Kategoriarkiv: Tysklands landslag

Tysklands landslag i fotboll för damer. Olympiska mästare 2016. Världsmästare 2003 och 2007. Dessutom sju EM-guld. Missade bara guldet en gång från 1989 till 2013 – och det var 1993.

Det finns inte plats för fler misslyckanden

Publicerad den av
1

Det blir alltså OS-kval för Sverige, något som sannolikt innebär att Pia Sundhage kommer att sitta kvar som svensk förbundskapten. Frågan är hur bra det är.

En betydande del av det tidigare så stora förtroendet för Sundhage är förbrukat. Fortsätter hon är det verkligen upp till bevis. Det finns inte plats för fler misslyckanden. Hon måste i första hand se till att landslaget spelar hem den sista europeiska OS-platsen.

Pia Sundhage

Pia Sundhage

Det här långa inlägget handlar rakt igenom om Sundhage och debatten kring henne. Personligen tycker jag att det har varit några riktigt intressanta dagar sedan det svenska uttåget ur VM.

Jag stack direkt från Ottawa tidigt på morgonen efter Tysklandsmatchen. Därmed missade jag den dagen-efter-presskonferens där Sundhage i princip skyllde det svenska VM-fiaskot på de damallsvenska klubbarna. Och där Lilie Persson fyllde på.
Jag var inte heller på Arlanda i går när laget landade. Alltså har jag i princip bara kunnat följa eftersnacket på distans.

Dock stod jag i den mixade zonen och lyssnade av vad Sundhage och spelarna sa direkt efter Tysklandsmatchen. Visst, alla spelare bedyrade att Sundhage är en bra tränare och det är upp till henne att ta beslut om huruvida hon tänker fortsätta. Men det var inga hyllningar och ingen som med eftertryck visade att man verkligen vill ha kvar Sundhage. Det fick mig att tro att hon tänkte hoppa av.

Men dagen efter meddelade förbundskaptenen att hon vill fortsätta även över 2016. Fast hon kom alltså också med krav på mer tid med spelarna och om bättre hjälp från klubbarna. Sundhages krav fick inte stå oemotsagda.

EFD:s generalsekreterare Linda Wijkström svingade omgående tillbaka – och förklarade att det var Sundhage som måste ta första steget om det skall bli förbättrat förhållande mellan landslag och damallsvenska klubbar. Wijkström fick stöd av de damallsvenska tränarna, bland annat Göteborgs Stefan Rehn.

När landslaget i går landade på svensk mark tvingades Sundhage att backa ett par steg. Att erkänna att hon har misslyckats. Det var nog klokt. För som jag ser det bär Sundhage ansvaret för det svenska VM-fiaskot – inte klubbarna. Det är hon som tagit ett flertal kostsamma felbeslut på vägen.

Om man gör det enkelt för sig kan man konstatera att det sannolikt hade räckt med en bättre coachning i premiären mot Nigeria – då hade vårt lag mycket väl ha kunnat varit i en situation där de nu skulle ha varit kvar i Kanada och planerat för kvartsfinal. Och då hade Sundhage lugnt suttit kvar på sin post – för kvartsfinal hade varit godkänt.

Tyvärr blev Sundhages val att chansa med ett par halvskadade spelare i premiären kostsamt. Det blev också hennes val av byte i halvtid i matchen. När Kosovare Asllani inte kunde spela vidare borde Sundhage ha tagit chansen att säkra vänsterkanten genom att sätta in Jessica Samuelsson och flytta fram Lina Nilsson. I stället valde Sundhage att ta in Olivia Schough på mittfältet.

Direkt efter matchen frågade jag Sundhage om det bytet var självklart? Svaret löd:

”Det är väl inte mycket som är självklart egentligen. De facto att vi fick inte ut det av vårt mittfält som vi hade tänkt oss. Valet blev att dra in Olivia Schough och ta ut Asllani. Senare gjorde vi en liten ändring till, som jag hoppas ni såg, och spelade 4-5-1 för att få det ytterligare kompakt.”

Jag följde upp med frågan om varför hon inte satte in Jessica Samuelsson i stället och flyttade fram Lina Nilsson. Svaret blev rätt svamligt. Här är det ordagrant:

”Det hade också varit en… Om du tänker på hur Lina hade spelat och så många löpdueller hon hade fått. Och från en position hon inte hade spelat i tidigare. När det går lite knaggligt då vet jag inte om man skall utsätta för en ny position, med risk att då blir du stillastående där. Utan här tvingades hon hamna i en hel del en-mot-en-situationer. Men den varianten finns ju framgent, för Lina är ju en bra passningsspelare – vilket hon inte lyckades visa i dag heller.”

Varianten med Lina Nilsson på mittfältet användes redan från start i andra matchen… Där tog för övrigt Sundhage flera kloka beslut i valet av spelsystem, beslut som ledde till bästa svenska VM-insatsen.

Men hon fortsatte att göra konstiga byten i turneringen. Att ta in Sara Thunebro mot Australien kändes inte genomtänkt. Det hade väl varit bättre att sätta in/flytta fram någon nicksstark spelare som man kunde lyfta lite långt mot. Och varför byta ut Elin Rubensson mot Tyskland? Hon som hade varit den som uträttat mest framåt. När bytet gjordes fanns det väl ingen anledning att ha kvar handbromsen, det kändes mycket rimligare att plocka av Emma Berglund direkt och spela med en offensiv högerkant.

Elin Rubensson

Elin Rubensson

Bytena i all ära. Sätter man in Sveriges fiasko i ett större sammanhang är ganska mycket mer som har gått fel. Medan många andra länder ha tagit jättekliv framåt de senaste tre åren har Sverige stått stilla under Sundhage – eller till och med backat.

Det är inte bara i kontakten med de damallsvenska klubbarna som hon har misslyckats. Sundhage har även tagit viktiga strategiska beslut som lett i fel riktning, exempelvis:

* Det nya spelsystemet och -sättet. Efter EM 2013 satsade Sundhage på att jobba in ett nytt svenskt spelsätt, ”Det bolltrygga landslaget”. Det byggde på sifferkombinationen 4-1-3-2 och tanken var försvarsspelet skulle bestå av duellspel, medan anfallsspelet skulle innehålla fler långa anfall.

Sundhage pratade hela tiden anfallsspel – även när frågorna handlade om försvarsspel. Upplägget funkade mot blåbärsnationer i VM-kvalgruppen. Även om anfallsspelet inte alltid var speciellt vägvinnande räckte det till seger i alla kvalmatcherna – dessutom utan insläppt spelmål.
Trots segrarna väcktes en oro eftersom det märktes i träningsmatcher mot bättre motstånd att man snabbt tappade stabiliteten och tryggheten i försvarsspelet. 2014 blev också ett historiskt svagt landslagsår med bara fyra segrar och sex förluster på elva matcher mot lag på världsrankningens topp 25.

I år har det blivit lite bättre – fem segrar, fyra förluster och fyra kryss mot motsvarande motstånd. Det hindrade inte att att landslaget plötsligt fick panik efter 3–1-förlusten mot Schweiz i april och valde att överge Sundhages spelsätt. Med bara två matcher kvar till VM skulle man hitta tillbaka till 4-4-2.

Sverige kom till mötet med Nigeria utan ett väl inarbetat och tryggt spelsystem. Det var förstås Sundhages ansvar att situationen uppstod.

* Bristen på föryngring. Sundhage gillar rutin och är inte den som föryngrar om hon inte måste. Det innebar bland annat att hon valde ta med ett antal spelare till VM som inte gick att använda – och som inte heller är troliga landslagsspelare i framtiden.

Svensk damfotboll hade haft större nytta av att VM-bänken hade fyllts av fyra–fem yngre spelare med framtiden för sig. Sundhage borde titta på sin tyska kollega Silvia Neid som tar alla chanser att låta sina unga talanger få erfarenhet på världsnivån. Det är bara i A-landslaget man kan utvecklas till en fullödig A-landslagsspelare.

Silvia Neid

Silvia Neid

Nu höjs röster från krönikör efter krönikör efter krönikör efter krönikör om att det är dags för förändring. Om att Sundhage och resten av landslagsledningen bör bytas ut och ersättas av nya krafter med nya idéer.

Jag håller alltså med. Det känns rimligt att låta någon annan leda laget redan i OS-kvalet. Sundhage har haft drygt 2,5 år på sig att spela ut sina kort. Hon har gjort det utan att få de vinster som man hoppats på.

Fast det är inte vi i media som bestämmer. Känslan är att hon kommer att få en ny chans av förbundsledningen – om hon vill. Det är för övrigt en känsla som delas av fler.

