Kategoriarkiv: Womens Champions League

Gjorde Banusic årets mål direkt?

Publicerad den av
2

De båda nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå gjorde inget för att visa att jag var fel ute i mitt damallsvenska – där de båda lagen placerats på nedflyttningsplats.

Sunnanå verkade chanslöst i sin hemmapremiär mot fjolårets kometlag Vittsjö. 5–1 är siffror man inte skojar bort. Elin Nilsen gjorde två mål i premiären – precis som hon gjorde för två år sedan, då hon var med och besegrade Dalsjöfors med 5–0 på Borås Arena.Enligt tränare Simon Sjöfors är ju Jane Ross årets värvning i damallsvenskan. Huruvida hon visade det i dag har jag ingen aning om. Ett mål på ett skott gjorde i alla fall skotskan i sin damallsvenska debut.

Frågetecken för nykomlingarna efter första omgången alltså.

En nykomling i damallsvenskan som visade hög klass direkt i sin debut var Kristianstads Marija Banusic. I varje fall höll hennes frisparksmål i 1–1-matchen mot Piteå världsklass. Den typen av inläggsfrisparkar finns det ingen målvakt som räddar.

Frisparken bör definitivt vara en kandidat när vi skall rösta fram årets mål i november. Eller vad tycker ni?

* I Champions League talar nu allt för att vi får en drömfinal. Wolfsburgs 2–0-seger inför 1406 åskådare borta mot Arsenal ger ett nästan lika bra utgångsläge inför returen som Lyon. Statistiskt var matchen jämn, med 3–3 i avslut mot mål, och 10–8 till Arsenal i avslut totalt.

Det var dock bara Conny Pohlers och Martina Müller som gjorde mål. Och att Arsenal skall kunna göra tre mål på Wolfsburg i Tyskland – nej, det känns omöjligt.

Antonia Göransson

Antonia Göransson

* Just i Tyskland blev Antonia Göransson målskytt när hennes Turbine Potsdam vann med klara 6–0 mot Jena. Göransson gjorde 3–0-målet i slutet av den första halvleken. Dessförinnan hade Jenas Carolin Schiewe bjudit på två självmål.

Eventuellt gjorde Jena även ett tredje självmål. Så står det i alla fall i den officiella rapporteringen på dfb.de. På andra ställen har Genoveva Anonma fått målet. Övriga målskyttar för Potsdam var Yuki Ogimi och Ada Stolsmo Hegerberg.

Potsdam är ny tvåa i tabellen, sju poäng bakom Wolfsburg, men tre före Frankfurt. Man har dock en match mindre spelad än serieledarna.

* Sofia Jakobsson behövde bara 15 minuter i WSL – sedan gjorde hon sitt första mål. Hennes Chelsea fick dock bara 1–1, då Rachel Williams kvitterade för Birmingham City. Däremot vann Liverpool, där Louise Fors spelade 79 minuter, sin premiär. Det blev 1–0 borta mot Lincoln.

Publiksiffrorna i de båda matcherna var 536 respektive 509. Det är något lägre än siffrorna i damallsvenskan, som varit 660, 625 och 536. Ingen rusning till seriematcherna i England och Sverige hittills alltså.

* Apropå rusning till matcherna så hade Svenska Dagbladet i dag ett reportage om ekonomiska skillnader mellan herr- och damallsvenskan. Där säger Tyresös ordförande Hans Lindberg:

”Det handlar om att vi måste våga ta betalt för vår produkt.”

Kanske. Kanske inte.

Dessutom uppmanar Caroline Seger övriga Damfotbollssverige till att satsa på samma sätt som Tyresö. Problemet är väl att i princip bara en sådan satsning kan lyckas.

Schelin sköt Lyon mot ny final

Publicerad den av
Svara
Lotta Schelin

Lotta Schelin

Eftersom vi inte har något svenskt lag kvar i Champions League har det passerat ganska obemärkt att semifinalerna drar i gång i helgen.

I kväll såg fina 21 923 åskådare Lotta Schelin skjuta Lyon till final även i årets turnering. För även om det återstår en retur så vänder aldrig Juvisy dagens 3–0-förlust till totalseger på hemmaplan. Aldrig.

Jag har jobbat i kväll. Och trots att jag hittade en stream i halvtid lyckades jag i princip bara se halvlekens två mål. De gjorde Wendie Renard på en stenhård nick och Schelin på ett behärskat friläge.

I första halvleken hade Schelin dessutom gjort 1–0. Vår svenska storstjärna blev alltså tvåmålsskytt.

Kul att Schelin producerar även när det drar ihop sig. Hon har ju ibland fått viss kritik för att inte vara de stora matchernas spelare.

