VM-tröja och ny trupp

I går presenterades Sveriges VM-dräkter och i morgon skall Pia Sundhage ta ut en ny landslagstrupp.

Den gula VM-tröjan känns rätt klassisk. Däremot rycker man till lite när man ser reservtröjan. Min första reaktion var att det röda inslaget inte hör hemma på en svensk landslagsdress. Men för varje gång jag kikar på den ju mer gillar jag den. Den sticker ut.

Har du inte sett de nya tröjorna finns de på bild här.

De svenska reservtröjorna har varit spännande de senaste åren. Personligen älskade jag den här från 2011. Riktigt så högt rankar jag inte den nya ännu, men vem vet vad som händer framöver. Tar vi medalj i sommar iklädda dem så kanske…

Det om tröjorna. I morgon kommer vi ytterligare ett steg närmare svaret på vilka spelare som skall bära tröjorna och leda oss mot den där medaljen.

Förbundskapten Sundhage har ju varit tydlig med att hon nu drar åt tumskruvarna inför VM, vilket borde innebära att det blir ungefär samma trupp som den hon tog ut till Norgematchen. Visst är väl det här egentligen sista riktiga chansen att testa lite och Sundhage sa ju när hon presenterade förra truppen att hon hoppades att den här skulle se annorlunda ut.

Men med tanke på att inga spelare har haft chansen att visa upp sig sedan senast är ändå min gissning att det blir den ursprungliga Norgetruppen, med skillnaden att Mia Carlsson får stå tillbaka för Sara Thunebro. Blir det så är det hårt mot Carlsson, som ju startade mot Norge.

Apropå inget så noterade jag att det gjordes tv-inslag på att truppen till La Manga innehöll många 90-talister. Det fick mig att haja till eftersom jag själv tyckte att laget var förhållandevis ålderstiget.

Nu är ju föryngring egentligen inget självändamål, men tv-inslaget gjorde mig lite nyfiken på hur åldersstrukturen har förändrats under Sundhages ledning. I Thomas Dennerby:s sista startelva i tävlingssammanhang, den mot Frankrike i OS den 3 augusti 2012, hade vi en snittålder på 27,5 år. Den elvan innehöll en spelare som var yngre än 23 år.
Mot Norge senast hade startelvan en snittålder på 28,2 och bara en spelare var yngre än 23 år. Efter de båda bytena i halvtid höjdes snittåldern till 29,3 från start i andra halvlek.

28–29 år i snittålder är ingen katastrof, men det antyder ändå att det bör komma en generationsväxling efter VM – eller allra senast efter nästa års OS. Eller vad tror ni?

En oväntat positiv slutrapport

När jag skrev det förra inlägget trodde jag inte att det skulle bli någon speciellt positiv slutrapport från årets första landskamp. Men det som såg så mörkt ut i halvtid blev till slut en 3–2-seger med en hel del positiva inslag.

Det bästa var förstås att vårt landslag fick känna att de kan vända underlägen mot hyfsat starka motstånd. I den andra halvleken gjordes också en hel del riktigt bra individuella prestationer, något som förstås är glädjande. Dock tycker jag inte att man skall ta till de överord om insatsen som noterats från en del håll, bland annat från förbundskapten Sundhage.

Om vi börjar med det negativa, alltså försvarsspelet i den första halvleken. Utöver de två målen var det ytterligare någon gång som Isabell Herlovsen sprang ifrån vår alltför högt stående backlinje. Då slogs bollarna dock mot hörnflaggorna, vilket innebar att det inte blev några farligheter.

TV12:s expert Malin Swedberg var inne på att backarnas höga positioner kan ha berott på att man är vana vid att ha Hedvig Lindahl bakom sig, en målvakt som jobbar väldigt långt ut. Det kan förstås ligga något i det, men jag har kollat målen igen och så långt ut som målvakten hade behövt vara för att avstyra dem jobbar knappast några målvakter – alltså inte ens Lindahl.

Trine Rönning

Trine Rönning

Vid det första målet läste Herlovsen spelet lysande och chansade på att Trine Rönning:s rensning skulle bli rak och lång – vilket den också blev. Den svenska backlinjen såg inte riskerna innan det var för sent. Eller. Här kunde Carola Söberg ha avstyrt om hon läst situationen bättre.

Att Söberg är långt ute i förstaläget tycker jag är helt i sin ordning. Men när Emma Berglund är så nära Herlovsen måste Söberg backa in i målet igen.

Vid det andra målet klandrar jag däremot inte Söberg. Hon har en bra position för att ta emot den hemåtnick som Nilla Fischer ser ut att vilja göra. När Fischer totalmissar innebär det samtidigt att Söberg hamnar i en hopplös position.

Fischers första halvlek är den sämsta jag sett henne göra i landslaget defensivt sett. Däremot gillar jag hennes bidrag till anfallsspelet, alltså att hon hela tiden försöker vara konstruktiv i sitt passningsspel, både det korta och det långa.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Men trots Fischers svaga insats blev det Emma Berglund och Mia Carlsson som fick bära hundhuvudet. Jag trodde faktiskt att bytena i halvtid var förbestämda, men här blir det klart att Carlssons inte var det. Däremot säger Berglund här att hennes var en försiktighetsåtgärd.

Den slutsats man kan göra av det här är att Carlsson är borta ur diskussionen om vem som skall vara vänsterback i VM. För om Pia Sundhage tänker ge Carlsson chansen fler gånger var bytet väldigt opsykologiskt. Det sätter nämligen en sanslös press på Carlsson nästa gång hon kliver in på planen i landslagsdressen. Onödigt. Det var det negativa.

Nu till det positiva. Allra mest positiv var Hanna Folkesson. Hon var bäst i den första halvleken och tillhörde de bästa även i den andra, vilket totalt gör henne till matchens lirare.

Den som fixade vändningen var dock Kosovare Asllani som själv gjorde två mål och dessutom hade ett läckert assist. Asllanis andra halvlek är alltså ännu ett stort glädjeämne. Har du inte sett målen finns de för övrigt på det här klippet.

