Författararkiv: Johan Rydén

Profilbild för Okänd

Om Johan Rydén

Johan Rydén, sportjournalist för Borås Tidning som bloggat om damfotboll sedan 2011. Finns även på twitter, @Johan_Ryden

Får vi några spännande svar i morgondagens trupp?

Publicerad den av
Svara

I morgon tar Thomas Dennerby ut truppen till träningsmatchen borta mot Skottland. Den kan innehålla svar på några intressanta frågor.

För ett uttalande från förbundskaptenen i DN i helgen gör truppen, och Skottlandsmatchen extra intressant:

”Det lutar åt att jag tvingas ta ett tidigt beslut om vilken backlinje jag ska satsa på i OS, för att ge dem det handlar om en rimlig chans att spela ihop sig.”

Dennerby aviserar alltså här i praktiken att han kommer att ge sin OS-backlinje chansen att spela de fyra träningsmatcher som återstår innan mästerskapet.
Det skulle i så fall innebära att Sara Larsson sannolikt är borträknad från startelvan.

I det här inlägget gick jag nyligen igenom vilka 15 spelare som i praktiken var klara för OS. Sedan dess har Charlotte Rohlin försvunnit, och siffran har minskat till 14.

Två av de vakanta platserna finns i backlinjen. För Dennerby har visat ganska tydligt hittills under året att han tänker satsa på sex backar, varav bara två utpräglade ytterbackar – Annica Svensson och Sara Thunebro.

Det innebär att det är plats för fyra mittbackar i truppen. Stina Segerström och Linda Sembrant känns givna. Och Emma Berglund är högst trolig som första reserv. Men vem blir sista namnet in i truppen? Och vilka två får förtroendet?

Sista namnet först. Blir det Sara Larsson – trots allt? Eller får Malin Levenstad chansen? Eller kanske Johanna Frisk?
Sett till rutin, och till VM ifjol, borde Larsson vara given. Men hon har inte börjat träna med laget ännu efter sin skada, så tiden är knapp.
Levenstad är snabb och tuff, men har längden emot sig. Frisk har längden med sig, men snabbheten emot sig.
Och i damfotboll är snabbhet drygt tio procent viktigare än i herrfotboll, då planen i praktiken är just drygt tio procent större.

Vilka två bör då få förtroendet att bli svenskt mittlås i OS?
Det är verkligen ingen lätt fråga. Efter att ha bollat för- och nackdelar mot varandra röstar jag för Segerström/Berglund. Vad tycker ni?

Till något helt annat. Jag såg att diskussionen om världens bästa liga rasade på damfotboll.com i samband med den här texten.

Jag har som bekant för länge sedan kommit fram till att det är självklart att Frauen-Bundesliga är innehavare av nämnd titel. Och jag håller damallsvenskan som mycket knapp tvåa framför franska feminine division 1.

Som jag ser det är inte jämnhet en bra faktor när vi pratar ligors kvalitet. För i så fall hade herrallsvenskan varit världens bästa liga, då det varit åtta olika mästare på åtta år. Men den är rankad på plats 27 när Europaspelet drar igång i sommar.
Det är förstås i stället höjden och bredden på toppen som är avgörande. Och där är Tyskland i särklass. Tre olika tyska klubbar har vunnit Champions League de senaste fem åren.

Här är facit i Womens Cup och Womens Champions League för Tyskland och Sverige perioden 2008–12:

Tyskland: Nio deltagande lag.
Tre titlar. Finalplats i år. En finalförlust. Tre förluster i semifinal. En förlust i kvartsfinal.
Sverige: Åtta deltagande lag.
Tre förluster i semifinal. Tre förluster i kvartsfinal. En förlust i åttondelsfinal. Och ett lag som åkte ut redan i kvalet.

Det är svart på vitt. Vem argumenterar för att Sveriges facit egentligen är bättre?

Oroväckande skada på japansk supertalang

Publicerad den av
Svara

Japanska storlaget Inac Kobe Leonessa fortsätter att vara fullpoängare i ligan. Men helgens 2–1-seger mot Iga FC Kunoichi kan ha blivit kostsam. Både för klubben, och för det japanska landslaget.

Glödheta anfallstalangen Mai Kyokawa tvingades nämligen kliva av i första halvlek med befarad ledbandsskada i ena knät.
Se skadesituationen, och Inacs mål – som gjordes av Megumi Takase och Shinobu Ohno – i det här klippet.

18-åriga Kyokawa hade gjort mål i samtliga de fyra första ligamatcherna. Hon och var dessutom med i Japans landslag i Algarve cup – och är alltså högaktuell för OS.
För henne, och Japans skull, får vi hoppas att det inte är något allvarligt. Man vill ju se så många profiler som möjligt i spelen.

För övrigt har man fortfarande ett hyfsat grepp om publiken i Nadeshiko League, även om några lag har dåliga siffror.
Tre av de 25 spelade matcherna har haft över 6500 åskådare, och i helgens omgång hamnade snittet på 2090 efter publiksiffrorna 3910, 3183, 2098, 942 och 315.

* Till Sverige. Här är ett klipp med höjdpunkter och intervjuer från lördagens match mellan LdB FC Malmö och Vittsjö GIK.
Efter att ha sett dem kan jag inte förstå hur Anja Mittag kan ha tilldelats det första målet i den officiella statistiken.

När jag satt som matchsekreterare i herrallsvenskan var regeln att skott/inlägg som inte hade gått i mål utan motståndarens hjälp skulle klassas som självmål.
Och Mittags inlägg hade ju knappast gått in utan hjälp. Hoppas förbundet går in och justerar felet i efterhand. Vi vill ju att skytteligan skall vara korrekt. Eller hur?

* Vittsjös försvarsspel känns inte helt imponerande på klippet från Malmömatchen.
För att väga upp lite för alla Vittsjösupportrar lägger jag även upp det här klippet, från 3–0-segern mot Linköping.
Där är det i stället LFC som ser darrigt ut. Sofia Lundgren:s ingripande vid 3–0-målet är exempelvis långt ifrån OS-klass. Långt ifrån.

