Kategoriarkiv: Obos Damallsvenskan

Högsta serien i fotboll för damer i Sverige sedan 1988. Hette damallsvenskan fram till juli 2018, då serien bytte namn till Obos Damallsvenskan.

Diverse händelser utanför EM

Publicerad den av
40

Mitt fokus har varit ganska hårt riktat mot EM de senaste veckorna. Men det har ju hänt en del på andra håll under och just efter mästerskapet.

Först händer det saker kring FC Rosengård. Att Caroline Seger är på gång har man ju hört länge. Och nu verkar affären ha tagit fart på allvar.

Att Rosengård även skulle försöka värva Kosovare Asllani var lite mer överraskande, även om Therese Sjögran har varit bra på att locka till sig sina gamla landslagskompisar.

Apropå Rosengård kom beskedet om nyförvärvet Simone Boye Sörensen:s knäskada. Det handlade om en lite broskskada, vilket är glädjande ur den synvinkeln att det bör innebära kortare konvalescens än om exempelvis korsbandet gått av.

Men egentligen är inte broskskador så långt ifrån glädjande man kan komma, eftersom brosk aldrig går att laga eller återbilda. En broskskada gör att knät aldrig kommer att kunna bli friskt igen.

Med alla de här förändringarna känns det som att Rosengård kommer att få det väldigt tufft att ta in de där fem poängen man ligger bakom LFC. Det riskerar att ta ett tag att få ihop det nya laget, och den närmaste dryga månaden väntar ju bland annat cupfinalen och den andra seriefinalen mot Linköping.

* Under EM har det spelats en spännande träningsturnering i USA, kallad Tournament of Nations. Det var andra gången i år USA bjöd in tre toppnationer för fyrnationsturnering. Den här gången var det Australien, Brasilien och Japan det handlade om.

Och återigen misslyckades USA med att vinna. Det blev Australien som tog hem cupen, efter 1–0-seger mot USA, 4–2 mot Japan och förkrossande 6–1 mot Brasilien.

USA är inne i en riktig svacka. I och med förlusten mot Australien har man nu förlorat tre matcher på hemmaplan samma år, vilket inte hör till vanligheterna. Man var även väldigt illa ut mot Brasilien, underläge med 3–1. Fast en bra slutspurt gjorde att amerikanskorna vann den matchen:

Australiens seger innebär att 2017 har inneburit följande segrar i olika turneringar:

EM: Nederländerna
She Believes Cup: Frankrike
Algarve cup: Spanien
Tournament of Nations: Australien
Cypern cup: Schweiz

Fem turneringar med fem ”nya” segerlag. Den internationella damfotbollen håller verkligen på att breddas.

* Kollar vi lite på det svenska landslaget blir det spännande att se var som kommer att hända under Peter Gerhardsson:s ledning. Inte minst vilka uppställningar/spelsätt han väljer. Gerhardsson brukar för övrigt inte gilla att prata i sifferkombinationer typ 3–5–2 eller 4–4–2 eftersom spelsätt är mer komplicerade än så.

Han har givit flera intervjuer den senaste tiden där man kan hitta lite ledtrådar om vad som väntar, de flesta länkarna finns i slutet av det här inlägget från bloggen Spelare 12. Gerhardsson var även dagens gäst i P4 Extra häromdagen, det samtalet hör du här.

När jag nyligen kollade ett referat på svenskfotboll.se från förra året reagerade jag över att Emilia Brodin ingick i den svenska laguppställningen. Det visade sig att det är Emilia Appelqvist som har gift sig och numera har ett nytt namn.

* Kanske kan Antonia Göransson framöver återigen bli aktuell för vårt landslag. Hon har i sommar skrivit på för italienska mästarinnorna Fiorentina.

Fiorentina kommer till hösten att utmanas av det nya damlaget i Juventus. Turinklubben har värvat friskt från Brescia, och presenterade i dag norska landslagsspelaren Ingvild Isaksen samt Sverigebekanta finskan Tuija Hyyrynen.

* En av sommarens mest intressanta övergångar är att Eskilstuna värvade AIK:s talang Loreta Kullashi. Det blir kul att se hur Kullashi hävdar sig i allsvenskan. Det blir även intressant att se hur AIK klarar sig utan sin måldrottning.

Initialt verkar man ha det lite tufft. AIK föll ju nämligen i går mot Uppsala i återstarten av elitettan. Ett resultat som innebär att AIK tappar mark i kampen om de båda damallsvenska platserna. Avståndet upp till Kalmar är numera fyra poäng.

* På internationell nivå har det startat ett nytt Europamästerskap, det är F19-EM som är i gång på Nordirland. Jag har inte jättebra koll på lagen, men vet att Tyskland och Spanien har bra lag i den här årgången. Båda vann också i går i första gruppspelsomgången mot Skottland respektive Nordirland. Noterbart att framgångarna fortsätter för Nederländerna, som vann mot Frankrike i går. Sista segerlaget var England som besegrade Italien.

Det ser ut att bli bästa elvan ändå

Publicerad den av
2

Vi var många journalister som fick känslan i går att Pia Sundhage skulle spela Lotta Schelin på topp bredvid Stina Blackstenius från start i EM-kvartsfinalen. Och att Fridolina Rolfö skulle få börja från bänken.

När Fotbollskanalen för en stund sedan avslöjade elvan var det dock den elva jag hade hoppats på. Alltså Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Schelin, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Kosovare Asllani – Blackstenius och Rolfö. Det tror jag är bästa möjliga svenska laget mot det här motståndet.

Jag har för övrigt varit nere i centrala Doetinchem och känt av kvartsfinalfebern. Och det är skön stämning här i stan. Inte minst var det väldigt glada miner när de nederländska supportrarna nyss marscherade hit till arenan.

Det här har förutsättningar att bli en riktig fotbollsfest.

Samuelsson om att möta Martens, plus lite Spetsmark

Publicerad den av
Svara

Jessica Samuelsson

En av nycklarna för svensk framgång i kvällens kvartsfinal mot Nederländerna är att våra ytterbackar klarar av att hantera Nederländernas duktiga yttrar Lieke Martens och Shanice van de Sanden.

Ingen av de svenska ytterbackarna har varit med på någon pressträff efter Italienmatchen, men i den mixade zonen efter matchen stoppade jag Jessica Samuelsson för att kolla av hur hon tycker det är att möta Nederländernas stjärnor.

Och ur svensk synvinkel var det trevliga svar. Så här sa Samuelsson om Martens:

– Jag har ganska bra koll på henne faktiskt, både från landslagssammanhang och från damallsvenskan, så det skall bli kul. Hon är en väldigt bra fotbollsspelare, så klart att det kommer att bli en väldigt tuff match. Men jag känner ändå att jag har bra koll på henne.

Har du ett mentalt övertag på henne, tycker du?
– Senast vi mötte Holland spelade jag mot van de Sanden, men nu har de bytt och Lieke är tillbaka på vänster. Men jag har mer mött Lieke i damallsvenskan. Jag vet ju att hon helst vill gå inåt i planen, att hon helst vill ta distansskott och att hon är bra med båda fötterna, hon slår ju även inlägg med vänsterfoten. Hon är allround, bra på allting. Som sagt, jag har koll på henne. Sedan gäller det bara att göra det ute på planen också.

Hur är det att möta van de Sanden då?
– Jag känner att jag har bra koll på henne också. Henne mötte jag i OS-kvalet, då kände jag att jag fick bra koll på henne, så jag känner att jag har ett litet psykologiskt övertag på båda. van de Sanden har gjort det väldigt bra hittills i mästerskapet. Hon är löpstark och springer på det mesta. Sedan kanske hon var lite lättare att ha på vänstersidan, för då gick hon mycket inåt. På högersidan vill hon mer gå runt och slå tidiga inlägg och så. Hon har gjort en riktigt bra start, så henne måste vi hålla koll på.