Den stora frågan nu är vilket lag Lyon får möta i finalen på Stamford Bridge. I morgon 15.00 drabbar Arsenal och Wolfsburg samman i det första mötet lagen emellan. Och det dubbelmötet lär inte vara avgjort efter en match.

Faktum är att det känns nästan helt 50–50. Wolfsburg känns inte alls lika formstarkt som före jul, och Arsenal är ett starkt hemmalag.

Sanna Talonen

Sanna Talonen

* I damallsvenskan gick Kif Örebro på knock i premiären. 4–0 efter 10–3 i skott på mål säger det mesta om att Örebro är klart bättre än Mallbacken.
Sanna Talonen blev årets första damallsvenska målskytt. Och Sarah Michael gjorde två.

För Mallbacken var det en blytung återkomst till högsta serien med storstryk direkt mot ett av de lag som tippas i botten. Siffrorna är verkligen illavarslande. Samtidigt skall man komma ihåg att Vittsjö föll med 4–1 borta mot Umeå i fjolårets premiär. Så jag vill nog ge Mallbacken någon match till att visa att de håller i högsta serien.

* I elitettans allra första omgång någonsin gick det som jag förutspådde härom dagen. Det blev rakt igenom förluster för lagen från söder. Mina tre seriefavoriter Sirius, AIK och Hammarby vann. Däremot känns det som att Djurgården går ett riktigt tungt år till mötes. Förlust med hela 5–1 mot Kvarnsveden måste svida rejält.

Den första målskytten någonsin i serien blev för övrigt Sundsvalls Mona Fahlberg, som gjorde 1–0 i 24:e minuten av bortamötet med Öster.

* I natt startar NWSL i USA med Kansas City–Portland Thorns. Och i morgon drar WSL i gång med två matchen med svenskintresse. Både Sofia Jakobsson:s Chelsea och Louise Fors Liverpool har sina premiärer. Dessutom är det fyra matcher i Frauen-Bundesliga. DFB-tv direktsänder Freiburg–Frankfurt klockan 11.00. Den första damallsvenska match som tv-sänds i år är för övrigt Tyresö–Umeå på tisdag. Men innan dess spelas två intressanta matcher i morgon i form av Sunnanå–Vittsjö och Kristianstad–Piteå.

Nya backar till Tyresö i sommar?

Publicerad den av
Svara

Jag hade fel i mitt inlägg om supercupen. Transferfönstret stängde inte vid månadsskiftet, utan natten mot i dag. Antar att det hade något med påsken att göra.

Därmed hann Tyresö få in ytterligare en forward – precis som de tänkt sig. Att det skulle bli spanska landslagsspelaren Jennifer Hermoso Fuentes från Rayo Vallecano var ingen skräll. Inte alls.

Det verkar inte som att någon annan klubb tog chansen att värva i sista stund. Men säker känner jag mig ännu inte. För när fönstret stängde i somras höll vissa klubbar inne på sina nyheter ett par dagar. Så kanske kan det dyka upp några nyheter även de närmaste dagarna. Kanske till och med på nästa veckas upptaktsträff.

Tillbaka till Tyresö. Klubben hade tydligen som mål att vinna allt de ställer upp i under året. Det målet är redan kört. För man hade bara möjligheten till två titlar, och supercupen vann ju Göteborg. Svenska cupen läggs ju om, och färdigspelas nästa år.

Jag noterade att Göteborgs seger i måndags av vissa experter togs som en signal om att fler lag än Tyresö och Malmö kommer att kunna utmana om SM-guldet i år. Det tror inte jag. Jag tror att serien precis som i fjol kommer att delas upp i tre eller möjligen fyra skikt. Och det översta kommer bara bestå av just Tyresö och Malmö. Mer om det i ett senare inlägg.

Ett av Tyresös mål är ju att utmana Lyon i Champions League 2013/14. För att klara det tror jag att man måste värva en eller två mittbackar av världsklass under sommaren. För tittar man på Tyresös trupp håller mittfält och forwards riktigt hög klass. Men även om backlinjen med svenska mått också är bra, så ligger även nivån på mittförsvaret en bra bit ifrån världsklass.

Och en backlinje av världsklass är en förutsättning för framgångar i Champions League. Det fick Malmö nyss bittert erfara.

Så om Tyresö verkligen på allvar tänker utmana om segern i Champions League måste de nog spetsa truppen ytterligare i sommar. För eventuella värvningar i januari eller februari lär man inte hinna spela in till kvartsfinalspelet i mars nästa år.

Vad menar Sundhage egentligen?

Publicerad den av
10

Malmö och Göteborg föll med totalt 12–1 i fyra möten med Lyon och Juvisy i Champions League.

Efteråt började diskussionerna om vad som är fel i svensk damfotboll. På twitter har det redan bland annat diskuterat omläggning till höst/vår. Det känns inte som något bra förslag. I varje fall inte för att få bättre resultat i Champions League.