* I Danmarks 3F-slutspel delade Fortuna Hjörring och Bröndby på poängen i seriefinalen. Målen i 1–1-matchen kom sista tio minuterna och gjordes av australiska Michelle Heyman för Bröndby och Hjörrings kvittering av amerikanska Tiffany Weimer.
Eftersom BSF (Ballerup-Skovlunde) slog Skovbakken med 2–0 – båda målen gjorda av Louise Priergaard Lund – ryckte topplagen ifrån med en poäng i tabellen.
Bröndby leder med tre poängs marginal till Hjörring och sju till Skovbakken. BSF i sin tur har trots helgens seger sex poäng upp till tredjeplats.

Lotta Schelin fransk cuphjältinna

Publicerad den av
Svara

Lotta Schelin var tillbaka i Lyons startelva i dagens cupfinal mot Montpellier. Och vår svenska superstjärna gjorde ingen besviken.

Schelin gjorde båda sitt lags mål när Lyon blev mästarinnor efter att ha vunnit med 2–1. Målen föll i andra och 13:e minuterna, och gav förstås Lyon en smakstart inför 7200 åskådare.
Se en intervju med Schelin, och alla tre målen här. Målen var för övrigt Schelins nummer 100 och 101 för Lyon. Imponerande.

Resultatet visar att den franska ligan har flera lag av yttersta världsklass. Eftersom Lyon är bäst i världen, och Montpellier, PSG och Juvisy alla gör jämna matcher med Schelins lag så undrar jag inte om Feminine division 1 är med och krigar med damallsvenskan om vilken liga som är näst bäst bakom Frauen-Bundesliga.

* I damallsvenskan tog Djurgården en nödvändig trepoängare idag. Därmed har de chans att ta de sex–sju poäng under våren som kommer att krävas för att hänga kvar. Umeå däremot verkar vara rejält nere i skiten för tillfället.
Jag tyckte att laget såg väldigt uddlöst ut mot Tyresö. Lina Hurtig behövs nog. Och förhoppningsvis är det ingen fara med supertalangens knä. Svar på det väntas de närmaste dagarna.

* Till sist ser jag att mina favoriter i den vitryska Premier League Women, Molodechno, åkte på en ny tuff smäll i den sjunde omgången.
Topplaget Minsk vann med 15–0, vilket innebär att Molodechno nu har noll poäng och 1–75.
Det räcker nog inte att sparka tränaren för att ta sig ur den här prekära situationen. Eller vad tror ni?

Marta skapar känslor

Publicerad den av
1

Marta har varit precis den succé för damallsvenskan som man kunde förvänta. Men hon skapar inte bara positiva rubriker och känslor.

Igår i Tyresös match mot AIK snackade hon till sig ett gult kort, och efter matchen var hon enligt Eurosport inblandad i ett ordkrig. Marta menade att AIK spelade rekordfult. Och AIK:s tränare Mattias Eriksson kontrade med att anse att Marta har fördelar hos domaren.
Jag har inte sett matchen, men tycker att diskussionen är intressant. För båda parter har sannolikt rätt.

Men först lite om den positiva Martaeffekten. Hennes sex matcher har lockat 13721 åskådare. Det innebär 44,5 procent av den totala publiksiffran i damallsvenskan – inför dagens två matcher.
Marta är alltså ovärderlig för serien.
Och även om hon inte har varit bäst så har hon varit väldigt bra. Hon har gjort tre mål och fyra målpass. Och sju poäng är en siffra som ingen annan OS-aktuell spelare i serien slår.

Men Marta är inte bara publikens favorit. Hon är också spelaren som motståndarna gör allt för att stoppa. Så är det i år, och så var det tidigare när hon spelade i allsvenskan.
Som vid den här händelsen från 2008, då Marta helt riktigt fick rött kort för att hon sparkade Malmös Emma Wilhelmsson i magen.

Den situationen är ganska talande. Motståndarna vet att Marta har ett hett temperament och är beredda att ta ett gäng frisparkar, och ett eller kanske ett par gula kort, för att få henne ur balans.
Det gäller att provocera snyggt, som i klippet med utvisningen, där Wilhelmsson provokativt låser medvetet fast Marta.

Jag försvarar inte på något sätt vredesutbrott mot domare eller sparkar och slag. Men jag inser att det inte är helt lätt att heta Marta.

Jag såg ifjol hur Malmös rutinerade garde bar sig åt för att få stopp på Dalsjöfors uppkäftiga talang Mimmi Löfwenius. Malmöspelarnas åtgärdsprogram innehöll inga klappar på kinden, utan trashtalk och stenhårda satsningar på, och ibland även en bra bit över, gränsen till vad som är tillåtet.
Den typen av behandling får Marta utstå i varenda match. Det är klart att hon ibland kan tappa fattningen.

Sedan har säkert AIK också rätt i sin synpunkt. För vad än alla domare hävdar så har namnkunniga spelare fördelar. Marta kan garanterat gnälla ganska mycket mer på domslut utan att bli varnad än vad exempelvis nykomlingar som Sandra Adolfsson eller Josefine Mårtensson skulle komma undan med.
Och rutinerade, svenska landslagsstjärnor klarar sig mycket oftare från kort efter tuffa tacklingar än vad debuterande ungdomar, eller nya, utländska spelare gör.
Och det är ju inte heller rätt.

Jaja. Det var lite tankar kring Marta och domare. Det lär bli läge att återkomma till det här ämnet framöver.

* Apropå Marta och Tyresö är här ett klipp som visar deras segermål från igår.
Personligen tycker jag nog att de borde stått över dansen efter ett självmål av det slaget.

* I våras gnällde jag på en mängd klubbhemsidor för att de saknade viktiga saker som fakta och referat. Under säsongen har det blivit mycket bättre, och flera klubbar erbjuder till exempel webb-tv-intervjuer inför matcherna.
Umeå IK tillhör de klubbarna. Egentligen är det ju jättebra. Men titta på den här intervjun med Tuija Hyyrynen.
Hör någon vad hon säger?
Jag gör det inte. Hela mitt fokus riktas omgående på miljön där intervjun är inspelad. Vad är det egentligen för studio UIK har? Ett kök? Ett tvättrum?

* I Italien tog svensklaget Bardolino Verona igår ett stort steg mot höstens Champions League. Man besegrade Brescia med klara 4–0 efter att ha gjort ett par riktigt fina mål.
Men då Tavagnacco överraskande slog klara mästarinnorna Sassari Torres måste Bardolino även vinna sista matchen, borta mot Como för att säkra andraplatsen.
Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen. Se höjdpunkter från matchen här.