Vi får hoppas att folket i förbundstoppen vet vad de gör. Att de gör en grundlig analys av läget innan de tar sitt beslut. Är det beslutet en fortsättning för Pia Sundhage får vi hoppas att hon har en bättre plan den här gången – och att spelarna ger henne en andra chans.

Dags för Sundhage att kliva åt sidan

Publicerad den av
17

Hjärnan hade rätt, det där som malde i bakhuvudet var inget att lyssna på. Sverige är utslaget ur VM – och det med besked.

Tyskland var bättre på allt och tog sin största mästerskapsseger mot Sverige någonsin. Jag har inte orkat gå igenom arkiven, men kan det var väl även Sveriges största mästerskapsförlust alla kategorier?

I min kommentar till morgondagens e-tidning ifrågasätter jag om Pia Sundhage skall fortsätta som förbundskapten. Sundhage har valt vägen – men den har inte lett laget till målet.

Tvärtom är det här ett av Sveriges två sämsta VM någonsin – kanske det allra sämsta. Det är andra gången vi kommer trea i gruppen och andra gången vi inte spelar kvartsfinal. Första gången var 2007  – då laget ut i gruppspelet. Men då vann vi en match, och även då var vi bland de 16 bästa. Det var ju bara med 16 lag då.

Det mesta talar dessutom för att vi för första gången någonsin missar en OS-turnering. Det finns ju ett litet hopp, men känslan är väl att Frankrike och ytterligare en europeisk nation (utöver England) kommer att ta sig till kvartsfinal.

Sedan slutsignalen har jag varit nere i den mixade zonen och lyssnat på en mängd spelare och ledare. Jag frågade Anja Mittag hur det kändes att avsluta kompisen Therese Sjögran:s karriär. Hon gillade inte riktigt den frågan, utan sa:

”Det var inte jag – det var hela det tyska laget. Det var lite Sveriges fel, hade de spelat bättre i gruppspelet hade de inte behövt möta oss nu.”

Jag frågade en tårögd Sjögran den klassiska frågan, hur känns det? Svaret blev:

”Det är mest tomhet just nu. Jag kommer väl att bryta ihop senare, men… Det är sista matchen och att vi förlorar och åker ut på det här sättet – det är aldrig roligt. Men nu är det över.”

Jag pratade med Charlotte Rohlin – som även hon har gjort sin sista landskamp. Hon menade att hon inte kommer att ändra sig – inte ens om miraklet inträffar och Sverige går till OS.

”Det är så väldigt ledsamt och tråkigt – inget kul alls. Hade önskat att det blev ett bättre slut, det hade jag verkligen gjort. Jag är absolut inte redo för att åka hem. På något sätt har jag kanske inte fattat att det är slut heller. … Det känns bara så jävla tomt att lämna.”

Lotta Schelin var rakryggad och skyllde inte ifrån sig. Hon konstaterade att hon har gjort allt vad hon kunde, att den fysiska formen känns bra – men att hon inte har fått spelet att stämma. Jag tyckte att hon gjorde sin bästa VM-insats i dag. Men till ingen nytta.

Det finns förstås anledning att analysera vidare det här framöver. Nu tänkte jag dock packa ihop mina grejer och förbereda mig för hemresa. Tidigt i morgon bitti, kanadensisk tid, flyger jag hem. Kanske att jag kommer åt att blogga lite under mellanlandningarna, annars hörs vi när jag är hemma – vilket är måndag.

Eller, just det ja. Innan jag sätter punkt härifrån Ottawa kanske ni undrar vem jag tycker skall ta över efter Sundhage. Jag tycker att det är dags för förbundet att slå Tony Gustavsson en signal.

 

Så går det i åttondelsfinalerna

Publicerad den av
Svara

I och med Sverige–Tyskland om en timme drar alltså åttondelsfinalerna i VM i gång. Därmed har det blivit hög tid för mig att gå igenom alla de åtta drabbningarna.

Utöver att det är VM är det ju dessutom europeiskt OS-kval, ett kval där de tre bästa får spela i Brasilien nästa år. Det ligger alltså mer än bara en kvartsfinalplats i potten i mötet Sverige–Tyskland.

Det är även så att vi svenskar nu i slutspelets inledning bör hålla tummarna för alla utomeuropeiska lag – och England. Det om det. Här är en kort genomgång av åttondelsfinalerna. Jag tar dem i den ordning de är placerade i slutspelsträdet – och alltså inte efter hur de spelas:

Kina–Kamerun
I natt 01.30
Odds: 49–51

Det här känns på förhand som en vidöppen match. Men jag tror att ett välorganiserat, men något uddlöst Kina kommer att få svårt mot ett ganska oorganiserat men väldigt vasst Kamerun. De otämjbara lejoninnorna har bra publikstöd i Edmonton och såg riktigt starka ut mot ett i och för sig lätt reservbetonat Schweiz. Dessutom har Eskilstunas Gaelle Enganamouit sett riktigt, riktigt stark ut. Det kan bli både förlängning och straffar, men jag tror alltså att charmiga Kamerun dansar vidare.

USA–Colombia
Natten mot tisdag 02.00
Odds: 97–3

Colombia har stått för en skräll i mästerskapet. Det är inte mycket som talar för att man kan ställa till med en till. Även om USA inte har imponerat så mycket som man kanske väntat sig bör deras fysiska spel bli för mycket för små och tekniska colombianskor. Känslan är även att Alex Morgan kan ha behövt Nigeriamatchen för att skjuta in sig. I den här matchen tror jag att hon gör mål.

Tippar jag rätt blir det alltså en kvartsfinal mellan Kamerun och USA.

Tyskland–Sverige
I dag 22.00
Odds: 80–20

Sett till turneringen hittills är tyskorna jättefavoriter, därav det klara tyska favoritoddset. Men i bakhuvudet maler en känsla av att Sverige kommer att vinna en match i den här turneringen. I VM-journalisternas interna tips har jag därför tippat med hjärtat – 3–2 i svensk favör. Mycket mer om den här matchen i föregående inlägg.

Frankrike–Sydkorea
I morgon 22.00
Odds: 90–10

Frankrike fick igång målskyttet senast och är ett klart bättre lag än Sydkorea. Koreanskorna kommer inte minst att få det väldigt jobbigt med långa fransyskor vid fasta situationer. Det här känns tyvärr som en säker fransk seger. Jag skriver tyvärr eftersom det inte är bra för svensk del i OS-kvalet.

Det blir alltså sannolikt kvartsfinal mellan Tyskland och Frankrike, eller blir det mitt bakhuvud som får rätt?

Brasilien–Australien
I morgon 19.00
Odds: 49–51

Här har vi ytterligare en vidöppen historia. Brasilien har hållit nollan hittills, men jag är ändå högst osäker på deras försvarsspel. De har mött spelskickliga men ganska uddlösa lag som Sydkorea, Spanien och Costa Rica. Nu ställs de mot ett lag med vass och smart offensiv. Även om australiensiskorna var sämre offensivt mot Sverige än i de två första matcherna tror jag att Brasilien är ett lag som passar dem bra. I min värld är Marta:s gäng överskattat. Kanske ändrar jag uppfattning i morgon – men i dag är Australien min knappa favorit här.

Japan–Holland
Natten mot onsdag 04.00
Odds: 70–30

Japan har imponerat genom att vinna sina tre matcher. Fast spelmässigt har laget inte visat några guldtakter ännu. Eftersom Holland har sett riktigt blekt ut får japanskorna ändå räknas som ganska klara favoriter. Men skulle det stämma för trion Lieke Martens, Vivianne Miedema och Manon Melis finns det absolut skrällchans. Med tanke på att Holland ingår i OS-kvalet är det dock bäst för svensk del med favoritseger här.

Jag tror alltså att vi får en kvartsfinal som blir en repris på fjolårets final i de asiatiska mästerskapen, Japan–Australien.

Norge–England
Måndag 23.00
Odds: 55–45

Här har vi ytterligare en öppen drabbning. England har haft problem med sjukdomar i laget och inte kunnat mönstra önskad elva i sina matcher. Kanske är det dags nu. Norge visade i den andra halvleken mot Tyskland att laget har kvalitet när bästa elvan är på planen. Jag håller norskorna som knappa favoriter sett till deras rutin på att nästan alltid gå långt i mästerskap. Men det är inget stort favoritskap. Och för svensk del är det ju bäst om England vinner – de ingår ju inte i OS-kvalet eftersom Storbritannien tackat nej till spel i Rio nästa år.

