Varför så tidig avspark i Tyskland?

Som bekant är det Champions League-vecka – både för herrar och damer. I Women’S Champions League spelas nio matcher i morgon, och sex på torsdag. Den sista 16-delsfinalen (Prag–Sarajevo) får vi däremot vänta på ända tills nästa torsdag.

De seedade lagen började på bortaplan. Och åtta av dem avgjorde direkt. De lag som vi redan nu kan räkna in i åttondelsfinalerna är Lyon, Potsdam, Malmö, Rossiyanka, Röa, Wolfsburg, Arsenal och Sparta Prag.

I övriga åtta matcher är det seedade laget (alltså det som spelar hemma nu) storfavorit till avancemang i sex. Jag tänker på:

I morgon:
Göteborg FC–Spartak Subotica (1–0 efter första matchen)
Neulengbach–Cluj (1–1)
Sassari Torres–Apollon Limassol (3–2)
Fortuna Hjörring–Glasgow City (2–1)
Torsdag:
Zorkiy–Stjarnan (0–0)
Juvisy– FC Zürich (1–1)

Däremot har två oseedade lag kanonläge till avancemang. Både Stabaek och Birmingham vann nämligen med 2–0 på hemmaplan. Och det är ett väldigt bra resultat att ta med sig till returen:

I morgon:
Bröndby–Stabaek (0–2)
Bardolino Verona–Birmingham City (0–2)

Vilka matcher kan man då se på tv?

På svenska kanaler är det Eurosport som gäller. De visar ointressanta Lyon–PK-35 Vantaa i morgon 18.30 (Europsport 2). Där vann ju fransyskorna med 7–0 på bortaplan.
Och på torsdag visar de Wolfsburg–Unia Raciborz 19.00 (Eurosport). Inte heller den matchen känns speciellt intressant, då tyskorna vann med 5–1 borta.

Några av de andra matcherna går att se via tv-kanaler i andra länder, eller via stream. En liten guide hittar du här.
Dock verkar det inte att gå att se något av de svenska lagen – om man inte är på plats. Både Malmös och Göteborgs match har avspark 19.00 i morgon.

De konstigaste avsparkstiderna har vi som vanligt i Tyskland och Ryssland. Potsdams möte med Standard Liege börjar 14.00 i morgon – en onsdag. Och Rossiyankas möte med ADO Den Haag börjar 15.00 lokal tid (13.00 svensk tid) på torsdag.

Hur kan klubbarna locka någon publik med sådana avsparkstider?

I Tyskland spelas det även fyra matcher i Frauen-Bundesliga i morgon. Tre av dem startar 14.00. Den fjärde går mellan FFC Frankfurt och intressanta nykomlingen Gütersloh, och direktsänds på DFB-tv. Men hur många kan se den? Den startar ju 11.00…

Tillbaka till Women’s Champions League. Som bekant är åttondelsfinalerna redan lottade. Det mesta talar för att de kommer att spelas enligt följande:

Torres–Neulengbach
Birmingham–Malmö
Hjörring–Göteborg
Wolfsburg–Röa
Sparta Prag–Rossiyanka
Zorkiy–Lyon
Arsenal–Potsdam
Stabaek–Juvisy

Bilder av Vittsjö och Tyresö

Vittsjö föll i kväll borta mot Linköping med 4–3. Sensationslaget har bara tagit en poäng på de senaste fyra omgångarna och är nu nere på femte plats i tabellen – bara två poäng före LFC, och fem före Umeå.

Nu har Vittsjö ett ganska bra program för de avslutande fyra omgångarna, så de skall nog trots allt kunna hamna på övre halvan i sluttabellen. I de båda kommande matcherna väntar ju exempelvis bottengängen Kif Örebro och Djurgården.

Men Vittsjö har tappat rejält med fart nu i höst. Minns i våras när Sofie Andersson gjorde mål i varenda match, och man länge till och med hängde på Malmö och Tyresö i guldstriden. Andersson gjorde för övrigt dagens sista Vittsjömål – hennes första sedan det här mot Jitex, den 9 juni:

Sofie Andersson gör mål

Sofie Andersson gör mål

Efter att ha gjort mål i 20 raka seriematcher gick Andersson mållös i åtta raka. Börjar en ny svit nu?

Jag skriver så mycket om Vittsjö eftersom det är dags för mitt fjärde bildspel damallsvenskan. Och det är från nykomlingarnas allra största dag – den då Marta kom till byn.

Jag har tidigare skrivit om Vittsjö–Tyresö 1–1 här, här, här och här. I de inläggen har jag lagt upp ett gäng bilder. Här kommer många fler:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Korsbandet på Sembrant också…

Linda Sembrant

Linda Sembrant

Korsbandseländet verkar inte ha någon ände det här året. Alldeles nyss gick Tyresö FF ut med nyheten om att även Linda Sembrant har skadat korsbandet.

