Fischer tysk halvtidsmästarinna

I och med dagens omgång är halva Frauen-Bundesliga spelad och halvtidsmästarinnorna heter föga överraskande VfL Wolfsburg. I dagens toppmöte med Frankfurt visade ”die Wölfinnen” (varginnorna) att serieledningen är på sin plats.

Det var aldrig något snack om vilket lag som var bäst i den match som skulle kunna vara en försmak av vårens final i Champions League. Anfört av lagkapten Nilla Fischer ägde Wolfsburg matchen från första till sista spark. Det slutade 2–0 efter att Martina Müller gjort ledningsmålet läckert framspelad av Alexandra Popp. 2–0 satte Lena Goessling på inläggsfrispark.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Fischer har kanske inte alltid 100 procent rätt position, men hon är ändå en klippa i Wolfsburgs superstabila backlinje. Vad jag såg i dag så vann hon dessutom varenda närkamp hon gick in i.
Känslan är att Fischer känner större trygghet i Wolfsburg än i landslaget. En orsak till det lär vara att det tyska storlaget är mer defensivt balanserat än Pia Sundhage:s landslag.

En period under våren 2013 var det en njutning att se Wolfsburg spela anfallsfotboll. Laget riktigt sköljde fram längs kanterna i anfallsvåg på anfallsvåg. Jag gjorde då jämförelser med den vackra fotboll som Dortmunds och Bayern Münchens herrar spelade. Nu är inte die Wölfinnen lika offensivt balanserade, vilket oj vad stabilt laget är. Det är numera just stabiliteten som utgör skönheten i deras fotboll.

Under höstens elva omgångar har målvakt Almuth Schult bara släppt in ett enda ligamål. Orsaken är dels att Schult är en utmärkt målvakt, dels att hela Wolfsburgs lag deltar i försvarsarbetet. Trots att Europas bästa spelare säsongen 2013/14, tillika den ordinarie lagkaptenen Nadine Kessler har varit skadad och bara spelat 30 minuter i höst funkar innermittfältet utmärkt. Schweiziska nyförvärvet från Cloppenburg, Vanessa Bernauer har nämligen gått in och tagit stort ansvar bredvid Goessling.

Nu har ju Frankfurt också stora skadeproblem. Inte minst saknas långtidsskadade Saskia Bartusiak i mittförsvaret. Och det var i de bakre regionerna Frankfurt darrade till ibland. Wolfsburgs ledningsmål uppstod på grund av passivitet från Peggy Kuznik och 2–0 var ett svagt ingripande från målvakten Anke Preuss.

Några timmar efter Wolfsburgs 2–0-seger spelade Bayern München 0–0 borta mot tabellfemman Essen. Därmed leder Wolfsburg serien med två poängs marginal efter elva omgångar. Här är läget:

VfL Wolfsburg       11    29–1      29
Bayern München  11    32–3      27
FFC Frankfurt       11    39–9      25
Turbine Potsdam  11    29–12    25

Skytteligan leds av Celia Sasic på tolv mål, hon är åtta före klubbkompisen i Frankfurt, Kerstin Garefrekes. Sasic tvingades för övrigt kliva av planen efter 41 minuter i dagens match till följd av skadeproblem.

När jag satt och kollade in det tyska toppmötet slog det mig att alla de fyra tyska topplagen har schweiziska spelare i sina lag. Hos Wolfsburg startade i dag både Bernauer och Noelle Maritz och hos Frankfurt fanns Ana-Maria Crnogorcevic i startelvan. Hos Potsdam är Lia Wälti en nyckelspelare och hos Bayern München har Caroline Abbé och Vanessa Bürki spelat i alla elva matcher.

Dessutom har ju Schweiz som bekant Ramona Bachmann i svenska storlaget FC Rosengård och Lara Dickenmann hos franska storlaget Lyon. Åtta schweiziska spelare spelar alltså löpande i sex av Europas åtta bästa klubbar. Bara Tyskland, Frankrike och Sverige har fler, något som på sikt borde kunna innebära att det schweiziska landslaget kan stiga ytterligare på världsrankningen. Med rätt lottning kan de bli en sensation redan i nästa års VM-slutspel.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Appropå VM är det inofficiella klubblags-VM:et igång i Japan. Turneringen var hyperintressant för två år sedan när både Europas bästa lag Lyon och Asiens bästa lag Inac Kobe Leonessa var med. Deras final var för övrigt en av de bättre klubblagsmatcher jag sett.

Årets turnering är betydligt mycket gråare. Exempelvis representeras Europa av Arsenal, som slutade fyra i WSL och sannolikt skulle hamna någonstans mellan 20–30 på en aktuell klubblagsrankning i Europa.

I helgen har kvartsfinaler spelats. Bland annat vann japanska Okayama Yunogo Belle med 5–0 mot Australiens Melbourne Victory. Semifinalerna spelas på onsdag mellan Yunogo Belle och Arsenal samt Urawa Reds och brasilianska São José.

Australiens representant är alltså utslagen ur klubblags-VM, men landet har ändå inte kammat noll i helgen. För några timmar sedan korades nämligen Katrina Gorry till Asiens bästa spelare 2014. Mini, som hon kallas, vann AFC Women’s Asian Player of the Year award vid Asiens stora fotbollsgala.

Till slut en sväng till Frankrike. Där spelade ingen av våra fem svenska representanter i dagens omgång. Jag har funderat lite under veckan varför Sofia Jakobsson flögs hem tidigare från landslaget medan Linda Sembrant var kvar. Nu spelade det ingen roll för Montpelliers möte med Juvisy blev uppskjutet.
De båda topplagen Lyon och PSG spelade alltså också utan svenskt på planen när de tog varsin säker seger. Ada Stolsmo Hegerberg blev tvåmålsskytt när Lyon vann med 8–2 borta mot tabelljumbon Arras.

Därmed leder nu norskan skytteligan med 16 mål, fyra fler än tvåan Lotta Schelin och fem fler än trean Eugenie Le Sommer – alla tre som bekant från just Lyon.

Frågetecken höjda för Sundhage

Nilla Fischer är en av de 13 kandidaterna till att vinna Jerringpriset 2014. I den juryn stod sig alltså hennes meriter starkare än Lotta Schelin:s. Vad jag tycker om det vet ni ju redan…

Eftersom jag på sistone ifrågasatt Schelin flera gånger går det nog att tro att jag har något emot Schelin. Därför vill jag informera nytillkomna bloggläsare om att jag känner stor beundran för Schelin. Hon är en fantastisk representant för svensk damfotboll, inte minst eftersom hon är en person som alltid sprider en positiv energi runt sig.
Jag tycker absolut att Lotta Schelin är förtjänt av sin plats på listan över de 20 mest omskrivna svenska idrottspersonligheterna. Hon är dessutom en av våra bästa fotbollsspelare.

Schelin finns ju också med i dagens startelva mot Kanada. Återigen är det avspark i Los Angeles kring 23.30, och återigen är det en match vi som inte är på plats på arenan inte kan se. Tråkigt. Inte minst eftersom Pia Sundhage mönstrar många nya ansikten i startelvan. Den ser ut så här:

Malin Reuterwall (debut) – Lina Nilsson, Linda Sembrant, Amanda Ilestedt, Mia CarlssonCaroline SegerOlivia Schough, Lisa Dahlkvist, Marija BanusicEmma Lundh och Schelin.

Det blir åtta nya spelare jämfört med i måndags. Tanken var att Emma Berglund skulle ha spelat på Ilestedts bekostnad, men magsjuka sätter stopp för den 26-åriga mittbacken som är på väg bort från Umeå IK.

Eftersom jag lobbat för test av nya spelare är jag glad att flera nya ansikten får chansen. Dock hade jag hellre sett att man testat ett par åt gången. Att byta åtta spelare från match till match brukar inte vara något framgångsrecept. Det är få lag som klarar att hålla kvaliteten när man ändrar så mycket. Å andra sidan verkar det svenska spelet ha varit så dåligt senast att det kanske inte kan bli mycket sämre…

I dag har jag för första gången sett att Sundhage ifrågasätts. Det är på twitter som flera insatta i svensk damfotboll börjar tveka på om vår förbundskapten verkligen är rätt person på rätt plats.
Jag har ju också haft synpunkter på hur hon sköter sitt jobb, framför allt på hur hon tagit sig an föryngringsprocessen. Det innebär dock inte att jag vill byta förbundskapten. Jag kommer självklart att ha synpunkter på laguttagningarna framöver också, men jag tycker att Sundhage skall få sin chans fullt ut att bygga lag över VM.