Kanada–Schweiz
Natten mot måndag 01.30
Odds: 55–45

Även den sista åttondelsfinalen är oviss på förhand. Kanada har varit stabilt, men så länge inte Christine Sinclair lyfter till den världsnivå hon har kapacitet för, så saknas en nivå i offensiv kreativitet. Schweiz å sin sida vilade lite folk mot Kamerun och är starkare än de visade där. Ramona Bachmann är dessutom i kanonform, något som gör att det så stabila kanadensiska försvarsspelet kommer att prövas rejält. Med tyngd, vilja och stort publikstöd i ryggen tror jag ändå att Kanada reder ut det här. Men det kan krävas både förlängning och straffar.

Den sista kvartsfinalen skulle alltså därmed bli en drabbning mellan Kanada och Norge.

Startelvan är klar – blir det svensk fembackslinje?

Publicerad den av
Svara

Den svenska startelvan har kommit – och den innehåller fyra mittbackar. Jag skrev i min matchguide om Pia Sundhage:s varning för Alexandra Popp och om hur duellen mellan Popp och Elin Rubensson var den som oroade mig mest. Där och då slog tanken mig att ”Sverige kanske spelar med en fembackslinje med tre mittbackar i morgon.”

Sedan föll den tanken bort ur mitt huvud. Fast den fanns kvar i Sundhages. Alldeles precis kom nämligen startelvan och den antyder en 5-3-2-uppställning även om laget är uppsatt 4-4-2. Utöver tre mittbackar i backlinjen har man ju även plockat in Linda Sembrant istället för Lisa Dahlkvist. Den sistnämnda ändringen överraskar mig mer. Jag tycker att Dahlkvist har varit en av våra bästa spelare i VM. Men hon har kanske fått ont igen.

Här är Sveriges elva, som den officiellt är uppställd: Hedvig Lindahl – Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Nilla Fischer, Jessica Samuelsson – Rubensson, Sembrant, Caroline Seger, Therese Sjögran – Sofia Jakobsson och Lotta Schelin.

Den tyska elvan blev däremot precis som jag trodde i min matchguide, alltså: Nadine Angerer – Leonie Maier, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Tabea Kemme – Simone Laudehr, Lena Goessling, Melanie Leupolz, Alexandra Popp – Celia Sasic och Anja Mittag.

Matchguide Sverige–Tyskland

Publicerad den av
3

I kväll smäller det i Ottawa – eller Åddava som man säger här. VM går in i det avgörande skedet – utslagningsmatcherna. För första gången någonsin spelas det åttondelsfinaler och först ut är som bekant Sverige och Tyskland.

Som vanligt under mästerskapet har jag satt ihop en matig matchguide. Här är all info som behövs inför nattens drama:

Arena: TD Place Stadium (Lansdowne Park) i Ottawa.

Matchstart: 22.00 (16.00 lokal tid)
TV/Stream: TV4 direktsänder, sändningen startar 21.20.
Domare: RI Hyang Ok, Nordkorea.
Väder: Det förväntas bli soligt, varmt och kring 23 grader vid avspark.
Odds: 80–20 i tysk favör. Tyskland har det bättre laget och bör vinna. Men man har även störst press på sig. Hjärnan säger tysk 2–1-seger, men någonting i bakhuvudet börjar säga att Sverige kommer att vinna en match i det här mästerskapet och att det lika gärna kan bli svensk seger med låt säga 3–2. Ni får tolka det hur ni vill…
Förutsättningar: Det är en utslagsmatch – ett lag måste alltså vinna. Är det oavgjort efter 2×45 minuter blir det förlängning i 2×15. Är det fortfarande oavgjort då blir det straffsparksläggning.

Trolig svensk startelva: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Amanda Ilestedt, Nilla Fischer, Jessica Samuelsson – Sofia Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Lina Nilsson – Therese Sjögran och Lotta Schelin.
Trolig tysk startelva: Nadine Angerer – Tabea Kemme, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Leonie Maier – Simone Laudehr, Lena Goessling, Melanie Leupolz, Alexandra Popp – Celia Sasic och Anja Mittag.

Kommentar:
På den svenska matchpresskonferensen i går pratade Pia Sundhage om att människor och lag som får en andra chans kan göra underverk. Sverige har fått en andra chans…

Nu tror jag kanske inte att det är ett underverk som krävs för seger – det tyska laget består ju också av människor. Många av de människorna är dessutom unga och ganska orutinerade på den här nivån. Det går att vinna mot dem.

Skall vi fortsätta vara positiva tycker jag att den tyska målvakten Nadine Angerer är sämre än tidigare. De senaste säsongerna har hon gjort ett antal svaga ingripanden. Här kastar jag dock in brasklappen att hon brukar växa med uppgiften, vilket säkert innebär att hon gör en toppinsats i kväll.

Melanie Leupolz

Melanie Leupolz

När det gäller den tyska startelvan är den stora frågan om Melanie Leupolz eller Dzsenifer Marozsan startar bredvid Lena Goessling på centralt mittfält. Jag tror på Leupolz som mer är en tvåvägsspelare än offensivt skickliga Marozsan.
På den tyska matchpresskonferensen garanterade Silvia Neid att Marozsan kommer att spela mot Sverige. Däremot ville förbundskaptenen inte berätta om det var från start eller som inhoppare.

Skall vi fortsätta leta positiva saker så är Tyskland känsliga för kontringar. Deras mittbackar Annike Krahn och Saskia Bartusiak jobbar helst framåt – inte bakåt. Och ytterbackarna Tabea Kemme och Leonie Maier ligger ofta väldigt högt upp i planen, vilket gör att de inte alltid hinner hem för att hjälpa sina innerbackar.
Mittback Bartusiak fick för övrigt i går bemöta Caroline Seger:s korrekta påstående att Tyskland har en långsam backlinje. Tyskan valde att slå bort det genom att säga att hon tycker att man har en bra backlinje och att hon inte bryr sig om vad motståndarna säger.

Jag har inte sett allt av Tyskland i VM, men det jag har sett är laget verkligen känsligt för kontringar. Inte minst vid egna hörnor, där man vräker upp hysteriskt mycket folk. Tyskland är för övrigt mycket farligt på alla fasta situationer. Man har många nickstarka spelare. Men om Hedvig Lindahl kan plocka ner hörnorna och snabbt tänka kontring finns chansen att Sverige kan få till riktigt intressanta situationer.

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

Hörnor är också det svenska anfallsvapen som Pia Sundhage helst pratar om. Hon gav målvaktstränare Mikael ”Mille” Olsson en stor del i att Sverige haft så bra hörnor under VM. Fortsätter de svenska hörnorna att hålla högsta kvalitet kan de avgöra matchen.

Annars har ju Sverige som bekant väldigt svårt att skapa målchanser i själva spelet hittills i VM. Totalt har jag räknat till elva klara svenska målchanser på tre matcher. Av dem har nio kommit i samband med hörnor – och alltså bara två i själva spelet. Nämnas bör dock att båda de två målchanserna i spelet har blivit mål.

Det lär inte bli lättare att skapa målchanser i spelet mot starka Tyskland. Men vi har ju ett sparkapital i Lotta Schelin. Kan hon sluta fundera över huruvida hon är ensam uppe på topp eller inte och i stället koncentrera sig på att vinna bollen och hålla fast den högt upp i planen är mycket vunnet.
Det är nämligen inte bara mittbackarna i Tyskland som helst jobbar framåt – det gäller för hela laget. Kan vi med jämna mellanrum få dem att lägga energi på att jobba hem sjunker oddsen för svensk seger.

Historiskt sett är det 9–2 i mästerskap till Tyskland. Eller 7–2–2 efter 90 minuter. Dock har de båda kryssmatcherna vunnits av tyskorna på golden goal. Dessutom har Tyskland nu åtta raka segrar under ett tidsintervall av 20 år. Inte ens Therese Sjögran har varit med och slagit tyskorna.

Däremot har våra ungdomslandslag besegrat Tyskland flera gånger på senare år. Den yngre tyska generationen har alltså inte samma överlägsna självförtroende mot Sverige som den äldre. Kanske, kanske kan alltså även Sjögran få uppleva en seger innan hon lägger av.

Just Sjögran har varit den stora positiva överraskningen i det svenska laget. Jag trodde på förhand att hon skulle matchas ur laget medan Malin Diaz skulle matchas in. Det kan också ha varit tanken. Men Sjögran har varit genomgående bästa svenska spelare och bör inte bytas ut i onödan.

Det om svenska styrkor. När Pia Sundhage på den matchförberedande presskonferensen ombads att lyfta fram tyska styrkor nämnde hon Alexandra Popp:s huvudspel.
Jag har på förhand satt duellen mellan tyska vänsteryttern Popp och svenska högerbacken Elin Rubensson som den mest kritiska för svensk del. Rubenssons bristande utbildning i defensiven har blivit obehagligt påtaglig i flera matcher här i Kanada, och att vinna luftdueller mot Popp kräver väldigt mycket.