Vad är viktigt när man möter en spelare som är så snabb. Skall man backa hem och ligga lågt?
– Kanske något mellanting. Inte för lågt, men inte den där höga pressen heller. Vi har inte pratat om det här än, men det gäller bara att ligga kompakt med hela laget och kanske att yttermittfältaren måste komma ner och hjälpa till också om de kommer runt för mycket. Så att vi verkligen stänger till. Vi vet ju att deras kantspel, det är där de är riktigt farliga.

Hur ser du på att få möta hemmanationen?
– Jag hörde att det redan var fullsatt. Så att slå ut dem, det blir ju jäkligt kul. Då kommer vi att gå med bra självförtroende till semin. Det vore häftigt.

Hur lät det i omklädningsrummet efter förlusten mot Italien?
– Det var lite deppigt till en början, men sedan hade vi ett gott snack. Vi har tagit oss till kvartsfinal, och jag vet inte om det bättre att möta Danmark än Holland egentligen. Det har väl bara med självförtroende att göra, att vinna gruppen. Nu taggar vi om, och är laddade för den här matchen.

Du vilade mot Italien, har du känt dig sliten?
– Jag har haft lite trötta ben i början av turneringen, så kroppsmässigt kanske det var det bästa. Sedan vill man ju alltid spela.

Julia Spetsmark

Under veckan hade jag även ett kort snack med Julia Spetsmark, som ju fick göra mästerskapsdebut med ett kort inhopp mot Italien.

Personligen tycker jag att Örebromittfältaren utmärker sig på träningarna genom att hon ser ut att njuta mer än de andra. Spetsmark är helt enkelt den svenska spelare som ser ut att ha roligast på EM.

Först ville dock kvällstidningarna prata om den här tweeten:

Så här sa Spetsmark om när hon bytte lagarbete mot lagerarbete:

– Jag jobbade på Rönners Ullmax ett tag i våras, så det är nog grabbarna på lagret där som skrivit det där. Det var ett par månader sedan, jag jobbade lite vid sidan av fotbollen, det passade bra just då. Ett extraknäck. Det var lagerjobb, packade lagrar och så. Det var ett par veckor bara.

Var det en bra EM-uppladdning?
– Jomen, det var det. Jag lärde känna riktigt sköna tjejer och killar, så det var väl en bra uppladdning.

Trodde du att du skulle spela EM när du stod där på lagret i våras?
– Nej, det trodde jag kanske inte. Men så blev det. Det är väl kul att man kan ta olika vägar, att man kan komma hit på olika sätt.

Hur var det att få göra EM-debut mot Italien?
– Det var jättekul, jag var sjukt spelsugen, så det var hur roligt som helst.

Där tröttnade kvällstidningarna, och jag tog över och kollade det är om hennes glädje under varje träningspass:

–  Man är ju här för att träna med landslaget liksom, det är ju hur roligt som helst, så jag försöker ta vara på de minuterna man har på planen, och bara ha roligt. Och det tror jag syns också.

Vad säger du om din position i laget, har du alltid sett dig som yttermittfältare?
– I grunden är jag egentligen innermittfältare. Sedan har jag spelat en del forward och en del yttermittfältare nu på slutet. Nu har jag fått spela yttermittfältare ganska kontinuerligt i över två års tid, och på höger sida, så nu känner jag att jag behärskar den rollen. Innan var det mycket vänster, men jag trivs på många positioner.

Var skulle du spela om du själv fick skräddarsy din roll?
– Just nu är det nog yttermittfältare. Det är ju det jag är här för också, så det blir ju bra.

Vad tror du har gjort att du kom med till EM?
– Jag får väl tro på det Pia har sagt, att jag har kvaliteter som hon anser håller på den här nivån. Spetsegenskaper som att avsluta med båda fötterna, driva boll i hög fart, utmana en mot en. Det stämmer bra med min egen bild.

Berglunds tillslag, målvaktstavlor och Italienchock

Publicerad den av
6

De här senaste dagarna har mästerskapströttheten slagit till. Jag har fått försöka använda tiden på bästa sätt för att klara det tuffa program som jag satt upp, med tio matcher på de 13 dagar jag kommer vara här nere i Nederländerna.

I går var jag i Breda och såg Schweiz–Frankrike 1–1 i grupp C. Mer om den gruppen strax, men jag tänkte börja med Sverige. Sedan förra inlägget har jag varit på två pressträffar, sett en ”avbytarträning” samt läst ikapp mig på vad som rapporterats kring Italienmatchen.

Och jag måste säga att jag är lite chockad över hur mycket kritik Pia Sundhage har fått för matchningen av laget. Det är nästan som att Italienmatchen anses ha varit viktig.

Nu, med facit på hand, är det klart att Sverige sannolikt på pappret hade fått en ”lättare” väg till finalen vid gruppseger.

Det troliga är ju att övre halvan blir:

England–Frankrike
Nederländerna–Sverige

Och den undre:

Tyskland–Danmark
Österrike–Spanien

Men det där visste inte Sundhage inför avspark i tisdags. Hon kunde inte heller ta för givet att det räckte med seger mot Italien för att vinna gruppen. Det fanns ju anledning att tro att Tyskland skulle kunna vinna med bra mycket större siffror än 2–0.

Sundhage valde att se till att det egna laget fick maximala förutsättningar inför slutspelet. Det tycker jag att hon borde få beröm för. Nu vet jag förstås inte hur England och Spanien matchar sina trupper i kväll, men av de sex lag som är framme i kvartsfinal har Sverige minst slitage på sina nyckelspelare. Det är något som vi bör ha nytta av nu när det inte längre går att spara spelare.

Till helgen nollställs ju allt, vid avspark i Doetinchem har Nederländerna inte någon sportslig nytta av att de tog nio poäng i gruppspelet och Sverige bara fyra. Det kommer att vara 0–0 och lika förutsättningar för båda lagen ändå.

Fysiskt kommer i stället Sverige att ha fördel av att de har matchat sina spelare klokare, medan Nederländerna har varit tvunget att slita stenhårt på sin startelva för att ta sig vidare. Möjligen jämnas det där ut av att Nederländerna har haft en vilodag mer.

Rätt många hävdar för övrigt att Danmark är en väldigt mycket lättare motståndare än Nederländerna. Det tycker inte jag. Dels tror jag att det är bättre för Sverige att möta Nederländerna, för svenska lag är bättre när de får slå lite ur underläge. Och mot värdnationen blir inte Sverige den klara favorit som många hade sett vårt lag som om vi ställts mot danskorna.

Dels såg jag gruppfinalen mellan Nederländerna och Danmark i Rotterdam i förra veckan, och visst var Nederländerna klart bäst de första 20 minuterna. Där stod hemmalaget för en imponerande startoffensiv, som gav ledning med 1–0 på en solklar, men onödig straff. Efter 20 minuter hade jag 3–0 i klara målchanser till Nederländerna.

Men efter 90 minuter hade jag 6–3 i klara målchanser till Danmark. Danskornas dominans under den andra halvlekens första 30 minuter var så stor att jag kände att Danmark är ett klart underskattat lag. Jag tror exempelvis inte att Tyskland skall jubla för mycket över att ställas mot Pernille Harder och de andra på lördag.

För svensk del på lördag gäller det att stå emot hemmalagets startoffensiv. Nederländerna har varit väldigt bra i matchupptakten på alla tre matcherna. Däremot har man tröttnat rätt rejäl på slutet. Tiden talar alltså för Sverige.

Dessutom har ju Pia Sundhage visat att hon är bra på att leda lag i utslagningsmatcher. Det är ju bara Tyskland som besegrat hennes svenska landslag i en direkt avgörande match.

Sedan Italienmatchen har Sveriges spelare fått ytterligare vila. I går var det rehab för de som spelade, medan övriga tio körde ett fotbollspass. I dag har alla fått träningsledigt.

Jag kikade på träningen i går, och utöver att Sundhage visade fin känsla när hon matade inlägg till forwards på slutet, var det Emma Berglund som fick min uppmärksamhet.

Eller snarare Berglunds fantastiska passningsteknik. Jag måste erkänna att jag inte hade tänkt på det tidigare. Men jag fick upp ögonen på uppvärmningen inför Italienmatchen, när Berglund och Nilla Fischer stod och slog korta passningar till varandra.

