Positivt med gamla nyheter om Marta

Aftonbladet kör i dag en nyhetstext som handlar om att Marta inte kommer att spela för Umeå IK i år.
Det visar att Marta Viera da Silva är den enda damfotbollsspelare som kan få nyhetsplats i svensk riksmedia utan att något hänt.

För nyheten om att Umeå fick beskedet om att Marta kräver sex–sju miljoner kronor i årslön är ju tre veckor gammal, och har förekommit i var och varannan svensk tidning.
Citaten från de svenska toppklubbarna känns också igen. Inte minst LdB FC Malmös uttalande som klubbdirektör Niclas Carlnén gjorde till Sydsvenskan i slutet av januari.

Men som sagt, det här visar hur stor Marta är. Sådana här artiklar är mer regel än undantag om stora herrfotbollsstjärnor under silly season. Men i damfotbollen skrivs det aldrig på det här sättet.
Om det inte gäller Marta.

Det här är en signal om att hon är den enda fotbollstjej som kan sälja tidningar på sportsliga meriter.
Kul, även om jag ju gärna hade sett att det fanns fler…

Noterade i söndags att Expressen hade ett helt uppslag med en djupintervju med Lotta Schelin. Kul att Schelin syns allt oftare i de stora medierna. Hon har suttit i morgonsoffor och varit med i liknande intervjuer flera gånger den här vintern.
Men det räcker inte för att bli en riktigt stor stjärna. Först när medierna rapporterar om vartenda ligamål hon gör kan Schelin nå riktigt stor stjärnstatus. Men när sker det?

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter
:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

Fyrverkeri av Landström i Turkiet

* LDB FC Malmö slog Kristianstads DFF med 2–1 (0–1) i dagens mest intressanta match i Sverige. Ett resultat som är lovande för KDFF, men inte lika positivt för Malmö, som skall spela kvartsfinal i Champions League mot haussade FFC Frankfurt om en dryg månad.

Målen gjordes av Kosovare Asllani för gästerna i första halvlek, och Emma Wilhelmsson samt ett självmål för Malmö efter paus.
http://www.damfotboll.com konstateras att Malmö vann ”årets första derby mellan Skånes båda lag i Damallsvenskan.”
Båda? Hur är det med Vittsjö då, undrar jag lätt försiktigt. Vilket landskap räknas de till? Småland? Halland?

* FFC Frankfurt har för övrigt visat toppform under sitt Turkietläger. Först 4–1 mot Göteborg, sedan 13–1 igår mot schweiziska FC Staad – som Göteborg slog med 6–0 förra helgen.
Jessica Landström kom in i halvtid och hann på sina 45 minuter göra hela fyra mål. Bland annat slog hon till med ett äkta hattrick på cirka tio minuter. Ett lovande formbesked. Några uppgifter på eventuell speltid för Sara Thunebro har jag tyvärr inte lyckats hitta.
Frankfurts övriga målskyttar var Dzsenifer Marozsán 3, Kerstin Garefrekes 2, Fatmire Bajramaj 2, Sandra Smisek och Svenja Huth.

* Även en av Göteborgs blivande kvartsfinalmotståndare visade toppform idag. Arsenals mittfältare Jennifer Beattie gjorde nämligen fyra mål när Skottland slog Nordirland med 5–1 i en träningslandskamp.
Jag har ju tippat Skottland som tvåa bakom Frankrike i EM-kvalgrupp 4. Jag känner ingen anledning att omvärdera det tipset.

* I franska ligan vann Juvisy och Montpellier sina ligamatcher idag klart. För Montpellier, som vann med 5–1 hemma mot Henin-Beaumont, gjorde Marie-Laure Delie två mål.
Juvisy slog Guingamp med 3–0 borta, och tar med två poängs marginal tillfälligt över serieledningen från Lyon. Lotta Schelin:s lag har dock en match mindre spelad, eftersom deras bortamöte med Muret sköts upp på grund av kylan.

Singer till Potsdam, USA och Kanada till OS – och lite till

Den här veckan har jag haft det nordamerikanska OS-kvalet i fokus. Men det har även hänt annat. Som det här:

* I torsdagens tidning hade jag nyheten att Dalsjöfors utsparkade lagkapten från 2011, Alex Singer, skrivit på ett 2,5 år långt kontrakt (till och med sommaren 2014) med tyska ligaledarna Turbine Potsdam.
Hon har tidigare sagt att hon helst ville spela vidare i Sverige. Allra helst i Göteborg, för att vara nära alla de vänner hon fått i Borås. Men Piteå var enda svenska klubb att ge henne ett konkret förslag. Alex var nära att skriva på för Piteå, då först Bröndby, och sedan även Potsdam kom in i bilden. De senare ville ha svar omgående. Så här sa Alex till mig:

”Jag var tvungen att göra ett snabbt val. Och jag kände att om jag inte hade hoppat på det här riskerar jag älta frågan ‘vad hade hänt om…’ när jag ser tillbaka på karriären. Att komma till en av världens bästa klubbar är en dröm jag var tvungen att hoppa på.”