Dessutom är framför allt Anja Mittag en smart forward som gör smarta löpningar. Där måste alla backar vara vaksamma.

För svensk del kommer det även att krävas en stor taktisk skicklighet, framför allt under matchens första halvtimme. För i 20–30 minuter brukar Tyskland orka sätta en makalöst hård press på motståndarnas bollhållare, ofta jobbar man med sex–sju spelare i pressen.
Det kommer inte vara lätt för Sverige att spela kortpassningsspel under den perioden. Där rekommenderar jag att man spelar säkert och slår ganska många långbollar. Ytterbackarna får inte så chanspassningar in i mitten utan bör om de är det minsta osäkra helst slå raka passningar längs sidlinjen.

När tyskorna inte längre orkar pressa lika hårt och pressen avtar i intensitet – det är då Sverige har chansen. Är vi alltså med i matchen efter 30 minuter kan det här gå bra. Se bara på Norge i gruppspelet. De var överkörda under den första halvleken, men spelade jämnt med tyskorna efter paus.

Det svenska lägret har även rätt i att all press ligger på Tyskland. Ju längre tiden går utan att de kan avgöra matchen – desto mer stressade lär deras spelare bli. De vill knappast missa ett andra raka OS.

Å andra sidan har Sverige aldrig missat ett OS och vill inte göra det nu heller. Visst blir väl det här en hyperintressant match – även om vi slår ur underläge?

”Folk stod upp och hoppade i sängarna”

Publicerad den av
4

Vid kvart över fyra i morse, svensk tid, mötte Pia Sundhage, Caroline Seger och Therese Sjögran oss i media utanför spelarhotellet här i Edmonton.

Sundhage var av förklarliga skäl mycket gladare och positivare än hon var på presskonferensen efter Australienmatchen.

I dag sa hon bland annat att:

”Vi har fått en andra chans. Vi har inget att förlora. Nu skall vi se till att göra det så svårt som möjligt för Tyskland. … De kommer att känna press. För skulle det vara så att vi vinner mot Tyskland kommer de att missa OS för andra gången i rad. Det tror jag inte de är så glada över. … Börjar de svaja i matchen kommer Sverige att vinna.”

Och:

”Jag tror att den allra största grejen är det som hände i vår korridor där uppe. Från det att vi varit oerhört nervösa, vi har hoppats och trott. Vi har spelat tre matcher, vi har inte förlorat – ändå är vi inte säkra på att gå vidare. När, efter många om och men, Brasilien vinner med 1–0 – den känsla som är där uppe, den känslan skall vi ta med oss till Tyskland och njuta av.”

Skall jag vara ärlig fick jag lyssna igenom Sundhages citat på bandet efteråt. Mitt fokus blev nämligen ganska missriktat under intervjun. Vår förbundskapten var nämligen barfota och hade badtofflor på sig – och jag har aldrig förr sett någon med så sneda stortår…

Det var en parentes.

Tillbaka till allvaret. Offensivt sett tycker jag att Therese Sjögran har varit bästa svenska spelare i alla matcherna. Jag skulle nog dessutom säga att hon är den som varit bäst i kontakten med media, hon bjuder alltid på bra och intressanta svar.

Så här säger hon om hur hon upplevde nattens drama:

”Det är nog det värsta jag gått igenom i min långa karriär. Vi såg den på ett rum – Lisa och Sampans, nästan alla var där. Det var ju till sista minut, det var väldigt jobbigt. Klart att det var vissa stunder man satt med mobilen för att man inte kunde se. … Det gick inte att ta på den känsla vi hade. Allting hängde på en skör tråd. … Det var en härlig känsla när slutsignalen gick. Det var kaos, folk stod upp och hoppade i sängarna.”

Sjögran fick förstås också prata lite om ”omöjliga Tyskland”. I intervjuerna i dag lät det som att Tyskland slagit ut vårt lag ut varenda mästerskap de senaste åren. Så är det ju inte. Visst har tyskorna 9–2 på Sverige i mästerskap, bland annat de åtta senaste. Men det har bara varit två möten de senaste tio åren:

EM 2013, semifinal: Sverige–Tyskland 0–1
OS 2008, kvartsfinal: Tyskland–Sverige 2–0
OS 2004, bronsmatch: Tyskland–Sverige 1–0
VM 2003, final: Tyskland–Sverige 2–1, golden goal
EM 2001, final: Tyskland–Sverige 1–0, golden goal
EM 2001, gruppspel: Tyskland–Sverige 3–1
OS 2000, gruppspel: Tyskland–Sverige 1–0
EM 1997, semifinal: Sverige–Tyskland 0–1
VM 1995, gruppspel: Sverige–Tyskland 3–2
EM 1995, final: Tyskland–Sverige 3–2
VM 1991, bronsmatch: Sverige-Tyskland 4–0

För de spelare som var med 1995–2004 kan man förstå att Tyskland blev ett spöke, men för dagens spelare borde det inte vara lika illa. Sjögran igen:

”Vi har ingenting att förlora. Nu har vi utnyttjat alla vår liv tror jag. Det är det sista vi har nu, det är bara att gå ut och köra. … Det är de som har pressen på sig – och det vet de om. … Vi gick in med samma känsla mot USA och det gick ju ganska så bra. Vi är som bäst när vi får slå ur underläge och det gör vi verkligen nu.”

Hon får frågan om hur hon ser på slutspelsträdet, där den svenska vägen till final blir Tyskland och därefter sannolikt Frankrike och USA:

”Det väl som det här mästerskapet är, vi har hamnat på den svåraste sidan. Men det är vårt eget fel, som vi har spelat i gruppen, med de poäng vi tagit – då hamnar vi på den här sidan. Det är bara att gilla läget.”

Tredje person på pressträffen var alltså Caroline Seger:

”Det är klart att det har varit en känslostorm i dag, långa timmar. Jag tyckte att Brasilien svajade lite. … Det är viktigt för oss att njuta av att vi har fått den här chansen och gå in och göra en 110–200 procents insats…”

Och slutligen lite Tysklandstankar från Seger:

”De kommer etta i gruppen och får möta Sverige i åttondelsfinal bara för att vi kommer trea. Jag tror inte att de är jätteglada över det. Men jag vet också att den mentala biten på dem är väldigt stark och de är starka när de är i ett mästerskap. … Svagheterna ligger i deras backlinje, lite långsammare där, men ändå väldigt bra. De är ju ett bra lag, sett över hela banan, både försvars- och anfallsmässigt. De har ju respekt för våra snabba anfallsspelare, kan vi utnyttja det och få in bollar bakom deras innerbackar framför allt.”

I dag håller vi på Kanada

Publicerad den av
Svara

I dag drar sista gruppspelsomgången igång. Flera av resultaten kan påverka Sveriges framtid i turneringen.

I grupp B känns det lugnt. Norge och Tyskland kommer att vinna sina matcher, det utgår jag ifrån. Det är även resultat som passar oss bra i det här skedet. Går Sverige till slutspel hamnar vi däremot i ett annat läge. Då måste vi plötsligt hålla på alla icke-europeiska lag med tanke på OS-kvalet.

Det är mer spännande och ovisst i målsnåla grupp A. Där skulle kanadensisk seger mot Holland vara ett bra resultat för svensk del. Det innebär nämligen att vårt lag kommer att hamna före trean i grupp A – om det blir kryss mot Australien i morgon och USA tar poäng mot Nigeria. Det innebär också att Holland riskerar att missa slutspelet – vilket är bra ur OS-synpunkt.

Det finns förstås många scenarion, men vinner Kanada med ett måls marginal skulle Australien vid uddamålsunderläge i morgon hamna i en situation där de riskerar att åka ut om de släpper ytterligare ett mål, vilket gör att de skulle kunna vara nöjda med förlust. Vilket i sin tur är bra för oss.

Resultatet i matchen Kina–Nya Zeeland är faktiskt helt oväsentligt för svensk del. Oavsett resultat kommer ett av lagen att gå upp på fyra poäng och ta sig vidare, det andra kommer att ha sämre tabellrad än Sverige – om vi tar poäng i morgon och slutar på tredjeplatsen.

Tankar inför sista gruppomgången

Publicerad den av
Svara

Det skrällde till rejält i går. Colombias seger mot Frankrike måste vara en av VM-historiens allra största – om inte den största. Personligen kan jag inte komma på någon liknande knall.

Personligen gav jag Colombia bara en procents chans att slå Frankrike. Det var alltså en riktig högoddsare.

