Damallsvenskan – bäst i världen?

Vilken liga som är bäst i världen var en av de frågor som togs upp på den intressanta och storslagna presskonferens som Tyresö höll i onsdags.
Det är få presskonferenser i Idrotts-Sverige som går att ha i en biograf utan att de känns krystade. Men när Marta skulle presenteras så upplevde jag från webb-tv-skärmen att det funkade.

Dessutom var allt proffsigt skött. Det känns verkligen att Tyresö driver utvecklingen i damallsvenskan i en väldigt positiv riktning.
Hoppas andra klubbar ser, lär sig och tar åt sig de bästa bitarna. För ännu så länge går det tyvärr att komma väldigt långt inom damfotbollen utan speciellt mycket kompetens eller vision.

Mest positivt var förstås att presskonferensen resulterade i fantastiskt stort utrymme i riksmedia. Jag har idag noterat följande:
* Svenska Dagbladet – Dragbild på förstasidan – kors i taket. Samt tre sidor inne i tidningen. Dessutom ytterligare en sida damfotboll om Johanna Almgren. Stort.
* DN – en sida.
* Aftonbladet – 2 sidor.
* Expressen – 1,5 sida.

Den mest intressanta vinkeln på Martanyheten har DN, där Tyresös tränare Stefan Fredriksson medger att allt annat än guld vore ett fiasko. Han säger:

”Ja, så är det ju.”

Guldkrav kan vara ett tungt ok att bära. Och samtidigt ser jag ytterligare ett tecken på att Linköpings FC har ett perfekt utgångsläge…

I flera tidningar benämns damallsvenskan nu som världens bästa liga. Det kan möjligen stämma under våren. Men till hösten har nog toppklubbarna i Frauen-Bundesliga delat upp USA:s landslagsstjärnor mellan sig – och tagit död på diskussionen.
För klart är att den tyska ligan har legat före allsvenskan sedan Umeå IK tappade Marta till WPS. Och troligen ligger nog Frauen-Bundesliga fortfarande i toppen – även om vi svenskar gärna vill att det skall vara annorlunda.

Tyresöordförande Hasse Lindberg sa så här i onsdags om Frauen-Bundesliga:

”Ligan i Tyskland har smal topp.”

Jag är rädd att den beskrivningen snarare gäller damallsvenskan 2012 än Bundesliga. För i Tyskland har fortfarande fyra lag god guldchans efter drygt halva serien. Och även om bottenlagen sällan tar poäng mot toppgängen så är min bedömning att det mer beror på att topplagen är av högsta klass än att bottenlagen är usla.

Till sist, på den aktuella Europarankingen är damallsvenskan bara trea. Tyska ligan leder, med den franska som tvåa. Svaga svenska insatser i de senaste årens Champions League har gjort att vi passerats även av Feminine Division 1.
Men det som händer nu är spännande. Kanske håller damallsvenskan på att göra en seriös och varaktig comeback. Kanske är det tillfälligt. Den som lever får se…
Klart är dock att det kommer att dröja några år innan allsvenskan passerar Bundesliga och Femimine Division 1 på Europarankingen. För inte kan väl LdB FC Malmö eller Göteborg FC skrälla i Champions League?

Marta till Tyresö – men guldet tar Linköping

Marta har just presenterats som Tyresös senaste supervärvning. Då borde det jublas även i Linköping.
För visst, förnuftet säger att man inte kan tippa annat än guld till kommunen i Stockholms utkant. Men något inom mig gör att jag väljer att stå fast vid Linköpings FC som mitt guldtips.

Kanske är det bara ett behov av att vara motvalls, men nog känns väl Östgötalaget mer välbalanserat? Det är högsta kvalitet i alla lagdelar.
Tyresö har verkligen inte en dålig målvakt, eller ett dåligt försvar. Men jag upprepar frågeställningen om hur det är med snabbheten bakåt?

Offensivt är det däremot toppkvalitet rakt igenom i Tyresö FF. Så mycket kvalitet att Madelaine Edlund borde vara väldigt orolig idag. För logiskt så borde det vara hon fick se sin plats i startelvan förlorad. För inte tänker väl tränare Stefan Fredriksson placera Marta som yttermittfältare? Det vore ju slöseri med resurser.

Som jag ser det borde Tyresö spela Marta högst upp på topp i den 4-1-4-1-uppställning de inlett försäsongen med. Hon får närmast stöd av Caroline Seger och smarta Vero Boquete – som hamnar i en nummer tio-roll. Bakom dem säkrar Lisa Dahlkvist centralt som mittfältslibero. På kanterna återfinner vi Elaine och Kirsten van de Ven. Jo, det laget låter rätt bra…
Och som sagt, alla förnuftiga experter kommer att tippa Tyresö. Därmed får Linköping chansen att jobba ur underläge, något som brukar passa svenska lag ganska bra.

De stora förlorarna här heter Göteborg FC. De skuggas närmast av LdB FC Malmö och Umeå IK. Fjolårets tre topplag känns helt avskurna från årets guldstrid redan två månader innan avspark. Udda.
Och det känns ännu mer konstigt att det är GFC och LdB som skall representera Sverige även i höstens Champions League.

Malmö har ju inga mer pengar att handla för. Göteborg har pengar, men nu ser jag inte hur de skall kunna kontra på Tyresös och Linköpings satsningar?

Positivt med gamla nyheter om Marta

Aftonbladet kör i dag en nyhetstext som handlar om att Marta inte kommer att spela för Umeå IK i år.
Det visar att Marta Viera da Silva är den enda damfotbollsspelare som kan få nyhetsplats i svensk riksmedia utan att något hänt.

För nyheten om att Umeå fick beskedet om att Marta kräver sex–sju miljoner kronor i årslön är ju tre veckor gammal, och har förekommit i var och varannan svensk tidning.
Citaten från de svenska toppklubbarna känns också igen. Inte minst LdB FC Malmös uttalande som klubbdirektör Niclas Carlnén gjorde till Sydsvenskan i slutet av januari.

Men som sagt, det här visar hur stor Marta är. Sådana här artiklar är mer regel än undantag om stora herrfotbollsstjärnor under silly season. Men i damfotbollen skrivs det aldrig på det här sättet.
Om det inte gäller Marta.

