Profilbild för Okänd

Om Johan Rydén

Johan Rydén, sportjournalist för Borås Tidning som bloggat om damfotboll sedan 2011. Finns även på twitter, @Johan_Ryden

Kanon att få möta Kanada

Trots förlusten mot Portugal vinner Sverige sin grupp i Algarve cup. Dessutom drog Peter Gerhardsson:s lag en vinstlott när det gäller motstånd i placeringsmatchen – för där väntar Kanada på onsdag 18.00 (sänds av TV12).

Jag gissar att Gerhardsson hade tagit just Kanada om han få välja motstånd i onsdagens placeringsmatch. Personligen tycker jag nämligen att det är ett perfekt motstånd i VM-förberedelserna.

Dels är världsfemman Kanada det högst rankade laget av alla i Algarve cup. Dels har Kanada ganska många likheter med Sveriges VM-motståndare USA.

Kanada har tagit fyra poäng på sina två matcher i Algarve. Först spelade man 0–0 mot Island. Sett till klippet nedan var det en match som Kanada dominerade rätt rejält, och där kanadensiskorna borde ha vunnit med ett par måls marginal.

I fredags vann sedan Kanada med 1–0 mot VM-klara Skottland. Christine Sinclair satte segermålet från straffpunkten, det var hennes landslagsmål nummer 179. Nu är hon bara sex mål ifrån Abby Wambach:s världsrekord. Sinclair är förstås en spelare Sverige får se upp med. Andra spelare att ha ögonen på är spelskickliga innermittfältaren Jessie Fleming och snabba forwarden/yttermittfältaren Janine Beckie.

Sverige–Kanada är match om tredje plats. Finalen spelas mellan Norge och skrällgänget Polen. Polskorna har tagit två fina skalper. I fredags vann man med hela 3–0 mot Spanien, och i dag blev det 1–0-seger mot Nederländerna.

Dock skall de konstateras att både Spanien och Nederländerna ställde upp med rena B-lag mot Polen. De båda lagen hade sina bästa uppställningar i det inbördes mötet i onsdags, där Spanien vann med 2–0. Här de respektive förbundens höjdpunkter:

Efter förlusten mot Portugal fick förbundskapten Gerhardsson en hel del kritik för sina laguttagningar i kommentatorsfälten i både den här och i Rainers blogg. Kritiken handlade i stor utsträckning om att Gerhardsson rullade på för mycket folk, och att han spelade med ett B-lag mot Portugal.

För övrigt har Sveriges C-lag (U23-landslaget) i dag vunnit med 1–0 mot Ryssland. Målnickare var Växjös Nellie Karlsson. Starkt gjort av Sveriges tredjelag att vinna mot ett lag som spelade EM-slutspel för drygt 1,5 år sedan.

Tillbaka till Gerhardsson och kritiken. Jag tänker inte stämma in i den. Jag tyckte ju att Pia Sundhage gav för få spelare chansen. Och då kan man inte gnälla när Gerhardsson gör tvärtom.

Faktum är att i princip alla större nationer har rullat på mycket folk i gruppspelet i Algarve cup. Kanada är nog det lag som bytt minst – sju av deras spelare startade i båda gruppmatcherna.

Spanien och Nederländerna valde alltså att köra rena B-lag mot Polen. Jag tror att Sverige och Gerhardsson hade tänkt att köra med två ganska jämna uppställningar. Men med facit på hand kändes det som ett B-lag mot Portugal.

Men tittar vi på hur en tänkt VM-elva såg ut inför Algarve cup tror jag att Hanna Glas, Nilla Fischer, Jonna Andersson, Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius och kanske även Lina Hurtig var tänkta VM-startspelare i startelvan mot Portugal.

Samt att Hedvig Lindahl, Glas, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Caroline Seger, Elin Rubensson och Kosovare Asllani var tänkta VM-startspelare i elvan mot Schweiz.

Det man kan ifrågasätta kring de båda startelvorna är ju det centrala mittfält som Gerhardsson ställde upp mot Portugal. Jag tycker att det känns intressant att testa Nathalie Björn som defensiv innermittfältare. Vi har ingen spelare som ens är i närheten av lika bolltrygg som Caroline Seger att sätta in i den rollen. På sikt skulle Björn kunna vara ett alternativ.

Men det kändes inte bra att testa henne i den rollen i en sådan här uppställning, där hon bildade ett innermittfält med ytterligare en orutinerad spelare på landslagsnivå i Julia Zigiotti Olme. Skall man testa Björn i rollen hade det varit bättre att spela henne i ett tremannamittfält hop med Rubensson och Asllani.

Som jag ser det var det just på innermittfältet vi förlorade matchen mot Portugal. Orutinen där skapade sannolikt otrygghet i backlinjen, och var nog orsaken till att vi fick se en darrigare Nilla Fischer än på väldigt länge.

Med det sagt blir det väldigt spännande att se hur Gerhardsson formerar sin elva mot Kanada. Förbundskaptenen har ju sagt att han kommer att köra med en tänkbar VM-elva i placeringsmatchen.

Det innebär ju att han kommer att ha Lindahl i målet. Det är även givet att han kör tre centrala mittfältare i Seger, Rubensson och Asllani.

Jag tror även att trion Fischer, Sembrant och Eriksson kommer att spela. Antingen är alla mittbackar, eller så får Eriksson agera vänsterback i en fyrbackslinje.

I utgångsläget är det Glas till höger i backlinjen, och Jonna Andersson till vänster – om man spelar med tre mittbackar. Men det tror jag att Gerhardsson väljer i en sådan här match.

Glad känns dock lite formsvag. Hon har dessutom startat båda matcherna hittills, så det skulle kunna bli Nathalie Björn på högerbacken.

De stora frågetecknen finns dock framåt. Jag är övertygad om att Gerhardsson när han tog ut truppen hade Stina Blackstenius och Sofia Jakobsson i sin VM-startelva. I 4–4–1–1-uppställningen skulle de kompletteras med Hurtig eller Olivia Schough på vänsterkanten.

Men ingen i trion Blackstenius, Jakobsson och Schough har imponerat i Algarve. Det har däremot Hurtig och Mimmi Larsson gjort. Och även om jag inte tyckte att Madelen Janogy var fantastisk mot Schweiz så var hon bättre än Jakobsson.

Jag tror således att Gerhardsson har viss vånda i valet av anfallsspelare. Lägg till att han förhoppningsvis även har tillgång till Anna Anvegård på onsdag. Och att Fridolina Rolfö också bör beredas plats.

Men tänker vi onsdag och Kanada så tippar jag på att Gerhardsson trots allt låter Blackstenius och Jakobsson starta. Båda har naggat självförtroende, och behöver positiv stöttning om de skall bli tillgångar i VM. Att peta dem nu skulle kunna vara kontraproduktivt, då det riskerar att sänka duons självförtroende ytterligare.

I en sådan har träningsturnering kan man göra en ”social laguttagning” även i ett landslag. Men om inte Blackstenius och Jakobsson har lyft sitt spel fram till nästa samling, den i april, bör nog Gerhardsson börja starta med andra spelare mot Tyskland och Österrike.

Det är många landslag som för tillfället är i väg och spelar olika turneringar. Alla våra gruppmotståndare i VM har varit i farten i dagarna.

Chile var i Montego Bay i Jamaica och föll med 3–2 i morse svensk tid. Ett resultat som inte imponerar.

Thailand deltar i Cypern cup. Där inledde man med 4–0-seger mot Ungern, vilket är ett bra resultat. Sverige vann ju bara med 5–0 och 4–1 mot ungerskorna i VM-kvalet. Sedan har det blivit förluster med 2–1 mot Mexiko och 4–1 mot Italien.

Det sista laget i vår VM-grupp är ju USA. De spelar sin egen She Believes cup, där man inlett med två 2–2-matcher. Först mot Japan, sedan mot England.

Jag har inte haft tid att se några matcher utöver Sveriges den senaste veckan. Men känslan från det man hör är att det gått en hel del grus i det amerikanska maskineri som såg så välsmort ut för bara några månader sedan.

