hade varit utförd av experter.
Men det är den inte. Tvärtom.

Nu skall jag direkt erkänna att jag själv också skulle vara chanslös på att sätta rättvisa betyg på samtliga damallsvenskan spelare. Chanslös. För det behövs personer, som ser alla lag väldigt ofta för att göra en rättvis bedömning av hela trupperna.

Nu håller bedömningen verkligen inte den landslagsklass som betyget fem skall vara värt.
För enligt Aftonbladet håller exempelvis inte Nilla Fischer (en fyra i betyg), Lisa Dahlkvist (fyra), Marie Hammarström (trea), Charlotte Rohlin (fyra) eller Stina Segerström (trea) landslagsklass. Det gör inte heller en av världens bästa spelare – Ramona Bachmann (fyra).

Fast det där är ändå inte de värsta övertrampen. Mer om det nedan.
Först är här betygsskalan som den är förklarad i bilagan:
5 – Landslagsklass
4 – Mycket bra allsvensk klass
3 – Bra allsvensk klass
2 – Godkänd
1 – Underkänd eller oprövad

Jag antar att det är samma skala som gäller för herrarnas allsvenska i bilagan. Problemet är att damallsvenskan ligger på en väldigt mycket högre nivå än herrarnas. Det vimlar av internationella stjärnor, och landslagsspelare i damernas serie. Det kan man knappast säga om herrarnas allsvenska – som jag dock trots det också tycker om.

När jag ifjol inför seriestart gjorde en jämförelse för BT noterade jag att spelarna i herrarnas allsvenska tillsammans hade gjort 921 kamper. Vilket innebär 57 per lag.
I damernas allsvenska var samma siffra 2687 landskamper, motsvarande 224 per lag. Och medan herrarnas kamper i väldigt stor utsträckning handlade om matcher från landslagets årliga januariturné så innehöll damallsvenskan spelare från många av världens allra bästa landslag.

I år är damallsvenskan ännu bättre, och ännu mer välmeriterad. Men enligt Aftonbladet är det bara fem spelare som faktiskt håller landslagsklass, nämligen: Therese Sjögran, Caroline Seger, Vero Boquete, Marta och Manon Melis.

Vilka är då de sämsta betygen?
* Idag får man nog säga att allra sämst är ettan på Marina Pettersson Engström i Kif Örebro. Hon fick nämligen under dagen en landslagsplats till lördagens Kanadamatch sedan Annica Svensson tvingats lämna återbud.
Pettersson Engström spelade från start mot just Kanada i Phoenix, Arizona den 22 november i fjol. Sannolikt gjorde hon en genomusel insats, eftersom hon anses hålla underkänd allsvensk kvalitet. För oprövad kan man väl inte anses vara om man är med i landslaget, och har över 100 allsvenska matcher på meritlistan?

* En annan kandidat till allra sämsta betyg är ettan på LdB FC Malmös långtidsskadade, 49-faldiga danska landslagsspelare Christina Öyangen Örntoft.

Och här är några fler högst udda betyg:
* 2 på Christen Press, årets nykomling i WPS 2011.
* 1 på Tilda Heimersson, Linköpingstalangen var aktuell för A-landslaget innan hon skadade sig i fjol.
* 2 på Mariann Gajhede Knudsen – som gjort över 60 A-landskamper för Danmark.
* 1 på Emma Wilhelmsson, som gjort 33 matcher från start under de två guldsäsongerna i Malmö.
* 2 på Faith Ikidi, OS- och VM-spelare för Nigeria som sannolikt platsat i alla damallsvenska backlinjer.

Listan kunde ha gjorts så väldigt mycket längre, men det tjänar inget till. Jag antar att budskapet redan har nått fram. Eller?