* Jag hyllade ju gårdagens tyska cupfinal mellan Frankfurt och Bayern München i förra inlägget. Här är höjdpunkter från fotbollsfesten. Se, och njut av den fantastiska lyckan i Münchens lag. Det är känslor som inte kan ge annat än underbara vibbar.

Fantastisk tysk cupfinal gav mig VM-känslan tillbaka

Publicerad den av
Svara

Har just sett delar av den tyska cupfinalen på en hackig stream. Vilken skräll, vilken grymt bra match. För ja, FC Bayern München slog svensklaget Frankfurt med 2–0.

Jag såg delar av första halvlek, och sedan även de sista 25 minuterna. Och jag fick faktiskt tillbaka lite av VM-känslan från ifjol.
Med 15678 åskådare på plats i Köln gavs förstås rätt inramning. Och spelet gjorde mig inte besviken.

För mig tog diskussionen om vilken som är världens bästa liga definitivt slut i och med dagens final. Vilket tempo, vilken spelteknisk nivå, vilken nerv. Damallsvenskan känns tyvärr inte ens nära.

För när man ser vilken grym underhållning Tysklands ligafyra och ligasexa kan bjuda på, och dessutom vet att ligafyran skall spela Champions Leaguefinal på torsdag, så känns det ju självklart att Tyskland inte bara har världens bästa liga för tillfället, utan också den jämnaste.
För man minns ju hur mycket spelmässigt starkare Frankfurt trots allt var än Malmö i Champions League-kvartsfinalen i våras. Att ingen av Frankfurts båda svenska landslagsspelare Sara Thunebro eller Jessica Landström fick någon speltid i finalen är ännu ett tecken på att vi fortfarande ligger efter.

Jag har inte sett Bayern München spela förr, men blev rejält imponerad. De har definitivt ett framtida storlag på gång.

Det unga Bayernlaget slog Duisburg i förra veckan med just 2–0, och har verkligen prickat toppformen. Österrikiska 19-åringen Laura Feiersinger är redan nu en mycket duktig offensiv spelare. Hur bra kan inte hon bli? Och hur bra kan inte tyska 18-åringen Lena Lotzen bli?
De båda amerikanskorna Sarah Hagen på topp och Nicole ”Niki” Cross i backlinjen ger rutin och stabilitet.

Nickstarka Hagen nickade just in Münchens ledningsmål efter en hörna med cirka 20 minuter kvar. Sedan spelade Bayern på resultatet på ett fantastiskt effektivt sätt. Man kontrollerade matchen totalt, och kontrade in 2–0 genom inhopparen Ivana Rudelic på övertid.

Jag har tidigare skrivit om att jag tycker att Lena Lotzen kanske har damfotbollens skönaste namn. Men hon har konkurrens i egna laget, av inhoppande backen Clara Schöne…

* Till sist några ord om dagens tre matcher i damallsvenskan. Resultaten visar tydligt att det maximalt kommer att bli en kamp mellan två lag framöver. Göteborg visade återigen idag att man inte har kvalitet att hänga med. Det har inte Linköping heller.
Vittsjö är fortfarande närmast, även om laget kom ner på jorden en aning idag då både segersviten bröts, och Sofie Andersson fick lämna planen mållös efter att dessförinnan ha varit målskytt 20 seriematcher i rad. Fast nykomlingen hängde ändå med länge i Malmö.
Men Anja Mittag är fantastisk. Som jag fattade det var hennes första mål idag ett klockrent självmål. Men tre eller fyra mål spelar inte så stor roll – Mittag är tveklöst damallsvenskans drottning så här långt. Hur skall Marta göra för att sno tillbaka kronan?

Pinsam groda av Dennerby

Publicerad den av
Svara

Jag skrev igår om att förbundskapten Thomas Dennerby borde vara bekymrad och oroad över Charlotte Rohlin:s korsbandsskada.

Men att han skulle bli så skakad att han lyckades glömma vilket mästerskap hans lag skall spela i år, nej det trodde jag inte var möjligt.
Men i det här SVT-inslaget säger vår förbundskapten hur tydligt som helst att det är VM som väntar i sommar. Det är en felsägning som får mig att bli lätt chockad.

Och Dennerby skall nog vara glad att damfotboll är en liten idrott, mediemässigt sett. För hade han hetat Erik Hamrén hade den pinsamma felsägningen garanterat hamnat i topp på ganska många större mediers hemsidor.

Så till en liten fundering kring korsbandsskador och Linköpings FC. Rohlin är den tredje på lite drygt ett år efter Tilda Heimersson och Linda Sällström. Jag har ingen aning om hur laget tränar, man kanske gör allt för att förebygga den här typen av skador.
Men hade jag varit LFC-ledare har jag nog nu trots allt sett över träningsupplägget. Tränar spelarna tillräckligt mycket styrka i musklerna kring knäleden? Kör man knäkontroll?

Så till levande fotboll. Just nu pågår Stockholmsderbyt Tyresö–AIK. Ser att Tyresö kommer till spel utan både Caroline Seger (stukad fot) och Vero Boquete (liten sträckning i framsida lår). Och efter 40 minuter håller AIK sensationellt 0–0. Men det kan väl aldrig hålla hela vägen?

Idag lider man med Lotta Rohlin

Publicerad den av
Svara

Idag lider man rejält med Charlotte Rohlin. Som väntat är ena korsbandet i högerknät av, och säsongen är körd.

Därmed missar 31-åringen inte bara resten av allsvenskan med Linköping, utan också årets höjdpunkt med landslaget – OS i Storbritannien. Det hade varit hennes andra spel, för hon deltog i alla Sveriges fyra matcher i Kina för fyra år sedan.

Spontant känns det här beskedet som ett riktigt dråpslag även för Thomas Dennerby:s landslag. För även om vi har flera riktigt bra mittbackar så är Rohlin viktig för laget. Hon har den mest givna spelaren i vår backlinje det senaste året.