Medan Fischers bollar ofta hoppade och studsade gick nästan varenda passning från Berglund spikrakt. Bollen gled liksom fram på gräset och kom perfekt till Fischer.

På gårdagens träning stod jag och studerade spelarnas passningstillslag, och Berglunds var verkligen i särklass. Kul att se ett så vackert tillslag.

Det var däremot ingen riktigt vacker match jag fick se i Breda i går. Vackra bilder kom däremot ifrån Rotterdam, från Österrikes firande av sin gruppseger. De ser ut att ha kul, de österrikiska tjejerna:

Medan Österrike dansade sig till gruppsegern snavade sig Frankrike fram till andraplatsen. Man gjorde det via 1–1 mot Schweiz i en match där man tilldömdes en vansinnigt tuff målchansutvisning redan i 17:e minuten.

https://twitter.com/WSUasa/status/890299903662075905

Som grädde på moset gjorde Schweiz mål på frisparken. Det är för övrigt ett fantastiskt vackert nickmål. Ana Maria Crnogorcevic kan knappast få bättre träff med pannan.

Frankrike var utslaget i 56 spelminuter. Under den tiden hade man trots det numerära underläget stort övertag i bollinnehav. Men man skapade bara en riktig målchans, och känslan var att man inte hade den mentala styrka som krävdes för att kvittera. Men i minut 76 fick man frispark strax utanför straffområdet. Och där räddades Frankrike av en jättegroda från Schweiz målvakt Gaelle Thalmann på en frispark från Camille Abily.

Det blev 1–1. Österrike vann gruppen och får troligen möta Spanien i kvartsfinal. För Frankrike väntar med stor sannolikhet alltså England. Österrike spräckte för övrigt också sin målnolla vid 3–0-segern mot Island efter en anmärkningsvärd målvaktstavla.

Gudbjörg Gunnarsdottir, som varit lysande tidigare i turneringen, hanterade den blöta bollen som en badrumstvål, och gav Sarah Zadrazil öppet mål.

Island och Schweiz åkte ut. I schweiziskornas fall berodde det mest på förlusten mot Österrike i öppningsmatchen. I går i Breda visade för övrigt Ramona Bachmann den supernivå som gjorde att jag kallade henne världens bästa spelare för några år sedan. Bachmann har ju varit nere i en svacka under en längre tid. Men i går fanns det där igen, det där otroliga rycket.

Bachmann är för övrigt precis den spelare Frankrike hade behövt. För som det franska laget har uppträtt i de två matcher jag har sett vet jag inte hur de skall kunna skaka England. Frankrike har inte lyckats göra ett enda spelmål ännu. Deras tre mål i turneringen har kommit på straff, hörna och frispark. Och det värsta är att fransyskorna har haft otroligt svårt att ens komma till målchanser i spelet.

Nu är fokus på Nederländerna

Publicerad den av
5

Sverige förlorade mot Italien med 3–2. Det handlade om svensk genomklappning i den första halvleken, och om en okej uppryckning i den andra.

Vårt lag lider dock fortfarande av bristfällig effektivtet, vilket gjorde att i stället för att äntligen vända ett underläge till seger åkte vi återigen på en förlust efter att ha släppt in matchens första mål.

Som ni vet tyckte jag inför matchen att Pia Sundhage borde vila spelare mot Italien. Det gjorde hon också, och egentligen har jag inte någon större kritik mot coachningen. Det är väl egentligen bara det fortsatt gigantiska förtroendet för Olivia Schough som jag ställer mig frågande till.

Jag har som bekant även tyckt att Sundhage tidigare under året har testat för få spelare och för få kombinationer. Därför skall jag nu berömma henne för Italienmatchen. Jag tycker trots allt att hon gjorde smarta tester, och kloka byten. Även om hon tog på sig förlusten tycker jag inte att det var på coachningen Sverige föll.

Sverige föll på att flera spelare underpresterade rätt rejält. Jag har underkänt hela fem spelare i min betygsättning, och det var ytterligare några som fick godkänt med ett nödrop.

Rent resultatmässigt är faktiskt gårdagens match rätt ointressant. Det viktiga är att man avancerar ur gruppen, inte vilken placering man får. Så här i efterhand är det ju inte så många som gråter över att Portugals herrar gick vidare som grupptrea i fjolårets EM-slutspel, eller att Sveriges damer hade samma placering i sin OS-grupp.

Det är hur det går i utslagsmatcherna som räknas. Och till dem fick Sundhage med sig några viktiga svar från Italienmatchen, nämligen att:

1) Elin Rubensson tyvärr inte är ett alternativ som ytterback mot Nederländerna. Hon hade ingen bra dag, utan såg ut att lida både av allmän ringrostighet och av ovana på backplatsen.

2) Linda Sembrant och Magdalena Eriksson inte hittade någon trygghet ihop. Sembrant som enligt min uppfattning varit bäst totalt sett i de två första matcherna var sämst av alla mot Italien – i varje fall i den första halvleken.

3) Lisa Dahlkvist och Hanna Folkesson kompletterade varandra bra på centralt mittfält i den andra halvleken. De spelade dessutom bollen framåt. Caroline Seger däremot hade en riktigt dålig dag, hon var som man säger i Västergötland väldigt ”seger” med bollen.

4) Stina Blackstenius är Sveriges bästa forward för tillfället. Och hon är som allra bäst när hon spelar ihop med Fridolina Rolfö. När de båda fick chansen tillsammans hade vi plötsligt ett forwardspar som samarbetade. Det var länge sedan man såg det i landslaget.

5) Lotta Schelin funkar som yttermittfältare. Jag hoppas att Sundhage vågar köra Rolfö/Blackstenius på topp mot Nederländerna, och att Schelin får starta på kanten. Det tror nämligen jag är den starkaste uppställningen.

Med det här sagt kan vi lägga Italienmatchen åt sidan och istället börja fokusera på Nederländerna. Det kommer att bli en jättekul match, en match jag faktiskt har en rätt skön känsla kring. Men mer om det i kommande inlägg. Nu är det läggdags.

Sundhage förbereder sig för Nederländerna

Publicerad den av
3

Fotbollskanalen har nyss presenterat det som sannolikt är kvällens svenska startelva. Den är intressant, det känns nämligen som att Pia Sundhage testar uppställning inför en trolig kvartsfinal mot Nederländerna.

Elvan mot Italien ser alltså ut så här enligt Fotbollskanalen: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jonna Andersson – Kosovare Asllani, Hanna Folkesson, Caroline Seger, Olivia Schough – Lotta Schelin och Stina Blackstenius.

Stämmer det här innebär det alltså att Jessica Samuelsson, Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist vilar jämfört med förra matchen. Jag hade ju som bekant gärna sett att Sundhage hade vilat så många spelare som möjligt i kväll. Men jag tycker ändå att det här känns som en väldigt smart lösning av vår förbundskapten. Jag tror nämligen att alla tre bytena är av taktisk karaktär, och inte i första hand för att nämnda spelare behöver vilas.

Om vi börjar på det centrala mittfältet har inte Dahlkvist och Seger fått till det i offensiven. Men det svenska spelet blev bättre när Folkesson kom in mot Ryssland. Eftersom Dahlkvist inte tillhör Sundhages heliga spelare tror jag att Rosengårdsmittfältaren nu ges en chans att sno åt sig platsen till slutspelet.

Nilla Fischer har varit stabil hittills, men inte lysande. Eftersom Sundhage garanterat gärna vill ha Magdalena Erikssons vänsterfot på planen görs här ett test av hur Sembrant och Eriksson skulle funka ihop.

Sedan tror jag att de båda ytterbackarna får tävla om vem som skall spela vänsterback i det troliga kvartsfinalmötet med Nederländerna. I den matchen kommer det att gå fort på kanterna, så då kommer det att krävas två snabba ytterbackar. Samuelsson är förstås given, den andra platsen lär gå till den som klarar sig bäst i kväll.

