Kategoriarkiv: VM i fotboll 2019

Världsmästerskapet i fotboll 2019 spelades i Frankrike 1–30 juni 2019. För andra gången var det 24 deltagande lag. Spelorter var: Paris, Auxerre, Grenoble, Le Havre, Lyon, Montpellier, Nancy, Nantes, Nice, Reimes, Rennes och Valenciennes. Guldet gick till USA. Silver till Nederländerna, brons till Sverige och England slutade på fjärde plats.

Marta till Tyresö – men guldet tar Linköping

Publicerad den av
1

Marta har just presenterats som Tyresös senaste supervärvning. Då borde det jublas även i Linköping.
För visst, förnuftet säger att man inte kan tippa annat än guld till kommunen i Stockholms utkant. Men något inom mig gör att jag väljer att stå fast vid Linköpings FC som mitt guldtips.

Kanske är det bara ett behov av att vara motvalls, men nog känns väl Östgötalaget mer välbalanserat? Det är högsta kvalitet i alla lagdelar.
Tyresö har verkligen inte en dålig målvakt, eller ett dåligt försvar. Men jag upprepar frågeställningen om hur det är med snabbheten bakåt?

Offensivt är det däremot toppkvalitet rakt igenom i Tyresö FF. Så mycket kvalitet att Madelaine Edlund borde vara väldigt orolig idag. För logiskt så borde det vara hon fick se sin plats i startelvan förlorad. För inte tänker väl tränare Stefan Fredriksson placera Marta som yttermittfältare? Det vore ju slöseri med resurser.

Som jag ser det borde Tyresö spela Marta högst upp på topp i den 4-1-4-1-uppställning de inlett försäsongen med. Hon får närmast stöd av Caroline Seger och smarta Vero Boquete – som hamnar i en nummer tio-roll. Bakom dem säkrar Lisa Dahlkvist centralt som mittfältslibero. På kanterna återfinner vi Elaine och Kirsten van de Ven. Jo, det laget låter rätt bra…
Och som sagt, alla förnuftiga experter kommer att tippa Tyresö. Därmed får Linköping chansen att jobba ur underläge, något som brukar passa svenska lag ganska bra.

De stora förlorarna här heter Göteborg FC. De skuggas närmast av LdB FC Malmö och Umeå IK. Fjolårets tre topplag känns helt avskurna från årets guldstrid redan två månader innan avspark. Udda.
Och det känns ännu mer konstigt att det är GFC och LdB som skall representera Sverige även i höstens Champions League.

Malmö har ju inga mer pengar att handla för. Göteborg har pengar, men nu ser jag inte hur de skall kunna kontra på Tyresös och Linköpings satsningar?

Positivt med gamla nyheter om Marta

Publicerad den av
Svara

Aftonbladet kör i dag en nyhetstext som handlar om att Marta inte kommer att spela för Umeå IK i år.
Det visar att Marta Viera da Silva är den enda damfotbollsspelare som kan få nyhetsplats i svensk riksmedia utan att något hänt.

För nyheten om att Umeå fick beskedet om att Marta kräver sex–sju miljoner kronor i årslön är ju tre veckor gammal, och har förekommit i var och varannan svensk tidning.
Citaten från de svenska toppklubbarna känns också igen. Inte minst LdB FC Malmös uttalande som klubbdirektör Niclas Carlnén gjorde till Sydsvenskan i slutet av januari.

Men som sagt, det här visar hur stor Marta är. Sådana här artiklar är mer regel än undantag om stora herrfotbollsstjärnor under silly season. Men i damfotbollen skrivs det aldrig på det här sättet.
Om det inte gäller Marta.

Det här är en signal om att hon är den enda fotbollstjej som kan sälja tidningar på sportsliga meriter.
Kul, även om jag ju gärna hade sett att det fanns fler…

Noterade i söndags att Expressen hade ett helt uppslag med en djupintervju med Lotta Schelin. Kul att Schelin syns allt oftare i de stora medierna. Hon har suttit i morgonsoffor och varit med i liknande intervjuer flera gånger den här vintern.
Men det räcker inte för att bli en riktigt stor stjärna. Först när medierna rapporterar om vartenda ligamål hon gör kan Schelin nå riktigt stor stjärnstatus. Men när sker det?

Tungt återtåg för Hammarby

Publicerad den av
Svara

I går tippade jag allsvenskan. Där är det många lag som har förstärkt sina trupper rätt rejält.
Det går tyngre för de båda lagen som åkte ut i fjol, även om både Dalsjöfors och Hammarby strävar efter att få till ett snabbt återtåg.

Eller ja, Hammarby har tydligen startat sitt. Men de har tappat alla sina startspelare från ifjol, och kikar man in på deras hemsida så får man inte direkt någon djupgående info kring hur det egentligen går med deras återtåg:

Från Hammarby Damfotbolls hemsida.

Och inte ljusnar läget när jag läser på en norsk hemsida att Petter Furuseth Olsen blir ny assisterande tränare för Moss herrlag i Norge. Han presenterades ju i höstas som en av dem som skulle leda Hammarbys återtåg.

* För Dalsjöfors ser det betydligt bättre ut. Man har fått behålla flera startspelare från ifjol, bland annat viktiga målvakten Erin McLeod – som ju hade allsvenskans bästa räddningsprocent.
Dessutom har man sannolikt värvat söderettans bästa spelare i smarta, kanadensiska landslagsforwarden Melissa Tancredi.
I dag presenterades dessutom Sophia Lindorsson (ytterback från Jitex) och Mikaela Uthas (mittback från Mariebo) som nyförvärv.
Det var nog skönt för Dalsjöfors att få lite positiva rubriker efter onsdagens pinsamma artikel om Maria Andersson.