Det här är en signal om att hon är den enda fotbollstjej som kan sälja tidningar på sportsliga meriter.
Kul, även om jag ju gärna hade sett att det fanns fler…

Noterade i söndags att Expressen hade ett helt uppslag med en djupintervju med Lotta Schelin. Kul att Schelin syns allt oftare i de stora medierna. Hon har suttit i morgonsoffor och varit med i liknande intervjuer flera gånger den här vintern.
Men det räcker inte för att bli en riktigt stor stjärna. Först när medierna rapporterar om vartenda ligamål hon gör kan Schelin nå riktigt stor stjärnstatus. Men när sker det?

Bajens frälsare, ryska fynd i USA och en alltför snäll kommun

Dags för lite betraktelser kring några av de senaste dagarnas nyheter inom svensk och internationell damfotboll. Först till Malmö där LdB FC:s rop på hjälp i alla fall givit tillfällig utdelning.

* Malmö kommun ger klubben 1,4 miljoner kronor i akuthjälp fördelat på två olika projekt.
Det ena projektet är att kommunen betalar 650000 kronor i entréavgifter för samtliga Malmös skolbarn för årets alla matcher.
I min värld är det ett högst tveksamt agerande av Malmö kommun. Minst lika tveksamt som när Helsingborgs kommun gick in och räddade HIF för några år sedan.
Jag noterar samtidigt att kommunen i Borås satsar 450000 kronor till Elfsborg som sponsring för 2012, och att Dalsjöfors får 100000 kronor. Vi snackar alltså sponsring i Borås.
I Malmö har det gnällts på att kommunen ger mer i bidrag till MFF än till LdB. Är det verkligen bidrag vi pratar så förstår jag att LdB tycker att det är orättvist. Pratar vi sponsring är läget däremot ett helt annat…

* Jag ifrågasatte seriositeten i Hammarbys återtåg i fredags. I helgen lämnade Söderklubben två rätt skilda svar.
Dels gjorde man klart med amerikanska Megan Mischler – och visade att man ändå inte tänker lägga sig ner och dö.
Men sedan blev det förlust med 3–2 mot Sirius. Knappast ett styrkebesked. Mer en tydlig signal om att den 22-åriga amerikanska forwarden lär behövas.

* Ser att AIK kryssade mot Kif Örebro, 2–2 i lördags – efter att haft ledningen två gånger om. Kan jag kanske ha undervärderat gnagarna? Nja, en svala gör ingen sommar, så jag väntar med att revidera mitt allsvenska tips.
AIK:s mål gjordes för övrigt av Therese Boström och Clara Markstedt, medan Hanna Ågren och Sanna Talonen gjorde Kifs båda mål.

* Jag skrev nyligen om Yael Averbuch – 16-faldig landslagsspelare för USA – och hennes önskan att spela i Europa. Jag skrev dessutom att hon skulle vara ett kap för vilken klubb som helst.
Jag hoppades på Sverige. Men det blev inte allsvenskan för Averbuch. I helgen landade hon nämligen i Moskva för att förstärka ryska storklubben Rossiyanka.
Hon kommer att vara spelklar för Sofia Jakobsson:s klubb till kvartsfinalmötet med Turbine Potsdam i Champions League.
Men det kan bli tre amerikanskor till i laget innan det ryska övergångsfönstret stänger i slutet av veckan. Averbuch bloggar nämligen att hon hade sällskap med den före detta Kristianstadsspelaren Kia McNeill och Philadelphiabacken Leigh Ann Robinson till Ryssland. Och enligt WSoccerNews är även Lori Chalupny aktuell. Hon har 91 landskamper och ett OS-guld (2008) på meritlistan.

* Helgens matcher i den tyska ligan sköts upp på grund av kyla. Men på onsdag är tanken att Hamburg skall ta emot just Turbine Potsdam i årets första Bundesligamatch. Avsparkstiden är satt så tidigt som 15.00. Kanske är tanken att det skall bli karnevalkänsla på spelet, för vi är inne i den tyskspråkiga världens karnevalveckor – de som kallas Fastnacht.

* Vi fortsätter i Tyskland. Ser att storklubben FFC Frankfurt fick en riktig resa av Eintracht Frankfurts U15-lag i FFC:s genrep inför helgens ligapremiär.
Storsatsande FFC föll med 7–2 (2–2) mot pojklaget efter mål av Svenja Huth och Kerstin Garefrekes. Och häromveckan föll FCR 2001 Duisburg – utan landslagsspelare – med förkrossande 11–0 (7–0) mot Fortuna Düsseldorfs U15-pojkar.
Jag har tidigare skrivit att bra damlag motsvarar just 15-årslag för herrar. Kanske har jag övervärderat tjejerna där. Det kanske är läge att sänka den åldern till typ 14,5?

* Slutligen en notering från Italien. Där vann alla fyra topplagen sina matcher i helgen, vilket innebär att svensklaget Bardolino Verona (Stephanie Öhrström och Maria Karlsson) fortfarande lånar serieledningen.
Lånar skriver jag eftersom de leder med två poäng, fast har en match mer spelad, än tvåan Brescia.
På lördag har Bardolino för övrigt en svår, och grymt viktig, hemmamatch mot trean Tavagnacco.

Med Melis är Linköping min guldfavorit

Den 19 december gjorde jag en analys över läget i damallsvenskans silly season. Jag höll på att uppdatera inlägget i en dryg månad.
Då byggde jag inlägget på fjolårets placeringar. Nu är det dags att placera lagen i den ordning jag känner att de hamnar i år.

Sedan Linköping idag presenterat Manon Melis som sitt senaste nyförvärv blir de min nya guldfavorit. Truppen känns väldigt välbalanserad, och faktum är att jag tror att LFC mycket väl kan vinna även om Tyresö har fått hit Marta.

I botten är det dödstråkigt att tippa ut nykomlingarna. Men jag känner att det är ofrånkomligt i nuläget. Varken AIK eller Vittsjö har tillräckligt bra nyförvärv för att det skall gå att lyfta dem över nedflyttningsstrecket ens i ett tips.
Så här skulle alltså 2012 års allsvenska sluta, om den spelades med de trupper som klubbarna har just idag:

1) Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov.
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har fyllt truppen efter att ha gjort en vansinnigt stark silly season. Defensiven var stark redan i fjol – med bara 22 insläppta. Den blir ännu bättre med Nilla Fischer framför den starka backlinjen där Charlotte Rohlin agerar general.
Problemet ifjol var den offensiva uddlösheten. Den har man åtgärdat genom att skaffa blixtsnabba Lisa De Vanna, måldrottningen Manon Melis och talangfulla Emma Lundh. Sedan tidigare fanns Louise Fors och Linda Sällström i truppen. Att ställas mot LFC blir en mardröm för alla allsvenska försvar.

2) Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt Josefine Öqvist.
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
* Har dominerat den här silly season-säsongen, och kommer förstås att vara majoritetens guldfavorit.
Vero Boquete och Marta kommer att göra Tyresö sylvasst framåt, och Caroline Seger/Lisa Dahlkvist allsvenskans bästa centrala mittfält. Med Marta blir inte längre tappet av Jossan någon avgörande faktor.
Men svagheten finns bakåt. Jag var aldrig imponerad av Tyresös försvar ifjol. Och snabbheten där har inte förbättrats med Linda Sembrant:s inmarsch.
Jag tror således att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje.

3) LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt och Anna Welin.
* Jag har konstaterat att Ramona Bachmann och Kathrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och Anja Mittag ser till att målproduktionen hålls på hög nivå, trots att Melis har lämnat.
Men försvaret? Varför har det inte förstärkts? Under hösten var det svajigt. Och utan defensiv trygghet riskerar mästarinnorna att hamna utanför den absoluta guldstriden.

4) Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
* Till slut är känslan att GFC fått ihop ett lag som är minst lika starkt som ifjol. Det hindrar inte att de fortfarande på flera sätt är stora förlorare under damallsvenskans silly season. Mest för att Tyresö och LFC har blivit väldigt mycket starkare.
Men även för att man tappat lagets ryggrad från i fjol – det starka, centrala mittfältet med Dala/Stensland/Sembrant. Visst, nyförvärven ser spännande ut. Anita Asante är ett högklassigt nytillskott, Christen Press likaså och Ingrid Wells måste också vara bra.
Visst är Stina Segerström som ett nyförvärv, och defensiven stabil. Men jag tror ändå att GFC hamnar utanför den absoluta guldstriden.
För det är svårt att bygga en ny ryggrad på kort tid. Och som jag ser det är en trupp om 17–18 spelare ett extremt vågspel. Med ett par skador blir det tomt på bänken…

5) Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson.
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Elena Sadiku och Therese Andersson.
* Med Kosse Asllani i laget tror jag att underskattade Kristianstad kan ta ytterligare ett steg uppåt. För även Becky Edwards, Katrin Omarsdottir och Elena Sadiku är intressanta nytillskott.
Visst, Vidarsdotter ersätter man inte hur enkelt som helst. Men jag har ändå en känsla av att fjolårets sjua kan sluta femma i år.

6) KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin.
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
* Har kvar centrallinjen med Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Det räcker för att vara med och ta en plats på övre tabellhalvan även i år.
Fast laget hade behövt ett par namnkunniga förvärv för att kunna höja sig en nivå till i tabellen.

7) Jitex BK
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson.
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
* Stefan Rehn har fått en intressant trupp att jobba med. Kan man undvika en upprepning av fjolårets skadeelände tror jag att Jitex blir en av årets stora utropstecken.
Och bara det faktum att man lämnar genomusla Åby IP för Valhalla kan säkert minska ner skadefrekvensen ganska rejält.
Sjundeplatsen är ett utgångstips, men det är inte långt upp till plats fem, i varje fall inte om Annica Sjölund och Christina Julien får samarbetet att klaffa.

8) Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
* Har tappat trion Bachmann/Pettersson/Sofia Jakobsson, som gjorde 29 av lagets 45 mål ifjol.
Ersättarna är långt ifrån etablerade, säkra kort. Man förstår varför UIK varit med och bjudit på både Marta och Melis.
Västerbottningarna kommer säkerligen att värva någon till forward, men det räcker inte på långa vägar för att försvara fjolårets tredjeplats. UIK gör årets ras i allsvenskan.

9) Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
* Det är väldigt mycket nytt i Piteå. Men viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen är kvar. Och om australiska målvakten Lydia Williams håller klassen skall Piteå inte behöva slåss för kontraktet.
I december trodde jag kanske att laget skulle kunna klättra ett par pinnhål till. Men nu är känslan att det inte blir mer än en placering bättre än i fjol.

10) Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Jag var snett ute i mitt tips kring Djurgården i fjol. Men jag tror att de överpresterade då. Och medan flera konkurrenter värvat internationella toppspelare har DIF fyllt upp med en kvartett från nedflyttade Hammarby.
Med risk för att få stå där med dumstruten i år igen: Djurgården får slåss för sin allsvenska existens i år.

11) AIK Fotboll Damer
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Jag har dålig koll på AIK. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste man få det tufft. Måste nog värva två–tre toppspelare till för att inte riskera att den här allsvenska sejouren bara blir ettårig.

12) Vittsjö GIK
Ut: Krista Pace.
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts och Emma Kullberg.
* Vittsjö gick obesegrat genom söderettan, och har en målspruta i Sofie Andersson (34 mål i fjol) och har värvat en duktig målvakt i Loes Geurts. Men tyvärr – det är hysteriskt stor skillnad på allsvenskan och söderettan.
Med amerikanska nyförvärvet Kendall Fletcher (1 A-landskamp på meritlistan) har man tre landslagsmeriterade spelare i truppen. Och det sägs att Skåneklubben har två öppna platser kvar. Blir det två landslagsmeriterade spelare till finns chansen att klamra över nedflyttningsstrecket på Djurgårdens bekostnad. Men med nuvarande trupp? Glöm det.

Inlägget är senast uppdaterat den 9 mars. Det kommer att uppdateras löpande.

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter
:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

Kraftfulla brister på allsvenska hemsidor

Arbetsdagen är precis över, och jag sitter och kikar USA–Nya Zeeland på en stream. Det står 0–0 och den kvart jag sett hittills har Oceaniens stolthet stått upp bra.
Men jag har förstått att Abby Wambach har kostat på sig att slå en straff i stolpen.

Jaja, det här inlägget skall handla om damallsvenska hemsidor, och inte USA:s landslag.
De – hemsidorna – ger inte alltid den information man önskar. Eftersom vi på BT har Boråstjejer i både Göteborg FC och Jitex BK ville jag veta vilka som var med och spelade i dagens 0–0-match.

GFC:s hemsida skötte uppgiften okej. Startelvan finns redovisad, och i texten kan man räkna ut vem som var lagets enda avbytare.
På Jitex hemsida kan man under den flummiga rubriken ”Kraftfull träningsmatch av Jitex mot Göteborg FC idag” läsa att spelarna i laget blivit bättre på att kommunicera, att spelsystemet sänder bra vibrationer och att spelarna visat bra signaler idag – samt att nyförvärven blir en skön krydda i truppen.
I förbifarten nämns slutresultatet. Men vilka som spelade framgår inte. Uselt.