För som ni alla säkert vet vid det här laget blir det antingen Nederländerna eller Danmark i kvartsfinal för Sverige. Ja, jag vet att vi fortfarande kan åka ut, men den risken är så liten att jag bortser från den.

Eftersom Ryssland var väldigt svagt tror jag att Tyskland kommer att göra många fler mål än Sverige i kväll, vilket talar för en andraplats – och möte med Nederländerna i Doetinchem.

 

Pigga spelare är viktigare än gruppseger

Publicerad den av
11

Jag sitter på Stadion de Adelaarshorst i Deventer i kväll och kikar på Norge–Danmark. Intrycken från den här matchen är att Norge har väldigt många otroligt svaga bollspelare. Och att de har dåligt självförtroende.

Jag har exempelvis aldrig tidigare sett Maren Mjelde så här dålig. Danmark leder med 1–0 i paus, samma siffror har Nederländerna mot Belgien. Det innebär att det alltså med stor sannolikhet blir Nederländerna eller Danmark för Sverige i kvartsfinal.

Under förmiddagen var jag på Sportpark Hengelder och kikade på dagens svenska träning. De som trodde att de skulle få någon hint om morgondagens startelva lämnade anläggningen besvikna.

Det handlade nämligen om en lätt träning med uppvärmning, följt av lite skott och därefter spel i intervaller, fem mot fem, gamla mot unga. Uppfattade jag det rätt vann de gamla med 7–5.

I första skottövningen noterade jag att i den gruppen jag kollade på gick lite för många bollar över eller utanför målet. Det stämmer bra med den svenska statistiken hittills i EM. Totalt mot Tyskland och Ryssland har Sverige haft 33 avslut, fördelat på 10 respektive 23. Bara sju av de 33 har träffat inom ramen. Med så dålig träffbild är det svårt att bjuda på målkalas.

Räkna inte med någon målfest i morgon heller, alltså. När det gäller morgondagens match har alla de spelare och ledare jag lyssnat på sagt att de gärna vinner gruppen – för att det ger extra självförtroende. Det är ju korrekt, men jag tycker ändå inte att Pia Sundhage skall offra för mycket för den där gruppsegern.

För det är inte så stor skillnad på att möta Nederländerna eller Danmark. Och mästerskap handlar ju om att vinna rätt matcher, och om att lägga sin energi på rätt saker. Som jag ser det är det mycket viktigare att ha pigga spelare till kvartsfinalen än att vinna gruppen.

Och med tanke på att våra motståndare kommer att få en vilodag mer gäller det att Sundhage matchar sin trupp smart. Alltså att hon vilar de som känner sig lite slitna. Vid gårdagens pressträff pratade Lilie Persson lite om det här:

– Vi har resonerat väldigt mycket om startelvan utan att vara framme. Och det är ju tid kvar än. Det finns många olika scenarion, i alla lagdelar faktiskt. Och vi har ritat på många olika, det har vi gjort. Det vi pratar om är dels en belastningsfråga, matchen senast tog en del på några av spelarna. Dels en taktisk fråga förstås. Sedan är det alltid det här med hur många förändringar man vågar göra. De spelare som belastas väldigt hårt är ju ytterbackar eftersom vi har det spel vi har och mittfältsspelare sliter ju alltid hårt. Just de positionerna är slitsamma rent löpmässigt.

Hur många förändringar tror du att ni vågar göra?
– Det är en svår fråga. Men jag tror inte att det bara blir en förändring i alla fall, sedan är det svårt att säga hur många det blir eftersom vi är så långt ifrån ett färdigt beslut. När det gäller belastningen hoppas vi att det skall bli en lång turnering. Och vi visade i OS att även Sverige klarar av att göra förändringar i startelvorna i varje match, det är ju ett sätt också att visa att vi tror på alla spelare här.

Är det viktigt att vinna gruppen?
– Det tycker vi nog. Det är ju en självförtroendeboost. Och om någon säger att ”är det inte bättre att bli tvåa” – nej, det måste ju vara bättre att bli etta. Det är väl häftigt att bli etta.

Persson fick en fråga om Italiens svagheter, enligt scouten Thomas Dennerby är ett snabbt djupledsspel nyckeln till att göra mål på italienskorna eftersom de har långsamma mittbackar. Hon svarade:

– Nu har ju Italien råkat ut för några tråkiga skador, så det blir lite förändringar för dem. Annars tror jag att alla som såg matchen mot Tyskland såg att Italien lika gärna kunde fått med sig en poäng. Jag tror att Italien så klart vill avsluta den här sejouren med en seger. Det är ju förbundskaptenens (Antonio Cabrini) sista landskamp, det är Melania Gabbiadini:s sista landskamp – och hon är ju en häftig lirare, så jag tror att Italien går all in. Då gäller det att inte falla i den fällan, utan att vi gör de vi är bra på. Och vi är ganska bra på att spela snabbt i djupled, så det är väl ett utmärkt scenario. Det passar Sverige väldigt bra, vi tycker det är jobbigare när folk står lågt. Snabbhet i djupled är något som vi har på alla våra forwards. Även Frido (Fridolina Rolfö) pratar vi ofta om att hon är en skicklig targetspelare, men hon är oerhört snabb i djupled också. Det kanske inte ser ut att gå så snabbt, men hon är väldigt snabb. Vi har ju gps och hon är uppe i samma siffror som de andra.

Jessica Samuelsson

Utöver Persson lyssnade och pratade jag lite med Jessica Samuelsson och Hanna Folkesson. När det gäller Samuelsson var jag lite nyfiken på en sak hon pratade om i fjol, att hennes passningsspel hade förbättrats rejält eftersom hon hade tränat mycket på att orientera sig bättre på planen. Jag var lite nyfiken på hur hon tränade på det.

– Det handlar bara om att man påminner sig själv om att hela tiden kolla runt omkring innan man får bollen. Jag var väldigt dålig på det i unga år, så det är någonting jag fått jobba med. Dels har jag fått det från Anders Jacobsson som var assisterande i Linköping tidigare (nu är han i Norges landslag). Han jobbade mycket med det med mig. Ibland är det lätt att glömma att vrida på huvudet, men påminner man sig hela tiden blir det en vana, och till slut sitter det i ryggmärgen – och det är viktigt.

Är det här orsaken till att ditt passningsspel blivit så bra?
– Det är nog en stor del av det i alla fall. Vet man var motståndarna är, och har koll på medspelarna innan man får bollen, då ser man lite tryggare ut också. Sedan är det så klart några andra delar också, men det här är en stor del – tror jag.

Samuelsson utstrålar för övrigt trygghet och självförtroende även vid sidan av planen. Jag tycker alltid att hon tidigare varit väldigt försiktig i sina uttalanden. Nu vågar hon säga mycket mer.

Efter Rysslandsmatchen sa Samuelsson bland annat att hon löser defensiven på kanten själv, så det var inte några problem att ha en väldigt offensiv Lotta Schelin framför sig. Det är ju förstås sant, och inte speciellt kontroversiellt. Ändå tror jag inte att Samuelsson skulle ha sagt något liknande för ett eller två år sedan.

När jag frågade henne om det allt större trygghet sa hon:

– Det har väl med erfarenhet och självförtroende att göra. Jag känner att jag har en större roll och är mer bekväm och trygg – det speglar säkert av sig både på planen och här utanför.

Hanna Folkesson

Slutligen blev det även ett snack med Hanna Folkesson, som ju gjorde ett väldigt piggt inhopp mot Ryssland, och som där borde ha stärkt sina aktier för att få mer speltid i kommande matcher. Hon sa att:

– Jag känner mig redo om chansen kommer, då gäller det att ta den.

Det blev förstås snack om att hon äntligen hade fått göra sin mästerskapsdebut, efter att ha tvingats kasta in handduken på grund av skador i tre tidigare mästerskap. Det ämnet var framför allt Expressens Mats Bråstedt mycket ivrig att prata om. Det mesta som sades om det finns därför i den här artikeln.