Personligen gladdes jag även ganska rejält över Lotta Schelin:s insats. Jag upplevde det som att hon inte blev lika stillastående och passiv som i många av de senare landskamperna. Schelin var ofta på språng, något som ledde till flera bra chanser och till slut även till ett mål.

Framför allt är Schelins löpning vid 3–2-målet ett stort glädjeämne. Jag tycker ju som bekant att hon alltför ofta startar sina löpningar i mitten och springer ut mot hörnflaggorna. Hon börjar alltså vid en mittback och springer in bakom en ytterback. Vid 3–2-målet började Schelin ute hos den norska högerbacken och sprang in bakom mittbackarna. Det är precis den löpning jag vill se henne göra mycket oftare.

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Även om det var mer slumpartat den gången gjorde Schelin även samma löpning vid det friläge som Ingrid Hjelmseth räddade via stolpen. Plus ytterligare någon gång. Lovande.

Att även Pia Sundhage vill se Schelin springa mer blev tydligt när tv-kommentatorerna rapporterade att Sundhage skrek på Lotta att mata djupledslöpningar de sista tio minuterna.

Mitt minne av Schelin från VM 2011 var att det blev målchanser i princip varenda gång hon fick bollen. Hon var rörlig och kom ofta rättvänd in i straffområdet. Den Schelin tycker jag mig inte ha sett speciellt ofta de senaste åren. Men i den här matchen såg jag hoppfulla tendenser. För skall Sverige lyckas i VM måste vi ha en Lotta Schelin som hela tiden är ett hot mot motståndarnas backlinje.

Vad var då den här insatsen värd?

Det är faktiskt en rätt svår fråga. Ser man till laguppställningarna skall Sverige nog vinna med fler än ett mål. Vi hade nämligen det närmaste en VM-elva vi kan komma i dagsläget, medan Norges lag var väldigt reservbetonat. Dessutom hade vi fem spelare i startelvan som är i tävlingssäsong. Norge hade såvitt jag kan se ingen. Till norsk fördel fanns å andra sidan att de haft några fler träningar tillsammans inför matchen medan Sverige bara hade haft ett pass.

Ingvild Stensland

Ingvild Stensland

Kollar vi vilka spelare lagen saknade var vi utan två bärande spelare i Lindahl och Caroline Seger. Norge saknade däremot en hel hög nyckelspelare. Bland de elva som spelade flest matcher i VM-kvalet för Pelleruds gäng saknades Nora Holstad Berge, Ingvild Isaksen, Caroline Graham Hansen, Elise Thorsnes och så nöjde sig Ada Stolsmo Hegerberg med att hoppa in den sista halvtimman.

Utöver den kvintetten har man ordinarie lagkaptenen Ingvild Stensland på väg tillbaka efter en korsbandsskada. Norge var alltså ganska långt från sin förstauppställning, medan vi var ganska nära. Oavsett kvaliteten på det norska laget skall vi dock vara nöjda med att ha vänt 0–2 till 3–2 och inlett VM-året 2015 med en seger.

Usch vad försvaret darrade till

Ojojoj. Det var knappast så här man ville att den första halvleken på VM-året 2015 skulle se ut. Norge leder med 2–0, en ledning som kunde varit större ändå.

Isabell Herlovsen har gjort båda de norska målen, som båda har kommit på lobbar och som båda känns som gåvor från en svag svensk backlinje och en minst lika svag svensk målvakt.

Fast det började rätt bra. Efter sju–åtta minuter tyckte jag att jag såg mycket lovande i det svenska spelet. Framför allt öppnade Hanna Folkesson bra, liksom Elin Rubensson. Även om båda har mattats något är duon bästa svenska spelare under de första 45 minuterna.

Fortfarande efter halva halvleken var jag hyfsat nöjd med Sveriges insats. Så långt kändes det som att vi hade god defensiv kontroll, även om Mia Carlsson hade haft det svårt att hänga med på sin kant ett par gånger. Och även om Norge hade haft en frispark från Trine Rönning som tog klockrent i ribban.

Sveriges bästa chans hade Therese Sjögran som var fri mitt i straffområdet men sköt ett skott som kunde räddas. Returen gick till en offsidestående Lotta Schelin som lyckades missa.

I minuterna 26 och 33 kom målen. Vid det första var det Emma Berglund som blev överspelad vid en lång boll och vid det andra missbedömde Nilla Fischer en annan långboll. Båda gångerna hamnade Carola Söberg rejält på mellis, vilket gjorde att Herlovsen säkert kunde lobba in bollen.

Mellan målen gav dessutom Fischer bort bollen till norskorna som sista spelare – hon visar inte alls den säkerhet man är van att se henne utstråla.

Totalt är det 4–2 i klara målchanser till Norge. Dessutom borde nog Schelin fått en straff. Spontant kände jag mig helt säker på att vi rånades på straffen, men möjligen visade den andra reprisen att norskan trots allt touchade bollen.

Nu i paus måste Pia Sundhage visa att hon kan styra upp ett försvarsspel. För efter det norska 1–0-målet såg det inte alls roligt ut. För egen del skall jag i väg på träning, så rapporten från andra halvlek dröjer till sent i kväll eller möjligen till i morgon. Vi hörs.

Elvan som skall rädda Sundhages jobb

I en artikel i Expressen i dag säger Pia Sundhage att hon tror att hon får sparken om Sverige misslyckas i sommarens VM:

”Då åker jag ut med huvudet före. Det borde jag göra. Det står i förbundets strategidokument att det är medalj som gäller. Jag har svårt att se att jag överlever om vi förlorar en kvartsfinal.”

Jag tror faktiskt att hon har fel och att hon absolut kommer att sitta kvar även vid förlust i kvartsfinal, i varje fall om laget kvalar in till OS. För klarar vi OS-kvalet lär Sundhage knappast behöva vara rädd för sin sysselsättning fram till och med mästerskapet 2016.

