Lite tankar kring damfotbollens mediautrymme

Jag har just sett andra halvlek av Japan–USA i Kirin Challange Cup.
Matchen slutade 1–1, och den andra halvleken var bra, även om det inte var VM-finalklass. Men underbart att se en träningslandskamp med fullsatt arena där en högljudd hemmaklack skapar en skön ljudkuliss.

Alltså en ren motsats till det pinsamma arrangemang Svenska Fotbollförbundet satte ihop igår. Ljudkulissen är inte förbundets ansvar, även om det är i deras intresse att det är bra stämning på landskamperna. Däremot är det förbundet som får ta ansvar för att det bara såldes 2073 biljetter till matchen – något som förstås är under all kritik.

Apropå kritik såg jag efter Sverige–Kanada att exempelvis Aftonbladet fick ris för att de inte hade ett ord om matchen på sin hemsida. Ur ett jämställdhetsperspektiv är kritiken naturligtvis befogad. Men Aftonbladet är ett vinstdrivande företag. Och de skriver om det som de kan tjäna mest pengar på.

En bra måttstock på det är förstås hur stor publik arrangemanget lockar. Och med 13673 åskådare på Borås Arena (Elfsborg–Djurgården), 9561 på Gamla Ullevi (Gais–Häcken) och 4835 på Norrporten Arena (Sundsvall–Kalmar). Just nu ser cirka 20000 AIK ta emot Mjällby på Råsunda. I jämförelse så står sig 2073 på Malmö stadion slätt.
Lägg till att 7650 såg Leksand–Djurgården och 4483 såg Rögle–Bofors och 2462 var på Örebro–Timrå i ishockeyns kvalserie. Samt att IFK Kristianstad vann mot Alingsås i herrarnas handbollsslutspel inför 4086 personer.
Det är alltså inte konstigt att landskampen hamnar långt ner på prioriteringslistan. Tyvärr.

En liknande kritik har kvällstidningarnas fotbollsbilagor fått för att de bara innehåller cirka fem procent damfotboll när 25 procent av de licensierade spelarna är tjejer.
Fast det är ju inte den siffran som kvällstidningarna tar hänsyn till, utan vad läsarna är intresserade av. Och den bästa måttstocken där är alltså publiksiffrorna.

Ifjol hade herrarnas allsvenska totalt 1 758 348 åskådare medan damernas lockade 122 030. Det innebär att damerna har knappt sju procent av publiken, och sannolikt även uppskattningsvis sju procent av tidningsköparna.
Det försvarar damallsvenskans fattiga utrymme i bilagorna, men inte att delar av materialet var undermåligt. Men det är en annan sak, som jag redan avhandlat i den här bloggen.

I veckan gjorde förresten SVT och Idrottens Affärer en jämförelse av publiksnitt i landets alla lagidrotter. Där noteras att 119 svenska lag har haft över 1000 åskådare i snitt på sina hemmamatcher den senaste säsongen.
Bara fyra av de 119 var damlag – och samtliga kom från damallsvenskan. Det var Piteå (72:a plats), Tyresö (79:e), Malmö (91:a) och Umeå (93:e).

I jämförelsen har damallsvenskan tappat en plats från förra året, då man var Sveriges tionde största serie sett till publiksnitt. Nu hamnade damallsvenskan på elfte plats.
Så här såg det för övrigt ut:
1) Allsvenskan, fotboll, herrar        7326 i snitt
2) Elitserien, ishockey, herrar        6393
3) Elitserien, speedway, herrar      2898
4) Allsvenskan, ishockey, herrar    2607
5) Superettan, fotboll, herrrar        2423
6) Elitserien, bandy, herrar            1562
7) Elitserien, handboll, herrar         1338
8) Allsvenskan, speedway, herrar  1040
9) Superligan, innebandy, herrar    1014
10) Basketligan, herrar                    996
11) Allsvenskan, fotboll, damer        924

Nöjd med mitt Kanadatips – mindre nöjd med Vittsjö

Halvtid i Malmö, och jag undrar om Thomas Dennerby behöver någon som kollar in motståndarlag inför OS. Om det är så kan jag meddela att jag är tillgänglig.

För jag är lite nöjd med min Kanadaspaning inför matchen. I och för sig var det en kanadensisk back som slog en indianare som bäddade för Sveriges mål, men jag känner ändå att det här är klockrent om Kanada: ”precis lika vassa som man är framåt, lika svaga är man defensivt på mittfältet. Där gäller det att vinna bollar, och snabbt sätta i djupled mot Schelin och Jakobsson.”

Det var ju på aktuell yta som Caroline Seger vann bollen, och lobbade in det svenska ledningsmålet. Jag har egenligen bara sett en kvart av matchen, eftersom jag prioriterade Dalsjöfors–Vittsjö. Och nu blir det Elfsborg-Djurgården, så jag missar även nästan hela andra halvlek.

Men innan avresan till Borås Arena blir det några få ord om Vittsjö. De visade ingen allsvensk klass på Ramnavallen idag. Matchen slutade 2–2, men Vittsjös första mål var klar offside. Och Dalsjöfors har problem med skador och sjukdomar, och spelade nästan 40 minuter med en spelare kort. Vittsjö saknade i och för sig ett par spelare. Men jag fick inga positiva vibbar av laget. Inga alls. Vittsjös mål gjordes för övrigt av Sofie Andersson och Johanna Andersson.

Blir det megafiasko i Malmö?

Åtta och en halv månad efter VM-bronset skall landslaget i morgon äntligen visa upp sig på hemmaplan. Fast glöm festrubrikerna. Tvärtom luktar det fiasko lång väg. 1600 biljetter sålda i förhand är pinsamt dåligt.