Det jag sett av USA är klippet nedan med höjdpunkter från Japanmatchen. Där rekommenderar jag att kolla in Alex Morgan:s 99:e landslagsmål. Det handlar om en läcker bröstning. Så avslutar bara en riktigt vass målskytt.

Jag rekommenderar även Japans läckra 2–2-kvittering där tekniska Yui Hasegawa serverar ett otroligt snyggt pass till Yuka Momiki. Fast här kan jag ju säga att om inte Momiki hade gjort mål skulle jag tvärtom ifrågasatt Hasagawas val att passa. För är man fri i straffområdet måste man verkligen vara 100 procent säker på en passning – annars är det eget avslut som gäller.

Det är Japan och England som är turneringens utropstecknen så här långt. De möts i sista omgången i ett slags final. Vinnaren i matchen vinner turneringen. Fast blir det kryss talar mycket för att det blir USA som vinner.

England inledde cupen med att vända 0–1 till 2–1 mot Brasilien. Segermålet från Beth Mead är sevärt. Det handlar om ett mycket snyggt skott ur dålig vinkel.

Två länder som valt bort att spela turnering under det här landslagsfönstret är Frankrike och Tyskland. De möttes dock i en landskamp, där tyskorna drog längsta strået. Lea Schüller blev matchens enda målskytt:

I Australien spelas också en turnering. Där har värdnationen inlett med segrar mot Nya Zeeland och Sydkorea. I sista omgången väntar slagpåsen Argentina. Allt talar för att The Matildas vinner sin egen cup.

Här är Emily Gielnik:s 4–1-mål mot Sydkorea:

Koreanskornas mål gjordes av Chelseas Ji So-Yun:

Turneringens mål har dock Vittsjös CJ Bott stått för. Ska man ändå göra sitt första landslagsmål kan man ju lika gärna göra det rejält:

Avslutningsvis spelas placeringsmatcherna i Algarve cup så här:

Final: Norge–Polen

Här är Norges tre mål i segermatchen mot Kina:

Match om tredje plats: Sverige–Kanada

Match om femte plats: Skottland–Danmark

Här är Danmarks segermål mot Kina från i dag (målskytt Pernille Harder):

Match om sjunde plats: Spanien–Schweiz

Match om nionde plats: Portugal–Island

Match om elfte plats: Kina–Nederländerna

 

Förlust mot Portugal – det är underkänt

Sverige gjorde en riktigt svag insats i kväll mot Portugal. Portugisiskorna vann med 2–1 efter segermål av Claudia Neto i 93:e minuten.

På sätt och vis var segern rättvis. Jag hade 4–1 i målchanser och 4–1 i hörnor till Portugal.

Fast samtidigt var Portugals seger lite av en förlust för fotbollen. Dels för att matchen förstördes av en usel domare, dels för att de rödklädda inte verkade intresserade av att spela i den första halvleken.

I tio minuter kändes Sverige–Portugal som en match mellan ett landslag och ett juniorlag. Utan att komma till några målchanser kändes Sverige som flera storlekar större än sina motståndare. Men började Portugal hitta rätt i sin press.

Och under resten av den första halvleken hade Sverige jätteproblem med att få till något anfallsspel. Man skapade inte en enda målchans, mycket eftersom det var otroligt statiskt och förutsägbart i uppbyggnadsfas. De enda två som ibland lyckades få till något konstruktivt var Jonna Andersson och Lina Hurtig.

I början hade inte heller Portugal något spel. Tvärtom gjorde de allt för att hålla nere speltiden. De rödklädda låg ner så ofta och länge de bara kunde. Och de gjorde allt för att förrycka rytmen i matchen, och för att provocera svenskorna till att tappa fokus på spelet.

Den första var en halvlek som på alla sätt förstärkte min uppfattning om att fotbollen borde gå över på effektiv speltid. Frågan är hur många minuter bollen var i spel. Max 25?

Tyvärr drabbades matchen, och framför allt Sverige, alltså av en oduglig domare. Hon heter Maria-Belén Carvajal, kommer från Chile och skall tyvärr även döma i sommarens VM-slutspel. Som tur är har vi Chile i vår grupp, så vi kan inte drabbas av henne i Frankrike.

Jag tyckte att Portugal gjorde sig skyldigt både till fler och värre regelbrott än Sverige under den första halvleken. Ändå lyckades Carvajal hitta tre varningar – samtliga till svenska spelare och två hårt dömda till Julia Zigiotti Olme. Hon såg rött i minut 41, så under 49 minuter tvingades Sverige spela med en man kort.

Nu var den här matchen inte bara mörker, utan den kan ge en hel del viktiga lärdomar. Det är exempelvis troligt att Chile kommer att försöka använda sig av en liknande taktik mot Sverige i VM. Och det är även risk att vi kommer att drabbas av dåliga domarinsatser i mästerskapet.

Det svenska spelet blev bättre efter paus. Fast det blev aldrig tillräckligt bra. Det är mycket tydlig att Sverige inte har två startelvor av internationell klass. För det hjälpte ju inte ens att vi fick ett ledningsmål i gåva i minut 68. Den frispark som Nathalie Björn gjorde mål på klassar jag inte ens som målchans, utan bara som en gigantisk målvaktstavla.

Tyvärr bjöd Cajsa Andersson tillbaka tre minuter senare. Piteåmålvaktens tavla var inte lika grov, men hon hamnade likväl på mellanhand när Diana Silva nickade in kvitteringen. Där bör Andersson stå kvar på mållinjen – om hon inte kan ta undan bollen. Samtidigt bör förstås Caroline Seger göra ett bättre jobb i duellen med Silva.

Eftersom Polen samtidigt stod för en jätteskräll genom att vinna med 3–0 mot Spanien kunde faktiskt 1–1 ha räckt för svensk finalplats i Algarve. Men på övertid kom alltså 2–1-målet. Det kom efter att Claudia Neto utnyttjat tveksamheter i det svenska mittförsvaret.

I och med förlusten kan Sverige som bäst få spela match om tredje pris i Algarve. Men troligare är att det blir spel om femte eller sjunde plats. Vilket det blir avgörs när sista gruppomgången spelas på måndag.

Tittar vi på hur Sverige agerade rent taktiskt såg det inledningsvis ut som 3–2–4–1 i anfall och 4–4–2 i försvar. Laguppställningen var: Cajsa Andersson – Amanda Ilestedt (Linda Sembrant, 62), Nilla Fischer, Sandra Adolfsson (Caroline Seger, 46) – Hanna Glas (Hanna Folkesson, 62), Nathalie Björn, Julia Zigiotti Olme (rött kort, 41), Jonna Andersson (Magdalena Eriksson, 81) – Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius (Mimmi Larsson, 62), Lina Hurtig (Olivia Schough, 62).

I och med utvisningen på Zigiotti blev det en hel del förändringar i det svenska laget. I slutet av den första halvleken gick Sandra Adolfsson upp på mittfältet. Och efter paus gick Caroline Seger in bredvid Nathalie Björn på centralt mittfält. Dessutom tog Hanna Glas och Lina Hurtig varsitt steg bakåt.

Efter bytena i minut 62 spelade Sverige 4–3–2 enligt följande: Andersson – Björn, Fischer, Sembrant, Andersson/Eriksson – Folkesson, Seger, Schough – Larsson, Jakobsson.

Om jag avslutningsvis skall ägna mig åt lite spelarkritik så var det länge sedan betygen genomgående var så låga. Man skall ha spelat minst 30 minuter för att få betyg, och jag hittar inte någon trea.

Jonna Andersson och Lina Hurtig är mina två starka tvåor. Tvåor går även till Amanda Ilestedt, Caroline Seger, Cajsa Andersson, Nathalie Björn och med viss tvekan även till Sofia Jakobsson.

Ännu mer tvekan känner jag inför trion Fischer, Zigiotti Olme och Glas. Så stor tvekan att de faller ner på underkänt – alltså ettor. Ettor får även Sandra Adolfsson och Stina Blackstenius, som båda hade en riktigt svart dag.