Här är bilder på hur det gick till när hon skadade sig. Det ser ju inte så märkvärdigt ut, men det gör det sällan när korsband brister…

Som jag sett det har Rohlin och Sara Larsson varit förstahandsvalet som mittbackspar – fram till idag. Att ha ett väl sammansvetsat mittlås är oerhört viktigt. Något sådant har vi inte längre, och Thomas Dennerby har fyra landskamper på sig att hitta ett nytt par.
Det hela försvåras av att Larsson inte är spelklar igen efter sin skada.
Så vilka satsar han på nu? Stina Segerström/Linda Sembrant? Segerström/Emma Berglund? Sembrant/Berglund? Eller någon annan konstellation?

* Om vi lämnar landslaget och gör en liten internationell koll så är det lätt att konstatera att namnet för dagen är Ada Stolsmo Hegerberg. 16-åringen gjorde fem mål redan i första halvlek för serieledande Stabaek, när jumbon Fart besegrades med hela 8–2 (6–1) i toppserien. Fyra av målen var i rad, vilket innebär att hon gjorde ett tvättäkta hattrick på tolv minuter från 15:e till 27:e.

Fotbollsmässigt verkar det inte finnas mycket att vara imponerad av när det gäller FL Fart. Men jag älskar lagets namn. Fotballaget Fart – visst är det ett imponerande namn?

* I Spanien tog Barcelona ett allt säkrare grepp om ligatiteln när ligafyran Espanyol besegrades med hela 6–0 i derbyt. Espanyol har tidigare varit stans stolthet på damsidan. Men efter dagens resultat känns det definitivt numera som historia…

Det finns anledning till oro för Dennerby

Publicerad den av
Svara

Thomas Dennerby i rutschbanaFör tillfället har Thomas Dennerby ganska mycket att vara orolig för.

Och då tänker jag inte på att Sara Thunebro har begränsad speltid i Frankfurt eller på att förmodade förstamålvakten i OS, Hedvig Lindahl ligger näst sist i damallsvenskans räddningsliga.
Utan jag tänker skador.

I eftermiddag kommer troligen Charlotte Rohlin:s dom. Men skall man tro LFC:s läkare Håkan Gauffin:s uttalande i Corren så gör Dennerby nog bäst i att redan nu fundera på tänkbara ersättare.
Jag hjälpte ju vår förbundskapten att ta ut OS-truppen här. Och enligt mitt resonemang där borde Emma Berglund stå väldigt nära en OS-resa nu.

Men Dennerby har fler saker att tänka på. Rohlins kollega i Sveriges så säkra mittförsvar under fjolårets VM, Sara Larsson, har ännu inte gjort comeback efter sin operation.
Går allt enligt plan skall Larsson vara i speldugligt skick till VM. Men tiden börjar bli knapp, och hinner hon komma i form?
En annan OS-aktuell spelare, Göteborgs Johanna Almgren gjorde comeback i tisdags. Hon gjorde ett 30 minuters inhopp, och knät klarade det utan bakslag. Det var förstås positivt.
Däremot finns det mindre orosmoment för kvartetten Nilla Fischer, Stina Segerström, Caroline Seger och Lotta Schelin.
Alla har nyligen fått kliva av och/eller stå matcher för lättare skador. Vi får hoppas att det stannar där, alltså vid att vara just lättare skador.

Under tiden jag skrivit ihop det här inlägget ser jag att damfotboll.com just har snackat med Dennerby i frågan. Han kommenterar skadeläget här.

* Lotta Schelin är för övrigt en av den kommande veckans stora huvudpersoner. Hennes Lyon spelar två finaler på fem dagar. På söndag gäller det den franska cupfinalen mot Montpellier. Och på torsdag väntar ju Champions Leaguefinalen mot FFC Frankfurt.

* Även Frankfurt har cupfinal i helgen. Sara Thunebro och Jessica Landström:s lag spelar i morgon den tyska cupfinalen i Köln, mot Bayern München. Och Frankfurt är förstås storfavoriter till titeln.
Noterar apropå Frankfurt att deras nya zeeländska högerback Ria Percival har skrivit på för bottenlaget FF USV Jena. Percival har ändå varit ordinarie i Frankfurt under våren, men tvingas ändå flytta på sig i den hårdnande konkurrensen till nästa år. Det väcker återigen frågan om Thunebros framtid.

* I damallsvenskan är förstås Skånederbyt Malmö–Vittsjö den mest intressanta matchen i helgen. Där tror jag att två sviter kan se sitt slut. Både Vittsjös fyra matcher långa segersvit, och Sofie Andersson:s suveräna svit med mål i 20 matcher i rad.

Apropå svit har ju Christen Press fortfarande aldrig lämnat en damallsvensk match utan att göra mål. Överlever den sviten helgens besök på Vilans IP:s långa gräs?

Tågen börjar gå för Djurgården i bottenstriden. Det är nästan så att det är poängtvång på söndag, hemma mot Umeå. Gästerna har släppt in tolv mål på två matcher och borde ha ett stukat självförtroende.

* I övrigt i helgen är det seriefinal i Danmark på lördag, mellan Fortuna Hjörring och Bröndby. Där är ju 3F-ligan färdigspelad, och man är nu inne i en slutspelsserie, kallad just Slutspel 3F.
Lagen tog med sig hälften av poängen från serien in i slutspelet. Det innebär att Bröndby inför seriefinalen har 29 poäng, vilket är tre fler än Fortuna.

* I Italien spelar svensklaget Bardolino Verona i morgon en riktigt viktig match i kampen om den andraplats som innebär Champions Leaguespel till hösten. Bardolino tar i näst sista omgången emot fyran Brescia på hemmaplan. Det skiljer tre poäng mellan lagen inför avspark. Dessutom ligger ju Tavagnacco två poäng bakom Bardolino. Så det kan bli dyrt även med ett kryss för Stephanie Öhrström:s och Maria Karlsson:s lag.
Tavagnacco har dock också en tuff match i morgon. De ställs mot klara ligamästarna Sassari Torres.

Tvåmålsskytt igen – nu börjar det ryktas om Jakobsson

Publicerad den av
1

Sofia Jakobsson fortsätter att visa toppform i ryska ligan. I dagens bortamöte med Mordovochka gjorde svenskan Rossiyankas andra och femte mål.
Serieledarna vann med 5–0 (2–0) och har nu fem poäng ner till tvåan Energiya Voronezh, som dock har en match mindre spelad. Den spelas på måndag, borta mot formstarka trean Zorkij i Krasnogorsk.