* Häromdagen spånade jag fram ett gäng tyska spelarnamn som rubrikmakarna i Göteborg skulle älska att få jobba med.
Ett var Nathalie Bock, som dock inte ser ut att få någon kontrakt. Fast Göteborgshumorn gråter nog inte direkt över att amerikanska WPS-rookien Christen Press blev GFC:s senaste nytillskott. Eller vad tror ni?

* Ett bra rubriknamn i söderettan är Madde Wakt, målvakt i Öster – tack för det tipset, Jocke. Just Wakt måste vara på sin vakt den här helgen, för det kommer nog att bli svettigt för småländskorna.
Hemmalaget Öster är nämligen självklar jumbo i helgens heta träningsturnering, Växjö 2013 cup. Övriga tre lag är guldkandidaterna Tyresö FF, Göteborg FC och Linköpings FC.
Nu har väl inte LFC alla sina nytillskott på plats ännu, men det hindrar inte att morgondagens möte med Tyresö känns lite som den svenska försäsongens höjdpunkt.
Träningscupen är för övrigt tänkt att öka intresset för EM nästa år. Hoppas det bara avser intresset i Växjö kommun, för annars kunde nog marknadsföringen ha varit lite bättre. Eller ja, mycket bättre…

Med Melis är Linköping min guldfavorit

Publicerad den av
1

Den 19 december gjorde jag en analys över läget i damallsvenskans silly season. Jag höll på att uppdatera inlägget i en dryg månad.
Då byggde jag inlägget på fjolårets placeringar. Nu är det dags att placera lagen i den ordning jag känner att de hamnar i år.

Sedan Linköping idag presenterat Manon Melis som sitt senaste nyförvärv blir de min nya guldfavorit. Truppen känns väldigt välbalanserad, och faktum är att jag tror att LFC mycket väl kan vinna även om Tyresö har fått hit Marta.

I botten är det dödstråkigt att tippa ut nykomlingarna. Men jag känner att det är ofrånkomligt i nuläget. Varken AIK eller Vittsjö har tillräckligt bra nyförvärv för att det skall gå att lyfta dem över nedflyttningsstrecket ens i ett tips.
Så här skulle alltså 2012 års allsvenska sluta, om den spelades med de trupper som klubbarna har just idag:

1) Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov.
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har fyllt truppen efter att ha gjort en vansinnigt stark silly season. Defensiven var stark redan i fjol – med bara 22 insläppta. Den blir ännu bättre med Nilla Fischer framför den starka backlinjen där Charlotte Rohlin agerar general.
Problemet ifjol var den offensiva uddlösheten. Den har man åtgärdat genom att skaffa blixtsnabba Lisa De Vanna, måldrottningen Manon Melis och talangfulla Emma Lundh. Sedan tidigare fanns Louise Fors och Linda Sällström i truppen. Att ställas mot LFC blir en mardröm för alla allsvenska försvar.

2) Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt Josefine Öqvist.
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
* Har dominerat den här silly season-säsongen, och kommer förstås att vara majoritetens guldfavorit.
Vero Boquete och Marta kommer att göra Tyresö sylvasst framåt, och Caroline Seger/Lisa Dahlkvist allsvenskans bästa centrala mittfält. Med Marta blir inte längre tappet av Jossan någon avgörande faktor.
Men svagheten finns bakåt. Jag var aldrig imponerad av Tyresös försvar ifjol. Och snabbheten där har inte förbättrats med Linda Sembrant:s inmarsch.
Jag tror således att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje.

3) LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt och Anna Welin.
* Jag har konstaterat att Ramona Bachmann och Kathrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och Anja Mittag ser till att målproduktionen hålls på hög nivå, trots att Melis har lämnat.
Men försvaret? Varför har det inte förstärkts? Under hösten var det svajigt. Och utan defensiv trygghet riskerar mästarinnorna att hamna utanför den absoluta guldstriden.

4) Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
* Till slut är känslan att GFC fått ihop ett lag som är minst lika starkt som ifjol. Det hindrar inte att de fortfarande på flera sätt är stora förlorare under damallsvenskans silly season. Mest för att Tyresö och LFC har blivit väldigt mycket starkare.
Men även för att man tappat lagets ryggrad från i fjol – det starka, centrala mittfältet med Dala/Stensland/Sembrant. Visst, nyförvärven ser spännande ut. Anita Asante är ett högklassigt nytillskott, Christen Press likaså och Ingrid Wells måste också vara bra.
Visst är Stina Segerström som ett nyförvärv, och defensiven stabil. Men jag tror ändå att GFC hamnar utanför den absoluta guldstriden.
För det är svårt att bygga en ny ryggrad på kort tid. Och som jag ser det är en trupp om 17–18 spelare ett extremt vågspel. Med ett par skador blir det tomt på bänken…

5) Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson.
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Elena Sadiku och Therese Andersson.
* Med Kosse Asllani i laget tror jag att underskattade Kristianstad kan ta ytterligare ett steg uppåt. För även Becky Edwards, Katrin Omarsdottir och Elena Sadiku är intressanta nytillskott.
Visst, Vidarsdotter ersätter man inte hur enkelt som helst. Men jag har ändå en känsla av att fjolårets sjua kan sluta femma i år.

6) KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin.
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
* Har kvar centrallinjen med Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Det räcker för att vara med och ta en plats på övre tabellhalvan även i år.
Fast laget hade behövt ett par namnkunniga förvärv för att kunna höja sig en nivå till i tabellen.

7) Jitex BK
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson.
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
* Stefan Rehn har fått en intressant trupp att jobba med. Kan man undvika en upprepning av fjolårets skadeelände tror jag att Jitex blir en av årets stora utropstecken.
Och bara det faktum att man lämnar genomusla Åby IP för Valhalla kan säkert minska ner skadefrekvensen ganska rejält.
Sjundeplatsen är ett utgångstips, men det är inte långt upp till plats fem, i varje fall inte om Annica Sjölund och Christina Julien får samarbetet att klaffa.

8) Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
* Har tappat trion Bachmann/Pettersson/Sofia Jakobsson, som gjorde 29 av lagets 45 mål ifjol.
Ersättarna är långt ifrån etablerade, säkra kort. Man förstår varför UIK varit med och bjudit på både Marta och Melis.
Västerbottningarna kommer säkerligen att värva någon till forward, men det räcker inte på långa vägar för att försvara fjolårets tredjeplats. UIK gör årets ras i allsvenskan.

9) Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
* Det är väldigt mycket nytt i Piteå. Men viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen är kvar. Och om australiska målvakten Lydia Williams håller klassen skall Piteå inte behöva slåss för kontraktet.
I december trodde jag kanske att laget skulle kunna klättra ett par pinnhål till. Men nu är känslan att det inte blir mer än en placering bättre än i fjol.

10) Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Jag var snett ute i mitt tips kring Djurgården i fjol. Men jag tror att de överpresterade då. Och medan flera konkurrenter värvat internationella toppspelare har DIF fyllt upp med en kvartett från nedflyttade Hammarby.
Med risk för att få stå där med dumstruten i år igen: Djurgården får slåss för sin allsvenska existens i år.

11) AIK Fotboll Damer
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Jag har dålig koll på AIK. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste man få det tufft. Måste nog värva två–tre toppspelare till för att inte riskera att den här allsvenska sejouren bara blir ettårig.

12) Vittsjö GIK
Ut: Krista Pace.
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts och Emma Kullberg.
* Vittsjö gick obesegrat genom söderettan, och har en målspruta i Sofie Andersson (34 mål i fjol) och har värvat en duktig målvakt i Loes Geurts. Men tyvärr – det är hysteriskt stor skillnad på allsvenskan och söderettan.
Med amerikanska nyförvärvet Kendall Fletcher (1 A-landskamp på meritlistan) har man tre landslagsmeriterade spelare i truppen. Och det sägs att Skåneklubben har två öppna platser kvar. Blir det två landslagsmeriterade spelare till finns chansen att klamra över nedflyttningsstrecket på Djurgårdens bekostnad. Men med nuvarande trupp? Glöm det.

Inlägget är senast uppdaterat den 9 mars. Det kommer att uppdateras löpande.

Solo och Leroux till Fredrik Ljungbergs gamla klubb

Publicerad den av
Svara

Fredrik Ljungberg:s före detta klubb i USA, Seattle Sounders, har gjort klart med USA:s stjärnor Hope Solo och Sydney Leroux.
Det är en signal om att flera av USA:s landslagsspelare inte tänker nöja sig med att vara landslagsproffs. Men att de ändå tänker stanna och spela i någon av landets båda stora amatörligor, USL W-league eller WPSL.

Sounders spelar för övrigt i W-league. Fast det är WPSL som gör en specialsatsning på en elitdivision för att fylla luckan efter WPS.
Till WPSL:s nya elitdivision är numera sex av tänkta åtta–tio klubbar klara. Utöver de båda WPS-klubbarna Boston Breakers och Western New York Flash (från Buffalo/Rochester) ansluter ännu så länge FC Indiana, Chicago Red Stars, Aztek MA och ASA Chesapeake Charge från WPSL.
Aztek hör förresten hemma i Boston och Chesapeake spelar sina hemmamatcher i Odenton mellan Baltimore och Annapolis.

Jag har ju tidigare berättat att spelarna från USA:s landslag knappast kommer att spela för europeiska klubbar – i varje fall inte förrän efter OS.
Till Radiosporten berättade Pia Sundhage i måndags att förbundet nu har kontrakterat 23 spelare. De har fått kontrakt i tre olika nivåer, och skall inte behöva spela någon klubbfotboll i år för att få ihop ekonomin.

Vilka spelare det handlar om har jag inte hittat några uppgifter om. Men det känns väl rätt givet att de 18 som ingick i matchtruppen mot Nya Zeeland ingår.
Och att övriga fem också ryms inom de 28 spelare som var kallade till den samlingen.

De 18 spelarna i matchtruppen var förresten: Solo, Nicole Barnhart, Christie Rampone, Becky Sauerbrunn, Kelley O’Hara, Amy Le Peilbet, Rachel Buehler, Shannon Boxx, Amy Rodriguez, Heather O’Reilly, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Lori Lindsey, Tobin Heath, Leroux, Lauren Cheney, Alex Morgan och Abby Wambach.

Miss av duktig Geurts – och delikat segermål av Delie

Publicerad den av
Svara

EM-kvalet återupptogs idag efter ett kort vinteruppehåll. Man får nog säga att det var en mjukstart.
Faktum var väl att kvällens mest intressanta landskamp låg utanför de fyra kvalkamperna. Jag tänker på träningsmatchen Frankrike–Holland 2–1.