Apropå det frågade jag om det inte var extra tufft att missa VM 2015, där hon var med i startelvan under våren.
– Så klart. 2013 var jag inte heller i startelvan, då skulle det mer vara mitt första år och en häftig upplevelse. Men så klart där inför VM 2015 så var det ju tufft. Jag hade ju startat de flesta landskamperna det året.

Är du på samma nivå nu som du var 2015?
– Ja, men jag tycker det. Det tar ett tag att ta sig tillbaka till den nivån man har varit på, framför allt saknar man matchträning. Men nu har jag varit i gång i ett helt år, och jag tycker att formen har tagit sig. Även i slutskedet av damallsvenskan har det blivit bättre och bättre.

Folkesson fick frågor om hur det var att åka ur med Umeå förra hösten, och om hur hon har påverkats som spelare av klubbytet till Rosengård:

– Eftersom jag hade siktet inställt på att jag ville tillbaka till landslagsmiljön och eventuellt spela det här mästerskapet fanns det ingen möjlighet att vara kvar i UIK. Det är tråkigt för Umefotbollen att de åkte ut, men för min egen utveckling var jag tvungen att flytta. Det är alltid speciellt att vara ny i en klubb, och det har tagit ett tag för mig under våren att hitta rätt i den här miljön. Men ju längre tiden har gått, desto mer har jag känt mig bekväm, och verkligen hittat rätt där också, vilket har gjort att jag har utvecklats som fotbollsspelare. Både att jag blivit mer trygg med bollen och då kan bidra mer i det offensiva spelet än jag kanske har gjort i tidigare klubblag.

Slutligen frågade jag henne om hennes favoritroll, alltså om hur hon skulle placera sig själv om hon fick leka förbundskapten och skräddarsy sin egen roll.

– Åh, det är svårt att säga, jag trivs att vara lite mer offensiv, samtidigt som jag har spelat lite mer defensiv hemma i Rosengård, och det har funkat bra nu på slutet. Men jag skulle nog säga lite mer en tvåvägsspelare, att både kunna vara delaktig i uppspelsfas, men även kunna få vara med framme i boxen. Att vi spelar med två tvåvägsspelare som delar på ansvaret både i defensiven och offensiven.

Är du främmande för att gå ut på kanten?
– Jag kanske inte ser mina bästa kvaliteter som kantspelare, men är det där de vill att jag skall spela gör man det bästa utav det. Då kanske mer en indragen yttermittfältare som får bollen på fötterna än en djupledsgående.

Sembrant är Sveriges bästa spelare

Publicerad den av
4

Det här med betygsättning på spelare är ju alltid lite spännande. Spelarna själva brukar säga att de inte läser betygen – ändå har de nästan alltid koll på när de fått ett lågt betyg. Konstigt.

Det är viktigt att veta att betygsättningen ibland kan vara missvisande, framför allt gäller det för så kallade rollspelare. Det kan ju vara så att en ytterback har fått ordern att inte kliva med upp i anfallen, utan ligga kvar och säkra i defensiven. Den typen av taktisk order når sällan betygsättarna på pressläktaren, utan de riskerar istället att dra ner spelarens betyg – bara för att den gjorde sitt jobb.

För oss som sätter betygen är det alltid lite kul att jämföra med andra, och se om man sticker ut – eller om man ligger på medel. I och med att alltfler tidningar låser in sina betyg bakom betalväggar är det inte lika lätt att ta del av alla siffrorna.

Men jag har i alla fall hittat betyg från sex olika medier på de två första matcherna. Och räknar man ihop alla betyg visar det sig att Linda Sembrant har varit Sveriges bästa spelare hittills i EM. Det tycker jag personligen känns ganska rättvisande.

Linda Sembrant

Om någon av er har tillgång till spelarbetyg från ytterligare medier än de jag har med i listan nedan får ni gärna meddela de betygen, så kan genomgången bli ännu bättre.

För här har ni först alla betygen mot Tyskland. Det är mina från Borås Tidning som står först, sedan kommer i tur och ordning Expressen, Aftonbladet, Fotbollskanalen, Svenska Fans, Svenska Dagbladet samt totalbetyget från alla sex.

Noterbart är att dels Svenska Dagbladet har en sexgradig skala samt att Svenska Fans har en femgradig där 3 är godkänt, övriga har en femgradig skala där 2 är godkänt.

Hedvig Lindahl             4 – 4 – 3 – 3 – 5 – 5 – 24

Jessica Samuelsson    3 – 3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 19
Nilla Fischer                 2 – 4 – 4 – 4 – 3 – 4 – 21
Linda Sembrant           4 – 4 – 4 – 4 – 5 – 5 – 26
Jonna Andersson        3 – 2 – 3 – 3 – 3 – 3 – 17

Kosovare Asllani          3 – 3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 19
Lisa Dahlkvist              3 – 3 – 4 – 3 – 3 – 4 – 20
Caroline Seger            3 – 2 – 4 – 3 – 3 – 4 – 19
Olivia Schough            1 – 2 – 2 – 2 – 4 – 2 – 13

Fridolina Rolfö             2 – 2 – 2 – 2 – 3 – 3 – 14
Lotta Schelin               3 – 2 – 3 – 3 – 4 – 3 – 18

Elin Rubensson           2 – 2 – 2 – 2 – 3 – 3 – 14
Stina Blackstenius       3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 5 – 21

Kollar vi betygsättningen är alla i princip överens om betygsnivå på tolv av 13 spelare. Det är kring Olivia Schough det spretar rejält. Jag har en etta på henne, medan Svenska Fans alltså har en fyra.

Olivia Schough och Jonna Andersson

Här är så betygen från matchen mot Ryssland. Det är återigen samma ordning, alltså BT först, följt av: Expressen, Aftonbladet, Fotbollskanalen, Svenska Fans, Svenska Dagbladet samt totalbetyget.

Hedvig Lindahl             3 – 3 – 2 – 3 – 3 – 3 – 17

Jessica Samuelsson    2 – 3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 18
Nilla Fischer                 2 – 3 – 3 – 3 – 4 – 4 – 19
Linda Sembrant           3 – 3 – 3 – 2 – 4 – 3 – 18
Magdalena Eriksson    3 – 4 – 3 – 3 – 4 – 4 – 21

Kosovare Asllani          4 – 3 – 3 – 4 – 3 – 5 – 22
Lisa Dahlkvist              2 – 3 – 2 – 2 – 3 – 3 – 15
Caroline Seger            2 – 3 – 3 – 3 – 4 – 4 – 19
Olivia Schough            2 – 3 – 2 – 2 – 2 – 3 – 14

Stina Blackstenius       3 – 3 – 3 – 3 – 4 – 4 – 20
Lotta Schelin               3 – 4 – 3 – 3 – 4 – 4 – 21

Fridolina Rolfö             3 – 2 – 2 – 2 – 4 – 3 – 16
Hanna Folkesson         x – x – 2 – x – 3 – 4
Pauline Hammarlund    x – x – 2 – x – 2 – 3

Totalt efter två matcher har vi därmed följande betygstopp:

44: Linda Sembrant.
41: Hedvig Lindahl, Kosovare Asllani och Stina Blackstenius.
40: Nilla Fischer.
39: Lotta Schelin.

Noterbart här är att ingen av de central mittfältarna finns med på topp sex. Inte heller någon ytterback. Fast Magdalena Eriksson fick 21 på sin enda match, vilket ju hade givit en topplacering om hon fått spela mot Tyskland – och gjort det lika bra.

Som sagt, betygen ger inte hela sanningen – men är ändå en bra indikation på vilka spelare som är formstarkast.

För övrigt försöker man förstås läsa/se/höra så mycket som möjligt från de andra journalisterna som är på plats här nere, och även från de som bevakar mästerskapet hemifrån. Ibland håller man med, ibland inte. Häromdagen höll jag exempelvis inte med annars klockrena Simon Bank på Aftonbladet. Han skrev i sin krönika efter Rysslandsmatchen:

”Men hur mycket handlar det egentligen om att Schelin blivit sämre?
Svaret är väl mest att hon blivit annorlunda, att hon inte är riktigt samma djupledsurkraft längre. Allt det andra finns kvar, hon är fortfarande den klokaste, spelskickligaste anfallare Sverige har.”