Den andra gruppomgången var den där de stora drakarna hackade. Alla de fyra lag jag har som guldkandidater var i gungning – bara Japan lyckades vinna. Det är förstås väldigt kul för damfotbollen. För Sverige var det däremot inte bra att Colombia lyckades vinna. Resultatet innebär ju att möjligheten att avancera till slutspel som grupptrea på två poäng numera är borta.

Sverige måste alltså ta poäng mot Australien på tisdag för att ha chansen. För att vara säkra på avancemang krävs seger.

Går vi igenom alla grupper är Brasilien klara som gruppsegrare i sin grupp och Japan är i praktiken klara. De lär ju ta en poäng av Ecuador i sista omgången – trots att Norio Sasaki lär ställa över alla sina nyckelspelare.

I övrigt kan man konstatera att allt talar för att fyra poäng kommer att räcka till avancemang. Det innebär att Kanada, Norge, USA och Colombia i praktiken också är klara för åttondelsfinal.

Så här är läget i VM, grupp för grupp:

Grupp A:
Kanada          +1    4
Kina              +-0    3
Holland         +-0    3
Nya Zeeland   –1    1

Här är det fortfarande vidöppet. Klart är att Kanada inte kan bli sist och att Nya Zeeland inte kan vinna gruppen. Jag gick igenom gruppen i slutet av det här inlägget.

Grupp B:
Tyskland              +10      4
Norge                    +4      4
Thailand                 –3      3
Elfenbenskusten   –11     0

Här vinner tyskorna gruppen på målskillnad bara man gör sin plikt mot Thailand. Thailänskorna har chansen att avancera. Fast då krävs antingen poäng mot Tyskland – något som känns omöjligt hur reservbetonat Silvia Neid än mönstrar sitt lag. Eller så får Thailand hoppas på att Sverige och Nigeria förlorar sina matcher i grupp D samt att Brasilien gör sin plikt och slår Costa Rica i grupp E. Skulle de resultaten slå in räcker tre poäng till avancemang – oavsett målskillnad.

Mer om läget i grupp B går att läsa i det här inlägget.

Grupp C:
Japan         +2      6
Schweiz      +8      3
Kamerun     +5      3
Ecuador     –15     0

Troligen går alla de tre topplagen vidare till slutspel, även om något av dem skulle sluta på tre poäng borde man klara sig tack vare god målskillnad. Japan har kvar Ecuador och kommer således att vinna gruppen. Schweiz och skrällaget Kamerun gör upp om andraplatsen i ett inbördes möte. Kamerun skakade verkligen Japan i fredags. Kvitteringen hängde i luften på slutet.

När Schweiz slog Ecuador med 10–1 noteras ett par anmärkningsvärda saker. Dels att Fabienne Humm slog till med VM-historiens snabbaste äkta hattrick. Hon drog in sina tre mål på fem minuter i början av den andra halvleken. En annan anmärkningsvärd notering var att Ecuadors Angie Ponce också gjorde tre mål. Två av dem satte hon i eget mål…

Grupp D:
USA             +2    4
Australien    +-0    3
Sverige        +-0    2
Nigeria          –2    1

Det här är den mest vidöppna gruppen av alla. Klart är att USA inte komma sist, däremot kan alla lag fortfarande vinna gruppen. För svensk del gäller att vi sämst kommer tvåa om vi slår Australien. Skulle matchen däremot bli oavgjord samtidigt som Nigeria slår USA – då kommer vi sist och är utslagna. Vi kan alltså på förhand inte vara säkra på avancemang vid kryss, även om det är troligt att det räcker. För personligen tror jag att USA kommer att vinna mot Nigeria.

På klippet nedan kan man förresten se hur solklart det är att Sverige skulle haft straff när Sydney Leroux fäller ut armen. Dessutom kan jag inte förstå hur inte Jessica Samuelsson får frispark när hon blir nedskallad av Carli Lloyd. Verkligen en otroligt svag domarinsats.

Grupp E:
Brasilien        +3     6
Costa Rica   +-0     2
Spanien         –1     1
Sydkorea       –2     1

Här är Brasilien alltså klara gruppsegrare. I den här gruppen ser trean ut att få svårt att avancera – det gäller alltså att komma tvåa för de tre övriga gängen. Skrällgänget Costa Rica bör nog ta minst en poäng av Brasilien i sista omgången för att avancera. Med tanke på att Brasilien lär spela med B-laget finns dock chansen. För Sydkorea kan dagens sena costaricanska kvittering bli ödesdiger. Koreanskorna möter Spanien i en helt avgörande match om avancemang. Blir det kryss riskerar båda lagen att åka ur.

Apropå dagens matcher så har jag bestämt för mig att straffområdeslinjen tillhör straffområdet, vilket innebär att Sydkorea blev berövat en andra straff.

Grupp F:
Colombia     +2    4
England      +-0    3
Frankrike      –1    3
Mexiko         –1    1

Så till den riktiga skrällgruppen. Colombia hade alltså spelat sju matcher i VM- eller OS-sammanhang innan dagens. På de sju matcherna hade man gjort ett mål och tagit två poäng. I dag vann alltså laget med 2–0 mot världstrean Frankrike. Spelmässigt stod colombianskorna upp oväntat bra. Det var alltså inte en ren turseger. Eller.

Lite tur var det. För Colombia hade vansinnig tur med domsluten. Frankrike blev ju nämligen berövat på VM:s allra klaraste hands-straff vid ställningen 1–0. Fifa har inte tagit med den i sitt klipp, men den går att se här:

England slog Mexiko med 2–1 och har därmed också ett ben i slutspelet. Engelskorna vann dock inte utan problem och hade jag varit Mark Sampson hade jag funderat över ett målvaktsbyte. Karen Bardsley känns inte på något sätt som en säker sista utpost.

Faktum är ju att Frankrike nu riskerar att missa gruppsegern. Fast jag tror kanske ändå att fransyskorna kan ta hem det. De kommer vara rejält revanschsugna mot Mexiko och kan kanske ta sig förbi Colombia och England som ju möts i en intressant drabbning i sista omgången.

Jag har för övrigt odds på matcherna i den sista omgången. Nu när förutsättningarna är klara ser oddsen ut så här:

Thailand–Tyskland   0,01–0‚09–99,9
Elfenbenskusten–Norge   1–4–95
Nederländerna–Kanada   20–30–50
Kina–Nya Zeeland    35–40–25

Ecuador–Japan      1–4–95
Schweiz–Kamerun  60–25–15
Nigeria–USA    5–10–85
Australien–Sverige   30–40–30

Mexiko–Frankrike 5–15–80
England–Colombia 65–25–10
Costa Rica–Brasilien 15–35–50
Sydkorea–Spanien 30–40–30

Slutligen några rubriker efter andra omgången:

Bästa utespelaren: Ramona Bachmann. Gjorde hattrick och ser ut att kunna springa rakt igenom motståndarförsvaren.

Bästa målvakten: Sandra Sepulveda. Colombias målvakt gjorde ett par avgörande räddningar mot Frankrike och blir omgångens målvakt, knappt före Hedvig Lindahl, som kändes väldigt stabil mot USA.

Bästa laget: Tyskland – även om de bara fick en poäng. Dominansen mot Norge i första halvleken var så stor att jag fortsatt tycker att tyskorna är de som imponerar mest. Fast är man inte effektivare än mot norskorna så…

Snabbaste anfallsspelet: Australien. Deras kantspelare Lisa De Vanna och Sam Kerr har sådan fart och sådan tajming att det är rena njutningen att se dem. Fast kanske inte på tisdag – om man är svensk.

Största överraskningen: Colombia. När jag såg dem 2011 tyckte jag att de såg ut som ett juniorlag. De har verkligen växt till sig.

Näst största överraskningen: Kamerun. Anförda av Gaelle Enganamouit har man en riktigt stark offensiv. Försvarsspelet bör man däremot jobba vidare med.

Största besvikelsen: Frankrike. Lyckades inte skapa speciellt många målchanser mot Colombia. Speluppläggaren Louisa Necib överarbetade situationerna mest hela tiden och blev utbytt.

Måldrottningen: Anja Mittag är numera ensam i skyttetoppen med sina fyra mål.

Snabbaste hattricket: Fem minuter av Fabienne Humm.

Snyggaste målet: Maren Mjelde:s frispark i krysset.

Fifas mygel ger Thailand bättre läge än Sverige

Publicerad den av
2

Dagens matcher är spelade och vi kan säga grattis till Kanada, Tyskland och Norge som alla är klara för åttondelsfinal – i varje fall i praktiken. Det finns säkert teoretiska möjligheter att något av lagen missar slutspelet, men de teorierna kommer inte att slå in.

De tre nämnda lagen har nämligen alla fyra poäng och kan som sämst sluta trea i sina respektive grupper. Eftersom fyra poäng med 99,9 procents sannolikhet kommer att räcka för att bli bland de fyra bästa treorna vågar jag gratulera trion redan nu.