Chockhöjning i Piteå – och röststarkt klack på Valhalla

Piteå IF gjorde ett uselt år ekonomiskt 2011. Underskottet blev 850 000 kronor, och damlagets ekonomi räddas av övriga sektioner i föreningen.
Som bekant har ju Piteå värvat en hel del dyra utländska spelare till årets säsong. För att undvika ett nytt ekonomiskt fiasko väljer man därför att höja biljettpriserna på sina hemmamatcher till 150 kronor.
Det verkar närmast chocka övriga lag i serien. För visst, Piteå har härmed klart dyrast biljettpriser i damallsvenskan. Så här säger Patrik Nordström i Umeå IK till Piteå-Tidningen om höjningen:

”Åh helvete, är man helt från vettet? Så mycket tar inte ens lagen i herrallsvenskan. Det var högt.”

Nja, vissa lag i herrallsvenskan tar över 200 kronor, så helt rätt har inte Nordström. Och den viktigaste frågan är ju vad det innebär för Piteå IF:s publiksnitt. Ifjol toppade man ju publikligan med 1741 åskådare i snitt.

* Göteborgslagen – ja, jag räknar Mölndalsbaserade Jitex som Göteborgslag – har ju som bekant väldigt mycket sämre publikstöd i damallsvenskan. Någon hejaklack kan både Göteborg FC och Jitex bara drömma.
Fast idag kan GFC räkna in en klack av göteborgare på Valhalla. Synd bara att den håller på bortalaget… Läs här om Arsenal Ladies svenska supportrar.

* För en vecka sedan vann Kristianstads DFF mot isländska mästarinnorna Stjarnan med 2–0. Här är bilder på målen. 1-0 hann ju Gudny Björk Odinsdottir göra innan hon drog av sitt korsband, och fick säsongen förstörd.

* Igår slog Linköpings FC danska Skovbakken med 4–0. Målskyttar blev Manon Melis, Linda Sällström, Nilla Fischer och Louise Fors.

* Sky Blue FC är i Japan med resterna av sitt WPS-lag, samt ett gäng inbjudna spelare. Man är där för två möten med japanska superlaget Inac Kobe Leonessa. I det första vann japanskorna med 2–1 efter att VM-hjältinnan Ayumi Kaihori räddat en straff från Casey Nogueira, och Yukari Kinga och Ayaka Michigami gjort målen. Fast det var amerikanskorna som tog ledningen genom just Nogueria.
Här är bilder på Kobes båda mål, och på straffräddningen.
Fina 7300 åskådare såg mötet, och lagen möts för övrigt igen på lördag. Sky Blue kör som jag tidigare berättat en youtubeblogg från sin resa. Här är femte delen, där bland annat Vittsjö GIK:s nyförvärv Kendall Fletcher agerar trafikreporter…

Idag blir det tre guldstjärnor

Jag har ju varit gnällig på flera damallsvenska klubbar, för den svaga rapporteringen kring träningsmatcherna. Senast igår hade jag kritik mot Tyresö FF. Och nej, de har fortfarande ingen info om segern mot norska Arna-Björnar på sin hemsida.
Men det om dålig info. Det här inlägget skall handla om en positiv trend bland klubbarna. För de senaste veckorna har rapporteringen förbättrats radikalt på många håll.

Dagens guldstjärna går till Kif Örebro för lysande liverapportering via twitter, som också gick att följa på klubbens egen hemsida. Och för rejält matchreferat efteråt.
Eller ja, jag delar ut tre guldstjärnor. Även Vittsjö och Linköping får varsin för utmärkt matchrapportering.
Här är en genomgång av dagens träningsmatcher från ett informationsperspektiv:

Kif Örebro–Djurgården 2–0 (1–0)
1–0 Moa Narving (41), 2–0 Linda Hallin (50).
* Hemmalaget är redan berömt för sin twitterrapportering på den här adressen. Och här är länken till matchreferatet.
* Djurgården då? Nej, det verkar som att Stockholmslaget kämpar för att vara sämst i klassen. På sin hemsida har man lagt upp truppen till matchen. Men där finns varken resultat, laguppställning eller referat från varken Piteåmatchen i veckan, eller dagens match. Svagt.