Det där om att Lotta Schelin skulle vara den klokaste och spelskickligaste anfallaren förstår jag mig inte på. Det är något som blivit en sanning. Bank har just kommit ner hit till Nederländerna och kan nu studera de svenska forwardsspelarna. Jag är övertygad om att han inte behöver många minuter för att se att Fridolina Rolfö är överlägsen Schelin både vad gäller klokskap och spelskicklighet. Däremot är Schelin fortfarande Sveriges klart bästa avslutare, kanske till och med den bästa avslutaren någonsin.

Sundhage kan börja planera för kvarten

Publicerad den av
7

Tyskland vann den sena kvällsmatchen mot Italien med 2–1. Därmed kan vi slå fast att Italien kommer att sluta sist i grupp B.

Dessutom kan vi med 99,9 procents säkerhet slå fast att Sverige går vidare till kvartsfinal. Om jag har räknat rätt är Sverige nämligen 100 procent klara för slutspel även vid en uddamålsförlust mot Italien på tisdag.

För att Sverige skall missa avancemang krävs att Ryssland måste vinna mot Tyskland samtidigt som Italien vinner mot Sverige med minst två måls marginal.

Ja, ni inser ju. Det där kommer ju inte att hända – Pia Sundhage kan börja planera för kvartsfinal.

Sett till dagens match kan hon ju planera in en startelva som innehåller Magdalena Eriksson. Jag räknade till 12–0 i klara målchanser i svensk favör. Erikssons vänsterfot var inblandad i sex av de tolv chanserna.

Däremot har jag ingen notering om att någon av de båda ordinarie centrala mittfältarna, Caroline Seger eller Lisa Dahlkvist, var direkt inblandad in någon farlighet. Det kan man ju fundera lite över.

Sannolikt kan Sundhage även planera för att spela med Stina Blackstenius. Från kvällens i och för sig knapphändiga rapport om Montpellierforwarden, som handgripligen blev ryckt av planen av Sundhage, fick jag känslan av att hon är med och spelar redan på tisdag igen. Klarare besked i ärendet väntas under lördagsförmiddagen.

Däremot borde Olivia Schough nu ha spelat klart i EM. Hon var pigg i sex–sju minuter i dag, sedan hade hon inte många rätt. Och eftersom vi vet att Lotta Schelin skall spela 90 minuter i alla EM-matcherna kan det ju vara läge att fortsätta köra Schelin på högerkanten framför Jessica Samuelsson.

Schough och Blackstenius från start

Publicerad den av
2

Jag har efter många om och men kommit till rätta på pressläktaren på Stadion De Adelaarshorst i Deventer, normalt hemmaarena för Go Ahead Eagles i Eresdivisie.

Det är en liten och rätt mysig liten arena. Dock verkar inte Deventerborna tycka att vi främlingar skall kunna hitta hit. Det fanns nämligen inte en enda vägskylt till stadion, inte ens i sista korsningen, 100 meter från läktarna.

Och här inne är säkerhetspersonalen galen. Fotograferna, som skall stå inne i solen fick inte ta med sig vätska.

Jaja. Till de kul sakerna. En är att det var många gultröjade utanför arenan. En annan att jag råkade komma till arenan samtidigt som Peter Gerhardsson. Han hade varit med de damallsvenska tränarna på deras konferens några dagar. Och nu passade han på att se en match om dagen.

Nyss kom så startelvorna. Och Stina Blackstenius som häromdagen var den perfekta inhopparen har nu tydligen blivit en perfekt startspelare. För hon tar platsen bredvid Lotta Schelin. Dessutom går Magdalena Eriksson som väntat in som vänsterback istället för Jonna Andersson.

En mer överraskande sak är att Olivia Schough startar igen på vänsterkanten. Personligen tycker jag att det är en väldigt konstig uttagning. Hon fick en etta av mig i premiären, där jag knappt tyckte hon hade ett rätt. Men Schough fortsätter att ha Sundhages fulla förtroende.

Förvånande dock att inte Fridolina Rolfö får plats i elvan. Sundhage gick och pratade med henne under uppvärmningen på gårdagens träning. Undra om det var då beskedet lämnades.

Här är hela elvan: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson – Kosovare Asllani, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Olivia Schough – Lotta Schelin och Stina Blackstenius.

Och här är den ryska elvan, där man skall se upp för Elena Danilova, Ekaterina Sochneva och Elena Morozova:
Tatyana Shcherbak – Elvira Ziyastinova, Daria Makarenko, Anna Kozhnikova, Natalya Solodkaya – Elena Morozova – Ekaterina Sochneva, Anna Cholovyaga, Nadezhda Smirnova, Margarita Chernomyrdina – Elena Danilova.

 

Upp till bevis för Sverige – och Schelin

Publicerad den av
2

I kväll spelar Sverige måstematch mot Ryssland i Deventer. Det är en match vårt landslag skall vinna, och det är även en typ av match Sverige brukar vara bra på att vinna.

För är det något landslaget varit riktigt bra på under senare år så är det att ta tre poäng i matcherna mot lägre rankade lag. Det är inte alltid vackert, och det blir alltmer sällan stora segrar, men det blir segrar.

Och det viktigaste i kväll är att vinna. Gör Sverige ett mål mer än Ryssland är det tillräckligt.

Samtidigt har Ryssland det sämsta försvaret Sverige kommer att stöta på under det här EM-slutspelet. Skall vårt lag hitta någon form av självförtroende i motståndarnas straffområde är det i kväll det skall ske.

I min krönika i Borås Tidning skrev jag i dag om att det är upp till bevis för Lotta Schelin. Det är i matcher som den här hon måste visa att hon kan leva upp till det 100-procentiga förtroende som hon får från Pia Sundhage.

Pia Sundhage och Lotta Schelin

Om inte Schelin gör en bra insats i kväll borde Sundhage ta en rejäl funderare kring användandet av som ena lagkapten. Fast det verkar ju i och för sig Sundhage redan har gjort. Att hon testat Schelin som kantspelare på träning är ju ett tecken på att funderingar pågår.

Och tanken att använda Schelin på kanten är inte så dum. Hon är duktig när hon kommer rättvänd, och från kanten blir hon det mer naturligt. Men det där handlar mer om matcher mot högt upptryckta försvar. I dag gissar jag att Ryssland kommer att ställa sig långt ner på egen planhalva.

Då blir inläggsspelet viktigt. Och då skulle jag personligen föredra att Sundhage startat med Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius som forwards och med Pauline Hammarlund som yttermittfältare. På så sätt skulle Sundhage ha inne alla de spelare som är bäst på inlöp i straffområdet, samt att hon hade haft de bästa huvudspelarna på planen.

Mitt förslag kommer ju inte att bli verklighet, för Sundhage kommer att spela Schelin. Men då gäller det att hitta ett spelsätt som passar Rosengårdsforwarden. För även om Schelin har blivit bättre på att nicka är hon inte en spelare man matar inlägg mot. Jag hoppas att Olivia Schough får vila mot Ryssland, hon är ju nämligen ännu sämre på att nicka. Och de båda är är dessutom dåliga på att tajma sina löpningar i straffområdet.

Nilla Fischer

Bristen på hot i spelet gör att fasta situationer i allmänhet och hörnor i synnerhet har blivit Sveriges enda riktigt bra anfallsvapen under Sundhages ledning. Jag skrev i ett tidigare inlägg att Nilla Fischer har varit första svenska målskytt i tre raka mästerskap. Det var fel, och har korrigerats. Hon har ju till och med varit första svenska målskytt i fyra raka mästerskap. Det säger ju en hel del om hur Sverige gör sina viktiga mål.

Om jag kort återvänder till punkten inlöp hoppas jag att Caroline Seger i kväll är lika kompromisslös i sina löpningar in i straffområdet som hon var mot Skottland – för där var Seger för en gångs skull ett bra svenskt offensivt vapen.