Den match jag har sett mest av i dag är den tidiga, alltså Norge–Tyskland i grupp B. Där var tyskorna helt överlägsna före paus och borde ha gjort minst två–tre mål. Minst. Efter paus ändrade matchen skepnad och jämnades ut. Norge skapade inte mycket, men det som skapades var farligt.

Nadine Angerer tvingades till en högklassig räddning på ett närskott från Isabell Herlovsen och så bjöd Maren Mjelde på VM:s godbit hittills när hon smekte in en frispark i krysset till 1–1. Ett otroligt vackert mål. Bättre går det inte att slå en frispark.

I samma grupp vann Thailand med 3–2 mot Elfenbenskusten. Det thailändska 3–1-målet var VM:s mest solklara offsidemål hittills. Oförklarligt att inte domartrion klarade av att se det.
I med segern har plötsligt usla Thailand ett ganska bra läge att gå vidare till åttondelsfinal. Man har faktiskt bättre chanser än Sverige i nuläget. En tredjeplats på tre poäng kan nämligen mycket väl räcka.

Thailands goda chanser att avancera får mig att återigen fundera över vilka regler Fifa använde vid lottningen av det här mästerskapet. Ni minns väl att det var en seedad grupp med Kanada och världens fem högst rankade lag. Eller, det skulle vara så.

Men i en lottningsskandal myglades Sverige bort ur den seedade gruppen till fördel för Brasilien. För resten av lottningen använde man sig av geografisk indelning, vilket gjorde det möjligt att få en supergrupp som den svenska. Det gjorde det också möjligt att de två lag som sannolikt är mästerskapets sämsta kunde hamna i samma grupp och få ganska hyfsade odds att avancera.

Är inte det en skandal?

När jag ändå är inne på tveksamheter så känns det europeiska OS-kvalet bara konstigare och konstigare. Tänk er att Sverige åker ut nu i gruppen, eller i åttondelsfinal mot Brasilien. Då har Sverige vunnit alla de OS-kvalmatcher de spelat mot europeiskt motstånd – men ändå inte lyckats kvala in. Udda.

Grupp A har blivit precis så jämn och tät som man kunde förvänta sig. Inför den sista gruppomgången är bara två saker klara – att Kanada inte kan komma sist och att Nya Zeeland inte kan vinna gruppen. I övrigt är det vidöppet.

Jag såg Kanada–Nya Zeeland högst okoncentrerat men fick uppfattningen att Kanada till slut skapade mest, men att laget ändå skall vara nöjt med poängen. Amber Hearn slog ju nämligen en straff i ribban för Nya Zeeland. Hade the Football Ferns vunnit med 1–0 skulle alla lag i gruppen ligga exakt lika inför sista omgången.

Nu blev det 0–0 ett resultat som alltså innebär att målsnåla Kanada i praktiken är klart för slutspel. Däremot har Holland, eller Nederländerna som man numera skall skriva, försatt sig i ett svårt läge. De orangeklädda är gruppens besvikelse. De vann turligt mot Nya Zeeland i premiären och i dag föll de hur rättvist som helst med 1–0 mot ett spelmässigt bättre men länge uddlöst Kina.

Trots att holländskorna har massor av starka offensiva spelare skapar man nästan ingenting. Skall Manon Melis och de andra avancera till slutspel behöver man nog ta poäng av Kanada i sista omgången. Gruppen är alltså fortfarande väldigt oviss och alla fyra lag har avancemanget i egna händer. Vinner Nya Zeeland med två måls marginal mot Kina blir Ferns tvåa i gruppen.

I morgon, kanadensisk tid, väntar utöver matcherna i Sveriges grupp två matcher i grupp C. Där bör Schweiz bjuda på målkalas mot Ecuador och Japan vinna med ett par mål mot Kamerun.

Äventyr i Winnipeg, dag 6: Potpurri av presskonferenser

Publicerad den av
2

Detta bildspel kräver JavaScript.

I dag har jag varit på tre presskonferenser, faktiskt tre ganska bra presskonferenser. Efter de senaste dagarna har förväntningarna sjunkit varje gång man går in och sätter sig för att lyssna på spelare eller ledare.

Men Nigerias Edwin Okon är en ny favorit. Han är alltid underhållande. I dag besvarade han en fråga om vad han tycker om att hans lag alltid kallas oförutsägbart:

”Ingen kan förutsäga vad det nigerianska laget skall göra. Bara han där uppe…”

En annan ny favorit är Meghan Klingenberg – hon är välformulerad och riktigt kul att lyssna till.

Den svenska presskonferensen var tråkigast – i varje fall verkade Kosovare Asllani tycka det. Hon plockade fram mobilen efter tio minuter utan frågor.

Det här inlägget blir kort, eftersom jag tänkte följa dagens matcher den närmaste tiden. Nu är det halvtid mellan Norge och Tyskland. Det är en match tyskorna har dominerat stort, men bara leder med 1–0 efter mål av Anja Mittag.
Tyskland är väldigt starka i offensiven, men de kliver fram med otroligt mycket folk och ligger inte kvar med jättesnabba backar. Känslan är att Norge kan få lite kontringslägen efter paus.

Här är mina bilder en och en:

Pia Sundhage
Kosovare Asllani
Pia Sundhage
Christen Press
Edwin Okon
Fransisca Ordega
Jill Ellis
Meghan Klingenberg
Yelverton Tegner
Marika Domanski Lyfors
Lilie Persson

Här är förresten klippen med Sveriges och USA:s presskonferenser – om någon är intresserad av att se hur snacket går dagen innan:

Och här är även en stor portion Edwin Okon:

Ellis: ”Sverige är ett välorganiserat lag”

Publicerad den av
Svara

USA:s presskonferens blev en stor besvikelse. Även amerikanskornas mediamöten håller betydligt sämre klass 2015 än de gjorde i Tyskland 2011. Betydligt sämre klass.

I dag dök Jill Ellis samt Julie Johnston och Lori Chalupny upp. De gav först en elva minuter lång podiepresskonferens. Sedan gjorde de tv-intervjuer under en kort stund. Sämre än Sverige alltså.

Vad sas då under podiepresskonferensen?

Jill Ellis berättade att USA har framfört till Fifa att arrangören måste vattna konstgräsplanerna. Som boråsare vet jag ju att man måste vattna konstgräsplaner för att underlaget skall bli så likt gräs som möjligt. Jag uppmärksammade i samband med matcherna i måndags att man jämnade till gummikulorna inför avspark och i halvtid, men såg ingen bevattning.

Pia Sundhage har väckt lite känslor i USA genom uttalanden om tidigare spelare i en intervju i The Times. Där säger vår förbundskapten bland annat att:

”Det var en utmaning att coacha Carli Lloyd. När hon kände vårt förtroende kunde hon vara en av våra bästa spelare, men började hon ifrågasätta vårt förtroende kunde hon bli en av de sämsta. Det var så känsligt, så känsligt.”

Lloyd har tydligen meddelat amerikansk media att hon tänker besvara uttalandet på planen. På dagens presskonferens menade amerikanskorna att Sundhages uttalanden inte ger någon extra motivation till fredagens match. Chalupny sa:

”Det här är VM. Då behöver man ingen extra motivation för att ge 100 procent.”

När Sverige kom på tal pratade Ellis om ett välorganiserat lag. Antagligen har hon inte sett vårt lag så mycket det här året… Ellis sa också att alla lag i gruppen har snabba forwards som gärna går i djupled. Sveriges forwards är snabba, men inte så snabba som Lisa De Vanna. Eller sa först att hon inte visste om man skulle mötas av en riktigt hög press, eller av ett tillbakadraget svenskt lag. Men avslutade:

”Antagligen sätter de en väldigt hög press.”

USA–Sverige är alltså på fredag här i Kanada, medan den börjar 02.00 på lördag i Sverige. Redan i morgon drar dock andra gruppspelsomgången i gång med stormatchen Tyskland–Norge 22.00 svensk tid. I EM senast vann ju norskorna med 1–0 i gruppspelet och skickade över Tyskland på Sveriges slutspelshalva.

Sett till hur Norge agerat på sistone borde det inte bli någon repris. Den här gången är Tyskland klara favoriter, men Norge är ett lurigt lag som man aldrig helt vet var man har.

Vid midnatt spelar Holland–Kina, en match som Göteborgsmålvakten Loes Geurts missar enligt det holländska fotbollsförbundets twitter. Matchen känns vidöppen. Får vi kanske ett kryss?