Svenska Fotbollförbundet verkar göra allt för att det skall bli ett misslyckat arrangemang. Eller snarare, man gör ingenting för att matchen skall märkas.
Inte ens på sin egen hemsida har man gjort reklam för landskampen. Först sent i kväll fick man upp en text där som luktar match. Den har den otroligt lockande rubriken ”Försvarsspelet i fokus mot Kanada”.

SvFF vet hur man gör reklam för sina bästa tjejer.

Och jo, jag vet mycket väl att det är herrarna som drar in pengarna till förbundet, och betalar för tjejernas verksamhet. Men det är inte konstigt att tjejerna inte ger några intäkter, i varje fall inte när förbundet visar sådant här totalt ointresse för att göra reklam för sitt landslag.
Jag har massor av gånger det senaste halvåret strött dynga över trött marknadsföring. Det här är någon form av bottennapp. Och det får mig att undra över om förbundet är mäktigt att fixa EM-arrangemanget nästa år.

Se bara på den här artikeln från förbundets hemsida. Den handlar om att man jobbar på att marknadsföra EM runt om i världen. Vilket sanslöst slöseri med tid.
Här är ett tips i all välmening: Skit i Afghanistan, Dubai, Hong Kong, Nepal och Oman. Lägg i stället all kraft på att göra svenskarna medvetna om att vi skall ha EM här. För sannolikt kommer 90 procent av publiken 2013 att vara svensk. Minst. Resten lär komma från våra grannländer. De långväga besökarna kommer däremot troligen att bli väldigt lätträknade.

Så till den svenska startelvan i morgon. Den ser ut så här: Hedvig LindahlLina Nilsson, Stina Segerström, Charlotte Rohlin, Marie HammarströmLisa Dahlkvist, Nilla FischerSofia Jakobsson, Caroline Seger, Therese SjögranLotta Schelin.

Jag har väldigt svårt att förstå varför inte Antonia Göransson får plats från start. Hon var näst bästa svenska spelare i Algarve efter Lotta Schelin i de två matcher jag såg, och har varit lysande i de tre Potsdammatcher jag sett på tv på sistone.
Annars är det förstås mest intressant att se hur backlinjen klarar av Kanadas vassa anfall med Melissa Tancredi, Christina Julien och målmaskinen Christine Sinclair.
Allra viktigast i backlinjen blir det för Lina Nilsson att visa klass. Det här kan vara hennes sista chans att visa att hon borde vara med i OS-truppen. Och intressant också att Marie Hammarström får ny chans som vänsterback. Det förra testet – mot Tyskland i Algarve – var ingen succé. Fast å andra sidan var det inte många svenska spelare som fick godkänt i den matchen. Men om Dennerby skall kunna hålla nere antalet backar i OS-truppen till sex så krävs nog att Hammarström visar sig vara en fullgod kandidat för ytterbacksjobbet.

Jag har sett Kanada rätt mycket i år. Och precis lika vassa som man är framåt, lika svaga är man defensivt på mittfältet. Där gäller det att vinna bollar, och snabbt sätta i djupled mot Schelin och Jakobsson.

Vilken höjdarhelg som väntar

Ni få som följt mig hela tiden här i bloggen vet att den för tillkom för att följa VM i Tyskland, och att jag tog upp den igen för att jag tyckte att det behövdes någon som följde våra utlandsproffs – och damfotbollen på landslagsnivå.

När damfotboll.com lades ner blev det mer allsvenskan än jag hade tänkt mig.

Men till saken. På många sätt är det nu till helgen som fotbollåret inleds på allvar. I morgon Sverige på hemmaplan för första gången sedan VM-bronset. I morgon drar EM-kvalet igång på allvar igen. I morgon inleds sista OS-kvalet. Och på söndag inleds haussade Kirin cup, där tre av världens fyra bästa lag är med.

Först Sverige–Kanada. Jag hade gärna varit i Malmö i morgon 14.00, men man måste prioritera. Och för en boråsare är det omöjligt att missa Elfsborgs allsvenska hemmapremiär 16.00. Och innan dess spelar Dalsjöfors mot Vittsjö i en intressant kraftmätning mellan det som förmodas vara botten av allsvenskan och toppen av söderettan.
Alltså kommer jag inte ens att se Kanadakampen på tv. I varje fall inte i direktsändning…
Som vanligt när det gäller Svenska Fotbollförbundet och damlandskamper är matchen uselt marknadsförd mot svenska folket. Förbundets hemsida toppas just nu av texter om F19- och P17-landslagen. Visst finns det en annons på sidan, men nej – PR-arbetet är väldigt långt ifrån godkänt.

Även om förhandssnacket mest har handlat om återbud skall det bli intressant att se hur Thomas Dennerby ställer upp laget. Han borde ju i alla fall spela Sofia Lundgren från start, om hans snack om att hon behöver testas inte bara är en kuliss.
Och prioritet nummer ett blir förstås att hålla nollan. För de båda försvarsrasen som jag såg nere i Portugal – 0–4 mot Tyskland och USA – får inte under några omständigheter följas upp av ytterligare ett. För då kan den defensiva osäkerheten hänga kvar länge.

Så till EM-kvalet. Där är det förstås Tyskland–Spanien som är morgondagens höjdpunkt. Även den har avspark 16.00. Men det spelas fler högintressanta toppmöten i morgon. 17.30 spelar Finland borta mot Slovakien och 20.50 tar Frankrike emot Skottland.

När det gäller OS-kvalet är det Nya Zeeland och Papua-Nya Guinea som gör upp om den tolfte och sista platsen i dubbelmöten. Sannolikt är Nya Zeeland så mycket bättre att det är avgjort redan efter morgondagens hemmamatch. Men 100-procentigt klart blir det förstås inte förrän returen är spelad på onsdag.