Thomas Dennerby

Thomas Dennerby

Minns att Thomas Dennerby hängde kvar på jobbet trots fiaskoinsatser både i VM 2007 och i EM 2009. Visst, det är kanske nya tider nu men Sundhages namn är fortfarande så stort i Damfotbollssverige att jag tror att hon har råd med ett misslyckande. Det som möjligen skulle kunna förändra situationen är om spelarna tappar förtroendet för henne.

I kväll fick vi veta vilka spelare som har Sundhages förtroende. Hennes startelva till morgondagens match mot Norge ser nämligen ut så här:

Carola SöbergElin Rubensson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Mia CarlssonCaroline SegerSofia Jakobsson, Hanna Folkesson, Therese SjögranLotta Schelin, Kosovare Asllani.

Om det hade varit VM-premiär i morgon hade vi alltså ställt upp med aktuell elva. Det är till nio elftedelar samma elva som Sundhage ställde upp med i förra årets två viktigaste matcher, de båda VM-kvalmatcherna mot Skottland.
Det är således ingen tvekan om att det här även är den elva Sundhage hade spelat om det hade varit VM-premiär i morgon.

Den ena ändringen från Skottlandsmatcherna är naturlig, det handlar om att opererade Hedvig Lindahl lämnar plats i målet för Carola Söberg.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Den andra ändringen är både anmärkningsvärd och intressant. Det handlar förstås om att Mia Carlsson får förtroendet som vänsterback. Hon är så ny i landslagstruppen att förbundets hemsida inte har lärt sig att hon stavar efternamnet med C…
Jag skall ärligt säga att jag inte sett Kristianstadsbacken så ofta heller och att jag inte kan bedöma hennes kvaliteter som vänsterback. Däremot vet jag ju förstås att hennes huvudspel är av högsta klass, vilket är intressant. Och ytterbacksplatserna är ju öppna för tävling under våren så Carlsson kommer garanterat att ha ögonen på sig i morgon.

Om någon undrar spelade Lina Nilsson och Sara Thunebro i varsin Skottlandsmatch i fjol. Det är alltså på deras bekostnad som Carlsson kommer in i Sundhages förstaelva.

En annan intressant notering är att Sundhage har valt att spela vidare med det 4–1–3–2-upplägg som hittills har funkat väldigt dåligt mot starkt motstånd. Vi får hoppas att det vänder i morgon.

Lite landslagsfunderingar – och Marta

I dag har Pia Sundhage presenterat sin trupp till nästa års första landskamp. Innan jag kollar närmare på den är det på sin plats att kommentera grupperna till nästa års Algarve cup.

De tre grupperna presenterades tidigare i dag på svenskfotboll.se och innehåller en stor överraskning. Med inmarschen av Frankrike och Brasilien har tävlingsledningen valt att överge upplägget med två toppgrupper och en lite sämre.
Nu är plötsligt de tre grupperna mer jämnt uppdelade, något som gör valet av vilka gruppsegrare som skall mötas i final till en grannlaga fråga.

Sverige är placerat i grupp A tillsammans med Brasilien, Tyskland och Kina. Det är den på pappret tuffaste gruppen med tre av världens sex bästa lag – något som innebär en värdig försmak på den svåra grupp som väntar i VM. De andra två grupperna ser ut så här:

Grupp B: USA, Norge, Schweiz och Island.
Grupp C: Japan, Frankrike, Danmark och Portugal.

Algarve cup spelas enligt svenskfotboll.se 4–11 mars nästa år. Faktum är ju att alla världsrankningens sex högst placerade lag är med och utöver värdnationen finns samtliga deltagarland på rankningens topp 20. Såvitt jag kan minnas bör det således bli den mest högklassiga upplagan någonsin av det som ibland kallas ”Lilla VM”.

Innan Algarve skall Sverige möta Norge i La Manga den 13 januari. Till den matchen tog alltså Sundhage i dag ut sin trupp. Den innehöll bara 18 spelare och uttagningen var förstås en given indikation på vilka spelare som för tillfället ligger närmast en Kanadaresa till sommaren.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Den lilla överraskning som fanns i truppen var att Mia Carlsson togs ut på bekostnad av Charlotte Rohlin och Sara Thunebro.
Min syn på hur man tar ut en mästerskapstrupp är ju att man först plockar med de 15 utespelare och två målvakter man i första hand tänker använda sig av. När truppen är 23 spelare stor kryddar man med tre unga spelare som är med för att se och lära samt tre spelare som har några speciella egenskaper som kan behövas i olika matcher.

Mia Carlsson är en spelare som har en speciell egenskap genom sitt starka huvudspel. Det gör att jag förstår att Sundhage tycker att Kristianstadsbacken är högintressant för VM.

I övrigt är det en trupp där ingen spelare kommer att vara under 21 år när avresan sker till Spanien. Visst finns det med några yngre, relativt orutinerade landslagsspelare i form av Fridolina Rolfö, Malin Diaz och Elin Rubensson men jag hade inte haft något emot att Sundhage även testat några tonåringar i La Manga. Hela truppen ser du här.

Så några ord om gårdagens stora nyhet, den att Marta blir kvar i Rosengård i ytterligare tre år. Det är förstås väldigt positivt för såväl damallsvenskan, svensk damfotboll som Rosengård. Marta visade ju i helgen hur bra hon fortfarande är.

Och hon kanske kan få chans att visa den sanslöst höga klassen igen i natt när Brasilien möter Kina. Den matchen är flyttad från i går och stämmer de uppgifter jag fått är avspark kring 01.00 svensk tid och troligen går det att se matchen på den här länken.

Allra sist är här länken med målen från den 13:e omgången av franska D1 Feminine, alltså ett klipp med två mål vardera från Lotta Schelin, Caroline Seger och Kosovare Asllani. Framför allt Segers båda fullträffar är sevärda.

