Björn klar för ”nytt” Rosengård

Nathalie Björn

I dag har Nathalie Björn presenterats som nyförvärv i FC Rosengård. Det var väl inte speciellt oväntat, men ändå intressant.

Med värvningarna av Björn, Johanna Rytting Kaneryd och Nellie Lilja kan man se en trend som indikerar att Rosengård kan ha övergivit sin tidigare värvningsstrategi där de tydligt inriktat sin rekrytering mot etablerade landslagsspelare – svenska eller utländska.

Nu tycks Rosengård ha tagit ett steg tillbaka, och tagit efter Linköpings strategi att värva unga svenska/nordiska spelare som är på gränsen till landslaget. Det finns ju inte så många sådana, så det lär bli dragkamp om dem framöver.

Björn blir en naturlig ersättare till Lina Nilsson i Rosengård. För som spelare liknar de ju varandra i rätt stor utsträckning. Det blir spännande att se om Björn kan växa ut till en A-landslagsback i sin nya omgivning.

 

Roddar, Växjö, Kalmar, Kemme, Pajor och Harder

Vi är alltså inne i silly season. Göteborg rivstartade den delen av säsongen genom att i dag presentera Julia Roddar som nyförvärv, en signal om att man inte tänker harva i bottenträsket nästa år.

För Göteborg gäller det ju att hålla kvar sina nyckelspelare Elin Rubensson och Pauline Hammarlund, samt att få tillbaka Jennifer Falk i matchform.

Värvningen av Roddar borde ju stärka klubbens aktier i kampen för att få ha kvar Rubensson och Hammarlund.

Kvarnsveden tappar alltså Roddar, men värvar i stället en ny landslagsspelare från Malawi i Sabina Thom.

I övrigt vad gäller silly season har ju flera spelare aviserat att de kommer att lämna Eskilstuna. En av dem är Nathalie Björn, som kommer att avslöja sin nya klubbadress under veckan.

En som inte kommer att spela fler matcher är Carola Söberg. Hon tackar för sig efter en snygg karriär, lite i skymundan. Det blev inte så många A-landskamper, men väl tre Champions Leaguefinaler, vilket inte är fy skam. Bra jobbat.

Dagens stora debattämne är förstås fortfarande landslagets hot om att bojkotta Fotbollsgalan. Lite om bakgrunden går att läsa i det här blogginlägget från Olof Lundh. Men det hade ju varit intressant att få veta mer exakt vad förhandlingarna konkret handlar om.

Gäller de ekonomi kan ju spelarna glädjas åt att förbundet fått väldigt mycket mer pengar i kväll, i och med herrlandslagets fantastiska avancemang till VM – grattis.

Tillbaka till svensk damfotboll, och de nya damallsvenska lagen. Växjö DFF firade sin allsvenska plats genom att vända ett 3–0-underläge i paus till 6–3-seger mot Uppsala. Därmed satte man nytt poängrekord i elitettan med 69 poäng. Däremot fattades det ett mål för att tangera målrekordet. LB07 gjorde 84 mål i fjol, Växjö ”bara” 83 i år.

Däremot var plusmålskillnaden +66 (83–17) nytt rekord med fem mål. Kvarnsveden hade +61 för två år sedan.

Allt borde förstås varit uppåt i Växjö DFF, men i ett blogginlägg beskriver Smålands-Postens Daniel Enestubbe elefanten i rummet under Växjös firande – alltså det faktum att mannen bakom uppflyttningen inte fick vara med. Även om elitidrott inte är någon välgörenhet agerade ju faktiskt klubben otroligt underligt när man sparkade sin tränarhjälte Pierre Persson i slutet av serien.

Pierre Persson

Oavsett hur glatt det var i Växjö i går lär man inte ha nått upp till den lycka som rådde i IFK Kalmar. Här är först ett gäng glada klipp från Gröndals IP, och här är ett långt inslag från segerbanketten. För det kallas väl segerbankett även när man kommit tvåa i elitettan?

Med det är det dags att kolla lite händelser utanför Sveriges gränser. I returmatchen mellan USA och Kanada blev det amerikansk seger med 3–1. Noterbart här att Kanada och förbundskaptenen John Herdman tänker framtid när han matchar sitt lag. Han använde nämligen totalt sett sex tonåringar i matchen.

Etablerade 19-åringen Jessie Fleming spelade hela matchen, 18-åringen Deanne Rose startade, och sista 19 minuterna byttes även tre stycken 16-åriga spelare (födda 2001) in i form av Jordyn Huitema, Jayde Riviere och Ariel Young. Dessutom fick 17-åriga Julia Grosso hoppa in på tilläggstid.

USA vann alltså matchen. Julie Ertz nickskarvade in det första målet på fast situation. Har vi sett det förut?

Segermålet till 2–1 gjorde Alex Morgan – hennes 80:e i landslagssammanhang. Hon gjorde det efter att Fleming misslyckats med att slå en tunnel på egen planhalva:

Men även om USA alltså vann med 3–1 tror jag att Kanada vann mest på matchen genom att de gav sina unga talanger erfarenhet mot världsmotstånd. Känslan är ju faktiskt att Kanadas framtid kan vara ljusare än den amerikanska.

Ett annat lag som jobbar på samma sätt som Kanada, alltså med att släppa fram talanger tidigt är Australien. De hade tre tonåringar, varav två spelare födda 2000 på planen i en av sommarens landskamper. Då förklarade förbundskapten Alen Stajcic att han vill ha in unga spelare för att de tar med sig erfarenhet och professionalitet till ungdomslandslagen. En intressant tanke.

På tal om ungdom. Jag älskar den här bilden på nederländska EM-stjärnan Jackie Groenen, från när hon var tolv år:

Det ser lite farligt ut med lilltjejen bland de stora killarna. Men rent spelmässigt måste det ha varit väldigt utvecklande. Groenen spelar ju för Frankfurt, som föll mot Wolfsburg med 1–0 i går. Höjdpunkter från matchen finns här.

Segerskytt för die Wölfinnen var Pernille Harder, danskan som nyligen korades till världens bästa spelare av fotbollssajten goal.com. Det var Harders sjunde mål i ligan, en notering som gör att hon leder skytteligan.

För den snygga framspelningen stod polska stjärnskottet Ewa Pajor, som äntligen fått sitt lyft. Hon har haft en tuff tid med synproblem, men efter två ögonoperationer har hon nu full syn – och då börjar Pajor växa fram till den världsspelare som man trott att hon skulle bli.

I tabellen är det fortsatt Freiburg i topp, det trots att man ”bara” fick 2–2 i den svåra bortamatchen mot SC Sand. Det var rejält blåsigt på Sands åker, och serieledarna var i underläge två gånger – men redde ut det.

Fridolina Rolfö gav Bayern München ledningen med 2–1 i svenskmötet med Turbine Potsdam. Men hemmalaget Potsdams 17-åring Gina Chmielinski smällde in en frisparksretur till 2–2. Potsdam är fortsatt obesegrat, men med fem kryss är man ändå åtta poäng ifrån Freiburg i tabelltoppen. Wolfsburg och Bayern är tvåa och trea, en poäng från serieledningen.

