Almgrens skada – ett hårt slag för Göteborg

Formstarka landslagsmittfältaren Johanna Almgren lämnade dagens träning med ett stort paket runt högerknät. Det är dagens dåliga nyhet för Göteborg FC. Och för Almgren.
Direkt efter träningen sa hon så här till GP:

”Som det känns nu går det inte att spela i morgon.”

Senare på kvällen har hon i sin blogg slagit fast att spel är otänkbart i morgon. Tråkigt.
Efter 3–1-förlusten borta bedömde jag Göteborgs chanser till att vända till 10 procent. Det kanske var lite väl lågt räknat, men med Almgren borta känns det som en rimlig procentsats. Det naturliga blir väl nu att intressanta teknikern Ingrid Wells går in i startelvan på Almgrens plats.

Morgondagens returmatch har avspark 19.00, och sänds på webb-tv på Göteborg FC:s hemsida.
I Arsenal utgår jag ifrån att Kelly Smith fortfarande är skadad. I varje fall var det sagt att hon skulle missa båda mötena med GFC. Däremot borde trion Faye White, Rachel Yankey och Gemma Davison kunna vara aktuella för mer än bara korta inhopp.

Innan GFC-Arsenal spelar FFC Frankfurt hemma mot LdB FC Malmö. Det är avspark 15.30, och matchen tv-sänds på Eurosport2.
Efter Malmös 1–0-seger på Malmö IP gav jag svenskorna 40 procents chans att vinna dubbelmötet. Den procentsatsen står kvar, trots att Frida Nordin är borta på grund av en korsbandsskad.
För om jag uppfattat det rätt riskerar Frankfurts nyckelspelare Melanie Behringer att missa matchen till följd av en ligamentsskada. Och Behringer känns viktigare för tyskorna än Nordin för Malmö. Dessutom borde Ramona Bachmann vara redo för lite mer än 25 minuters speltid, vilket är ett klart plus för Malmö. Men tyskorna är segersäkra, vilket bland annat framgår av den här artikeln på Uefas hemsida.

18.30 i morgon tar Bröndby emot Lotta Schelin och Lyon. Där vann de regerande mästarinnorna från Frankrike hemmamötet med 4–0, och man är med 99,9 procents sannolikthet vidare till semifinal. Returmatchen kommer trots det för övrigt med största sannolikhet att visas direkt på Eurosport2.

Den sista kvartsfinalen spelas i Ryssland på torsdag 12.00. Då tar Sofia Jakobsson och Rossiyanka emot Antonia Göransson och Turbine Potsdam. Tyskorna har med sig 2–0 från hemmamötet, och efter första matchen gav jag dem en 60-procentig chans att vinna även hela dubbelmötet. Fast med hållen hemmanolla känns det i underkant. Det är snarare 75-25 i tysk favör.
Potsdam får klara sig utan landslagsbacken Tabea Kemme, som skadade ena skuldran i första matchen, och är borta från spel i ett par månader. Troligtvis innebär det att fjolårets lagkapten i Dalsjöfors, Alex Singer, går in i Potsdams backlinje från start.
Matchen döms för övrigt av svenska Jenny Palmqvist. Enligt uppgifter i Tyskland kan även den här matchen komma att direktsändas av Eurosport.

Trams, Dennerby

I Göteborgs-Posten idag uttalar sig Thomas Dennerby om petningarna av Jessica Landström och Kristin Hammarström.
Om forwarden säger han så här:

”Landström får så lite speltid i Frankfurt och sedan vi bytte spelsystem till 4-2-3-1 känner vi inte samma behov av att ha med fyra anfallare.”

Det köper jag rakt av. Inga konstigheter.
Däremot undrar jag vad för trams Dennerby svamlar om när han kommenterar varför Hammarström står utanför truppen:

”När det gäller Kristin Hammarström känner vi att vi har full koll på henne. Hon har regelbunden speltid i både Champions League och serien. När det gäller henne kan vi vara säkra på att hon dyker upp i landslaget igen.”
Så hon är inte petad?
”Tvärtom skulle jag vilja säga.”

Vadå tvärtom? Antingen är hon väl uttagen, skadad eller så är hon petad?
Skadad är hon inte. Och inte uttagen heller…

I morgon lär definitivt Hammarström vara motsatsen till petad när hennes Göteborg FC spelar hemmakvartsfinalen mot Arsenal på Valhalla. Som jag tidigare nämnt är GFC svenska mästarinnor på webb-tv, och klubben kommer att direktsända matchen på sin hemsida. Det innebär att det kan bli en heldag med damfotboll i morgon. Tidigare på dagen sänder ju Eurosport2 LdB FC Malmös bortamatch i Frankfurt.