Dessutom blir jag besviken på damfotboll.com, som inte heller redovisar laguppställningar från dagens träningsmatcher.
Jag kräver inte att klubbarna skall ha professionella skribenter på sina hemsidor. Absolut inte. Men jag tycker att vi som är intresserade snabbt efter matcherna skall få reda på resultatet, vilka som spelat och vilka som gjort målen. Det måste väl vara rimligt?

Vid en koll på övriga lag som spelat idag noteras att LdB FC Malmö redovisar både startelva, byten och att Sarah Storck och Felicia Karlsson gjorde målen i 2–0-segern mot danska Ballerup-Skovlunde. Bra.

På Piteå IF:s hemsida hittar jag däremot inte ett ord om, varken dagens 5–1-seger mot Luleå/Assi eller gårdagens 2–1-seger mot Sunnanå. Svagt.

Umeå IK ger däremot den info jag behöver om dagens 4–1 mot Sunnanå – där nyförvärvet Jenny Hjolman gjorde tre mål. Och om gårdagens 4–0-seger mot Alvik – där Linda Molin blev tremålsskytt.

KIF Örebro har också en tillfredställande rapport från 7–0-segern mot Eskilstuna. Däremot saknas rapport från dagens 3–1-förlust mot LB07 på Vittsjö GIK:s hemsida.

Det innebär att bara fyra av de sju klubbar som spelat idag erbjuder sina supportrar relevant info från matcherna. Det är inte allsvensk klass.

Malmö ropar ”vargen kommer” lite för ofta – och Vero vill ha 21

Dags att ta ett svep kring några av de senaste dagarnas hetaste händelser/nyheter. Här kommer lite synpunkter kring Vero Boquete:s tröjnummer, Malmös ekonomiska kris, Susanne Erlandsson, Sara Larsson och Lisa De Vanna:s silencio stampa.
Som grädde på moset får du också reda på vilka Champions League-kvartsfinaler som Eurosport direksänder.

* Madelaine Edlund gjorde båda målen när Tyresö slog Kif Örebro med 2-0 i årets första träningsmatch för den storsatsande guldfavoriten.
Edlund i all ära. Den spelare i Tyresö jag är mest spänd på är Vero Boquete. Hon stod för ett assist i sin debut, och var tydligen bra enligt damfotboll.com.
Vero skall tydligen spela i tröja nummer 40 i år. Jag läste i en spansk intervju att hon helst hade velat ha nummer 21, bland annat som en hyllning till Espanyols avlidne lagkapten Dani Jarque. Vero sa så här i intervjun:

”Innerst inne kommer jag alltid att vara en nummer 21.”

Vad jag sett på klubbens hemsida verkar Tyresö inte ha någon med nummer 21 i truppen, så Vero borde kunna få sin önskan uppfylld.
Själv hade hon uppfattat att det var för att klubben fyller 40 år de ville att hon skulle spela med aktuellt tröjnummer. Men i klubbsymbolen står det att TFF är bildad 1971 – så då borde hon ju i så fall få tröja 41 i år…

* Sara Larsson har opererats för en hälskada, och har tre månaders rehabilitering framför sig. Tråkigt för Larsson, och Kif Örebro. Men för landslaget bör det inte påverka så mycket. Hon är säkerligen tillbaka i god form i god tid till OS.
Och faktum är att Sverige har bra förspänt på mittbacksposition för tillfället. Stina Segerström är ju frisk igen, och fortsätter Emma Berglund att utvecklas är hon en het kandidat till en av de 18 platserna i den svenska OS-truppen.

* Jag blir inte klok på hur illa det är med LdB FC Malmös ekonomi. Efter mötet med kommunen sa klubbdirektören Niclas Carlnén följande till damfotboll.com på frågan om man var nära att lösa några stjärnor från sina kontrakt:

”Det är fullständigt uteslutet. Vi har våra viktiga matcher i UEFA Women´s Champions League och allas förväntan att på nytt vara med i Damallsvenskans guldstrid. Att släppa några av våra bästa spelare vore det sista som skulle hända.”

Det känns inte som att klubben är i någon direkt panik. I Sydsvenskan skrev Anja Gatu att de tidigare larmropen mest skall ses som politiska utspel.
Ok.
Hoppas då bara att LdB Malmös ledning känner till vad som händer om man ropar ”Vargen kommer” ett par gånger för mycket…

* Läget ljusnade alltså snabbt för LdB Malmö. Det har också ljusnat för Peter Mildaeus och de andra fotbollsreportrarna på Corren.
Hur då, undrar ni kanske?
Jo, jag skrev ju häromdagen att Linköpingsförvärvet Lisa De Vanna aldrig ger intervjuer. Det visade sig vara en sanning med modifikation. Eurosports Marcus Bühlund hörde av sig efter att ha läst mitt inlägg, och konstaterade att han visst fick en intervju med De Vanna i somras. Den publicerades i Aftonbladet, och går att läsa här.

* Bühlund och Eurosport var det. De kommer att visa tre av åtta kvartsfinalmatcher från Womens Champions League.
Två av sändningarna är klara, och det blir Potsdam-Rossiyanka den 14 mars 18.00 och Malmö-Frankfurt dagen efter 17.00. Det blir alltså Antonia Göransson och Alex Singer mot Sofia Jakobsson på onsdagen och Malmö mot Sara Thunebro och Jessica Landström på torsdagen.
De visar alltså fyra av de sex kvarvarande lagen med svenska spelare i. Nästan jackpot. En sådan blir det om kanalen väljer Göteborg-Arsenal veckan efter.

* Susanne Erlandsson lämnar både styrelsen för SvFF och ordförandeposten i Elitföreningen damfotboll. Jag har förstått att hon har gjort fantastiskt mycket nytta för damfotbollen genom åren, och är därmed värd både respekt och hyllningar.
Men min bild av henne är inte så positiv. Mest för att hon inte är något bra ansikte utåt. Hon har ju för övrigt knappt synts utåt. De två gånger jag tvingats lyssna på henne har hon dessutom varit väldigt träig och tråkig.
Så på så sätt är det kanske positivt för något nytt. Damfotbollen behöver någon som kan prata för sig – och sin sport.
Jag hoppas verkligen att det blir någon som är verbal och intressant. Läste någonstans att Ylva Johansson var aktuell att ta över i SvFF. Jag har ingen aning om hennes fotbollskunskaper, men hon vet nog hur man drar åt sig uppmärksamhet. Så varför inte?

LdB Malmö i ekonomisk kris – tråkigt, och lite för vanligt

De senaste tre åren har i princip alla damallsvenska klubbar brottats med mer eller mindre akuta ekonomiska problem.