Dagen efter att hon skrivit på för Potsdam fick Alex höra att Göteborg FC var intresserat, och skulle höra av sig. Det var lite sent påtänkt…
Alex står för övrigt inför en utmaning att slå sig in i Potsdams trebackslinje. När Silvia Neid i går presenterade truppen till Tysklands EM-kvalkamp mot Turkiet fanns nämligen tre Potsdambackar med; Bianca Schmidt, Babett Peter och Tabea Kemme. Men med sin fysik och inställning är jag övertygad om att Alex förr eller senare har slagit sig in i Potsdams startelva.

* I franska ligan har Lotta Schelin för första gången på länge inte ledningen i skytteligan längre. Klubbkamraten i Lyon Eugenie Le Sommer är med 17 mål ett före vårt svenska ess. I tabellen är Lyon numera ledare. Och mycket talar för att de kommer att ligga kvar på toppen säsongen ut.

* Noterar att både Linköping och Kristianstad inledde försäsongen stabilt. KDFF:s 1–1 mot Bröndby imponerar. Danskorna skall ju trots allt spela kvartsfinal i Champions League. Att Linköping vinner med 5–1 mot IFK Norrköping är mer naturliga siffror. Louise ”Lollo” Fors twittrade nöjt om eget facit på två mål och tre assist.

* Slutligen lite om nämnt OS-kval i Nord- och mellanamerika. Natten mot i morgon (lördag) kommer både USA och Kanada att kvala in till OS i London. Allt annat vore en megasensation.
USA har imponerat enormt hittills i kvalet, och jag kan inte tänka mig att Costa Rica skall ha skuggan av en chans i deras inbördes möte. Flera amerikanska spelare har varit lysande bra. Bäst tycker jag att Carli Lloyd har varit. Hon gjorde hattrick mot Mexiko, men framför allt har hon visat en passningsskicklighet som imponerat på mig.
Kanada får det lite jobbigare mot Mexiko, som stundtals stod upp bra mot USA. Men Christine Sinclair och hennes lagkompisar visade sådan tyngd och styrka mot Costa Rica i måndags att jag har väldigt svårt att tro att det kan bli något annat än hemmaseger.

Matcherna går alltså natten mot lördag. USA-Costa Rica börjar 02.00 och Kanada–Mexiko 05.00. Matcherna ser du live här. Det är gratis, bara man registrerar sig.

Marta är värd varenda krona – och skulle lyfta allsvenskan

Enligt vad Marta:s agent sagt till Eurosport är fyra svenska klubbar med i jakten på damfotbollens enda superstjärna. Vilket lyft det vore för allsvenskan om hon kom hit igen.

Agenten, Fabiano Farah, säger att det är fyra svenska klubbar, en tysk och en från USA som uppvaktar Marta. Klubbnamnen är inte nämnda, men det är väl ingen hemlighet att det handlar om Göteborg FC, LdB Malmö, Tyresö FF och Umeå IK i Sverige, samt FFC Frankfurt och Western New York Flash.

Marta fick Ballon d’Or som världens bästa spelare fem år i rad 2006–10, och har tjänat cirka 3 miljoner per år i WPS de senaste åren. Det är alltså kopplat till en rejäl kostnad att värva Marta. Men med den nya artistskatten är det mer framkomligt än tidigare. Och i min värld vore investeringen värd varenda krona.

På twitter har jag med flera damfotbollstyckare diskuterat just huruvida Marta är värd en årslön på tre miljoner kronor. Jag förvånas över att flera tycker att det hade varit bättre att lägga resurserna på talangutveckling, eller på att köpa ett gäng andra kvalitetsspelare.

Som jag ser det – och det har jag bloggat om flera gånger tidigare – är svensk damfotboll genomusel på marknadsföring. Att inte Lotta Schelin är en superstjärna i vårt land är ett stort misslyckande från de som skall få sporten att synas.
Argumentationen mot Marta visar ytterligare på att det är fel folk som är satta att leda svensk damfotboll.