Jag såg andra halvlek av den matchen. Eller jag hade på den på datorn samtidigt som Milan–Arsenal rullade på tv:n. Så rätt är väl att säga att jag hängde med under andra halvlek. Och det var en rätt ensidig historia.
Holland hade 1–0-ledning från första halvlek, men fransyskorna vände helt rättvist.

Kvitteringen kom efter ett dåligt ingripande från Vittsjös nya målvakt Loes Geurts. Hon boxade bollen rakt upp i luften, och fick se Eugénie Le Sommer nicka in bollen från nära håll.
Sedan satte Marie-Laure Delie segermålet på ett läckert skott som Geurts var chanslös på. Från vänsterläge drog Delie till med högerfoten, och bollen dök in läckert i bortre hörnet. Efter att ha sett första halvlekens höjdpunkter noterar jag dock att Geurts totalt sett gjorde en kanonmatch.

I Holland spelade Manon Melis på topp. Det jag såg uträttade hon inte mycket. Men uppgifter gör gällande att hon har saker på gång i morgon – då skall hon nämligen presenteras som nyförvärv i en allsvensk klubb. Visst blir det väl Linköping? Och visst glider LFC plötsligt upp jämsides med Tyresö i snacket om vilket lag som är störst guldfavorit?

Tillbaka till matchen. Av det jag såg visade Frankrike varför de spelar i OS i sommar. Och Holland kändes som ett lag som har en bit kvar till yttersta Europaeliten.
Kul också att det såg ut som att det var välfyllda läktare i Nimes. Och att matchen visades direkt i fransk tv – trots att det var Champions League samtidigt.

Hur gick det då i EM-kvalet?
Den mest intressanta matchen var Belgien–Nordirland 2–2. Det oavgjorda resultatet öppnar för Norge i grupp 3. Vinner norskorna sina två hängmatcher är de uppe på playoffplats i gruppen.
I övrigt tog Tyskland en säker, men inte speciellt imponerande 5–0-seger i Turkiet. Där gjorde Melanie Behringer två mål. Övriga tyska målskyttar var Dzsenifer Marozsan, Célia Okoyino da Mbabi och Linda Bresonik. Mest intressant var nog trots allt att backen Saskia Bartusiak drog på sig ett rött kort, och missar därmed gruppfinalen mot Spanien den 31 mars.

Det spelades också två bottenmöten. Bosniens och Turbine Potsdams Lidija Kulis blev årets första, och andra EM-kvalmålskytt. Hon gjorde även årets andra mål, när bosniskorna vann med 3–2 borta mot Grekland i grupp 1. Portugal hade sex olika målskyttar när de 6–0-vann mot Armenien i grupp 7.

Inget av resultaten ändrar mitt EM-kvaltips.
För övrigt undrar jag om inte Victoria Sandell Svensson hade kikat in här på bloggen. För visst var Vickans tips av vilka länder som får spela EM i Sverige vid gårdagens presskonferens identiskt med mitt?

Slutligen noterar jag att Spanien har slagit Österrike med 4–1 i en träningslandskamp. Även det ett ganska väntat resultat. Det överraskande där var att österrikiskorna ledde i paus, och att Vero Boquete inte gjorde mål.

Alex Morgan tog nakenbilder

Publicerad den av
Svara

Häromdagen kom Sports Illustrateds årliga baddräktsnummer ut i USA. Varje år kroppsmålas ett antal idrottsstjärnor i aktuell tidning. En av dem i år är USA:s anfallsstjärna Alex Morgan.
The Swimsuit Edition är en tidning som är extremt kopplad till utseende och skönhet – även om det nog även finns en tanke på att sälja badkläder kopplad till den…

Redan nu hör jag moralisterna mullra fram sin kritik mot att Morgan ställer upp på att fotas naken – för även om hon har en målad baddräkt på kroppen är hon ju i praktiken naken på bilderna.
Men jag har svårt att känna upprördhet över Morgans gästspel i baddräktsvärlden, som du för övrigt kan se ett klipp från här. Det sägs ju att all uppmärksamhet är bra.

Men utseendefrågan är intressant. Under VM var den uppe till diskussion flera gånger i den här bloggen.
Jag var till exempel inte så nöjd med att VM hade en officiell slogan som spelade på skönhet. Men delvis kritiserade jag arrangören med kluven tunga, för jag gjorde ju själv en lista över VM:s snyggaste spelare. Den listan ifrågasattes rejält av en känd tv-expert.

Jag gjorde listan dels för att jag tror att de som börjar med att titta på damfotbollen för att se snygga tjejer snart även har ett intresse av att se snygga mål. Dels för att damfotbollen behöver superstjärnor som frontas i alla möjliga kommersiella sammanhang.
Och tyvärr så säljer ett fördelaktigt utseende oftast mer än snygga mål.

Anna Kournikova:s största insats för damtennisen var inte på banan – även om hon också var en fantastisk tennisspelare.
Och David Beckham:s största tillgång som fotbollsspelare är nog trots allt inte den känsliga högerfoten.

Men som sagt, det finns många uppfattningar om den typen av uppmärksamhet som Alex Morgan nu får. Eller vad säger ni?