Blackstenius ser ut att helt sakna självförtroende. Det är bara att hoppas att några månader i Linköping kan få henne att börja agera på instinkt igen. För ikväll var hade Sverige en väldigt villrådig forward i startelvan.

Totalt sett ger jag landslaget 1,58 i betyg – alltså underkänt.

 

Andersson i målet mot Portugal – och Björn på innermittfältet

Cajsa Andersson

Den svenska startelvan till fredagens landskamp mot Portugal är offentliggjort. Och intressant är att Cajsa Andersson får chansen i målet, något som indikerar att Piteåmålvakten nu rankas som tvåa bakom Hedvig Lindahl.

Det skulle ju också kunna vara så att Zecira Musovic får chansen i den avslutande placeringsmatchen, men eftersom Peter Gerhardsson har aviserat att han skall spela med starkast möjliga lag i den matchen gissar jag att det återigen blir Lindahl i målet då.

Tove Almqvist och Nathalie Björn

En anmärkningsvärd sak är att Nathalie Björn är uppsatt som defensiv innermittfältare, bakom Julia Zigiotti Olme. Vad jag kan minnas har inte Björn spelat i den positionen någon gång, i varje fall inte på elitnivå.

Så här ser elvan ut i sin helhet, på pappret är uppställningen 3–4–3. Vi får se hur laget formeras i verkligheten: Andersson – Amanda Ilestedt, Nilla Fischer, Sandra Adolfsson – Hanna Glas, Björn, Zigiotti Olme, Jonna Andersson – Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius, Lina Hurtig.

Duon Kosovare Asllani och Anna Anvegård står utanför matchtruppen. Utöver just Anvegård och Musovic är Hanna Folkesson den enda spelare i truppen som inte funnits med i någon av de båda startelvorna.

Vad jag sett är det inget som hindrar Folkesson från spel, vilket gör matchningen av Björn än mer spännande. Kan det vara så att Gerhardsson vill se om Björn kan använda sitt fina passningsspel från en mittfältsposition?

Vad gäller kampen om en finalplats i Algarve cup är det klart att svensk seger innebär att vårt lag blir en av de två bästa gruppsegrarna.

Norge har nämligen vunnit sin grupp med sex poäng och 5–2 i målskillnad, det efter 3–1-seger mot Kina tidigare i dag. Och eftersom Kanada vann mot Skottland med 1–0 i eftermiddags är det klart att inget lag i den gruppen kommer att nå upp till sex poäng.

Sverige har ju tre poäng och 4–1 i målskillnad, vilket innebär att vi kommer före gruppsegrarna i Norges och Kanadas grupper vid en ny trepoängare. Matchen mot Portugal har avspark 17.45 och sänds på TV12 samt streamat på Cmore.

Larsson vill med till Frankrike

Mimmi Larsson

När jag har tittat på konkurrenssituationen bland forwards i landslaget har jag känt att Mimmi Larsson:s plats i VM-truppen suttit löst.

I dag visade Larsson att hon inte tänker ge sig utan kamp. Det Torsbyfostrade Linköpingsförvärvet gjorde nämligen tre mål när Sverige vann med säkra 4–1 mot Schweiz i första gruppmatchen i Algarve cup.

Jag har inte sett matchen speciellt koncentrerat. Men av det jag sett var det LFC-duon Larsson och Kosovare Asllani som stod för spetsen i det svenska anfallsspelet. Asllani gjorde ett mål och spelade fram till två innan hon blev utbytt. Och Larsson gjorde alltså de tre övriga.

Skönt för landslaget att göra fyra mål förstås, inte minst med tanke på att Sverige blev mållöst efter rätt statiskt anfallsspel senast mot Sydafrika. Det hör väl förvisso till saken att det var otroligt dåligt försvarsspel av Schweiz vid flera av målen, framför allt vid 3–1 och 4–1, men det såg inte speciellt vasst ut vid 1–0 heller.

Fast 1–0-målet kanske jag framför allt vill tillskriva ett precist inlägg från Asllani och både fin position och fint placerad nick från Larsson.

3–1 var snyggt inplacerat i bortre krysset av Asllani. Men hon borde egentligen inte ha fått bollen. En schweizisk back gjorde dock en jättemiss och gav Asllani läget. Vid 4–1 fick först Mia Carlsson stå ensam i straffområdet på en hörna och sedan lämnade man Larsson helt ensam mitt framför målet. Så generöst försvarsspel skall vi inte räkna med att ställas mot i VM.

Det snyggaste spelmålet gjorde ändå Schweiz. Ramona Bachmann stod för förarbetet när hon kom rättvänd och hittade in på ytan bakom Mia Carlsson. Sedan blev det sidledspassning så att Ana Maria Crnogorcevic kunde bredsida in 1–1-kvitteringen i tomt mål bakom en chanslös Hedvig Lindahl. I det läget såg man lite brister i den svenska backlinjen. Riktigt så lätt bör det inte vara att hitta in på ytorna bakom.

Men totalt sett var det en helt okej svensk insats. I den första halvleken hittade svenskorna ofta in till Asllani på ytan mellan Schweiz backlinje och mittfält.

Sverige spelade så här (4–2–3–1): Hedvig Lindahl – Hanna Glas (Nathalie Björn, 63), Linda Sembrant (Amanda Ilestedt, 76), Magdalena Eriksson, Mia Carlsson – Elin Rubensson, Caroline Seger (Hanna Folkesson, 63) – Madelen Janogy, Kosovare Asllani (Julia Zigiotti Olme, 63), Olivia Schough (Lina Hurtig, 63) – Mimmi Larsson (Sofia Jakobsson, 76).

De två andra gruppmatcher som färdigspelats i Algarve cup i dag har varit: Kanada–Island 0–0 och Norge–Danmark 2–1. I den fjärde och sista matchen leder Spanien med 1–0 mot Nederländerna med 30 minuter kvar att spela.

Sverige startar med stark elva

Jag är hemma igen, och har krupit ur skidbubblan. Kanske att det kan bli läge att följa upp några saker som hänt under den senaste dryga veckan. Men nu är det fokus på landslaget och Algarve cup.

17.45 är det avspark mot Schweiz, en match som sänds av TV12 och streamas av Cmore. Förbundskapten Peter Gerhardsson sa i TV4-sporten i måndags kväll att han tänker prova brett under gruppmatcherna, för att sedan spela något som liknar en VM-elva i placeringsmatchen.

Mot Schweiz startar Gerhardsson så här: Hedvig Lindahl – Hanna Glas, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Mia Carlsson – Elin Rubensson, Kosovare Asllani, Caroline Seger – Madelen Janogy, Mimmi Larsson, Olivia Schough.

Här är det ordinarie målvakt och mittfält, medan han blandar i backlinjen och kör en ”andrauppställning” på forwardssidan. Det blir framför allt väldigt spännande att se om Janogy kan flytta fram sina positioner ytterligare. Hon var ju det stora utropstecknet i Sydafrika tidigare i år.

Bra svenskdag runtom i Europa

När jag börjar skriva det här inlägget firar Spanien att man är tidernas första Europamästarinnor i futsal.

Spanjorskorna vann finalen mot Portugal i Portugal med 4–0. Hemmalaget var tydligt påverkat av stunden och den underbara stämningen i hallen i Gondomar i regionen Porto sjönk ganska tidigt. Ett par grova portugisiska misstag gav Spanien en tidig 3–0-ledning.

I den andra halvleken var det ett helt annat Portugal, och hemmalaget borde ha gjort ett par mål, vilket hade fått liv i finalen igen. Fast Spaniens målvakt Silvia Aguete storspelade och blev lite av matchhjälte.

I bronsmatchen vann Ryssland efter straffläggning mot Ukraina.

Apropå Spanien har det spelats semifinaler i Copa de la Reina i dag. Där visade Atletico Madrid att det inte är en tillfällighet att man leder ligan. Atletico vann nämligen med 2–0 mot Barcelona, vilket innebär att Barca riskerar att bli utan titel det här året. Båda Madridlagets mål gjordes av brasilianska forwarden Ludmila da Silva.