GFC har för övrigt ett magasin, Studio KGFC, inför Arsenalmatchen, där Johanna Almgren, Torbjörn Nilsson, Lisa Ek och Christen Press intervuas.
Enda plumpen är att programledaren inte verkar veta hur långt laget har kommit i Champions League. Åttondelsfinal?

Lina Nilsson får ny chans – Landström är däremot petad

Förbundskapten Thomas Dennerby tog just ut sin 18 spelare stora trupp till landskampen mot Kanada den 31 mars. Och skrällen är att Jessica Landström inte finns med. Och petningen är inte alls kommenterad på förbundets hemsida. Mer om det senare.

Den insatte vet att 18 spelare är precis den storlek på trupp som Dennerby får nominera till OS. Alltså är de här spelarna de som hade spelat OS, om truppen hade fastställts idag.

Från den 21 spelare stora truppen till Algarve Cup är fyra spelare borta, och en nygammal har tillkommit – Malmöbacken Lina Nilsson. Hon får således en ny chans att visa Dennerby att hon är en OS-kandidat. Men i nuläget är hon bara reserv för skadade Sara Larsson och Emma Berglund. För så här säger Dennerby om Nilsson enligt förbundets hemsida:

”Emma Berglund är inte tillgänglig på grund av fotledsstukning och här välkomnar vi Lina Nilsson välkommen åter till landslaget”

Berglund är alltså borta från Algarvetruppen. Det är som väntat också målvakten Kristin Hammarström – trots att hon var ensam om att inte släppa in några spelmål i Portugal. Däremot släppte hon en straff mot Island. Petningen var ändå väntad eftersom Dennerby länge sett Göteborgskeepern som sitt tredjeval. Men jag såg Sofia Lundgren mot Tyskland och Hedvig Lindahl mot USA – och det är väl synd att säga att någon av dem imponerade.

Skrällen i truppen är ju ändå att Frankfurtproffset Jessica Landström inte längre platsar. Personligen tycker jag inte att det är ett felaktigt beslut, för jag har länge haft synpunkter på att hon har en alldeles för dålig förstatouch för att klara den bollmottagarroll som hon brukar ha i landslaget. Och att det i nya spelsystemet 4-2-3-1 är väldigt svårt att hitta en plats för Landström.
Men jag är ändå förvånad, dels för att hon ändå var bästa målgörare för Sverige under 2011, och för att hon verkat vara given i Dennerbys trupp. Och jag trodde nog att hon stod före Madelaine Edlund i kön.
Där hade jag tydligen fel.

Slutligen är Kristianstads Susanne Moberg också petad från Algarvetruppen. Det var däremot mer väntat, då Moberg fick minst speltid i Portugal.

Här är hela Kanadatruppen:
Målvakter:
Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö), Sara Thunebro (Frankfurt) och Lina Nilsson (Malmö).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö) och Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö) och Lotta Schelin (Lyon).

Alex Morgan är jobbigt bra

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ni som har hängt med i den här bloggen vet att jag flera gånger (bland annat här och här) har skrivit att jag ser Alex Morgan som USA:s främsta anfallshot. Att Morgan nu borde gå före Abby Wambach.

Efter ett tag har även Pia Sundhage insett att det inte går att hålla Morgan på bänken. Sundhage väljer därför att frångå 4-2-3-1-systemet och åter köra 4-4-2. Allt för att kunna spela båda anfallsessen.

Gårdagens 4–0-seger mot Sverige bar Morgans signatur. Med 4-2-3-1 och Wambach på topp hade tre av de amerikanska målen aldrig blivit till. Då hade USA bara haft snabbhet i anfallens andrafas, och då hade Sverige kunnat försvara sig på ett mycket lättare sätt.

Hur bra är då Alex Morgan?
Så bra att Sveriges backlinje från igår borde drömma mardrömmar om henne. Hon är nämligen den jobbigast tänkbara spelare att möta. Hon är så snabb att få slår henne i rena löpdueller. Dessutom är hon duktig på att suga in bollen, duktig i luftrummet, och har bra skott med båda fötterna.

Thomas Dennerby sa efter Sveriges andra raka 4–0-förlust att han tyckte att hans lag varit väldigt mycket bättre än mot Tyskland, och att siffrorna var i överkant. Jag hade 13–4 i målchanser till USA, vilket skulle ge 3–1 i mål.
Så visst, jag håller med Dennerby i båda uppfattningarna.
Fast det hindrar inte att det var klasskillnad. USA har bättre kvalitet i allt, trots att jag inte tyckte att de gjorde någon jättematch idag. Tvärtom.
För att slå ett lag som USA får vi inte bjuda på något – och dessutom måste vi ha tur. Och en Lotta Schelin i absolut toppform. I Algarve har Lotta bara varit i bra form…
Om någon vill se överkörningen så finns bilderna här.

I finalen vann Tyskland med 4–3 mot Japan efter att Celia Okoyino da Mbabi återigen gjort tre mål. Imponerande. Se bilderna från den matchen här.