Precis som Schelin är ju Sundhage en fantastisk ambassadör för damfotbollen och jag hoppas verkligen att hon vet vad hon håller på med och att hon kan få landslaget att lyfta i Kanada nästa sommar.
Det vore förresten inte helt fel om hon kunde få ett par positiva svar redan de närmaste timmarna…

Kvällens landskamp går att följa på Twitter, dels via Kanadas fotbollförbund, dels via Radiosportens Annika Greder Duncan.

Tankar kring landslaget – och Schelin

Alldeles strax spelar Sverige träningsmatch i Kanada. Det är ytterligare en av de många bortamatcher som inte går att se om man inte är på plats på arenan. Man kan nog dock höra den, för Radiosporten har utlovat rapportering.

Den svenska startelvan ser ut så här: Carola SöbergLina Nilsson, Charlotte Rohlin, Nilla Fischer, Sara ThunebroCaroline SegerTherese Sjögran, Hanna Folkesson, Malin DiazSofia Jakobsson och Lotta Schelin.

Mest intressant är ju backlinjen – den rejält ålderstigna backlinjen. Visst har skador gjort att varken Elin Rubensson eller Jessica Samuelsson är aktuella, men man reagerar ändå över lagets ålderstruktur. Här är de elva startspelarnas ålder: 32 – 27, 33 (blir 34 nästa vecka), 30, 35 – 29 – 37, 26, 20 – 24 och 30. Hela lagets snitt är 29,5 år. Väljer man bara ut målvakt och backlinje blir snittet 31,4 år.

Jag ser inte föryngring som ett självändamål, men känner ändå att man måste våga prova nya spelare. Om det är i några matcher innan VM man skall testa nya spelare är det i matcher som de här två mot Kanada.

Charlotte Rohlin

Charlotte Rohlin

Mest intressant är ändå kampen om vem som skall bli partner till Nilla Fischer i mittförsvaret. Man trodde nog kanske att Rohlin var på väg bort från Sundhages lag. Men i kväll får hon chansen igen. Det skapar ytterligare frågetecken om hur den inbördes statusen är mellan Rohlin, Linda Sembrant och Emma Berglund hos förbundskapten Pia Sundhage.

Motståndarna Kanada är ett fysiskt och svårspelat lag som sällan förlorar med stora siffror. Dock känner jag att de har varit klart sämre i år än de var för två år sedan då de tog brons i OS och dessutom var snubblande nära att slå ut USA i semifinalen.
Ett stort skäl till försämringen är att storstjärnan Christine Sinclair haft ett tungt år. 2012 såg jag henne som världens bästa spelare. I år har hon däremot sett trög ut.

Jag lär inte kunna analysera Kanadamatcherna speciellt ingående. Däremot har jag kollat vår senaste match noga, alltså 2–1-förlusten mot Tyskland i Örebro. Något blogginlägg om mina iakttagelser har jag dock inte fått till. Det är således hög tid nu.

Therese Sjögran

Therese Sjögran

Det var ju den där matchen där Therese Sjögran nådde fantastiska 200 landskamper och Lotta Schelin hyllades som tidernas svenska landslagsmålskytt efter att hon gjort sitt mål nummer 73. Matchens mål ser du här:

Matchen var konstig. Delar man in den i fyra delar spelade Sverige väldigt bra och hade tryck på tyskorna under den första fjärdedelen – alltså de första 22,5 minuterna. Så långt var Tyskland dåligt. Tyskorna såg pressade ut och hade bara korta anfall.
Trots det vann tyskorna klart antalet heta målchanser under den perioden, 0–3.

Den första halvlekens andra hälft fick Tyskland mer boll och längre anfall. Sverige föll tillbaka och spelade ett kompakt försvarsspel. Så slutade min räkning över heta målchanser 1–1. Totalt sett gick alltså den första halvleken till Sverige sett till spelet. I målchanser vann Tyskland med 4–1.

Den tredje 22-minutersperioden var jämn på alla sätt, bland annat genom 0–0 i målchanser. Den sista fjärdedelen var den enda där Sverige vann min statistik över heta målchanser, siffrorna blev 3–2. Dock gjorde tyskorna då mål på båda sina…

Mycket var alltså ologiskt. Logiskt dock att det lag som vann målchanserna med 6–4 också vann matchen med 2–1.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Efter att jag kollat igenom matchen började jag fundera över vad vår storstjärna Lotta Schelin hade uträttat mer än ett mål. Jag kunde inte komma på en enda grej. Jag funderade på vad det berodde på och valde att snabbspola mig genom matchen igen och bara följa Schelin.

Som bekant är hon en utpräglad målskytt. Hon är snabb, stark och teknisk. Jag skulle säga att hon är en av världens allra bästa spelare när hon kommer rättvänd med boll.
Jag skall också direkt här säga att min uppfattning är att en forward som gör mål alltid skall ha ett godkänt betyg, oavsett vad hon/han uträttat i övrigt. Jag ger alltså Lotta Schelin godkänt för Tysklandsmatchen.

Men hennes rörelsemönster var väldigt långt ifrån godkänt. Vet man som Schelin att man är som bäst när man kommer rättvänd med bollen borde man hela tiden sträva efter att få göra just det – komma rättvänd med bollen.
Sverige var alltså spelmässigt bra i den första halvleken mot tyskorna. Dock skapade vi bara en målchans. En orsak kan ha varit att Schelin bara var rättvänd med bollen en enda gång under de första 45 minuterna. Och då var hon stillastående med flera motståndare runt sig.

Det som förvånade mig mest var hur förutsägbart vårt anfallsess rörde sig. Oftast hade hon en utgångsposition i mitten där båda de tyska mittbackarna utan problem kunde se och kontrollera henne. När vi fick kontringslägen tog Schelin fart i riktning mot hörnflaggorna, bort från målet. När vi spelade mot ett uppställt tyskt försvar kom Schelin ner och mötte bollföraren. Efter att hon spelat tillbaka blev hon ofta kvar i samma yta, vilket innebar att hon dels var felvänd, dels i vägen för sina medspelare.

I den andra halvleken hade Schelin bollen rättvänd fyra gånger. En av dem fick hon turligt bollen efter en tysk miss. Bara en gång vände hon upp själv.
En gång blev det mål. När jag kollade in Schelins första halvlek var det lätt att fråga sig om hon har någon som helst speluppfattning. Men vid målet visade hon storhet – och speluppfattning. För det syns på klippet ovan hur tidigt hon läser att det kan bli en andra tysk bakåtpassning. Och avslutningen är ju mästerlig.

Fridolina Rolfö

Fridolina Rolfö

Lotta Schelin hade alltså bollen rättvänd fem gånger i matchen. I minut 85 byttes Fridolina Rolfö in. Under sina minuter på planen lyckades Linköpingsspelaren röra sig så att hon kom rättvänd med bollen fem gånger.

Min slutsats är att Lotta Schelin med ett bättre rörelsemönster skulle kunna vara världens bästa spelare. Nu är hon ”bara” en av världens bästa målskyttar – vilket ju trots allt ändå är rätt ok…

En tanke som jag inte kan låta bli att dela med mig av väcktes när jag läste att Anja Gatu på Sydsvenskan uppgav att Diamantbollens jury hade valt Schelin i år delvis på grund av att Nilla Fischer saknar den höga jämnheten. Det är ett intressant resonemang.

En back måste ju nämligen ha en extrem jämnhet. Den måste hela tiden röra sig rätt, för ett misstag kan göra den till syndabock. En forward behöver däremot inte alls vara jämn. Den kan ju göra hur många misstag som helst, bara den gör en eller två riktigt bra grejer som leder till mål. Världen är allt bra orättvis ibland.

Med det sagt hoppas jag att både Schelin och Fischer visar hög jämnhet i den match som börjar nu.

Det lutar åt en heltysk final

Vi får nog vänta ytterligare något eller några år på nästa svenska segrare i Champions League. Det skall nämligen mycket till för att ett svenskt lag skall slå ut ett tyskt i dubbelmöten i mars eller april.

Det är ju just det som krävs efter att Rosengård i dag lottades mot Wolfsburg i kvartsfinal av WCL. Och skulle Linköping slå ut Bröndby väntar säkerligen Frankfurt i semifinal för vår andra svenska representant.

Dagens lottning föll ju så här:

Övre halvan: Wolfsburg–Rosengård och Glasgow–PSG.
Undre halvan: Frankfurt–Bristol och Linköping–Bröndby.