Frågetecken höjda för Sundhage

Nilla Fischer är en av de 13 kandidaterna till att vinna Jerringpriset 2014. I den juryn stod sig alltså hennes meriter starkare än Lotta Schelin:s. Vad jag tycker om det vet ni ju redan…

Eftersom jag på sistone ifrågasatt Schelin flera gånger går det nog att tro att jag har något emot Schelin. Därför vill jag informera nytillkomna bloggläsare om att jag känner stor beundran för Schelin. Hon är en fantastisk representant för svensk damfotboll, inte minst eftersom hon är en person som alltid sprider en positiv energi runt sig.
Jag tycker absolut att Lotta Schelin är förtjänt av sin plats på listan över de 20 mest omskrivna svenska idrottspersonligheterna. Hon är dessutom en av våra bästa fotbollsspelare.

Schelin finns ju också med i dagens startelva mot Kanada. Återigen är det avspark i Los Angeles kring 23.30, och återigen är det en match vi som inte är på plats på arenan inte kan se. Tråkigt. Inte minst eftersom Pia Sundhage mönstrar många nya ansikten i startelvan. Den ser ut så här:

Malin Reuterwall (debut) – Lina Nilsson, Linda Sembrant, Amanda Ilestedt, Mia CarlssonCaroline SegerOlivia Schough, Lisa Dahlkvist, Marija BanusicEmma Lundh och Schelin.

Det blir åtta nya spelare jämfört med i måndags. Tanken var att Emma Berglund skulle ha spelat på Ilestedts bekostnad, men magsjuka sätter stopp för den 26-åriga mittbacken som är på väg bort från Umeå IK.

Eftersom jag lobbat för test av nya spelare är jag glad att flera nya ansikten får chansen. Dock hade jag hellre sett att man testat ett par åt gången. Att byta åtta spelare från match till match brukar inte vara något framgångsrecept. Det är få lag som klarar att hålla kvaliteten när man ändrar så mycket. Å andra sidan verkar det svenska spelet ha varit så dåligt senast att det kanske inte kan bli mycket sämre…

I dag har jag för första gången sett att Sundhage ifrågasätts. Det är på twitter som flera insatta i svensk damfotboll börjar tveka på om vår förbundskapten verkligen är rätt person på rätt plats.
Jag har ju också haft synpunkter på hur hon sköter sitt jobb, framför allt på hur hon tagit sig an föryngringsprocessen. Det innebär dock inte att jag vill byta förbundskapten. Jag kommer självklart att ha synpunkter på laguttagningarna framöver också, men jag tycker att Sundhage skall få sin chans fullt ut att bygga lag över VM.

Precis som Schelin är ju Sundhage en fantastisk ambassadör för damfotbollen och jag hoppas verkligen att hon vet vad hon håller på med och att hon kan få landslaget att lyfta i Kanada nästa sommar.
Det vore förresten inte helt fel om hon kunde få ett par positiva svar redan de närmaste timmarna…

Kvällens landskamp går att följa på Twitter, dels via Kanadas fotbollförbund, dels via Radiosportens Annika Greder Duncan.

Här är min VM-trupp till Kanada 2015

I dag är det exakt ett år till avspark i nästa VM i fotboll som kommer att ha Sverige som deltagare. Eller bör ha Sverige som deltagare.

För självklart så både hoppas och tror jag att Pia Sundhage:s landslag kommer att ta sig till Kanada på ett sätt (gruppsegrare) eller annat (playoff). Eftersom Sundhage i det här skedet behöver ha fullt fokus på kvalet så tänkte jag hjälpa henne genom att redan nu ta ut VM-truppen.

Jag såg att Göteborgs klubbledning häromdagen var kritisk mot att Sundhage inte har någon GFC-spelare i den senaste landslagstruppen. Den kritiken tycker jag nog känns lite missriktad. För även om Marlene Sjöberg, Catrine Johansson och Sara Lindén är duktiga spelare så får ingen av dem heller plats i min VM-trupp.

Min trupp handlar alltså om de 23 spelare som jag tror är bäst lämpade för att åka till Kanada nästa år. Jag följer min mall om hur man bygger en mästerskapstrupp. Grunden består av de 16–17 spelare som i första hand är tänkta att spela. Sedan fyller man på med sex–sju spelare som antingen har spetsegenskaper som gör dem lämpliga som inhoppare eller är unga och har framtiden för sig.

På den senare punkten har Sundhage inte imponerat. För samtidigt som hon uppmanar de damallsvenska klubbarna att satsa på unga talanger väljer hon själv att hålla tillbaka talangerna tills de lämnat tonåren. På den punkten är exempelvis Tysklands Silvia Neid betydligt vassare.

Men nog om det. Här är min trupp:

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

Målvakter (3):
* Hedvig Lindahl
* Carola Söberg
* Jennifer Falk

Vi börjar med den stora problempositionen. Medan de 20 utespelarna till slut var ganska lätta att välja ut är målvaktssidan för tillfället extremt tunn i Sverige. Faktum är att vi inte har någon riktig världsmålvakt. Och målvaktssidan är den som känns svår att spika redan nu.

Hedvig Lindahl är trots allt klar etta. Man blir ju glad när man hör från Kristianstad att hon har vuxit rejält i år. Fast tyvärr har jag inte blivit helt övertygad i de båda matcher jag sett henne i år. Hoppas hon mentalt fixar ett VM som förstamålvakt.

Bakom henne är det däremot helt öppet. Först hade jag Carola Söberg utanför truppen, eftersom hon darrade i avgörande matcher i fjol. Men en match – Champions Leaguefinalen – tog upp henne på andraplatsen. Där visade hon ju att hon kan klara pressen i stora matcher.