Till sist Kirin cup. Där möts USA, Japan och Brasilien i en triangelserie. Skall bli intressant att se om japanskorna återigen kan stå emot USA. Jag tror egentligen inte det, men samtidigt börjar nog Japan bli ett hjärnspöke för USA:s spelare. Så det blir som sagt intressant.

Fega publikmål för allsvenskan

Såg häromdagen att Elitföreningen Damfotboll (EFD) har som mål för året att publiksnittet i damallsvenskan skall öka med drygt 13 procent i år. Det känns visionslöst.

För 13 procent motsvarar 16000 åskådare – vilket är vad Marta ensam borde locka till Tyresös elva bortamatcher. Och då har jag inte räknat in effekten hon kan ha på hemmaplan…
I varje fall hade Umeå ett bortasnitt på 28482 och 28563 under Martas två senaste säsonger i allsvenskan. Året efter (2009) hade siffran sjunkit till 14027. Kalla sänkningen för Martaeffekten. Eller möjligen Martadefekten.

Och räkna alltså med att Marta lockar minst 15000 åskådare till Tyresös bortamatcher. Jag vet inte om EFD har gjort det?

För har jag rätt i min uppskattning behöver övriga lag bara behålla sina publiksiffror från ifjol för att serien som helhet skall nå de fegt satta målen.
Eller ja, AIK behöver öka från 215 till 652 för att komma upp i Hammarbys notering från ifjol. Och Vittsjö behöver öka från 388 till 655 för att tangera Dalsjöfors snitt.

I höstas slog sig EFD för övrigt för bröstet med att allsvenskan hade ”den näst största ökningen på 2000-talet”. Alltså näst högsta ökningen – inte näst högsta snittet.
Och visst var det positivt att 122030 personer såg damallsvensk fotboll 2011. Men jag tycker att det borde ha varit fler. För som jag ser det utnyttjades inte VM-bronset tillräckligt.

Förutom i omgångarna närmast efter VM så lät både förbundet och EFD bli att surfa på vågen. Utöver Kif Örebros fina siffra på 2047 i deras första match efter VM blev bronseffekten närmast omärkbar.
Umeås 3525 mot Malmö var nämligen en seriefinal, och borde ha lockat en sådan siffra även utan VM.

Här är publiksnittet för damallsvenskan under 2000-talet:
2000: 325
2001: 468
2002: 703
2003: 922
2004: 1127
2005: 1110
2006: 814
2007: 972
2008: 892
2009: 824
2010: 652
2011: 924

Prinz dubbel målskytt i avskedsmatchen

Igår tog Birgit Prinz långa karriär slut. Den gjorde det på bästa sätt, för Tysklands största stjärna genom tiderna gjorde mål för båda lagen när det tyska landslaget besegrade hennes klubb FFC Frankfurt med 6–3.

Här är höjdpunkter från matchen, som sågs av hela 6543 åskådare i Frankfurt.

Och för er som förstår tyska är här ett inslag med röster om Prinz. Eller snarare hyllningar av Prinz. Och förstås är Prinz egen kommentar till matchen med. Och ja, hon tyckte att avtackningen var fantastisk…

Apropå röster om Prinz på tyska, finns det fler här – fast i skriven form.

Och slutligen ett sammandrag i bilder från Prinz kappsäck fylld med tunga meriter från det tyska landslaget. Hon stannade på 214 kamper och 128. För hennes mål från igår räknades förstås inte – det var ju en inofficiell landskamp.

Underkänd – men extrainkallad till landslaget

Jag har båda kvällstidningarnas fotbollsbilagor liggande framför mig på vardagsrumsbordet. Jag har inte hunnit läsa någon av dem på något mer koncentrerat sätt, utan har mest bläddrat igenom dem.
Under genombläddringen har jag dock noterat att Aftonbladet ägnar damallsvenskan elva sidor, medan Expressen bara har sex.

Och som professionell felsökare upptäckte jag direkt att Expressen fått in en porträttbild på Christen Press, där de skriver om Ingrid Wells. Och att Vittsjös skyttedrottning Sofie Andersson kallas Sofia Andersson.

Fast tyvärr är de felen lätta att nonchalera när man jämför med hur det ser ut i Aftonbladets bilaga. Där är det förstås betygsättningen av alla spelare som först har fångat min uppmärksamhet.
Den spontana känslan när jag såg uppslaget var förstås väldigt positiv. För en sådan genomgång är ju bra för damfotbollen. Eller, hade varit bra – om den hade varit utförd av experter.
Men det är den inte. Tvärtom.

Nu skall jag direkt erkänna att jag själv också skulle vara chanslös på att sätta rättvisa betyg på samtliga damallsvenskan spelare. Chanslös. För det behövs personer, som ser alla lag väldigt ofta för att göra en rättvis bedömning av hela trupperna.

Nu håller bedömningen verkligen inte den landslagsklass som betyget fem skall vara värt.
För enligt Aftonbladet håller exempelvis inte Nilla Fischer (en fyra i betyg), Lisa Dahlkvist (fyra), Marie Hammarström (trea), Charlotte Rohlin (fyra) eller Stina Segerström (trea) landslagsklass. Det gör inte heller en av världens bästa spelare – Ramona Bachmann (fyra).