PSG och Frankfurt är jättefavoriter i sina matcher, mer än 80–20. I de andra två kvartsfinalerna får Wolfsburg och Linköping räkna med klart favoritskap, men här snackar vi mer 70–30.

Det som talar för Rosengård mot Wolfsburg är ju dels att tyskorna för varje seger kommer närmare en förlust. Dessutom verkar det ju som att Malmöklubben är på gång att stärka upp sin backlinje med Emma Berglund. Det är nog nödvändigt, för mot en tung lagmaskin som Wolfsburg har man inte råd att ge bort några enkla mål.
Offensivt kan de svenska mästarinnorna absolut mäta sig med de tyska. Det är i försvarsspelet som skillnaderna finns.
Jag hade gärna sett att Rosengård och Wolfsburg hade lottats på varsin halva. Då hade hoppet om en svensk slutseger varit klart större. Det är ju lättare att vinna en enstaka finalmatch på neutral plan än ett dubbelmöte.

Nu känns faktiskt Linköpings finalchans klart större än Rosengårds. Skulle Malmöklubben skrälla väntar ju dessutom sannolikt PSG i semifinal, vilket också är en riktigt svår nöt att knäcka.

Även om den danska ligan startar tidigare än damallsvenskan, vilket är en fördel för Bröndby, så tycker jag utsikten är väldigt god för att Linköping skall kunna ta sig till semifinal. Där väntar troligen Frankfurt, ett lag som är lite mer ojämnt än Wolfsburg. Det gör att jag ger LFC större chans i sitt eventuella tyskmöte än vad jag ger Rosengård mot Wolfsburg.

Jag hörde att Radiosportens Johanna Frisk tippade att det blir svensk finalseger i Berlin nästa år. Jag önskar att jag hade kunnat vara lika optimistisk. Mitt tips är istället att det lutar åt en heltysk final.

Tre drömlotter, tre nitar och två svenska

I morgon 14.00 lottas kvartsfinalerna i Champions League. Lottningen går att se via uefa.com. Bland lotterna finns som bekant två svenska och två tyska lag. Dessutom ett franskt, ett engelskt, ett danskt och ett skotskt.

För de svenska lagen FC Rosengård och Linköpings FC gäller att superlottningen heter Glasgow City. Men även Bröndby och Bristol Academy är kanonlottningar. Mot alla de lagen kommer våra svenska representanter att räknas som ganska klara favoriter.

Mot de båda tyska lagen Wolfsburg och Frankfurt samt mot PSG slår däremot våra båda representanter ur underläge. Delvis på grund av att franska D1 och Frauen-Bundesliga är i full gång i mars när kvartsfinalerna spelas.

Slutligen finns ju möjligheten att vi får en helsvensk kvartsfinal. Det vore naturligtvis synd på många sätt, men ändå intressant. Egentligen borde ju Rosengård vara storfavorit i en sådan match. Men eftersom LFC vann båda årets möten (2–0 hemma, och 3–2 borta) gissar jag på att Rosengård gärna slipper möta LFC.

Gårdagens nyhet om att Rosengård behöver skära i kostnaderna var ju knappast det man ville höra. Risken finns att det här är ett av de sista åren där svenska klubbar kan vara med och konkurrera om Champions Leaguetiteln. Toppklubbarna i Tyskland och Frankrike har redan klart större budgetar och trenden ser inte ut att vända.

Fler tankar om Fotbollsgalan 2014

För andra året i rad handlar eftersnacket till Fotbollsgalan om brist på jämställdhet – och om Therese Sjögran.

Det pyr hos damfotbollsfolk, och jag har i dag sett en mängd förslag allt från att bryta sig ur och skapa ett eget förbund med egen gala till att damfotbollen skall bojkotta nästa års gala. Jag förstår att förslagen dyker upp men jag ställer mig inte bakom dem.

Visst är Svenska Fotbollförbundet på många sätt blint för genusfrågan. Deras brist på känsla är närmast pinsam.

Kommunikationschefen Camilla Hagman gjorde exempelvis bort sig rejält i dag med sitt brist på svar på Rosengårds sportchef Erling Nilsson:s hårda kritik i Sydsvenskan.

Samtidigt måste man ge Fotbollförbundet beröm för att de satsar mer på damfotboll än nästan alla andra nationers fotbollsförbund. SvFF har under lång tid tagit medel från herrfotbollen och satsat på damerna. Jag kan inte hur fördelningen ser ut för tillfället, men känslan är att det troligen skulle vara ett ekonomiskt självmål av damfotbollen att skapa ett eget förbund.

En bred bojkott av nästa års gala känns inte heller som något bra förslag. Det är ju just vid galan som förbundets brist på känsla blir påtaglig. Det är vid galan som trycket på förbundet att förbättra sig i könsfrågan blir som störst. Misstagen blir ju så mycket tydligare när herr- och damlandslaget står sida vid sida.

Det stora problemet här är ju dock inte själva galan. Utan det är hur svensk fotboll i allmänhet brister i respekt mot tjejer. Hur dam- och flicklagen anses vara mindre värda. Alla vi som är verksamma inom damfotbollen ser det ofta och det finns på alla nivåer. Från högsta förbunds- till lägsta föreningsnivå. Från Karl-Erik Nilsson till styrelserummen i de minsta landsbygdsföreningarna. Från elitfotbollen till gärdsgårdsserierna.

Tyvärr är de tvåkönade fotbollsföreningar i landet som håller tjejerna lika högt som herrarna väldigt lätträknade. Häromåret hade jag en spelare i mitt division 4-lag som tidigare hade spelat i näst högsta divisionen. Hon sa:

”Det bästa här är att man verkligen känner att tjejerna är lika mycket värda som killarna. Det har jag aldrig känt tidigare. I min förra klubb gick herrlaget i division fem före oss tjejer, trots att vi spelade i division 1.”

Att komma åt den inställningen kommer att ta ytterligare väldigt många år. Visst är det vansinnigt tråkigt att gång på gång bli trampad på. Men jag vidhåller att Fotbollsgalan är svensk damfotbolls bästa årliga möjlighet att påtala bristen på ojämlikheten inom svensk fotboll. Att damfotbollen har mycket större nytta av galan mer än vad galan har av damfotbollen.

I dag har alltså förbundsfolk och tv-producenter gjort bort sig med ogenomtänkta uttalanden. Förhoppningsvis lär de sig till nästa gång. Förhoppningsvis är allt lite bättre nästa år.

***

För övrigt gjorde Sydsvenskan ett genidrag genom att blåsa på med FC Rosengårds kritik mot galan, för det gjorde att kritiken mot tidningens och Fotbollförbundets val av vinnare av Diamantbollen hamnade i bakvattnet.

Jag såg att Mats Bråstedt på Expressen tycker att Lotta Schelin var rätt val. I övrigt verkar de flesta hålla med mig om att Nilla Fischer borde ha vunnit. Det gjorde även den jury som tog ut Europas bästa spelare i somras. Där fanns ju Fischer med bland de tre finalisterna, medan Schelin slogs ut ”i semifinal”.

Visst är målskytte viktigt i fotboll, men det är inte allt. Att prisa Schelin för att hon slog målrekord totalt i landslaget är konstigt. Det är väl bara årets insatser som skall räknas in? Och det rekordet kommer hon ju förbättra varje gång hon gör mål i landslaget framöver. Skall det då också räcka för att få Diamantbollen varje år?
Schelin har gjort ett matchvinnande mål i landslaget i år, 1–0-målet borta mot Polen. Det räcker inte för att vinna Diamantbollen i min värld.

Personligen tycker jag faktiskt att Therese Sjögrans 200 landskamper är en mer imponerande notering än Schelins 73 mål – speciellt som huvuddelen av målen kommit i träningsmatcher eller mot blåbärslag.

Som forward i ett lag av världsklass är det Schelins jobb att göra mål mot blåbärsnationer. Det är lika självklart som att Hedvig Lindahl skall hålla nollan mot dem. Det har Lindahl gjort i alla årets tävlingsmatcher utom en. Borta mot Skottland släppte hon in en straff. Den noteringen är ju faktiskt också lika imponerande som Schelins antal mål framåt.

Bara att bita i det sura…

Om ett par timmar drar tv-sändningen från Fotbollsgalan igång (20.00 på Tv4).

Det är en gala som på många sätt är helt oviktig. Det avgörande för vilka som är bäst i fotboll är ju vilka som vinner titlarna på planen, inte vilka en utvald jury tycker har varit bäst.