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Publicerad den av
1

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

Hemmadomare avgjorde för USA

Publicerad den av
Svara

Alex Morgan gjorde målen, men utan hemmadomare hade USA troligen förlorat mot Nya Zeeland i natt.
USA vände 1–0-underläge till seger med 2–1 i slutminuterna. Alex Morgan gjorde båda målen. Eller, hon gjorde bara ett – det andra.

Vid kvitteringen i minut 88 stoppades bollen av Nya Zeelands målvakt Jenny Bindon på mållinjen. Men en hemmadomare gick in och avgjorde.
För det handlade i en hemmadomare. Alla fyra domare kom nämligen från USA. Och vem av de assisterande Veronica Perez eller Jennifer Jones som blev matchhjältinna vet jag inte.

Däremot såg jag att den felaktiga kvitteringen gav USA hysteriskt med energi inför ett utsålt hus – 20677 åskådare – i FC Dallas Stadium i Frisco, Texas.
Så mycket energi att Morgan även kunde nicka en segerboll i tredje övertidsminuten.

Nu var det bara en träningskamp, och den oväntade matchhjältinnan gjorde säkert inte feldomslutet med vilje. Men det är ändå alltid olyckligt med hemmadomare.
För övrigt är ju domarna inom damfotbollen ofta väldigt mycket sämre än spelarna. Jag har lyft den frågan två gånger, dels under VM, dels nyligen under det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet.

Till själva matchen. Jag så den sista timmen, och noterade att Nya Zeeland blir svårslagna i OS – för jag räknar med att de kvalar in om ett par veckor. Målvakt Bindon verkar säker, man har ett välorganiserat försvarsspel och en hel mängd väldrillade fotbollsarbetare.
Dessutom har man vassa Hanna Wilkinson på topp. Det var också hon som gav laget ledningen när hon hann först på en blint slagen bakåtpass från Kelley O’Hara.

USA hade mycket bollinnehav, men trampade mest vatten under den timmen jag såg. Jag vet att Abby Wambach hade missat en högst tveksam straff tidigare i matchen – för visst skedde förseelsen utanför straffområdet? Men under de sista 60 minuterna var Wambach mest i vägen.

När USA kom till inlägg hade sällan deras affischnamn hunnit in i straffområdet. Jag har kritiserat Wambach tidigare, och fick ytterligare vatten på min kvarn av det jag såg i natt.
Samtidigt är jag medveten om att hon är en extrem vinnarskalle, och ofta spelar huvudrollen i avgörande matcher. Därför går det att förstå varför Pia Sundhage envisas med att alltid ge Wambach maximalt med speltid, även de dagar då hon mest känns som en bromskloss. Och ja, hon var faktiskt inblandad i segermålet, då hon vann nickduellen som gav Morgan chansen.
Fast jag är som nämnts nyfiken på att se hur USA:s anfallsspel skulle påverkas om Wambach fick följa någon match från bänken. Jag tror att det skulle bli mycket snabbare och mer oförutsägbart.

Expressen: Marta klar för Sverige – ja, men då tror vi väl på det då

Publicerad den av
1

Expressen slår idag fast att Marta kommer att spela i allsvenskan under 2012. Jag har ju gått en universitetskurs i källkritik och borde inte gå på den glädjerubriken. Men jo, jag väljer att tro och hoppas att Expressen har gissat rätt.
Jag vet ju hur mycket superstjärnan skulle betyda för allsvenskan, och har skrivit om det här.

Rubriken till Expressens artikel lämnar ingen tvekan: ”Marta klar för spel i damallsvenskan”. Men när man granskar texten närmare uppträder en hel del osäkerhet.
Marta själv uttalar sig inte.
Martas agent Fabiano Farah uttalar sig inte.
Huvudkällan är istället en reporter, Pedro Bial – damfotbollsexpert på TV Globo i Brasilien.
Det känns väl så där.

Men Bial säger i artikeln att det är bekräftat att Marta kommer att spela i Sverige, och att allt skall bli offentligt i mitten av februari – alltså troligen i nästa vecka.
Säger Pedro det så får vi väl tro honom då…
Då återstår bara för stjärnan att välja mellan Göteborg (FC) och Stockholm (Tyresö).

LdB Malmö i ekonomisk kris – tråkigt, och lite för vanligt

Publicerad den av
Svara

De senaste tre åren har i princip alla damallsvenska klubbar brottats med mer eller mindre akuta ekonomiska problem.

Senast att börja närma sig konkursens brant är nu de två senaste årens svenska mästarinnor LdB FC Malmö. Klubbens avgående ordförande Cecilia Tholse gör i Kvällsposten klart att läget är akut:

”Vårt läge är såpass allvarligt att om inte kommunen hjälper oss tror jag att det blir svårt att genomföra ett fotbollsår 2012… …Om det inte händer något tror jag att vi kommer att gå i konkurs eller får avveckla verksamheten på elitnivå. Du kan inte driva något om det inte finns pengar. Löner måste ju betalas. Då blir det att rädda vad som räddas kan.”

Tråkigt, men har man inte vaknat väl sent?
Malmö har ju trots allt värvat toppspelare som Ramona Bachmann och Anja Mittag under vintern, och man uttryckte alldeles nyligen även intresse för Marta, och hävdade att dörren var öppen för Manon Melis. Det är inga billiga spelare, och man undrar vad det var för dörr man höll öppen för skyttedrottningen – dörren som leder mot avgrunden?