Idag såg jag att det spekulerades på twitter om att Jakobsson skulle vara aktuell för Turbine Potsdam. Jag hittade ingen källa till uppgifterna. Men med tanke på att hennes kontrakt snart går ut, och på hur vass hon har varit under säsongen så vore det väl knappast någon skräll.
Det borde vara många fler klubbar som är intresserade av hennes tjänster.
När det gäller Potsdam verkar klubben inte vara nöjd med vad Margret Lara Vidarsdottir har presterat, och det känns väl inte omöjligt att de söker efter en ny ersättare till Anja Mittag. De lär dessutom ha väldigt bra koll på Jakobsson, då hon är bra kompis med Antonia Göransson. Samt att ju Potsdam och Rossiyanka möttes i Champions League tidigare i år, och då kunde klubbledningen med egna ögon se hur vass Jakobsson är.

* I USA drar ligasäsongen igång nu. Båda konkurrentligorna USL W-league och WPSL Elite League har premiärer de närmaste dagarna.
Jag tänker inte göra någon djupdykning i ligorna som känns väldigt svåröverskådliga, men rekommenderar gärna de här genomgångarna av ligorna. Dels WPSL Elite League, som sparkas igång med ASA Chesapeake Charge–Boston Breakers i natt. Dels W-league, där Charlotte Lady Eagles–VSI Tampa Flames är första paret ut i morgon.

* Frågan är vilken kvalitet det blir på de båda ligorna i USA. Rätt många duktiga amerikanska spelare har ju lämnat hemlandet för spel utomlands. Två av de senaste är duon Rebecca Moros och Beverly Goebel, som nyligen skrivit på för japanska toppklubben Inac Leonessa från Kobe.
Deras främsta utmanare om guldet i Nadeshiko League är Okoyama Yunogo Belle, som anförs av Japans nya lagkapten Aya Miyama. Se henne göra ett läckert assist till Kumi Mizushima:s segermål när Belle tog fjärde raka segern genom att slå Takatsuki Speranza i helgen med 1–0.

Skräckbesked inför OS – trolig korsbandsskada på Rohlin

Publicerad den av
Svara

Linköpings mittbacksstjärna Charlotte Rohlin bars av med befarad korsbandsskada redan i sjätte minuten i dagens damallsvenska match mot Kif Örebro.

Det är förstås ett dråpslag för LFC. Men även ett skräckbesked för förbundskapten Thomas Dennerby och den svenska drömmen om en OS-medalj.

För vi har inte råd att avvara speciellt många spelare ur den tänkta startelvan om vi skall ha chans att ta vår första OS-medalj i damfotboll.
Charlotte Rohlin höll högsta världsklass i mittförsvaret under VM i fjol. Med sin styrka i luftrummet är hon dessutom ett offensivt vapen.

Vi får hoppas att morgondagens magnetröntgen visar att det inte är korsbandet, utan en lindrigare skada. Men man vågar väl inte tro det?

Rohlin är en av två lagkaptener i landslaget. Även den andra – Nilla Fischer – klev av dagens match skadad. Fast där verkar det inte vara lika allvarligt.

Damallsvenskan 2012, en jämn serie? Knappast, va

Publicerad den av
1

På den damallsvenska upptaktsträffen gjorde jag ett stort reportage för BT, där jag ”utredde” vilken damfotbollsliga som är världens bästa. Jag byggde allt kring en enkät, där jag rakt av frågade just vilken som är världens bästa liga.

De allra flesta jag pratade med svarade damallsvenskan. Och den vanligaste motiveringen var att vår serie är jämnast i världen.
Här är några av de svar som var i BT den 15 april:

Nilla Fischer, Linköpings FC:

”Det tycker jag allsvenskan är. Vi har en bra topp, och en bredd som ingen annan liga har. Ser man till resultaten är det nästan så att alla kan slå alla. Varken Frankrike, Tyskland eller England har en så jämn serie.”

Johanna Frisk, Tyresö FF:

”Sveriges – det har vi väl konstaterat här idag… Amerikanska WPS har stängt, och vi har fått in ännu fler riktigt bra spelare. Tyskland är också bra, alla spelare från deras landslag spelar ju på hemmaplan. Men vi har mer internationell spridning på våra spelare.”

Stina Segerström, Göteborg FC:

”Det är damallsvenskan. Det är Tyskland som är med och konkurrerar, men de har fortfarande lite för stort glapp mellan sina topp- och bottenlag.”

Sofia Karlsson, Jitex BK:

”Jag skulle nog säga att Sverige ligger bra till. Vi har i alla fall den jämnaste ligan. Tyskland ligger också bra till, och Frankrike – men där är det kanske betydligt mer ojämnt.”

Kosovare Asllani, Kristianstads DFF:

”Sveriges – lätt. Har inte alla svarat Sveriges? Vi har den jämnaste ligan, med de bästa spelarna. Damallsvenskan har väldigt bra rykte bland alla spelare.”

Malin Levenstad, LdB FC Malmö:

”Så om man bara ser till topplagen så skulle jag säga att den tyska ligan är bäst. Allsvenskan är kanske jämnare, men i fjol var det ju stor skillnad mellan topp- och bottenlagen även här. Så det får bli Tyskland.”

Fem omgångar är spelade av årets damallsvenska. Och en sak går i alla fall att slå fast: jämnt har det då inte varit.

Bara fyra av 30 matcher har slutat oavgjorda. Lika många matcher har vunnits med minst fyra måls marginal. Och då har ändå inte topplagen Tyresö och Malmö ställts mot avhakade bottengängen AIK och Djurgården ännu.

De allra flesta matcherna har varit lättippade. Bara Vittsjö har bjudit på ett par riktiga skrällar.

I helgen såg jag att det diskuterades på twitter huruvida vi var på gång att få en Real-Barca-situation i damallsvenskan – alltså två lag som står i total särklass, och mer eller mindre sopar rent mot övriga lag.
Jag blandade mig inte i diskussionen, men tror absolut att det är så. För känslan är att Tyresö och Malmö snart har en stor lucka till övriga lag.
Jag hade hoppats att även Linköping och Göteborg skulle kunna haka på, men LFC är inte alls så vasst som jag trodde inför serien. Och GFC verkar alldeles för ojämnt, och motsvarar inte heller eventuella tips om guldstrid.