Fast det där är ändå inte de värsta övertrampen. Mer om det nedan.
Först är här betygsskalan som den är förklarad i bilagan:
5 – Landslagsklass
4 – Mycket bra allsvensk klass
3 – Bra allsvensk klass
2 – Godkänd
1 – Underkänd eller oprövad

Jag antar att det är samma skala som gäller för herrarnas allsvenska i bilagan. Problemet är att damallsvenskan ligger på en väldigt mycket högre nivå än herrarnas. Det vimlar av internationella stjärnor, och landslagsspelare i damernas serie. Det kan man knappast säga om herrarnas allsvenska – som jag dock trots det också tycker om.

När jag ifjol inför seriestart gjorde en jämförelse för BT noterade jag att spelarna i herrarnas allsvenska tillsammans hade gjort 921 kamper. Vilket innebär 57 per lag.
I damernas allsvenska var samma siffra 2687 landskamper, motsvarande 224 per lag. Och medan herrarnas kamper i väldigt stor utsträckning handlade om matcher från landslagets årliga januariturné så innehöll damallsvenskan spelare från många av världens allra bästa landslag.

I år är damallsvenskan ännu bättre, och ännu mer välmeriterad. Men enligt Aftonbladet är det bara fem spelare som faktiskt håller landslagsklass, nämligen: Therese Sjögran, Caroline Seger, Vero Boquete, Marta och Manon Melis.

Vilka är då de sämsta betygen?
* Idag får man nog säga att allra sämst är ettan på Marina Pettersson Engström i Kif Örebro. Hon fick nämligen under dagen en landslagsplats till lördagens Kanadamatch sedan Annica Svensson tvingats lämna återbud.
Pettersson Engström spelade från start mot just Kanada i Phoenix, Arizona den 22 november i fjol. Sannolikt gjorde hon en genomusel insats, eftersom hon anses hålla underkänd allsvensk kvalitet. För oprövad kan man väl inte anses vara om man är med i landslaget, och har över 100 allsvenska matcher på meritlistan?

* En annan kandidat till allra sämsta betyg är ettan på LdB FC Malmös långtidsskadade, 49-faldiga danska landslagsspelare Christina Öyangen Örntoft.

Och här är några fler högst udda betyg:
* 2 på Christen Press, årets nykomling i WPS 2011.
* 1 på Tilda Heimersson, Linköpingstalangen var aktuell för A-landslaget innan hon skadade sig i fjol.
* 2 på Mariann Gajhede Knudsen – som gjort över 60 A-landskamper för Danmark.
* 1 på Emma Wilhelmsson, som gjort 33 matcher från start under de två guldsäsongerna i Malmö.
* 2 på Faith Ikidi, OS- och VM-spelare för Nigeria som sannolikt platsat i alla damallsvenska backlinjer.

Listan kunde ha gjorts så väldigt mycket längre, men det tjänar inget till. Jag antar att budskapet redan har nått fram. Eller?

Lång genomgång av fullspäckad helg

Dags för en genomgång av helgens matcher. Först blir det ytterligare en kommentar kring supercupen. Efter att ha sett Christen Press i två matcher känns hon hyperintressant.

Amerikanskan har verkligen en grym snabbhet. Men kommer hon att göra några mål?
Hennes förstatouch har hittills visat sig hålla betydligt högre klass än snabbheten. Fast å andra sidan, om Torbjörn Nilsson kan lära henne att springa i rätt ögonblick, och dessutom förbättre hennes bollbehandling – då finns det nog inga gränser för henne.

Här är ett klipp med höjdpunkter från supercupen. Där kan du se Lisa Ek:s läckra nickmål, samt att Kristin Hammarström inte bara stod för en tavla – hon gjorde även högklassiga ingripanden.

* Som jag berättade redan häromdagen var forwarden Danesha Adams klar för Vittsjö. Adams spelade ifjol för WPS-finalisten Philadelphia Independence. Hon hoppade in i finalen, och slog en straff i den avgörande straffläggningen med mål som resultat.
Hon var inte med när Vittsjö vann med 5–1 mot IFK Kalmar idag. Målen där gjordes i tur och ordning av Emma Sjödahl, Sandra Adolfsson, Adolfsson igen, Kirsty Yallop och Emma Unkuri.

* Kristianstad vann Norrporten cup efter 4–0 idag mot Piteå. Susanne Moberg gjorde de två sista målen. Dessförinnan hade Elin Nilsen gjort 1–0 och Katrin Omarsdottir 2–0.
Igår kryssade Kristianstad mot Umeå, 1–1. Här är ett klipp som visar lagets mål i den matchen.

Norrporten cup har för övrigt varit ett bra underlag för hur man skall tippa mittenlagen i damallsvenskan. Det enda som saknats i cupen är Jitex. Så mitt aktuella tips om en femteplats för Kristianstad känns rätt bra just nu…
I övrigt vann Kif Örebro idag med 1–0 mot Umeå efter att Marie Ståhlberg gjort målet på ett långskott i tolfte minuten. I den match från igår som jag inte rapporterat spelade Piteå 0–0 mot finska P35-Vantaa.

* Nämnda Jitex går som tåget den här försäsongen. Igår besegrades norska Sarpsborg med 2–0 efter att Sofia Skog och Leena Puranen gjort målen. Sex matcher har inneburit fem segrar och ett kryss. Gör Jitex årets lyft i tabellen?

* AIK spelade 1–1 mot Kvarnsveden igår efter mål av Therese Boström. Det är knappast ett resultat som skrämmer motståndarna i allsvenskan. Däremot är det ett resultat som bygger på tron att AIK kanske trots allt inte är starkt nog för att ha någon större chans att hänga kvar i högsta serien.

* Djurgården fick äntligen vinna, och det rejält när Vasalund igår besegrades med 7–1. Madeleine Stegius gjorde hela fyra mål. Övriga målskyttar var Matilda Rosqvist, Mia Jalkerud och Linda.