För är krisen så överhängande som Tholse säger, då undrar man ju om de överhuvud taget har haft koll på sin bokföring.
Klubben menar att det är snabbt minskande sponsorsintäkter som är boven i dramat. Den utlösande faktorn skall vara att man tvingats ta bort en så kallad reklamväxlare efter att Sunnanås Kristina Wiklund kolliderat våldsamt med den under säsongen 2010.
Nu man gnäller mästarklubben på att hemmaarenan Malmö IP inte är ”sponsorsvänlig”. Kommunen svarar med rätta att det inte är kommunens ansvar att stå till tjänst med loger och andra så kallade kommersiella ytor.

Men visst, till Malmös försvar kan konstateras att de damallsvenska klubbarna jobbar med tajta ekonomiska marginaler. Och pengafrågorna i damallsvenskan är intressanta.
Sedan först WPS lades på is i måndags, och sedan Umeå IK gick ut med att Marta kräver en miljon dollar (cirka sju miljoner kronor) för en säsong, har det skrivits flera bra artiklar om klubbarnas ekonomi.

I Aftonbladet idag kan man läsa att allsvenska topplag som Göteborg FC och Linköpings FC har en total omsättning på just sju miljoner kronor. Med en sådan budget hade man inte kommit långt i herrfotbollen…

GP hade en artikel i onsdags där man konstaterar att snittlönen under 2010 i damallsvenskan – världens näst bästa proffsfotbollsliga för tjejer – låg på 7000 kronor i månaden. Knappast löner som spelarna kan leva lyxliv på…
Då skall man ändå veta att lönekarusellen snabbt har snurrat uppåt de senaste tio åren. Och trots den låga lönenivån är det i allmänhet för höga lönekostnader som ställer till det för klubbarna.

Redan 2006 var både Malmö FF och Sunnanå SK illa ute, men till slut klarade båda klubbarna elitlicensen.
2008 var det Bälinge IF:s tur att drabbas av akut kris. Det gick så illa att laget omgående efter säsongen tvingades lägga ner sin verksamhet. Men Upplandslaget var inte ensamt. Totalt visade de allsvenska klubbarna underskott på 8 miljoner kronor under 2008.

Under 2009 hade åtta av tolv allsvenska klubbar negativt kapital. Och åren sedan dess har Umeå IK, Kristianstads DFF och Djurgården Damfotboll varit på konkursens brant. Värst var läget för 2000-talets svenska suveräner Umeå, som hade 3,6 miljoner kronor i skulder när det var som värst.

Tyvärr har damidrott alltid varit kopplat till knappa ekonomiska resurser.
Under början och mitten av 1990-talet försvann 1970- och 80-talens båda suveräner – Jitex BK och Öxabäcks IF – bort från elitfotbollen på grund av svag ekonomi. Det här var ändå långt innan spelarna var avlönade så kallade proffs.
Öxabäck gick under helt, medan Jitex reste sig efter 13 år i skuggan, och är ju som bekant åter en allsvensk klubb sedan 2010.

Till sist två tankar:
1) Hur skall lagen i den nya damettan – en serie som troligen kommer att spelas i total riksmedieskugga – nästa år hitta sponsorer för att klara ekonomin när LdB FC Malmö som svenska mästarinnor inte gör det?
2) Jag tycker fortfarande att fotbollförbundet är medskyldigt till damfotbollens ekonomiska problem. Om förbundet jobbade hårdare på att lansera sina affischnamn skulle man inte bara öka intresset för vårt landslag – man skulle även hjälpa till att göra allsvenskan mer attraktiv.

Se här, en landslagsspelare från USA som vill spela i Europa

Publicerad den av
Svara

Ännu så länge har inga WPS-förvärv presenterats av någon allsvensk klubb. Man väntar med spänning på när de första namnen blir offentliggjorda. Och vilka spelare vi får till Sverige.

Pia Sundhage har ju uppmanat USA:s landslagsspelare att stanna kvar på den nordamerikanska kontinenten.
Men Yael Averbuch, som är uttagen i Sundhages senaste – 28 spelare stora – trupp vill i alla fall till Europa. Hon twittrade så här häromdagen:

”Har jobbat hårt för att finna en klubb för säsongen 2012. Sökandet fortsätter. Visst finns W-league och WPSL i USA, men för tillfället söker jag mest på andra sidan Atlanten.”

Vilken klubb gör den kanonvärvningen?

Det finns ju fortfarande en hel del lediga platser i de allsvenska trupperna. Jag såg att en twitterkollega, Daniel, häromdagen gjorde ett snabbt överslag på hur många det handlar om. Han kom fram till åtta, fördelade enligt följande:
Göteborg FC 2
Umeå IK 1
Linköpings FC 1
Vittsjö GIK 3
Kristianstads DFF 1

Fast listan kan vara i underkant. För i går stod det klart att Jitex BK värvar Kanadas landslagsforward Christina Julien. Och enligt Daniels lista fanns det ingen ledig plats hos Mölndalslaget.
Och jag minns inte om listan gjordes före KIF Örebros värvning av Stephanie Labbé eller inte.

Vilka fler spelare finns det då att fynda i WPS? Jo, förstås en hel mängd från USA. Men många av dem kommer nog alltså att hamna i nämnda W-league eller WPSL.
Däremot finns det anledning att tro att de många utländska spelarna i WPS kommer att söka sig mot Europa, eller Japan.