Tredjeplatsen är extremt svårbesatt. Jag väljer Jennifer Falk i Jitex eftersom jag imponerats av henne den här våren. Men hade jag sett Malin Reuterwall eller Stephanie Öhrström lika många gånger hade de kanske haft platsen. Och i bakhuvudet finns Sofia Lundgren – eller har hon slutat helt?
Lundgren sa i vintras att hon skulle se till att bli frisk i ryggen innan hon hittade en ny klubb. Sedan har det inte skrivits något alls om henne. Gör hon comeback i tid skulle hon till och med kunna bli vår förstamålvakt i VM.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Backar (8):
* Jessica Samuelsson
* Lina Nilsson
* Emma Berglund
* Nilla Fischer
* Charlotte Rohlin
* Linda Sembrant
* Elin Rubensson
* Magdalena Ericsson

Den här uppställningen känns både stark och intressant. De spelare som funnits med i diskussionen, och således står nära en plats i truppen är Sara Thunebro, Marlene Sjöberg, Amanda Ilestedt och Mia Carlsson. Ett namn som inte känns helt avskrivet för mig är Annica Svensson. Men jag har inte sett Eskilstuna i år, och kan därför inte bedöma hennes form.

Mest anmärkningsvärt är kanske valet av vänsterbackarna Rubensson och Ericsson på Thunebros bekostnad. Men tyvärr tycker jag inte att Thunebros prestationer i landslaget den senaste tiden har legat på den nivå som krävs. Hon har bra tillslag med båda fötterna, men det väger inte upp att hon ofta gör felval och att hennes passningsspel är för slarvigt.

Ilestedt är en spelare jag fortfarande hoppas mycket på. Men som jag ser det är hon bara femma bland mittbackarna. Men med ytterligare slipning av passningsspelet så…

Marija Banusic

Marija Banusic

Mittfältare (8):
*
Caroline Seger
* Hanna Folkesson
* Sofia Jakobsson
* Antonia Göransson
* Lisa Dahlkvist
* Therese Sjögran
* Marija Banusic
* Malin Diaz

Det här är åtta ganska självskrivna val. Banusic är bubblaren i truppen. En joker med kapacitet att avgöra matcher.
Faktum är att bredden är klart minst på mittfältet. Här har jag i första hand valt bort Emilia Appelqvist, Emmelie Konradsson, Fridolina Rolfö och Olivia Schough. Fast faktum är att ingen av dem egentligen kändes nära truppen. Schoughs roll som underhållare i truppen skall inte underskattas. Men det räcker inte att vara nyttig vid sidan av planen.

Stina Blackstenius

Stina Blackstenius

Forwards:
*
Lotta Schelin
* Kosovare Asllani
* Stina Blackstenius
* Lina Hurtig

Det här är den riktigt intressanta lagdelen. En bra blandning av gammalt och ungt – helt enkelt fyra hyperintressanta spelare, där inte ens superstjärnan Schelin kan känna sig säker på en plats i startelvan.

De forwards som fanns med på den bruttolista jag valde spelare från, men som valdes bort var Emma Lundh, Jenny Hjohlman, Madelaine Edlund och Sara Lindén.

Det här är min VM-trupp till VM 2015. Så vad tycker ni? Har jag prickat rätt, eller har jag kanske till och med missat några självskrivna spelare?

Skadad Rohlin och vasst Göteborg

Skadan på Charlotte Rohlin hamnar lätt i fokus när man går igenom gårdagens damallsvenska matcher.

Jag vet inte hur Pia Sundhage tänker i kampen mellan Rohlin och Emma Berglund. Men om Sundhage föredrar Berglund var ju Linköpingsbackens skada högst läglig. Nu ges ju nämligen Umeåkaptenen en utmärkt chans att åter bosätta sig i startelvan.

Nilla Fischer känns självskriven, och Linda Sembrant borde ligga efter Berglund och Rohlin, framför allt sett till snabbhet. Apropå Sembrant tycker jag att det skulle kunna vara intressant att testa henne i den defensiva mittfältsrollen. Jag tror att hon skulle kunna vara ett alternativ där, inte minst eftersom hon är bra att ha på planen genom sitt utmärkta huvudspel.

Tillbaka till Rohlin. Det är ännu oklart hur länge hon blir borta. Men det här uttalandet till Corren skapar säkert oro i LFC-leden:

”Jag hoppas inte att skadan är så allvarlig som den känns. Det drog till ordentligt i låret och det var omöjligt att fortsätta.”

Linköping har ju redan skador på flera tunga spelare, och i de kommande två matcherna väntar Göteborg (borta på söndag) och Rosengård (hemma den 1 maj). Det är förstås två riktiga nyckelmatcher om LFC skall hänga med i toppen. Känslan är att laget tvingas klara sig utan Rohlin i båda de matcherna.

I går blev det seger med 4–0 mot AIK. Det var 2–0 efter en dryg kvart, något som indikerar att hemmasegern var säker – även om det blev 10–12 i avslut.

Själv var jag på Valhalla och såg Göteborg FC köra över Kristianstads DFF med 3–1. Köra över gäller den första halvleken, där hemmaspelarna skapade mängder av klara chanser mot virriga gäster.

Detta bildspel kräver JavaScript.

I paus satte jag ett jättestort frågetecken för Kristianstads försvarsspel. Så långt var lagdelarna väldigt raka, och backlinjen hade varken koll på ytorna framför eller bakom sig. För Göteborgs anfallsspelare var det rena julafton. De kunde dels utnyttja Manon Melis snabbhet bakom backlinjen, dels Sara Lindén:s och Andrine Hegerberg:s smartness i den stora ytan mellan KDFF:s backlinje och mittfält. Och så hade de ju Lieke Martens som dök upp både framför och bakom gästernas backar.

Lieke Martens

Lieke Martens

Martens måste vara topp tre av damallsvenskans bästa nyförvärv i år. Jag blev smått kär i hennes spelstil redan när jag såg henne i det holländska landslaget häromåret. Känslan är att hon utvecklats ytterligare sedan dess. Hon har en fantastisk grundteknik, och dessutom härlig fart. Och hennes 1–0-mål i går visade även fin känsla. Från vänsterläge placerade hon då läckert in bollen i bortre hörnet.
Jag tyckte mig dock notera ett ganska hett temperament. Gissningsvis är det ett tips till motståndarna att försöka få henne att lägga fokus på annat än själva spelet.