För så vitt jag kan minnas finns det en spelare någonsin som lockat lämmeltåg till de damallsvenska arenorna. En spelare som löpande skapat rubriker för sitt fotbollsspelande.
Och hon heter Marta.

Marta är som jag ser det den enda riktigt stora världsstjärnan inom damfotbollen. Visst, hon är inte lika dominant som förr. Och man kan ha synpunkter på hennes filmande. Men bortse från det. För med henne tillbaka i damallsvenskan skulle riksmedias strålkastare åter riktas mot serien. Och hon skulle garanterat bidraga till en rejäl ökning av seriens publiksnitt.
Att få hit henne är en marknadsföringskampanj utan dess like för svensk damfotboll. Så håll tummarna för att någon av klubbarna lyckas.

Dennerbys nya giv – Schelin ensam toppforward

I dag drar landslagsåret i gång med möte med Norge i La Manga. Och Thomas Dennerby har ett nytt spelsystem – och nya lagkaptener.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin tar hand om bindeln i år. Jag borde ha förstått att Caroline Seger lämnat in när Fischer hade den svenska rösten om Ballon d’Or. Men spontant känns det som bra kandidater – förutsatt att Fischer platsar.

Men för att bereda plats till henne – och för att Josefine Öqvist är skadad – så tänker Thomas Dennerby byta spelsystem. 4-2-3-1 är det som gäller från och med nu. Det borde inte minst glädja Therese Sjögran, som lobbade hårt för den uppställningen under VM i fjol.

Mot Norge ser startelvan ut så här: Hedvig LindahlAnnica Svensson, Linda Sembrant, Charlotte Rohlin, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie HammarströmLotta Schelin. Ett intressant lag.

Skall bli intressant att se hur det sköter sig. Eller se får vi ju inte. Men något tv-klipp borde kanske komma efter matchen.

Såg lite höjdpunkter från norskornas 2–1-förlust mot England i förra veckan. Norge hade två ribbskott i första halvlek, och verkade ändå skapa ganska mycket. England gjorde sina mål på fasta situationer – en inläggsfrispark och en straff. Något för Sverige att ta efter?

För med bara en forward tror jag att Lotta Schelin kommer att få svårare att skapa saker på egen hand. Trion Jakobsson, Seger och Hammarström får absolut inte hamna för långt tillbaka i planen – för då blir Schelin avskuren, och Sverige tappar sitt vassaste vapen.

Jossans glada nyhet är tråkig för landslaget

Josefine Öqvist är gravid. Det är förstås en fantastiskt rolig nyhet för Jossan och för hennes Stefan. Grattis båda.

Det innebär att Jossan missar OS – och årets allsvenska säsong med Tyresö.
Och för Sveriges chanser att nå långt i Storbritannien är det här riktigt dåligt. Om Thomas Dennerby:s landslag skall ta den där första svensks OS-medaljen i fotboll för damer så har vi inte råd att avvara speciellt många av våra aktuella startspelare.

Under VM i fjol visade Jossan att hon definitivt hör hemma i startelvan. Det svenska anfallsspelet blev väldigt mycket vassare när hon kom in i stället för Jessica Landström. Plötsligt hade vi ett hot till. Och motståndarnas backlinjer kunde inte koncenterera sig helt på att stoppa Lotta Schelin.

Kom ihåg att ett viktigt skäl till att Sverige kom hem från Tyskland med VM-bronset är att vi var väldigt förskonade från skador.
Det var ju bara Stina Segerström som missade VM på grund av skada. Och så slog Caroline Seger upp sin skada under mästerskapet.

Segerström är nu tillbaka i spel. Men från VM-truppen är i stället redan Linda Forsberg och Öqvist borta. Även om det är värt att poängtera att Jossan trots allt skulle ha missat de två första matcherna till följd av den avstängning hon drabbades av på grund av det röda kortet i bronsmatchen i VM i fjol.
Känslan är att vi i nuläget trots allt är ganska välbeställda i backlinje och på centralt mittfält. Den stora frågan är hur Dennerby tänker om vilka han skall spela på yttermittfält, och vem som skall spelas in på topp bredvid självklara Lotta Schelin.

Landström är förstås ett alternativ på topp. Hennes fysik är grym, och i 2008 års OS-form skulle hon vara självklar i startelvan. Men hon måste jobba på sin förstatouch, för den håller inte internationell klass. Och tyvärr har jag inte sett Landis få sitt spel att lyfta tillräckligt ofta sedan nämnt OS.