Och här är mina bilder från Sverige-USA:

Idag har Pia stått i centrum

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag har jag varit på USA:s träning, och träffat Pia Sundhage. Det är alltid trevligt, och dagens möte var inget undantag.

Men mer om det senare. Reportaget kommer nämligen inte in i tidningen ännu på några dagar. Och eftersom mitt bloggfokus den här veckan är på en annan blogg blir inte det här inlägget så utförligt. Men jag knäppte ett gäng bilder från träningen, och kan nog få ihop ett lite mer utförligt bildspel framöver.

Ni får hålla till godo med fyra tills dess…

* Konstaterar att jag var rätt ute angående finalen i Cyprus cup. Frankrike var bättre än Kanada – i varje fall målmässigt. Marie-Laure Delie:s 1–0-mål är läckert. Det går inte klandra Erin McLeod för att hon släpper in den kanonen. Här är matchens höjdpunkter. Lite överraskande vann Italien bronsmatchen mot England med hela 3–1. Noterar också att Linda Sällström:s målform håller i sig. Hon gjorde Finlands spelmål, när laget föll på straffar mot Sydkorea i matchen om femte pris.

* Har du inte sett höjdpunkterna från Sverige–Tyskland är de här. Det handlar som bekant mest om kul bilder för tyska supportrar.

* I morgon väntar Sverige–USA här i Algarve. Och ja, jag kommer att vara på plats i Parchal.
Jag såg just att Sveriges startelva ligger upp på www.svenskfotboll.se. Den är intressant. Det ser ut som att Thomas Dennerby i princip matchar de elva spelare som han tycker har varit bäst här nere under veckan. Det är väl bara lätt skadade Annica Svensson – som jag tycker skötte sig bra mot Tyskland, och Nilla Fischer som saknas.
Här är elvan: Hedvig LindahlEmma Berglund, Stina Segerström, Charlotte Rohlin, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Caroline SegerTherese Sjögran, Johanna Almgren, Antonia GöranssonLotta Schelin.

Det blev ingen kul svenskdag i Algarve cup

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lena Lotzen behövde inte visa Tyskland vägen idag – det gjorde Celia Okoyino da Mbabi så bra på egen hand.

Många av er har säkert sett matchen på Eurosport. Själv såg jag den live, och jag hade klart på förhand att min artikel till morgondagens BT skulle handla mer om Johanna Almgren:s kamp för att nå OS än om matchen.

Tur det, för efter storförluster som den här – 4–0 till tyskorna – är det sällan kul att göra eftermatchen-intervjuer.
Jag noterade dock att förbundskapten Thomas Dennerby var ovanligt frän. Jag pratade inte så mycket match med honom, men jag stod och lyssnade när min medpassagerare till och från arenan, Radiosportens Susanna Andrén, frågade ut honom. Han sa bland annat:

”Vi underpresterade något brutalt.”
”Jag hittar ingenting att ta med från den första halvleken.”

Och visst. Sverige var väldigt uddlöst före paus. Lotta Schelin var nära att springa igenom själv två gånger – men mer än så blev det inte.
Okoyino da Mbabi gjorde två mål, och tyskorna hade bud på mer.

Roligast före paus var nog att höra den svenska hejaklacken, som körde klassiker som ”Heja Sverige friskt humör.” I andra halvlek drog de dessutom igång ”Öka takta sista kvarta…” redan med 32 minuter kvar att spela. Ta det som ett tecken på hur nöjda de var med det svenska spelet…

Nämnda Almgren kom in med 33 minuter kvar, och gjorde ett rätt bra inhopp. Samtidigt kom Antonia Göransson in, och hon var som jag ser det dagens bästa svenska spelare.
Med Almgren, Göransson, Schelin och Sofia Jakobsson framåt fick Sverige lite fart på offensiven. Men tio minuter senare, när Schelin byttes ut, avtog det ganska rejält.

Från min vinkel såg Okoyino da Mbabis tredje mål inte otagbart ut. Det föll i minut 64, och punkterade matchen. Synd om Sofia Lundgren att få chansen i en sådan här svag svensk match. Fast oavsett får man inte släppa mål som 3–0-bollen. Den var kanske inte lätt, men verkade inte heller omöjlig att ta.

Sverige får spela bronsmatch även i Lilla VM – som Algarve cup ibland kallas. Fast det får nog i så fall bli Pyttelilla VM. För även om arrangören idag höll hårt på formerna med mixad zon för media och liknande så är det här väldigt långt ifrån fjolårets VM-fester.
Inte minst var det väldigt många fler tyska journalister på plats då. Idag såg jag inte en enda.