Apropå Potsdam har deras Tabea Kemme gjort ett av årets allra läckraste mål. Minns inte om jag lagt upp den här lobben i bloggen tidigare. Men i så fall är den värd att köras i repris:

https://twitter.com/WoSoComps/status/912454478409998336

I England tappade Chelsea för första gången poäng. Det blev 2–2 mot Reading sedan kvitteringen kommit på ett högst olyckligt självmål från Magdalena Eriksson. Därmed är Manchester City enda fullpoängaren i WSL.

Innan jag sätter punkt blir det lite herrfotboll. Man kan ju inte låta bli att skänka en tanke åt stackars Jakob Johansson, som befaras ha dragit av korsbandet i dagens VM-kvalmatch. Det skulle ju innebära att han sköt Sverige till ett VM-slutspel som han inte kommer att kunna vara med i. Snacka om bitterljuv upplevelse. Jag kramar självklart båda tummarna för att det handlade om en lindrigare skada.

En sensationellt bra prestation

Damallsvenskan avslutade tidigare i dag med en extremt avslagen omgång. Så avslagen att det som mest var 453 personer på någon av de sex matcherna. Tråkigt.

De båda storlagen Linköping och Rosengård valde att spela med B-lag, något som självklart inte heller hjälper intresset för serien. Samtidigt är det lätt att förstå att båda klubbarna prioriterar Champions League nu när damallsvenskan redan var avgjord.

I och med dagens urusla publiksiffror hamnar det slutgiltiga publiksnittet för serien på 809 personer. Totalt sågs matcherna av 106 791 personer. Det är bara cirka 800 färre än 2016.

Linköping har ju som bekant sedan länge säkrat guldet, och vi har vinkat adjö till Kif Örebro och Kvarnsveden. Dagens resultat innebär att Piteå blir bästa lag under höstsäsongen, man är även det lag som släppt in minst mål i serien med 20 – tre färre än Rosengård.

Noterbart att Göteborg, som låg sist under EM-uppehållet och som var nedflyttningshotat så sent som inför näst sista omgången, till slut tog fler poäng än Rosengård under seriens elva sista omgångar.

Noterbart också att Malin Levenstad under sina sex matcher som huvudansvarig tränare i Malmöklubben bara lyckades få ihop åtta poäng. Det torde vara det sämsta poängsnitt någonsin för en tränare i Rosengård, inklusive klubbens tidigare skepnader.

Tabitha Chawinga

Apropå rekord avslutade Tabitha Chawinga säsongen med att göra ytterligare ett mål. Hon vinner därmed skytteligan på fantastiska 26 mål. Det är tangerat den bästa noteringen sedan damallsvenskan blev en proffsliga, lika många som Lotta Schelin gjorde 2007.

Fast med den lilla skillnaden att Schelin gjorde sina 26 mål för ett lag som tog medalj, medan Chawinga gjorde dem för ett lag som åkte ut. Chawinga stod dessutom rakt igenom för spelmål, medan Schelin även gjorde något eller några från straffpunkten.

Jag såg någon försöka sänka Chawingas prestation genom att skriva att hon gjort sina mål mot svaga motståndare. Det stämmer inte. I och med att Chawinga i dag även satte ett mål på Kristianstad har Malawispelaren gjort mål mot alla damallsvenska motståndare under året. Hon har bland annat gjort två mål vardera mot LFC och Rosengård, tre mot tabelltrean Eskilstuna och två mot bronsmedaljörerna Piteå.

Det har alltså inte spelat någon roll vilka försvarsspelare som Tabitha Chawinga har ställts mot. Hennes prestation är helt enkelt alltså sensationellt bra. Man undrar hur många mål hon kunnat göra om hon spelat för något av topplagen. 40? 50?

Det känns väldigt tråkigt att hon nu ser ut att försvinna till den anonyma, men penningstarka kinesiska ligan.

Apropå det är vi ju i och med att slutsignalerna ljöd nu inne i silly season för alla lag utom LFC och Rosengård. De kommer in i den galna säsongen fullt ut efter kommande veckas åttondelsfinaler i Champions League. Räkna med att det kommer att hända mycket i många lag.

Uppmaningen: Bojkotta Fotbollsgalan

Caroline Seger

Diverse olika medier berättar i dag om, som jag uppfattar det, att de spelare som sköter förhandlingen med förbundet genom Caroline Seger uppmanar kompisarna i landslaget att bojkotta Fotbollsgalan. Orsaken är att man inte fått till stånd något avtal med Svenska Fotbollförbundet.

Till Fotbollskanalen säger hon:

”Vi kommer inte att gå på Fotbollsgalan. Vi har inte haft ett avtal på hela året och vi vill få till ett avtal.”

Jag har ingen inblick i förhandlingarna, och är som jag tidigare skrivit högst splittrad i frågan om vad man skall tjäna när man representerar sitt land i landslagssammanhang. I grunden är det ju ett ärofyllt uppdrag, och således inget man skall bli rik på. Förbundens pengar bör ju i första hand användas till att utveckla sin specifika idrott.

Sedan finns det en mängd invändningar i just den här fallet. Invändningar om att man inte heller skall behöva gå back, om att herrarna får betydligt mer, om att vissa länder har anställda landslagsspelare och så vidare.

Det kommer garanterat att finnas anledning att återkomma till ämnet. Men nu har den sista omgången i damallsvenskan just startat.

Det blir sydostsvenskan 2018 – grattis IFK Kalmar

Kalmar vann just med 6–3 mot Assi. Därmed spelar IFK Kalmar för första gången någonsin i damallsvenskan 2018.

Och därmed är det klart att vi får en damallsvenska med väldig slagsida åt sydost. Halva serien är ju därmed lag från Skåne och Småland. Det enda laget från Västsverige blir Göteborg och det enda norrlaget är Piteå. I övrigt är det ”östlag” i form av Linköping, Eskilstuna, Hammarby och Djurgården.

På ett sätt är det förstås tråkigt med sådan slagsida på serien – och på svensk damfotboll, men sånt här går ju i vågor. Backar vi bandet till 2011 hade ju Skåne och Småland bara två lag i damallsvenskan, medan Västsverige hade tre och Norrland två.

Nu har alltså Västsverige och Norrland tappat rejält, framför allt Västsverige. Det ser man även i elitettan. För i dag blev det klart att Holmalund gör Hovås Billdal ner i division 1, vilket gör att Västsverige som alltså hade tre allsvenska lag 2011 nästa år bara har två lag i de två högsta divisionerna – Göteborg och Kungsbacka. Eller 2,5 då ju Falkenberg och Böljan är lite av gränsland mellan Syd- och Västsverige.

Men skönt för de damallsvenska lagen från sydöstra Sverige som lär kunna komma undan med väldigt låga resekostnader. IFK Kalmar får nästan hälften så långa resor i allsvenskan nästa år som de haft i elitettan i år. Jobbigare för Piteå som bara har långa bortaresor. Fast så har det ju redan varit i år. Det om geografisk fördelning.

Kalmar går till allsvenskan för att de har en vass offensiv med 31-målsskytten Amanda Fredriksson i spetsen. Men medan uppflyttningsfesten pågår på Gröndals IP inför 2097 åskådare tänker jag nu kasta in lite smolk i glädjebägaren.