För damfotbollen har dock Fotbollsgalan blivit en av de allra viktigaste händelserna varje år. Det är ju vid den här galan som jämställdhetsfrågan inom fotbollen får som störst fokus. Vem har exempelvis glömt Tina Lovesan (som då hette Nordlund) och hennes insats vid galan 2000? Hon är väl förresten den enda spelaren som är mer förknippad med galan än med sina fotbollsframgångar?

Även fjolårets gala satte fokus på jämställdhetsfrågan. Bilgate och dess efterföljare Zlatangate blev ju en av fjolårets mer omtalade saker i Idrottssverige.

Årets gala har föregåtts av nya jämställdhetsfrågor. Det är galans placering i tid som stått i fokus. Medan datumet är perfekt för herrlandslaget, som har samling inför landskamper, ligger galan dåligt, bara några dagar innan avgörande Champions Leaguematcher för damerna.
Det gör att varken Lotta Schelin, Caroline Seger eller Kosovare Asllani kommer att vara på plats i kväll. Ett tag diskuterade även svenska mästarinnorna Rosengård att stå över.

Jag förstår självklart att Champions League-lagen tycker att galan ligger dumt. Men som jag ser det är alternativen för damfotbollen att antingen kämpa för en ändring av damfotbollskalendern eller att bita i det sura äpplet. Ändringen i kalendern skulle vara att precis som herrfotbollen flytta ett landskampsfönster till mitten av november.

För på många sätt ligger ju trots allt fotbollsgalan perfekt som den ligger, bara dagar efter avslutad säsong. Och det är ju som sagt för damfotbollen som galan egentligen betyder mest.
Att bojkotta galan, eller att skapa en egen som jag såg någon föreslå vore förödande. För utöver datumet är ju upplägget perfekt. Zlatan Ibrahimovic gör jobbet som dragplåster och hjälper till att ge damerna rejält med tid i rampljuset på bästa sändningstid. Däremot skulle en egen damfotbollsgala antagligen få hållas i ganska rejäl medieskugga.

Så till den oviktiga delen, själva priserna. Här är mina vinnare i kväll:

Stephanie Labbé

Stephanie Labbé

Årets målvakt: Stephanie Labbé, Kif Örebro. Släppte in minst mål av alla i damallsvenskan och höll nollan flest gånger. En av de viktigaste orsakerna till att Örebro spelar i WCL nästa år.
Det stora utmanaren är Hedvig Lindahl, som vann damallsvenskans målvaktsliga mycket knappt framför Labbé. Däremot är Hilda Carlén bara utfyllnad, nomineringen av henne känns faktiskt väldigt konstig. På vilka grunder är hon med här?

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Årets back: Nilla Fischer, VfL Wolfsburg. Dagens mest självskrivna vinnare, även om jag personligen tycker att hon var ännu mer överlägsen ifjol. Men med en tysk dubbel på meritlistan är Fischer självskriven vinnare. Linda Sembrant och Lina Nilsson har gjort bra säsonger, men är ändå inte nära att vinna.

Caroline Seger

Caroline Seger

Årets mittfältare: Caroline Seger, Paris Saint-Germain. Det här är den i särklass tuffaste kategorien, och alla tre kandidaterna är värdiga vinnare. Jag är ju en stor beundrare av Ramona Bachmann, och jag gillar att en lagspelare som Mariann Gajhede Knudsen finns med som kandidat. Min motivering till valet av Seger är att jag tycker att hon vuxit in i rollen som defensiv mittfältare i landslaget på ett bra sätt. Sedan är det förstås ingen nackdel att hon var med och tog Tyresö till Champions Leaguefinal.

Anja Mittag

Anja Mittag

Årets forward: Anja Mittag, FC Rosengård. Har en fantastisk damallsvensk säsong bakom sig och är ordinarie i det tyska anfallet. Känns faktiskt som en självskriven vinnare även om Lotta Schelin som vanligt gjort mål i nästan varenda match hon spelat. Tredje kandidaten Manon Melis är just bara trea i den här kategorien. Även om det inte är så bara i det här sammanhanget.

Malin Diaz

Malin Diaz

Årets genombrott: Malin Diaz, Eskilstuna United. Det här är ett pris som känns väldigt konstigt. Årets kandidater är alla etablerade damallsvenska spelare. Diaz gjorde sin femte säsong i högsta serien, de andra kandidaterna Fridolina Rolfö och Magdalena Ericsson gjorde sina fjärde. Rolfö gjorde för övrigt nio mål i damallsvenskan redan 2011 för Jitex. I år gjorde hon ”bara” åtta för Linköping. Som jag ser det har varken Rolfö eller Ericsson stått för något genombrott i år. Däremot har Diaz först tagit plats i Tyresö och sedan börjat nosa på en startplats i landslaget. Därmed borde hon alltså få fotbollsgalans mest krystade pris.

Årets tränare: Rickard Nilsson, Kif Örebro. Känns också som en självklar pristagare. Nilssons förvandling av Kif från nedflyttningshotat konkursbo till ett Champions Leaguelag med fantastisk försvarsorganisation är naturligtvis värd att hyllas. Även Viktor Eriksson och Martin Sjögren är duktiga lagbyggare, men i år tar Nilsson priset.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Diamantbollen: Nilla Fischer, VfL Wolfsburg. Min röst har fallit på Fischer även 2012 och 2013. Blir det tredje gången gillt? Som vanligt är det Lotta Schelin som är motkandidaten. Men även om Schelin gjort massor av mål även i år så har hennes säsong inte varit lika guldglänsande som de tre senaste. Framför allt bör det vara Fischers Champions League-titel som fäller avgörandet. De två senaste åren har jag gått mot strömmen med mina tips. I år är däremot Fischer storfavorit hos spelbolagen.

Om några timmar vet vi hur det gått.

Innan jag sätter punkt om galan tycker jag dock att det är värt att fundera lite kring de juryer som tar ut vinnarna. Den består av fyra förbundskaptener (Pia Sundhage, Lilie Persson, Calle Barrling och Anneli Andersén), fyra experter som samtliga är före detta landslagsspelare (Anette Börjesson, Hanna Marklund, Frida Östberg och Malin Swedberg) samt en representant för EDF (Karolina Westberg). Spontant känns det som att risken för jäv är uppenbar med en sådan jury. Förbundskaptenerna ser ju garanterat hellre en svensk vinnare än en utländsk.

Allra sist tycker jag illa om att sprida felaktigheter och jag skäms varje gång jag blandar ihop fakta. I senaste inlägget var jag helt ute och reste i frågan om varför Katrin Schmidt lämnar Rosengård för Hammarby. Det beror på studier och inte det jag först skrev.
Rätt skall vara rätt. Samtidigt vill jag passa på att tacka er uppmärksamma läsare som snabbt ser till att korrigera mina eventuella tavlor. Ni är värdefulla.

Vilket fyrverkeri av Linköping

Satt i bilen och lyssnade till Radiosportens rapportering från Linköping och Malmö i eftermiddags. Utan att kunna se matcherna imponerades jag av LFC:s effektivitet.

Att vinna med 5–0 trots att man spelar halva matchen med decimerat manskap är imponerande. Speciellt om man möter ett mästarlag från en liga som har nästan lika hög rankingpoäng som damallsvenskan.

Naturligtvis har LFC redan säkrat sin plats i vårens kvartsfinaler. Kul. Ett klipp med matchens fem mål finns här. Dock hade jag gärna även sett den situation som ledde till målchansutvisningen samt förstås Hilde Gunn Olsen:s straffräddning.

Från Malmö rapporterades betydligt mycket sämre svensk effektivitet. Rosengård vann dock till slut med 2–1 och bör trots allt kunna reda ut det här. I returen kan ju inte Fortuna Hjörring säkra hemåt hur länge som helst. Även om det räcker med 1–0 för danskorna så måste de ju fram och göra det där målet. Höjdpunkter från dagens match finns här:

Segermålet gjordes alltså av Katrin Schmidt – den tyska mittfältaren som i flera års tid varit en av damallsvenskans mest underskattade spelare. Hon gör sällan något större väsen av sig, men hon gör å andra sidan heller nästan aldrig en dålig match. Schmidt kommer som bekant inte bli kvar hos Rosengård utan blir ett kanonförvärv för nykomlingen Hammarby. Fört just karaktärsspelare som Schmidt är guld värda i lag som skall slåss för sin överlevnad.