Fortuna Hjörring–Linköpings FC 1–0 (0–0)
1–0 Tiffany Weimer (87)
* Att Linköping går mållöst av planen mot de danska ligatvåorna gör mig förstås lite lätt orolig för mitt guldtips. Men det var bara andra matchen i laget för Manon Melis och Lisa De Vanna, så nej, jag kommer inte omvärdera mitt tips om SM-segrare.
Linköping körde också twitterrapporting. Det var inte lika många inlägg som i Kif Örebros, men ändå god information. Man fick till exempel veta att Fortuna Hjörrings segermål kom på ett långskott, och att Sofia Lundgren tog en straff från norska Lisa-Marie Woods. Bra.
Dessutom har man lagt upp ett twitterflöde på hemsida där går det att följa mer än bara matcher. Också det mycket bra jobbat.
Om de har något referat på hemsidan? Jodå, det finns det förstås.

Apropå LFC så är här ett tv-inslag från 9–0-segern mot Öster i veckan. Det innehåller intervjuer med tränare Jörgen Pettersson och Nilla Fischer.

Jitex–Vittsjö GIK 2–0 (1–0)
1–0 Christina Julien (15), 2–0 Elin Carlsson (83).
* Jitex har ett bildspel från matchen på sin hemsida, vilket ju är överkurs. Men utöver det erbjuder klubben långt ifrån någon superrapportering. Men man kan i alla fall hitta resultat och målskyttar, och det är ju okej – inte mer. För laguppställning med byten vore också önskvärt.
* Vittsjö däremot håller redan allsvensk nivå på informationssidan. Både twitterrapportering – dock utan flöde på hemsidan, vilket är en brist – och ett snabbt och utförligt referat. Där kan man bland annat läsa om att holländska målvakten Loes Guerts debuterade. Bra jobbat.

Bollstanäs–Piteå 0–6 (0–3)
Mål: Jessica Olovsson 2 samt ett vardera från Hanna Petterson, Victoria Forsmark och Jennifer Nobis. Samt ett självmål.
* Piteå får också beröm för sitt jobb idag. De körde ett par rapporter på hemsidan från dagens bortaseger mot Bollstanäs, och har ett bra matchreferat efteråt.

Umeå–Sunnanå 3–2 (1–0)
1–0 Jenny Hjohlman (43), 2–0 Linda Molin (76), 3–0 Ogonna Chukwudi (84), 3–1 Erika Nilsson-Waara (87), 3–2 Perpetua Nkwocha (88).
* Även Umeå erbjuder ett bra referat på sin hemsida. Beröm.

Alla klubbar som spelat idag får godkänt – Djurgården undantaget, och Jitex med stor tvekan. Vi snackar ändå om ett utfall som är väldigt mycket bättre än när jag gjorde en liknande koll för några veckor sedan. Kanske är det nedläggningen av http://www.damfotboll.com som fått klubbarna att vakna?
Lite extra beröm till Linköping och Vittsjö för utmärkt info kring förluster. För jag vet av egen erfarenhet att det är väldigt mycket lättare att motivera sig till att snabbt skriva ihop en text efter segrar och framgångar.

Nu undrar jag bara om klubbarna har rapporterat in resultat och målskyttar till TT, så att de kommer in på resultatbörsen i alla svenska tidningar i morgon?

* I morgon spelas så vitt jag vet bara en träningsmatch med allsvenskt intresse: Kristianstads DFF-IFK Kalmar.

* Internationellt var det en ganska lugn dag. I varje fall i Europa. I Asien har dock de japanska mästarinnorna Inac Leonessa från Kobe besegrat de sydkoreanska mästarinnorna Goyang Deakyo WFC i det årliga mötet ländernas mästarinnor emellan.
3–0 vann det stjärnspäckade japanska laget med efter ett snyggt öppningsmål av lagkaptenen Shinobu Ohno och två nickmål av 18-åriga talangen Mai Kyokawa. Se målen här.

Spännande vecka i jakten på platser i OS-truppen

I morgon går Sverige in i Algarve cup mot Kina. Det har skrivits väldigt lite om laget inför turneringen.
Men klart är att det skall till något i hästväg om någon som står utanför den aktuella truppen kommer att komma med till OS. Förstås med undantag för skadade Sara Larsson.