Så mitt största hopp ställer jag till att Sofia Jakobsson eller Antonia Göransson tar ett steg till på utvecklingsstegen, och är redo att ta en ordinarie plats bredvid Schelin i mästerskapet i Storbritannien.
Faktum är att båda borde ha chansen, en på topp och en på kanten. Fast jag är förstås medveten om att Dennerby balanserade sitt mittfält i VM, med en defensiv högerkant. Och varken Jakobsson eller Göransson besitter Linda Forsbergs defensiva egenskaper.

Det kommer alltså att bli intressant att se vilka lösningar Dennerby tittar på. Ett första svar kommer kanske redan mot Norge i nästa vecka.

Favoriterna vann guldbollarna

Det blev som förväntat – en dubbel till Japan. Homare Sawa och Norio Sasaki plockade som väntat hem guldbollarna som världens bästa spelare respektive tränare 2011.

Riktigt kul med guldbollar till Asien – ytterligare ett tecken på att fotboll är världssporten framför alla andra.

Sawa fick 28,51 procent av rösterna. Marta kom tvåa på 17,28 och Abby Wambach trea på 13,26. Vår svenska kandidat, Lotta Schelin, kom sexa med 4,85 procent. Fyra kom Aya Miyama och femma Hope Solo.

Bland tränarna vann Sasaki en jordskredsseger med hela 45,57 procent av rösterna. Sveriges representant, Pia Sundhage, kom tvåa på 15,83 och fransmannen Bruno Bini trea på 10,28. Precis som Schelin hamnade Thomas Dennerby på sjätte plats. Han fick 4,31 procent.

Så här föll Sveriges röster i spelarkategorien i damernas Ballon d’Or. Thomas Dennerby röstade på: 1) Sawa, 2) Wambach, 3) Marta. Och Nilla Fischer fördelade sina röster så här: 1) Sawa, 2) Wambach, 3) Louisa Necib.

Noterbart att Sverige inte hade någon mediaröst. Och att ingen svensk röstade på Lotta Schelin. Tolv av de röstande hade däremot Schelin som världens bästa spelare. Bland de tolv märks Frankrikes succétränare Bruno Bini och Senegals lagkapten – Kalmarspelaren – Mamy Ndiaye och Schelins lagkamrat från Lyon, Costa Ricas Shirley Cruz Trana. Alla röster finner du via den här länken.

I herrklasserna tog Barcelona storslam. Lionel Messi blev bästa spelare och Pep Guardiola bästa tränare. Intressant för övrigt att Zlatan Ibrahimovic röstade just på Messi och Guardiola som sina favoriter.

Årets mål gjordes av Neymar, och specialpriset gick till Alex Ferguson.

Viktiga segrar för Lotta Schelin och Maria Karlsson

Ett tidigt mål från Rosana gav Lyon segern i dagens toppmöte mot Montpellier i franska Feminine Division 1.

Franska landslagsstjärnan Camille Abily serverade Rosana öppet läge redan i tredje minuten. Lyons brasilianska stjärna gjorde inget misstag, utan gav sitt lag en utmärkt start på 2012.

Lotta Schelin spelade hela matchen, och på slutet hade vår svenska superstjärna två kanonlägen att öka på till 2–0. Schelin lyckades dock inte överlista Montpelliers målvakt – den franska tredjemålvakten i VM, Laetitia Philippe.

Matchen slutade 1–0, ett resultat som innebär att Lyon därmed leder serien med två poäng före Juvisy. Fast Parislaget har en match mindre spelad – den går i morgon, hemma mot Henin-Beaumont.

Resultatet innebär också att Montpellier tappar mark i guldstriden. Nu är seger hemma mot Juvisy nästa söndag ett måste om Montpellier skall kunna vinna ligan.

I skytteligan delar fortfarande Schelin och klubbkompisen Eugenie Le Sommer ledningen på 14 mål. På delad tredjeplats ligger Abily och Juvisys stjärna Gaetane Thiney på vardera tio fullträffar.

******

I Italien debuterade den före detta Göteborgs-, Linköpings- och Jitexspelaren Maria Karlsson för Bardolino Verona i dagens seriefinal borta på Sardinien mot Torres. Karlsson fick en kanonstart på sitt Italienäventyr, då det blev seger med 1–0, och övertagen serieledning. I Bardolino spelar ju sedan tidigare en annan svenska, målvakten Stephanie Öhrström.

Karlsson lyckades tydligen hålla ihop försvaret bra i debuten. Hon twittrade annars i veckan om att det är lite språksvårigheter i Bardolinos mittförsvar:

”Jag kan bättre italienska än vad min mittbackskollega kan engelska. Ni förstår…”

Nu är det upp till bevis för Lotta Schelin

I morgon är det återstart i franska ligan, Feminine division 1, och det rivstartar direkt med toppmötet Lyon–Montpellier.