* Så utomlands. Vi börjar i Boston, där Kanada slog Brasilien med 2–1 efter två mål av Christine Sinclair. Hon har inte redovisat någon ny klubbadress. Väljer hon kanske att vänta med klubblagsspel till efter OS?
Här är höjdpunkter från matchen.
För Kanada spelade Christina Julien (Jitex) och Melissa Tancredi (Dalsjöfors) hela matchen. För Brasilien hoppade Marta in i halvtid. Reduceringsmålet gjorde Gabriella Demoiser på straff.

* Så till Tyskland, där Sara Thunebro gjorde ett viktigt mål för sitt FFC Frankfurt i bortasegern med 3–1 mot Bad Neuenahr.
För en vecka sedan kändes både Frankfurt och Wolfsburg som avhakade från guldstriden. Nu är de med igen. Wolfsburg vann nämligen toppmötet med Duisburg med 2–1 efter att Anna Blässe gjort segermålet på en retur i 78:e minuten. Se höjdpunkter från den matchen här.

Serieledande Turbine Potsdam imponerade stort i Champions League i veckan. Idag blev det däremot tung bortaförlust mot Essen-Schönebeck, 1–0. Antonia Göransson startade, men byttes ut i 62:a minuten. Potsdam har därmed tappat sju poäng efter jul, och har återigen fått se lagen bakom närma sig i tabellen.
Sara Thunebro kom in i 55:e minuten för FFC Frankfurt idag. En kvart senare satte hon 2–0-bollen. I 87:e fick även Jessica Landström hoppa in. I och med segern har Frankfurt åter lite guldvittring. Det är fyra poäng upp till Potsdam med sex omgångar kvar att spela. De lagen möts för övrigt i omgång 20, den 6 maj.

* Frankrike nästa. Där blev Lotta Schelin mållös när Lyon vann med 4–0 borta mot Rodez. Elodie Thomis gjorde däremot två mål. Lyon leder fortfarande tabellen en poäng före Juvisy.
Parislaget vann bortaderbyt mot PSG med 3–1 idag, vilket gör att de senare numera kan glömma höstens Champions League. Gaetane Thiney gjorde det matchavgörande 2–1-målet i början av andra halvlek.
För er som är intresserade av den franska ligan finns här tv-bilder från mötet Guingamp–Henin-Beaumont 1–1.

* Så Italien. Där skadade Maria Karlsson sitt knä förra veckan, och skall genomgå en meniskoperation. Hon var följaktligen inte med när Bardolino Verona vann med 1–0 borta mot Rivera de Romagna i helgen. Däremot vaktade Stephanie Öhrström som vanligt Bardolinos mål.
det här klippet ser man dock att hon hade bra hjälp av sina backar att hålla tätt. För räddningen på mållinjen av mittbacken är väl en av årets svettigaste?
I seriefinalen vann Sassari Torres med hela 4–1 hemma mot Brescia, vilket innebär att Torres nu leder med en poäng, och att Bardolino är uppe på andra plats.

* USA är i Japan för att spela Kirin cup. Och som avslutning på det här megalånga blogginlägget länkar jag till det här klippet där Abby Wambach och Hope Solo är med i en japansk tv-show.
Fast som alla andra japanska tv-shower fattar man ingenting om vad de egentligen håller på med. Och det är inte bara språkbarriärens fel…

Magiskt mål av Kosse

Kosovare Asllani fick en landslagsplats igår, och hon firade det med att göra ett riktigt läckert klackmål redan i första minuten mot Sundsvalls DFF igår.

Kika själv på det, och ytterligare tre av Kristianstads övriga fyra mål på det här klippet. Man ser att Kristianstad spelar riktigt fin fotboll. Men än mer tydligt är vilket genomuselt försvarsspel Sundsvall presterar. Knappast värdigt ett lag som aspirerar på en allsvensk plats.
Det är ju pinsamt stillastående och passivt på alla målen.

Idag verkar dock Sundsvall har skärpt sig. För laget vann överraskande med 2–1 mot KIF Örebro på förmiddagen. Örebros målskytt var Sarah Michael.

Just nu leder Kristianstad med 1–0 mot Umeå. Återkommer med resultat där.

Annars spelas helgens mest intressanta matcher i morgon. I Sverige är det supercupen LdB FC Malmö–Göteborg FC. I Tyskland är det intressant toppmöte mellan Wolfsburg och Duisburg. Dessutom har Turbine Potsdam och FFC Frankfurt luriga bortamatcher mot mittenlagen Essen-Schönebeck och Bad Neuenahr. För de senare är Celia Okoyino da Mbabi som bekant i superform.
I Frankrike har PSG sin sista chans att ge sig in i kampen om Champions Leagueplatserna, när de tar emot ligatvåan Juvisy. För Lyon och Lotta Schelin väntar bortamöte med Rodez.
Och på landslagsnivå tar Brasilien i natt emot Kanada i en intressant drabbning.

Men mer om allt det här senare.

Torbjörn Nilsson: ”allsvenskan är världens bästa damliga”

Inte heller Göteborg lyckades ta sig vidare till semifinal i Champions League. Trots det säger tränare Torbjörn Nilsson så här till TT om vilka ligor som är bäst i världen:

”Framförallt de tyska klubbarna satsar hårt och har gått framåt väldigt, och det verkar även som om England är på gång. Men jag tycker ändå att allsvenskan är världens bästa damliga.”

Det känns kanske inte som en kommentar med klockren tajming. För när det är fem lag kvar i Champions League är ju trots allt alla svenska borta.