Senast att börja närma sig konkursens brant är nu de två senaste årens svenska mästarinnor LdB FC Malmö. Klubbens avgående ordförande Cecilia Tholse gör i Kvällsposten klart att läget är akut:

”Vårt läge är såpass allvarligt att om inte kommunen hjälper oss tror jag att det blir svårt att genomföra ett fotbollsår 2012… …Om det inte händer något tror jag att vi kommer att gå i konkurs eller får avveckla verksamheten på elitnivå. Du kan inte driva något om det inte finns pengar. Löner måste ju betalas. Då blir det att rädda vad som räddas kan.”

Tråkigt, men har man inte vaknat väl sent?
Malmö har ju trots allt värvat toppspelare som Ramona Bachmann och Anja Mittag under vintern, och man uttryckte alldeles nyligen även intresse för Marta, och hävdade att dörren var öppen för Manon Melis. Det är inga billiga spelare, och man undrar vad det var för dörr man höll öppen för skyttedrottningen – dörren som leder mot avgrunden?

För är krisen så överhängande som Tholse säger, då undrar man ju om de överhuvud taget har haft koll på sin bokföring.
Klubben menar att det är snabbt minskande sponsorsintäkter som är boven i dramat. Den utlösande faktorn skall vara att man tvingats ta bort en så kallad reklamväxlare efter att Sunnanås Kristina Wiklund kolliderat våldsamt med den under säsongen 2010.
Nu man gnäller mästarklubben på att hemmaarenan Malmö IP inte är ”sponsorsvänlig”. Kommunen svarar med rätta att det inte är kommunens ansvar att stå till tjänst med loger och andra så kallade kommersiella ytor.

Men visst, till Malmös försvar kan konstateras att de damallsvenska klubbarna jobbar med tajta ekonomiska marginaler. Och pengafrågorna i damallsvenskan är intressanta.
Sedan först WPS lades på is i måndags, och sedan Umeå IK gick ut med att Marta kräver en miljon dollar (cirka sju miljoner kronor) för en säsong, har det skrivits flera bra artiklar om klubbarnas ekonomi.

I Aftonbladet idag kan man läsa att allsvenska topplag som Göteborg FC och Linköpings FC har en total omsättning på just sju miljoner kronor. Med en sådan budget hade man inte kommit långt i herrfotbollen…

GP hade en artikel i onsdags där man konstaterar att snittlönen under 2010 i damallsvenskan – världens näst bästa proffsfotbollsliga för tjejer – låg på 7000 kronor i månaden. Knappast löner som spelarna kan leva lyxliv på…
Då skall man ändå veta att lönekarusellen snabbt har snurrat uppåt de senaste tio åren. Och trots den låga lönenivån är det i allmänhet för höga lönekostnader som ställer till det för klubbarna.

Redan 2006 var både Malmö FF och Sunnanå SK illa ute, men till slut klarade båda klubbarna elitlicensen.
2008 var det Bälinge IF:s tur att drabbas av akut kris. Det gick så illa att laget omgående efter säsongen tvingades lägga ner sin verksamhet. Men Upplandslaget var inte ensamt. Totalt visade de allsvenska klubbarna underskott på 8 miljoner kronor under 2008.

Under 2009 hade åtta av tolv allsvenska klubbar negativt kapital. Och åren sedan dess har Umeå IK, Kristianstads DFF och Djurgården Damfotboll varit på konkursens brant. Värst var läget för 2000-talets svenska suveräner Umeå, som hade 3,6 miljoner kronor i skulder när det var som värst.

Tyvärr har damidrott alltid varit kopplat till knappa ekonomiska resurser.
Under början och mitten av 1990-talet försvann 1970- och 80-talens båda suveräner – Jitex BK och Öxabäcks IF – bort från elitfotbollen på grund av svag ekonomi. Det här var ändå långt innan spelarna var avlönade så kallade proffs.
Öxabäck gick under helt, medan Jitex reste sig efter 13 år i skuggan, och är ju som bekant åter en allsvensk klubb sedan 2010.

Till sist två tankar:
1) Hur skall lagen i den nya damettan – en serie som troligen kommer att spelas i total riksmedieskugga – nästa år hitta sponsorer för att klara ekonomin när LdB FC Malmö som svenska mästarinnor inte gör det?
2) Jag tycker fortfarande att fotbollförbundet är medskyldigt till damfotbollens ekonomiska problem. Om förbundet jobbade hårdare på att lansera sina affischnamn skulle man inte bara öka intresset för vårt landslag – man skulle även hjälpa till att göra allsvenskan mer attraktiv.

Fyrverkeri av Landström i Turkiet

* LDB FC Malmö slog Kristianstads DFF med 2–1 (0–1) i dagens mest intressanta match i Sverige. Ett resultat som är lovande för KDFF, men inte lika positivt för Malmö, som skall spela kvartsfinal i Champions League mot haussade FFC Frankfurt om en dryg månad.

Målen gjordes av Kosovare Asllani för gästerna i första halvlek, och Emma Wilhelmsson samt ett självmål för Malmö efter paus.
http://www.damfotboll.com konstateras att Malmö vann ”årets första derby mellan Skånes båda lag i Damallsvenskan.”
Båda? Hur är det med Vittsjö då, undrar jag lätt försiktigt. Vilket landskap räknas de till? Småland? Halland?

* FFC Frankfurt har för övrigt visat toppform under sitt Turkietläger. Först 4–1 mot Göteborg, sedan 13–1 igår mot schweiziska FC Staad – som Göteborg slog med 6–0 förra helgen.
Jessica Landström kom in i halvtid och hann på sina 45 minuter göra hela fyra mål. Bland annat slog hon till med ett äkta hattrick på cirka tio minuter. Ett lovande formbesked. Några uppgifter på eventuell speltid för Sara Thunebro har jag tyvärr inte lyckats hitta.
Frankfurts övriga målskyttar var Dzsenifer Marozsán 3, Kerstin Garefrekes 2, Fatmire Bajramaj 2, Sandra Smisek och Svenja Huth.

* Även en av Göteborgs blivande kvartsfinalmotståndare visade toppform idag. Arsenals mittfältare Jennifer Beattie gjorde nämligen fyra mål när Skottland slog Nordirland med 5–1 i en träningslandskamp.
Jag har ju tippat Skottland som tvåa bakom Frankrike i EM-kvalgrupp 4. Jag känner ingen anledning att omvärdera det tipset.