Tabelltoppen ser ut så här efter tolv av 22 omgångar:
1) Juvisy             +25    31
2) Lyon               +68    30
3) Montpellier     +32    29
4) PSG               +16    25
5) Saint-Etienne   +2    20

Intresset för damfotbollen är i stigande i Frankrike. Lyons genrep inför återstarten av ligan sågs av 660 000 tittare på franska kanalen Direct 8. Man vann för övrigt mot Torino med hela 9–0 – och Lotta Schelin gjorde 1–0-målet. Hur som helst en riktigt imponerande tittarsiffra på en träningsmatch.

Lyon är enda laget utan förlust, men man har å andra sidan inte vunnit mot något av de tre andra topplagen. Det är hög tid i morgon, om man tänker försvara sitt guld.
Jag gick ju igenom ligans stjärnor, och kommenterade topplagen i min genomgång av ligan i december.

Nu har den franska damfotbollshemsidan http://www.footofeminin.fr gjort en genomgång där topplagens tränare kommenterar läget i ligan. Här är en sammanfattning av den genomgången, som jag tagit fram med hjälp av Google translate:

Juvisy
Sex år efter klubbens senaste ligaguld har man åter chansen att bli ligamästare.
Nyförvärven Ines Dhaou och Adeline Rousseau har gjort att truppen är bredare än de senaste åren. Samtidigt är programmet lugnare eftersom man inte spelar i Champions League, som tog mycket energi i fjol.
Sandrine Mathivet, tränare:

”Om jag inför säsongen hade fått höra att vi skulle bli höstmästare, hade jag nog blivit lite förvånad. Vi har gjort en mycket bra första halva av säsongen, men det är lång väg kvar.”
”Jag är här för att vinna. Det gjorde jag klart från början av säsongen, så alla åtminstone vet vart vi är på väg.”
Om att laget släppt in klart flest mål (tolv) av topplagen:
”Jag har spelare som ibland glömmer sitt defensiva ansvar, och det är inte acceptabelt. Försvarsspel är ett tänkesätt, ett offer. Du blir inte mästare bara genom försvar, men om ett lag inte har bra försvarare får det svårt att vinna.”

Lyon
Lotta Schelins klubb har klart störst resurser, och bredast trupp. Det har lett till fem raka ligatitlar, och i fjol vann man samtliga 22 matcher i liger. Senaste ligaförlusten kom mot Juvisy den 14 mars 2010 – alltså för nästan två år sedan. Ändå ligger man bara tvåa nu – och det irriterar storklubben.
Patrice Lair, tränare:

”Jag förväntade mig att vi skulle tappa poäng på vägen med tanke på att många av våra spelare under ett drygt år skall hinna med ligamatcher, VM-slutspelet, Champions League, EM-kval, OS och träningsturneringar med landslaget. Det är många matcher för tjejerna.”

Om sviten utan förluster:

”Det är viktigt att behålla den positiva trenden. Jag tror knappt att det finns något annat lag i Europa som är obesegrade i sin liga som vi är. Inte ens de stora kanonerna Potsdam och Frankfurt är det. ”

Om att plötsligt vara laget som jagar:

”Vi är en stor klubb som har ambitioner. Vi är europeiska mästare och vi vill behålla vår status. Andraplatsen är lite irriterande, men vi kommer göra allt för att komma tillbaka och avsluta genom att bli franska mästare för sjätte gången i rad.”

Montpellier
Laget ligger trea, men är i högsta grad med i kampen om ligatiteln. Montpellier har en poäng mer efter hösten än förra säsongen. Fast då var man åtta poäng från serieledning. Nu är avståndet bara två.
Frågan är hur det ser ut om en dryg vecka. För i morgon väntar alltså Lyon, och nästa vecka ställs man mot ledande Juvisy.
Sarah M’Barek, tränare:

”Förlusten mot Juvisy var missödet under den första halvan av säsongen. Men Juvisy är ett starkt lag som kan vinna titeln i år. De är kapabla till det.”
”Vi har både lyckats bättre mot topplagen. Det är positivt, men när det gäller effektiviteten finns det fortfarande mycket att arbeta på. För skillnaden mellan antalet målchanser och gjorda mål är för stor för att jag skall vara nöjd.”
”Bortsett från vår målvakt Laetitia Philippe försökte vi matcha alla landslagsspelare klokt, och i synnerhet Marie Laure Delie eftersom vi var rädda att hon skulle få en svacka. Förhoppningen är att det kommer att betala sig under andra halvan av säsongen.”

Om de kommande matcherna:

”Januari är verkligen viktigt, och kan avgöra resten av säsongen. ”

Paris SG
Klubben var tvåa i fjol, och hade som mål att minst kopiera det den här säsongen. Fast hösten innehöll två missöden, 2–2 mot Yzeure och 0–0 mot Guingamp, vilket gjort att guldchansen nog är borta. Och det får inte heller bli många poängtapp om man skall kunna lägga beslag på andraplatsen.
Det är målskyttet som är PSG:s problem. Man har bara gjort 24 mål – vilket är är klart minst av topplagen.
Camillo Vaz, tränare:…

”Vi hade en väldigt tuff start på säsongen. Det tog några matcher att komma tillbaka på rätt spår, och den här säsongen är hittills en stor besvikelse.”
”Inom loppet av två veckor mötte vi två franska topplag (Lyon och Juvisy) och hade två matcher mot det tyska storlaget, Frankfurt. Det var svårt för oss att orka med det. Men på sikt lär sig tjejerna mycket av att få spela mot lag på allra högsta nivå. ”
”Vi jobbar på att få ordning på målskyttet. Kenza Dali är en duktiga målskytt, Ella Masar har det i sig – och vi kommer att försöka värva ytterligare en forward”.

Tillagt i efterhand:
Hur det gick för Schelin och Lyon mot Montpellier? Så här.

Hammarströms bronsmål – det var höjdpunkten under 2011

Det var den 16 juli 2011 på Rhein-Neckar Arena i Sinsheim, och klockan hade passerat 19.00 med ett par minuter när Lotta Schelin tilldelades en feldömd hörna.
Josefine Öqvist var utvisad, Nilla Fischer hade haltat av, och Sverige var i brygga i VM:s bronsmatch. Jag hade börjat fundera på en fjärdeplatsvinkel när slog blixten ner cirka 50 meter från mig.

Therese Sjögran:s vänsterhörna nickades bort av Corine Franco vid första stolpen.
Utanför straffområdet stod den 29-åriga gymnasieläraren i biologi, Marie Hammarström. Hammarström var inhopparen, som hade kommit in för Linda Forsberg 20 minuter tidigare.

Hade det här handlat om herrfotboll hade väldigt många fler än jag kommit ihåg det här målet i resten av sina liv – ungefär som man minns Thomas Ravelli:s straffräddning från 1994 eller Anders Svensson:s frispark från 2002.
Nu var det damfotboll, och svensk media hade skickat sina B-lag till Tyskland. Bara Simon Bank (Aftonbladet), Olof Lundh (Fotbollskanalen/Tv4) och Anja Gatu (Sydsvenskan) var där av landets tyngre sportkrönikörer.

Jag var där, och jag hade alltså slutat tro på svenskt VM-brons.
Pressläktaren i Sinsheim är bara några meter från långlinjen, jag satt alltså väldigt nära spelet. Jag såg tydligt hur Hammarström lyfte bollen över Eugenie Le Sommer med vänsterfoten. Hur hon sedan flyttade bollen åt vänster med högerfoten, och vände bort Sonia Bompastor.
Sedan small det.

Under mina år som sportreporter har jag lärt mig att kväva mina känslor på pressläktaren. Men där i Sinsheim rycktes jag med.
Fast medan kollegor på andra tidningar flög upp och jublade, nöjde jag mig med att sträcka armarna mot luften, och knytn nävarna. Med ståpäls över hela kroppen spanade jag av pressläktaren och mötte en mängd glada svenska blickar. Vilken underbar känsla.
Bättre än så blir inte idrott.

För mig är Hammarströms 2011 års överlägset största idrottsögonblick.

Men när jag läser vilka tio artiklar som är de mest lästa på Sveriges största sporthemsida, sportbladet.se under 2011 finns inga texter från VM med.
Där finns inga texter om damidrott överhuvud taget. Det svenska folket är så tragiskt att listan toppas av en artikel om Patrick Ekwall:s bältros, som jag själv tack och lov aldrig läst…

Jag hade gärna sett att Simon Bank:s bronskrönika funnits med på den där listan, den krönika där Bank skrev:

”Grattis, Sverige. Ni har just fått ett lag att älska”

Tyvärr är Sverige inte redo att älska landslaget i fotboll ännu – i varje fall inte för ett brons. Damfotbollen är helt enkelt inte tillräckligt accepterad ännu.
Det är synd, för landslaget innehåller flera älskvärda spelare, väl värda att bli superstjärnor.