I finalen väntar Real Sociedad som vann sin semifinal mot Sevilla med 3–1. Den spelades inför fantastiska 18 731 åskådare. I kvartsfinalen var det ju Athletic Club från Bilbao som lockade jättepublik. Det är tydligt att stora matcher i Baskien drar mycket folk. Kul.

Därmed är jag färdig med nyheter från den Iberiska halvön, och gör ett svep genom övriga Europa. Det var på många sätt en bra svenskdag.

I Frankrike fanns både Emma Berglund och Hanna Glas med i PSG:s startelva när Parislaget vann med 4–0 i derbyt mot Fleury 91. Båda svenskorna spelade alla 90 minuter, för Berglund var det första matchen sedan i december. Kul.

PSG leder ligan med en poäng och en match mer spelad än Lyon. De båda möts i Lyon den 13 april i det som kan bli en helt avgörande seriefinal.

I England var det åttondelsfinaler i FA-cupen i helgen. Där blev Jonna Andersson dagens svenska spelare. Hon drog in det här kanonmålet när Chelsea vann med 3–0 i derbyt mot Arsenal.

På ljudet låter det som att Chelsea kör klippet på sänkt hastighet. Så det var helt klart en bomb med skön båge som Mjölbys stolthet skickade i väg till 2–0. Matchens första mål gjordes av Beth England.

Även i Tyskland fick vi svenska målskyttar. Både Nilla Fischer och inhoppande Fridolina Rolfö gjorde nämligen mål när Bayern München vann seriefinalen mot Wolfsburg med 4–2. Höjdpunkter finns på den här länken.

Fischer gjorde faktiskt mål både framåt och bakåt. Faktum var att två av Bayerns mål var självmål. Båda var dock oturliga, då både Sara Björk Gunnarsdottir och Fischer träffades av bollar och knappast kan lastas för baklängesmålen.

Manuela Zinsberger

Fischers mål framåt kom vid 0–3 och var starten på en Wolfsburgsanstormning som var nära att ge en poäng. För vid 2–3 hade Wolfsburg dels ett stolpskott, dels en dubbelchans som Bayernmålvakten Manuela Zinsberger gjorde två fantastiska räddningar på.

Rolfös mål betydde 4–2. Hon byttes in sista halvtimman och drog även upp anfallet som gav 3–0-målet.

Matchens sågs av 2155 åskådare, vilket är bra i München, men nog borde en sådan här match ha större publik än så?

Tittar vi på tabelltoppen har Bayern och Wolfsburg nu lika många poäng – Wolfsburg leder på målskillnad med nio måls marginal. För fyra omgångar sedan var Bayern sju poäng bakom, och det kändes som att guldstriden var avgjord. Nu lever den i högsta grad.

Däremot försvann nog Turbine Potsdams möjlighet att ta en Champions Leagueplats i dag. Laget tappade en 3–1-ledning till 3–3 borta mot Frankfurt – vilket innebär att Amanda Ilestedt:s lag nu är sju poäng bakom de båda topplagen. Ilestedt ingick för övrigt inte i matchtruppen den här veckan heller. Någon som vet vad det är med henne?

Apropå Tyskland skrev jag ju i ett inlägg nyligen om att jag satt och tittade på när Bibiana Steinhaus dömde Augsburg–Bayern München i herrarnas Bundesliga. Om jag hade suttit framför en tv i Iran hade jag inte fått se matchen till slut. Iransk tv bröt nämligen sin sändning eftersom det var en kvinna på planen. Tragiskt.

Det spelades en toppmatch även i Italien i dag. Där gjorde Barbara Bonansea båda målen för Juventus, som vann med 2–0 mot Milan. Därmed tappar Milan mark i guldstriden. Juve leder nu en poäng före Fiorentina och fem före Milan. Petronella Ekroth satt för övrigt kvar på bänken under hela toppmatchen.

Det här blir sannolikt mitt sista inlägg på ett litet tag, jag skall nämligen en sväng till Seefeld för att bevaka Skid-VM. Och jag räknar inte med att ha så mycket bloggtid den närmaste dryga veckan.

Så vad passar bättre att avsluta det här inlägget än med en liten genomgång av läget i svenska cupen?

Där blev Piteå i dag i praktiken klart för semifinal. Inför slutomgången om tre veckor leder de svenska mästarinnorna sin grupp med tre poäng och nio måls marginal. Vem tror att Hammarby vinner mot Piteå? Och vem tror att AIK eller Hammarby kan ta in den skillnaden i målskillnad?

I den andra norrgruppen får vi däremot en ren gruppfinal mellan Eskilstuna och Djurgården, där Eskilstuna tar sig vidare på kryss. Det blir tre riktigt kul matcher där om tre veckor. Utöver nämnd match är det ju även gruppfinaler i söder i form av Göteborg–Linköping och Rosengård–Kristianstad. Jag känner att alla de tre matcherna är öppna på förhand.

Noterbart från dagens matcher är att Kif Örebro återigen föll med 4–0 mot damallsvenskt motstånd. Den här gången mot Djurgården. Närkingarna ser ut att få en jobbig comebacksäsong i högsta serien. Känslan har ju länge varit att det är de båda nykomlingarna samt LB07 som kommer att få kämpa för nytt kontrakt i år. Den känslan har inte förändrats.

Jag hann se lite grand av Stockholmsderbyt Hammarby–AIK. Där var publiksiffran på cirka 700 personer det mest glädjande för hemmalaget. AIK vann nämligen med 3–0, och det kändes helt i sin ordning. Om inte Bajen har mer att komma med lär laget få väldigt svårt att göra en snabb återkomst till damallsvenskan.

Emilia Brodin

Apropå Stockholmslagen hade jag missat den här poddintervjun med Emilia Brodin. Där framgår att hon som tidigast gör damallsvensk comeback i Djurgården i höst. För det är Djurgården hon tänker att spela för, trots att hon numera är kontraktslös.

Fördel Göteborg och Kristianstad

Efter lördagens fem cupmatcher står det klart att det blir avgörande gruppfinaler i de båda södergrupperna. I den ena gruppen är det fördel Göteborg gentemot Linköping, och i den andra är det fördel Kristianstad mot Rosengård.

Gruppspelet avgörs om tre veckor. Då blir det något man kan kalla kvartsfinaler med förutsättningar i form av Göteborg–Linköping och Rosengård–Kristianstad. Förutsättningarna är att vinnarna går till semifinal, men att Göteborg och Kristianstad avancerar på kryss.

Jag har tillbringat eftermiddagen på Åbyvallen i Mölndal. Det var varmare än man är van vid i februari, men någon nerv blev det inte.

Göteborg avgjorde derbyt mot Jitex redan under de fem första minuterna genom två mål av Pauline Hammarlund. Trots att jag tyckte att Göteborg spelade rätt dåligt under de första 45 minuterna kunde fjolårets damallsvenska tvåa till slut vinna med förkrossande 13–0.

I den första halvleken spelade Göteborg kort och plottrigt, och kom inte till så många målchanser som man tycker att de borde mot division I-motstånd. Efter paus började Göteborgslaget ta till lite fler spelvändningar, och plötsligt radade man upp målchanserna.

Amanda Johnsson Haahr blev fyramålsskytt, precis som hon blev mot Rössö i veckan. Totalt har hon alltså gjort åtta mål under den här veckan mot två lag som kvalade mot elitettan i höstas.

Den Göteborgsspelare som hade det största leendet efter slutsignalen var dock högerbacken Emma Koivisto. Finländskan gjorde nämligen tre mål, och hade faktiskt på slutet ett öppet läge för att även göra ett fjärde – i så fall hade hon gjort ett äkta hattrick som ytterback.