Göteborg borde ha gjort tre–fyra mål, och avgjort matchen redan före paus. Men oskärpa i kombination med vaket spel från Hedvig Lindahl höll nere siffrorna. De två målen som gjordes var dock snygga. Vid det andra serverade Lindén en fin passning till Melis, som var helt fri från straffpunkten.

Jubel över Martens 1-0-mål

Jubel över Martens 1-0-mål

Göteborg jublar över 2-0-målet

Göteborg jublar över 2-0-målet

Efter paus blev det en helt ny match. Då spelade Kristianstad mycket smartare i defensiven, och man ströp framgångsrikt Göteborgs anfallsvägar. Medicinen var att minska avståndet mellan lagdelarna, samt placera Sif Atladottir som ett slags mittfältslibero. Hon såg till att GFC inte längre fick tillgång till ytan mellan backlinje och mittfält.

Inledningsvis såg man att Göteborgs backlinje inte är samspelt. De stod nämligen för ett par missförstånd i uppbyggnadsspelet. Efter paus noterades även att mittförsvaret saknar extrem snabbhet. KDFF:s reducering kom sedan Johanna B Rasmussen och Susanne Moberg sprungit ifrån hemmaförsvaret.
Där vid 2–1 kändes det inte omöjligt att matchen faktiskt skulle kunna sluta med ett kryss.

Kristianstad har gjort 2-1

Kristianstad har gjort 2-1

Marlene Sjöberg gör 3-1

Marlene Sjöberg gör 3-1

Men Göteborg hade en växel till, och kunde avgöra på straff. Totalt sett var hemmasegern odiskutabel. Men Kristianstad blottade alltså vissa svagheter hos Göteborg efter paus.

Marija Banusic

Marija Banusic

Mycket av mitt fokus låg på att knäppa bilder på så många spelare som möjligt från de båda lagen. Därför var det svårt att detaljstudera så många spelare rent taktiskt och tekniskt. Men då och då lät jag blicken vila på Marija Banusic, som jag aldrig sett live förr. Och domen är att hon är en högintressant spelare. Bollbehandlingen är riktigt vass, och hon visade även fina kvaliteter i luftrummet.
Hon var placerad till höger på mittfältet, och där har hon en del kvar att lära i defensiven. Men hennes offensiva kvaliteter är så stora att de kompenserar de defensiva bristerna rätt rejält.

Det om gårdagens match på Valhalla. Göteborg känns som ett lag som skall vara med och slåss om Champions Leagueplatser i höst. Kanske till och med guldet. Man får en riktigt fin värdemätare på söndag, då alltså LFC kommer till Valhalla.

Gårdagens tredje match blev 0–0 mellan Umeå och Piteå. Vi har bara kommit två omgångar in i serien. Men känslan är ändå att jag har underskattat Piteå. De är nog bättre än jag trodde.

I dag spelas två matcher. En hyperintressant drabbning är den mellan Tyresö och Eskilstuna. Frågan är hur Tony Gustavsson matchar sin lätt sargade trupp. Vågar han spela Marta, Caroline Seger och Veronica Boquete med bara några dagar till Champions Leaguereturen mot Birgmingham? Om inte så är det skrällchans i kväll.

Även Rosengård–Örebro är en intressant match. Mästarinnorna borde vara rejält revanschsugna efter cupförlusten för några veckor sedan mot just Kif. Men med Ramona Bachmann däckad i vattkoppor kan Örebro bli en tuff nöt att knäcka. Den matchen skall för övrigt gå att se gratis på Tv4play och Fotbollskanalen. Avspark är 18.45.

Manfall i landslaget – och mycket mer

Det är manfall i Pia Sundhage:s VM-kvaltrupp inför bortamötet med Nordirland på lördag. Hastigt och mindre lustigt har Nilla Fischer, Jessica Samuelsson och Caroline Seger tvingats lämna återbud.

De ersätts av Mia Carlsson, Amanda Ilestedt och Malin Diaz. Sedan tidigare hade ju Elin Magnusson ersatt Elin Rubensson. Jag puffade ju för Diaz häromdagen, så den uttagningen känns riktigt spännande.

Nordirland är ett lag vi bör slå även med ett B-lag. Men det börjar ändå finnas skäl för lite oro. Vi hade svårt att slå hål på svaga lag i höstas, och inte ens lag med 20 världsspelare i truppen kan byta fem–sex spelare i startelvan hur som helst utan att de påverkar prestationen.

Jag höll på att skriva att det skall bli spännande att se hur den här svenska truppen klarar helgens utmaning. Men det finns väl inget som talar för att det kommer att gå att se matchen från Sverige. Eller?

* Det känns ju förresten bra att Sundhage satsar ungt med Diaz. Fast tänker man ett steg längre så är inte Diaz så där jätteung. Hon fyllde 20 precis i början av januari.
Och jämför man med det lag som Silvia Neid tagit ut till Tysklands två kommande VM-kvalmatcher finns där tre spelare som är yngre än Diaz, nämligen Europamästarinnorna Melanie Leupolz och Sara Däbritz samt blixtinkallade Pauline Bremer – som fyller 18 den 10 april.

Neid är verkligen betydligt modigare än Sundhage när det gäller att satsa på framtiden.

Apropå Bremer så läser jag här att hon blev inringd till landslaget på så kort varsel att hennes klubb inte blev informerad av Neid och förbundet. Det får tydligen Potsdamledningen med Bernd Schröder att se rött.

* Nu har Birmingham lagt upp ett klipp med höjdpunkter från deras 2–0-seger borta mot Arsenal i söndags. Det ser du här:

* Jag noterar två intressanta träningsmatchresultat de senaste dagarna. Det blev oavgjort både i Skånederbyt mellan Rosengård och Kristianstad (1–1) och i nykomlingsmötet Eskilstuna–AIK (0–0).