När klubbledningen i morgon vaknar som damallsvenska ledare måste de nog förstärka laget rejält. För även om jag bara har sett IFK Kalmar i två tv-matcher under året räcker det att kolla tabellen för att inse att laget rent sportsligt sett inte verkar vara stabilt nog för högsta serien.

Man har ju alltså släppt in 41 mål i elitettan på 26 matcher. Även om det bara är 22 matcher i damallsvenskan kan man nog räkna med att man får lägga på minst 50 procent i högsta serien, där lagen är väldigt mycket vassare än i elitettan.

Och släpper man in 60 mål kommer man bara att spela i högsta divisionen i ett år. Kalmar behöver alltså bygga ett nytt försvar om man skall ha en chans. Jag kan spelarna för dåligt för att peka ut exakt var svagheterna finns. Men det kan ju handla om förstärkningar vad gäller såväl målvakt, backar som defensiva mittfältare.

Några av de nya behöver vara nickstarka. En av många stora skillnader mellan elitettan och damallsvenskan är klassen på huvudspelet. Kalmar såg skärrat ut mot Assi när det kom in inlägg. Det kommer att bli ännu tuffare i allsvenskan.

Men skall man ändå vara lite positiv så har ju nykomlingarna klarat sig väldigt bra sedan elitettan startade. Av de åtta senaste nykomlingarna har sju klarade sig kvar, de enda som åkt ut var Hammarby 2015.

Så kanske att kontringar på Fredriksson och Valerie Carlson. Leda till nytt kontrakt. Skyttedrottningen Fredriksson har känt på allsvenskan en gång tidigare, med Jitex 2013. Då gjorde hon två matcher från start och 13 inhopp. Då blev det inga mål, och de gånger jag såg henne upplevde jag att hon var snabb, men att hon inte räckte till rent fysiskt. Men Fredriksson känns som en klart bättre spelare nu, så det blir spännande att följa henne 2018.

Det blir även spännande att följa var Kalmar skall spela. Gröndal är inte godkänt för spel. Så utöver att klubbledningen behöver förstärka lagets försvar måste man även kämpa så att man har en hemmaplan. För om jag förstått saken rätt vill man inte flytta in i Kalmar FF:s högborg, Guldfågeln Arena.

Mycket att kämpa med framöver alltså. Men i kväll hoppas jag att alla i IFK Kalmar släpper framtiden och passar på att fira. Man måste ju tillåta sig att njuta av framgången också.

 

Inget svenskt klubblag tio i topp

Det har av förklarliga skäl varit fokus på herrfotboll i kväll. Men här är en liten genomgång av de senaste dagarnas nyheter samt en koll på helgens matcher.

Börjar vi med att blicka tillbaka var det ju en rätt dyster onsdagskväll ur svensk synvinkel, trots att Linköping skaffade sig ett helt okej utgångsläge inför hemmareturen.

Men faktum är ju, precis som signaturen Tobias var inne på i en kommentar, att Sverige nu kämpar för att ha med lag på Europas topp tio-lista. Rent formellt kommer Rosengård att ligga kvar där i några år till. Men kollar vi till formläget nu i höst skulle jag säga att inget svenskt lag slår sig in på en topp tio-lista i Europa.

För en snabb bedömning säger att fyra–fem tyska lag (Freiburg, Bayern München, Wolfsburg, Frankfurt och eventuellt även Turbine Potsdam), tre franska (Lyon, PSG och Montpellier), två–tre engelska (Chelsea, Manchester City och eventuellt även Arsenal) och minst ett spanskt (Barcelona) är bättre än bästa svenska i höst.

Och även om våra topplag tillfälligt kan klättra någon placering är trenden över längre tid inte speciellt positiv. Det är ju tyvärr inget som talar för att vi kommer att ta tillbaka förlorad mark. Tvärtom innebär ju trenden där alltfler storklubbar inom herrfotbollen satsar på damlag att våra klubblag kommer att tappa ytterligare mark för varje år som går. För knappt ens om våra svenska storklubbar på herrsidan skulle lägga halva sin budget på damlag hade det räckt för att mäta sig med huvuddelen av de nämnda klubbarna ovan.

Visst kommer fortfarande svenska lag att kunna gå både till både kvarts- och semifinal i Champions League i några år till. Men det kommer att krävas en hel del tur i lottningen för att det skall kunna inträffa.

Ett annat land som håller på att tappa mark i världstoppen är USA. Huruvida det är tillfälligt eller inte återstår att se. Men för tillfället har deras granne i norr, Kanada, en betydligt bättre utveckling.

De båda länderna möttes i en vänskapsmatch i Vancouver natten mot i dag, svensk tid. Det slutade 1–1. Jag såg tio minuter, och under den perioden upplevde jag det unga och intressanta Kanada som det bättre laget. Den bilden har jag även fått från de flesta som rapporterat om matchen på sociala medier.

Men utifrån det här klippet med höjdpunkter från Kanadas fotbollsförbund verkar det ju som att USA hade de flesta klara målchanserna:

Det är returmöte natten mot måndag, svensk tid.

Till Kina, där franske Bruno Bini har fått lämna jobbet som förbundskapten. Han ersätts av islänningen Siggi Eyjolfsson, som kommer att vara assisterad av legendariska Sun Wen.

Apropå tränarbyte blir det ju ett sådant i Göteborg. Stefan Rehn gör sin sista match på söndag, borta mot nedflyttningsklara Örebro. Det är ju högst väntat att Rehn inte blir kvar. Han har varit i Göteborg i fyra år och under den perioden har laget bara blivit sämre och sämre. De behöver få in någon som kan bygga upp laget igen.

Stefan Rehn

Den sista damallsvenska omgången på söndag är ju tyvärr inte speciellt intressant. Kamperna om de allra viktigaste placeringarna är ju redan avgjorda. Söndagens fokus riktas därför i första hand mot Kalmar och toppmötet i elitettan mellan IFK Kalmar och Assi. En hemmapoäng och IFK Kalmar spelar i damallsvenskan nästa år.

Barometern sänder matcher för inloggade. Man kan köpa ett dygns inloggning för 19 kronor genom att klicka på prenumeration på botten av Barometerns hemsida.

Skulle Kalmar förlora tar AIK den allsvenska platsen, under förutsättning att de vinner hemma mot nedflyttningshotade Holmalund. Elitettans slutomgång spelas 13.00 på söndag.

Damallsvenskans matcher startar 15.30. Huvudfrågan är vilket lag som blir trea och tar det lilla silvret, Eskilstuna eller Piteå. Eskilstuna avslutar hemma mot Vittsjö, medan Piteå skall till Stockholm och möta Djurgården. Faktum är att ju Djurgården kan gå förbi Piteå och sno bronsmedaljerna. Men då krävs att Djurgården vinner söndagens match med minst fyra måls marginal.

Kollar vi vad som händer internationellt under helgen är lördagen inte speciellt kul. Det är på söndagen det händer en del. Dock noteras speluppehåll i franska D1 Feminine. Gissar att det beror på att de vill ge sina representanter i Champions League bästa möjliga förutsättningar.