* I franska ligan vann Juvisy och Montpellier sina ligamatcher idag klart. För Montpellier, som vann med 5–1 hemma mot Henin-Beaumont, gjorde Marie-Laure Delie två mål.
Juvisy slog Guingamp med 3–0 borta, och tar med två poängs marginal tillfälligt över serieledningen från Lyon. Lotta Schelin:s lag har dock en match mindre spelad, eftersom deras bortamöte med Muret sköts upp på grund av kylan.

Marta är värd varenda krona – och skulle lyfta allsvenskan

Enligt vad Marta:s agent sagt till Eurosport är fyra svenska klubbar med i jakten på damfotbollens enda superstjärna. Vilket lyft det vore för allsvenskan om hon kom hit igen.

Agenten, Fabiano Farah, säger att det är fyra svenska klubbar, en tysk och en från USA som uppvaktar Marta. Klubbnamnen är inte nämnda, men det är väl ingen hemlighet att det handlar om Göteborg FC, LdB Malmö, Tyresö FF och Umeå IK i Sverige, samt FFC Frankfurt och Western New York Flash.

Marta fick Ballon d’Or som världens bästa spelare fem år i rad 2006–10, och har tjänat cirka 3 miljoner per år i WPS de senaste åren. Det är alltså kopplat till en rejäl kostnad att värva Marta. Men med den nya artistskatten är det mer framkomligt än tidigare. Och i min värld vore investeringen värd varenda krona.

På twitter har jag med flera damfotbollstyckare diskuterat just huruvida Marta är värd en årslön på tre miljoner kronor. Jag förvånas över att flera tycker att det hade varit bättre att lägga resurserna på talangutveckling, eller på att köpa ett gäng andra kvalitetsspelare.

Som jag ser det – och det har jag bloggat om flera gånger tidigare – är svensk damfotboll genomusel på marknadsföring. Att inte Lotta Schelin är en superstjärna i vårt land är ett stort misslyckande från de som skall få sporten att synas.
Argumentationen mot Marta visar ytterligare på att det är fel folk som är satta att leda svensk damfotboll.

För så vitt jag kan minnas finns det en spelare någonsin som lockat lämmeltåg till de damallsvenska arenorna. En spelare som löpande skapat rubriker för sitt fotbollsspelande.
Och hon heter Marta.

Marta är som jag ser det den enda riktigt stora världsstjärnan inom damfotbollen. Visst, hon är inte lika dominant som förr. Och man kan ha synpunkter på hennes filmande. Men bortse från det. För med henne tillbaka i damallsvenskan skulle riksmedias strålkastare åter riktas mot serien. Och hon skulle garanterat bidraga till en rejäl ökning av seriens publiksnitt.
Att få hit henne är en marknadsföringskampanj utan dess like för svensk damfotboll. Så håll tummarna för att någon av klubbarna lyckas.

Din guide till fotbollsåret 2012

Gott nytt fotbollsår. Vi skriver 2012, och Sverige checkar in i det nya året som femma på världsrakningen.

Årets höjdpunkt är givetvis OS i Storbritannien i månadsskiftet juli/augusti.
Men det händer väldigt mycket på vägen dit. Här har jag listat ett gäng viktiga datum att ha koll på.

Här är en liten guide till fotbollsåret 2012:
7 januari: Franska ligan, Feminine Division 1 drar i gång igen efter en knapp månads uppehåll. Ligan rivstartar med toppmötet Lyon–Montpellier.
9 januari: Ballon d’Or delas ut i Zürich. Blir Pia Sundhage 2011 års bästa tränare i världen?
13 januari: WPS-draften 2012 hålls i Kansas City.
17 januari: Sverige–Norge i La Manga.
19–29 januari: OS-kval för Nord- och Mellanamerika. Spelas i Vancouver, och följande länder deltar: Kanada, Haiti, Kuba och Costa Rica i ena gruppen, och USA, Mexiko, Dominikanska Republiken och Guatemala i den andra. Finallagen är klara för OS. Här är spelschemat.
15 februari: EM-kvalet startar för året, med fyra matcher. Belgien–Nordirland är den mest intressanta av dem.
19 februari: Frauen-Bundesliga återstartar efter ett två månader långt juluppehåll.
28 februari–6 mars: Cyprus Cup. Med följande länder, grupp A: Kanada, Holland, Italien och Skottland. Grupp B: England, Finland, Frankrike och Schweiz. Grupp C: Sydkorea, Nya Zeeland, Sydafrika och Nordirland.
29 februari–7 mars: Algarve cup.
Sverige spelar gruppmatcher följande datum:
* 29 februari mot Kina,
* 2 mars mot Island
* 5 mars mot Tyskland.
Dessutom är det placeringsmatch den 7 mars mot USA, Japan, Danmark eller Norge.
14–15 mars: Kvartsfinaler i Womens Champions League, bland annat Arsenal–Göteborg och LdB Malmö–FFC Frankfurt. Returer en vecka senare, alltså 21–22 mars.
31 mars: Landskamp, Sverige–Kanada i Malmö. Samt fullmatad EM-kval-dag. Bland många matcher märks höjdpunkter som Tyskland–Spanien, Slovakien–Finland och Frankrike–Skottland.
1–5 april: Kirin cup, trenationsturnering i Japan med Japan, USA och Brasilien.
4 april: EM-kvaldag, med sex matcher. Gruppfinalen i grupp 1 mellan Ryssland och Italien sticker ut.
5 april: Sju nya EM-matcher, bland annat Schweiz–Tyskland, Skottland–Irland och Finland–Slovakien.
9 april: Premiärdags för damallsvenskan. Första matchen är AIK–Piteå, klockan 15.00.
14 april
: Premiär i norska Toppserien, med bland annat tänkta toppmötet Röa–Arna-Björnar.
14–15 april: Semifinaler i Womens Champions League. Vinnarna av Lyon/Bröndby och Arsenal/Göteborg börjar på hemmaplan. Returer en vecka senare, 21/22 april.
24 april: OS-turneringen lottas.
17 maj: Final i Womens Champions League, spelas i München.
26 maj
: Landskamp, Skottland–Sverige.
16 juni: Stor EM-kvaldag, med 13 matcher. Den mest intressanta är Schweiz–Spanien, men även Ukraina–Finland och Irland–Wales kan ha avgörande betydelse för fördelningen av EM-platserna.
17 juni: Gruppfinal i EM-kvalgrupp 6, England–Holland.
20 juni: EM-kvalet rullar vidare med åtta matcher, bland annat Danmark–Tjeckien, Norge–Nordirland, Finland–Vitryssland och Slovakien–Ukraina.
21 juni: Sex EM-kvalmatcher spelas, där Irland–Skottland känns mest spännande på förhand.
25 juli–11 augusti: OS.
Damernas turnering spelas utöver London (Wembley Stadium) också i Coventry (City of Coventry Stadium), Glasgow (Hamden Park), Cardiff (Millennium Stadium), Manchester (Old Trafford) och Newcastle (St James’ Park).
Kvalet är inte klart ännu. Här är läget.
19 september: EM-kvalets sista ordinarie omgång. Vilka länder är klara för EM-slutspel i Sverige 2013? Fast helt klart för lottning är det inte ännu eftersom sex grupptvåor kommer att spela playoff under oktober och november.
3 november: Sista omgången av damallsvenskan. Blir matchen LdB Malmö–Tyresö FF en direkt avgörande guldfinal?