Och frågan är om det blir en strid mellan två lag. För som jag ser det är Tyresö precis så överlägset som man kunde frukta inför serien. De har verkligen potential att jogga hem serien.
Inte minst om motståndarna kommer att fortsätta att uppträda så naivt och otaktiskt som Umeå i måndags.

Under tv-sändningen sa expertkommentatorn Hanna Marklund att UIK visade prov på ett väldigt fint spel i första halvlek. Jo, så kan man uttrycka det – om man vill vara snäll.
Skall man vara hård och ärlig så spelade Umeå på ett sätt som passade Tyresö som handsken.
Umeå tryckte upp sitt mittfält och försökte hitta in centralt med korta passningar längs med marken. Tyresö behövde bara stå och vänta ut misstagen.

Jag har tidigare konstaterat att Tyresös akilleshäl är bristen på snabbhet i backlinjen. Men kommer man även fortsättningsvis att ställas mot lag som vägrar att spela in på ytan bakom backlinjen så blir allsvenskan en gulröd show över 22 akter.

För redan i den första halvleken i måndags, där Umeås kortpassningsspel stundtals hyllades, fick Marta och Vero Boquete ofta komma rättvända mot hemmalagets backlinje.
Det är vad jag kallar självmordstaktik.

Och när Umeå fortsatte att vägra spela långt även efter paus när Tyresö tog ett par kliv fram så blev det rena överkörningen. Som jag ser det var det närmare 1–10 än 2–5. Här är förresten ett klipp med alla sex målen.

Umeås lagkapten Emma Berglund sa så här efter matchen, på TV4-reportern Daniel Kristiansson:s fråga om lagets målsättning i år:

”Att vi vill spela underhållande fotboll. Och det tycker jag väl att vi gör stundtals.”

Jag uppfattade att hon menade att de stundtals gjorde det mot Tyresö. Och visst var det ett par fina anfall. Men Umeås två bästa målchanser kom på fasta situationer. Och det fina kortpassningsspelet ledde oftast till fina omställningslägen för Tyresö.
Kan man inte anpassa sin taktik efter motståndet, vilket oftast innebär att backa hem och spela cyniskt mot topplagen, får man räkna med att man kan förlora med 7–1 och 5–1.

Och med sådana resultat kan vi glömma att vi har världens jämnaste serie.

Skall Frankfurt missa höstens Champions League?

Publicerad den av
Svara

Dags att sammanfatta helgens matcher. Störst intryck gör utan tvekan Turbine Potsdams klara 3–1-seger i tyska klassikermötet med FFC Frankfurt.

Jag följde direktsändningen på Dfb-tv samtidigt som jag jobbade med annat. Det jag såg var Potsdams seger odiskutabel. Potsdam såg klart vassare ut än på länge. Isabel Kerschowski har hittat toppformen, och är hela tiden ett hot med sin snabbhet och styrka. Och Viola Odebrecht ägde stundtals det centrala mittfältet.
Men framför allt var Genoveva Anonma tillbaka i målform. Hon gjorde alla tre målen för hemmalaget. Det första framspelad av just Odebrecht och Kerschowski, det andra efter hörna och det tredje på ett högklassigt skott.
Se målen här.

Antonia Göransson spelade hela matchen för Potsdam. Känslan är att hon är ur den formtopp hon hade i mars. Och hon fick kämpa defensivt med Kerstin Garefrekes under den andra halvleken.

För Frankfurt svider förlusten på många sätt. Dels är chansen till ligaguldet borta. Men i praktiken även chansen till andraplatsen, vilket innebär att det storsatsande laget – som nästa säsong kommer att innehålla nästan hela det tyska landslaget – troligen missar spel i Champions League. Man får nog se till att vinna finalen mot Lyon. Men sett till dagens insats, så blir det svårt. Troligen för svårt.
Varken Sara Thunebro eller Jessica Landström fick för övrigt någon speltid för Frankfurt.

I övrigt spelade troligen även FCR 2001 Duisburg bort sina guldchanser. Laget föll nämligen borta mot Bayern München med 2–0. Lena Lotzen och Katharina Baunach gjorde målen.
Däremot lever gulddrömmen i högsta grad för VfL Wolfsburg efter 3–0-segern mot Freiburg. Zsanett Jakabfi och Conny Pohlers gör mål i varenda match nuförtiden. Och ja, de satte även varsitt den här dagen.
Med två omgångar kvar leder Potsdam med en poäng före Wolfsburg. Till Duisburg är det fem poäng och till Frankfurt sju.

* 3860 åskådare såg Potsdam–Frankfurt. Fler ändå, 4739, var på plats när Homare Sawa gjorde sin första hela ligamatch för året. Hennes Inac Leonessa vann med 3–1 borta mot Jef United, och Sawa stod för ett målpass. Leonessas mål gjordes av Yukari Kinga, Mai Kyokawa och Megumi Takase.
Här är bilder från den matchen. Leonessa leder Nadeshiko League efter fyra omgångar, och är ett av två lag utan poängtapp så här långt. Det andra är Yunogo Belle.

* I damallsvenskan vann Malmö föga överraskande borta mot Piteå med 2–0. Skyttedrottningen Anja Mittag lämnade planen mållös, men tolkade jag henne rätt på twitter hade hon gärna fått med sig en sådan här hem från Norrland…
Imponerande att Elin Rubensson återigen hamnade i målprotokollet. Jag såg i Malmös Champions Leaguematcher i våras att hon har tagit ett rejält kliv i rätt riktning i vinter. Och fyra mål på fem inhopp är ett lysande facit.

* I Frankrike vann båda topplagen Juvisy och Lyon som väntat i den här omgången. Jag har inte sett Lyons laguppställning, men gissar att Lotta Schelin vilade. Det lät ju i alla fall tidigare i veckan som att hon skulle göra det.
Lyons seger mot Soyaux skrevs till 6–0, och Eugenie Le Sommer blev tvåmålsskytt. Det innebär att Le Sommer nu bara är ett mål bakom Schelin i skytteligan. De står på 20 respektive 19 mål.
Juvisy leder tabellen med en match mer spelad än Lyon. Men allt talar för att guldkampen avgörs den 3 juni, då Parislaget tar emot just Lyon.

Funderingar, tveksamt guldtips och en utsåld match

Publicerad den av
2

Noterar att mina senaste två inlägg har väckt funderingar på lite olika håll. Kul.