Mina favoriter är helt klart Lotta Schelin och Lisa Dahlkvist, av två olika skäl.
Schelin är en fantastisk person. Att få följa henne under tre veckor var en förmån. Tänk att det ännu finns idrottsstjärnor som alltid är på gott humör, och som frågar media om alla har fått ställa sina frågor, eller om det är någon mer som vill ha en pratstund.
Dahlkvist blev en favorit för sin inställning. Den vilja, det självförtroende och den totala avsaknaden av respekt för namnkunniga motståndare som Dala visade upp i Tyskland gjorde mig mållös.

Men som sagt, det kommer att dröja ytterligare många år innan hela Sverige accepterar tjejerna. I dag på nyårsafton läser jag Mats Olsson:s krönika i Expressen om 2011, där han skriver om förbundsordförande Lars-Åke Lagrell:s glädje efter herrlandslagets 3–2-seger mot Hollands B-lag i höstas:

”Jag förstår den oförblommerade och svårbemästrade glädjen.

För första gången på ett fotbollsår hade Lars-Åke något att glädja sig åt.
För första gången handlade det bara om en stor och fantastisk framgång.”

Fortfarande 2011 var tydligen inte ett VM-brons för damer en framgång att glädja sig åt. Det var däremot en EM-plats för herrar.

Nu går vi in i 2012, och vem vet – då kanske vi kan få glädjas åt en svensk OS-medalj… Gott nytt år.

Här hittar du alla twittrande fotbollsstjärnor

Dags att återigen uppdatera listan över de stjärnor man kan följa på twitter. Jag har satt ihop ett par listor över twittrande idrottsstjärnor.

Via den här länken kommer du till min lista över världens och Sveriges mest kända idrottstwittrare. Där finns Ronaldo, Rooney, Nowitski, Bolt, Pärson, Wozniacki med fler. Där finns också huvuddelen av alla twittrare i herrallsvenskan.

Men den här bloggen är ju inriktad mot damfotboll, och jag har förstås även gjort en guide till damfotboll på twitter. Nu är det dags för en uppdatering av vilka spelare som finns att följa. Jag kan ha missat någon eller några, men jag tror att jag har ganska bra koll.

Och flera av de nya spelarna på twitter är riktigt kul. Olivia Schough är en personlig favorit, men många andra är också både underhållande och läsvärda. Missa inte att följa Sofia Jakobsson, Emma Berglund, Louise Fors, Daniella Chamoun, Lisa Petersson och Emma Lundh.

Så här är listan över twittrande svenska toppspelare, samt toppspelare som spelar i Sverige:

Svenska VM-spelare 2011:
* Hedvig Lindahl, * Sofia Lundgren, * Kristin Hammarström,
* Lotta Schelin, * Caroline Seger, * Therese Sjögran,
* Lisa Dahlkvist, * Nilla Fischer, * Jessica Landström,
* Madelaine Edlund, * Lina Nilsson, * Sofia Jakobsson,
* Sara Larsson, * Marie Hammarström, * Linda Sembrant (låst konto).

Andra damallsvenska spelare, flera av dem landslagsmeriterade:
AIK: * Daniella Chamoun.
Djurgårdens IF: * Annika Kukkonen, * Gudbjörg Gunnarsdottir, och * Magdalena Ericsson.
Göteborg FC: * Stina Segerström, * Lisa Ek, * Olivia Schough, * Johanna Almgren, * Beata Kollmats, * Mimmi Löfwenius, * Sara Lindén, * Ingrid Wells, * Anna Ahlstrand, * Christen Press och * Anita Asante.
Jitex BK: * Petronella Ekroth, * Fridolina Rolfö, * Louise Nordenberg, * Christina Julien, * Kristin Carlsson, * Nanna Jansson, * Elin Carlsson, * Kathlene Fernström. * Katri Nokso-Koivisto och * Malin Fors.
Kristianstads DFF: * Elena Sadiku, * Kosovare Asllani, * Lisa Petersson, * Mia Carlsson, * Sif Atladóttir, * Johanna B Rasmussen, * Rebecca Becky Edwards, * Gudny Björk Odinsdottir, * Elin Nilsen, * Susanne Moberg och * Sophie Schmidt.
Linköpings FC: * Karen Bardsley, * Louise Fors, * Emma Lundh och * Lisa De Vanna.
LdB FC Malmö: * Malin Levenstad, * Thora Helgadottir, * Sara Björk Gunnarsdottir, * Elin Rubensson, * Hilda Carlén, * Emma Wilhelmsson, * Sarah Storck, * Amanda Ilestedt, * Ali Riley och * Katrine Veje.
Tyresö FF: * Vero Boquete, * Carola Söberg och * Elaine.
Piteå IF: * Erika Karlsson, * Jennifer Nobis, * Anna Westerlund, * June Pedersen, * Lydia Williams, * Sofie Persson, * Sara Eliasson, * Elin Bergqvist, och * Victoria Forsmark.
Umeå IK: * Emma Berglund, * Elin Landström, * Linda Molin, * Jenny Hjolman, * Malin Reuterwall, * Fanny Hjelm, * Emma Åberg Zingmark, * Tuija Hyyrynen och * Lina Hurtig.
Vittsjö GIK: * Danesha Adams, * Loes Geurts, * Kendall Fletcher och * Emma Kullberg.
Kif Örebro: * Emelie Lundberg, * Susanna Lehtinen, * Edda Garðarsdóttir, * Stephanie Labbé, * Marie Ståhlberg, * Linda Hallin, * Fanny Persson och * Ellen Karlsson.