* På Eurosport 01.00 natten mot lördag går det att se VM-finalen i F17 mellan Japan och Spanien. Samma lag som möttes i den första gruppomgången. Då var det japanska laget överlägset. Men i en final kan mycket hända.

Det jag har sett av mästerskapet är dock japanskorna i en klass för sig. Den underbara bollbehandling som de besitter hoppas jag räcker hela vägen till guld. I sin semifinal vann man med 4–1 mot skrällgänget Venezuela. Den japanska nollan höll i fem gånger 90 minuter. Men på två minuters övertid sprack den. Ändå riktigt starkt att bara ha släppt in ett mål på vägen till finalen.

Den andra semifinalen vann Spanien med 2–0 mot Italien. Bilder därifrån finns här. Tyvärr har F17-VM präglats av usla domarinsatser. Italien hade megatur med straffdomslut i sin kvartsfinal mot Ghana. Den turen hängde inte med in i semifinalen. Båda Spaniens mål kom på straffar – och som jag ser det är båda feldömda.
Den andra är definitivt ett rån mot italienskorna. Och tolkar jag handsregeln rätt skall man inte blåsa den första heller. Tråkigt att mästerskapsmatcher avgörs på att domarna inte håller tillnärmelsevis samma nivå som spelarna.

Italien och Venezuela spelar för övrigt bronsmatch på fredag 21.45. Också den sänds på Eurosport.

* Slutligen så verkar Rosengårdsspelarna Ali Riley och Anita Asante ha startat en videoblogg kallad A&A Show. Det första avsnittet handlar om vilka svenska ord en fotbollsspelare måste kunna. Lite underhållande är det allt:

Moberg inledde säsongen med hattrick

I kväll inleddes den svenska tävlingssäsongen genom att Kristianstads DFF vann borta mot Hovås/Billdal i åttondelsfinal av Svenska cupen. Matchen slutade 6–1 efter tre mål av Susanne Moberg, två av Mia Carlsson och ett av Linnea Liljegärd.

Susanne Moberg

Susanne Moberg

I morgon är det ett av omgångens mest intressanta möten, när FC Rosengård tar emot Kif Örebro. Övriga matcher spelas efter landslagsuppehållet.

Redan i morgon spelar för övrigt U23-landslaget sin första match i La Manga. England svarar för motståndet klockan 18.00.

* Den enda tv-sända matchen i helgen är morgondagens tyska möte mellan Jena och Turbine Potsdam. Den sänds på DFB-tv med start 13.00. Där har Potsdam möjlighet att skapa en lucka ner till Wolfsburg i toppstriden.

På söndag avslutas sedan den tolfte omgången av Frauen-Bundesliga med två matcher, bland annat Frankfurt–Freiburg.

* I Frankrike har vi återigen en omgång där samtliga de fyra topplagen ställs mot lag längre ner i tabellen. Det mesta talar alltså för nya trepoängare för Lyon, PSG, Juvisy och Montpellier.

* Internationellt tillhör annars morgondagens lottning av U20-VM de mest intressanta sakerna i helgen. Bland annat skall Finland få sina motståndare. Lite info om turneringen finns här.

* Det har nyligen ryktats om att fjolårets Malmöspelare Yoreli Rincon skulle ansluta till Western New York Flash i NWSL i år. Det visade sig dock vara fel.
För i går gjorde Flash klart med Barcelonas lagkapten Vicky Losada, vilket nu innebär att laget har fyllt sin kvot om fyra utländska spelare.

* I dagens GP berättar man om att Gothia cup satsar stora pengar på att starta en elitflickklass för 17-åringar. Bland de klara lagen för premiäråret finns PSG, Bayer Leverkusen, Tyresö, Umeå IK och engelska klubbarna Bristol Academy och Birmingham City. Visst låter det här både kul och intressant?

* Apropå Gothia cup läste jag den här historien om hur Ryssland hittade en amerikanska i just den stora ungdomsturneringen i Göteborg. Amerikanskan Anastasiya Chevtchenko har ryska föräldrar, och debuterade i Rysslands A-landslag mot just USA nyligen.

Guld till Malmö, botten i Göteborg

Damallsvenskan 2013 är avgjord. I varje fall i praktiken.

För utöver Sunnanås nedflyttning är inget av det här är 100-procentigt klart. Men allt talar för att Malmö tar guld, och får med sig Tyresö ut i nästa års Champions League. Linköping blir trea, och Göteborg lägger beslag på den fjärde och sista medaljen. De båda nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå åker ur, och får börja om i elitettan.

Även om helgens resultat innebär att Malmö kan boka festlokal och även leta artister som kan sköta underhållningen, så väntar jag med att skicka någon grattishälsning. För det finns ju fortfarande en teoretisk chans att skånskorna skall slarva bort det här. Fast känslan är att Tyresö kan tappa poäng i Linköping i sista omgången, vilket i så fall innebär att Malmö redan har tagit tillräckligt många poäng för att vinna serien.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Det var Marta:s och Tyresös vår. Det har utan tvekan varit Ramona Bachmann:s och Malmös höst.

Bachmann och Malmö var heta även förra hösten. Då stod laget på 13 raka segrar inför de två sista omgångarna. Och man ledde med fem poängs marginal – när man drabbades av guldfrossa. Bachmann gjorde bort sig mot Umeå, och Anja Mittag missade straff hemma mot Tyresö.

Nu står Malmö på nio raka segrar, och man leder med sex poängs marginal. I dag missade Mittag straff, och i nästa omgång väntar Umeå…

Fast nej, någon sådan extrem frossa att Malmö missar SM-guldet även i år lär vi inte få uppleva.