Hela dagens match går att se här:

I övrigt i dag slutade PSG–Lyon 1–1. Det ger Lyon ett väldigt bra utgångsläge inför hemmareturen. I Spanien skrällde Bristol Academy genom att vinna med 1–0 mot Barcelona. Det anmärkningsvärda där var att engelskorna vann utan att avlossa ett enda avslut mot Barcas mål.
Spanjorskorna däremot hade nio avslut mot mål. Det var dock bara det mot det egna målet som resulterade…

I morgon spelas fyra nya åttondelsfinaler. Bröndbys hemmamatch mot litauiska Gintra med avspark 13.00 går att se på den här länken. Samtidigt är det avspark Frankfurt–Torres, en match som sänds på tyska Eurosport. Här är en länk till den matchen.

Slutligen till VM-kvalet. Det finns som bekant två platser kvar att kämpa om. Playoffspelet om den amerikanska platsen påbörjades i dag. Enligt uppgift såg 17500 åskådare Ecuador och Trinidad och Tobago spela 0–0. Därmed är det fördel Trinidad och Tobago inför deras hemmaretur den 2 december.

USA skall bara göra sin plikt

I natt inleds VM-kvalet för Nord- och Latinamerika. För USA kommer det att vara en formalitet att ta sig till Kanada. Nattens möte med Trinidad/Tobago (avspark 02.30) har förutsättningar att sluta med tvåsiffrigt resultat.

Det är 3,5 VM-platser på spel. Och utöver USA känns Mexiko och Costa Rica som rätt självklara lag på de tre direktplatserna. Det är mer öppet om playoffplatsen. Den kan gå till Trinidad/Tobago eller kanske Guatemala. Eller…

Jag vågar inte tippa för självsäkert nu, för mina tips har varit rätt tveksamma de senaste dagarna. Mer om det strax. Först noteras från det afrikanska mästerskapet att Kamerun närmade sig VM rejält idag. De är klara gruppsegrare i grupp B efter 2–0-seger mot Algeriet idag. Eskilstunas Gaelle Enganamouit gjorde båda Kameruns mål.
Det är öppet om den andra semifinalplatsen i gruppen sedan Sydafrika och Ghana spelat 1–1 idag. Algeriet är kvar som grupptvåa på tre poäng, medan Sydafrika och Ghana har varsin.

Så till Champions League. Det var där mina tips misslyckades idag. Dock inte det om Rosengård. Genom två mål från Anja Mittag tog sig våra svenska mästerinnor lätt vidare till ett möte med Fortuna Hjörring.

De båda franska representanterna avancerade också, och möts ju i nästa runda. Lotta Schelin gjorde ett mål i Lyons 9–0-seger (14–0 totalt) mot Brescia och Kosovare Asllani sköt skottet som Lindsey Horan styrde in när PSG slog Twente med 1–0 (totalt 3–1).

Men när det gällde avancemangen för litauiska Gintra och för Glasgow City var jag fel ute. När det gäller Glasgow skickade jag i och för sig med brasklappar, men att Gintra skulle vinna på straffar i Prag hade jag inte satsat många öre på. Dock kul med överraskningar.
Dessutom hade jag övervärderat Neulengbach, men de krånglade sig vidare efter förlängning mot ungerska MTK.

Gintras skräll gör att vinnaren av Bröndby och Apollon Limassol bör kunna få en ganska bekväm resa till kvartsfinalen. Så här ser ju åttondelsfinalerna ut:

Rosengård–Fortuna Hjörring
FC Zürich–Glasgow City
PSG–Lyon
Wolfsburg/Stabaek–Neulengbach
Liverpool/Linköping–Zvezda Perm/Stjarnan
Barcelona–Bristol Academy (Raheny United)
FFC Frankfurt/BIIK Kazygurt–Torres Calcio
Apollon Limassol/Bröndby–Gintra

Slutligen är det engelsk cupfinal (WSL cup) i morgon torsdag, 20.45. Den spelas mellan Arsenal och Manchester City, och en länk finns här.

Oroande formsvacka för Linköping

I helgen spelade troligtvis både Linköping och Göteborg bort sina kort i kampen om Sveriges andra Champions Leagueplats.

Linköping tappade poäng borta mot AIK – och kan därmed som bäst sluta trea. Det kan i och för sig vara en viktig placering, för det viskades ju tidigare i år om att WCL kunde utökas. Göteborg tappade dubbla ledningar och föll i Kristianstad. Därmed är Kif Örebro snubblande nära nästa års Champions League. En poäng på söndag hemma mot Eskilstuna och saken är klar. Göteborg passerar om GFC vinner mot Vittsjö samtidigt som Eskilstuna vinner på Behrn Arena.

Personligen bekymrar jag mig över att Linköping har hamnat i en djup formsvacka. Inte för att jag hellre ser det östgötska laget i nästa års Champions League, utan för att jag gärna ser att de går långt i årets.
Och på torsdag – mitt i den här svackan – spelar Linköping hemma mot Liverpool. Det gör mig orolig. Trots att svenska LFC fortfarande får gälla som knapp favorit är det nämligen ganska mycket som talar för engelska LFC:

1) De leder med 2–1 efter det första mötet.
2) Linköpings formsvacka.
3) Att Liverpool fick massor av positiv energi igår när de oväntat i sista omgången avancerade från tredje plats och vann ligaguldet i England.

Avgörandet i WSL blev makalöst. Som jag tidigare berättat hade tre lag guldchans inför helgens matcher. Emma Wilhelmsson och Chelsea var i förarsätet. Faktum var att de såg ut att kunna säkra segern redan i näst sista omgången. Med fem minuter kvar hade jag skrivit en tweet där jag gratulerade Wilhelmsson till guldet. Men därefter gjorde först Karen Carney 2–1 (86:e) för Birmingham borta mot Manchester City. Sedan kvitterade Gemma Davison till 3–3 för Liverpool borta mot Arsenal på övertid.

Därmed hade både Birmingham och Liverpool chansen att snuva Chelsea på guldet inför gårdagens slutomgång. Det var Chelsea +8 26 poäng, Birmingham +6 24 poäng och Liverpool +6 23 poäng.

Liverpool vann lätt med 3–0 hemma mot Bristol. Men de hade ju inte saken i egna händer. Birmingham behövde vinna. De spelade dock 2–2 mot Notts County sedan Carney missat en straff. Eller snarare Notts Countys målvakt gjort något av årets räddning genom att både ta straffen och returen.

Chelsea behövde poäng mot Manchester City. Men de föll med 2–1. Det mål som sänkte Chelsea och således avgjorde WSL är en skönhet. Se och njut hur Toni Duggan drar till på volley:

Liverpool som alltså bara hade någon enstaka procents guldchans inför finalomgången fick alltså fira guld för andra året i rad. Hela slutomgångens drama går att se på den här länken. Där finns alltså även den spektakulära dubbelräddningen.

Det engelska gulddramat innebär alltså att Linköping får besök av ett lag med extrem medgång. Det blir således vansinnigt tufft på torsdag.

Det utspelar sig spännande gulddraman i våra båda närmaste grannländer. I Finlands Naisten Liiga missade Åland United att säkra guldet i helgen. Förlusten med 2–1 borta mot Pallokissat innebär att det blir en ren guldfinal mot PK-35 Vantaa i sista omgången på lördag 16.00. Åland spelar hemma och tar guldet på kryss.

Även i Norge kan det bli en ren guldfinal i sista omgången. Med två omgångar kvar leder fortfarande Lilleström med två poäng före Stabaek. Just Lilleström spelar hemma mot Stabaek i sista omgången den 1 november.

Celia Sasic

Celia Sasic

I Tyskland vann Bayern München toppmötet med Turbine Potsdam med 1–0. Därmed är Wolfsburg och Bayern fortfarande de enda obesegrade lagen i serien. Wolfsburg leder två poäng före Bayern och tre före Frankfurt. Celia Sasic har gjort fyra mål för Frankfurt i de två senaste omgångarna och leder nu skytteligan på åtta fullträffar.

Alla målen från den sjunde omgången av Frauen-Bundesliga ser du på den här länken.

Ada Stolsmo Hegerberg

Ada Stolsmo Hegerberg

I franska D1 Feminine fick vi inga svenskmål i helgen. Montpellier tappade oväntat poäng genom att spela 0–0 hemma mot Rodez.
Däremot blev det segrar för Lyon (4–0 mot nykomlingen ASPTT Albi) och PSG (2–0 mot Issy). För Lyon gjorde Ada Stolsmo Hegerberg ett mål – hennes åttonde, vilket gör att hon nu är ett mål före Lotta Schelin och två före Kosovare Asllani i toppen av i skytteligan.

I japanska Nadeshiko League ser Urawa Reds att gå mot guldet. Man leder med fyra poäng före Yunogo Belle när halva den tio omgångar långa mästerskapsserien är spelad. Beleza är fem poäng bakom och Jef United har sju poäng upp till guldet. Inac Kobe Leonessa är femma, men så långt bakom att de inte längre har chans att försvara det guld de prenumererat på de senaste åren.

Slutligen är det Afrikanska mästerskapet 2014 numera igång. Mästerskapet fungerar ju ävensom VM-kval, vilket gör det extra intressant. Resultaten i den första gruppomgången blev som följer:

Grupp A:
Nigeria–Elfenbenskusten 4–2
Namibia–Zambia 2–0

Grupp B:
Kamerun–Sydafrika 1–0
Algeriet–Ghana 1–0

Jag noterar med viss glädje att det Afrikanska fotbollsförbundet CAF har en väldigt mycket bättre hemsida för sitt dammästerskap än vad det sydamerikanska hade. Kul.
Gissningsvis kommer Nigeria, Kamerun samt ett av Namibia och Sydafrika ta de tre afrikanska VM-platserna.

Blir det fler knallar i Champions League?

Champions League har idag dragit igång med en megaknall. Redan 10.00 var det avspark i dagens första match, och där lyckades BIIK Kazygurt från Kazakstan att nå 2–2 mot det stjärnspäckade Frankfurt.

Det skulle gå att se matchen via stream, men min var svart så jag gick miste om knallen, som måste ha varit tidernas största i damernas Champions League närmast före Umeås nederlag mot Apollon Limassol för några år sedan. För det här var den sextondelsfinal där oddsen för bortaseger var så låga att man bara borde få pengarna tillbaka.

BIIK Kazygurt består huvudsakligen av spelare ur det inhemska landslaget, och Kazakstan är en riktig blåbärsnation inom damfotbollen. Det som gör skrällen extra stor är att Kazygurt lyckades komma tillbaka och kvittera i 91:a minuten. Att lag backar hem och kontra, och lyckas ta ledningen mot övermäktiga motståndare är inte helt ovanligt. Men att komma tillbaka efter att Frankfurt vänt till 1–2 är riktigt imponerande.

Och ni som tror att Frankfurt hade skickat ett B-lag kan glömma det direkt. Tyskornas målskyttar var Veronica Boquete och Dzenifer Marozsan, och startelvan känns som den starkast möjliga i dagsläget.

Nu tror jag inte att den här skrällen betyder så mycket för slutresultatet. Frankfurt kommer förstås att vinna hemmamatchen klart. Men nog var det roligt för damfotbollen att ett sådant här resultat var möjligt?

Det här var alltså den första av de 16 sextondelsfinaler som spelas idag och imorgon. Här följer en genomgång av övriga matcher. Mina odds gäller dubbelmötet som helhet, alltså inte för den första matchen. När det gäller tv-länkar kommer jag att uppdatera så fort jag hittar nya:

Idag:

* Nu 13.00 Ryazan–Rosengård

Oddset för dubbelmötet är 35–65 – alltså klart i Rosengårdsfavör. Malmölaget lider förstås idag av att Anita Asante inte med på grund av visumstrul. Och i dagens möte kan säkert ryska ligatvåan Ryazan skaka om våra svenska mästarinnor. Ryazans trupp består rakt igenom av spelare från ryskspråkiga nationer. Deras mest namnkunniga profil är nog ändå Olga Petrova, som gjorde ett kort försök i Wolfsburg förra säsongen, men som drabbades av hemlängtan och flyttade hem.

I torsdags visade Göteborg i den första halvleken att det går att pressa Rosengårds backlinje till misstag. Men med den anfallskraft som Rosengård besitter skall man klara av det här dubbelmötet. För det är inte alla lag som kan stoltsera med en glödhet Anja Mittag högst upp på topp, uppbackad av två av världens allra bästa spelare i Marta och Ramona Bachmann. Det problem som Rosengård då och då har i offensiven är att man har så många spelare som gärna vill ha bollen i uppbyggnadsfasen, med följden att ingen springer i djupled. När/om stjärnorna lär sig att underordna sig varandra har Rosengård sådan spets att de till och med kan vinna hela turneringen.
TV/stream: ingen sändning, vad jag hittat.

* 15.00 Apollon Limassol (Cypern)–Bröndby

Kanske den allra mest ovissa sextondelsfinalen. Apollon har värvat vilt inför den här sextondelsfinalen. Framför allt har de hämtat in ett tiotal spelare från NWSL. Jag har inte hittat några säkra källor på deras slutgiltiga trupp, men klart är att de knutit upp fjolårets Göteborgsspelare Yael Averbuch. Det verkar som att även engelska landslagsspelaren Lianne Sanderson samt Sverigebekantingar som Hanna Terry och Daneisha Adams numera spelar för Cyperns storlag. Det gör att Bröndbys nästintill heldanska trupp kommer att testas, vilket gör matchen intressant. Danskornas mest namnkunniga spelare är ju för övrigt fjolårets svenska mästarinna Katrine Veje.

Jag gissar att Apollons lag är dåligt samspelt, och sätter därför oddsen i Bröndbys favör, men bara med 48–52.
TV: Eurosport 2 15.00.

* 15.30 Medyk Konin (Polen)–Glasgow City

Ytterligare en rätt öppen match. Nya polska topplaget Konin mot skotska storheten Glasgow City. Konin har inte förlorat en tävlingsmatch sedan oktober 2012, alltså cirka två år. Laget består av flera polska landslagsspelare, och anförs av supertalangen Ewa Pajor. Glasgow känns något svagare i år än ifjol, men har ändå rusat igenom skotska Premier League på ett imponerande sätt. På mittfältet har skotskorna sin styrka genom rutinerade landslagsspelare som Leanne Crichton och Joanne Love. Jag tippar trots allt skotskt avancemang, oddset 45–55.
TV/Stream: Sänds på polska tv-kanalen TV3 Poznan. Här är en länk jag inte är säker på. Och här är en länk till.

* 17.00 Gintra (Litauen)–Sparta Prag

Två lag jag vet väldigt lite om. Men sett till historik skall Prag avancera ganska smärtfritt. 5–95.
Stream: Här är en länk.

* 18.00 Stabaek–Wolfsburg

Stabaek har dragit den riktiga nitlotten – och möter Europas bästa lag. Om norskorna gör en perfekt match, och Wolfsburg har en dålig dag – då kan Stabaek vinna hemma. Men att de norska mästarinnorna skulle vinna hela dubbelmötet, det finns inte. Jag såg Wolfsburg besegra Potsdam med 2–1 i helgen. Wolfsburg är skadedrabbat, och deras spel var stundtals hackigt. Men när slutsignalen ljöd hade de ändå fått med sig alla tre poängen – vilket förstås är en makalös styrka. Och Potsdam är ett bättre lag än Stabaek. Tyskt avancemang, för jag är snäll mot Stabaek när jag sätter oddset till 5–95.
TV/stream: Tyska Eurosport direktsänder och norska Tv2sportskanalen. Här är en länk. Och här är en till.

* 18.00 MTK (Ungern)–Neulengbach

10–90. Neulengbach är klart sämre än de senaste säsongerna, och troligtvis har man redan efter några omgångar spelat bort chansen att försvara sin ligatitel på hemmaplan. Men mot ungerskt motstånd skall inte Österrikes stolthet förlora. Neulengbach kommer istället att åka ut mot Wolfsburg i åttondelsfinal.
TV: Sänds i Ungern av Duna World Television. Här är en länk.

*18.00 Osijek (Kroatien)–Zürich

10–90. Återigen två lag jag har dålig koll på. Men sett till landslagens klass blir det här en enkel resa. Schweiz är ju nämligen på frammarsch, medan Krotiens damer är riktigt usla. Visst spelar ju nästan alla de schweiziska landslagsstjärnorna i utländska lag, men det hindrar inte Zürich från att avancera en omgång.

* 18.30 Slavia Prag–Barcelona

Slavia är regerande mästarinnor i Tjeckien och har full poäng i årets serie. Det hindrar dock inte Barcelona från att vara favoriter i det här dubbelmötet – trots att Barca bara är trea i ligan efter fyra omgångar. Men Barcelona har fler spelare som är vana vid stora matcher, bland annat en handfull som var med i fjolårets EM-slutspel. Jennifer Hermoso är väl det mest kända namnet i Sverige. Själv är jag förtjust i bollartisten Alexia Putellas. 30–70.
Stream: Här är en länk.