Det ryska laget är inte ofarligt, men gör Sverige sitt jobb skall det bli tre poäng. Men man får inte slarva. I det här mästerskapet har de mindre namnkunniga nationerna visat att de närmar sig de stora. Det har ju inte minst Norge fått känna på.

Därmed har vi hamnat i jämna grupp A. Det var på förhand den mest ovissa gruppen, och inför slutomgången har alla fyra lagen kvar möjligheten att gå vidare. Även om den norska chansen är rätt liten.

Men inte ens Nederländerna kan känna sig säkra på avancemang. Förlorar de exempelvis med 1–0 mot Belgien samtidigt som Danmark vinner med 2–0 mot Norge är värdnationen ute.

Faktum är att Belgien har ett rätt bra läge att gå vidare, även om man skulle förlora mot Nederländerna. För om Norge vinner mot Danmark med ett eller två måls marginal är Belgien vidare oavsett eget resultat i slutomgången. Och Norge lär ju vara väldigt motiverat att inte lämna mästerskapet mål- och segerlöst.

Men sett till de två första omgångarna är förstås Danmark klara favoriter mot norskorna.

Jag var ju i Rotterdam i går och såg Danmark förlora med 1–0 mot Nederländerna. Hemmalaget hade 20–8 i avslut, men min räkning över riktigt farliga målchanser vann Danmark med 6–4.

Under matchen var det så många spelare och så många saker jag ville studera i de båda lagen, att jag blev lätt splittrad. Den andra halvleken ägnades mest åt att kolla på den nederländska backlinjen, som jag tycker tappade flera nivåer i klass när Mandy van den Berg klev av i minut 54.

Den nederländska förbundskaptenen Sarina Wiegman-Glotzbach förklarade på presskonferensen att bytet gjordes för att Anouk Dekker och Stefanie van der Gragt är ett väldigt väl fungerande mittbackspar. Jag vet inte om jag håller med om det.

Jag tyckte att hemmalaget blev väldigt mycket fegare när van den Berg klev av. Backlinjen föll hela tiden, och man tappade därmed mycket i aggressivitet – vilket danskorna snabbt utnyttjade. Om Pernille Harder och framför allt Sanne Troelsgaard varit effektiva kunde det lika gärna blivit dansk seger.

På presskonferensen överraskade för övrigt den danske förbundskaptenen Niels Nielsen och sa att:

”Jag är glad att Nederländerna vann, för värdnationen behöver gå långt i det här mästerskapet.”

Jag förstår vad han menar. Men det låter ju lite konstigt att tränaren för det lag som just förlorat är glad över att det andra laget tog alla tre poängen.

Något som var väldigt långt ifrån klockrent i matchen var domarinsatsen. Tyska Riem Hussein var inte nära att hänga med i tempot. Dock var hon rätt ute när hon dömde straff till Danielle de Donk. Det ser man tydligt här på reprisbild två:

Kort rapport från dagens träning

Publicerad den av
5

Jag tog en liten promenad på 20 minuter bort till Sportpark Hengelder i förmiddags. Där på Phillip Cocu:s moderklubb SV DCS Zevenaars hemmaarena kör det svenska laget sina träningar under EM.

När det blev spel valde Pia Sundhage att matcha Magdalena Eriksson som vänsterback i startelvan hela tiden. Först körde hon med Julia Spetsmark som vänsterytter, sedan drog förbundskaptenen ner Lotta Schelin på högerkanten, flyttade över Kosovare Asllani till vänster och spelade Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius som forwardspar.

Jag gissar att lösningen med Spetsmark är förstavalet och att Schelin som yttermittfältare är andraval. Samtidigt sa Lilie Persson på presskonferensen att Olivia Schough kommer att vara spelbar på fredag. Hon tränade inte fotboll i dag, så det kanske trots allt blir Schough mot ryskorna.

Personligen hade jag gärna testat Pauline Hammarlund som yttermittfältare mot Ryssland. Hon är en av de svenska spelare som är bäst på inlöp i straffområdet, något det kan bli ganska mycket av mot ryskorna.

En annan notering från dagen var att assisterande förbundskapten Persson berömde den ryska förbundskaptenen Elena Fomina för att denne har vågat plocka bort några äldre, rutinerade spelare och ge plats för yngre.

Eriksson lämnar LFC – klar för Chelsea

Publicerad den av
10

Magdalena Eriksson

Nu händer det saker i de damallsvenska topplagen. Alldeles nyss presenterades Magdalena Eriksson som nyförvärv av Chelsea, där hon blir lagkompis med Hedvig Lindahl.

Och tidigare under dagen har Rosengård värvat Glodis Perla Viggosdottir från Eskilstuna.

Det här är förstås två blytunga tapp från Linköping och Eskilstuna. Jag tänker både sportsligt, där båda är nyckelspelare, och vid sidan av planen. Både Eriksson och Viggosdottir har känts som väldigt viktiga personligheter i respektive trupp. Båda känns som såväl vinnarskallar som glädjespridare, vilket är två egenskaper som inte alltid funkar ihop.

Här är en liten kommentar från Eriksson:

Ett genrep som borde ge Sundhage sömnlösa nätter

Publicerad den av
5

Sverige vann genrepet mot Mexiko med 1–0 utan att imponera. De enda spelarna som jag tyckte var riktigt bra var Hedvig Lindahl och Fridolina Rolfö. Trots det blev Rolfö utbytt i paus. Jag hoppas att det bara handlade om en säkerhetsåtgärd. För som jag ser det överglänste Rolfö exempelvis Lotta Schelin med många klasser.

När det gäller positiv spelarkritik tycker jag även att Olivia Schough gjorde en bra insats sett till hennes normala kapacitet.

Men tyvärr överglänstes ju de positiva sakerna av frågetecknen i går. Det stora frågetecknen var just de ni har kunnat läsa om i den här bloggen tidigare, alltså vänsterkanten och Lotta Schelin på topp.

När det gäller vänsterkanten hade Jonna Andersson på nytt en jobbig dag. Jag har förstått att Pia Sundhage var irriterad i TV12 över att Andersson själv fick bära hundhuvudet.

Jag håller med om att Andersson fick dålig hjälp, både från mittförsvaret och från mittfältet. Problemet här är ju att Linda Sembrant inte har tillräcklig snabbhet för att kunna täcka in bakom, samt att Olivia Schough är flängig och inte speciellt stabil i sin spelstil.

På presskonferensen öppnade Sundhage för att plocka in Magdalena Eriksson på vänsterbacksplatsen, men lade mest kraft på att prata om att man rent taktiskt måste hitta bättre lösningar på kanten.

Bättre lösningar behövs helt klart, och det är bråttom. Det nya tyska laget bygger mer på fart, rörlighet och teknik än tidigare. Tyskorna har givetvis sett var Sveriges akilleshäl finns, och de kommer att överbelasta vår vänsterkant nästa måndag. Det här är något som borde kunna ge Sundhage sömnlösa nätter fram till premiären.

Mexiko överbelastade vår vänsterkant i går, och mexikanskorna var väldigt nära att ha fått utdelning på den taktiken. Mexiko visade även hur känsligt vårt lag är för hög press. Under 30 minuter orkade gästerna hålla uppe sin press.

Under de 30 minuterna såg vårt lag väldigt svagt och segt ut. För att vi skulle klara av att spela förbi pressen backade Caroline Seger ner djupt, vilket gjorde att vi ofta bara hade två spelare högt upp i planen.

Av dem var Schelin oftast placerad så att det inte gick att spela upp på henne. Det var till Rolfö hoppet stod. Och det var också hon som byggde upp alla svenska målchanser i själva spelet. Hon satte upp Jessica Samuelsson här:

Och det var Rolfö som vände upp och satte upp Schough och Samuelsson i det här fina anfallet, som ju dock korrekt vinkades av för offside:

I spelet skapade Sverige även en målchans på slutet, när Schough kom runt på högerkanten. Fast precis som det sett ut under alla Pia Sundhages år som svensk förbundskapten är det på hörnor som Sverige är allra farligast. Även om många slogs bort i går skapade vårt lag som vanligt fler chanser på hörnorna än i spelet.