Det finns förstås många faktorer bakom Malmös guld. Bachmann är nämnd. Viktigare ändå är målvaktssidan. Det jag har sett vinner Thora Helgadottir på knockout mot Tyresös båda målvakter. Carola Söberg gav bort båda seriefinalerna, och Ashlyn Harris har inte alls motsvarat högt ställda förväntningar.

Thora Helgadottir

Thora Helgadottir

Sedan har Malmö fler matchvinnare. Jag har flera gånger under året ifrågasatt Manon Melis. Jag tycker fortfarande inte att holländskan har gjort någon bra säsong. Fast nu när det drar ihop sig har hon klivit fram – vilket förstås är värt stor respekt.
Hon gjorde segermålet senast mot Kristianstad. Och hon satte viktiga 1–0 i dag mot Örebro. Dessutom spelade Melis läckert fram till Bachmann vid det vackra 3–0-målet.

Höjdpunkter från 4–2-segern ser du för övrigt här:

Innan jag lämnar guldstriden vill jag återigen påminna om att varken Marta eller Bachmann fanns med när förbundskaptener, Champions Leaguetränare och journalister röstade fram Europas tio bästa spelare.

Det är ofattbart för mig. Jag ser duon som vår högsta series två klart bästa spelare.

Från toppen till botten. Där blev det i dag i praktiken klart att Mallbacken ur. För efter 1–1 hemma mot Sunnanå kan bara ett mirakel rädda värmländskorna. Ett mirakel som innefattar att Skelleftelaget besegrar Jitex, samt att Mallbacken själva slår Malmö. Det känns förstås inte så sannolikt.

Utöver det egna poängtappet så var det Annica Sjölund som sparkade ut Mallbacken ur damallsvenskan. Åländskan frälste Jitex hemma mot Kristianstad.
Samtidigt höll comebackande Minna Meriluoto nollan. Jag har bara sett den officiella statistiken. Men går man på den var det en konstig match. För det var 7–2 i avslut mot mål till Jitex. Men 0–3 i ramträffar. Den sista hade Mia Carlsson på övertid. Det här var helt enkelt Jitex dag.

Renée Slegers

Renée Slegers

Ett sent segermål från Renee Slegers fixade Linköpings 2–1-seger mot Vittsjö. Det innebär att östgötskorna som sämst blir trea i serien.

Höstens stora besvikelse är utan tvekan Göteborg FC. Laget har inte gjort mål på fem omgångar, och det är lätt att sätta en krisstämpel på Torbjörn Nilsson:s lag. GFC är enda lag i serien som är helt utan poäng i de fyra senaste omgångarna. Att avsaknaden av Jodie Taylor skulle bli kostsam förstod jag direkt när jag såg GFC efter EM-uppehållet. Men att det skulle vara så här illa gick inte att förstå.

I dag föll GFC borta mot Umeå med 3–0. Lina Hurtig gjorde det andra målet. Därmed blev hon första svenska spelare att nå tvåsiffrigt i skytteligan i år. Kanske blir Hurtig inte bara den första, utan även den enda svenska tiomålsskytten i årets damallsvenska. Det svaret får vi vänta i två veckor på.

Trots Göteborgs genomusla form tror jag att laget blir fyra. Jag tror att det räcker med tre poäng till för att ta medalj, och laget avslutar ju hemma mot Sunnanå. Den matchen kan väl inte ens GFC misslyckas med att vinna?

Sundhage testar Carlsson

Kristianstads Mia Carlsson går in i VM-kvaltruppen i stället för Kristianstads Marija Banusic. Den nyheten går nu att läsa på svenskfotboll.se.

Det är en uttagning som jag inte kan bedöma, då KDFF är det lag i damallsvenskan som jag har klart sämst koll på.

Kul dock att Sundhage testar nytt. Samtidigt får man ju spontant tanken att Sundhages förtroende för Stina Segerström, Malin Levenstad och Linda Sembrant inte kan vara speciellt stort. Samt att Marina Pettersson Engström inte lär ha imponerat när hon var med på Linköpingssamlingen i somras.

Banusic är skadad, och har därför tackat nej. Att en forward ersätts av en mittback känns rimligt då Lotta Rohlin har missat ett par matcher i damallsvenskan till följd av hälseneproblem. Övriga två mittbackar i truppen är ju Nilla Fischer och Amanda Ilestedt.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

Det finns fler skavanker* i Sundhages VM-kvaltrupp. Kosovare Asllani stod över gårdagens PSG-match. På twitter förklarade hon att det var på grund av problem med en fotled.

PSG vann för övrigt den plaskblöta matchen borta mot Soyaux, fast inte helt utan problem. Det blev 3–2 efter att Marie-Laure Delie avgjort i minut 73. Hon gjorde även 2–1-målet medan Kenza Dali kvitterade till 1–1. Se målen från matchen, filmade med skakig handkamera, på det här klippet:

Antonia Göransson är ju uttagen till Polenmatchen som vänsterback. Troligen byttes hon in som sådan när Turbine Potsdam vann med 7–0 borta mot Sindelfingen. Jag har bara sett matchfakta, och då kom hon in i minut 62 istället för tyska EM-vänsterbacken Jennifer Cramer. Mindre bra att Göransson är utanför startelvan, men ändå positivt om hon gick testa vänsterbacksrollen en stund.

Samtidigt fick Frankfurt mycket överraskande bara 1–1 hemma mot Essen. Det trots att man fick en drömöppning med ledningsmål från Kerstin Garefrekes redan i fjärde minuten. I och med det resultatet har alla fyra tippade topplagen redan tappat poäng efter två spelade omgångar. Vinner Wolfsburg borta mot Jena i en nu pågående match (som står 0–0 efter 20 minuter) kommer alla fyra att återfinnas på fyra poäng efter två omgångar.

* Tillagt i efterhand. Noterar också att ytterligare en landslagback har skadeproblem. Malmös Lina Nilsson står över dagens match mot Jitex på grund av en fotledsskada. Och jag glömde ju dessutom att nämna att Caroline Seger förstås också har en spökande fotled.