Toppnamnen på listan är redan nämnda Marta (Brasilien) och Christine Sinclair (Kanada). Av dem förordar jag Sinclair av fotbollsskäl. Hon är både en målskytt och en framspelare. Dessutom gissar jag att hon är väldigt mycket billigare än Marta.
Av PR-skäl går däremot Marta först. Ingen annan spelare kan locka storpublik till alla allsvenska arenor. Men stämmer det att Marta har lönekrav på närmare sex miljoner kronor, så undrar jag om hon kommer att hitta någon klubb.

Vad finns det för fler utlänningar i WPS? Här är några heta namn:
* Kelly Smith, England
* Alex Scott, England – var utlånad till Arsenal i december.
* Maurine Goncalves, Brasilien
* Tameka Butt, Australien
* Manon Melis, Holland
* Kyah Simon, Australien
* Laura del Rio, Spanien
* Ali Riley, Nya Zeeland – men USA-född.
* Adriana Martin Santamaria, Spanien
* Anita Asante, England
* Laura Kalmari, Finland
* Gemma Davison, England
* Kimberly Brandao, Portugal – men USA-född.

Hur påverkas bilden av Wambach och Hope Solo av WPS-såpan?

Publicerad den av
Svara

Jag har försökt att ännu en gång sätta mig in i den tvist mellan WPS och Dan Borislow som lett till att USA:s liga har lagts på is det här året.

Det som förvånar mest är Abby Wambach:s del i allt. Dels att hon står bakom Borislow, dels att hon verkar vara beredd att representera damfotbollens Harlem Globetrotters – ett stjärngäng som bara skall spela uppvisningsmatcher.
Bara två dagar innan WPS rasade ihop svor Wambach trohet till Borislow i en intervju gjord för ESPN av den amerikanska landslagslegenden Judy Foudy. Du kan se den här. Hyllningen kommer cirka 2,15 in i klippet.

Även Hope Solo är positiv till den man resten av USA:s damfotboll numera hatar. Man frågar ju sig hur det påverkar superstjärnornas popularitet inom sin sport?
Och om inte sammanhållningen inom landslaget kan påverkas rejält negativt av den här soppan?

För övrigt hävdar Borislow själv via mejl som citeras i den här artikeln att han inte kan vara skälet till ligans sammanbrott. Han säger bland annat:

”Jag är inte orsaken till att ligan inte spelas. De hade olika skäl. Vi hade en uppgörelse och det fanns inte längre någon rättstvist. Jag tyckte det var en bra deal. Supportrarna skulle få se de allra bästa spelarna i världen, och jag behövde inte tävla i deras värld.”

Själv följde jag inte WPS så noga före VM i fjol. Och jag förundrades i höstas över att ett lag som Magic Jack, med halva USA:s landslag – Solo, Christie Rampone, Shannon Boxx, Lindsey Tarpley, Megan Rapino och Wambach – presterade så dåligt i ligan. De borde ju ha förutsättningar att vinna allt.
Men ju mer jag läser, desto mer inser man att Magic Jack inte är ett fotbollslag – det är en soppa. Man förstår hur spelare förlamats av bråk och interna stridigheter. Och att pengarna är roten till allt ont.

Dan Borislow är miljardär. Och han sågs som en frälsare när han i december 2010 köpte Washington Freedom, och flyttade laget till Boca Raton i Florida. Borislows pengar var tänkta att rädda ett WPS där fyra lag hade tvingats dra sig ur av ekonomiska skäl efter de två inledande säsongerna.
Pengarna lockade alltså WPS att knyta upp Borislow. Pengarna förblindar nu USA:s allra största stjärnor.

Många av Magic Jacks mindre namnkunniga spelare har däremot väldigt lite positivt att säga om Borislow. Den nuvarande Paris Saint-Germain-spelaren Ella Masar tar bladet från munnen i det här blogginlägget.

Kristianstads danska landslagsspelare Johanna B Rasmussen spelade också för Magic Jack. Hon lämnade Florida i början av augusti. Strax efter berättade hon i en artikel i Kristianstadsbladet om hur Borislow provat fem olika tränarkonstellationer under sin första säsong i WPS, och hur han skickade elaka mejl till sina egna spelare.
En av de fem tränarna var Borislow själv. En annan var Abby Wambach, som inte framställs speciellt positivt i Masars redan nämnda blogg.

Borislow bröt mot så många regler att ligaledningen i oktober beslöt att utesluta Magic Jack. Redan innan dess hade Borislow stämt ligan, och den processen slutade med att Magic Jack bara skulle spela uppvisningsmatcher.
Men tvisten tog alltså så mycket ekonomi och energi att WPS lades på is.
Och det enda i den här soppan som jag känner mig riktigt säker på är att sista ordet inte är sagt…

Pingis, silencio stampa, ett hett tips och lösningen på KDFF-gåtan

Publicerad den av
1

Dagens inlägg blir ett uppsamlingsheat av smått och gott från veckan som gått. Trevlig läsning.

* Göteborg FC föll mot Frankfurt med 4–1 i en träningsmatch häromdagen. Resultatet är ett tydligt tecken på att vårt ena svenska Champions Leaguehopp behöver minst ett par toppspelare till för att kunna hävda sig när det smäller till om en och en halv månad.

* För övrigt är det nu klart med tid och datum för Göteborgs första kvartsfinal i just Champions League. Arsenal–Göteborg spelas onsdagen den 14 mars, med avspark 14.30 brittisk tid. Det är väl 15.30 svensk tid, om inte jag är helt fel ute.
Med sådan starttid kan Arsenal inte förvänta någon storpublik. Max 300?
Matchen spelas för övrigt på Meadow Park, som är hemmaarena för herrlaget Boreham Wood FC i engelska sjätteligan.