En timme senare drar mötet Elfenbenskusten–Thailand i gång. Det kanske låter konstigt, men för svensk del kan det vara dagens viktigaste match. Där avgörs det sannolikt om man som grupptrea kommer att behöva ta tre poäng för avancemang eller inte. Kryssar Elfenbenskusten och Thailand lär båda åka ut. Vinner ett av lagen finns stor risk att vi får ett riktigt blåbärslag i åttondelsfinal.

Morgondagens matchande avslutas med Kanada–Nya Zeeland – ett möte mellan två rejält fysiska och viljeladdade lag. Det känns inte som att det blir så välspelat, men vi lär få se två lag som spelar med massor av hjärta. Kanada är favoriter, men det här är ytterligare en match som mycket väl kan sluta oavgjord.

VM 2015: Lag 1–2: De gör upp om guldet

Publicerad den av
Svara

I morgon åker jag till Kanada. Det har därmed blivit dags för den sista delen av min genomgång av de 24 VM-lagen. Det är alltså även dags att avslöja vilket lag jag håller högst nu inför mästerskapet.

Svaret är Tyskland – mycket beroende på tradition och jämnhet. Sedan gruppförlusten mot Norge i EM 2013 har man vunnit alla landskamper utan två. Det blev förlust mot Frankrike i oktober och mot Sverige i Algarve i mars.

Konstgräset talar i och för sig mot Tyskland eftersom deras spelare inte är vana vid underlaget. Men å andra sidan är det tyska laget så bollskickligt att de borde klara även ett ovant underlag.

Här är min syn på de två lag jag rankar högst i VM-slutspelet:

1) Tyskland
Världsrankning: 1.

Världsettorna har en imponerande stabilitet. Man vann tolv av tretton landskamper i fjol och har inlett året med fem segrar på sex matcher. I genrepet nyligen besegrades Schweiz med 3–1.

Hemma-VM 2011 blev som bekant ett misslyckande. I kvartsfinalen mot Japan var tyskorna det bättre laget, men saknade nödvändig effektivitet. Dessutom hade man oturen med knäskador på bärande mittfältare. Nadine Kessler gick sönder före mästerskapet och nyttiga Kim Kulig drog av korsbandet tidigt i kvartsfinalen. Hon har tyvärr inte kommit tillbaka.

Däremot har förbundskapten Silvia Neid genomfört en rejäl generationsväxling och fasat in en mängd spelare födda en bit in på 1990-talet. Neids problem är att välja vilka spelare hon skall satsa på. Truppen består av rakt igenom klasspelare.

Det tyska laget brukar inleda matcherna med en riktigt hög och tät press. Får man bett i pressen blir tyskorna otroligt svårslagna. Men kan motståndarna spela sig förbi förstapressen är det i backlinjen de tyska bristerna finns. Rutinerade mittbacken Annike Krahn är inte blixtsnabb och kollegan Saskia Bartusiak är nyligen tillbaka från en korsbandsskada.

Över huvud taget är det tyska laget drabbat av flera tunga avbräck. Trion Fatimire Alushi, Luisa Wensing och Kessler missar VM. Kessler prisades ju som världens bästa spelare 2014 – och borde vara ett blytung avbräck.
Men Tyskland har alltså en otrolig bredd. Mitt i generationsväxlingen vann man EM-guld för två år sedan. Nu är det nya laget redo att även prestera på världsnivå.

Längst bak har man superrutinerade Nadine Angerer som gör sin sista stora turnering. Den populära målvakten brukar alltid vara bäst när det gäller – minns att hon bland annat  räddade två straffar i EM-finalen 2013. Längst fram har man måldrottningen Celia Sasic – som ju hette Okoyino da Mbabi i förra VM:et. Hon är en skicklig straffområdesspelare och en tänkbar skyttedrottning i Kanada.

Trolig startelva: Angerer – Leonie Maier, Krahn, Bartusiak, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Melanie Leupolz – Dzsenifer Marozsan, Alexandra Popp, Anja Mittag – Sasic.

Grupplottningen är högst överkomlig. Man möter Elfenbenskusten, Norge och Thailand i gruppen. Där går det inte att bli sämre än tvåa. Vägen till final lär dock bli tuff. Gruppsegaren i den tyska gruppen hamnar nämligen på samma semifinalhalva som både segrarna i USA:s och Frankrikes grupper. Det finns alltså risk att bara en av VM:s tre största favoriter kan nå finalen. Tysklands lag är dock så starkt att man inte behöver rädas något motstånd.

2) USA
Världsrankning: 2 – har som bäst varit rankade som nummer 1.

USA är förstås en av fyra tunga guldkandidater. Med tanke på lagets vinnarkultur och det faktum att de spelar på invant underlag på sin hemmakontinent kanske jag borde ha rankat amerikanskorna som nummer ett.

Fast det senaste dryga året har USA provat sig fram. I omgångar har spelet hackat och framför allt har man haft problem med försvarsspelet. Man skulle kunna säga att det problemet har uppstått eftersom man vill ha med så många som möjligt av lagets alla offensiva stjärnor. Och sådana finns det många.

Som det sett ut på sistone skulle startelvan mot Australien i VM-premiären kunna se ut så här: Hope Solo – Ali Krieger, Becky Sauerbrunn, Julie Johnston, Meghan Klingenberg – Megan Rapinoe, Lauren Holiday, Carli Lloyd, Morgan Brian – Abby Wambach och Christen Press.

Det innebär alltså att försvarslegendaren Christie Rampone sannolikt får följa mästerskapet från bänken och att forwardsstjärnan Alex Morgan inte är redo för spel efter sin skada. Hon kommer att få agera inhoppare under gruppspelet. Det innebär också att förbundskapten Jill Ellis har fått med Brian och med det uppnått lite bättre balans på ett tidigare otroligt offensivt balanserat mittfält.

Det finns dock en del frågetecken på forwardssidan. Det blev exempelvis bara 0–0 i genrepet mot Sydkorea:

Superstjärnan Morgan behövs i toppform. Men hon har varit väldigt skadeförföljd det senaste året och går alltså en kamp mot klockan. Samtidigt ser rutinerade Wambach allt tyngre och segare ut. Men hon gör fortfarande mål när chanserna dyker upp – speciellt mot sämre motstånd. Dessutom är Wambach en vinnartyp som man vill ha på planen i avgörande lägen. Hon saknar ett VM-guld och är beredd att offra mycket för att få stå med guldmedaljen runt halsen den 6 juli. Gissningsvis hade dock Ellis och hennes assistent Tony Gustavsson tänkt sig att ha legendaren som inhoppare.

Tony Gustavsson

Tony Gustavsson

Under våren är det trots allt Wambach som gjort flest landslagsmål, närmast före skrällen Johnston. Mittbacken är otroligt stark i luftrummet vid fasta situationer. I ligaspelet har däremot Press sett hetast ut. Den före detta Göteborgs- och Tyresöspelaren kan nog få sitt stora internationella genombrott i Kanada.

USA spelar alltså på sin egen kontinent och kommer att ha många fans på läktarna. Kanadensarna kommer dock inte att stötta amerikanskorna, utan räkna med att USA:s motståndare kommer att få rejält med publikstöd.

Som bekant har USA lottats in i VM:s svåraste grupp. Om man motsvarar förväntningarna och vinner gruppen får man däremot en bra väg fram till semifinal. I åttondel väntar en grupptrea och i kvartsfinal kan man få lag som Kina eller Schweiz. I semifinal skulle det däremot kunna bli den moraliska finalen mot Tyskland eller Frankrike.

Jag gjorde för övrigt en större genomgång av USA:s lag i januari när jag gick igenom Sveriges gruppmotståndare. Sedan presenterade jag deras trupp här.

Det här var det sista inlägget i min genomgång av alla de 24 VM-lagen. De tidigare hittar du om du scrollar ner, eller via de här länkarna:

* Lag 18–24, Blåbärsnationerna.
* Lag 14–17, Slutspelskandidater.
* Lag 10–13, Slutspelskandidater.
* Lag 7–9, Medaljkandidater.
* Lag 5–6, Medaljkandidater.
* Lag 3–4, Guldkandidater.

Sannolikt kommer jag inte ha möjlighet att skriva något inlägg innan jag är på plats i Winnipeg. Men därifrån lovar jag att uppdatera ofta. Så håll ut.

Morgan går en kamp mot klockan

Publicerad den av
Svara

Alex Morgan är inte bara en av världens bästa spelare, hon är även damfotbollens stora affischnamn för tillfället.

Men USA:s superstjärna går en kamp mot klockan att komma i matchform till VM. Hon har varit skadeförföljd det senaste året och hennes senaste speltid var i början av april. Hon stod över nattens möte med Sydkorea och efter matchen sa USA:s förbundskapten Jill Ellis så här om Morgans situation:

”Vi bygger upp henne. Hon har varit borta ett tag så realistiskt, sett till minuter, tror jag att det är något som vi får bygga upp under de tidiga matcherna.”