Det är ett faktum som talar för att Sundhage borde se till att Magdalena Eriksson finns på planen i EM-premiären. Hon har ju både de vassaste högerhörnorna och är ett vapen i luftrummet på vänsterhörnorna.

När det gäller Sundhages byten blev jag lite förvånad över de ändringar som gjordes i paus. Jag förstod inte varför Eriksson skulle spela mittback i en kvart innan hon flyttades ut som ytterback. Om det möjligen var en koll på om Jonna Andersson kände större trygghet med Eriksson innanför sig känns 15 minuter som en väl kort tid för en sådan koll.

Även det andra bytet förvånade lite. Jag tycker att Kosovare Asllani har vuxit ut till en högklassig mittfältare, och min uppfattning är att vi inte har någon klockren ersättare till henne på kanten. Att sätta upp henne på topp är inget bra betyg till alla truppens utpräglade forwards.

Jag hade hellre sett Rolfö få bilda forwardspar ihop med Stina Blackstenius en stund. Men det lär vi inte få se förrän tidigast senare i höst.

Sammanfattningsvis var EM-genrepet en rätt energilös tillställning. Det var många tunga ben i det svenska laget. Den svensk som visade allra störst energi på arenan var nog faktiskt Olivia Schoughs pappa Bertil:

I går spelade även värdnationen Nederländerna sitt genrep. De bjöd på en riktig klang-och-jubel-föreställning mot ett svagt Wales. 5–0 slutade det efter att Lieke Martens bjudit på ett riktigt drömmål och Vivianne Miedema gjort två.

Miedema är ett fenomen. Manon Melis är tidernas målskytt i det nederländska landslaget med 59 landslagsmål. Miedema fyller 21 år i nästa vecka och är redan tvåa i statistiken. Hon passerade 30 landslagsmål redan i fjol och hon närmar sig Melis med stormsteg.

Nederländerna ställs mot Norge i EM:s öppningsmatch på söndag klockan 18.00. I Norge är EM i fara för nyttiga mittfältaren Ingvild Isaksen. Hennes hälskada vill inte släppa, och hon lämnade gårdagens träning i tårar. Tråkigt för Isaksen och Norge om hon inte kan spela i EM.

Två timmar och 45 minuter efter Nederländerna–Norge spelar Danmark och Belgien sina inledningsmatcher i samma grupp.

Båda de senare nämnda lagen har åkt på varsin stjärnsmäll den senaste tiden. Danskorna blev ju överkörda borta mot Österrike i veckan. Och belgiskorna föll med hela 7–0 i Spanien i förra veckan. Belgien tog en halv revansch i förrgår, när man ”bara” föll med 2–0 mot EM-favoriterna Frankrike.

Det var ett resultat som borde gjort de röda flammorna från Belgien mer tillfreds än fransyskorna. Jag lyckades inte hitta någon fungerande länk till matchen, och kan således inte göra någon djupare analys av den. Men kollar man klippet med höjdpunkter ser det ut som att Frankrike hade rätt svårt att skapa riktigt vassa målchanser.

Samtidigt som Frankrike–Belgien spelades Skottland–Irland 1–0. Jag såg stora delar av den matchen. Där stod Irland upp mycket bra, och hade inte varit oförtjänta av ett kryss. Men skotskorna lyckades dock till slut vinna efter ett sent nickmål av Christie Murray.

Personligen gillade jag vad jag såg av 18-åriga Erin Cuthbert (fyller 19 år under första EM-veckan). Chelseaspelaren är en riktigt intressant framtidsspelare.

 

Väntad elva – men inte den man hoppats på

Publicerad den av
8

Pia Sundhage har presenterat den elva som startar mot Mexiko i morgon 18.15 på Falcon Alkoholfri Arena i Falkenberg, och på TV12.

Det är en helt väntad, och i min uppfattning rätt tråkig startelva. Den ser ut så här:

Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Olivia Schough – Lotta Schelin, Fridolina Rolfö.

Sundhage har en filosofi att inte ändra på sin elva i första taget. Därför lär det här bli de elva spelare som även spelar mot Tyskland om 1,5 veckor. Och därför har jag hela tiden trott att veckans många spekulationsartiklar om forwardsfrågan har varit slöseri med spaltutrymme.

Jag har nämligen inte en sekund trott att Sundhage skulle ändra sig från duon Schelin/Rolfö. Men för Sundhages del har det förstås varit bra, för fokus har flyttats från lagets svagheter till en ickefråga.

Personligen hade jag hoppats, men inte trott, att Sundhage skulle välja att testa alternativa lösningar på vänsterkanten. Som jag ser det har varken Jonna Andersson eller Olivia Schough hållit landslagsklass under våren. Om jag hade varit Sundhage hade jag testat andra lösningar redan nu inför EM-slutspelet. Fast Sundhage resonerar aldrig så, hon ger sina utvalda, elva startspelare fullt förtroende – i varje fall fram till och med den första mästerskapsmatchen. Det är först efter svaga mästerskapspremiärer som hon har rört runt i startelvan.

Mexiko är inte ett motstånd av allra högsta världsklass, vilket gör att den svenska backlinjen inte kommer att testas speciellt hårt. Men faktum är ju att alla de alternativ som Sundhage har på vänsterbacksplatsen har olika typer av defensiva brister. Jag tänker på Andersson, Hanna Glas, Elin Rubensson och Magdalena Eriksson.

Därmed är det de offensiva kvaliteterna som borde avgöra vem av dem som spelar. Där hade jag gärna sett att Eriksson fått chansen att prova en match som vänsterback nu inför EM. Man vill ju framför allt gärna ha henne på planen för att slå hörnor och inläggsfrisparkar.

Nu talar ju det mesta för att Schough kommer att få ansvar på det området, vilket inte känns så bra. Schough brukar ha hörnor som är ok – men inte sådana som håller högsta internationella klass. Nu är det EM som gäller, och där räcker det inte med fasta situationer som är ok. Med tanke på hur svårt vårt landslag har haft att göra mål det senaste året har vi inte råd att tappa i kvalitet på hörnorna.

På mittfältet har jag förstått att Pauline Hammarlund har fått spela en hel del på kanten under lägret. Jag ser både Hammarlund och Elin Rubensson som mer intressanta alternativ än Schough som vänsterytter.

Som ni redan har förstått kommer mitt fokus under morgondagen i första hand vara riktat mot duo Andersson/Schough. För mig är det i första hand de båda som skall bevisa att de håller klassen.

I andra hand kommer jag att kolla på inlöpen i Mexikos straffområde. Tajming och kompromisslöshet i inlöpen kommer att bli otroligt viktiga faktorer under EM.

När det gäller Mexiko är laget placerat på plats 26 på världsrankingen, placeringen bakom Ryssland. Man har haft duktiga ungdomslandslag på senare år, och är på väg uppåt. Men dagens lag skall inte ha något att sätta emot Sverige. Normalt vinner vi med något eller några måls marginal.

När det gäller det mexikanska laget såg jag det här till synes välgjorda reportaget om den på Island baserade duon Bianca Sierra och Sandra Stephany Mayor i går. Jag har faktiskt inte hunnit läsa det, men det verkar väldigt intressant och har hyllats av många.

Apropå landslaget och morgondagens landskamp är Emma Berglund nu presenterad som PSG-spelare de kommande två åren.

I förrgår presenterade PSG ett annat nyförvärv, nämligen Christiane Endler från Chile. Kul att det kommer fram duktiga spelare från nya länder.

Det spelas två landskamper med EM-intresse redan i kväll. Skottland tar emot Irland 20.30, och en halvtimma senare spelas den högintressanta matchen Frankrike–Belgien.

I går spelades en match som fick ett mycket oväntat resultat. Österrike slog nämligen Danmark med 4–2, och sett till det danska förbundets klipp med höjdpunkter var de österrikiska segersiffrorna klart i underkant.

Danmark ställde upp med sin till synes allra bästa elva och fick verkligen något att tänka på inför sin EM-premiär mot just Belgien nästa söndag.