Och både den tyska och franska ligan rankas officiellt före allsvenskan. Så även om Tyresö och Linköping har storsatsat så får man nog ha väldigt gulblåa glasögon för att placera allsvenskan på plats ett i världen.
En sådan ranking bör man ju spela sig till. Eller? Och faktum är ju att vi inte heller ifjol hade något lag i semifinal i Champions League.

Totalt sett tycker jag ändå att årets svenska facit är godkänt. Det är ju klart bättre än i fjol, då Umeå ställde till med tidernas svenska fiasko genom att åka ut redan i första kvalspelet mot Cyperns Apollon Limassol.
I år föll både Malmö och Göteborg mot bättre motstånd. GFC gjorde ju en bra hemmamatch mot Arsenal idag inför storpublik på Valhalla – 2150.
Och hade blixtsnabba Christen Press gjort mål på någon av sina kanonchanser i första halvlek hade det blivit riktigt intressant. Nu dröjde ledningsmålet till 90:e minuten (Jane Törnqvist), och Arsenal hamnade aldrig under riktig press.
1–0 till GFC idag innebär totalt 3–2 till Arsenal – och att engelskorna gör upp med Frankfurt i en intressant semifinal. Här kan du förresten se höjdpunkter från dagens match.

* Lotta Schelin spelade andra halvlek när storfavoriten Lyon som väntat lätt tog sig vidare till semifinal. Det blev 4–0 borta, och totalt 8–0 mot Bröndby. Eugenie Le Sommer var tvåmålsskytt idag. Schelin sparade sina mål till framtida matcher…

* Jitex är fortsatt obesegrat på försäsongen. Idag blev det 4–1 borta mot Tölö. De två första Jitexmålen gjordes av Fridolina Rolfö. Det kan man utläsa av Tölös rapportering på Facebook. …
Jag gav Jitex hemsida med tvekan godkänt efter förra träningsmatchen. Idag är det inte nära. För inte ens ett resultat går att hitta på sidan.
Och det är inte heller godkänt av Tölö IF och Jitex att lägga en träningsmatch samma dag som det är Champions League i Göteborg.

* Ser att Elitföreningen Damfotbolls (EFD:s) generalsekreterare Linda Wijkström twittrar:

”Har precis avslutat en sida skrift som täcker från 1997 till i dag. Från 250 tkr till 34 miljoner…”

Visst är det en positiv utveckling. Men tyvärr är också växtvärken fortfarande lite väl påtaglig.

* Pia Sundhage tar med sig exakt samma 23 amerikanska spelare till Japan, som hon hade med i Algarve. I Japan väntar en hyperintressant trelagsturnering mot Japan och Brasilien. Sannolikt de tre medaljnationerna i sommarens OS.
USA spelar mot Japan den 1 april och mot Brasilien den 3 april.

Lina Nilsson får ny chans – Landström är däremot petad

Förbundskapten Thomas Dennerby tog just ut sin 18 spelare stora trupp till landskampen mot Kanada den 31 mars. Och skrällen är att Jessica Landström inte finns med. Och petningen är inte alls kommenterad på förbundets hemsida. Mer om det senare.

Den insatte vet att 18 spelare är precis den storlek på trupp som Dennerby får nominera till OS. Alltså är de här spelarna de som hade spelat OS, om truppen hade fastställts idag.

Från den 21 spelare stora truppen till Algarve Cup är fyra spelare borta, och en nygammal har tillkommit – Malmöbacken Lina Nilsson. Hon får således en ny chans att visa Dennerby att hon är en OS-kandidat. Men i nuläget är hon bara reserv för skadade Sara Larsson och Emma Berglund. För så här säger Dennerby om Nilsson enligt förbundets hemsida:

”Emma Berglund är inte tillgänglig på grund av fotledsstukning och här välkomnar vi Lina Nilsson välkommen åter till landslaget”

Berglund är alltså borta från Algarvetruppen. Det är som väntat också målvakten Kristin Hammarström – trots att hon var ensam om att inte släppa in några spelmål i Portugal. Däremot släppte hon en straff mot Island. Petningen var ändå väntad eftersom Dennerby länge sett Göteborgskeepern som sitt tredjeval. Men jag såg Sofia Lundgren mot Tyskland och Hedvig Lindahl mot USA – och det är väl synd att säga att någon av dem imponerade.

Skrällen i truppen är ju ändå att Frankfurtproffset Jessica Landström inte längre platsar. Personligen tycker jag inte att det är ett felaktigt beslut, för jag har länge haft synpunkter på att hon har en alldeles för dålig förstatouch för att klara den bollmottagarroll som hon brukar ha i landslaget. Och att det i nya spelsystemet 4-2-3-1 är väldigt svårt att hitta en plats för Landström.
Men jag är ändå förvånad, dels för att hon ändå var bästa målgörare för Sverige under 2011, och för att hon verkat vara given i Dennerbys trupp. Och jag trodde nog att hon stod före Madelaine Edlund i kön.
Där hade jag tydligen fel.

Slutligen är Kristianstads Susanne Moberg också petad från Algarvetruppen. Det var däremot mer väntat, då Moberg fick minst speltid i Portugal.

Här är hela Kanadatruppen:
Målvakter:
Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö), Sara Thunebro (Frankfurt) och Lina Nilsson (Malmö).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö) och Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö) och Lotta Schelin (Lyon).

O’Reilly till Boston Breakers

Heather O'ReillyAntagligen var det bara för att jag tidigare idag konstaterade att ingen av USA:s landslagsspelare ännu valt att spela i WPSL Elite League som Heather O’Reilly alldeles nyss meddelade att hon skall spela med Boston Breakers i år.

Först gick klubben ut med nyheten via twitter:

”Heather O’Reilly kommer att ansluta till Boston Breakers för att träna och spela matcher med laget när hon inte är på landslagsuppdrag.”