Tysklands startelva

* Japan slog USA med 1–0. Tydligen var det lite turligt, då USA – precis som i VM-finalen – hade flest målchanser.
Därmed blir det Japan–Tyskland i final här på onsdag. Jag tror garanterat att tyskorna gärna vinner den, som en liten hälsning om att världens kanske bästa lag inte får spela OS i sommar.

* I Cypern Cup noterar jag att Frankrike gjorde ett statement genom att slå starka England med 3–0. Inte minst var Louisa Necib:s volley till 1–0 ett statement. Ett magnifikt sådant.
Frankrike ställs mot mästarinnorna från Kanada i finalen där. Kul att fjolårets Dalsjöforsback Emily Zurrer fick chansen att spela för Kanada mot Holland – och att hon tog den genom att göra matchens enda mål. Jag förstår faktiskt inte varför Kanadacoachen John Herdman har givit Zurrer så lite speltid hittills.
Jaja, det blir en intressant final på Cypern också. Fast nog borde väl fransyskorna vara lite vassare än Kanada? Eller?

* Så några ord om den kommande veckan. Som sagt är jag kvar här i Portugal även efter Algarve cup, för att följa Elfsborg.
Då min arbetsgivare har bett mig att köra en speciell ”Elfsborg i Algarve”-blogg så kommer jag att lägga mitt krut på den under den närmaste veckan. Det är ju ändå de som betalar för den här resan…
Det innebär att det inte blir så mycket tid här på ett tag. Men jag har samlat på mig material, och kommer att ha fullt fokus på den här bloggen från och med mitten av nästa vecka igen.

Vad fyller tomrummet efter damfotboll.com?

Vi är inne i ett slags vakumm när det gäller mediarapportering kring svensk damfotboll. För frågan i rubriken är nämligen så bra att jag inte har något svar på den.
Men däremot kan jag ge lite vägledning bland de bästa damfotbollshemsidorna.

Under rubriken Dagens damallsvenskan tänker min Twittervän Daniel samla artiklar i svensk media om allsvenskan och landslaget. Det är en bra hjälp i jakten på aktuella nyheter om svensk damfotboll.

Och här är en ny blogg om damfotboll som känns lovande. På den finns ett antal bra länkar till internationella damfotbollssidor.
Ytterligare två läsvärda bloggar är Spelare 12 och Damallsvenskan.
Fler bra länkar hittar man på norska mästarinnorna Röa Dynamite Girls utmärkta länksida. Fokus där ligger förstås på norsk damfotboll, men de länkar även till andra bra internationella sidor. Och ja, den här bloggen är också med bland länkarna…

Rent bevakningsmässigt kommer den totala bevakningen av damallsvenskan att minska ganska rejält utan damfotboll.com. Det gäller framför allt i Stockholm och Göteborg där tidningarna har ganska begränsad bevakning av sina lag.
Eller ja, Tyresö kommer väl att få rejäl uppmärksamhet i år. Orsaken? Den har fem bokstäver och börjar med M…

Men det som kommer att drabbas allra hårdast är bevakningen av division I som mer eller mindre kommer att försvinna här på internet. Bra tajming när vi står inför en ”satsning” på en superettan från och med nästa år.

Och visst märker man redan efter två dagar att det blir ett rejält tomrum efter damfotboll.com.
Man kan till exempel för tillfället i princip bara läsa något matigt om landslagets seger mot Island på förbundets hemsida.
Där har man för övrigt en ovanligt bra matchartikel. Kul att få chansen att berömma Fotbollförbundet ibland…
Som en parantes blir jag glad när jag läser att Johanna Almgren imponerade i den nya nummer tio-rollen. Kanske kan vi få med en boråsare till OS i sommar ändå…

Få artiklar alltså. Men SVT räddar en hel del genom att ha det här inslaget med alla de svenska målen.

Apropå bilder från Algarve har jag hittat Abby Wambach:s 1–0-mål mot Norge och Sydney Leroux:s 2–0-mål från samma match. Den slutade för övrigt 2–1 för USA, som vinner sin grupp på oavgjort mot Japans Nadeshiko på måndag.
Eftersom Tyskland bara vann med 1–0 mot Kina idag – trots att kinesiskorna spelade mer än halva matchen med en man kort – vinner Sverige sin grupp vid kryss i den gruppfinalen. Här är bilder från tyskornas seger.
Sverige–Tyskland direktsänds ju för övrigt av Eurosport klockan 16.30 på måndag.

Äntligen – förbundet följer Islandsmatchen minut för minut

Som bekant har jag gnällt på hur Svenska Fotbollförbundet följer och marknadsför sitt damlandslag.
Medan förbundet med rätta kräver att klubbarna i allsvenskan – både herrar och damer – samt superettan minutrapporterar från seriematcherna så bryr sig inte förbundet självt om att rapportera från damlandslagets matcher.