I engelska WSL är söndagens möte mellan trean Reading och serieledande Chelsea helgens höjdpunkt. Men det är ändå i tyska Frauen-Bundesliga som helgens internationella toppmatcher spelas. Där har vi toppmöten i form av Wolfsburg–Frankfurt och Turbine Potsdam–Bayern München. På DFB-tv sänds mötet mellan tabellsjuan SC Sand och serieledande Freiburg. Den matchen startar redan 11.00 på söndag.

 

Fördel LFC, men Rosengårds chanser regnade bort

Det var regn både i Prag och London i kväll. Medan Rosengårds chanser till kvartsfinalspel i princip regnade bort bör Linköping kunna fixa fortsatt spel efter nyår.

Jag har haft på de båda streamarna parallellt med att jag jobbat. Således har det knappast varit något koncentrerat tittande, och under LFC-matchen hade streamen dessutom en tendens att hacka.

Men av det jag såg gjorde LFC långt ifrån någon imponerande insats. Känslan var till och med att man började vara riktigt illa ute när Spartas amerikanska Kylie Strom satte 1–0 på frispark. Cajsa Andersson tog ett litet steg åt fel håll, och var sedan inte nära att kunna rädda den fina frisparken.

https://twitter.com/WSUasa/status/928323201222012933

Det hann dock inte bli riktig panik i LFC-laget, för Lina Hurtig kvitterade i 54:e minuten fint framspelad av pigga Nicoline Sörensen.

https://twitter.com/WSUasa/status/928325612888055809

Hurtig känns som LFC:s hopp nu på senhösten, när vårens skyttedrottning Marija Banusic har tappat stinget.

1–1 borta är ett rätt bra resultat, för det innebär att Sparta inte kan komma till Linköping Arena och bara försvara sig, utan tjeckiskorna måste göra mål för att kunna gå vidare. Det är fortsatt klar fördel LFC, som ju lär få spela på ett klart bättre underlag i returen. Fast sett till dagens match kan man inte helt räkna mot Sparta. De visade att de tänker ge Linköping en match.

Tyvärr känns inget av de båda svenska topplagen riktigt i form så här i säsongsavslutningen. Den bilden stärks av det faktum att Piteå har tagit flest damallsvenska poäng i höst.

Det är lätt att spekulera i hur vårens LFC och Rosengård hade stått sig mot kvällens motståndare, även om det bara blir spekulationer.

Klart är att höstens Rosengård var chanslöst mot Chelsea. Det var klar hemmadominans från start, och kommentatorn på Chelsea TV pratade om ”Rosengard chasing shadows”. Och visst kändes det så.

Trots många hemmachanser skulle det dröja till den 33:e minuten innan 1861 åskådare fick se Chelsea spräcka Zecira Musovic:s nolla.

Jag gillade Fran Kirby skarpt när kollade in England i EM. Jag gissar att Rosengårds backar inte var lika förtjusta i kväll. Kirby vände nämligen snyggt bort både Ali Riley och Glodis Perla Viggosdottir innan hon gav Chelsea ledningen.

1–0 i paus var rejält i underkant. Och faktum var att Rosengård hade två bollar bakom Hedvig Lindahl. Den första räddades av Crystal Dunn vid Chelseas vänsterstolpe, fast sannolikt hade bollen gått utanför. Det var i den första halvleken.

I den andra startade trots allt Malmölaget lovande, och hängde med bättre. Fast de hade behövt få kvitteringen i 50:e minuten, när Millie Bright kastade sig fram och agerade räddande ängel för hemmalaget. Den bollen hade definitivt gått i mål om den inte nickats undan.

I stället fick Chelsea retroaktiv utdelning. Ramona Bachmann sken med hela ansiktet efter att ha gjort 2–0-målet mot sin gamla klubb. Frispelad av Maria Thorisdottir och Ji So-Yun satte hon bollen otagbart vid sidan av Musovic.

I den 73:e minuten kom 3–0 genom Gilly Flaherty. Anita Asante misslyckades med att rensa bort en långboll från Magdalena Eriksson. Via Kirby studsade bollen turligt till Flaherty, som var helt ren framför målet.

https://twitter.com/WSUasa/status/928361883970793472

Efter målet var Chelsea-TV:s kommentator snabb att konstatera att:

”Nu kan Chelsea börja koncentera sig på kvartsfinalen.”

Det var väl kanske lite tidigt, det går ju att vända 3–0-förluster på hemmaplan. Men utifrån dagens match finns det inte mycket som talar för skånsk representation i nästa års kvartsfinaler. Jag gav Rosengård 35 procents chans inför dubbelmötet. Procentsatsen är nu nere på ensiffrigt, jag skulle säga att den är under fem.

Tyvärr får vi vara väldigt glada om det blir ett svenskt lag i kvartsfinal den här gången.

I de andra matcherna blev det väntade resultat. Alltså klara segrar för Lyon, Wolfsburg, Barcelona och en knapp seger för Montpellier. I Barcelonas 6–0-seger borta mot litauiska Gintra fick vi se årets klart sjukaste miss från hemmalaget. Frågan är om ens Monty Python hade kunnat regissera det här:

https://twitter.com/WSUasa/status/928355141195091970

Barcas Toni Duggan var mer effektiv när hon fick chansen en stund senare. Den engelska landslagsspelaren är lite av en expert på snygga avslutningar.

https://twitter.com/WSUasa/status/928314099926208514

Det var svenskt i huvudrollerna när Montpellier vann med 3–2 borta mot Brescia. Stina Blackstenius nickade in kvitteringen till 1–1…

https://twitter.com/WSUasa/status/928269623769759746

…och Linda Sembrant bockade in segermålet till 3–2, även om kommentatorn vill ge det till Sofia Jakobsson:

3–2 är ett bra bortaresultat, det innebär att Brescia måste göra minst två mål i Montpellier nästa vecka. Apropå Montpellier är här ett klipp med höjdpunkter från helgens franska toppmöte med PSG:

Allra sist bjuder jag på ett läckert futsalmål från Iran. Det här är rejäl överkurs:

Schough in – Fischer får ledigt

Peter Gerhardsson har presenterat sin trupp till träningsmatchen mot Frankrike. Den innehåller 4,5 nya spelare, varav tre från Eskilstuna.

De helt nya är Emma Holmgren, Hanna Glas, Petra Andersson och Olivia Schough, medan Sofia Jakobsson ju var med ”för observation” i senaste truppen.

Däremot skickar Gerhardsson ner Zecira Musovic, Tove Almqvist och Mimmi Larsson i U23-landslaget. Han motiverade så här:

”Vi prioriterar att de får spela en match i U23 framför att vara med i en trupp i A-landslaget och kanske inte få speltid”

Hela U23-truppen har ni här.

Tillbaka till A-landslaget. Utöver nämnda trio som skickats ner i U23 har Nilla Fischer fått ledigt av familjeskäl. Plus att ju Jessica Samuelsson och Johanna Rytting Kaneryd är skadade.

På presskonferensen pratade Gerhardsson om att man den här gången har utgått ifrån en startelva när man tagit ut truppen. Han sa också att man kommer att ha ett mer defensivt balanserat lag, samtidigt som han vill bibehålla det aggressiva försvarsspelet och det fina passningsspelet.