Grymt tråkigt för Sembrant själv förstås, men även för Pia Sundhage, som får färre alternativ i bygget av sin backlinje. Jag hoppas att Sundhage nu väljer att satsa på Amanda Ilestedt, men mer om kommande landslagstrupper senare.

Tillbaka till Sembrant, och hennes tråkiga skada. Hon blir den fjärde landslagsspelaren som drabbas av en korsbandsskada i år – den 14:e i damallsvenskan. Och det är nästan genomgående stora profiler som drabbats.
Jag har tidigare konstaterat att det skulle gå att sätta ihop ett lag som skulle konkurrera om en medalj i de stora mästerskapen av de skadade. Med Sembrant upp på den tråkiga listan förstärks den uppfattningen. Framför allt backlinjen skulle hålla högsta världsklass.

Här är återigen den tråkiga listan över alla – för jag har väl inte missat någon? – korsbandsskadade spelare i damallsvenskan:

Göteborg FC: Sara Lindén.
Jitex: Petronella Ekroth och Annica Sjölund.
Kristianstads DFF: Gudny Björk Odinsdottir och Hedvig Lindahl.
Linköpings FC: Charlotte Rohlin och Linda Sällström.
LdB FC Malmö: Frida Nordin, Therese Sjögran och Lisa Ek.
Piteå IF: Lydia Williams.
Tyresö FF: Linda Sembrant.
Vittsjö GIK: Ifeoma Dieke.
KIF Örebro: Jennie Wecksell.

Det är alltså bara AIK, Djurgården och Umeå som klarat sig undan korsbandsskador i år.

Tillagt i efterhand: På listan saknades Piteås Lena Blomkvist, och senare under året drog även Umeås Linda Molin av ett av sina korsband. Sembrant var alltså 15:e spelare att drabbas av skadan. Och totalt drabbades 16 under året. Eller 18. Där går siffrorna isär.

Olika bilder från Tyskland

Jag berättade i går om skadedramat i det tyska toppmötet mellan Turbine Potsdam och FFC Frankfurt.

Det slutade illa för Frankfurts landslagsstjärna Fatmire ”Lira” Bajramaj. Hon blev i och för sig matchvinnare med sitt 2–1-mål. Men hon drog även av korsbandet i ena knät i en duell med Tabea Kemme på övertid. EM i fara för Bajramaj alltså.

Som tur är verkar det däremot ha gått bra med både Alex Singer och Stefanie Mirlach. De båda Potsdamspelarna skallade ihop i slutet av matchen, och fick föras till sjukhus.

Värst drabbad var Singer, som fick övernatta på sjukhus. Men hon är inte värre däran än att hon i dag har publicerat lite bilder på sin twitter. Det är inga roliga bilder, men de ger verkligen känslan av vilken otäck kollision det var. Här är den första, och här den andra.

Så till trevligare bilder från Tyskland. Som jag tidigare har berättat har man börjat med att visa samtliga mål från varje omgång i Frauen-Bundesliga på förbundets hemsida. Något som man förstås gärna hade velat se även från damallsvenskan. Jag tog förresten upp det vid ett möte med förbundsfolk härom veckan. Men det är inte säkert att det är genomförbart.

Veckans tyska ”Torshow” innehåller ett par riktigt läckra mål. Som Sabrina Dörpinghaus 1–0-mål för Essen-Schönebeck mot Bayern München. Och framför allt som 17-åriga Julia Schneider:s 1–2-reducering för Sindelfingen mot Freiburg.

Njut av alla helgens Bundesligamål här.

Snabbt svar om Ordega

Ibland hittar man svaret på sina frågor snabbare än man tänkt sig.

Det första jag gjorde efter att ha tryckt publicera på inlägget om huruvida Jitex blivit lurade angående Francisca Ordega, var att kolla vilka matcher som spelas i dag. Då noterade jag att det spelas tre matcher i den ryska ligan, fast att inte Rossiyanka är i farten.

Vid en koll på svensklagets spelschema noterade jag av en slump att de båda nigerianska F20-VM-stjärnorna Ordega och Desire Oparanozie stod med i klubbens trupp.
Via en googling noterar jag här att duon presenterades som nyförvärv för den ryska mästarklubben i går. Därmed får Sofia Jakobsson och Linnea Liljegärd ytterligare konkurrens om forwardsplatserna i Rossiyanka.

Och min fråga om huruvida Jitex har gått på en nit gällande Francisca Ordega fick omgående ett jakande svar…

Nog verkar Jitex ha gått på en riktig nit?

Jag undrade ju redan förra veckan varför inte Francisca Ordega dykt upp i Jitex ännu.
Ni minns väl hur den nigerianska F20-VM-stjärnan presenterades som nyförvärv av klubben den 3 september. Jag skrev om det här.

Men när Ordega inte heller har nämnts under den här veckan valde jag att googla hennes namn och Jitex.
Då hittade jag den här artikeln. Den är daterad tre dagar efter att Jitex gick ut med att man hade kontrakterat Ordega för resten av säsongen. Och där dementerar Ordega att hon skulle ha skrivit på för Jitex.

Hon säger:

”Jag har blivit översvämmad med samtal och mejl från vänner, klubbkompisar och släktingar hemma i Nigeria som gratulerat mig till något jag inte vet något om. Det är oroande eftersom jag varken nu eller tidigare haft kontakt, skriftligt eller muntligt, med den så kallade klubben.”

Jag ser att uttalandet är citerat i flera nigerianska medier. Men inte i några svenska.

Nog verkar det som att Jitex har gått på en riktig nit här?

Men eftersom det här är damfotboll, och mediabevakningen kring Jitex i det närmaste är obefintlig, så har klubbledningen sluppit frågor och rubriker kring misslyckandet. För det nyförvärv de presenterade i september lär knappast har varit den Francisca Ordega som de trodde de värvade…

Apropå Jitex så skapade de riktigt många heta målchanser i gårdagens derby mot Göteborg FC. Det kan man se på det här klippet med höjdpunkter från matchen. Utöver målen från Yael Averbuch (2), Anita Asante och Kristine Lindblom noteras även ett par riktigt läckra räddningar från Minna Meriluoto och Kristin Hammarström.

Tillagt i efterhand: Jag hittade själv svaret på frågan i rubriken. Det är JA – Jitex har gått på en nit. Läs mer här.

Så överlägsna att det nästan börjar bli tråkigt

Göteborg vann derbyt, och Malmö behåller sin plats i förarsätet i guldracet – det blev facit av dagens båda damallsvenska matcher.

Först tycker jag att det är kul att se en fyrsiffrig publiksiffra (1153) från Valhalla i Göteborg. Det var andra gången i år – men första för Jitex. Visst var det fri entré, men gäller ju att få folk till matcherna – och då är alla knep tillåtna.

Yael Averbuch gjorde två mål – det första redan efter 47 sekunder – och blev derbyts drottning.

I Malmö gjorde Katrin Schmidt, Sara Björk Gunnarsdottir och Anja Mittag gjorde målen när LdB FC Malmö återtog serieledningen via 3–1 mot Piteå. Därmed fortsätter tvekampen om Kronprinsessan Victorias pokal.

Faktum är ju att Malmö och Tyresö har blivit så överlägsna att toppstriden i det närmaste känns som en tråkig transportsträcka till den 3 november – och en tänkbar guldfinal.
Den 20 maj – i den sjunde omgången – förlorade de båda topplagen samtidigt. Sedan dess har de gemensamt spelat 22 matcher. Facit är 21 segrar och ett kryss.

Trots att Tyresö har imponerat mest på sistone så är det Malmö som har elva raka segrar. De kommande två omgångarna har topplagen dock varsin svår bortamatch. Malmö skall till Valhalla och möta Göteborg på söndag. Och veckan efter skall Tyresö till Kristianstad. Då kanske det kan bli någon form av förändring i toppstriden.

* Därmed har det blivit dags för en internationell genomgång. Den börjar i England, där Arsenal som väntat försvarade sitt guld i WSL.

Ligasegern var klar redan innan avspark i hemmamötet med Doncaster Rovers Belles. Tvåan Birmingham City tappade nämligen poäng via 2–2 borta mot Bristol Academy i förmiddags. Därmed var Arsenals guld säkrat. Nu vann Londonlaget ändå med 3–2 efter segermål från inhopparen Kelly Smith, vilket gör att man är en match ifrån att gå igenom ligan obesegrade.

* I Frankrike debuterade Kosovare Asllani för PSG. Hon spelade från start, och enligt PSG:s hemsida hade hon bland annat en hörna som räddades på mållinjen. Men när svenskan byttes ut i minut 82 låg hennes lag under mot starka Montpellier. På en minuts övertid kvitterade dock lagkapten Sabrina Delannoy på en straff. 1–1 i Kosses debut alltså.

I övrigt i Feminine Division 1 noterades en skräll då Juvisy tappade poäng hemma mot tidigare poänglösa Rodez. 0–0 slutade den matchen. Det kan vara en kostsam poängförlust för Juvisy när ligan räknas ihop till våren. För man har inte råd att lägga bort många poäng om man skall vara med och slåss om de båda Champions Leagueplatserna.

Guldet lär ju som vanligt gå till Lyon. Lotta Schelin:s lag har inlett säsongen lysande. I dag blev det 7–0 hemma mot Toulouse efter tre mål av fjolårets skyttedrottning Eugenie Le Sommer, och två av Camille Abily. Schelin stod för övrigt även i dag över spel till följd av den skada hon ådrog sig häromveckan.
Dagens resultat innebär att Lyon på fyra tävlingsmatcher i september har resultatraden 8–0, 8–0, 7–0 och 7–0. Det är ingen tvekan om att de tänker försvara platsen som världens bästa klubblag…

* Apropå svenska spelare och skador så haltade Antonia Göransson av planen redan efter sju minuter när Turbine Potsdam föll med 2–1 i prestigemötet med FFC Frankfurt inför 4120 åskådare. Jag såg större delen av den första halvleken, men råkade missa när Göransson skadade sig – men det såg inte så allvarligt ut. Hon spelade nämligen några minuter haltandes.

Potsdam hade verkligen en olycksdag. För i slutminuterna, vid ställningen 1–1 (mål av Kerstin Garefrekes och Yuki Ogimi) och tre byten genomförda, så nickade lagkamraterna Alex Singer och Stefanie Mirlach ihop så illa att båda tvingades föras till sjukhus. Ex-dalsjöforsare Singer var tydligen medvetslös en stund.

Under de tolv minuter som den svaga domaren Riem Hussein lade till kunde Lira Bajramaj avgöra för Frankfurt.
Hemmapubliken buade, eftersom deras lag tvingades spela två spelare kort. Fast just på den punkten gjorde ju domare Hussein rätt. Hon hade däremot en hel hög andra domslut som jag uppfattade som direkt usla…

Sara Thunebro satt kvar på bänken under hela matchen. Svenskan har fortfarande inte fått spela något alls sedan Frankfurt bytte tränare. Det känns lätt oroande. Höjdpunkter från matchen ser du här.

I övrigt i Frauen-Bundesliga så skrällde nykomlingen Sindelfingen rejält när man vann med 3–2 hemma mot Freiburg. I en högst haltande tabell är Wolfsburg enda lag utan poängförlust. De grönvita vann i dag med 3–0 borta mot Jena efter två mål av Conny Pohlers och ett av Zsanett Jakabfi.

* Slutligen till Japan, där Inac Kobe Leonessa fortsätter att gå som tåget i Nadeshiko League. Man har tio segrar och ett kryss efter elva spelade omgångar. I dag kom årets största seger, då Elfen Sayama besegrades med hela 9–1 på bortaplan. Megumi Takase gjorde tre av målen och Shinobu Ohno två.

Takase leder nu skytteligan på 14 mål, ett fler än tvåan Asano Nagasato, som gjorde två för sitt NTV Beleza i lagets 4–1 seger borta mot JEF United. Beleza ligger också tvåa i tabellen – fem poäng efter Inac Leonessa.

Jag har skrivit om Japans fina återväxt flera gånger tidigare. Och det är dags igen. Japans lag i F17-VM var redan klart för kvartsfinal inför dagens gruppspelsmatch mot Mexiko. Motståndarna däremot skulle nå kvartsfinal vid seger.
Trots att japanskorna satte in fem nya spelare jämfört med tidigare i VM så vann man med 9–0. Snacka om att Japan har en uppsjö av unga talanger. Målkalaset går för övrigt att se här.

Japan tog alltså OS-silver för seniorer, VM-brons i F20 och de borde ha ett jätteläge att ta guld i F17-VM. Och det som imponerar mest är vilken fantastiskt fin fotboll alla lagen spelar. Det är verkligen ett genomtänkt, tekniskt spel. Ett spel som gör att man blir på gott humör.

Annars noteras från F17-VM att USA försvann redan i gruppspelet. Däremot är båda EM-finalisterna Frankrike och Tyskland vidare till kvartsfinal.

Oroväckande nyheter om Sembrants knä

Linda Sembrant

Linda Sembrant

Det verkade ju i går som att det inte var någon fara med Linda Sembrant:s knä. I dag kommer betydligt mer oroväckande nyheter.

Det som oroar är att matchläkaren kände en instabilitet i knät. Hoppas verkligen inte att det handlar om ytterligare ett korsband. Vi har ju redan haft knäskador så att det räcker och blir över i landslaget i år.

* I övrigt är här ett klipp med höjdpunkter från LdB FC Malmös 4–0-seger borta mot MTK Hungaria i Champions League i torsdags. På det kan man se att Malmö hade lite flyt med domsluten. Dels borde ungerskorna haft åtminstone en straff. Dels är det solklar offside på Anja Mittag:s 3–0-mål.

Dessutom kan man se att det även är Mittag som gjorde 4–0, och inte Anna Welin som det stod i flera svenska medier.

* Mer Champions League. Här är här matchbilder från fler matcher i veckans omgång:

Birmingham City–Bardolino Verona 2–0
Glasgow City–Fortuna Hjörring 1–2
FC Zürich–Juvisy 1–1
RTP Unia Raciborz–VfL Wolfsburg 1–5

Tillägg i efterhand: Det var korsbandet för Sembrant

Jitex mosar Kopparbergs

Det här blir ett kort inlägg. Men det är ju Göteborgsderby i dag. Och jag kände att jag bara var tvungen att lägga upp en länk till Jitex egen införvideo.

Den visar hur man mosar Kopparbergs. Och ja, jag tycker att den är lite kul. Dessutom har garanterat Jitexspelarna haft kul när de satt ihop videon. Kanske så kul att energin räcker för att åter snuva storasyster GFC på poäng?

Göteborg kör ju alltid Studio KGFC inför sina matcher. Förutom snack med Christen Press och Johanna Almgren innehåller det här avsnittet höjdpunkterna från lagets bortamatch mot Spartak Subotica i Champions League.

Hur tänkte Blomqvist?

Det har blivit dags att ifrågasätta det taktiska kunnandet i damallsvenskan igen. För hur tänkte Umeås tränare Joakim Blomqvist när han åkte till Tyresövallen och ställde upp sitt lag 3-4-3 med hög press? Tänkte han alls?

Blomqvist sa till sin klubbs hemsida inför matchen att:

”Vi är väl förberedda och vet vilken uppgift som väntar”

Det verkade inte så. För den självmordstaktik han använde sig av var så naiv att jag undrade om det var sant.

Det värsta är att Umeå uppträdde lika uselt naivt i våras, i hemmamötet med Tyresö. Lagets taktik då skrev jag om här.

Att nu, med vårens överkörning i bakhuvudet, åka till Stockholmsområdet och ställa upp med en trebackslinje var – modigt, för att använda ett positivt ord.

För visst, det kunde möjligen ha sett ut som en bra idé på pappret att försöka pressa stjärnlaget högt.
Fast jag hade aldrig valt den taktiken. Speciellt inte om jag hade använt en trebackslinje. För misslyckas man bara lite i sin press är man vansinnigt sårbar med en högt stående backlinje, framför allt mot ett gäng med så många snabba spelare som Tyresö.

Det höll inte heller. Efter 60 minuter var det 6–0. Och att det stannade där, och inte blev ännu större siffror berodde mest på att Tyresös spelare slog av på takten, och slutade att anfalla. Se målen här.

Nej, Umeås taktik i eftermiddags tar sig in på topplistan över årets kalkoner i damallsvenskan. Och då skall man veta att konkurrensen är hård. För Linköping gjorde ett par sanslösa, taktiska snedsteg i början av serien.

Jag har vid ett par tidigare tillfällen ifrågasatt den taktiska kompetensen i damallsvenskan. Det är läge att ta upp frågan igen.

Alla har säkert träffat på tränare, vars filosofi lyder ungefär så här:

”Vi tar ingen hänsyn till motståndarna. Vi spelar en offensiv, passningsorienterad fotboll. Vi startar vårt försvarsspel högt, och vi går alltid ut för att spela vårt eget spel.”

Den typen av tränare kan leda sina lag till segrar i enstaka matcher. Men de vinner aldrig några titlar. För har man inte ett spelarmaterial á la Barcelonas herrar så funkar det inte att resonera så.

I den moderna fotbollen måste man anpassa sig efter motståndet. Ibland måste man falla hem och köra med ett lågt och cyniskt försvarsspel. Ibland måste man göra det i hela matcher. Ibland i kortare perioder.

På den här punkten ligger internationell herrfotboll enormt långt före damernas.

Efter Tyresö–Umeå kikade jag en stund på Manchester United–Tottenham i herrarnas Premier League. Under den första halvleken dominerade Tottenham. Då backade Manchester United hem så långt att de ofta hade hela sitt lag inom 35 meter från egen målvakt. Alltså 15 meter in på egen planhalva. På sin hemmaplan spelade storlaget Manchester United så defensivt för att freda sig mot en stark motståndare.

Efter paus ändrades matchbilden. Då var det Tottenham som krympte ytor på egen planhalva, och hade alla spelare samlade centralt utanför eget straffområde.
Så tajt och tillbakadraget spelar de allra flesta som möter Barcelona i den spanska herrligan.

Att hålla ihop laget är en av nycklarna till framgång i modern fotboll.

Umeå mötte damallsvenskans Barcelona i dag. Umeå klev fram och gav individuellt överlägsna motståndare yta och tid…

Jaja. Innan jag lämnar den här matchen så hann man bli nervös när Linda Sembrant tvingades kliva av till följd av smärta i ena knät. Det verkade dock inte vara allvarligt. Skönt, då korsbandsskadorna duggat tätt i veckan. Först Hedvig Lindahl, sedan Lisa Ek, som drabbades för tredje gången. Stackare.

* Vi lämnar Tyresö och Umeå och går till bottenstriden. Där tog Djurgården sin absolut sista chans genom att slå Kif Örebro med 3–1. Samtidigt som AIK föll till jumboplatsen genom förlust med 3–0 i Kristianstad.

Därmed har Djurgården nu fyra poäng upp till Örebro på säker mark. AIK har sex poäng upp. Så här ser återstående spelschema ut för lagen:

Kif Örebro: Vittsjö (b), Piteå (h), Göteborg (b), AIK (h).
Djurgården: Tyresö (h), Vittsjö (h), Kristianstad (b), Piteå (h).
AIK: Jitex (h), Malmö (b), Linköping (h), Örebro (b).

Trots dagens förlust har Örebro lättast schema, och klarar kontraktet. Djurgården måste sannolikt ta nio poäng på de fyra matcherna för att hänga kvar. Det gör de inte.

* Så ett kort svep över Europa. De flesta toppmatcherna i helgen spelas i morgon. Men i Norge var det full omgång i dag. Och där vände Arna-Björnar 0–1 till seger med 2–1 mot serieledande Lilleström. Därmed är det nu fyra lag inom två poäng i toppen av Toppserien. För både Stabaek och Röa tog också segrar.

Med fem omgångar kvar känns det som att det ändå är stor fördel Lilleström, som har klart lättas program på slutet. Röa har tuffast schema, men man har å andra sidan saken helt i sina egna händer då man har kvar att möta alla de tre guldkonkurrenterna.

* I Italien tappade Bardolino Verona oväntat två poäng hemma mot Chiasiellis. Matchen slutade 1–1. Men det kunde ha blivit förlust för svensklaget. För Cristiana Girelli:s kvittering kom först i minut 82. Bardolino har nu två poäng efter två omgångar. Kanske inte den start vicemästarna hade hoppats på.
Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela dagens match.

Bilder av Jitex och Kif Örebro

Vi står inför en helg späckad med ligafotboll. I England kommer Arsenal säkra ligatiteln. Vi har toppmatcher i Norge (Arna-Björnar–Lilleström), Frankrike (Montpellier–PSG) och framför allt i Tyskland (Turbine Potsdam–FFC Frankfurt).

På hemmaplan bör både Tyresö (möter Umeå i morgon) och Malmö (Piteå på söndag) ta tre poäng. Mest intressant på förhand är bottenmötet Djurgården–Kif Örebro i morgon. För i morgon kan bottenstriden definitivt avgöras.

Men det om helgens begivenheter. Nu är det dags för ett nytt bildspel från damallsvenskan. Den här gången från matchen Jitex-Kif Örebro 0–1, den 24 juni. Jag har tidigare lagt upp ett par bilder från den matchen i det här inlägget.

Nu kommer här betydligt många fler:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Precis som i ett par av de andra bildspel jag lagt upp från våren noterar man nu att några spelare har bytt klubbar. Några andra är långtidsskadade. Men jag tycker ändå att det kan vara kul att se tillbaka lite ibland. Så håll till godo.

Tråkigt besked för Lindahl – och lite Champions League

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

Som väntat var korsbandet av för Hedvig Lindahl. Därmed lär landslaget ha en ny förstamålvakt till nästa års EM-slutspel.

För det tar sex till åtta månader att komma tillbaka i speldugligt skick efter en sådan här smäll. Och sedan lär det ta ytterligare tid att hitta form och tajming. Så det skall väldigt mycket till om Lindahl blir förstemålvakt i hemma-EM.
Jag har ju förordat ett målvaktsbyte i landslaget. Fast jag hade ju inte velat att det skulle ske på det här sättet. För det här är väldigt tråkigt. För Lindahl själv förstås, och för Kristianstads DFF, men även för landslaget och damallsvenskan.

Listan över korsbandsskadade toppspelare bara växer. Jag gjorde nyligen en sammanställning. Se den här. Det hade gått att bilda ett lag med medaljchans i stora mästerskap av det gänget.
Och när man nu läser om att även Lisa Ek också vridit sitt ena knä blir man ju orolig att listan snart skall vara ännu längre.

* Hanna Ljungberg är kvar i toppen av den totala skytteligan för Europaspelet i ytterligare en vecka. Men mycket talar för att hon kan vara nedpetad någon position redan nästa torsdag, när returerna i 16-delsfinalerna är spelade. För både Anja Mittag och Conny Pohlers blev tvåmålsskyttar i dag. Därmed ser skyttetoppen numera ut så här:

1) Hanna Ljungberg, 39 mål
2) Inka Grings och Anja Mittag, 38 mål
4) Conny Pohlers, 36 mål

* LdB FC Malmö avgjorde för övrigt som väntat sin 16-delsfinal redan i bortamötet. 4–0 mot MTK Hungaria var väl ungefär vad man kunde vänta sig.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

Alla dagens bortalag tog för övrigt så klara segrar att dubbelmötena kan räknas som avgjorda. Det innebär att vi utöver Malmö även kan räkna med att få se Sparta Prag, Wolfsburg och Rossiyanka i åttondelsfinalerna. För Rossiyanka spelade Sofia Jakobsson hela matchen, dock utan att göra mål. Linnea Liljegärd ingick däremot inte i matchtruppen.

* I går var det genomgående jämnare resultat. En match som var rätt jämn, men där siffrorna ändå blev ojämna var Barcelona–Arsenal. Trots att hemmalaget skapade mycket i början, så vann gästerna med 3–0 efter mål av Jennifer Beattie, Jordan Nobbs och Katie Chapman. Se höjdpunkter från den matchen här.