Men idag händer det något positivt. Inte så att man rapporterar på sin hemsida – vilket hade varit det bästa. Men förbundet har i alla fall lovat att följa matchen mot Island (avspark 14.30) via sin landslagssida på Facebook. Och det är ju bra.

Som boråsare tycker jag förstås också att det är kul att Johanna Almgren får chansen från start i nummer tio-rollen. Den roll som enligt förbundets hemsida är skapt för Caroline Seger hade alltså Therese Sjögran mot Island, och nu är det Almgrens tur.
Men visst, det är bra att landslagsledningen provar flera spelare i olika roller.

Och det är mycket nytt i dagens uppställning. Utöver Almgren är Jessica Landström som kantlöpare ett intressant test. Jag tycker att Landström är för dålig i det felvända spelet för att ha hand om den enda forwardsplatsen i 4-2-3-1-uppställningen. Men på kanten kan hon kanske komma till sin rätt.
I forwardsrollen är Lotta Schelin förstås gjuten. Och man förstod av eftersnacket att hon varit lysande mot Kina. Så här sa Johanna Almgren till Göteborgsposten:

”Kanske var vi lite passiva i den första halvleken, men Schelin höll kinesiskorna sysselsatta på egen hand.”

Lovande. För Lotta måste nog hitta sin VM-form om vi skall kunna hoppas på OS-succé till sommaren.
I övrigt kan man konstatera att det är just Almgren och Emma Berglund som utsätts för hårdast test av de spelare som inte var med i VM-truppen – Stina Segerström undantagen eftersom hon säkerligen varit med i Tyskland om hon inte varit skadad. Susanne Moberg känns således som den som är längst från en OS-plats av alla spelare i Algarvetruppen.

Så här ser förresten dagens startelva ut: Kristin HammarströmAnnica Svensson, Stina Segerström, Emma Berglund, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Jessica Landström, Johanna Almgren, Antonia Göransson – Lotta Schelin.

Dags för nytt gnäll på Fotbollförbundet

Jag känner mig gnällig. Efter varje landskamp den senaste tiden har jag kritiserat Svenska Fotbollförbundet. Och varför bryta en fin tradition?
För igår var återigen rapporteringen från damlandslagets match undermålig.

Jag har inga problem att förstå att mest tid, och de allra största resurserna, läggs på herrlaget – det är ändå de som drar in de stora pengarna.
Men vi skall ha EM på hemmaplan om mindre än 500 dagar – mindre än 1,5 år. För att undvika att den turneringen blir ett publikt megafiasko är det dags att förbundet börjar uppmärksamma damfotbollen i allmänhet – och landslaget i synnerhet.

Igår var det ingen direktrapportering från segern mot Kina, och jag har ännu inte lyckats få se några matchbilder alls. Och då har jag ändå sökt.
Här är vårt förbund bland de sämsta i klassen. För även det inte var några direktsändningar i andra länder heller så har flera förbund åtminstone lagt upp fylliga sammandrag på sina hemsidor.

Här är det tyska förbundets höjdpunkter från Tyskland-Island, och här har USA:s förbund höjdpunkter från USA-Danmark.

Och här är förresten mitt gnäll i sammandrag:
* Efter Tyskland i höstas.
* Efter Kanada i höstas.
* Efter Norge i januari.
* Efter presskonferensen inför Algarve cup.
* Och så ett konstruktivt förslag.

Jag bjuder gärna på ett konstruktivt förslag till. Lär av USA och direktrapportera matcherna. Det här är en föredömlig mall:

Direktrapportering på US Soccers hemsida.

För att avsluta med lite fotboll är just USA grymt imponerande för tillfället. Danmark har gått som en ångvält i EM-kvalet, där de har fyra raka segrar och målskillnaden 22–0, och man slog Brasilien borta i december. Men mot USA blev danskorna överkörda.

Jag har ju länge framfört åsikten att Alex Morgan numera är vassare än Abby Wambach. Morgan gjorde två av målen mot danskorna, och spelade fram Wambach till ett. Kul att Pia Sundhage äntligen har börjat inse att det inte går att ha Morgan på bänken, utan har givit plats för båda.
Det skall bli riktigt spännande att se om Japan kan skaka amerikanskorna i gruppfinalen på måndag.

Spännande vecka i jakten på platser i OS-truppen

I morgon går Sverige in i Algarve cup mot Kina. Det har skrivits väldigt lite om laget inför turneringen.
Men klart är att det skall till något i hästväg om någon som står utanför den aktuella truppen kommer att komma med till OS. Förstås med undantag för skadade Sara Larsson.

Med Larsson är 22 spelare med i kampen om platserna i OS-truppen. Alltså skall fyra spelare bort från Algarvetruppen, varav en målvakt.
Alltså är det här ett slags kval för en plats i OS-truppen. De som har kniven mot strupen är i första hand de tre spelare som stod utanför fjolårets VM-trupp, alltså Emma Berglund (Umeå IK), Johanna Almgren (Göteborg FC) och Susanne Moberg (Kristianstads DFF).