I övrigt i dag vann Kristianstad med klara 3–0 mot LB07 och Rosengård gjorde 4–0 på IFK Kalmar. Båda var rätt väntade resultat. I Rosengårds match satt Caroline Seger kvar på bänken under hela matchen. I hennes ställe fick F17-landslagets lagkapten Hanna Bennison chansen från start. 16-åringen gjorde två av målen och tog till synes chansen. Kul.

I Göteborgs grupp blev det 1–1 mellan Linköping och Växjö. Kosovare Asllani fortsätter att visa målform. Hon gjorde sitt fjärde i cupen när hon gav LFC ledningen. På övertid gjorde Elin Karlsson Växjös första mål för året. Säkert skönt för småländskorna att få spräcka nollan, och ta poäng. Men kvitteringsmålet innebar inget för kampen om gruppsegern. Växjö är utslaget och LFC hade varit tvingat att vinna i Göteborg även vid en 1–0-seger.

I den enda norrgruppen gav sig Eskilstuna chansen att avancera efter att ha vänt 2–0-underläge till 4–2-seger i Uppsala. Sannolikt kommer det att räcka med kryss i avslutningsmatchen för United. Men förutsättningarna i de båda norrgrupperna blir inte klara förrän under söndagseftermiddagen.

I morgon tv-sänds för övrigt Stockholmsderbyt Hammarby–AIK klockan 13.00 av Sportkanalen. Och i slutomgången är det högintressanta Göteborg–Linköping som tv-sänds.

 

McCaskill sköt guldet till Sydney FC

Amerikanska forwarden Savannah McCaskill blev stor matchhjälte när Sydney FC vann guldet i Australiens W-league. Det var klubbens tredje ligatitel.

McCaskill nickade in 2–1 och sköt in 3–1 när Sydney vann med 4–2 mot Perth Glory i den mest målrika finalen hittills i W-leaguehistorien. Matchen sågs av 6127 åskådare på plats på Netstrata Jubilee Stadium i Sydney.

Det såg ut att kunna bli dramatiskt när Alyssa Mautz styrde in reduceringen efter hörna i 68:e minuten, men bara ett par minuter senare drog Chloe Logarzo in ett snyggt distansskott till 4–2.

Även Sofia Huerta:s 1–0-mål var för övrigt ett snyggt distansskott:

Noterbart i Sydneys lag var att 19-åriga Princess Ibini hade förpassat veteranen Lisa De Vanna till bänken. 34-åringen fick dock hoppa in i 75:e minuten. I tv-sändningen från matchen diskuterades om De Vanna riskerade att ställas utanför Australiens VM-trupp. Kommentatorerna kom fram till att hon borde komma med eftersom hon fortfarande är en tillgång som inhoppare. Det lät som ett rimligt resonemang.

För övrigt har Australien ännu inte någon ny förbundskapten efter sparkade Alen Stajcic, och man skall spela turnering på hemmaplan redan om tio dagar.

Apropå veteraner verkar Japans förbundskapten Asako Takakura vara rätt bestämd i att hon inte skall ta tillbaka de båda världsmästarna Yuki Nagasato (31 år) och Nahomi Kawasumi (33 år) till landslaget. Båda gjorde stabila säsonger i NWSL i fjol, och Nagasato har även fått mycket beröm för sin insats i Australiens W-league i vinter. Men duon saknas i Japans trupp till Tournament of Nations som spelas i USA vid månadsskiftet.

Så till Portugal där söndagens historiska EM-final i futsal spelas mellan hemmalaget och Spanien. Sent i går kväll kikade jag på Portugals semifinal mot Ukraina och fick lära mig att Portugals stjärna heter Ana Sofia Gonçalves, och kallas Fifo. 18-åringen gjorde två av målen när Ukraina besegrades med 5–1.

Matcherna igår visades på Uefas youtubekanal, och jag antar att finalen på söndag 19.30 också går att se där.

Sverige åkte ur i andra kvalrundan, i den grupp som vanns av Ryssland. Vi spelade 2–2 mot det ryska lag som i går föll mot Spanien i den semifinal som vanns av Spanien med 5–0.

 

Finalhelg i Australien – och på sätt och vis i Tyskland

Vi är framme vid en helg där det internationella fokuset i första riktas mot Australien och Tyskland. I Australiens W-league är det stor final klockan 6.30 på lördagsmorgonen svensk tid, och i Tyskland är det stor seriefinal.

Men först till Australien där det är Sydney FC och Perth Glory som gör upp om årets mästartitel. De lagen kom trea och fyra i grundserien, båda på 19 poäng. De tog sig till slutspelet på bättre målskillnad än femman Melbourne City.

Sydney har en hemmabetonad trupp kryddad med fyra amerikanska spelare i målvakten Aubrey Bledsoe samt utespelarna Sofia Huerta, Danielle Colaprico och Savannah McCaskill. Men det är ändå bland hemmaspelarna lagets stjärnor finns.

Caitlin Foord

Snabba Caitlin Foord är lagets skyttedrottning med nio fullträffar. Hon prisades som bästa unga spelaren i VM 2011. Det är åtta år sedan, ändå har Foord bara hunnit bli 24 år. Hon flyttas runt ganska rejält i sina lag, jag skulle säga att hon lika ofta är ytterback, yttermittfältare och forward.

Andra Sydneyspelare som också är profiler i The Matildas är Alanna Kennedy, Chloe Logarzo, Princess Ibini och förstås rutinerade Lisa De Vanna.

I Perth är Samantha Kerr förstås lagets superstjärna. Hon är född och uppvuxen i just Perth och spelar alltså för sitt riktiga hemmalag. Kerr är 25 år och redan tidernas bästa målskytt både i W-league och i USA:s NWSL. Den här säsongen har det blivit 16 fullträffar på tolv matcher i Australiens högstaliga.

Även om Perths trupp liknar Sydneys så tillvida att man har fyra amerikanska spelare – Rachel Hill är väl den mest välkända av dem – så skulle jag säga att sett till namn är det Sydney som har bredden. Perth har Kerr, vilket inte är det sämsta.

Jag håller Sydney som favoriter, men hemmaplan har inte visat sig vara någon stor fördel när det gäller finaler i W-league. Tre av de fyra senaste har slutat med bortasegrar.

Finalen målas upp lite som en match mellan Kerr och Foord.

När jag hör namnen Foord och Kerr ihop kommer det upp en bild från ett hotell i tyska Augsburg i mitt huvud. Jag satt i lobbyn och skrev en text dagen efter att Sverige hade slagit ut Australien från VM 2011. Då kom tonåringarna Kerr, Foord och ytterligare någon och satte sig vid bordet bredvid. De hade sina samlaralbum framme, och diskuterade vilka  bilder de saknade.

Jag tyckte att det där var så sött, och har ofta efteråt tänkt på att samlarbilderna på just Kerr och Foord har blivit betydligt mer åtråvärda för varje år som gått sedan 2011.

Apropå Augsburg hade jag på Bayernderbyt mellan just Augsburg och Bayern München i herrarnas Bundesliga på tv:n samtidigt som jag skrev det här inlägget. Den matchen dömdes av Bibiana Steinhaus, vilket förstås är kul.

Det antyder att hon inte dömer söndagens ”final” i Frauen-Bundesliga. För när den tyska ligan på allvar återstartar är det seriefinal direkt. Tabelltvåan Bayern München har tre poäng upp till serieledande Wolfsburg med nio omgångar kvar. Om Bayern skall kunna vinna ligan krävs nog seger hemma mot obesegrade Wölfinnen.

Även när man kollar in den tyska skytteligan är det mycket Bayern och Wolfsburg i toppen. Wolfsburgs Ewa Pajor leder på 15 mål. Hon jagas närmast av två Bayernspelare i Mandy Islacker på tolv och dagens födelsedagsbarn Sara Däbritz (24 år) på elva. På delad fjärdeplats med tio mål finns Wolfsburgs Pernille Harder och Essens Lea Schüller.

Seriefinalen spelas 15.00 på söndag och direktsänds på DFB-tv.