*19.00 Pomurje (Slovenien)–Torres Calcio

Jag vet inget om Pomurje. Men det lär inte behövas så mycket scouting från Torres sida – det här blir en lätt italiensk viktoria. 5–95.

* 19.00 Twente–PSG

Twente vann BeNe League i våras och leder nu. Men inte ens en Anouk Dekker i toppform kan förhindra avancemang för Caroline Seger, Kosovare Asllani och de andra i PSG. Fransyskorna är i särklass, och avancerar för första gången någonsin i Champions League.
TV: Svenska Eurosport sänder i efterhand, i morgon 14.15. Franska Eurosport sänder direkt. Stream: Här är en länk.

* 19.30 Liverpool–Linköping

Jag satte 30–70 vid lottningen, men känner nu att 40–60 är ett mer rimligt odds. För det finns anledning att vara lite orolig över Linköpings måltorka. Laget har gått mållöst av sina två senaste damallsvenska matcher, och känns inte lika urstarkt och ostoppbart som i början av hösten. Liverpool är regerande mästarinnor i WSL och har med en omgång kvar av årets serie en liten, liten chans att försvara titeln. De har en mängd meriterade spelare inte minst landslagsmittfältaren Farah Willams. Men även det engelska LFC har problem med målskyttet. Man har bara gjort 16 på 13 matcher, och Arsenalförvärvet Gemma Davison är bästa målskytt med tre. Fjolårets skytteligavinnare i WSL, Natasha Dowie (på 12 mål) har exempelvis bara gjort två i år.
TV: LFC TV har sändningsrätten. Vet inte om de kommer att visa matchen live eller bara lägga upp höjdpunkter efter matchen. Här är en länk.

* 20.45 Ouriense (Portugal)–Fortuna Hjörring

Ouriense är ytterligare ett lag jag har dålig koll på. Dock är Portugal som nation på väg uppåt, och man har i år gjort rakt igenom jämna matcher i en tuff VM-kvalgrupp. Men på klubbsidan har Portugal inte kommit så långt att man skall kunna slå ut pålitliga Champions Leaguelaget Hjörring över två matcher. 10–90.

* 22.00 Stjarnan–Zvezda Perm

De isländska mästarinnorna mot de ryska ligaledarna. Det bör bli en säker rysk viktoria. Stora delar av det duktiga isländska landslaget spelar utomlands, och med tanke på att Islands befolkningsunderlag är så litet vore det en bragd om bästa inhemska klubblaget tog sig vidare till åttondelsfinal. 15–85.
TV: En isländsk kanal har sändningsrätten, Stöd 2 Sport

I morgon:

* 20.30 Brescia–Lyon

Det blir ett kort Champions Leagueäventyr för Maria Karlsson:s nya lag, de italienska mästarinnorna från Brescia. Lyon och Karlssons gamla lagkamrat Lotta Schelin är nämligen alldeles för bra. 1–99.
TV/stream: Franska Eurosport sänder. Här är en länk. Och här är en till.

* 20.30 Raheny United (Irland)–Bristol Academy

Irländska damfotboll är på frammarsch, och Bristol har haft en klart mycket svagare säsong i år än i fjol. Det hindrar dock inte att det engelska laget är klara favoriter, 20–80. Här hittar jag ingen länk.

Inför den här omgången var för övrigt Umeå IK tre på listan över de lag som gjort flest mål genom tiderna i Champions League. Gissningsvis har de fallit ner till fjärdeplatsen redan efter morgondagens matcher. Topplistan ser nämligen ut så här:

1) FFC Turbine Potsdam 236 (61 matcher)
2) Arsenal Ladies 222 (79)
3) Umeå IK 205 (67)
4) Olympique Lyonnais 203 (57)
5) FFC Frankfurt 179 (61)

Damfotbollseuropa runt – och lite Asien

Det är skandinavisk dominans i skytteligan. Dock inte den svenska.

För läser man skytteligan i damallsvenskan är det mest utländskt på topp tio. Tre svenska spelare finns dock med där, med Jenny Hjohlman som främsta svensk med nio mål – vilket räcker till delad bronsplats. På delad sjätteplats finns sedan Fridolina Rolfö och Sara Lindén med åtta mål vardera.

Den liga där våra målskyttar visar störst framfötter är dock den franska. Toppen av skytteligan i Division 1 Feminine är nämligen rakt igenom skandinavisk. Efter att ha gjort varsitt mål mot Juvisy delar Lyons anfallspar Lotta Schelin och Ada Hegerberg förstaplatsen med sina sex mål vardera. Ett mål bakom återfinns trean Kosovare Asllani.

Alla fem svenskor i serien har redan gjort mål. Sofia Jakobsson står på två, medan Caroline Seger och Linda Sembrant är noterade för varsitt.

På det här klippet går det att se tre av Asllanis fullträffar samt Segers enda mål:

Det där är målkavalkaden från förra omgången, den tredje. I den fjärde gick såväl PSG:s som Montpelliers svenska spelare mållösa av planen. Enda målskytt i lagen inbördes möte blev istället amerikanska Lindsey Horan, som avgjorde för PSG i slutminuterna.

Därmed är det Lyon och PSG som är enda fullpoängarna i serien. Och det mesta talar ju för att årets serie blir just en kamp mellan fjolårets två seriesuveräner.

I damallsvenskan blev det som bekant 100-procentigt klart i förra veckan både vilka som vinner och vilka som åker ut. Bilder från Rosengårds guldmatch finns här:

Kampen om andraplatsen är intressant. Där är det fördel för Kif Örebro efter deras seger mot AIK i lördags. Örebro är numera tre poäng före Göteborg och Linköping, som dock båda har bättre målskillnad. De tre lagen har följande program kvar:

Kif Örebro  +16    36:
Göteborg (h)
Jitex (b)
Eskilstuna (h)

Göteborg FC   +27   33:
Örebro (b)
Kristianstad (b)
Vittsjö (h)

Linköpings FC   +22    33:
Eskilstuna (h)
AIK (b)
Piteå (h)

Känslan är att striden står mellan Örebro och Linköping. Göteborg har klart tuffast program, och behöver nog full poäng för att hålla LFC bakom sig.

I Tyskland var det cupomgång i helgen. Alla mål från de matcherna går att se på två klipp. Här är ett klipp med målen från de matcher som spelades i norra Tyskland och här är målen från de sydliga matcherna.

I Frankrike och Tyskland går det alltså att sätta ihop målkavalkader från både liga- och cupmatcher. När är Sverige redo för det? Den typen av klipp är ju utmärkt reklam för serien, och borde även gynna det tv-bolag som har sändningsrätten. I båda länderna finns ju för övrigt klipp från rättighetshavaren ofta med i kavalkaderna.

Angående Tyskland och tv-sända matcher är det en sådan på torsdag och ytterligare en på lördag. På torsdag 16.00 visas Leverkusen–Bayern München både på svenska Eurosport och på DFB-tv. Och på lördag 12.15 är det en av veckans riktiga godbitar då Wolfsburg tar emot Turbine Potsdam i en tidig seriefinal.

För övrigt spelas det fem matcher i Frauen-Bundesliga redan i morgon. Topplagen spelar enligt följande: Potsdam tar emot Hoffenheim, Frankfurt skall till Jena och Wolfsburg skall till Inka Grings poänglösa Duisburg.

Ingen av de tyska matcherna i morgon är tv-sända. Däremot kan man i morgon förmiddag se Asiatiska spelen via stream. Jag lägger upp länkar till matcherna här, när jag har sådana:

* 10.00 Bronsmatch, Sydkorea–Vietnam
* 13.00 Final, Japan–Nordkorea. Och här är en alternativ länk

Jag håller Nordkorea som knapp favorit i finalen eftersom Japan spelar utan sina Europaproffs. Bland annat finns ju systrarna Asano Nagasato och Yuki Ogimi högst upp i toppen av varsin prestigeladdad skytteliga. Nagasato leder i Tyskland på fyra mål och Ogimi i engelska WSL tillsammans med Jess Clarke på fem mål.

WSL är ju en kort liga, med bara åtta lag och 14 omgångar. Efter helgens spel är Everton klart för nedflyttning till WSL2. Guldstriden står mellan tre lag, Chelsea, Liverpool och Birmingham. De har 23, 22 respektive 21 poäng med två matcher kvar. Det hetaste tipset är dock att Emma Wilhelmsson och Chelsea kommer att ta hem titeln. De har nämligen det lättaste programmet av de tre, i form av Everton hemma och sexan Manchester City borta.