Thomas Dennerby har aviserat att han fortsätter att jobba med ett nytt 4-2-3-1-system. Sannolikt eftersom Sverige för tillfället bara har en forward av högsta världsklass – Lotta Schelin.
Det skall bli spännande att se hur laget klarar det nya systemet mot högklassigt motstånd. Och många kan faktiskt se det, för enligt wsoccernews kommer Eurosport att tv-sända Sverige–Tyskland på måndag. Kul.

* Idag har spelet inletts i Cyprus cup. I grupp A inledde Frankrike med att knocka Schweiz. Matchen slutade 3–0, ett resultat som gällde redan i halvtid. Målskyttar var Marie-Laure Delie, Gaetane Thiney och Sonia Bompastor (straff).
Dessutom vände England underläge 1–0 mot Finland (Marianna Tolvanen) till 3–1-seger. Kelly Smith gjorde två straffar, och däremellan hade Karen Carney gjort 2–1. För England spelade inte Göteborgs nyförvärv Anita Asante. Däremot fanns en hel hög Sverigebaserade spelare i Finlands lag: Minna Meriluoto (Jitex), Katri Nokso-Koivisto (Jitex), Maija Saari (AIK), Anna Westerlund (Piteå), Tuija Hyyrynen (Umeå), Annika Kukkonen (Malmö) och Linda Sällström (Linköping).

I grupp B vände Holland 0–1 mot Italien (Patrizia Panico), till 2–1 efter mål av Manon Melis och Lieke Martens. Det var en riktigt stormig tillställning – så stormig att matchen fick avbrytas en stund på grund av ovädret. Och att lagen gjorde sina mål i den halvlek man hade medvind känns inte på något sätt ologiskt.
Kanada körde över Skottland när Sveriges båda nästa landskampsmotståndare efter Algarve stötte samman. Det blev 5–1 sedan Jane Ross gjort kvitterat till 1–1 för Skottland. Kanadas målskyttar var i tur och ordning Kelly Parker, Sophie Schmidt x2, Christine Sinclair och slutligen Dalsjöforsspelaren Melissa Tancredi. I Kanadas startelva återfanns även Stephanie Labbé (Kif Örebro) och Christina Julien (Jitex). Den senare blev utbytt efter 75 minuter.

I C-gruppen är Nya Zeeland favoriter. De vann också programenligt med 2–0 mot Nordirland. Tysklandsproffset (FF USV Jena) Amber Hearn gjorde båda målen.
Dessutom slog Sydkorea OS-klara Sydafrika med 2–1.

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter
:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

I dag får vi en försmak av OS-truppen

Varje land får ta med sig 18 spelare till OS. Troligen finns de flesta svenska fotbollsolympierna med i den trupp Thomas Dennerby i dag tar ut till Algarve cup.
Och troligen blir det 16 eller 17 spelare från fjolårets VM-bronslag som åker till OS.

Vilka nya spelare kan då slå sig in?
Jag tror ju att Göteborgs Stina Segerström både får åka med till Algarve – och till Storbritannien. I övrigt känns det tveksamt om det blir så många nya spelare i OS-truppen. Närmast ligger Emma Berglund, Johanna Almgren och Louise Fors – som alla kan vara med i dagens trupp. Men alla de tre måste prestera grymt bra under våren för att även få åka med till London.

Vilka VM-spelare riskerar då att missa OS?
Där har vi förstås Josefine Öqvist (gravid) och Linda Forsberg (lagt av).
Då återstår 19 VM-spelare, plus Segerström. Minst två till måste alltså bort.

Jag skrev först att Dennerby troligen kommer att välja att ha med tre målvakter. Det är fel, vilket Ove Roos så riktigt påpekade. Jag kollade trupperna i OS 2008, och samtliga lag hade två målvakter där. Så där sitter nog i första hand Kristin Hammarström löst.
I backlinjen lär Linda Sembrant och Lina Nilsson vara de som har sämsta utgångsläget. Medan jag känner att alla VM-spelare på mittfältet borde ha bra chanser att även få spela OS. Bland forwards måste Madelaine Edlund vara den som är närmast att missa mästerskapet i London.

Det kan förstås bli fler skador, som kastar om allt. Men klart är nog att de spelare utöver skadade Sara Larsson som inte presenteras av Dennerby i dag 13.30 får planera för att följa OS från tv-soffan.
För jag har väl inte missat någon mer skada? Hur är det med Marie Hammarström?

Blir det en dålig soppa av fem assisterande tränare?

Såg just nyheten att Göteborgs FC skall ha hela fem spelande, assisterande tränare.