Med Larsson är 22 spelare med i kampen om platserna i OS-truppen. Alltså skall fyra spelare bort från Algarvetruppen, varav en målvakt.
Alltså är det här ett slags kval för en plats i OS-truppen. De som har kniven mot strupen är i första hand de tre spelare som stod utanför fjolårets VM-trupp, alltså Emma Berglund (Umeå IK), Johanna Almgren (Göteborg FC) och Susanne Moberg (Kristianstads DFF).

Thomas Dennerby har aviserat att han fortsätter att jobba med ett nytt 4-2-3-1-system. Sannolikt eftersom Sverige för tillfället bara har en forward av högsta världsklass – Lotta Schelin.
Det skall bli spännande att se hur laget klarar det nya systemet mot högklassigt motstånd. Och många kan faktiskt se det, för enligt wsoccernews kommer Eurosport att tv-sända Sverige–Tyskland på måndag. Kul.

* Idag har spelet inletts i Cyprus cup. I grupp A inledde Frankrike med att knocka Schweiz. Matchen slutade 3–0, ett resultat som gällde redan i halvtid. Målskyttar var Marie-Laure Delie, Gaetane Thiney och Sonia Bompastor (straff).
Dessutom vände England underläge 1–0 mot Finland (Marianna Tolvanen) till 3–1-seger. Kelly Smith gjorde två straffar, och däremellan hade Karen Carney gjort 2–1. För England spelade inte Göteborgs nyförvärv Anita Asante. Däremot fanns en hel hög Sverigebaserade spelare i Finlands lag: Minna Meriluoto (Jitex), Katri Nokso-Koivisto (Jitex), Maija Saari (AIK), Anna Westerlund (Piteå), Tuija Hyyrynen (Umeå), Annika Kukkonen (Malmö) och Linda Sällström (Linköping).

I grupp B vände Holland 0–1 mot Italien (Patrizia Panico), till 2–1 efter mål av Manon Melis och Lieke Martens. Det var en riktigt stormig tillställning – så stormig att matchen fick avbrytas en stund på grund av ovädret. Och att lagen gjorde sina mål i den halvlek man hade medvind känns inte på något sätt ologiskt.
Kanada körde över Skottland när Sveriges båda nästa landskampsmotståndare efter Algarve stötte samman. Det blev 5–1 sedan Jane Ross gjort kvitterat till 1–1 för Skottland. Kanadas målskyttar var i tur och ordning Kelly Parker, Sophie Schmidt x2, Christine Sinclair och slutligen Dalsjöforsspelaren Melissa Tancredi. I Kanadas startelva återfanns även Stephanie Labbé (Kif Örebro) och Christina Julien (Jitex). Den senare blev utbytt efter 75 minuter.

I C-gruppen är Nya Zeeland favoriter. De vann också programenligt med 2–0 mot Nordirland. Tysklandsproffset (FF USV Jena) Amber Hearn gjorde båda målen.
Dessutom slog Sydkorea OS-klara Sydafrika med 2–1.

Linköping vann avslagen förfest

Tillbaka på bloggen efter en datorfri helg noterar jag att Linköpings FC motsvarade mina höga förväntningar när de vann träningscupen i Växjö.
De vann trots att varken Lisa De Vanna eller Manon Melis var med, och trots att de både fick spela mot Tyresö och Göteborg FC. Så nej, jag känner ingen anledning att revidera mitt guldtips.

Däremot fortsätter jag att sätta stora frågetecken kring marknadsföringen av svensk damfotboll.
Inför den här träningscupen läste jag både i Smålands-Posten och på www.damfotboll.com att Växjö 2013 Cup skulle ses ett slags förfest inför EM, och som en tidig satsning för att höja intresset för damfotboll inför mästerskapet.

Jag var alltså inte på plats själv i Småland, men när man läser följande på smp.se om finalen:

”Linda Sällström lurade sin bevakning och skruvade upp 1–0 i bortre hörnet och Louise Fors knorrade på ett suveränt sätt in en frispark i krysset. Aktioner som höll hög klass, men tyvärr bevittnades av ett fåtal åskådare i Växjö Tipshall – trots att det var fri entré.”

…så känner man att det nog var en ganska avslagen förfest. Och då min erfarenhet är att förfesterna oftast är partykvällarnas höjdpunkt så blir man ju lätt orolig för nästa års mästerskap.

Jag frågar mig om det inte är hög tid att börja hamra in EM i folks medvetande nu?

För jag tror inte att så många svenskar har koll på att det är Europamästerskap i fotboll på hemmaplan nästa sommar.
När jag hade på förra veckans presskonferens på min dator på BT.s sportredaktion frågade ett par av mina kollegor vad det var för något som Vickan var ambassadör för. Inte ens erfarna sportjournalister hade koll. Och då tillhör ändå Borås de städer som varit med och sökt värdskapet.

Klart är att Svenska Fotbollförbundet är oerhört mycket sämre än många mindre specialidrottsförbund på att bombardera oss i media med information. Sannolikt en följd av att herrlandslaget inte behöver marknadsföras så mycket, eftersom det säljer sig själv.

Men damfotbollen har tyvärr inte samma attraktionskraft som herrarna – ännu. Jag hoppas att EM-ledningen inser det, och börjar jobba utifrån det. Annars riskerar många av nästa års EM-matcher att få spelas inför pinsamt tomma läktare.

Med Melis är Linköping min guldfavorit

Den 19 december gjorde jag en analys över läget i damallsvenskans silly season. Jag höll på att uppdatera inlägget i en dryg månad.
Då byggde jag inlägget på fjolårets placeringar. Nu är det dags att placera lagen i den ordning jag känner att de hamnar i år.

Sedan Linköping idag presenterat Manon Melis som sitt senaste nyförvärv blir de min nya guldfavorit. Truppen känns väldigt välbalanserad, och faktum är att jag tror att LFC mycket väl kan vinna även om Tyresö har fått hit Marta.

I botten är det dödstråkigt att tippa ut nykomlingarna. Men jag känner att det är ofrånkomligt i nuläget. Varken AIK eller Vittsjö har tillräckligt bra nyförvärv för att det skall gå att lyfta dem över nedflyttningsstrecket ens i ett tips.
Så här skulle alltså 2012 års allsvenska sluta, om den spelades med de trupper som klubbarna har just idag:

1) Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov.
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har fyllt truppen efter att ha gjort en vansinnigt stark silly season. Defensiven var stark redan i fjol – med bara 22 insläppta. Den blir ännu bättre med Nilla Fischer framför den starka backlinjen där Charlotte Rohlin agerar general.
Problemet ifjol var den offensiva uddlösheten. Den har man åtgärdat genom att skaffa blixtsnabba Lisa De Vanna, måldrottningen Manon Melis och talangfulla Emma Lundh. Sedan tidigare fanns Louise Fors och Linda Sällström i truppen. Att ställas mot LFC blir en mardröm för alla allsvenska försvar.

2) Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt Josefine Öqvist.
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
* Har dominerat den här silly season-säsongen, och kommer förstås att vara majoritetens guldfavorit.
Vero Boquete och Marta kommer att göra Tyresö sylvasst framåt, och Caroline Seger/Lisa Dahlkvist allsvenskans bästa centrala mittfält. Med Marta blir inte längre tappet av Jossan någon avgörande faktor.
Men svagheten finns bakåt. Jag var aldrig imponerad av Tyresös försvar ifjol. Och snabbheten där har inte förbättrats med Linda Sembrant:s inmarsch.
Jag tror således att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje.

3) LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt och Anna Welin.
* Jag har konstaterat att Ramona Bachmann och Kathrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och Anja Mittag ser till att målproduktionen hålls på hög nivå, trots att Melis har lämnat.
Men försvaret? Varför har det inte förstärkts? Under hösten var det svajigt. Och utan defensiv trygghet riskerar mästarinnorna att hamna utanför den absoluta guldstriden.

4) Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
* Till slut är känslan att GFC fått ihop ett lag som är minst lika starkt som ifjol. Det hindrar inte att de fortfarande på flera sätt är stora förlorare under damallsvenskans silly season. Mest för att Tyresö och LFC har blivit väldigt mycket starkare.
Men även för att man tappat lagets ryggrad från i fjol – det starka, centrala mittfältet med Dala/Stensland/Sembrant. Visst, nyförvärven ser spännande ut. Anita Asante är ett högklassigt nytillskott, Christen Press likaså och Ingrid Wells måste också vara bra.
Visst är Stina Segerström som ett nyförvärv, och defensiven stabil. Men jag tror ändå att GFC hamnar utanför den absoluta guldstriden.
För det är svårt att bygga en ny ryggrad på kort tid. Och som jag ser det är en trupp om 17–18 spelare ett extremt vågspel. Med ett par skador blir det tomt på bänken…

5) Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson.
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Elena Sadiku och Therese Andersson.
* Med Kosse Asllani i laget tror jag att underskattade Kristianstad kan ta ytterligare ett steg uppåt. För även Becky Edwards, Katrin Omarsdottir och Elena Sadiku är intressanta nytillskott.
Visst, Vidarsdotter ersätter man inte hur enkelt som helst. Men jag har ändå en känsla av att fjolårets sjua kan sluta femma i år.

6) KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin.
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
* Har kvar centrallinjen med Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Det räcker för att vara med och ta en plats på övre tabellhalvan även i år.
Fast laget hade behövt ett par namnkunniga förvärv för att kunna höja sig en nivå till i tabellen.

7) Jitex BK
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson.
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
* Stefan Rehn har fått en intressant trupp att jobba med. Kan man undvika en upprepning av fjolårets skadeelände tror jag att Jitex blir en av årets stora utropstecken.
Och bara det faktum att man lämnar genomusla Åby IP för Valhalla kan säkert minska ner skadefrekvensen ganska rejält.
Sjundeplatsen är ett utgångstips, men det är inte långt upp till plats fem, i varje fall inte om Annica Sjölund och Christina Julien får samarbetet att klaffa.

8) Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
* Har tappat trion Bachmann/Pettersson/Sofia Jakobsson, som gjorde 29 av lagets 45 mål ifjol.
Ersättarna är långt ifrån etablerade, säkra kort. Man förstår varför UIK varit med och bjudit på både Marta och Melis.
Västerbottningarna kommer säkerligen att värva någon till forward, men det räcker inte på långa vägar för att försvara fjolårets tredjeplats. UIK gör årets ras i allsvenskan.

9) Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
* Det är väldigt mycket nytt i Piteå. Men viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen är kvar. Och om australiska målvakten Lydia Williams håller klassen skall Piteå inte behöva slåss för kontraktet.
I december trodde jag kanske att laget skulle kunna klättra ett par pinnhål till. Men nu är känslan att det inte blir mer än en placering bättre än i fjol.

10) Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Jag var snett ute i mitt tips kring Djurgården i fjol. Men jag tror att de överpresterade då. Och medan flera konkurrenter värvat internationella toppspelare har DIF fyllt upp med en kvartett från nedflyttade Hammarby.
Med risk för att få stå där med dumstruten i år igen: Djurgården får slåss för sin allsvenska existens i år.

11) AIK Fotboll Damer
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Jag har dålig koll på AIK. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste man få det tufft. Måste nog värva två–tre toppspelare till för att inte riskera att den här allsvenska sejouren bara blir ettårig.

12) Vittsjö GIK
Ut: Krista Pace.
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts och Emma Kullberg.
* Vittsjö gick obesegrat genom söderettan, och har en målspruta i Sofie Andersson (34 mål i fjol) och har värvat en duktig målvakt i Loes Geurts. Men tyvärr – det är hysteriskt stor skillnad på allsvenskan och söderettan.
Med amerikanska nyförvärvet Kendall Fletcher (1 A-landskamp på meritlistan) har man tre landslagsmeriterade spelare i truppen. Och det sägs att Skåneklubben har två öppna platser kvar. Blir det två landslagsmeriterade spelare till finns chansen att klamra över nedflyttningsstrecket på Djurgårdens bekostnad. Men med nuvarande trupp? Glöm det.

Inlägget är senast uppdaterat den 9 mars. Det kommer att uppdateras löpande.