I Italien är inte ligan igång ännu. Däremot var det supercupfinal i helgen. Där vann ligamästarinnorna Brescia efter straffläggning mot cupmästarinnorna Tavagnacco. Maria Karlsson har ju bytt till Brescia, och i sin tävlingsdebut satte Karlsson en boll från straffpunkten. Det målet går att se på det här klippet:

I Norge är det klart vilka lag som spelar cupfinal den 22 oktober. Det blir Lilleström och Trondheims/Örn. Alltså blir Mimmi Löfwenius den enda svenska representanten. Hon hoppade in i 66:e minuten i semifinalen när Lilleström slog svensklaget Avaldsnes på bortaplan med hela 4–0. Den matchen kan man se här. För Avaldsnes spelade alla fyra svenska spelarna Carola Söberg, Lisa Klinga, Freja Hellenberg och Lisa Dahlkvist hela matchen.

Emilie Haavi

Emilie Haavi

Jag har bara sett matchens första tio minuter, och där är Söberg olycklig. Hon är väldigt stillastående vid LSK:s ledningsmål – även om frisparken är bra slagen. Sedan är hon upphov till 2–0-målet, även om jag tycker att det är en väl tuff avblåsning för bakåtpass hon drabbas av. Emilie Haavi:s hårda frispark via en rygg muren är sedan otagbar.

Slutligen noteras en andra förlust på två omgångar för Rossiyanka i ryska mästerskapsserien. Olivia Schough spelade hela matchen när Ryazan vann mot svensklaget med 3–1.

Grattis FC Rosengård

FC Rosengård, svenska mästarinnor 2014

FC Rosengård, svenska mästarinnor 2014

Jag har varit på Valhalla och sett Rosengård fira SM-guldet. Mer om matchen senare. Så länge nöjer jag mig med att skicka iväg en stor gratulation i skånsk riktning. Och så länkar jag till två videoklipp jag tog från festen på innerplan efter matchen.

Först segersång på svenska. Sedan på tyska.

Bilder av de två senaste landskamperna

I morgon är det återigen tyskt toppmöte. 18.00 kan man se Wolfsburg ta emot Bayern München på svenska Eurosport och på DFB-tv. Det är förstås en riktigt spännande match.

I väntan på den, och på torsdagens damallsvenska toppmöte mellan Göteborg och Rosengård tänkte jag bjuda på mina bilder från den senaste landslagssamlingen. Alltså både från mötet med Bosnien-Hercegovina och från mötet med Skottland.

Här är de som bildspel, håll till godo:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är de en och en:

See my pictures of Scotland WNT from the WWC qualifier agains Sweden on Gamla Ullevi in Gothenburg in september 2014. Sweden won the game with 2–0.

Ett litet grattis till Rosengård

Var det inte avgjort tidigare både i toppen och botten av damallsvenskan blev det definitivt det i helgen.

Rosengård behöver bara en poäng till för att säkra guldet, och Jitex är nu definitivt klart för nedflyttning.

Om vi börjar i botten så får jag be Sunnanå om ursäkt. I våras var jag ju nämligen ganska övertygad om att Jitex var bättre än fjolårets svaga jumbo. Det är jag inte längre, även om Mölndalslaget har ett bättre försvarsspel.
Offensivt är däremot Jitex extremt uddlöst, och man kan mycket väl bli första laget under 2000-talet att gå genom hela serien poänglöst. Här är tabellen över de tolv lag som inte nått tvåsiffrigt antal poäng sedan millenieskiftet:

1) Sunnanå (2013) 5 poäng, 15–82
2) Bälinge (2008) 5 poäng, 9–67
3) Stattena (2009) 6 poäng, 14–92
4) Stattena (2004) 7 poäng, 13–61
5) Dalsjöfors (2011) 8 poäng, 9–63
6) Hammarby (2011) 8 poäng, 7–52
7) Trion (2003) 9 poäng, 16–84
8) Astrio (2000) 9 poäng, 22–86
9) Umeå Södra (2008) 9 poäng, 13–73
10) Öster (2003) 9 poäng, 20–69
11) Piteå (2009) 9 poäng, 16–59
12) QBIK (2007) 9 poäng, 16–55

Jitex står med fyra matcher kvar på 0 poäng och 5–48. Hammarbys sju mål 2011 är alltså sämsta noteringen framåt. Mäktar Jitex med två mål till slipper man i alla fall den bottennoteringen. Hammarby kommer ju i så fall efter genom att de hade två matcher till på sig.

Så till toppen. Efter gårdagens 4–0-seger i Eskilstuna är det läge att skicka ett litet grattis till Malmö och Rosengård. Den stora gratulationen får däremot nog vänta minst till torsdag. Då skall Rosengård till Valhalla och genomgå ett riktigt test inför höstens Champions Leaguespel.
Gårdagens seger blev väldigt lättköpt för Rosengård. Eskilstunas målvakt Emelie Almesjö gjorde ju tyvärr väldigt dåliga ingripanden vid båda Malmölagets två första mål.

Den enda riktiga striden i damallsvenskan står om andraplatsen. Efter att Linköping förlorat i Kristianstad ikväll är det trots allt fördel Kif Örebro i den kampen. Närkingarna har kvar både AIK och Jitex, men man har även kvar en hemmamatch mot Göteborg – en match som kommer att bli väldigt avgörande för striden om Sveriges andra Champions Leagueplats.

I elitettan tog Mallbacken ett jättesteg mot damallsvensk comeback genom att spela 1–1 borta mot Sunnanå. Mallbacken har rest sig efter rasen i somras, och är nu ytterst nära uppflyttning. Kul med klassiska lag som reser sig gång på gång.

Det är fördel Hammarby om den andra damallsvenska platsen. Med fyra omgångar kvar kommer avståndet ner till närmsta lag vara minst fyra poäng.

* Så en koll utomlands. I kampen om de sydamerikanska VM-platserna är nu bara fyra lag kvar. Brasilien utan Marta föll i sista gruppomgången mot Argentina, vilket gjorde att just Argentina tog andraplatsen i gruppen på Chiles bekostnad.

I den andra gruppen vann Colombia på full poäng närmast före Ecuador. De fyra lag som gör upp om de 2,5 VM-platserna är alltså Brasilien, Ecuador, Colombia och Argentina. De gör upp om platserna i ett nytt gruppspel, där matcherna spelas 24:e, 26:e och 28:e september i Quito.

* I Norge skrällde Vålerenga och snodde poäng av Stabaek trots 2–0-underläge i halvtid. Därmed leder Lilleström serien med två poängs marginal. Ännu så länge talar det för att topplagens inbördes möte i sista omgången blir en ren seriefinal. Fast Stabaek får nog inte ge bort fler poäng på vägen.

* I engelska WSL bjöd nästjumbon Notts County på en skräll när de hemmaslog serieledande Chelsea med 1–0. Trots förlusten leder Emma Wilhelmsson:s lag tabellen med en poäng till Liverpool och två till Birmingham.

WSL har kanske en bit upp till ligorna i Sverige, Tyskland och Frankrike, men klart är att det är den klart jämnaste serien. För det är väldigt jämnt. Notts County ligger alltså näst sist, trots att de bara släppt in sex mål (minst av alla) på elva omgångar. De flesta matcherna är jämna, och inget lag har mer än +6 i målskillnad.

* Slutligen till de stora ligorna, den franska och den tyska. I Tyskland vann Potsdam överraskande med 2–1 hemma mot Frankfurt. Asano Nagasato gjorde båda målen, och visar att hon kanske kan nå upp till samma höga klass som storasyster Yuki Ogimi. Trots att Potsdam brandskattas på spelare år efter år fortsätter man att göra goda resultat. Imponerande. Tillsammans med Wolfsburg är Potsdam enda lagen utan poängförlust.

Målen från helgens omgång i Frauen-Bundesliga ser du på den här länken. Simone Laudehr:s vänstervolley till 1–2 mot Potsdam och Vanessa Bürki:s snygga vänsterskott till 2–0 för Bayern München mot Hoffenheim är klart sevärda.

* I Frankrike är det tre lag som är utan poängförlust, Lyon, Juvisy och PSG. På en högst hackig stream såg jag Lyon besegra Montpellier med 4–0. Lotta Schelin spelade första halvleken, och blev mållös. Det var så hackigt att jag inte känner att jag kan ge någon rättvis spelarkritik. Däremot kan jag slå fast att Lyon var minst en klass bättre än ett Montpellier med flera av de bärande spelarna från Frankrikes fina lag från sommarens U20-VM.