Det är kvintetten Lisa Ek, Johanna Almgren, Jane Törnqvist, Linnea Liljegärd och Stina Segerström som skall turas om att vara hjälptränare till Torbjörn Nilsson. Tjejerna blir således spelande tränare var femte vecka.

Det är en udda lösning, som jag spontant är rätt tveksam till. Ju fler kockar, desto sämre soppa säger man ju. Och här får fem spelare ett slags särställning i truppen, som kan väcka känslor hos övriga spelare.
Liljegärd var ju till exempel inte hundraprocentigt ordinarie i fjol. Vad än Nilsson än kommer att säga blir det lite tuffare att placera henne på bänken den här säsongen, när hon även är assisterande tränare.

Men visst finns det också fördelar i det här. En fördel på kort sikt är att GFC kan betala lite högre löner till fem duktiga spelare.
En fördel på längre sikt är att vi har alldeles för få kvinnliga fotbollstränare i landet. Här får fem välutbildade fotbollstjejer chansen att komma in i yrket på högsta nivå på ett ganska mjukt sätt. Och det är förstås bra.

Här hittar du alla twittrande fotbollsstjärnor

Dags att återigen uppdatera listan över de stjärnor man kan följa på twitter. Jag har satt ihop ett par listor över twittrande idrottsstjärnor.

Via den här länken kommer du till min lista över världens och Sveriges mest kända idrottstwittrare. Där finns Ronaldo, Rooney, Nowitski, Bolt, Pärson, Wozniacki med fler. Där finns också huvuddelen av alla twittrare i herrallsvenskan.

Men den här bloggen är ju inriktad mot damfotboll, och jag har förstås även gjort en guide till damfotboll på twitter. Nu är det dags för en uppdatering av vilka spelare som finns att följa. Jag kan ha missat någon eller några, men jag tror att jag har ganska bra koll.

Och flera av de nya spelarna på twitter är riktigt kul. Olivia Schough är en personlig favorit, men många andra är också både underhållande och läsvärda. Missa inte att följa Sofia Jakobsson, Emma Berglund, Louise Fors, Daniella Chamoun, Lisa Petersson och Emma Lundh.

Så här är listan över twittrande svenska toppspelare, samt toppspelare som spelar i Sverige:

Svenska VM-spelare 2011:
* Hedvig Lindahl, * Sofia Lundgren, * Kristin Hammarström,
* Lotta Schelin, * Caroline Seger, * Therese Sjögran,
* Lisa Dahlkvist, * Nilla Fischer, * Jessica Landström,
* Madelaine Edlund, * Lina Nilsson, * Sofia Jakobsson,
* Sara Larsson, * Marie Hammarström, * Linda Sembrant (låst konto).

Andra damallsvenska spelare, flera av dem landslagsmeriterade:
AIK: * Daniella Chamoun.
Djurgårdens IF: * Annika Kukkonen, * Gudbjörg Gunnarsdottir, och * Magdalena Ericsson.
Göteborg FC: * Stina Segerström, * Lisa Ek, * Olivia Schough, * Johanna Almgren, * Beata Kollmats, * Mimmi Löfwenius, * Sara Lindén, * Ingrid Wells, * Anna Ahlstrand, * Christen Press och * Anita Asante.
Jitex BK: * Petronella Ekroth, * Fridolina Rolfö, * Louise Nordenberg, * Christina Julien, * Kristin Carlsson, * Nanna Jansson, * Elin Carlsson, * Kathlene Fernström. * Katri Nokso-Koivisto och * Malin Fors.
Kristianstads DFF: * Elena Sadiku, * Kosovare Asllani, * Lisa Petersson, * Mia Carlsson, * Sif Atladóttir, * Johanna B Rasmussen, * Rebecca Becky Edwards, * Gudny Björk Odinsdottir, * Elin Nilsen, * Susanne Moberg och * Sophie Schmidt.
Linköpings FC: * Karen Bardsley, * Louise Fors, * Emma Lundh och * Lisa De Vanna.
LdB FC Malmö: * Malin Levenstad, * Thora Helgadottir, * Sara Björk Gunnarsdottir, * Elin Rubensson, * Hilda Carlén, * Emma Wilhelmsson, * Sarah Storck, * Amanda Ilestedt, * Ali Riley och * Katrine Veje.
Tyresö FF: * Vero Boquete, * Carola Söberg och * Elaine.
Piteå IF: * Erika Karlsson, * Jennifer Nobis, * Anna Westerlund, * June Pedersen, * Lydia Williams, * Sofie Persson, * Sara Eliasson, * Elin Bergqvist, och * Victoria Forsmark.
Umeå IK: * Emma Berglund, * Elin Landström, * Linda Molin, * Jenny Hjolman, * Malin Reuterwall, * Fanny Hjelm, * Emma Åberg Zingmark, * Tuija Hyyrynen och * Lina Hurtig.
Vittsjö GIK: * Danesha Adams, * Loes Geurts, * Kendall Fletcher och * Emma Kullberg.
Kif Örebro: * Emelie Lundberg, * Susanna Lehtinen, * Edda Garðarsdóttir, * Stephanie Labbé, * Marie Ståhlberg, * Linda Hallin, * Fanny Persson och * Ellen Karlsson.