Och så bjuder jag på några bonusnamn, som alla spelade allsvenskt 2011:
* Maria Karlsson (nu i Bardolino Verona), * Erin McLeod, * Melissa Tancredi och * Jessica Jansson (alla tre i Dalsjöfors), * Alex Singer (Turbine Potsdam)  * Emily Zurrer, * India A Trotter, * Mami Yamaguchi (Okayama Yunogo Belle, Japan), * Emelie Ölander (har lagt av), * Whitney Engen, * Valerie Henderson, * Fiona O’Sullivan (Soyaux), * María Björg Ágústsdóttir, * Kelly Eagan och * Katie Kelly (Lokomotiv Leipzig).

Och några fler internationella stjärnor:
* Abby Wambach, * Hope Solo, * Alex Morgan * Kim Kulig, * Sydney Leroux, * Faye White, * Carli Lloyd, * Christine Sinclair, * Kelly Smith, * Alex Scott, * Fatmire Bajramaj, * Yuki Nagasato (på japanska…), * Nadine Angerer, * Heather O’Reilly, * Shannon Boxx, * Caitlin Foord, * Eugénie Le Sommer, * Lene Mykjåland, * Christie Rampone, * Megan Rapione, * Kelley O’Hara, * Heather Mitts, * Lauren Cheney och * Ali Krieger.

Bilder av svenskt bronsfirande

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här är de utlovade bilderna från Sveriges firande på planen efter bronsmatchen:

Och här är två bildspel till från turneringen:
* USA:s träning i Frankfurt.
* Japans guldfirande.

Samma startelva mot Nordkorea

Här tränade Sverige i Augsburg

Jag har just varit på Paul-Renz-Sportanlage där Sverige körde dagens träningspass. Det var en så kallad stängd träning, vilket innebar att vi i pressen bara fick se de sista 15 minuterna.
Efteråt var alla spelare tillgängliga för oss i media i 30 minuter. Först höll Nordkoreaspionen Tore Lennartsson, förbundskapten Thomas Dennerby och anfallsesset Lotta Schelin varsin liten presskonferens för alla journalister.
Sedan fick vi hugga vilka spelare vi ville. Jag pratade med Charlotte Rohlin och Therese Sjögran. Vad det handlade om får ni veta senare.

Sedan Colombiamatchen har det spekulerats i media att Sverige kanske ändrar till Elfsborgsmodellen 4-2-3-1 mot koreanerna.
Vid gårdagens pressträff sa lagkapten Caroline Seger till TT om att ha fem mittfältare:

”Jag gillar det spelsättet lite mer.”

Sedan har flera krönikörer, bland annat Aftonbladets Simon Bank varit inne på att 4-2-3-1 skulle passa Sverige bäst.
Men när frågan kom upp på presskonferensen sa förbundskapten Dennerby så här:

”Om vi inte skulle få grepp om det – då kan det vara aktuellt att göra den förändringen.”

Snabb följdfråga från någon av reportrarna: Du börjar alltså 4-4-2?

”Det sa jag inte.”

Men det var tydligt att han menade det. Han avslöjade också att startelvan redan är klart till drygt 90 procent:

”Det blir inga sensationer. Men jag har fortfarande lite tankar kring en position.”

Lotta Schelin hade lock för öronen, och man fick prata tydligt för att hon skulle höra frågorna. Hon uppfattade dock den om hon kunde tänka sig att spela på kanten i ett 4-2-3-1:

”Om frågan är hypotetisk så är svaret ja. Jag spelar där jag blir satt att spela av tränaren.”