Med tanke på att både Fischer och Jessica Samuelsson saknas från den elva som startade mot Ungern blir det intressant att se hur backlinjen formeras. Gissningsvis kommer en lite snabbare mittback in vid sidan av Linda Sembrant. Här står ju valet mellan Amanda Ilestedt och Emma Berglund.

Frågan är hur man löser ytterbacksfrågan. Ett alternativ är ju att Mia Carlsson flyttas över till höger och Jonna Andersson går in till vänster.

Det blir även intressant att se vilka forwards som får chansen nu när det troligtvis blir mer omställningsspel. Samtidigt som Marija Banusic är en stor tillgång vid fasta situationer kan jag tänka mig att hon får flytta på sig med tanke på att hon har sämre arbetskapacitet än konkurrenterna.

 

I kväll är Youtube räddningen

I kväll spelar både Linköping och Rosengård bortamatcher i Champions League. Ingen av matcherna tv-sänds, men båda går att se på Youtube.

Det är Sparta Prag respektive Chelsea som sänder på sina egna Youtubekanaler. Prag–LFC skall även gå att se via Correns hemsida.

Här är en länk till Prag–LFC:

När det gäller Chelsea–Rosengård bör den komma upp här någon minut innan avspark. Det gjorde den. Här är länken:

Det här att nästan inga åttondelsfinaler i Champions League tv-sänds är förstås ett jätteproblem för damfotbollen i stort. Det är en huvudanledning till att det finns så lite pengar i sporten.

Uefa måste hitta ett format på turneringen som går att sälja in hos tv-bolagen. Spontant tror jag att det skulle sälja bättre med fler lag från de stora ligorna, samt att man lägger till ett gruppspel. Då skulle det finnas bättre förutsättningar för sälja in turneringen i paket. Som jag uppfattat det är det i nuläget upp till hemmalagen att försöka sälja in sina respektive matcher, något som verkar väldigt svårt.

När det gäller de svenska lagens chanser gav jag vid lottningen Linköping 90 procents chans till avancemang, medan jag bedömde att Rosengård bara har 35 procents möjlighet till att nå kvartsfinal.

De bedömningarna bedömer jag som fortsatt rimliga, även om inget av de båda svenska lagen känns direkt formtoppat.

Däremot är Chelsea i toppform. Londonklubben har sju segrar på åtta matcher i höst. Enda plumpen var bortamötet med Bayern München, där man föll med 2–1. Det var å andra sidan ett resultat som räckte för avancemang, så den förlusten kändes nog också som en seger.

Avspark i Prag är 18.00 och i London 20.05.

En åttondelsfinal spelades redan i morse, svensk tid. Lyon var i Kazakstan och körde över svårspelade BIIK-Kazygurt med hela 7–0. Ada Stolsmo Hegerberg gjorde fyra av målen. Hon leder därmed skytteligan överlägset. På tre matcher har hon gjort imponerande nio mål. Här är hennes 1–0-fullträff:

https://twitter.com/WSUasa/status/928143348480794624

Någon längre guide till åttondelarna har jag tyvärr inte hunnit med. Här hänvisar jag till Spelare 12.

Lite noteringar från Sverige–Ungern

Under onsdagseftermiddagen (klockan 14.30) presenterar Peter Gerhardsson den landslagstrupp som skall till Bordeaux och spela mot Frankrike den 27 november.

Det blir förstås intressant att se hur truppen formeras nu när Sofia Jakobsson bör vara aktuell på forwardssidan, medan varken Jessica Samuelsson eller Johanna Rytting Kaneryd är tillgängliga.

Men ännu intressantare än truppen blir ju vilken startelva Gerhardsson kommer att välja, och hur laget kommer att spela. Vår nye förbundskapten har ju sagt att han kommer att anpassa valet av spelare och spelsätt efter motstånd.

Mot Kroatien och Ungern har ju Gerhardsson kunnat tänka 95 procent offensivt. Mot Frankrike måste han höja den defensiva procenten rätt rejält.

Med det sagt är det dags för en liten tillbakablick på EM-kvalmatchen i Borås för två veckor sedan. Jag har kollat om matchen och gjort lite noteringar. De kommer här i den ordning som de hamnade på mitt anteckningspapper:

* Matchinledningen: Plottrigt spel, men väldigt många korta passningar. Dessutom inte alltid med 100-procentig precision. Den typen av spel kan funka mot svaga lag som Ungern, men känns som lite av självmordstaktik mot Frankrike.

I tolfte minuten försökte Mia Carlsson med ett långt uppspel från backlinjen, in bakom den ungerska. Vad jag kan minnas var det både det första och det enda långa, svenska uppspelet i matchen.

Linda Sembrant

* Snabbhetsproblem i vänsterförsvaret. Carlsson och Linda Sembrant hängde inte riktigt med när det blev s defensiva omställningar. Följden blev att Sembrant föll ner några meter och tog extra djup.

Det lär inte vara någon bra taktik mot snabba franska kantspelare. Med tanke på att Samuelsson också är borta blir en av Gerhardssons viktigaste uppgifter att hitta snabbhet i backlinjen till Frankrikematchen.

Jämfört med deras EM-lag kan ju Frankrike nu spela med blixtsnabba kantspelare både till vänster (Amel Majri) och höger (Delphine Cascarino).

* För mycket tvåtouch i uppspelsfas. När Sverige byter kan har ofta såväl Nilla Fischer, Linda Sembrant som Caroline Seger två tillslag innan de spelar vidare. Följden blev att Ungern lätt hann flytta över sitt lag.

Mot Frankrike måste Sverige flytta bollen mycket snabbare i backlinjen. I den 31:a minuten fick vi dock till ett kanonanfall, mycket tack vare en snabb vändning i backlinjen. Det började med att Samuelsson spelade direkt till Sembrant, som tog med sig bollen med sitt första tillslag och spelade vidare ut på kanten till Mia Carlsson på det andra. Kristianstadsbacken stötte fram bollen med ett direktpass till Hurtig som fick autobahn fram till vänster. Hurtig valde ett tidigt inlägg mot bortre stolpen där Fridolina Rolfö först var nära att göra mål. På returen var det ett upplägg för Stina Blackstenius, som dock sköt över från nära håll.

Trots att det inte blev mål var det ett föredömligt anfall. Men de svenska spelarna måste alltså jobba på att minska antalet tillslag, inte minst gäller det här Seger, som gärna slår till bollen två gånger. Hon behöver lära sig att jobba med ett tillslag mycket mer. Hade jag varit hennes tränare hade jag nog förbjudit henne att spela med fler än ett tillslag på träning, och dessutom tvingat henne att spela framåt. På så sätt skulle hon kanske få ett lite snabbare, offensivt beslutsfattande. Nu tar det ofta lite för lång tid innan hon blir rättvänd, och då hinner motståndarna stänga till luckorna.

Lina Hurtig och Zecira Musovic

* Lina Hurtig var fantastisk i den första halvleken. Jag fick ju lite kritik för att jag gav Hurtig för högt betyg – en fyra. Men när jag kollar om matchen finner jag ingen anledning att sänka det betyget.