Miss av duktig Geurts – och delikat segermål av Delie

EM-kvalet återupptogs idag efter ett kort vinteruppehåll. Man får nog säga att det var en mjukstart.
Faktum var väl att kvällens mest intressanta landskamp låg utanför de fyra kvalkamperna. Jag tänker på träningsmatchen Frankrike–Holland 2–1.

Jag såg andra halvlek av den matchen. Eller jag hade på den på datorn samtidigt som Milan–Arsenal rullade på tv:n. Så rätt är väl att säga att jag hängde med under andra halvlek. Och det var en rätt ensidig historia.
Holland hade 1–0-ledning från första halvlek, men fransyskorna vände helt rättvist.

Kvitteringen kom efter ett dåligt ingripande från Vittsjös nya målvakt Loes Geurts. Hon boxade bollen rakt upp i luften, och fick se Eugénie Le Sommer nicka in bollen från nära håll.
Sedan satte Marie-Laure Delie segermålet på ett läckert skott som Geurts var chanslös på. Från vänsterläge drog Delie till med högerfoten, och bollen dök in läckert i bortre hörnet. Efter att ha sett första halvlekens höjdpunkter noterar jag dock att Geurts totalt sett gjorde en kanonmatch.

I Holland spelade Manon Melis på topp. Det jag såg uträttade hon inte mycket. Men uppgifter gör gällande att hon har saker på gång i morgon – då skall hon nämligen presenteras som nyförvärv i en allsvensk klubb. Visst blir det väl Linköping? Och visst glider LFC plötsligt upp jämsides med Tyresö i snacket om vilket lag som är störst guldfavorit?

Tillbaka till matchen. Av det jag såg visade Frankrike varför de spelar i OS i sommar. Och Holland kändes som ett lag som har en bit kvar till yttersta Europaeliten.
Kul också att det såg ut som att det var välfyllda läktare i Nimes. Och att matchen visades direkt i fransk tv – trots att det var Champions League samtidigt.

Hur gick det då i EM-kvalet?
Den mest intressanta matchen var Belgien–Nordirland 2–2. Det oavgjorda resultatet öppnar för Norge i grupp 3. Vinner norskorna sina två hängmatcher är de uppe på playoffplats i gruppen.
I övrigt tog Tyskland en säker, men inte speciellt imponerande 5–0-seger i Turkiet. Där gjorde Melanie Behringer två mål. Övriga tyska målskyttar var Dzsenifer Marozsan, Célia Okoyino da Mbabi och Linda Bresonik. Mest intressant var nog trots allt att backen Saskia Bartusiak drog på sig ett rött kort, och missar därmed gruppfinalen mot Spanien den 31 mars.

Det spelades också två bottenmöten. Bosniens och Turbine Potsdams Lidija Kulis blev årets första, och andra EM-kvalmålskytt. Hon gjorde även årets andra mål, när bosniskorna vann med 3–2 borta mot Grekland i grupp 1. Portugal hade sex olika målskyttar när de 6–0-vann mot Armenien i grupp 7.

Inget av resultaten ändrar mitt EM-kvaltips.
För övrigt undrar jag om inte Victoria Sandell Svensson hade kikat in här på bloggen. För visst var Vickans tips av vilka länder som får spela EM i Sverige vid gårdagens presskonferens identiskt med mitt?

Slutligen noterar jag att Spanien har slagit Österrike med 4–1 i en träningslandskamp. Även det ett ganska väntat resultat. Det överraskande där var att österrikiskorna ledde i paus, och att Vero Boquete inte gjorde mål.

LdB Malmö i ekonomisk kris – tråkigt, och lite för vanligt

De senaste tre åren har i princip alla damallsvenska klubbar brottats med mer eller mindre akuta ekonomiska problem.

Senast att börja närma sig konkursens brant är nu de två senaste årens svenska mästarinnor LdB FC Malmö. Klubbens avgående ordförande Cecilia Tholse gör i Kvällsposten klart att läget är akut:

”Vårt läge är såpass allvarligt att om inte kommunen hjälper oss tror jag att det blir svårt att genomföra ett fotbollsår 2012… …Om det inte händer något tror jag att vi kommer att gå i konkurs eller får avveckla verksamheten på elitnivå. Du kan inte driva något om det inte finns pengar. Löner måste ju betalas. Då blir det att rädda vad som räddas kan.”