Och så bjuder jag på några bonusnamn, som alla spelade allsvenskt 2011:
* Maria Karlsson (nu i Bardolino Verona), * Erin McLeod, * Melissa Tancredi och * Jessica Jansson (alla tre i Dalsjöfors), * Alex Singer (Turbine Potsdam)  * Emily Zurrer, * India A Trotter, * Mami Yamaguchi (Okayama Yunogo Belle, Japan), * Emelie Ölander (har lagt av), * Whitney Engen, * Valerie Henderson, * Fiona O’Sullivan (Soyaux), * María Björg Ágústsdóttir, * Kelly Eagan och * Katie Kelly (Lokomotiv Leipzig).

Och några fler internationella stjärnor:
* Abby Wambach, * Hope Solo, * Alex Morgan * Kim Kulig, * Sydney Leroux, * Faye White, * Carli Lloyd, * Christine Sinclair, * Kelly Smith, * Alex Scott, * Fatmire Bajramaj, * Yuki Nagasato (på japanska…), * Nadine Angerer, * Heather O’Reilly, * Shannon Boxx, * Caitlin Foord, * Eugénie Le Sommer, * Lene Mykjåland, * Christie Rampone, * Megan Rapione, * Kelley O’Hara, * Heather Mitts, * Lauren Cheney och * Ali Krieger.

När skall förbundet visa upp sina bronshjältinnor?

Under 2011 spelade landslaget 20 officiella och en inofficiell (England) landskamp. Bara en av dem spelades på hemmaplan i Sverige – den mot Mexiko.
Inte heller under uppstarten av 2012 kommer VM-bronslaget att spela någon hemmamatch.

I dag blev det klart att damerna börjar med landskamp mot Norge som avslutning på lägret i La Manga. Matchen spelas tisdagen den 17 januari klockan 15.00.

Truppen till lägret presenterades i dag, och innehöll inga skrällar, utan ser ut ungefär som truppen till USA-trippen i november gjorde. Caroline Seger, Charlotte Rohlin och Marie Hammarström är tillbaka jämfört med den truppen, medan följande VM-spelare vilar på grund av skador: Sofia Lundgren, Sara Larsson, Josefine Öqvist, Lina Nilsson och Therese Sjögran.

Det ger plats åt fem spelare som stod utanför VM-truppen, nämligen Emma Berglund (Umeå), Marina Pettersson-Engström (Örebro), Louise Fors (Linköping), Johanna Almgren (Göteborg) och Susanne Moberg (Kristianstad).
Spelarna i La Mangatruppen och de fem skadade gör sannolikt upp om platserna i OS-truppen. Jag kan bara tänka mig att Stina Segerström, och möjligen Tilda Heimersson – om hon gör en supervår – skulle kunna slå sig in.

Därmed kan man dra slutsatsen att EM-spelare från 2009 som Kosovare Asllani, Linnea Liljegärd, Sara Lindén, Petra Larsson och Karin Lissel inte är nära landslaget för tillfället. Det är inte heller Malin Levenstad, som var nära att få spela VM i somras.
Det om truppen. Nu till frågan i rubriken.

Med ett EM på hemmaplan 1,5 år framåt tycker man att Svenska Fotbollförbundet borde göra allt för att börja marknadsföra hemmalaget inför mästerskapet – även om det kommer ett OS emellan.
Men OS hindrar ju inte att förbundet borde försöka rida på popularitetsvågen efter VM-bronset i somras.

Men som jag tidigare har skrivit om här och här är det tydligt att Svenska Fotbollförbundet verkar göra allt för att slippa visa upp sina bronshjältinnor för hemmapubliken.

För ingen av de tre landskamper som Sverige spelat efter VM har spelats på svensk mark – eller ens varit tv-sänd. Och man har väl inte heller lagt Norgekampen klockan tre en tisdagseftermiddag i Spanien för att det finns tv-kanaler som kan tänkas sända den?

De fyra nästa landskamperna kommer knappast heller att tv-sändas i Sverige. De fyra ingår i Algarve cup i Portugal, och preliminärt spelar Sverige så här:
* 29 februari: Sverige–Kina
* 2 mars: Sverige–Island
* 5 mars: Sverige–Tyskland
* 7 mars: Placeringsmatch mot USA, Japan, Danmark eller Norge.

Så jag repeterar frågan, när skall Hammarström, Lotta Schelin och de andra VM-hjältinnorna äntligen visas upp för svensk publik efter sitt VM-brons?