Så går det i silly season 2011/12

Jag roade mig med att kolla silly season-läget i årets och nästa års damallsvenska klubbar. Som det ser ut nu är Tyresö och Linköping vinnarna, medan Göteborg, Umeå, de båda nykomlingarna och Hammarby är förlorarna.
Jag gör inget anspråk på att vara heltäckande, men tror att jag fått med alla viktiga övergångar. Här är hela genomgången:

LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann och Katrin Schmidt.
* Ramona Bachmann och Katrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och det tyska toppförvärvet Anja Mittag ser till att målproduktionen inte minskar, trots att skyttedrottningen Manon Melis har lämnat. Men Mittag får inte spela mot Frankfurt i Champions League, så där lär Malmö få det svårt.
Dessutom svajade försvaret under hösten, efter att Linda Forsberg:s skada avslutat hennes karriär, och danska mittbacken Christina Öyangen Örntoft drabbats av en korsbandsskada. Minst en stabil back till känns som en förutsättning för att kunna försvara guldet ett år till.
Jag noterar också att många frågar sig om nye tränaren Peter Moberg är lika skicklig som Martin Sjögren. Är han?

Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Ingrid Wells och Mimmi Löfwenius.
* Är de stora förlorarna hittills under silly season. Hela det centrala mittfältet är borta, och Göteborgs klubbledning har sagt att ersättarna skall vara bättre än de som lämnat. Hittills är Ingrid Wells enda etablerade nyförvärvet. Hon presenteras som amerikansk landslagsspelare på Göteborgs hemsida. Det är falsk marknadsföring. För man måste åtminstone ha spelat en landskamp för att kallas landslagsspelare – och Wells har bara varit med på ett läger. Nu var det i och för sig det senaste lägret, och 22-åringen är säkert en bra spelare – hon nämndes bland favoriterna till att gå bland de tio första i WPS-draften i januari. Men hon är bara 157 centimeter lång, och lär inte vinna många nickdueller på mitten. Och hon är helt utan meriter från seniorfotboll.
Känslan är således fortfarande att Göteborg kommer att vara chanslöst mot Arsenal i Champions League om inte truppen kryddas med två riktiga toppnamn inom kort – för Wells känns trots allt som ett osäkert kort. Klubben drömmer om Marta, men det känns inte rimligt. Eller?

Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt och Sofie Persson. Och Josefine Öqvist.
In: Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant och Lisa Klinga.
* Leder Silly Season på knock out – även om tappen av Schmidt och Ekblom Bak faktiskt är tyngre än vad många verkar tro. Och att Jossans graviditet förstås inte var välkommen för klubben.
Fast det är klart att kvartetten Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Linda Sembrant är spelare som kommer in med vinnarmentalitet i en klubb som inte vunnit något. Det känns som guldvärvningar.
Tyresö kommer garanterat att lyftas upp som gigantiskt stora guldfavoriter inför säsongen. Men pallar de för trycket? Och vad betyder tappet av Jossan? För utan henne saknas det någon snabb och högklassig djupledslöpare i anfallet.
Personligen tyckte jag att Tyresös försvar var rätt begränsat under 2011. Men jag såg dem aldrig med Whitney Engen i laget. Fast hon lär väl inte bli kvar, eller?

Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson och Anna Westerlund.
In: Jenny Hjohlman och Lina Hurtig.
* Händer inget dramatiskt kommer Umeå att få svårt att hamna på övre tabellhalvan nästa år. Vi snackar snarare strid för nytt kontrakt än kamp om guld. Anfallsmässigt känns laget numera nämligen väldigt uddlöst. Man tappade Sofia Jakobsson redan i höstas, och Ramona Bachmann och Hanna Pettersson är ytterligare två väldigt tunga tapp. Faktum är att de tre stod för 29 av Umeås 45 mål under 2011. Det är väl självklart att UIK behöver få in en hel hög offensiva toppspelare för att kunna utmana om en placering topp fyra igen.

KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander och Valerie Henderson
In: Linda Fransson
* Ser ut att få behålla Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Och har värvat norrettans skyttedrottning Linda Fransson. Kif kommer säkert att ha ett lag för den övre tabellhalvan även 2012.

Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg och Lisa Klinga.
In: Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har gjort en stark silly season, och visar att man tänker blir bättre än sjätte plats 2012. Nilla Fischer är en sådan där fysisk vinnartyp som man älskar att ha i eget lag, men som det gör väldigt ont att möta. Hon kommer att lyfta laget rejält. Emma Lundh gjorde en kanonsäsong för Djurgården i år, och borde också bli ett utmärkt tillskott för Linköping. Tappet av Kosse hade varit anmärkningsvärt tidigare år, men i år har den tekniska mittfältaren gjort en svag säsong med bara fyra mål och två assist. Hon är säkert dyr, så att hon inte fick nytt kontrakt känns inte speciellt överraskande. Tvärtom kan både Kosse och LFC vinna på miljöombytet.

Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir och Sandra Betschart.
In: Kosovare Asllani och Elena Sadiku.
* Kosse behöver som sagt en nytändning. Kanske kan hon få det i underskattade Kristianstad. Fast i utgångsläget känns det som att skånskorna är på minus under silly season. För Kosse får svårt att ersätta skyttedrottning Margret Lara Vidarsdottir:s 16 mål.

Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh,  Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom och Isabell Hammarbäck.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Känslan är att Djurgården överpresterade under 2011. Nu har laget tappat nyckelspelaren Emma Lundh, och fyllt upp med spelare från nedflyttade Hammarby. Mia Jalkerud gjorde nio mål och fick sitt genombrott 2011 – hon ser ut att stanna. Dessurom har man förlängt med Renée Slegers och Gudbjörg Gunnarsdottir. Trots det känns laget som en tänkbar avstigningskandidat i nuläget. Behöver något eller några toppnamn till.

Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir och Maria Rönnbäck.
* Viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen blir kvar. Och man har värvat klokt. Det kunde ha blivit ännu bättre, för det var nära att även Alex Singer skrev på. Laget hade problem med målskyttet under 2011, och gjorde bara 22. Bästa målskytten Pedersen (6 mål) är kvar, och får nu sällskap av vassa Hanna Pettersson. Känns lovande. Och om australiska Lydia Williams är en målvakt av den kvalité Piteå hoppas bör laget kunna ta några kliv till under 2012, och kanske vara med och konkurrera om en placering topp sex.

Jitex BK
Ut: Maria Karlsson
In: Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto (Wolfsburg) och Leena Puranen.
* Har fått in en rutinerad kvartett, och en intressant tränare i Stefan Rehn. Dessutom får man tillbaka en hel hög spelare från långa skadeuppehåll, bland dem Kathlene Fernström och vårens landslagsdebutant Kristin Carlsson. Känslan är att om Annica Sjölund återfår 2010 års form skall Jitex inte behöva fundera på någon bottenstrid, utan kan tvärtom bli ett tänkbart skrällgäng. Frågan är hur Rehn påverkar lagets spel. Är den fysiska långbollsfotboll a la Ljungskile som laget stått för snart historia?

AIK
Ut: ?
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Nykomlingen har ett ungt lag som jag har dålig koll på. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste AIK få det tufft att hänga kvar, trots att de har publikspelare som Daniella Chamoun och Nazanin Vaseghpanah. Har också presenterat en ny tränare, Madeleine Tegström och talangfulla spelare som Elin Borg och Sussie Nilsson. Men det räcker väl knappast? Laget skall tydligen inte värva mer, och det krävs landslagsspelare för att klara sig i allsvenskan. Det var bara en allsvensk klubb 2011 som hade färre än fyra spelare med A-landslagsmeriter – det var Dalsjöfors. Och de tog bara en poäng på tolv omgångar – sedan värvade de två kanadensiska VM-spelare och började samla poäng. AIK har tre nu, och med tanke på hur alla lag på tabellens undre halva under 2011 har satsat så kommer, de svartgula nog genomgående tippas på nedflyttningsplats.

Vittsjö GIK
Ut: ?
In: Emma Kullberg
* Vittsjö byggde sitt lag under 2011 kring söderettans skyttedrottning Sofie Andersson – som gjorde 34 mål i fjol. Hon är duktig, och det är även Nya Zeelands VM-mittfältare Kirsty Yallop, som kom i somras, och som har förlängt kontraktet över 2012. Emma Kullberg är en både rutinerad och talangfull mittback, men det krävs nog två–tre A-landslagsmeriterade nyförvärv för att man skall kunna klara kontraktet. Hittills tycker jag snacket kring Vittsjö mest handlar om ombyggnad av deras arena. Nu vill jag höra fler sportsliga nyheter, bland annat om den där landslagsmeriterade mittbacken man säger att man skall värva. Det känns som en förutsättning för att Vittsjö skall kunna undvika att bara bli en ettårig parantes i allsvenskan.

Och så slutligen tar jag även med de båda nedflyttade lagen:

Hammarby IF DFF
In: Matilda Forslund, Ellinor Lindbom, Mathilda Hagman och Jenny Holm.
Ut: Minna Meriluoto, Leena Puranen, Mathilda Agné, Jessy Sharro, Magdalena Ericsson, Madeleine Tegström, Anna Lindblom och Katrine Petrous. Vad jag förstått lämnar väl även Kelly Eagan, Rebecca Edwards, Katie Kelly, Helen Nottebrock och Mami Yamaguchi.
* Hammarby var allsvenskans sämsta lag under hösten, och nu tappar man alla bärande spelare. Klubben pratar samtidigt om ”Återtåget 2012” och om att det kan ta tre–fem år att etablera sig i eliten igen. Känslan just nu är nog att det senaste ligger närmast till hands. Matilda Forslund har 39 allsvenska matcher på meritlistan, men utöver henne har man bara presenterat unga, orutinerade nyförvärv. Bajen känns inte som någon huvudfavorit i norrettan med nuvarande trupp. Ytterligare några etablerade namn krävs nog för att minimera risken att hamna på undre halvan. För problemet är att 2012 är ett grymt år i ettan, där lag på undre halvan åker ut.

Dalsjöfors Goif
In: Melissa Tancredi.
Ut: Emily Zurrer, Alex Singer, Mimmi Löfwenius och Frida Persson.
* Har fått behålla världsmålvakten Erin McLeod, och har fått in Kanadas duktiga landslagsforward Melissa Tancredi. Det gör att Boråslaget har en trupp som måste kunna räcka långt i söderettan, troligtvis hela vägen till allsvenskt kval. Dessutom provtränar Sophia Lindorsson (Jitex) och Angelika Johansson (har pluggat i USA) med klubben. Och man jobbar på att få ekonomi till att även få tillbaka Emily Zurrer.
Flera av tappen är trots allt tunga, och kval är alltid tufft. Det blir alltså ingen autobahn tillbaka till allsvenskan. Utöver kanadensiskorna har snacket i Borås handlat om Alex Singer:s udda sorti. Fjolårets lagkapten är extremt löpstark, kan spela på alla positioner i backlinje och på mittfält och var populär hos publiken på Borås Arena för sin hundraprocentiga inställning. 2009 ingick hon i samma startelva som Homare Sawa och Abby Wambach. Men från Dalsjöfors sparkades hon ut med huvudet före, motiverat på ett högst tveksamt sätt. Singer ville spela i Sverige även 2012, men de allsvenska klubbarna dröjde med sina anbud. Därför hamnar hon hos tyska ligaledarna Turbine Potsdam.

Annars är väl nämnda Marta egentligen den enda kanonvärvning som det skrivs om i svensk media nu. Ett gäng svenska klubbar har kopplats ihop med Brasiliens superstjärna. Göteborg har jag nämnt, men även Malmö, Tyresö och ett par allsvenska klubbar till är intresserade.
Fast även om hon innebär rejält höjda publiksiffror, och därmed drar in pengar till sin klubb så skulle jag bli förvånad om någon svensk klubb har råd att vinna dragkampen. Min känsla är att Marta kommer att spela i WPS även 2012.

* Inlägget är senast uppdaterat den 27 januari, men kommer inte att uppdateras mer. Numera följer jag den svenska silly season här.