Tråkigt, men har man inte vaknat väl sent?
Malmö har ju trots allt värvat toppspelare som Ramona Bachmann och Anja Mittag under vintern, och man uttryckte alldeles nyligen även intresse för Marta, och hävdade att dörren var öppen för Manon Melis. Det är inga billiga spelare, och man undrar vad det var för dörr man höll öppen för skyttedrottningen – dörren som leder mot avgrunden?

För är krisen så överhängande som Tholse säger, då undrar man ju om de överhuvud taget har haft koll på sin bokföring.
Klubben menar att det är snabbt minskande sponsorsintäkter som är boven i dramat. Den utlösande faktorn skall vara att man tvingats ta bort en så kallad reklamväxlare efter att Sunnanås Kristina Wiklund kolliderat våldsamt med den under säsongen 2010.
Nu man gnäller mästarklubben på att hemmaarenan Malmö IP inte är ”sponsorsvänlig”. Kommunen svarar med rätta att det inte är kommunens ansvar att stå till tjänst med loger och andra så kallade kommersiella ytor.

Men visst, till Malmös försvar kan konstateras att de damallsvenska klubbarna jobbar med tajta ekonomiska marginaler. Och pengafrågorna i damallsvenskan är intressanta.
Sedan först WPS lades på is i måndags, och sedan Umeå IK gick ut med att Marta kräver en miljon dollar (cirka sju miljoner kronor) för en säsong, har det skrivits flera bra artiklar om klubbarnas ekonomi.

I Aftonbladet idag kan man läsa att allsvenska topplag som Göteborg FC och Linköpings FC har en total omsättning på just sju miljoner kronor. Med en sådan budget hade man inte kommit långt i herrfotbollen…

GP hade en artikel i onsdags där man konstaterar att snittlönen under 2010 i damallsvenskan – världens näst bästa proffsfotbollsliga för tjejer – låg på 7000 kronor i månaden. Knappast löner som spelarna kan leva lyxliv på…
Då skall man ändå veta att lönekarusellen snabbt har snurrat uppåt de senaste tio åren. Och trots den låga lönenivån är det i allmänhet för höga lönekostnader som ställer till det för klubbarna.

Redan 2006 var både Malmö FF och Sunnanå SK illa ute, men till slut klarade båda klubbarna elitlicensen.
2008 var det Bälinge IF:s tur att drabbas av akut kris. Det gick så illa att laget omgående efter säsongen tvingades lägga ner sin verksamhet. Men Upplandslaget var inte ensamt. Totalt visade de allsvenska klubbarna underskott på 8 miljoner kronor under 2008.

Under 2009 hade åtta av tolv allsvenska klubbar negativt kapital. Och åren sedan dess har Umeå IK, Kristianstads DFF och Djurgården Damfotboll varit på konkursens brant. Värst var läget för 2000-talets svenska suveräner Umeå, som hade 3,6 miljoner kronor i skulder när det var som värst.

Tyvärr har damidrott alltid varit kopplat till knappa ekonomiska resurser.
Under början och mitten av 1990-talet försvann 1970- och 80-talens båda suveräner – Jitex BK och Öxabäcks IF – bort från elitfotbollen på grund av svag ekonomi. Det här var ändå långt innan spelarna var avlönade så kallade proffs.
Öxabäck gick under helt, medan Jitex reste sig efter 13 år i skuggan, och är ju som bekant åter en allsvensk klubb sedan 2010.

Till sist två tankar:
1) Hur skall lagen i den nya damettan – en serie som troligen kommer att spelas i total riksmedieskugga – nästa år hitta sponsorer för att klara ekonomin när LdB FC Malmö som svenska mästarinnor inte gör det?
2) Jag tycker fortfarande att fotbollförbundet är medskyldigt till damfotbollens ekonomiska problem. Om förbundet jobbade hårdare på att lansera sina affischnamn skulle man inte bara öka intresset för vårt landslag – man skulle även hjälpa till att göra allsvenskan mer attraktiv.