Den minst jämna matchen var den i Finland. Se höjdpunkterna från Lyons målkalas mot PK-35 Vantaa här.

* Senaste matchen i damallsvenskan var Tyresös 4–0-seger borta mot AIK. Se Marta:s uppvisning här. För den brasilianska storstjärnan gjorde två mål och två assist – och är nu förbi Anja Mittag i toppen av damallsvenskans poängliga. Inte så dåligt av hon som av många ansågs vara damallsvenskans stora besvikelse i våras…

Apropå både damallsvenskan och Womens Champions League är LdB FC Malmö redan klart för nästa års upplaga. Och Tyresö behöver bara två poäng på de återstående fem omgångarna för att säkra sin plats. Så jämn är damallsvenskan anno 2012.

Och i bottenstriden kan all spänning vara borta redan på lördag. För vinner Kif Örebro mot Djurgården samtidigt som Kristianstad slår AIK så är båda Stockholmslagen körda.

Svenska stjärnor utomlands och vad det betyder för landslaget

Antalet svenska utlandsproffs ökar. I mitt inlägg om Kosovare Asllani:s flytt till Paris skrev jag att jag tycker att det är bra för landslaget.

Då menade jag att det var bra på kort sikt, eftersom att jag tror att Asllani kan utvecklas ytterligare av flytten. Hon har i och för sig redan varit i väg på ett äventyr i USA, men det här är skillnad på många sätt.
Inte bara att hon är några år äldre, och borde vara mer redo på så sätt. Utan även att hon måste lära sig ett nytt språk, en ny kultur och en annan slags fotboll.

För några veckor sedan kändes det som att antalet svenska utlandsproffs skulle minska den här säsongen. Men sedan dess har flera spelare tagit klivet till främmande ligor. Jag har säkert missat några. Men här är en lista med några namn:

* Tyskland:
Antonia Göransson, Turbine Potsdam
Sara Thunebro, FFC Frankfurt

* Frankrike:
Lotta Schelin, Olympique Lyonnais
Kosovare Asllani, Paris Saint-Germain

* Ryssland:
Sofia Jakobsson, WFC Rossiyanka
Linnea Liljegärd, WFC Rossiyanka

* Italien:
Stephanie Öhrström, Bardolino Verona
Maria Karlsson, Bardolino Verona

* Finland:
Karolin Pettersson, Åland United
Helén Eke, Åland United
Jennifer Egelryd, Åland United
Frida Thilén, Åland United

Apropå våra utlandsproffs skrev Caroline Seger så här på sin twitter i går:

”Att spelare som Kosovare Asllani, Lotta Schelin, Sofia Jakobsson med flera vågar testa sina vingar samt har möjligheten att spela utomlands är stort. Äntligen vågar klubbar satsa och fler spelare få chansen att leva sin dröm. Alla som säger eller tycker annat borde tänka om. Damfotbollen går framåt och små tjejer kan få fler förebilder samt träna å våga drömma om att en dag bli professionell fotbollsspelare. Tänk efter innan ni klankar ner på dem eftersom det kan vara din dotter som väljer att förverkliga den drömmen.”

Det är ett inlägg man kan ha många åsikter om.

Den enda jag tänker fördjupa mig i är att det är stor skillnad på vad som är bra för våra svenska landslagsspelare, och vad som är bra för svensk damfotboll.

Redan nu spelar alla de bästa offensiva spelarna i det svenska landslaget i utländska klubbar. Det gör att damallsvenskan i stället domineras av utländska toppnamn. Kika bara på toppen av seriens skytteliga, och märk att den innehåller väldigt många utländska spelare.

Och när toppklubbar som Lyon, Paris SG, Barcelona, Bayern München, Arsenal, Ajax och så vidare börjar ta sina damlag på allvar är vi i fara.
De budgetar som håller på att driva alla damallsvenska föreningar i konkurs är småslantar för nämnda storklubbar.
Det är ingen tvekan om att toppklubbarna på kontinenten kan köpa sönder damallsvenskan. Och i så fall riskerar vår storhetstid snart vara över. Då kommer vårt landslag ganska snart ha tappat sin position topp tio på världsrankingen.

För Sverige är en väldigt liten nation. Och en stark damallsvenska är vår enda chans att kunna bibehålla ett starkt landslag.

Snacket om att de många utländska spelarna står i vägen för svenska talanger är så dumt. Att ha drygt 60 internationella toppspelare i högstaligan är tvärtom en fantastisk tillgång för svensk talangutveckling. Det innebär ju att drygt 150 svenska spelare dagligen får träna med och studera stjärnorna.

Jämför med hur det ser ut i vårt grannland Norge. De har en liga som nästan uteslutande innehåller inhemska spelare. Följden är att supertalanger som Caroline Graham Hansen och Ada Stolsmo Hegerberg redan är dominanta i toppserien vid 17 års ålder. De har liksom redan nått så långt man kan på hemmaplan, och måste flytta utomlands för att ta nästa kliv.