Bland annat tar den här bloggen upp diverse olika ämnen som borde debatteras hårdare.
Dessutom listas ett antal kunniga personer i och kring damfotbollen. Det är rakt igenom duktiga personer som gör stora insatser för sporten.

Men det är inte i första hand kunnande som saknas. Det jag efterlyser är starka debattörer, som i vissa sammanhang kanske till och med skulle upplevas som provokatörer. Röster som gör att damfotbollen hörs och syns.
Jag tror att Caroline Seger skulle kunna vara en sådan debattör. Hon är ett namn, och hon vågar tycka till. Hon skall bara erbjudas ett lämpligt forum för sina åsikter.

Så till de matcher som spelats det senaste dygnet. Först väljer jag att återigen buga mig för Vittsjö GIK och Sofie Andersson.
Att slå Linköping med 3–0 är imponerande. Att det var fjärde raka segern för nykomlingen är ännu mer imponerande. Och att som Andersson göra mål i 20:e seriematchen på rad är ofattbart bra.

För Linköping är däremot måltorkan påtaglig. Bara Djurgården har gjort färre. Och mitt guldtips känns för tillfället väldigt långt ifrån klockrent…

Att både AIK och Djurgården föll innebär att det redan ser väldigt mörkt ut för båda lagen. Väldigt mörkt.
AIK:s Nazanin Vaseghpanah missade straff mot Kristianstad. Det har man knappast råd med i ödesmatcher som dagens. Nu är det således inte mycket som talar för att AIK kan klara sig kvar i serien.

* Så en liten internationell utblick. I Italien säkrade Sassari Torres guldet genom att vinna med 3–0 hemma mot Como.
Svensklaget Bardolino Verona var illa ute hemma mot Lazio, men vände 0–1 till 3–1 de sista 17 minuterna. Brasilianska Dayane Da Rocha gjorde de två sista målen. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen.
Några matchbilder har jag inte hittat, men väl det här inslaget där Maria Karlsson ger en intervju på italienska.
Två omgångar återstår, och Bardolino är kvar på den andraplats som innebär Champions Leaguespel till hösten. Man har två poäng ner till Tavagnacco och tre till Brescia.

* I den spanska seriefinalen vann Athletic Club Bilbao med 3–1 mot Barcelona. Därmed lever guldstriden där i minst en vecka till.

* Den norska Toppserien toppas av Stabaek, som vann med klara 5–1 borta mot Trondheims-Örn. Ada Stolsmo Hegerberg blev tvåmålsskytt.
Tvåa ligger Lilleström som slog Arna-Björnar med 2–0 inför 184 åskådare.
Och när mästarlaget Röa tog årets första seger genom att besegra Klepp med 2–0 var bara 117 åskådare på plats.

* I USA var det däremot utsålt, 4500 åskådare, när Seattle Sounders Women vann en träningsmatch mot Washington University med 3–1.
Megan Rapione debuterade för Sounders, men blev mållös. Glödheta Alex Morgan gjorde första målet, mexikanska landslagsspelaren Veronica Perez det andra och Lyndsey Patterson det tredje för Sounders.
Här är ett långt klipp med höjdpunkter från den matchen.

Vad tycker alla bloggare?

Publicerad den av
Svara

Jag har ju just konstaterat att det saknas starka röster inom damfotbollen. Och att det är i bloggarna som en stor del av det viktiga ifrågasättandet av sporten, klubbarna och spelare sker.
Flera av de bloggar om damfotboll som jag följer är bra, och innehåller inte bara ryggdunk och överord – utan ser sporten ur kritiska synvinklar.
Det är så klart positivt, för utan kritisk granskning avstannar lätt utvecklingen.

Här tänkte jag komma med synpunkter på intressanta, aktuella blogginlägg. Först ett par från den utmärkta bloggen ”Damallsvenskan – Världens Bästa”:

* Piteå nästa lag?
Ett intressant och tänkvärt ifrågasättande av hur ekonomin sköts i damallsvenska klubbar. Sammanfattningsvis kan man säga att det är lite väl vanligt att man inte rättar mun efter matsäck. Och att de som har hand om pengarna i Piteå IF nog skall känna viss oro om inte publiksiffrorna snart skjuter i höjden.

* Jämn serie men publiken oroar
Det här är ett ifrågasättande av hur klubbar och EFD egentligen jobbar för att locka publik till arenorna. Det är ett högst relevant ifrågasättande.
För när Jitex till exempel misslyckas med att kommunicera ut till göteborgarna att Marta är i stan så undrar man ju hur klubbarnas marknadsföring ser ut. Finns den?

* Drogba vänsterback i Damallsvenskan?
Här är det taktik, och taktiskt tänkande som står i fokus. Frågan som ställs är om spelare och tränare i damallsvenskan har en tillräckligt stor taktisk skolning.
En bra fråga. Och jag tror att det är tveksamt om kunskapen är stor nog. För många spelare beror det på att flicklag tyvärr sällan får de bästa tränarna. I flickfotbollen, och en bra bit upp genom divisionerna, räcker att kunna spela långa bollar i djupled på en snabb forward för att nå framgång. Någon större kunskap om organisation och taktik behövs inte.
Jag såg delar av F17-landslagets match mot Danmark i förra veckan på tv. Och tyckte att jag såg besvärande stora brister i positionsspelet hos ett stort antal spelare. Illavarslande.

Så till en annan utmärkt blogg, Spelare12:
Bland många intressanta och initierade inlägg har man gjort en gedigen genomgång av tänkbara, svenska OS-spelare. Här är länkar till inläggen lagdel för lagdel:
* Målvakter
* Ytterbackar
* Mittbackar
* Centrala mittfältare
* Yttermittfältare/forwards
Resonemangen som förs är i stora drag vettiga.
Men det är ingen chansning att bara ta med två målvakter i OS-truppen. Tvärtom är det ett faktum att man bara kommer att ta ut två. För utöver de 18 uttagna spelarna kommer man att ha med fem reserver till OS – varav en målvakt. De fem är med och tränar med laget, men ingår inte i truppen.
Och när det gäller genomgången av ytterbackarna så ser jag trots allt Sara Thunebro som ett klart bättre alternativ än Lina Nilsson. Den senare är utmärkt offensivt, men klart svagare defensivt. Och skall vi ha chans att vinna medalj i ett stort mästerskap måste alla backar vara prickfria defensivt. För mot lag som USA, Japan, Frankrike, Brasilien och Storbritannien kommer vårt försvar att ställas på svåra prov.