Det är inga toppmatcher i Frankrike den här helgen. Och i England är det FA-cuphelg. Där spelas det dock en riktigt spännande match, trots att cupen bara är framme i åttondelsfinal. Under söndagen väntar nämligen prestigederby mellan Chelsea och Arsenal.

Under helgen kommer vi även att få veta vilket lag som blir de historiskt första Europamästarinnorna i futsal. Tidernas första EM-slutspel pågår i Portugal. Spanien har säkrat en plats i söndagens final genom 5–0-seger mot Ryssland tidigare i kväll. Sent på fredagskvällen får vi veta om de ställs mot Portugal eller Ukraina i finalen. Den matchen visas här:

Apropå futsal var jag en kort sväng i Ulricehamn i söndags och tittade på lite USM-futsal. Där imponerades jag stort av F15-laget från skånska Södra Sandby. De hade rakt igenom bolltrygga spelare och hade faktiskt ett spel som jag inte ens sett några svenska seniorlag prestera. Kul.

Lite överraskad blev jag också när jag noterade att deras ena ledare var Otto Persson, alltså han som ledde LB07 i damallsvenskan i fjol. Det skall bli kul att följa Södra Sandbytjejernas framfart.

Genom futsalen landade vi alltså på hemmaplan. Här står det cupmatcher på schemat i helgen. Personligen har jag tänkt att göra en liten utflykt till Mölndal och Åbyvallen för att se derbyt mellan Jitex och Göteborg.

Fast egentligen tycker jag bara att en av helgens matcher känns riktigt het, sportsligt sett – och det är Linköping–Växjö. LFC har båda nyförvärven Julia Ashley och Stina Blackstenius spelklara, de ställs mot ett Växjö som borde vara lite stukat. Dels för att man inte gjort något mål ännu i år, dels för veckans nyhet om att Jelena Cankovic helst vill bort.

Vad gäller svenska cupens första gruppomgång blev tydligen det här långskottet från Ljusdals Matilda Wennberg omgångens mål:

Det här målet från den senaste omgången av den spanska ligan sorterar vi också in under vinjetten fina långskott:

För övrigt rullar silly season vidare, fast numera i något lugnare takt. I dag har Kungsbacka presenterat ännu en finländsk värvning, i form av mittfältaren Linda Nyman från Honka.

Noterbart är att Kungsbacka den 30 december i fjol meddelade att man hade värvat finländska Sanna Porali. Den nyheten har man dock numera raderat, och hon finns inte med i truppförteckningen på klubbens hemsida. Sannolikt har det något hänt som man inte vill rapportera om.

Slutligen ett kul klipp. Har ni tid över i helgen är det bara att börja träna…

https://twitter.com/Lisafreestyle/status/1095032103463542784

Spännande värvning av Rosengård

Onsdagens stora nyhet på hemmaplan var förstås att Rosengård värvar amerikanska forwarden Hailie Mace. 21-åringen har spelat en tävlingslandskamp för USA:s landslag, 5–0-vinsten mot Panama i höstens VM-kval.

Hennes senaste klubbadress var Melbourne City i Australien, där hon spelade två matcher och gjorde ett mål.

Mace är förstås en väldigt spännande värvning. Lite oroande dock att hon är på halvårskontrakt. Eftersom den damallsvenska vårsäsongen bara är sju matcher lång finns risken att vi inte hinner få se så mycket av Mace på svensk mark.

Även Linköpings amerikanska nytillskott Julia Ashley är värvad på halvårskontrakt, med möjlighet till förlängning. Båda var missnöjda med att väljas av New Jerseyklubben Sky Blue FC i NWSL-draften. Gissningsvis hoppas de på att hitta en ny amerikansk klubb till hösten.

Men för damallsvenskans, och Rosengårds och Linköpings skull hoppas man ju att båda blir kvar hela året. Det handlar om två spännande spelare.

När det gäller Rosengård har klubben nu fyra tunga kort vars kontrakt löper ut i sommar. Utöver Mace även Iva Landeka, Sanne Troelsgaard och Anja Mittag. Visst är det lättare att hitta nya spelare under sommaren, men det är även svårare att hinna bygga om sitt lag.

På svensk mark spelades för övrigt en träningsmatch under tisdagskvällen. Marcus Lantz försöker träna sina spelare i Göteborg FC både mentalt och fysiskt på att ha veckomatcher. Allt för att vara förberedda på höstens Champions Leaguespel. Men i 11–0-segern mot Rössö handlade det nog mest om att träna målskytte.

Både Pauline Hammarlund och Amanda Johnsson Haahr blev fyramålsskyttar, och båda inkluderade äkta hattrick i sina målfyrverkerier. Hammarlunds hattrick gjordes på fem minuter, Johnsson Haahrs på 16. Övriga tre Göteborgsmål gjordes av Karin Lundin.

Internationellt var dagens huvudnyhet att Pernille Harder förlänger med Wolfsburg så att kontraktet nu löper fram till sommaren 2021.

https://twitter.com/JasSchweimler/status/1095651660335140864

Det spelade också ligaomgång i Spanien under onsdagen. En omgång som kan visa sig bli avgörande för guldstriden. För medan serieledande Atletico Madrid vann med klara 3–0 i bortaderbyt mot Madrid CF föll tvåan Barcelona.

Mittenlaget Sporting de Huelva vann på bortaplan med 3–2, vilket innebär att Barca nu är sex poäng bakom Atletico. Det återstår i och för sig nio omgångar, men hittills har bara Madridklubben tappat tre poäng, så det kan bli svårt för Barca att ta sig förbi.

Noterbart i Barcelona är att Kinalånet Asisat Oshoala gjorde båda lagets mål i dag. Hon står på tre mål på två matcher, vilket är att beteckna som en succéstart – trots dagens förlust.

Allra sist tillbaka till Sverige, där F19-landslagstruppen till ett matchläger i La Manga i dag presenterades. Noterbart att den innehåller tre spelare vardera från Uppsala, Linköping och AIK.

Uppgifter: Växjöstjärna vill till Rosengård

Växjö DFF har inlett försäsongen med tre mållösa matcher. Nu kommer lokaltidningen i Växjö, Smålandsposten, med uppgifter om att lagets serbiska mittfältsstjärna Jelena Cankovic vill bryta sitt kontrakt och gå till FC Rosengård.

Cankovic själv känner inte för att ge några kommentarer i artikeln i SMP, men tidningen har två olika källor som uppger att serbiskan anser att hon har ett muntligt löfte om att kunna bryta kontraktet om hon får ett erbjudande från en damallsvensk klubb. Cankovic anslöt ju till Växjö när klubben spelade i elitettan.

Enligt SMP:s källor är det FC Rosengård som nu erbjudit den spelskickliga mittfältaren ett kontrakt. Cankovic har kontrakt med Växjö i ytterligare två år, men har ännu inte spelat under den här försäsongen på grund av skador i ljumske och baksida lår.

Växjös sportchef Frida Andersson säger i SMP-artikeln att hon inte känner till att Cankovic skulle ha fått något muntligt löfte. Andersson säger:

”I hennes kontrakt finns ingen klausul som gör att hon får byta förening.”

Och

”Vi ser det som att hon skall spela för oss när hon blir frisk och kan börja spela.”

Man förstår ju att Rosengård är intresserat av Cankovic, som var nominerade i kategorien årets mittfältare vid fotbollsgalan i höstas. Serbiskan är precis den kreativa innermittfältare som Malmöklubben behöver.

Man förstås också att Växjö gör allt för att behålla henne. Hon är otroligt viktig för klubbens anfallsspel. Det kan man ju se på att laget ännu så länge inte har gjort något mål den här försäsongen. Låt vara att man har spelat mot Rosengård (0–1), Kristianstad (0–2) och Göteborg (0–1), alltså tre medaljlag från fjolårets damallsvenska.

Samtidigt är det förstås inte bra att ha missnöjda stjärnor i sin trupp. Det kan dra ner stämningen i hela laget. Så känslan är allt att det här kan ställa till det för Växjö.