Det är alltså ett stort frågetecken för hur mycket Morgan kan spela i inledningen av turneringen. Sett till USA:s anfallsspel i natt mot Sydkorea behövs hon i laget.

Även om det kanske är bra för Sverige att Morgan inte är redo för 90 minuter under gruppspelet är det tråkigt för turneringen. Man vill ju att stjärnspelarna skall få chansen att skina när sporten hamnar i strålkastarljuset.

Om någon betvivlar att Morgan är damfotbollens stora affischnamn hänvisar jag till den här undersökningen som listar de idrottare i världen med högsta marknadsvärde. Morgan är dessutom en av profilerna som marknadsför att damfotbollen nu fått plats i EA Sports dataspel Fifa 2016 som kommer i september:

Det märks för övrigt att det är mindre än en vecka till VM-premiären. I dag har Frankrike, Tyskland och Norge flugit över till Kanada och mitt twitterflöde översvämmades av bilder på fotbollstjejer på flygplatser och flygplan. Den här var den roligaste. De tyska spelarna sover alltså på kuddar med titeldrömmen utskriven under mästerskapet…

Vero-värvning och träningslandskamper

Publicerad den av
Svara

Jag befann mig i internetskugga under drygt ett dygn. Under den tiden var den stora nyheten att tyska mästarinnorna Bayern München har värvat Veronica Boquete från Frankfurt. Wolfsburg och Bayern flyttar verkligen fram sina positioner.

Klubbfotboll i all ära. Det är landslag och VM som står i fokus de här dagarna. Det har spelats ett antal träningsmatcher med intressanta lag under veckan. Hur intressanta själva resultaten är kan man diskutera. Men även om det rullas på många spelare man får ändå en indikation på hur och var lagen står.

För svensk del är resultatet Kanada–Nigeria 0–0 förstås mycket intressant eftersom nigerianskorna är våra första motståndare. Från den här texten kan man läsa ut att Nigeria spelade med extrem man-man-markering. Det är intressant för att det innebär att man som motståndare med smarta löpningar kan skapa fördelaktiga en-mot-en-situationer i farliga ytor.

Intressant också att backen Kadeisha Buchanan efter matchen kallade Nigeria för ett av de mest fysiska lag hon någonsin mött. Kanada brukar ju annars själva vara kända för att spela väldigt fysiskt. Det unga nigerianska laget verkar alltså inte lida av bristande fysik.

Matchen spelades bakom stängda dörrar så det lär tyvärr inte gå att hitta några klipp från den matchen. Däremot går det att se mål och en hel del mer från Schweiz–Tyskland 1–3 på det här klippet:

Jag har inte sett själva matchen, men det verkar ju som att Schweiz hängt med mycket bra så länge båda lagen spelade med sina startelvor. Det är ju ytterligare en indikation på att schweiziskorna kan bli VM:s stora överraskning. Samtidigt är ju träningsmatcher en sak och tävling en annan.

Tyskland inledde med följande elva: Nadine Angerer – Leonie Maier, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Melanie Leupolz – Simone Laudehr, Anja Mittag, Alexandra Popp – Celia Sasic.

Inhopparen Dzsenifer Marozsan gjorde de två sista målen. Hon stärkte alltså sina aktier för att finnas med i den tyska premiärelvan i Kanada.

I kväll har Frankrike vunnit med 1–0 mot Skottland efter mål av Marie-Laure Delie. Jag har sett stora delar av matchen, och det var en historia som fransyskorna dominerade stort. De skapade dock för alldeles för få målchanser sett till spelövertaget.

Den franska startelvan såg ut så här: Sarah Bouhaddi – Jessica Houara, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Kenza Dali, Camille Abily, Amandine Henry, Louisa Necib – Marie-Laure Delie och Claire Lavogez.

Framför allt gladde Necib med underbar bollbehandling. Hon blir en attraktion i VM. Dagens startelva är garanterat stommen i Frankrikes VM-lag, men det skulle förvåna mig om formstarka Eugenie Le Sommer och Gaetane Thiney sitter på bänken när mästerskapet inleds.

Tidigare i dag har Japan besegrat Italien med 1–0 inför 14 453 åskådare i Nagano. Målet gjordes av Yuki Ogimi i början av den andra halvleken. Hon kastade sig fram och styrde snyggt in ett inlägg från Rumi Utsugi.

De regerande världsmästarinnorna startade så här: Ayumi Kaihori – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Utsugi – Nahomi Kawasumi, Homare Sawa, Aya Miyama, Mizuho Sakaguchi, Shinobu Ohno – Ogimi.

Tio av de elva i startelvan spelade i VM-finalen för fyra år sedan – nio var med från start. Det mesta talar alltså för att förbundskapten Norio Sasaki efter tre års testande av nya, yngre spelare ändå kommer att satsa på rutin i VM. Fast man kan aldrig vara helt säker på Sasaki och Japan.

För övrigt var det här den andra raka 1–0-segern för det japanska laget. När Nya Zeeland besegrades i förra veckan gjorde Sawa segermålet på hörna – något hon är väldigt duktig på. Höjdpunkter från den matchen finns här. Sett till klippen med höjdpunkter var dagens seger betydligt mycket mindre tursam än den mot Nya Zeeland:

En tänkbar guldtrupp – även utan Kessler

Publicerad den av
Svara

I dag spikades den 23-mannatrupp som skall föra tillbaka Tyskland upp på världsfotbollens topp.

Som väntat har den en härlig blandning av ungt och gammalt. Även om det inte är jättemånga fler 90-talister än vad vi har i den svenska truppen så är det betydligt fler 90-talister som kommer att spela bärande roller. Och flera av de unga spelarna är födda en bra bit in på 90-talet. Yngst är redan rutinerade 96:an Pauline Bremer.

Tyvärr saknas några världsspelare på grund av olika skäl. Tyngst och tråkigast är förstås att inte världens bästa spelare 2014, Nadine Kessler, kommer till spel. Det var högst väntat, men inte desto mindre tråkigt.
Saknas gör också Wolfsburgs lovande back Luisa Wensing – även hon är skadad – samt gravida PSG-spelaren Fatmire Alushi.

Det hindrar inte att det tyska laget kommer att vara en av guldfavoriterna i Kanada. Den tyska truppen har varit samlad ett tag, dock har det då varit med 26 spelare. De tre som nu fick lämna plats var målvakten Lisa Weiss (Essen), backen Kathrin Hendrich (Frankfurt) samt Wolfsburgs ytter Anna Blässe.

Det innebär att den slutliga truppen ser ut så här:

Målvakter:
1. Nadine Angerer (Portland Thorns, USA), 12. Almuth Schult (Wolfsburg), 21. Laura Benkarth (Freiburg).

Backar:
2. Bianca Schmidt och 3. Saskia Bartusiak (Frankfurt), 4. Leonie Maier (Bayern München), 5. Annike Krahn och 17. Josephine Henning (PSG, Frankrike), 14. Babett Peter (Wolfsburg) samt 15. Jennifer Cramer och 22. Tabea Kemme (Potsdam).

Mittfältare:
6. Simone Laudehr och 10. Dzsenifer Marozsan (Frankfurt), 7. Melanie Behringer, 9. Lena Lotzen och 16. Melanie Leupolz (Bayern München), 20. Lena Goessling (Wolfsburg) samt 23. Sara Däbritz (Freiburg).

Forwards:
8. Pauline Bremer (Potsdam), 11. Anja Mittag (Rosengård, Sverige), 13. Celia Sasic (Frankfurt), 18. Alexandra Popp (Wolfsburg) samt 19. Lena Petermann (Freiburg).

I dag har för övrigt en annan guldfavorit spelat träningsmatch, nämligen de regerande mästarinnorna Japan. De vann med 1–0 mot Nya Zeeland inför 14 154 åskådare. Segermålet gjordes av legendaren Homare Sawa.

Rapporterna gör dock gällande att japanskorna inte imponerade speciellt mycket i spelet. Det lilla jag har sett av Japan tidigare i vår känns laget sämre än det var för fyra år sedan. Men förbundskapten Norio Sasaki har ju sagt att han har ett bättre lag nu än han hade vid VM-guldet 2011 och OS-silvret 2012.

I dag mönstrade han följande startelva: Erina Yamane – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Nahomi Kawasumi, Aya Miyama, Homare Sawa, Yuri Kawamura – Kozue Ando och Yuki Ogimi. Alltså nästan rakt igenom spelare som varit med i de senaste två stora internationella mästerskapen.