Jag har ju förresten själv försökt räkna ut hur OS-truppen kommer att se ut här.

Så till bloggen Damallsvenskan 2012, och tre intressanta inlägg därifrån:

* Toppmatcher
Ett inlägg om att Vittsjö höjer priset till fyra utvalda toppmatcher. Till skillnad från bloggaren tycker jag att Vittsjö agerar förståndigt, och gör rätt i att höja biljettpriset till sina derbyn, och när topplagen kommer på besök. Allt enligt principen om tillgång och efterfrågan.

* Hur mainstream media (kvällstidningar) jobbar
Här har vi ett inlägg om spetsade rubriker i kvällstidningarna. Och ja, den rubrik som avses är lite tillspetsad. Men jag tycker inte att det är något att haka upp sig på.
Det här är förresten ett högst intressant område. Samtidigt som spelare och ledare i damallsvenskan klagar på att det skrivs för lite om dem, så är de snabba på att högljutt klaga när något överdrivs eller blir lite fel.
Visst skall man rätta fel. Men skall damfotbollen någonsin bli en stor sport i riksmedia måste spelare och ledare tyvärr acceptera att det kommer att skrivas hysteriskt mycket konstigt, tillspetsat eller rent felaktigt på vägen. För accepterar man bara att 100-procentigt insatta reportrar skriver om damfotboll blir det inte många artiklar.
Och reportrar är som alla andra. Den som har blivit rejält uthängd som okunnig eller usel undviker helst att skriva flera artiklar i aktuellt ämne.

* Efter massiva protester: Sverige – Japan på Damernas nationalarena
Det här är ett inlägg som jag kunde ha skrivit. I varje fall delen om hur gubbväldet på förbundet struntar i tjejerna.
Sågningen av Patrick Ekwall hade jag nog däremot stått över. Varför redogjorde jag just för.

Slutligen en kommentar till ett inlägg från bloggen Nilssons nyanser på Expressens hemsida:

* Missnöjets frön börjar gro
Först tror jag att bloggaren Anders Nilsson är rätt ute om att det börjar gnällas i flera damallsvenska omklädningsrum. Jag reagerade redan i samband med Linköpings seger över Tyresö på att Manon Melis i tv hade kritiska synpunkter på lagets anfallsspel. Det gav inga goda vibbar.
Men samtidigt tänkte jag passa på att kommentera slutklämmen i Nilssons blogginlägg, den om röster som har höjts för att ge Sofie Andersson chansen i landslaget.
Jag har inte sett att det är någon annan röst än jag som framfört den åsikten. Så jag får väl försvara mig…
Som jag ser det är Lotta Schelin självskriven etta på forwardsplatsen. Sofia Jakobsson är lika självklar tvåa, även om hon i första hand kommer att tas med i truppen som yttermittfältare. Känslan nu är att förbundskapten Thomas Dennerby även tänker ta med Madelaine Edlund i truppen.
Jag ser ingen anledning att ta med en forward till OS för sin starka defensiv. Jag vill ha med tänkbara matchvinnare. Edlund känns inte som någon sådan, och tyvärr inte heller Jessica Landström i nuvarande form.
Därför bör Dennerby försöka hitta någon annan joker. Och vid en titt på damallsvenskans skytteliga är faktiskt Sofie Andersson den bäst placerade svenska spelaren. Och hon har inte bara gjort mål på AIK och Piteå. Hon har även gjort det på bortaplan mot både Umeå och Göteborg. Så varför inte testa Andersson i trenationsturneringen i juni. Vad har Dennerby att förlora?

Var är damfotbollens starka röster?

Publicerad den av
2

För knappt en månad sedan fick jag en fråga på twitter av Vittsjös klubbdirektör Markus Nilsson. Han hade först kastat ut följande undran:

”Vad ska man tycka om alla bloggare som tycker om damallsvenskan – bra att de skriver, men hur många matcher ser de? Ger de en rättvis bild?”

Sedan vände han sig specifikt till mig:

”Du som flitig bloggare. Hur många matcher i allsvenskan ser du per säsong? Hur mycket av dina texter baseras på enbart statistik?”

Det var en bra fråga. Och jag skall ge ett svar på den även här i bloggen. Fast inte just nu.
För först vill jag avhandla något viktigare. Tillsammans med ett par aktuella händelser har Markus Nilssons frågor nämligen fått mig att fundera kring de röster som hörs kring damfotbollen.
Eller snarare, varför finns det inga starka röster?

Jag är förstås glad att min blogg läses av förbundsfolk, klubbledare och journalister. Men varför gör den det? Jo, för att damfotbollen saknar tillräckligt många starka röster.

Ibland är det bra dock för de inblandade. Den tidigare så hyllade ledare som nyligen fälldes i domstol för sexköp kom exempelvis väldigt lindrigt undan. Varför gjorde han det?
Jo, för att damfotbollen saknar starka röster.

På förbundsnivå finns det inga damfotbollsledare som tar plats. I varje fall inte så att det märks utåt.
Inte heller några klubbledare har tillräckligt starka röster för att höras utanför de inre kretsarna.

När det gäller media vågar inte hemsidan http://www.damfotboll.com utgöra den starka röst som man skulle kunna vara.
Sidan är bra för matchrapportering, och var saknad när den låg nere. Men som nyhetsförmedlare går sidan inte att ta på allvar. Man ansåg exempelvis inte att sexköpsdomen var en nyhet värd att lyfta upp, utan valde att gömma undan svensk damfotbolls största skandal på många år i ett blogginlägg. Pinsamt fegt.
Och i högsta grad tråkigt för damfotbollen som helhet.

För hade damfotboll.com skaffat sig en krönikör med pondus skulle sidan kunna vara den starka röst som svensk damfotboll behöver.
En röst som skulle kunna tas på allvar även utanför damfotbollen. En röst som andra medier kunde hämta inspiration ifrån.

Men i väntan på att den starka rösten dyker upp får Markus Nilsson och övriga Damfotbollssverige hålla till godo med oss bloggare.