Linköpingsspelaren var direkt inblandad i fyra av Sveriges fem första, riktigt heta målchanser. Totalt var hon direkt eller indirekt inblandad i fyra av de fem målen. Solklar fyra, speciellt som det var hon som visade vägen genom att göra det viktiga 1–0-målet och få hål på Ungern.

* I den andra halvleken tappade det svenska laget lite fokus. Det blev ännu mer tvåtouch, och dessutom alltfler slarviga passningar. Alltså passningar bakom medspelare, eller på fel fot, saker som gjorde att vårt lag tappade tempo i spelet.

Under några perioder blixtrade dock laget till, och till slut hamnade vi enligt min räkning på 15–0 (8–0) i klara målchanser.

* Jag står fast vid att Kosovare Asllani var bästa svenska spelare, men Lina Hurtig var inte långt efter. När det gäller den betygsättning jag medverkade till i BT, se länk ovan, står jag i princip fast vid den. Mia Carlsson gjorde mycket bra, men hade väldigt många felpass, vilket gör att hennes trea känns svag.

Marija Banusic

Kvaliteten på de fasta situationerna från Marija Banusic var såpass hög att hon nosade på en trea. Mina fokusspelare inför matchen var just anfallsduon med Banusic och Stina Blackstenius. Banusic briljerade med högklassiga hörnor och frisparkar, däremot tyckte jag att hon var rätt medioker i själva spelet. Blackstenius ville otroligt mycket, men var ärligt talat inte speciellt lyckad. Hon kommer nog mer till sin rätt när det blir mer djupledsspel, vilket det lär bli mot Frankrike.

I den matchen kommer mitt fokus sannolikt riktas mot defensiven, där ju inte minst Caroline Seger har en nyckelroll. Vi får väl se vilken elva Gerhardsson väljer, men troligt är att man kommer att kolla in Seger lite extra på tv-sändningen från Frankrike.

Julia Spetsmark

* Det om senaste landskampen. I den truppen ingick ju Julia Spetsmark. Hon har stått för dagens svenska damfotbollsnyhet genom att skriva på ett ettårskontrakt med Manchester City. Det blir intressant att följa hur hon lyckas där.

* I dag har även kandidaterna till Årets tränare presenterats. De tre blev Kim Björkegren (Linköping), Elisabet Gunnarsdottir (Kristianstad) och Joel Riddez (Djurgården). Det rimliga är att Björkegren tar hem det, men man tycker ju att Gunnarsdottir också borde prisas för sitt tålmodiga arbete med Kristianstad.

* Slutligen har Dalarnas Tidningar i dag kommit med uppgifter om att Tabitha Chawinga skulle vara klar för Jiangsu Suning i den kinesiska ligan. Det skulle ju sannolikt innebära att hon kommer att få en rejäl lön, vilket är kul.

Men nog hade man velat se henne i någon av de stora europeiska ligorna? För att få se hur många mål hon hade kunnat göra där.

Smällar för Kaneryd, Linköping, Samuelsson och Kvarnsveden

 

Johanna Rytting Kaneryd

Dagens vansinnigt tråkiga damfotbollsnyhet är att Johanna Rytting Kaneryd har dragit av korsbandet. Det inträffade dagen efter att hon skrivit på för Rosengård, vilket var samma dag som hon presenterades för klubben.

Rytting Kaneryd har tidigare haft en korsbandsskada i vänsterknät. Och det är samma knä som drabbats nu igen. FC Rosengård skriver på sin hemsida att hon blir borta minst sex månader. Jag skulle nog snarare tippa på att hon blir borta mellan nio månader och ett år. Som tidigast skulle det innebära att hon kan spela för sin nya klubb nästa höstsäsong. Men risken finns att hela 2018 är förlorat.

Det här är ju verkligen otroligt tråkigt för Rytting Kaneryd, och man lider enormt med henne. Det är även ett stort bakslag för Rosengård som måste ut och värva ytterligare minst en kreativ mittfältare till nästa säsong.

Apropå Rosengård och mittfältare har Nellie Lilja från LB07 skrivit på ett tvåårskontrakt i dag. Ytterligare en intressant värvning.

Det om dagens händelser. Nu till en genomgång av helgens händelser. Jag har haft fullt fokus på herrfotboll under hela helgen, och har inte hunnit se någon damfotboll. Nu i kväll har jag dock kollat igenom en hel hög med klipp med höjdpunkter.

Sportsligt sett är det ju bottenstriden som har varit i fokus. Men jag börjar ändå genomgången av helgen med toppen, och damallsvenskans mest anmärkningsvärda resultat på många, många år.

Inför den 20:e omgången förra helgen hade inget hemmalag förlorat med fler än tre måls marginal i årets damallsvenska. Då inträffade ju det sensationella att Eskilstuna förlorade med hela 5–1 mot nästjumbon Göteborg, trots att United tog ledningen i den andra halvleken.

I lördags åkte Eskilstuna till Linköping, där de svenska mästarinnorna skulle firas av sin hemmapublik. Personligen tillbringade jag min lördagseftermiddag i Åtvidaberg. På vägen stannade jag och åt i just Linköping. Vid bordet bredvid satt det två Eskilstunasupportrar. Vi pratade lite, och det slutade med att jag önskade dem lycka till. De svarade: ”Det lär behövas”.

Ingen av oss kunde väl ana att Eskilstuna några timmar senare hade tagit årets i särklass största bortaseger i damallsvenskan – hela 6–0 mot de svenska mästarinnorna.

Tyvärr är det ju ett resultat som ger damallsvenskan dålig reklam. Ett resultat som spontant gjorde att man undrade om LFC-spelarna hade druckit för mycket champagne under guldfirandet.

Samtidigt vet man att vissa lag ibland kan falla ihop totalt. Och LFC är ett sådant lag, ett lag som haft en ful ovana att rasa ihop en gång per år. Fjolåret var ett undantag, i övrigt har vi ju 0–5 i Malmö i sista omgången 2015, 0–4 hemma mot Örebro 2014, 0–4 i Malmö 2013 och 0–6 i Göteborg 2012. Men de flesta rasen från tidigare år har skett på bortaplan.

Det här var LFC:s största ras på hemmaplan i en tävlingsmatch på minst tolv år. Det är extremt dålig reklam när man skall försöka sälja in sitt SM-guld. Och det är bara att hoppas att alla inblandade skäms.

Visst fick Lisa Lantz en katastrofstart, och bjöd på de två första målen. Men ett topplag där spelarna har bra karaktär tillåter sig inte att bli förnedrade i sin hemmaborg.

Matchens stora spelare var Loreta Kullashi, en spelare som snart lär banka på porten till Peter Gerhardsson:s landslag. Hon visade ju exempelvis väldigt hög klass när hon utnyttjade Lantz misstag vid 0–2-målet.

För LFC är det match i Prag i Champions League på onsdag, alltså en bra chans till snabb revansch. Tyvärr har ingen svensk tv-kanal valt att sända varken LFC:s eller Rosengårds bortamatcher. Vansinnigt tråkigt.

I Rosengård är ordföranden väldigt besviken på tv-cheferna. Och det har han ju anledning att vara. Det här är ju för övrigt samma visa som man hört vid i princip varje UWCL-omgång de senaste åren. Frågan är hur man kan paketera turneringen för att få någon tv-kanal att hugga. Den som har lösningen lär bli rejält hyllad i damfotbollsvärlden.