Sedan skrev O’Reilly själv i samma forum:

”Så laddad för att spela för Boston Breakers den här säsongen”

Därmed har alltså WPSL fått sin första landslagsspelare från USA. Och med O’Reilly samt Kyah Simon, Tameka Butt, Cat Whitehill och USA:s U23-försvarare Bianca D’Agostino i truppen känns Boston som klar favorit till ligasegern – i alla fall i nuläget..

Två korsband, Knäkontroll, Stefan Rehn och OS-kval

Gårdagens matcher för LdB FC Malmö och Kristianstads DFF blev kostsamma. Det ser ut som att Skånelagen ådragit sig varsin korsbandsskada på viktiga spelare.
Hos Malmö är det Frida Nordin som verkar missa hela säsongen. Och hos KDFF är de isländska Gudny Björk Odinsdottir som inte bara blev målskytt mot Stjarnan – hon fick också troligen se sin säsong ta slut. Tråkigt.
Jag vill betona att ingen av skadorna är helt bekräftad, de är bara befarade. Men ha inte för stort hopp att det är feldiagnoser…

När det gäller korsbandsskador är det vetenskapligt bevisat att tjejer löper väldigt mycket större risk att drabbas än killar. Men det finns träningsprogram, som Knäkontroll, som minskar risken ganska rejält. Kör inte elitlagen de programmen?

Här är förresten ett sammandrag med höjdpunkter från gårdagens match på Malmö IP.

* Dags för lite uppsamling från veckan som gått. Jag nämnde ju Oceaniens förkval till OS precis när det drog igång.
Nu är det klart, och det blir favoriten Papua Nya Guinea som ställs mot Nya Zeeland i final om den tolfte och sista OS-platsen till London.
Matcherna spelas den 31 mars (i Nya Zeeland) och den 4 april (på Papua Nya Guinea). Så tidigt på morgonen den 4 april svensk tid så vet vi att Nya Zeeland har tagit den sista OS-platsen. För de måste väl vinna det här rätt lätt?

* Apropå Nya Zeeland såg jag att de blev tredje laget att anmäla sig till The LA Viking Cup 2012 – en turnering i slutet av november för att marknadsföra damfotbollen i södra Kalifornien. Det är plats för åtta lag, och utöver Nya Zeeland har Kanada och ett lag kallat LA Vikings anmält sig.

* Intresset för damfotboll i USA var det. Samtidigt som Sky Blue FC förbereder sig för en tiodagarsturné i Japan, konstaterar jag att WPSL:s elitliga nu har åtta lag sedan Philadelphia Fever har anslutit sig. Men ännu har jag inte sett att en enda amerikansk landslagsspelare kontrakterats för någon av de åtta lagen i den elitliga som blir USA:s högsta serie i år.
Däremot har Australiens landslagsduo Kyah Simon och Tameka Butt skrivit på för Boston Breakers och New England Mutiny kontrakterade nyligen Kelsey Hood – amerikanskan som i vinter har provspelat för Göteborg FC.
Men profilmässigt är fortfarande konkurrentligan USL W-league mest intressant. Där har ju Seattle Sounders Women gjort klart med stjärntrion Hope Solo, Sydney Leroux och Alex Morgan.

* I Italien vann Torres Calcio igår sin hängmatch, vilket innebär att svensklaget (Stephanie Öhrström och Maria Karlsson) Bardolino Verona är tabelltrea efter 17 spelade omgångar. Avståndet upp till ledande Brescia Femminile och tvåan Torres är dock bara en poäng. Ner till fyran Tavagnacco har Bardolino nu sex poäng. Det känns således som att det italienska guldracet står mellan tre lag.
Nu till helgen ställs alla topplagen mot bottenlag, och man skall inte förvänta sig några omkastningar i toppen. Men den 24 mars, då är det seriefinal, Torres–Brescia. Och omgången efter ställs Brescia mot Tavagnacco i ett annat intressant toppmöte.

* Så vill jag passa på att puffa för en blogg som egentligen inte är inriktad på damfotboll. Det är inte bara för att jag gör ett gästspel i bloggen i morgon… Men lite då och då gör Mattias Balkander:s utmärkta blogg på GP även damfotbollsnedslag.
Här är några exempel, som en intervju med Jitextränaren Stefan Rehn och en med Göteborg FC:s Ingrid Wells, där hon pratar om lagkompisen Christen Press, och om sina landslagsuppdrag.

Pigga svenskinsatser i Potsdam

Tre kvartsfinaler spelade i Champions League. Och det blev ganska exakt som väntat.
Jag har sett Turbine Potsdam–Rossiyanka 2–0 och Lyon–Bröndby 4–0 och tänkte ge lite tankar kring de matcherna.

Den senare matchen först. Jag gav Bröndby en procents chans inför dubbelmötet med de regerande mästarinnorna. Det var kanske lite hårt, för Bröndby tar nog i alla fall fem–sju poäng av 100 mot Lyon.
Men efter dagens match känns det som att chansen är mindre än en procent att danskorna skall kunna vända. För de måste göra minst 5–0 mot Lyon på hemmaplan nästa vecka. Omöjligt. Lyon är alltså i praktiken klart för semifinal.

Lotta Schelin?
Jo, hon inledde lysande och låg bakom de båda första två målen (Camille Abily och Sonia Bompastor). Vår superstjärna visade flera gånger upp det där härliga rycket, och bara gled ifrån sina bevakare. Men hennes avslutningar? De var halvdana i de båda matcher jag såg i Algarve. Och de var halvdana idag. Schelin var bra, men kan alltså ännu bättre. Och det är ju positivt.
De två sista målen gjorde för övrigt av Lara Dickenmann och Louisa Necib.