När jag ändå är i gång och skriver tänkte jag göra en liten genomgång av söndagens aktiviteter runt om i världen. Först till Australien där finalen i W-league spelas på lördag morgon svensk tid mellan Sydney FC och Perth Glory – alltså trean och fyran i grundserien.

Sydney vann med 2–1 borta mot Brisbane efter mål av Caitlin Foord och Sofia Huerta.

Brisbanes reducering kom på övertid, och gjordes av Yuki Nagasato:

Det klipp från matchen som jag tittat mest på är det här. Kolla hur Brisbanes mur jobbar för att få skickliga frisparksskytten Alanna Kennedy helt ur balans. Kennedy fick dock skratta sist – hon spelar ju final på lördag.

Här är en intervju med 2–0-målskytten Huerta:

Perth tog sig till finalen genom 4–2-seger efter förlängning borta mot seriesegrande Melbourne Victory. En viss Sam Kerr (intervju nedan) blev historisk (igen) genom att bli första spelare någonsin att göra tre mål i en slutspelsmatch i W-league. Hennes sinnesnärvaro och kroppskontroll vid 1–1-målet är för övrigt grymt imponerande.

Melbourne spelade för övrigt de sista 22 minuterna av förlängningen med en spelare kort efter att ha drabbats av ett rött kort.

Slutligen publiksiffrorna, som båda var mycket bra. 8599 var på plats i Melbourne och 4271 i Brisbane. W-league har för övrigt väldigt bra publiksiffror. Det är bara USA:s NWSL som ligger högre i hela världen.

I den nyss avslutade grundserien låg snittet på 1528, och ingen match sågs av färre än 500 åskådare.

Apropå publiksiffror finns det nu inga sittplatser kvar till Champions Leaguereturen mellan Wolfsburg och Lyon den 27 mars. Redan 1,5 månader innan avspark är sittplatsbiljetterna slut.

https://twitter.com/JasSchweimler/status/1095000847472357376

I England är det numera bara Arsenal som har ligaguldet i egna händer. Efter att Manchester City tappat 2–0 till 2–2 mot Chelsea är det inte säkert att det räcker om City vinner alla återstående matcher, laget måste ha hjälp för att kunna vinna titeln.

City leder dock tabellen med två poäng före Arsenal. Men Londonklubben har spelat två matcher färre. I söndagens toppmöte började det alltså bra för City. Man gjorde två mål på Hedvig Lindahl redan i den första halvleken.

Chelsea reste sig efter paus, och räddade en poäng genom två mål från Ji So-Jun. Chelseas chanser att ta ligaguldet är dock numera närmast obefintliga, och laget får troligen även svårt att ta en Champions Leagueplats.

Det känns faktiskt som större chans att Chelsea kvalar in till höstens Champions League genom att vinna den pågående turneringen än genom att ta en plats via ligaspelet.

Utöver Lindahl spelade Magdalena Eriksson och Jonna Andersson från start för Chelsea. Trots två insläppta mål verkar Lindahl vara i god form. Vid den ena räddningen nedan fick hon dessutom bra hjälp av Eriksson med att få bort returen.

Apropå Chelsea har det gått rykten på sistone om att Lindahls konkurrent om målvaktsposten, Carly Telford, skulle lämna för Manchester United. Det visade sig dock inte stämma, för alldeles nyss kom nyheten att Telford förlänger med Chelsea fram till 2021.

I Frankrike spelas cupsemifinalerna mellan Paris FC och Lille samt mellan division II-laget Grenoble och Lyon. Det känns som att Linda Sällström bör ha stor chans att få avsluta säsongen med att spela cupfinal.

I Tyskland vann Frankfurt mot Hoffenheim med 1–0 och Potsdam mot Sand med 3–2 när Frauen-Bundesliga tjuvstartade med två matcher som var uppskjutna från i höstas. Amanda Ilestedt ingick inte i Potsdams trupp, men eftersom hon togs ut i landslaget i går antar jag att det inte är någon fara med mittbacken.

Vi avslutar väl på hemmaplan, där svenska mästarinnorna från Piteå gjorde processen kort med AIK i första cupomgången. Landslagsuttagna Madelen Janogy satte tre mål och Cecilia Edlund två när Piteå vann med 5–1. Piteå hade 2–0 efter en kvart och visar att man vill vara med från start i år.

Dessutom noterar jag att när Kosovare Asllani gjorde hattrick i lördags var två av målen hörnor som gick rakt i mål. Kanske kan det vara läge att ge Asllani jobbet som hörnläggare från vänster även i landslaget, eller så bör Jitex jobba på sitt försvarsspel vid fasta situationer.

Janogy till Algarve – många får visa upp sig

Madelen Janogy

Alldeles nyss presenterade Peter Gerhardsson de 24 spelare han tar med sig till Algarve cup. Noterbart där var att Madelen Janogy fick nytt förtroende efter sin fina insats senast i Sydafrika. Samt att Hanna Folkesson är tillbaka bland mittfältarna på Julia Karlernäs bekostnad.

Noterbart också att Hedvig Lindahl och Nilla Fischer som väntat var tillbaka, medan man låter Fridolina Rolfö vara kvar hemma i München. Samt att man kommer att testa brett under samlingen, finns nämligen även sex överåriga spelare i det U23-landslag som samtidigt är i Marbella (Spanien) för två landskamper mot A-landslagsmotstånd. De möter Ryssland i den ena matchen. Mer om det strax.

Först hela A-landslagstruppen: Målvakter (3): Lindahl, Zecira Musovic och Cajsa Andersson.

Backar (9): Hanna Glas, Nathalie Björn, Jonna Andersson, Mia Carlsson, Fischer, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson och Sandra Adolfsson.

Mittfältare (6): Caroline Seger, Folkesson, Elin Rubensson, Julia Zigiotti Olme, Olivia Schough och Lina Hurtig.

Forwards (6): Kosovare Asllani, Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius, Mimmi Larsson, Anna Anvegård och Madelen Janogy.

Den här truppen möter Schweiz den 27 februari och Portugal den 1 mars. Dessutom väntar placeringsmatch den 6 mars.

Julia Karlernäs

Vad gäller U23-landslagets trupp finns det med sex överåriga spelare i den. Det handlar om de båda målvakterna Emma Lind och Jennifer Falk, samt utespelarna Nellie Karlsson, Julia Karlernäs, Nina Jakobsson och Pauline Hammarlund. Det är ju en signal om att Lind och Karlsson är två spelare som står och bankar på dörren till A-landslagstruppen.

I övrigt noterade jag att två tänkbara jokrar i VM-truppen ingick i form av Johanna Rytting Kaneryd och Loreta Kullashi. Båda de två har stått högt på Gerhardssons lista tidigare, men har varit ute ur räkningen på grund av skador, och de måste förstås göra en kanonvår om de skall komma med till Frankrike i sommar.

Tanken med att ta med de överåriga är förstås att så många spelare som möjligt skall få chansen att visa upp sig nu inför VM. Gerhardsson vill ju ha U23 som en inkörsport i A-landslaget, och då är det bra om de som står på gränsen kan få spela i U23, som ju i det här fallet mer blir som ett B-landslag.

I ytterligare en av U23-landslagets samlingar under våren kommer man att ha med överåriga spelare.

Så till vad som konkret sades på presskonferensen. Peter Gerhardsson inledde som vanligt med att prata lite om den senaste landslagssamlingen. Där var han väldigt nöjd med försvarsspelet. Han konstaterade att landslaget i fjolårets möten med Sydafrika släppte till rena frilägen, men att det i år var i stort sett stängt. Och att det var bra gjort med tanke på att Sydafrika har en blixtsnabb spelare i Thembi Kgatlana, som ju prisades som Afrikas bästa spelare 2018.

Offensivt var inte vår förbundskapten lika nöjd. Han tyckte inte att löpningarna satt så bra,  efterfrågade bättre kvalitet i inspelssituationer och noterade att vissa spelare spelade mer bakåt än de brukar. Men han förklarade det svaga anfallsspelet med att vi är tidigt på säsongen och att spelarna inte har hittat rätt tajming ännu.