Sveriges guldmedaljörer från F19-EM kan däremot lugnt stanna i damallsvenskan. För här går det att utvecklas till världsstjärna.

Här har svenska fotbollstjejer en gigantisk fördel mot våra fotbollskillar. För i herrarnas allsvenska kan du inte bli en internationell toppspelare. Det går inte. Där måste du flytta utomlands för att ta sista klivet.

Ny miljonförlust – då tvingas Umeå IK sänka lönerna

Umeå IK kommer troligen att göra en ekonomisk förlust i miljonklassen det här året. Det innebär att klubben kommer att tvingas minska sin satsning till nästa år. Ett inslag blir sänkta löner.

Västerbottens-Kuriren har i dag ett genomarbetat paket med artiklar om ekonomin i de damallsvenska klubbarna. Där jämför UIK:s ordförande Erik Orring sin klubb med innebandyklubben Dalen:

”Vi har i stort sett samma publiksiffror som Dalen men flera miljoner mer i lönekostnad. Det håller inte. Fotbollslönerna kostar för mycket.”

Det var Umeå som började betala rejäla löner till sina spelare. Nu blir de först med att sänka lönerna.

Och faktum är ju att i princip ingen damallsvensk fotbollsklubbsklubb går ihop ekonomiskt. Det är kris överallt.

I V-K konstateras att lönekostnaderna i serien har ökat från 930 000 kronor till nästan 24 miljoner på drygt tio år.

Umeå var konkursmässigt för ett par år sedan. Då hade de en omsättning på tolv miljoner kronor. Trots att man numera omsätter 6 miljoner kronor – samma nivå som man hade för tio år sedan – är klubben alltså illa ute ekonomiskt sett.
I fjol räddades man av försäljningen av Sofia Jakobsson till Rossiyanka. I år ser det inte ut att finnas någon liknande räddningsplanka.

Klubbarnas ekonomiska kris är högst oroväckande för svensk damfotbolls framtid. För när ligorna i övriga Europa börjar ta större utrymme är det livsviktigt för vårt landslag att damallsvenskan kan stå emot, och behålla alla internationella storspelare.
Annars är det ofrånkomligt att Sverige snart kommer att vara utanför topp tio på världsrankingen. Vår framgång är i väldigt stor utsträckning kopplad till att våra spelare har en stark damallsvenska att utvecklas i.

Seger för svagt Göteborg

I en usel fotbollsmatch blev ett distansskott från amerikanska vänsterbacken Camille Levin avgörande. Göteborg FC vann med 1–0 borta mot serbiska Spartak Subotica i 16-delsfinal av Womens Champions League.

GFC har en extremt tunn trupp i höst. Och med nyckelspelaren Anita Asante på bänken från start fick inte Göteborg till något spel. Jag såg större delen av matchen på en ganska pixlig stream. Det var verkligen ingen stor upplevelse.

Suborica, med två kamerunska OS-spelare (Gaëlle Enganamouit och Adrienne Iven Mihamle) i startelvan och en tredje i truppen (Claudine Meffometou Tcheno), stod upp oväntat bra, och hade till och med större bollinnehav än GFC, 51–49. Men trots det var 1–0 till bortalaget totalt sett rättvisande siffror.
Göteborg lär ju ta sig förbi den här omgången. Men kan de inte lyfta sig ganska många klasser så riskerar man att få lämna turneringen redan efter nästa omgång.
Känslan är att GFC saknar korsbandsskadade Sara Lindén något kopiöst mycket. Man hade nämligen väldigt svårt att hålla i bollen högt upp i planen.

Om Subotica–Göteborg var en jämn historia är den andra WCL-matchen jag följt i eftermiddag så långt ifrån jämn man komma. Lyon – utan Lotta Schelin – får finska mästarlaget PK-35 Vantaa att framstå som ett flicklag. Av de 50 spelade minuterna har nog 49 tillbringats på finskornas planhalva. Det är 19–1 i avslut, och Lyons 4–0-ledning är klart i underkant. Målen är för övrigt gjorda av Laetitia Tonazzi, Wendie Renard, Eugenie Le Sommer och Lara Dickenmann (skott i krysset).

Det är många tidiga matcher i dag. Norska Röa har vunnit med 4–0 borta mot BIIK Kazygurt i Kazakstan, efter två mål av Stine Andreassen och ett vardera av Elise Thorsnes och Emilie Haavi. Den enda spelare jag känner i det kazakiska laget är Ekvatorial-Guineas back Bruna – ni vet hon som tog upp bollen med händerna i VM ifjol, utan att det blev straff.

Dessutom har Birmingham City skaffat ett bra övertag på italienska svensklaget Bardolino Verona. Efter mål av Rachel Williams och Kerys Harrop vann engelskorna med 2–0 på hemmaplan. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen för Bardolino.