Göteborg FC:s utgångsläge har jag redan kommenterat här.

Så till mötet mellan Potsdam och Rossiyanka och kompisarna Antonia Göransson och Sofia Jakobsson. Det mötet känns fortfarande öppet. För även om Potsdam hela tiden kändes bättre så hade tyskorna svårt att skapa öppna målchanser.
Båda målen var gåvor av ryskornas försvar. Ryskor och ryskor förresten. Rossiyankas startelva bestod bara av två ryskor. I övrigt var det fyra brasiilianska spelare, tre från USA och en vardera från Sverige och Sydafrika.

Gåvorna var det. Först släppte målvakten Elvira Todua in ett inte alltför märkvärdigt inlägg från Patricia Hanebeck, sedan tog Kia McNeill helt vansinnigt med handen i straffområdet, så att Babett Peter kunde göra 2–0 på straff.
Ryskorna var inte ofarliga, och kan nog göra match av det här i returen. Mitt odds inför dubbelmötet var 60-40 i Potsdams favör. Det kvarstår även efter dagens match.

För övrigt var både Göransson och Jakobsson pigga – och båda spelade 90 minuter. Göransson visade att hon har kvar den fina Algarveformen, och låg bakom flera fina anfall. Dessutom hade hon ett högerskott i ribban. Jakobsson var klart löpvilligast i Rossiyanka, och hade ett par kanonlägen. Fast hon måste jobba på bollkontrollen i fart – för hon strulade bort ett par lägen på dålig kontroll.

De båda svenskorna hade för övrigt en liten brottningsmatch i andra halvlek, där Göransson gav en irriterad min – fast mot domaren.
För att de båda kompisarn skulle bråka internt, glöm det. De lämnade arenan i Parchal gemensamt efter Sverige–USA i Algarve i förra veckan. Jag skojade med dem och frågade om de pratar med varandra bara en vecka innan deras inbördes möte.
Då fick jag en rejält idiotförklarande blick från Jakobsson. Hon sa:

”Vadå, varför skulle vi inte det?”

Ingen bra start på ett samtal…

Det om dagens Champions Leaguematcher. I morgon spelar LdB FC Malmö mot FFC Frankfurt, och matchen direktsänds 17.00 på Eurosport.

* Det har spelats ett par träningsmatcher hemma i Sverige idag också. Min guldfavorit, Linköpings FC, vann med förkrossande 9–0 mot Öster. Det var första matchen med östgötarna för Lisa De Vanna och Manon Melis. Men siffrorna väcker frågan är om det inte hade varit bättre att träna… Nilla Fischer gjorde ett av målen, det kan du se här.

* Piteå slog Djurgården med 3–1 i Stockholm. Piteås seger talar för att jag kan vara rätt ute i mitt tips om att de kommer att hamna före Djurgården i år.

* I Frauen-Bundesliga har topplagen FCR 2001 Duisburg och VfL Wolfsburg tagit varsin storseger idag. Duisburg slog Lokomotiv Leipzig borta med 6–1. Man hade tre tvåmålsskyttar i Mandy Islacker, Jennifer Oster och Kozue Ando.
Wolfsburg vann med 7–0 hemma mot Jena. Enda tvåmålsskytten där var Nadine Kessler. I tabellen är nu Duisburg uppe på samma poäng som ledande Turbine Potsdam. Wolfsburg är fyra poäng bakom, fast med en match mindre spelad.

Alex Morgan är jobbigt bra

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ni som har hängt med i den här bloggen vet att jag flera gånger (bland annat här och här) har skrivit att jag ser Alex Morgan som USA:s främsta anfallshot. Att Morgan nu borde gå före Abby Wambach.

Efter ett tag har även Pia Sundhage insett att det inte går att hålla Morgan på bänken. Sundhage väljer därför att frångå 4-2-3-1-systemet och åter köra 4-4-2. Allt för att kunna spela båda anfallsessen.

Gårdagens 4–0-seger mot Sverige bar Morgans signatur. Med 4-2-3-1 och Wambach på topp hade tre av de amerikanska målen aldrig blivit till. Då hade USA bara haft snabbhet i anfallens andrafas, och då hade Sverige kunnat försvara sig på ett mycket lättare sätt.

Hur bra är då Alex Morgan?
Så bra att Sveriges backlinje från igår borde drömma mardrömmar om henne. Hon är nämligen den jobbigast tänkbara spelare att möta. Hon är så snabb att få slår henne i rena löpdueller. Dessutom är hon duktig på att suga in bollen, duktig i luftrummet, och har bra skott med båda fötterna.

Thomas Dennerby sa efter Sveriges andra raka 4–0-förlust att han tyckte att hans lag varit väldigt mycket bättre än mot Tyskland, och att siffrorna var i överkant. Jag hade 13–4 i målchanser till USA, vilket skulle ge 3–1 i mål.
Så visst, jag håller med Dennerby i båda uppfattningarna.
Fast det hindrar inte att det var klasskillnad. USA har bättre kvalitet i allt, trots att jag inte tyckte att de gjorde någon jättematch idag. Tvärtom.
För att slå ett lag som USA får vi inte bjuda på något – och dessutom måste vi ha tur. Och en Lotta Schelin i absolut toppform. I Algarve har Lotta bara varit i bra form…
Om någon vill se överkörningen så finns bilderna här.

I finalen vann Tyskland med 4–3 mot Japan efter att Celia Okoyino da Mbabi återigen gjort tre mål. Imponerande. Se bilderna från den matchen här.

Och här är mina bilder från Sverige-USA: