Kategoriarkiv: The Matildas – Australiens landslag

Världsmästarna flyger ekonomiskt

Publicerad den av
Svara

Japan visar jobbigt bra form i sin avresematch hemma i Tokyo. I halvtid leder man med 2–0 mot Australien.

Spelmässigt är det en överkörning. Det japanska övertaget i klara målchanser är hela 11–1.
På många sätt kan man säga att Japans landslag, Nadeshiko håller på att lyfta.

Direkt efter damernas match är det för övrigt dags för Japans OS-lag för herrar att spela sin avresematch. Och i morgon skall båda lagen flyga till Europa.

De australiska kommentatorerna på den stream jag följer (expertkommentator är för övrigt den före detta Malmöspelaren Heather Garriock) berättade att själva resan till Europa har blivit en het potatis i Japan. Medan herrarna får sätta sig framme i planet i business class tvingas damerna längst bak i planet, till ekonomiklass.

Tjejerna menar att de är världsmästare, medan herrarnas U23-landslag inte har uträttat så mycket. Förbundet menar att herrarna är helproffs, och vana vid att flyga lyxigare.

Ja, vad säger man…

Noteringar från själva matchen är att Homare Sawa verkar vara på väg mot sin storform. Hon har gjort ett väldigt mycket större intryck i den här matchen än i de båda i Sverige i juni.

Målen har gjorts av Aya Miyama på straff, sedan Tameka Butt onödigt fällt Nahomi Kawasumi. Och så styrde Yuki Ogimi in ett fint inspel från duktiga högerbacken Yukari Kinga.

Värt att notera är att Australiens lag inte är i säsong, och därmed rätt ringrostigt. Så man kanske inte skall dra hysteriskt stora växlar av utspelningen. Men VM-spelare som Butt, Caitlin Foord, Kyah Simon, Laura Alleway, Servet Uzunlar och Melissa Barbieri finns med i startelvan. De har dock inte kunna hindra Japan från att spela riktigt läcker fotboll.

Slutligen var domare uppe till diskussion i den här bloggen igår. Efter en halvlek av Japan–Australien är det redan dags igen. Homare Sawa har totalt felaktigt blivit avvinkad för offside två gånger. Assisterande domarens insats vid de två situationerna har varit så usel att man undrar om hon kan offsideregeln. Det är verkligen tråkigt för tjejerna att domarnas klass är så extremt mycket sämre än spelarnas.

Japans genrep är i gång

Publicerad den av
Svara
Japans startelva

Japans landslag, Nadeshiko

Sveriges motståndare i gruppspelet i OS, de regerande världsmästarna Japan, spelar just nu en träningsmatch mot Australien i Tokyo.

Avspark var 10.10 svensk tid. Och matchen går att se på den här länken, med australiska kommentatorer.

Efter en kvart är det 3–1 i klara målchanser till ett inspirerat Japan. Homare Sawa höll på att ge japanskorna ledningen redan i första minuten på en hörna från Aya Miyama. Sedan har även Yuki Ogimi och Miyama haft kanonlägen.

Japan ser ut att starta så här: Miho Fukumoto – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Nahomi Kawasumi, Mizuho Sakaguchi, Aya Miyama, Homare Sawa, Kozue Ando – Yuki Ogimi.

Heath, Perez och Krahn – där har ni dagens rykten

Publicerad den av
Svara

Enligt sajten Women’s Soccer News, eller snarare enligt deras twitterkonto, så skall LdB FC Malmö arbeta på dels USA:s mittfältare Tobin Heath. Dels på Mexikos offensiva mittfältare Veronica Perez.
Dessutom ryktas tyska Annike Krahn bli Jane Törnqvist:s ersättare i Göteborg FC.

Tobin Heath

Tobin Heath

Heath är en yngre, och som jag ser det även bättre variant av Therese Sjögran. Heath debuterade för övrigt för NY Fury i WPSL Elite League så sent som i lördags. Då föll hennes nya klubb mot Boston Breakers, där Heather O’Reilly för övrigt debuterade, med 2–0. Båda målen gjordes av ligans skytteligaledare, Australiens landslagsforward Kyah Simon.

Perez spelar för tillfället för stjärnspäckade Seattle Sounders i USL W-league, där hon är bästa målskytt med sex mål på åtta matcher.
Både Heath och Perez skulle enligt uppgifterna vara aktuella för spel i Sverige från och med augusti.

FCR 2001 Duisburg berättar i dag på sin hemsida att lagkaptenen Annike Krahn lämnar klubben efter åtta år. Redan i vintras ryktades det om att Krahn skulle vara på väg till Göteborg. Jag skrev om det i det här inlägget.
Nu har ryktet fått ny fart. Inte konstigt med tanke på Jane Törnqvist bara har en match kvar på sin karriär.

Är det bara två kandidater kvar på lördag?

Publicerad den av
Svara

Det som på förhand skulle bli tidernas jämnaste damallsvenska ser ut att kunna bli en av de mest skiktade. Om inte Vittsjö kan sno poäng av Tyresö på lördag så är bara två lag kvar i guldstriden.

För Linköpings FC klarade inte av att sno åt sig poäng i Malmö i dag. LdB FC Malmö var ett nummer större, vann med 2–1 och hakar på Tyresö i guldstriden.

Jag slog på tv:n för att kolla in de svenska OS-spelarna. Men jag fick se idel utländska stjärnor i huvudrollerna.

Malmö har utan tvekan seriens vassaste forwardsduo i Anja Mittag och Ramona Bachmann. Mittag är verkligen en drömspelare. Inte nog med att hon gör mål och assist – hon får spelarna runt sig att växa. Och när Bachmann dessutom verkar vara på väg mot sin absoluta toppform så har Malmö grym spets på sitt lag.

Linköping inledde annars riktigt bra. De startade sitt försvarsspel vid mittlinjen, och bröt ofta i sådana positioner att de kunde starta snabba kontringar. På en sådan lobbade Manon Melis in ledningsmålet. Då såg det lovande ut för LFC.
Men efter en stund klev Linköping upp högre, samtidigt som laget såg ut att falla isär lite mer, vilket gav Malmö ytor att spela på. Och från minut 15 tyckte jag att Malmö var det bättre laget.

Men Linköping var aldrig ofarligt. Melis och Lisa De Vanna är två spelare som kan göra saker på egen hand. Men man saknar en passningsskicklig speluppläggare. Hade Anja Mittag spelat i mörkblått i dag, och inte i vitt, så hade det nog blivit bortaseger.

Till de svenska OS-spelarna. De spelade som sagt inga huvudroller. I varje fall inga positiva sådana. Det var två i varje lag, hos Linköping förstås Sofia Lundgren och Nilla Fischer.

Lundgren var okej, och stod för ett par fina räddningar. Bland annat en enhandare på en nick från Mittag. Jag har svårt att klandra Lundgren för det första målet, även om det kändes lite halvbilligt. Men fotbollsmål är inte byggda för tjejer, så höga skott är ju alltid svåra.

Fischer spelade mittback, en position hon inte har hunnit växa in i ännu. Det märktes i förstaskedet vid 1–1-målet, där Fischer chansade och försökte nå en höjdboll med huvudet i stället för att löpa med. Den missen hade sannolikt knappt märkts på mittfältet. Men i mittförsvaret blir sådana missbedömningar dyrköpta.
Hon hade en liknande missbedömning till. Annars tycker jag att hon klarade sin nya position riktigt bra.

Hos Malmö är det Lina Nilsson och Malin Levenstad som gör anspråk på OS-platser. Båda gjorde stabila insatser defensivt, utan att utmärka sig.

Jag tror inte dagens match ändrade något i Thomas Dennerby:s planering. Även om han inte är mannen som brukar bjuda på några skrällar så skall det bli spännande att se vilka 18 han har att presentera klockan 19.15.

Grattis USA, Mexiko och Costa Rica till VM-platserna

Publicerad den av
Svara

I måndags tog Internationella fotbollsförbundet (Fifa) beslut om hur många platser varje världsdel får i VM i Kanada 2015. Och utan att ta i alltför mycket kan man konstatera att fem nationer omgående blev VM-klara.

Utöver arrangörslandet Kanada kan nämligen även Nya Zeeland, USA, Mexiko och Costa Rica redan börja planera för VM-slutspel om tre år. Deras kvalspel känns överflödigt.

Nord- och Centralamerikas förbund Concacaf hade nämligen klart bäst förhandlare på plats, och man drog den stora vinstlotten i fördelningen av platser. Alla länder som kan spela fotboll i världsdelen, samt eventuellt ytterligare ett, får nämligen spela VM. Så är fördelades VM-platserna världsdel för världsdel:

AFC (Asien): 5 platser. Följer man världsrankingen blir det Japan, Thailand*, Australien, Sydkorea och Kina.

CAF (Afrika): 3 platser. Nigeria, Kamerun och Ghana.

CONCACAF (Nord- och Centralamerika): 3,5 platser. USA, Mexiko och Costa Rica. Samt en playoffplats för Trinidad och Tobago.

CONMEBOL (Sydamerika): 2,5 platser. Brasilien och Colombia. Samt playoffplats för Argentina.

OFC (Oceanien): 1 plats. Nya Zeeland.

UEFA (Europa): 8 platser. Tyskland, Sverige, Frankrike, England, Italien, Danmark, Norge och Holland.

HOST (Värdnationen): 1 plats. Kanada.

Sedan Australien bytte världsdel till Asien så är det självklart att Nya Zeeland kommer att ta Oceaniens plats. Där behöver de egentligen inte ens kvala.

Även i Asien känns det i alla fall självklart vilka fyra av de fem nationer som får platserna är. Hade Nordkorea fått vara med hade det varit självklart även vilket det femte landet skulle vara. Steget till land nummer sex och sju är ganska stort.

Afrika får ett tufft kval, för där är det jämnt. Bakom Brasilien är det även jämnt i Sydamerika.

I Europa är det 12–13 länder som slåss om de åtta platserna. Kan bli ett tufft kval. Men förstås förbättras Sveriges chanser att få spela VM ganska rejält ner antalet europeiska VM-lag ökas från fem till åtta.

Utöver Nya Zeeland så var det alltså länderna i Nord- och Mellanamerika som kunde jubla i måndags. För jag såg ganska många matcher i deras OS-kval i vintras. Det var lätt att konstatera att där finns fyra länder som kan spela fotboll. Resten var rent ut sagt genomusla.

I med Kanadas gratisplats som arrangör får nu alltså Nordamerika 4,5 platser till VM. USA, Mexiko och Costa Rica behöver inte ens kvala. Det är redan klart att de kommer att ta direktplatserna. Sedan slåss riktigt svaga damfotbollsländer som Trinidad och Tobago, Kuba, Haiti, Guatemala och Dominikanska republiken om en playoffplats.

Måtte de inte överleva sitt playoff. För det vore ingen bra reklam för damfotbollen om någon av de där blåbärsnationerna fick en VM-plats. Som jag ser det har alltså Nordamerika fått en plats för mycket. De skulle bara haft 2,5 platser plus Kanada. Den sista platsen borde lag nio från Europa och lag fyra från Afrika ha fått spela playoff om.

Och Oceanien borde bara haft en halv plats. Nya Zeeland borde också ha tvingats till ett playoff. I första hand mot lag sex från Asien. Men, men. Fifa har sagt sitt. Och på kuppen har vi i praktiken redan fått fem VM-klara nationer.

* Korrigering: När jag skrev det här inlägget tänkte jag inte på att Nordkorea är avstängt från VM 2015. Nordkorea är nu utbytt mot Thailand. Mer om fördelningen i det här inlägget, där jag uppdaterar mitt resonemang.

Högt försvar är ett högt spel

Publicerad den av
Svara

Jag har tidigare vid något tillfälle ifrågasatt den taktiska kompetensen i damallsvenskan.
Senast gjorde jag det när Linköping spelade huvudlöst på Valhalla mot Göteborg.

Framför allt är det ett alldeles för högt försvarsspel som jag vänder mig mot.
Min uppfattning är att damlagen på elitnivå är betydligt mer ovilliga att backa hem och krympa ytor än herrlag på motsvarande nivå.

Att spela taktiskt verkar närmast fult i damallsvenskan.

Jämför med typ den spanska herrligan. Där ser man ytterst sällan något lag ställa sig högt med sin backlinje mot Barcelona eller Real Madrid.
I damallsvenskan trycker huvuddelen av lagen upp sin backlinje så högt man bara kan. Ofta flyttar man upp även då laget inte sätter någon extrem press på motståndarnas bollhållare.

I går var det Göteborg som gick i fällan. Lagets försvarsagerande vid Malmös 2–1-mål var väldigt långt ifrån imponerande.
GFC tryckte upp backlinjen rejält när Malmö hade inkast några meter in på egen planhalva. Bollen kastades in i mitten, där Sara Björk Gunnarsdottir vände upp och bara skickade in bollen på Göteborgs planhalva.
Bakom Göteborgs backlinje fanns en ocean av yta. Förstås ett drömscenario för en blixtsnabb spelare som Ramona Bachmann. Att sedan även Kristin Hammarström stod kvar på backlinjen gjorde inte Göteborgs agerande vassare.

Så lätt skall det inte gå att göra mål på ett av Sveriges bästa lag.

Vid en titt på den damallsvenska tabellen kan man nu konstatera att Tyresö, Malmö och Vittsjö har gjort ett ryck.
Med tanke på skadesituationen i Malmö är det nu upplagt för Tyresö. Om den klubben inte imploderar av alla sina interna problem.
För Vittsjö kan väl inte vara ett hot i längden…

På den undre halvan tog Umeå och Linköping välkomna trepoängare, och skapade andrum. För LFC var nog Lisa De Vanna:s tre mål den mest välkomna nyheten. Att dessutom Manon Melis gjorde det fjärde gjorde inte saken sämre.
Att klubben byter tränare är ju anmärkningsvärt. Denise Reddy verkar nu vara helt bortkopplad. Det innebär att vi numera bara har en kvinnlig tränare i serien. Tråkigt.

Den kvinnliga tränaren finns ju i Kristianstad. Elisabet Gunnarsdottir:s lag kallades innan säsongen för seriens kanske starkaste hemmalag. Efter åtta omgångar har man bara vunnit en match – och tagit fyra poäng – på hemmaplan. Däremot har det blivit tre segrar och nio poäng i Stockholmsområdet. Visst är väl det anmärkningsvärt?

Dagens match mellan Jitex och AIK känns grymt viktig. Blir det hemmaseger har alla lag utom Kif Örebro skapat ett hyfsat stabilt avstånd ner till AIK och Djurgården under nedflyttningsstrecket.

* Så till en kort internationell utblick. I Italien vann Brescia cupfinalen mot skrällgänget Napoli med 3–2 efter förlängning.

* I norska Toppserien gjorde Isabell Herlovsen tre av målen när Lilleström vann derbyt mot Vålerenga med hela 6–0. LSK är därmed tvåa i tabellen, en poäng bakom Stabaek.

* I japanska Nadeshiko League vann mästarinnorna Inac Kobe Leonessa toppmötet med Urawa Reds Ladies med trygga 3–0 inför 5101 åskådare.
Alla tre målen gjordes i andra halvlek. De två första av skytteligatrean Megumi Takase och det sista av Nahomi Kawasumi. Just Kawasumi spelar fram Takase till ett av sina mål på det här klippet, där man även kan konstatera att Reds spelar i vitt.
I och med segern leder Inac ligan med två poäng före NTV Beleza, som vann sin match i helgen med 2–0 borta mot Takatsuki inför 3437 åskådare. Båda målen gjordes av delade skytteligaledaren Asano Nagasato.

* För övrigt var jag en sväng på Gårdavallen och såg 30 minuter av Dalsjöfors–IFK Norrköping i söderettan.
Radiostudion på Gårdavallen – se den här bilden – håller högsta världsklass. Eller hur?

* Till sist en notering kring frågan om världens bästa liga. Med lite skador i truppen hade svenska mästarinnorna LdB FC Malmö en målvakt och fyra juniorer på sin bänk i går. Vicemästarinnorna Göteborg har ofta svårt att få ihop fler än tre–fyra ersättare.

I Tyskland har skadedrabbade ligatrean FFC Frankfurt oftast under säsongen placerat två svenska landslagspelare på sin bänk. Och i Frankrike har superlaget Lyon startat med världslagets Louisa Necib vid sidan flera gånger på sistone. Skillnad.

Press njöt av naiv press – men hur mår Linköping?

Publicerad den av
Svara

Linnea Liljegärd gör målJag åkte till Valhalla i dag för att kolla in våra tänkbara OS-spelare. Framför allt var jag nyfiken på Stina Segerström:s form.
Men inlägget om OS får vänta. För jag lämnade Göteborg i chock.

Som många kanske minns tippade jag guld till Linköpings FC inför säsongen.
Jag gjorde det först i februari, men stod fast vid mitt tips även vid seriestart. Däremellan hade LFC, utan Manon Melis och Lisa De Vanna, vunnit mot både Tyresö och Göteborg FC i träningsturneringen i Växjö.

Att tippa guld till Linköping kändes fräscht där i början av april. Det gör det inte i dag.
Se själv på det här klippet från Göteborgs 6–0-seger.
Jag tror faktiskt aldrig tidigare att jag har varit så här snett ute i ett guldtips. För Linköping utan Charlotte Rohlin såg ut att vara riktigt botten.

Det extremt naiva spel jag såg östgötarna prestera på Valhalla i dag kan faktiskt i värsta fall leda rakt ner i division I. Taktiken var inte på något sätt anpassad till spelartruppens aktuella sammansättning. Faktum är att inte ens hånade Dalsjöfors uppträdde så här naivt, och uselt, under hösten i fjol. Inte ens nära.

För det var en ren självmordstaktik som Linköping hade med sig till Valhalla.
Redan efter den första löpduellen – om man nu ens kan kalla det duell… – mellan Josefine Alfsson och Christen Press undrade jag för mig själv vad LFC trodde sig kunna vinna genom att ställa sin backlinje högt. Deras backar var ju chanslösa i alla löpdueller mot Press.

Hörde på Radiosporten att Sofia Lundgren tyckte att GFC gjorde två mål på en målchans, och att LFC var bättre inledningsvis. Jag kan delvis hålla med, men man måste vara medveten om att den typ av hög tokpress som LFC körde med orkar lag sällan prestera under mer än tio minuter.

Den ledde också inledningsvis till två kanonlägen för LFC, det skall man minnas.
Men jag satt bara och väntade på luckorna bakåt. För de kändes ofrånkomliga. Och när de kommer måste man ändra försvarsspel. Men LFC var inte intresserade av att täta aktuella luckor, utan körde på med en extremt hög och rak backlinje i 90 minuter.

Utan Rohlin saknade man nödvändig snabbhet i hemlöpet. Ofta var tre LFC-backar på väg framåt när GFC lade in bollen på ytan bakom. Så vinner man inga serier. Och inte många matcher heller.

I andra halvlek, när LFC vid underläge med 5–0 ställde sin sista spelare tolv meter in på Göteborgs planhalva, frågade jag mig till och med om LFC:s ledning vill åka ur damallsvenskan.
För som sagt, trots att den höga pressen var extremt kontraproduktiv gjordes inga ändringar.

LFC:s ledning får en fotboll med rejäl pyspunka i betyg för sitt taktiska upplägg i dag. I bussen hem hoppas jag för deras egen skull att de har tagit en rejäl funderare på hur de kan anpassa sitt spel efter sin befintliga spelartruppen.
Den givna åtgärden måste vara att börja sitt försvarsspel en bra bit längre bak i planen, och börja spela på kontringar. Och det från och med nästa omgång.

* Apropå Linköping och elände så verkar Tilda Heimersson även få den här säsongen spolierad. Läs mer om det här.

Sofie Andersson slår alla rekord

Publicerad den av
Svara

Den rubriken trodde jag inte att jag skulle sätta efter att ha sett Vittsjö och Sofie Andersson på Ramnavallen en vecka innan den damallsvenska premiären.

Visst, Andersson visade sina kvaliteter ett par gånger även i Borås. Bland annat sprang hon till sig ett friläge. Men avslutet fick mig att fundera lite. Hon slog nämligen bollen i stolpen, men fick returen på fötterna – och kunde rulla in bollen i tomt mål.
Min fundering handlade om huruvida hon spelade med för små marginaler, eller om hon helt enkelt är inne i den typen av stim som gör att man inte kan missa.
Nu vet jag att det senare alternativet är det som gäller.

För Sofie Andersson håller på att säkra Vittsjös allsvenska kontrakt på sensationellt kort tid. Hennes målskytte är makalöst. Visst är det bra att ha spelare som slår till och gör tre–fyra mål ibland. Men inget är bättre än att ha en som gör mål i precis varenda match.

De siffror som kommer upp när Sofie Anderssons namn nämns idag är fem och fyra. Fem mål och målskytt fyra matcher i rad – vilket förstås är fantastiskt.

Fast jag har hittat två ännu mer fantastiska siffror – nämligen 16 och 19.

Vi tar 19 först. Det stämmer nämligen inte att Sofie Andersson har gjort mål på fyra raka seriematcher. Hon har gjort mål i 19 raka seriematcher. 19.

Jag var lite nyfiken på hennes facit i fjol i söderettan, och började kika från omgång 22, och noterade att hon då gjorde ett mål mot Öster. Sedan följde den här sviten:
Två mål mot Kenty, ett mot IFK Kalmar, tre mot Sil, ett mot Norrköping, två mot Hovås/Billdal, två mot Tölö, ett mot Södra Sandby, två mot QBIK, ett mot Eskilstuna, två mot Falköping, ett mot Falköping, fyra mot Södra Sandby, två mot Tölö och ett mot Eskilstuna.

Jag fick gå tillbaka till den 28 maj, och hemmamötet med QBIK, för att hitta en seriematch som Sofie Andersson lämnade mållös. Det gjorde mig mållös.
För kan det någonsin tidigare ha hänt att någon blivit målskytt i 19 matcher i rad på elitnivå i svensk fotboll?

Målet i vårmötet med Falköping väckte dock frågor. För enligt svenskfotboll.se kom det en minut efter att målskytt Andersson blivit utbytt. Men jag antar att domaren kan ha kastat om minuterna.

Den andra imponerande siffran jag hittat är 16. Den står för antalet avslut mot mål som Sofie Andersson har haft i allsvenskan den här säsongen. Totalt står hon på 18 avslut, och 16 av dem har gått på mål – en i målställningen. Det innebär att bara ett skott har gått utanför. Det är ett fantastiskt bra facit.
I siffran 16 finns svaret på varför Andersson gör så många mål. Hon träffar ju alltid målet.

Närmast efter antal gjorda mål brukar jag kolla upp forwards genom att se hur stor andel av deras avslut som går mot mål. Ju högre procent, desto bättre målskytt.

Om Sofie Andersson är damallsvenskans utropstecken hittills är Manon Melis och Lisa De Vanna de stora besvikelserna.

Jag byggde mitt guldtips på att Linköping hade värvat två extremt pålitliga målskyttar i Melis och De Vanna. Och visst kan de fortfarande få ordning på sina avslut.
Men hittills är det fiasko. De Vanna kommer inte ens till skott. Hon har haft två avslut hittills på fyra matcher, och inget har gått inom ramen.
Melis har haft 15 avslut, och bara träffat mål med åtta av dem. Ett har gått in. 15 avslut är okej, men resten är långt ifrån bra. Och det vittnar om att holländskan inte har rätt självförtroende för tillfället.

Linköping är förstås inte borta från toppen ännu. Men 0–0 mot AIK talar för att laget har kvar fjolårets problem med avslutningarna. För tre gjorda mål på 41 avslut är uruselt.
Tränarparet Denise Reddy och Christian Andersson får nog köra avslut de kommande veckorna. Annars passerar snart guldtåget Folkungavallen utan att stanna till.

Till sist ett tips till Thomas Dennerby. Varför inte testa Sofie Andersson i nästa landslagstrupp? Om jag skulle ha varit förbundskapten hade jag  i alla fall känt trygghet i att ha en målskytt i sitt livs form som den forward som skall med till OS som backup till Lotta Schelin.

Kommer den långsamma backlinjen att fälla Tyresö?

Publicerad den av
Svara

Linköping vann tre viktiga poäng idag. Viktiga för dem själva förstås. Och för damallsvenskan.
För efter Tyresös 7–0-seger i premiären var man rädd att laget skulle jogga hem guldet, och tidigt döda all spänning.

Men efter dagens match inser man att det kanske snarare var Kif Örebro som var dåligt i premiären än Tyresö som var världens bästa lag.
Eller. Nu skall det direkt sägas att Tyresö definitivt skapade tillräckligt med chanser för att även kunna vinna idag. Madelaine Edlund hade tre kanonlägen, plus ett offsidemål. Och Emilia Appelqvist hade två megachanser – varav ett mer eller mindre öppet mål. Bland annat.

Men det här var ändå Linköpings match. 1–0-segern var inte på något sätt ologisk.
LFC såg till att Marta fick riktigt tuff uppvaktning. Under långa perioder såg superstjärnan frustrerad ut. Hon sprang runt och bönade och bad om frisparkar.
Jenny Palmqvist lyssnade dock inte på bönerna. Hoppas att fler domare vågar stå emot Marta under året. För är det något jag ogillar med världsstjärnan så är det att hon ofta faller lite för lätt.

I Linköping var många spelare riktigt bra. Men framför allt imponerade man som lag. LFC drog sig tillbaka, och gjorde det trångt centralt. Men fick defensiv hjälp av den ojämna planen.
Sedan spelade dessutom Nilla Fischer och Mariann Gajhede Knudsen hårt och tufft, och visade vägen för lagkamraterna inställningsmässigt. På mitten vann Linköping en match i matchen. Hör förresten Gajhede intervjuas av LFC-tv här.

Anfallstrion Lisa De Vanna, Manon Melis och Emma Lundh (dagens målskytt) vann också sin match i matchen. Deras gemensamma snabbhet fick ganska snart gästerna nervösa.
För i början pressade Tyresö högt. Men när de märkte att der öppnades jätteytor bakåt tappade man sitt spel.
Marta och Vero Boquete trivs knappast bäst i eget straffområde. Men dit fick de ofta jobba hem för att hjälpa tröja backar.

För det är ju ingen hemlighet att Tyresös lag är väldigt offensivt balanserat. Kanske är det till och med för offensivt balanserat.
I dag blev i alla fall de defensiva bristerna väldigt tydliga.

Jag har tidigare ifrågasatt snabbheten i Tyresös backlinje. När jag idag fick se backarna testas rejält så känns mitt frågetecken befogat.
Visst, jag vet att Linköping har extrem snabbhet framåt. Men man behövde inte se många minuter för att inse att Tyresö saknade motsvarande snabbhet bakåt. För oj vad segt och långsamt det var i löpduellerna.
Det förvånar mig att Annica Svensson är bänkad. För nog är väl hon snabbare än de fyra som spelar?

Tyresö gav mig lite vibbar av Real Madrid, som det såg ut innan Jose Mourinho. Alltså fantastiskt ögonfägnande anfallsspel när offensiven funkar. Men stora defensiva brister, vilket gör att man är väldigt sårbara när man tappar pressen på motståndarnas mittfält.

Det skall bli intressant att se hur Tyresö hanterar de defensiva problemen framöver. För lag som Malmö och Göteborg och några till har ju också grym snabbhet framåt.

Jitex blir årets skrällag, men guldet tar Linköping

Publicerad den av
Svara

Då var det dags att ge det slutgiltiga, allsvenska tipset för 2012. Jag har funderat lite, och står fast vid mitt guldtips. Svenska mästarinnor 2012 blir Linköpings FC.

Med tanke på fjolårets tabell är det förstås en jätteskräll om Linköping tar guld.
Med tanke på Tyresös storsatsning är det förstås också en jätteskräll om Linköping tar guld.
Och med tanke på korsbandsskadan på Linda Sällström minskar inte skrällstämpeln på ett LFC-guld. För det har ju kommit in grus i LFC:s maskineri.

Men det går ju inte ändra ett guldtips nu, inte när man hållit fast vid det hela försäsongen… Och LFC har fortfarande ett hyperstabilt försvar, och anfallskraft så det kan räcka hela vägen.
Annars är väl Jitex femteplats det som sticker ut mest jämfört med hur serien tippades på den damallsvenska upptaktsträffen. Där återfanns de på åttonde plats.

Dags för tipset. Så här slutar damallsvenskan 2012:

1) Linköpings FC
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Matilda Agné.
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov. Samt skadade Linda Sällström.
* LFC slutade femma ifjol eftersom de gjorde för få mål. Med Lisa De Vanna, Emma Lundh och framför allt med Manon Melis i truppen borde målskyttet inte vara något problem längre.
Mittförsvaret med Charlotte Rohlin och Nora Holstad Berge var ramstarkt redan ifjol. Och det blir knappast sämre med kompromisslösa Nilla Fischer närmast framför. Fischer sa för övrigt så här i tisdags till mig angående mitt guldtips:

”Jag spelar inte fotboll för att missa titlar. Medan Malmö har ersatt de spelare de förlorat och Tyresö har värvat rakt igenom har LFC kompletterat truppen på ett sätt som förbättrar den. LFC har lagt kraften på att hitta rätt spelare.”

Om lagets forwards sa Fischer så här:

”Vi har väldigt bra snabbhet bland forwards, med tre av de fem snabbaste spelarna i allsvenskan.”

Sedan dess har Linda Sällström dragit av korsbandet. Men två av de fyra snabbaste är bra nog. Guldet hamnar i Östergötland.

2) Tyresö FF
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt mammalediga Josefine Öqvist.
* Storsatsande TFF har av förklarliga skäl fått de allra flesta guldtipsen.
Och visst, Vero Boquete har kapacitet att bli allsvenskans bästa spelare i år. Det har förstås även Marta. Så visst, Tyresö är sylvasst framåt, och Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Elaine Moura är grunden till ett lysande mittfält.
Men som jag skrivit förr tror jag att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje. Ungefär som Real Madrid under flera år hade bästa offensiven i Primera division, men ändå sällan tog guld.
Jag pratade dock aldrig försvarsspel med lagkapten Johanna Frisk på den damallsvenska upptaktsträffen, utan mer om man hunnit få ihop laget. Så här sa Frisk om lagbygget:

”Vi har trots allt haft kvar stommen från ifjol, och så har vi spelat många träningsmatcher för att få in de nya.”

Och om guldet:

”Vi siktar på det. Vi har förutsättningarna, men vi har ett hårt jobb att göra.”

Senast på kvällen den 3 november vet vi om jag får rätt om Tyresös backlinje. Eller om jag underskattat det, och det trots allt blir Johanna Frisk som får lyfta pokalen.

3) LdB FC Malmö
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt, Ali Riley och Anna Welin.
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis, Elena Sadiku och Annika Kukkonen. Samt skadade Frida Nordin.
* Tränare Peter Moberg sa i torsdags till SVT att han tror att Sara Björk Gunnarsdottir kan bli årets bästa spelare i allsvenskan.
Intressant, för han har ju även Ramona Bachmann och Anja Mittag i sin offensiva linje. Samt talangen Elin Rubenson. Så visst, Malmö kommer att vara vasst anfallsmässigt. Mittag är en målmaskin, som kanske till och med håller högre klass än Manon Melis. Det märks inte minst på hur Turbine Potsdam slutat göra mål sedan Mittag lämnade.
Malmö har även en av mina favoritspelare i allsvenskan, Kathrin Schmidt, som täcker upp förlusterna av Fischer och Seger på mittfältet.
Men frågetecknet finns för försvaret. Visst är Lina Nilsson och Malin Levenstad på gränsen till landslaget och Amanda Ilestedt och Saga Fredriksson är stora framtidsnamn. Men jag tror ändå att defensiven sänker mästarinnorna i år.
Just Levenstad pratade jag lite med vid upptaktsträffen. Hon sa så här om vad som talar för att Malmö försvarar guldet igen:

”Att vi fått en vana av att vinna. Och att vi har bra nyförvärv. Ramona Bachmann var allsvenskans bästa spelare förra året. Vi har lite annorlunda spetskvaliteter i laget i år.”

4) Göteborgs FC
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
* Amerikanska nyförvärvet Christen Press är inte bara en utmärkt bloggare och twittrare, hon har även snabbheten för att bli en sensation i allsvenskan, kanske till och med skyttedrottning. Men då krävs det att hon får ordning på avslutningarna.
Får hon det?
Anita Asante är ett stabilt nytillskott på mittfältet, och Stina Segerström är som ett nyförvärv i backlinjen. Men truppen är tunn. Och framför allt saknas alternativ på centralt mittfält. Men även i backlinjen.
Bristen på bredd blir Göteborgs fall. Efter två raka andraplatser faller GFC ner till plats fyra i år. Fast Segerström tror på guld. Så här sa hon till mig på upptaktsträffen:

”Vi tror på oss själva, och det finns mycket att ta med från förra året. Som att vi var bäst när det gäller. Dels vann vi Svenska cupen, dels var vi det lag som tog flest poäng om man bara räknar de inbördes matcherna mellan alla topplag – och dels klarade vi av att slå Tyresö i en avgörande situation i sista omgången.”

5) Jitex BK
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson. Samt skadade Petronella Ekroth.
* Hade skador, ett tråkigt grundspel och åkte på 13 förluster i fjol.
Under Stefan Rehn:s ledning har det sett väldigt annorlunda ut den här våren. Laget är mer bolltryggt, och resultaten är lysande.
Det har bara blivit en förlust – och den kom med uddamålet mot Kristianstad när Jitex saknade sina tre finländska landslagsspelare Annica Sjölund, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen samt kanadensiska Christina Julien och unga stjärnskottet Fridolina Rolfö.
Jitex verkar starkare än på mycket länge, och kan ta poäng mot vilket motstånd som helst. Det var också vad lagkapten Sofia Karlsson konstaterade till mig på upptaktsträffen:

”Har vi en bra dag tror jag vi kan slå alla lag. Vi har fått en bra tränare i Stefan Rehn, och nyförvärven är riktigt bra spelare. Christina Julien har gjort mål i de matcher hon spelat. Skönt för Annica Sjölund att få lite avlastning i anfallet”

6) Kristianstads DFF
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Sophie Schmidt, Elena Sadiku och Therese Andersson.
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson. Samt skadade Gudny Björk Odinsdottir.
* Elisabet Gunnarsdottir och Kosovare Asllani är två profiler som gör Kristianstad till ett väldigt intressant lag. Båda är skönt kaxiga, på ett sätt som gör att man unnar dem framgång.
Det lyste om Kosse i tisdags, och hon verkar älska sin centrala roll i laget. Lovande för KDFF – och kanske också för landslaget. Kosse sa så här till mig:

”Vi är kompletta som ett lag. Och har en tränare som motiverar alla. Kristianstad slog Tyresö redan förra säsongen, så…”

Tränare Gunnarsdottir tror att hennes lag kan utmana om guldet. Hon sa så här:

”Jag tror på mitt lag, vi har bra självförtroende. Det är många lag som satsar i allsvenskan. Alla pratar om Tyresö, Göteborg, Linköping och Malmö, men sedan tror jag att två–tre lag till kan vara med i toppen.”

Gunnarsdottir skrattade lite åt spelprogrammet, där man inleder mot Linköping och Malmö – två lag KDFF inte vunnit mot.

”Jag beställde de här två matcherna… Det är mitt fjärde år i Kristianstad, och jag har byggt ett lag som kan slå alla lag. Fast vi har inte slaget Malmö eller Linköping – ännu…”

Att Kristianstad skall utmana om guldet tror kanske inte jag. Men jag tror absolut att de kan skaka alla motståndare. Och om man blir lika starka på bortaplan som på det långa gräset på Vilans IP då kan vi prata medalj i höst.
För utöver Asllani är även Sophie Schmidt ett utmärkt, offensivt tillskott. Men jag tror inte Kristianstad får till bortaspelet, utan man gör i första hand upp med Jitex om femteplatsen.

Därmed har jag avgett mitt damallsvenska tips 2012. För lag sju till tolv har jag redovisat här.

Och vill du ha tips och statistik inför alla premiärmatcherna rekommenderas den här bloggen. Eller den här. På båda bloggarna finns det grymt genomarbetade genomgångar av alla damallsvenska lag. Bra jobbat.

O’Reilly till Boston Breakers

Publicerad den av
Svara

Heather O'ReillyAntagligen var det bara för att jag tidigare idag konstaterade att ingen av USA:s landslagsspelare ännu valt att spela i WPSL Elite League som Heather O’Reilly alldeles nyss meddelade att hon skall spela med Boston Breakers i år.

Först gick klubben ut med nyheten via twitter:

”Heather O’Reilly kommer att ansluta till Boston Breakers för att träna och spela matcher med laget när hon inte är på landslagsuppdrag.”

Sedan skrev O’Reilly själv i samma forum:

”Så laddad för att spela för Boston Breakers den här säsongen”

Därmed har alltså WPSL fått sin första landslagsspelare från USA. Och med O’Reilly samt Kyah Simon, Tameka Butt, Cat Whitehill och USA:s U23-försvarare Bianca D’Agostino i truppen känns Boston som klar favorit till ligasegern – i alla fall i nuläget..

Två korsband, Knäkontroll, Stefan Rehn och OS-kval

Publicerad den av
1

Gårdagens matcher för LdB FC Malmö och Kristianstads DFF blev kostsamma. Det ser ut som att Skånelagen ådragit sig varsin korsbandsskada på viktiga spelare.
Hos Malmö är det Frida Nordin som verkar missa hela säsongen. Och hos KDFF är de isländska Gudny Björk Odinsdottir som inte bara blev målskytt mot Stjarnan – hon fick också troligen se sin säsong ta slut. Tråkigt.
Jag vill betona att ingen av skadorna är helt bekräftad, de är bara befarade. Men ha inte för stort hopp att det är feldiagnoser…

När det gäller korsbandsskador är det vetenskapligt bevisat att tjejer löper väldigt mycket större risk att drabbas än killar. Men det finns träningsprogram, som Knäkontroll, som minskar risken ganska rejält. Kör inte elitlagen de programmen?

Här är förresten ett sammandrag med höjdpunkter från gårdagens match på Malmö IP.

* Dags för lite uppsamling från veckan som gått. Jag nämnde ju Oceaniens förkval till OS precis när det drog igång.
Nu är det klart, och det blir favoriten Papua Nya Guinea som ställs mot Nya Zeeland i final om den tolfte och sista OS-platsen till London.
Matcherna spelas den 31 mars (i Nya Zeeland) och den 4 april (på Papua Nya Guinea). Så tidigt på morgonen den 4 april svensk tid så vet vi att Nya Zeeland har tagit den sista OS-platsen. För de måste väl vinna det här rätt lätt?

* Apropå Nya Zeeland såg jag att de blev tredje laget att anmäla sig till The LA Viking Cup 2012 – en turnering i slutet av november för att marknadsföra damfotbollen i södra Kalifornien. Det är plats för åtta lag, och utöver Nya Zeeland har Kanada och ett lag kallat LA Vikings anmält sig.

* Intresset för damfotboll i USA var det. Samtidigt som Sky Blue FC förbereder sig för en tiodagarsturné i Japan, konstaterar jag att WPSL:s elitliga nu har åtta lag sedan Philadelphia Fever har anslutit sig. Men ännu har jag inte sett att en enda amerikansk landslagsspelare kontrakterats för någon av de åtta lagen i den elitliga som blir USA:s högsta serie i år.
Däremot har Australiens landslagsduo Kyah Simon och Tameka Butt skrivit på för Boston Breakers och New England Mutiny kontrakterade nyligen Kelsey Hood – amerikanskan som i vinter har provspelat för Göteborg FC.
Men profilmässigt är fortfarande konkurrentligan USL W-league mest intressant. Där har ju Seattle Sounders Women gjort klart med stjärntrion Hope Solo, Sydney Leroux och Alex Morgan.

* I Italien vann Torres Calcio igår sin hängmatch, vilket innebär att svensklaget (Stephanie Öhrström och Maria Karlsson) Bardolino Verona är tabelltrea efter 17 spelade omgångar. Avståndet upp till ledande Brescia Femminile och tvåan Torres är dock bara en poäng. Ner till fyran Tavagnacco har Bardolino nu sex poäng. Det känns således som att det italienska guldracet står mellan tre lag.
Nu till helgen ställs alla topplagen mot bottenlag, och man skall inte förvänta sig några omkastningar i toppen. Men den 24 mars, då är det seriefinal, Torres–Brescia. Och omgången efter ställs Brescia mot Tavagnacco i ett annat intressant toppmöte.

* Så vill jag passa på att puffa för en blogg som egentligen inte är inriktad på damfotboll. Det är inte bara för att jag gör ett gästspel i bloggen i morgon… Men lite då och då gör Mattias Balkander:s utmärkta blogg på GP även damfotbollsnedslag.
Här är några exempel, som en intervju med Jitextränaren Stefan Rehn och en med Göteborg FC:s Ingrid Wells, där hon pratar om lagkompisen Christen Press, och om sina landslagsuppdrag.

Pigga svenskinsatser i Potsdam

Publicerad den av
Svara

Tre kvartsfinaler spelade i Champions League. Och det blev ganska exakt som väntat.
Jag har sett Turbine Potsdam–Rossiyanka 2–0 och Lyon–Bröndby 4–0 och tänkte ge lite tankar kring de matcherna.

Den senare matchen först. Jag gav Bröndby en procents chans inför dubbelmötet med de regerande mästarinnorna. Det var kanske lite hårt, för Bröndby tar nog i alla fall fem–sju poäng av 100 mot Lyon.
Men efter dagens match känns det som att chansen är mindre än en procent att danskorna skall kunna vända. För de måste göra minst 5–0 mot Lyon på hemmaplan nästa vecka. Omöjligt. Lyon är alltså i praktiken klart för semifinal.

Lotta Schelin?
Jo, hon inledde lysande och låg bakom de båda första två målen (Camille Abily och Sonia Bompastor). Vår superstjärna visade flera gånger upp det där härliga rycket, och bara gled ifrån sina bevakare. Men hennes avslutningar? De var halvdana i de båda matcher jag såg i Algarve. Och de var halvdana idag. Schelin var bra, men kan alltså ännu bättre. Och det är ju positivt.
De två sista målen gjorde för övrigt av Lara Dickenmann och Louisa Necib.

Göteborg FC:s utgångsläge har jag redan kommenterat här.

Så till mötet mellan Potsdam och Rossiyanka och kompisarna Antonia Göransson och Sofia Jakobsson. Det mötet känns fortfarande öppet. För även om Potsdam hela tiden kändes bättre så hade tyskorna svårt att skapa öppna målchanser.
Båda målen var gåvor av ryskornas försvar. Ryskor och ryskor förresten. Rossiyankas startelva bestod bara av två ryskor. I övrigt var det fyra brasiilianska spelare, tre från USA och en vardera från Sverige och Sydafrika.

Gåvorna var det. Först släppte målvakten Elvira Todua in ett inte alltför märkvärdigt inlägg från Patricia Hanebeck, sedan tog Kia McNeill helt vansinnigt med handen i straffområdet, så att Babett Peter kunde göra 2–0 på straff.
Ryskorna var inte ofarliga, och kan nog göra match av det här i returen. Mitt odds inför dubbelmötet var 60-40 i Potsdams favör. Det kvarstår även efter dagens match.

För övrigt var både Göransson och Jakobsson pigga – och båda spelade 90 minuter. Göransson visade att hon har kvar den fina Algarveformen, och låg bakom flera fina anfall. Dessutom hade hon ett högerskott i ribban. Jakobsson var klart löpvilligast i Rossiyanka, och hade ett par kanonlägen. Fast hon måste jobba på bollkontrollen i fart – för hon strulade bort ett par lägen på dålig kontroll.

De båda svenskorna hade för övrigt en liten brottningsmatch i andra halvlek, där Göransson gav en irriterad min – fast mot domaren.
För att de båda kompisarn skulle bråka internt, glöm det. De lämnade arenan i Parchal gemensamt efter Sverige–USA i Algarve i förra veckan. Jag skojade med dem och frågade om de pratar med varandra bara en vecka innan deras inbördes möte.
Då fick jag en rejält idiotförklarande blick från Jakobsson. Hon sa:

”Vadå, varför skulle vi inte det?”

Ingen bra start på ett samtal…

Det om dagens Champions Leaguematcher. I morgon spelar LdB FC Malmö mot FFC Frankfurt, och matchen direktsänds 17.00 på Eurosport.

* Det har spelats ett par träningsmatcher hemma i Sverige idag också. Min guldfavorit, Linköpings FC, vann med förkrossande 9–0 mot Öster. Det var första matchen med östgötarna för Lisa De Vanna och Manon Melis. Men siffrorna väcker frågan är om det inte hade varit bättre att träna… Nilla Fischer gjorde ett av målen, det kan du se här.

* Piteå slog Djurgården med 3–1 i Stockholm. Piteås seger talar för att jag kan vara rätt ute i mitt tips om att de kommer att hamna före Djurgården i år.

* I Frauen-Bundesliga har topplagen FCR 2001 Duisburg och VfL Wolfsburg tagit varsin storseger idag. Duisburg slog Lokomotiv Leipzig borta med 6–1. Man hade tre tvåmålsskyttar i Mandy Islacker, Jennifer Oster och Kozue Ando.
Wolfsburg vann med 7–0 hemma mot Jena. Enda tvåmålsskytten där var Nadine Kessler. I tabellen är nu Duisburg uppe på samma poäng som ledande Turbine Potsdam. Wolfsburg är fyra poäng bakom, fast med en match mindre spelad.

Med Melis är Linköping min guldfavorit

Publicerad den av
1

Den 19 december gjorde jag en analys över läget i damallsvenskans silly season. Jag höll på att uppdatera inlägget i en dryg månad.
Då byggde jag inlägget på fjolårets placeringar. Nu är det dags att placera lagen i den ordning jag känner att de hamnar i år.

Sedan Linköping idag presenterat Manon Melis som sitt senaste nyförvärv blir de min nya guldfavorit. Truppen känns väldigt välbalanserad, och faktum är att jag tror att LFC mycket väl kan vinna även om Tyresö har fått hit Marta.

I botten är det dödstråkigt att tippa ut nykomlingarna. Men jag känner att det är ofrånkomligt i nuläget. Varken AIK eller Vittsjö har tillräckligt bra nyförvärv för att det skall gå att lyfta dem över nedflyttningsstrecket ens i ett tips.
Så här skulle alltså 2012 års allsvenska sluta, om den spelades med de trupper som klubbarna har just idag:

1) Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov.
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har fyllt truppen efter att ha gjort en vansinnigt stark silly season. Defensiven var stark redan i fjol – med bara 22 insläppta. Den blir ännu bättre med Nilla Fischer framför den starka backlinjen där Charlotte Rohlin agerar general.
Problemet ifjol var den offensiva uddlösheten. Den har man åtgärdat genom att skaffa blixtsnabba Lisa De Vanna, måldrottningen Manon Melis och talangfulla Emma Lundh. Sedan tidigare fanns Louise Fors och Linda Sällström i truppen. Att ställas mot LFC blir en mardröm för alla allsvenska försvar.

2) Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt Josefine Öqvist.
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
* Har dominerat den här silly season-säsongen, och kommer förstås att vara majoritetens guldfavorit.
Vero Boquete och Marta kommer att göra Tyresö sylvasst framåt, och Caroline Seger/Lisa Dahlkvist allsvenskans bästa centrala mittfält. Med Marta blir inte längre tappet av Jossan någon avgörande faktor.
Men svagheten finns bakåt. Jag var aldrig imponerad av Tyresös försvar ifjol. Och snabbheten där har inte förbättrats med Linda Sembrant:s inmarsch.
Jag tror således att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje.

3) LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt och Anna Welin.
* Jag har konstaterat att Ramona Bachmann och Kathrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och Anja Mittag ser till att målproduktionen hålls på hög nivå, trots att Melis har lämnat.
Men försvaret? Varför har det inte förstärkts? Under hösten var det svajigt. Och utan defensiv trygghet riskerar mästarinnorna att hamna utanför den absoluta guldstriden.

4) Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
* Till slut är känslan att GFC fått ihop ett lag som är minst lika starkt som ifjol. Det hindrar inte att de fortfarande på flera sätt är stora förlorare under damallsvenskans silly season. Mest för att Tyresö och LFC har blivit väldigt mycket starkare.
Men även för att man tappat lagets ryggrad från i fjol – det starka, centrala mittfältet med Dala/Stensland/Sembrant. Visst, nyförvärven ser spännande ut. Anita Asante är ett högklassigt nytillskott, Christen Press likaså och Ingrid Wells måste också vara bra.
Visst är Stina Segerström som ett nyförvärv, och defensiven stabil. Men jag tror ändå att GFC hamnar utanför den absoluta guldstriden.
För det är svårt att bygga en ny ryggrad på kort tid. Och som jag ser det är en trupp om 17–18 spelare ett extremt vågspel. Med ett par skador blir det tomt på bänken…

5) Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson.
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Elena Sadiku och Therese Andersson.
* Med Kosse Asllani i laget tror jag att underskattade Kristianstad kan ta ytterligare ett steg uppåt. För även Becky Edwards, Katrin Omarsdottir och Elena Sadiku är intressanta nytillskott.
Visst, Vidarsdotter ersätter man inte hur enkelt som helst. Men jag har ändå en känsla av att fjolårets sjua kan sluta femma i år.

6) KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin.
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
* Har kvar centrallinjen med Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Det räcker för att vara med och ta en plats på övre tabellhalvan även i år.
Fast laget hade behövt ett par namnkunniga förvärv för att kunna höja sig en nivå till i tabellen.

7) Jitex BK
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson.
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
* Stefan Rehn har fått en intressant trupp att jobba med. Kan man undvika en upprepning av fjolårets skadeelände tror jag att Jitex blir en av årets stora utropstecken.
Och bara det faktum att man lämnar genomusla Åby IP för Valhalla kan säkert minska ner skadefrekvensen ganska rejält.
Sjundeplatsen är ett utgångstips, men det är inte långt upp till plats fem, i varje fall inte om Annica Sjölund och Christina Julien får samarbetet att klaffa.

8) Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
* Har tappat trion Bachmann/Pettersson/Sofia Jakobsson, som gjorde 29 av lagets 45 mål ifjol.
Ersättarna är långt ifrån etablerade, säkra kort. Man förstår varför UIK varit med och bjudit på både Marta och Melis.
Västerbottningarna kommer säkerligen att värva någon till forward, men det räcker inte på långa vägar för att försvara fjolårets tredjeplats. UIK gör årets ras i allsvenskan.

9) Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
* Det är väldigt mycket nytt i Piteå. Men viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen är kvar. Och om australiska målvakten Lydia Williams håller klassen skall Piteå inte behöva slåss för kontraktet.
I december trodde jag kanske att laget skulle kunna klättra ett par pinnhål till. Men nu är känslan att det inte blir mer än en placering bättre än i fjol.

10) Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Jag var snett ute i mitt tips kring Djurgården i fjol. Men jag tror att de överpresterade då. Och medan flera konkurrenter värvat internationella toppspelare har DIF fyllt upp med en kvartett från nedflyttade Hammarby.
Med risk för att få stå där med dumstruten i år igen: Djurgården får slåss för sin allsvenska existens i år.

11) AIK Fotboll Damer
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Jag har dålig koll på AIK. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste man få det tufft. Måste nog värva två–tre toppspelare till för att inte riskera att den här allsvenska sejouren bara blir ettårig.

12) Vittsjö GIK
Ut: Krista Pace.
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts och Emma Kullberg.
* Vittsjö gick obesegrat genom söderettan, och har en målspruta i Sofie Andersson (34 mål i fjol) och har värvat en duktig målvakt i Loes Geurts. Men tyvärr – det är hysteriskt stor skillnad på allsvenskan och söderettan.
Med amerikanska nyförvärvet Kendall Fletcher (1 A-landskamp på meritlistan) har man tre landslagsmeriterade spelare i truppen. Och det sägs att Skåneklubben har två öppna platser kvar. Blir det två landslagsmeriterade spelare till finns chansen att klamra över nedflyttningsstrecket på Djurgårdens bekostnad. Men med nuvarande trupp? Glöm det.

Inlägget är senast uppdaterat den 9 mars. Det kommer att uppdateras löpande.

Se här, en landslagsspelare från USA som vill spela i Europa

Publicerad den av
Svara

Ännu så länge har inga WPS-förvärv presenterats av någon allsvensk klubb. Man väntar med spänning på när de första namnen blir offentliggjorda. Och vilka spelare vi får till Sverige.

Pia Sundhage har ju uppmanat USA:s landslagsspelare att stanna kvar på den nordamerikanska kontinenten.
Men Yael Averbuch, som är uttagen i Sundhages senaste – 28 spelare stora – trupp vill i alla fall till Europa. Hon twittrade så här häromdagen:

”Har jobbat hårt för att finna en klubb för säsongen 2012. Sökandet fortsätter. Visst finns W-league och WPSL i USA, men för tillfället söker jag mest på andra sidan Atlanten.”

Vilken klubb gör den kanonvärvningen?

Det finns ju fortfarande en hel del lediga platser i de allsvenska trupperna. Jag såg att en twitterkollega, Daniel, häromdagen gjorde ett snabbt överslag på hur många det handlar om. Han kom fram till åtta, fördelade enligt följande:
Göteborg FC 2
Umeå IK 1
Linköpings FC 1
Vittsjö GIK 3
Kristianstads DFF 1

Fast listan kan vara i underkant. För i går stod det klart att Jitex BK värvar Kanadas landslagsforward Christina Julien. Och enligt Daniels lista fanns det ingen ledig plats hos Mölndalslaget.
Och jag minns inte om listan gjordes före KIF Örebros värvning av Stephanie Labbé eller inte.

Vilka fler spelare finns det då att fynda i WPS? Jo, förstås en hel mängd från USA. Men många av dem kommer nog alltså att hamna i nämnda W-league eller WPSL.
Däremot finns det anledning att tro att de många utländska spelarna i WPS kommer att söka sig mot Europa, eller Japan.

Toppnamnen på listan är redan nämnda Marta (Brasilien) och Christine Sinclair (Kanada). Av dem förordar jag Sinclair av fotbollsskäl. Hon är både en målskytt och en framspelare. Dessutom gissar jag att hon är väldigt mycket billigare än Marta.
Av PR-skäl går däremot Marta först. Ingen annan spelare kan locka storpublik till alla allsvenska arenor. Men stämmer det att Marta har lönekrav på närmare sex miljoner kronor, så undrar jag om hon kommer att hitta någon klubb.

Vad finns det för fler utlänningar i WPS? Här är några heta namn:
* Kelly Smith, England
* Alex Scott, England – var utlånad till Arsenal i december.
* Maurine Goncalves, Brasilien
* Tameka Butt, Australien
* Manon Melis, Holland
* Kyah Simon, Australien
* Laura del Rio, Spanien
* Ali Riley, Nya Zeeland – men USA-född.
* Adriana Martin Santamaria, Spanien
* Anita Asante, England
* Laura Kalmari, Finland
* Gemma Davison, England
* Kimberly Brandao, Portugal – men USA-född.