* Mer Göteborg. Läste att Olivia Schough slog Torbjörn Nilsson i två raka set i bordtennis under träningslägret. Det kan inte vara bra för stämningen i truppen. För en sämre förlorare än Torbjörn Nilsson är svårt att hitta. Jag vet, för jag har vunnit mot honom i fotbollstennis en gång. En stor seger.
Kanske bra därmed att Sara Lindén lät (?) Torbjörn vinna första setet i deras tennismatch med 7–6… Sedan bröts matchen på obestämd tid.

Lisa DeVanna

* Linköping stod för veckans värvning när de fick Lisa De Vanna att skriva på. Hon är grymt snabb och ligger bakom massor av mål. Blir spännande att följa i allsvenskan.
Och det på många sätt. För det första jag tänker på när jag hör hennes namn är att det varit mycket strul runt henne, och att hon inte ger några intervjuer.
I varje fall var det tvärstopp vid VM i somras. Då var vi ett gäng svenska reportrar som försökte få prata med henne. Det var lönlöst.
Det skall bli intressant at se om Peter Mildaeus och de andra på Corren får något snack med Australiens stjärna – eller om det är Silencio Stampa som gäller i Linköping i år.
Apropå Peter och Corren så satt han och fotograf Jigerström på parkeringen i Leverkusen och tog emot mig när jag kom ner till VM i somras. Fast nej, jag var inte avundsjuk på deras boende…

Correns utsända bredvid sitt rullande hotell.

* En vaken bloggläsare gav mig snabbt lösningen på gåtan med den KDFF-bil som stod parkerad i mitt kvarter. Tack.
Det var för övrigt ägaren själv, Markus Nilsson, som gav svaret. Ett lätt pinsamt sådant för honom själv. Han är nämligen ny klubbchef i Vittsjö, men har inte strajpat om bilen sedan han slutade sitt tidigare jobb, det som kanslichef i Kristianstads DFF.
Och han hävdar att han inte var i Borås för att värva spelare. Jag är beredd att tro honom…

En typisk Vittsjöbil?

* Läste i helgen på Linda Wijkström:s twitter att tränarna i norr- och söderettan spår att Sunnanå SK kommer att ta sig till damallsvenskan 2013. Således bara en plats kvar att kriga om för Dalsjöfors, Sundsvall, QBIK, Hammarby, Öster och övriga intressenter.

* Ser att Maria Karlsson och Stephanie Öhrström inte längre är ligaledare i Italien. Deras Bardolino Verona har bara tagit fyra poäng på de tre senaste omgångarna, och har fallit ner till tredje plats i en allt jämnare toppstrid. Framför allt är det krysset hemma mot bottenlaget Venezia som ställt till det för Veronalaget.
Brescia leder nu på 29 poäng och bättre målskillnad än Torres. Bardolino har 28 poäng som trea, och Tavagnacco har 25 som fyra. Det är de här fyra lagen som gör upp om guldet – och om den andra platsen i Champions League.

Var hamnar alla WPS-spelare?

Publicerad den av
Svara

Vart skall spelarna ta vägen? Det är frågan på allas läppar sedan WPS lades på is i förrgår.
Pia Sundhage uppmanar alla USA:s OS-aktuella spelare att strunta i klubbfotboll inför OS.
Så här sa Sundhage till GP om sina landslagsspelare:

”De gör som de vill, men jag tror inte att ni kommer att se en enda av dem i Sverige. De har väldigt bra förutsättningar i USA och är lojala mot sin arbetsgivare, förbundet.”

Men det finns ju mängder av spelare från andra länder, och dessutom ett stort antal duktiga amerikanska spelare som står utanför landslaget.
Och många av dem har tydligen redan hört av sig till svenska klubbar. Så här twittrade Kristianstads tränare Elisabeth Gunnarsdottir tidigare i dag:

”Det är verkligen silly season. I trodde aldrig att jag kunde få så många e-mejl och telefonsamtal från så många fantastiska spelare på 48 timmar. Vart skall alla ta vägen?”

Och där var den heta frågan igen.
Jag har funderat, och kommit fram till följande teori:

Många av de amerikanska spelarna kommer nog att tvingas spela i någon av de halvprofessionella ligorna USL W-league eller WPSL.
Den senare ligan har för övrigt erbjudit alla fem WPS-klubbarna varsin plats.

För de många utländska spelarna känns det som att allsvenskan och ytterligare fem ligor har första-tjing, nämligen engelska FAWSL, ryska ligan, tyska Frauen-Bundesliga, franska Feminine division 1 och japanska L-league.
Transferfönstret är i och för sig stängt till flera av dem, men har jag uppfattat saken rätt så går det att få dispens om man kommer från en nedlagd klubb.

Hur märks då det här i allsvenskan? Jo, de klubbar som har lediga platser i sina trupper gnuggar förstås händerna.
Göteborg har minst två platser lediga, Vittsjö har ett par–tre, Linköping har en och så vidare.
Det kommer säkert att dyka upp minst ett dussin WPS-spelare innan allsvenskan drar i gång. Men framför allt blir det spännande att se vad som händer vid höstfönstret, när alla USA:s OS-spelare skall ha klubbar. Då blir det huggsexa. En spännande sådan.
Plötsligt har silly season blivit mer intressant än någonsin förr.