Den här gången räddas vi intresserade tittare av att Chelsea–Rosengård kommer sändas av Chelsea på Youtube. När det gäller Sparta Prag–LFC kan den komma att sändas av Corren. Där är inget klart ännu. Däremot är det klart att Corren sänder returen i Linköping.

Tillbaka till damallsvenskan. Medan Linköping den kunna komma över helgens smäll är det värre i Borlänge, där Kvarnsveden har spelat sin sista damallsvenska match för den här gången.

Kvarnsvedens IK

Som opartisk betraktare hade jag gärna sett att spänningen levt ändå in i slutomgången. Men jag förstår att supportrar till Göteborg, Hammarby och Vittsjö har lite annan syn på den saken. De klubbarna är det ju numera anledning att gratulera till nytt kontrakt.

Kvarnsvedens 3–1-förlust mot Rosengård i lördags innebar ju att Hammarby hade klarat kontraktet, samt att Vittsjö och Göteborg hade chansen att göra det redan i omgång 21.

Hannah Wilkinson blev Vittsjös hjältinna när hon fixade poäng mot Örebro på övertid i lördags. Och igår frälste Adelina Engman sitt Göteborg med ett drömmål på volley mot Djurgården.

Medan klipp på instatstorys visar väldigt trevlig stämning i Göteborgs omklädningsrum i går eftermiddag var det depp i Borlänge.

Kvarnsveden har alltså tagit 19 poäng – en summa som räckt till nytt kontrakt de allra flesta säsonger. Men i år har det ju varit så jämnt att det krävts högre poäng än vanligt.

Och då har Kvarnsveden fallit på sitt svaga försvarsspel, och framför allt på att man haft en för dålig backlinje. Man drabbades av tunga smällar tidigt i våras, när först mittbacken och lagkaptenen Denise Sundberg drog av korsbandet, och sedan även tänkta förstamålvakten Lina Lundqvist gjorde samma sak.

Dock var det inte på vårens insatser som Kvarnsveden åkte ut, utan på höstens – där man bara har vunnit en match.

Tabitha Chawinga

Det som gör Kvarnsveden unikt är att man har vräkt in mål framåt. Exempelvis har skyttedrottningen Tabitha Chawinga stått för en bragd. Hon spelar alltså i ett lag som åker ur serien. Ändå har hon gjort flest spelmål av alla i damallsvenskan sedan serien lämnade amatörstadiet.

Det var ju först efter den svenska VM-succén 2003 som vi fick helprofessionella spelare i damallsvenskan. Sedan dess är de tre bästa noteringarna:

2017: 25 mål, Tabitha Chawinga, Kvarnsveden (0 straffar – och en match kvar)
2010: 25 mål, Manon Melis, Malmö (1 straff)
2007: 26 mål, Lotta Schelin, Göteborg (minst 1 straff – statistiken på svenskfotboll.se från 2007 är inte komplett)

Chawingas 25 spelmål i serien är verkligen en makalöst bra prestation. I Kristianstad på söndag kan hon även passera Schelin.

Chawinga har som bekant kontrakt även över nästa år, vilket gör att Kvarnsveden kommer att få en bra grundplåt för att finansiera en snabb återkomst när de säljer henne. För hon kan ju inte bli kvar. Hon var ju redan för bra för elitettan 2015, och hon lär ju inte ha blivit sämre. (Tillagt i efterhand: Kontraktet ser ut att brytas vid nedflyttning. Se kommentarerna nedan)

Elizabeth Addo

Borlängeklubben lär ju utöver Chawinga tappa ytterligare några spelare. Bland annat har ju LFC länge uppgetts ha ögonen på duktiga Elizabeth Addo. Och Julia Roddar och Lova Lundin borde vara två andra spelare som är högintressanta för andra damallsvenska klubbar. Dessutom har ju tränare Jonas Björkgren ryktats vara aktuell för Eskilstuna.

Jonas Björkgren

Även om Örebro ligger en bra bit efter övriga lag i tabellen känns det som att det är två ovanligt starka lag som åker ur vår högsta serie i år. Det gör ju att det återigen känns aktuellt att ta upp den fråga som aktualiserats av både Pär Lagerström i det här inlägget och Jonas Eidevall en bit in i det här inlägget.

Pär Lagerström

Alltså frågan om utökning av antalet lag i damallsvenskan. Rent sportsligt ställer jag mig bakom ett sådant förslag. I år hade det absolut gått att få ihop en stark damallsvenska med både 14 och 16 lag.

Nackdelen här är ju att det kommer att bli dyrare med fler resor samt ännu mer slitsamt för de toppklubbar som kombinerar damallsvenskt spel med Champions League. Men rent sportsligt tror jag att svensk damfotboll hade gynnats av en utökning.

Göteborg och Hammarby är alltså två av de tre lag som säkrade kontraktet i helgen. De är även numera damallsvenskans två mest formstarka lag. Båda är obesegrade i de fem senaste omgångarna, och de har även tagit flest poäng: Göteborg har elva, Hammarby har nio medan trion Linköping, Rosengård och Piteå alla har tagit åtta på de fem senaste matcherna.

Med tanke på hur olika lag har hoppat rent formmässigt i höst roade jag mig med att räkna ut den damallsvenska hösttabellen efter tio av elva omgångar. Den ser ut så här:

(Tillagt i efterhand: Ser nu att bloggen Hattrick också har räknat ut samma tabell i kväll. Ibland tänker vi likadant… )

Piteå                16–10   18
Linköping         17–14   18
Rosengård       21–13   17
Eskilstuna        19–13   15
Göteborg         14–10   15
Djurgården       16–15   15
Hammarby       13–  9   14
Kristianstad      14–13   14
Vittsjö               11–10   12
LB07                  8–18   10
Kvarnsveden    15–19     8
Örebro              11–29     3

Det är alltså vansinnigt jämnt i höst. Åtta lag inom fyra poäng i toppen, och bara Örebro som är riktigt avsågat. Av hösttabellen kan man konstatera att medan guldstriden i praktiken avgjordes i våras, har nedflyttningsstriden avgjorts under hösten.

Minns att det såg ut så här i bottenstriden efter halva serien:

Kvarnsveden   24–30    11
Vittsjö             12–18     11
Hammarby     13–17     10
——————————-
Örebro            10–17     10
Göteborg        16–31       9

* Kampen om den sista damallsvenska platsen till 2018 är däremot inte avgjord. Däremot försvann skrällaget Assi ur kampen i går när man föll på hemmaplan mot Växjö med 3–2. Gästernas tre mål ser du här:

Därmed är det klart att antingen IFK Kalmar eller AIK spelar i damallsvenskan 2018. Det är fördel Kalmar, som är tre poäng före. Därmed räcker det med en Kalmarpoäng hemma mot Assi på söndag för att IFK Kalmar skall gå upp.

AIK spelar hemma mot Holmalund, i omgångens allra mest laddade match. Båda lagen har ju nämligen enormt mycket att spela för – men ingen av dem har sitt öde i egna händer.

Holmalund har ju trillat ner under nedflyttningsstrecket, med nio måls sämre målskillnad än Böljan. Det är stor fördel för Falkenbergsklubben, som avslutar hemma mot nedflyttningsklara Östersund.

Om Holmalund flyttas ned innebär det en mardrömsstart för den nya damfotbollssatsningen i Alingsås – den som skall kallas Alingsås FC. Överhuvud taget har det varit ett uselt år för västsvensk damfotboll med Göteborg FC i damallsvensk bottenstrid och risk att både Holmalund och Hovås Billdal åker ur elitettan. Dessutom misslyckades Jitex med att kvala sig upp.

* Så till England där det visade sig att Jessica Samuelsson drabbades av en värre fotskada mot Ungern i Borås än man hade trott.

Hon har opererats i dag, och risken är att Arsenalspelaren är borta i ett halvår. Därmed är två kantspelare borta ur landslagstruppen inför landskampen med Frankrike i slutet av november. Peter Gerhardsson lär få fundera lite över hur hans landslag skall möta snabba, franska anfallsspelare.

* Apropå England och Arsenal, så gjorde Fara Williams ett spektakulärt mål för Reading när man vann med 2–1 mot just Arsenal i i WSL Cup i helgen. Se själv:

* Så till Frankrike där PSG stärkte sina aktier i kampen om en Champions Leagueplats. Emma Berglund:s lag vann mot svensklaget Montpellier med 3–1, vilket gör att PSG nu är fyra poäng före Montpellier i tabellen.

* Slutligen till Tyskland, där Frauen-Bundesliga numera leds av uppstickaren Freiburg. Jag kan inte säga att jag är så säker på att de kommer att hålla hela vägen. Men Freiburg har verkligen ett ungt och otroligt intressant lag.

Man vann lördagens seriefinal mot Wolfsburg med 1–0 efter segermål från 18-åriga Giulia Gwinn. Det var Gwinns femte mål, vilket gör att hon delar andraplatsen i skytteligan med 23-åriga klubbkompisen Lina Magull.

Närmast bakom dem med fyra mål finns ytterligare en Freiburgtalang, den ännu 16-åriga Klara Bühl (född den 7 december 2000). Gwinn och Bühl är långt ifrån de enda tonåringarna som får speltid i obesegrade Freiburg, som nu leder tabellen med en poäng före Bayern München och tre poäng före Wolfsburg och Frankfurt. Utöver Freiburg är Turbine Potsdam enda obesegrade laget i ligan. Men Amanda Ilestedt:s gäng har för många kryss och är trots noll förluster redan åtta poäng från serieledning.

Pernille Harder

Ledaren av den tyska skytteligan är för övrigt Wolfsburgs Pernille Harder, som gjort sex mål. Men hon lämnade alltså Freiburg mållös. Så höjdpunkter från seriefinalen här.

Sett till länkat klipp ser Wolfsburg ut att ha haft ett rejält tryck mot Freiburgmålvakten Laura Benkarth i den andra halvleken. Och Freiburg hade tur, för Nilla Fischer:s lag verkar ha fått ett till synes korrekt mål bortdömt på slutet. För nog ser det ut som att Ewa Pajor befinner sig bakom bollen när Sara Björk Gunnarsdottir spelar fram?

En helg med mycket spänning

Det har hunnit hända lite under de dagar jag har befunnit mig i ”bloggskugga”. En av de mer intressanta nyheterna är att Johanna Rytting Kaneryd har valt att lämna Djurgården och gå till Rosengård.

Johanna Rytting Kaneryd

Rosengård tappade ju väldigt mycket kreativitet i somras när Lieke Martens stack till Barcelona. Även om det är orättvist att jämföra med Martens i 2017 års form så kan säkert Djurgårdsmittfältaren fylla delar av den lucka som uppstod i somras.

Jag gillar verkligen Rytting Kaneryd som spelare. Hon är kvick, bollskicklig och kreativ. Dock måste hon lyfta sig när gäller poänginsamlingen. I årets damallsvenska har hon gjort ett mål, och hon har bara haft totalt elva avslut mot mål. Om man ändå gör den där jämförelsen med Martens så lyckades nederländskan sätta sju mål och få till 21 avslut mot mål på de elva matcher hon spelade i damallsvenskan i år – alltså väldigt många fler.

Nu hamnar Rytting Kaneryd i ett starkare lag, vilket gör att hon sannolikt både kommer att öka sitt antal avslut – och poäng.

Pia Sundhage

En annan nyhet som är värd att nämna är ju att Pia Sundhage fått ett nytt förbundskaptensjobb. Samtidigt som det väl inte var speciellt oväntat att hon skulle bli kvar på förbundet så trodde man väl inte att hon skulle kliva ner och ta ett flicklandslag.

Men även det blir förstås intressant att följa.

Vi är för övrigt inne i en riktigt spännande damfotbollshelg. Tyvärr kommer jag inte att kunna se speciellt mycket, knappt något alls faktiskt. När jag sätter punkt för det här inlägget rullar bilen mot Åtvidaberg för avslutningen av superettan, och i morgon blir det jobb på den herrallsvenska avslutningen.

Men ni andra har ju en hel del att njuta av, både nationellt och internationellt.

Klockan 14.00 i dag spelar Kvarnsveden måstematch hemma mot Rosengård. Om Borlängeklubben går poänglös av Ljungbergsplanen i eftermiddag kan man i morgon vara en elitettanklubb.

I övrigt i dag i damallsvenskan spelar Linköping–Eskilstuna och Vittsjö–Kif Örebro. Båda de matcherna startar 15.00, och framför allt blir det fokus på hur det går för Vittsjö, som ju nu också i högsta grad är indraget i nedflyttningsstriden.

I morgon söndag har vi först Piteå–LB07 14.00. En timme senare startar ytterligare två matcher med stor betydelse för bottenstriden, nämligen Göteborg–Djurgården och Hammarby–Kristianstad.

I morgon är det även en otroligt viktig match i striden om andraplatsen i elitettan, när trean Assi tar emot Växjö. Om Kalmar vinner i Alingsås i dag måste Assi ta full poäng mot Växjö för att Kalixlaget skall ha kvar den allsvenska chansen till sista omgångens toppmöte med just Kalmar.

Det tredje laget som är inblandat i kampen om andraplatsen i elitettan är AIK, som spelar borta mot jumbon Hovås Billdal i dag.

Så till en de internationella höjdarna. I dag klockan 13.00 kan man njuta av en tidig tysk seriefinal på DFB-tv. Årets uppstickare Freiburg tar nämligen emot Wolfsburg. Båda lagen står på fem segrar och ett kryss efter sex omgångar, och det känns verkligen som en potentiell kanonmatch.

Även i Frankrike spelas det en viktig toppmatch i dag. Det är dessutom ligans enda svenskmöte när Emma Berglund:s PSG tar emot Montpellier med Linda Sembrant, Sofia Jakobsson och Stina Blackstenius. Avspark där är 21.00. Just hur Berglund klarar av att hantera sina landslagskompisar kan komma att vara nyckeln i den där matchen som framför allt är hyperviktig i kampen om en av de franska platserna till nästa års Champions League.