Angående Algarve cup konstaterade han att han är nöjd med att det numera bara är tre tre matcher i turneringen. Samtidigt känner han att han behöver en bred trupp då det är tätt mellan de två första matcherna, och att han där kommer att matcha väldigt många spelare.

Han fick en fråga om hur viktigt det är att testa spelare kontra börja spela ihop ett lag. Hans svar var att man oftast pratar om att spela ihop en startelva, men att man behöver jobba bredare, för man kan ju få skador, och då är det bra att många har fått testa att spela ihop.

Sedan pratade han om relationer och exemplifierade han med att Jonna Andersson inte slog en enda passning till Hanna Glas mot Sydafrika, och menade att det kanske inte är så viktigt att de spelar samtidigt i alla matcher. Vad gäller Algarve cup är förstås belastningsbiten en viktig faktor, men utöver det skulle relationer vara en faktor i laguttagningarna.

”Det kan vara viktigt att de här spelarna får spela ihop.”

Slutligen konstaterade Gerhardsson att vi börjar närma oss något som liknar en VM-trupp. Vad gäller spelare som inte är med i vare sig A- eller U23-landslaget kommenterade han Fridolina Rolfö. Han sa att man förstås gärna vill ha med henne, och att hon hade spelat 30 minuter för Bayern i helgen, men att man låter henne träna upp sig istället för att spela Algarve.

”Vi bedömer att hon behöver ha mer speltid, och hoppas att hon kan vara tillbaka till matcherna mot Tyskland och Österrike så mycket att hon kan spela 60–90 minuter då.”

Fridolina Rolfö

De spelare som gjorde A-landskamper i fjol, men som inte är uttagna till den här samlingen är Anna Oskarsson, Jessica Samuelsson, Julia Roddar, Amanda Edgren och Marija Banusic. I fler av fallen är det skador som sätter stopp.

I övrigt på presskonferensen berättade Marika Domanski Lyfors lite om vägen fram till VM. Truppen kommer att presenteras den 16 maj. Åtta dagar senare börjar VM-uppladdningen med läger i Båstad.

Perioden 30 maj till den 2 juni flyttar man sedan till Göteborg, där det blir en landskamp den 31 maj. Samma lag som man möter den 31 maj kommer man eventuellt även att möta i en stängd match den 28 maj. Avresan till Frankrike sker från Stockholm den 5 juni.

Slutligen i det här inlägget, men först på presskonferensen, berättade förbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand att spelarnas avtal för mästerskapet är underskrivna och klara. Samt att alla är nöjda och glada.

Väntade resultat i första gruppomgången

Efter sju av åtta matcher i första gruppomgången av svenska cupen har vi fått rakt igenom väntade resultat. Det blev segrar för de fem lag på fjolårets topp sex som var i farten, nämligen Rosengård, Linköping, Göteborg, Kristianstad och Eskilstuna.

Dessutom vann de båda Stockholmslagen Hammarby och Djurgården. Uppsala var närmast en skräll hemma mot Djurgården. Men där slog stockholmarnas nyförvärv från just Uppsala, Ariam Berhane Gebreyohannes, till på övertid och fixade bortaseger med 2–1.

Lördagens namn var Kosovare Asllani och Svava Ros Gudmundsdottir. Båda blev tremålsskyttar, och Asllani stod dessutom före ett tvättäkta hattrick.

Jag hann inte se speciellt mycket av Malmöderbyt. Det jag såg var det en ganska ensidig matchbild med spel på LB07:s planhalva. Positivt för LB var att laget tycks vara medvetet om att de måste bygga bakifrån i år, och att deras försvar i 5–4–1-uppställning är något att bygga ifrån.

I Frankrike vann Lyon cupkvartsfinalen mot PSG med 1–0 inför 10 217 åskådare. Jessica Fishlock forcerade in segermålet efter att bollen agerat flipperkula i PSG:s straffområde.

Ingen svensk spelare fick speltid i matchen. Hanna Glas satt kvar på bänken i 90 minuter, och varken Emma Berglund eller Annahita Zamanian ingick i PSG:s matchtrupp.

https://twitter.com/zac13_/status/1094267255154716672

I den andra kvartsfinalen som spelades under lördagen vann division II-laget Grenoble med 5–4 efter straffläggning borta mot Dijon. Det var mållöst efter full tid och förlängning.

I Italien tappade Juventus poäng borta mot Atalanta (0–0). Därmed tajtade det till sig i tabelltoppen. Vinner Milan mot Verona under söndagen ligger Juventus, Fiorentina och Milan inom två poäng.

I dag börjar tävlingssäsongen

Det är lördag, och i dag drar den svenska tävlingssäsongen igång med sju cupmatcher. För egen del jobbar jag och har ingen möjlighet att ta mig till någon av arenorna. Framför allt svider det lite att man inte kan ta sig till Valhalla för intressanta mötet Göteborg–Växjö.

Kanske att jag kan se en stund av derbyt Rosengård–LB07, som sänds på Sportkanalen från 13.00. Den matchen är också intressant, även om Rosengård känns som klar favorit. I nuläget tillhör ju de båda Malmöklubbarna de mycket få lag i damallsvenskan som känns svagare nu än för ett år sedan.

I Rosengård påtalade ju nyligen tränare Jonas Eidevall att man försvagats. Nu gör Caroline Seger samma sak på förbundets hemsida. Jag kan ha missat något, men väntar man inte på besked från klubbledningen kring hur de ser på situationen?

Det är även ett tredje damallsvenskt möte under lördagen, ”halvderbyt” mellan Eskilstuna och Örebro. Där blir det intressant att se hur nykomlingen står sig. Det är ju väldigt mycket nytt i Kif i år.

I övrigt i helgen är det ju semifinaler i Australiens W-league. Under söndagen spelas matcherna Melbourne Victory–Perth Glory och Brisbane Roar–Sydney FC.

Helgens riktiga höjdarmatch spelas dock i franska cupen. Där har nämligen topplagen Lyon och PSG lottats mot varandra redan i kvartsfinal. Den godbiten avgörs med start 15.45 i dag.

Även i England är det toppmatch. Där möts i morgon (avspark 14.00) Manchester City och Chelsea för andra gången den här veckan. I onsdags var det cupsemifinal, en match City som bekant vann med 2–0. Bland annat efter det här straffmålet av Nikita Parris:

Nu är det ligamöte, och en absolut måstematch för Chelsea. Allt annat än seger innebär sannolikt att de regerande mästarinnorna är borta från chansen att sluta som etta eller tvåa.

Apropå England blir det Arsenal som ställs mot Manchester City i cupfinalen. Arsenal vann med 2–1 mot Manchester United i sin semifinal. Båda målen gjordes av en viss Vivianne Miedema.

Under söndagen tjuvstartar för övrigt även Frauen-Bundesliga igen. Det är två tidigare uppskjutna matcher som spelas, Hoffenheim–Frankfurt och SC Sand–Potsdam. Den egentliga återstarten sker annars nästa helg.

I veckan har jag för övrigt noterat att vi får F17/02-landslagets EM-kval till min hemstad, Borås. I slutet av mars ställs Sverige mot Polen, Spanien och Slovakien i den andra kvalomgången. Det låter som en väldigt svår lottning. Spanien vann ju som bekant F17-VM i december, och har minst sju–åtta spelare från guldtruppen som fortfarande håller åldern. Och Polen förlorade vårt F17-landslag mot så sent som häromdagen.

Nyligen var det en liten debatt om hårdträning i den här bloggens kommentatorsfält. Ämnet fotboll och hård träning är intressant, inte minst när man hör om hur tufft Malmö FF:s herrlag drivs den här våren. En läsvärd artikel på temat finns här. En aptitretare är det här citatet:

”Fotbollen har bestämt sig för att hårt arbetet betyder skador. Det är lite frustrerande för skador är en så komplicerad process. Bara för att någon blir skadad och du har jobbat hårt, så betyder inte det nödvändigtvis att det var det hårda arbetet orsakade skadan.”