För Danmark som spelar höst/vår tvingas ändå ha tre månaders uppehåll från slutet av november till slutet av mars. Deras liga var inte heller i gång när de första Champions League-kvartsfinalerna spelades – de hade premiär förra helgen.

Tyskland som har kortare uppehåll än Danmark har i stället haft mängder med uppskjutna matcher i vinter, till följd av frusna planer.

En förutsättning för att vi ens skall ha en chans att kunna spela höst/vår måste vi ha uppvärmda konstgräsplaner på samtliga arenor.

Och vad skulle alla vintermatcher få för effekt på redan dåliga publiksiffror? Knappast någon positiv i alla fall.

En annan fråga som väckts är den om alla utländska spelare i serien. Det var Pia Sundhage som tog upp den till Sydsvenskan. Hon säger:

”Inget ont om Lotta Schelin, men jag har alltså henne och tre svenska försvarare att titta på när ett svenskt lag spelar i Champions League.”

Och:

”För fem–sex år sedan var det annorlunda i allsvenskan. Inte la svenska lag större delen av budgeten på utländska spelare då. När Umeå gjorde resultat och vann Champions League var det kanske med tre–fyra utländska spelare.”

Ni som följer den här bloggen vet att jag ser de internationella inslagen i damallsvenskan som något positivt. Senast skrev jag om det här.

Jag anser alltså att 60–70 utländska förstärkningar är en förutsättning för att vi skall kunna ha en slagkraftig damallsvenska. Sundhage nämner att det var bättre för fem–sex år sedan. Men var det verkligen det?

Jag gick ytterligare ett år tillbaka, till 2006. Då vann Umeå damallsvenskan utan förlust. På 22 omgångar vann vårt dåvarande storlag 21 matcher, och kryssade i en. Målskillnaden blev 74–11, och marginalen ner till tabelltvåan blev till slut förkrossande 21 poäng.

Under den damallsvenska säsongen använde Umeå sex utländska spelare, nämligen:

* Marta, Brasilien
* Elaine, Brasilien
* Lise Klaveness, Norge
* June Pedersen, Norge
* Sanna Valkonen, Finland
* Anne Mäkinen, Finland

Totalt får jag det till att 41 utländska spelare spelade i damallsvenskan 2006. Samtidigt noteras att samtliga de 32 spelare som gjorde A-landskamper för Sverige det året tillhörde svenska klubbar. Samma sak för samtliga de 30 U21-spelarna.

I nuläget innehåller damallsvenskan 66 utländska spelare. Å andra sidan har vi 15 utlandsproffs. Sedan dess är det alltså ett tiotal svenska spelare som ”förlorat” sin speltid.

Då 2006 minns jag att debatten i ganska stor utsträckning handlade om att minska ner antalet damallsvenska lag till åtta eller tio. Det var helt enkelt för stor skillnad mellan topp och botten.
Hade de förslagen gått igenom hade ännu färre svenska spelare fått speltid i damallsvenskan.

Och jag har svårt att se att det bara varit negativt för det svenska landslaget att spelare som Lotta Schelin, Antonia Göransson, Sara Thunebro, Sofia Jakobsson med fler har fått komma utomlands, och skaffa sig erfarenhet.

Som jag ser det går det inte både ha kakan, och äta den. Vi kan alltså inte ha en serie med rakt igenom svenska spelare, och tro att våra lag skall hålla högsta världsklass. Skall damallsvenskan kunna ligga kvar på topp sex av världens ligor så måste vi krydda med utlänningar.

Vad Sundhage är ute och fiskar efter förstår jag inte. Vill hon inte att hennes landslagsspelare skall få kämpa för sin speltid? Faktum är att jag tycker att flera av landslagsspelarna känns väl bekväma när man ser dem spela. Och att de borde tvingas träna hårdare än de gör.

När man tittade på hur Lyon agerade i går blev man däremot glad. Man hade vunnit med 5–0 hemma, och skulle bara åka till Malmö och säkra totalsegern. Trots det fuskade inte spelarna en millimeter i hemjobbet.
Varje gång Malmö ställde om till anfallsspel såg nio franska utespelare till att omgående hamna på försvarssida. Det fanns inga tendenser till bekvämlighet där. Bara Lotta Schelin låg kvar på mitten. Av sådan proffsighet byggs ett vinnande lag.

Med vass konkurrens i de damallsvenska klubbarna lär proffsigheten öka även här.

Dessutom är det väl så att Svenska Fotbollförbundet redan har hårdare regler än det Europeiska. För i damallsvenskan måste hälften av spelarna i varje matchtrupp vara svenska. I det europeiska cupspelet måste en tredjedel (sex av arton) av spelarna i varje matchtrupp vara inhemsk.

Hårdare än så tycker jag inte vi kan vara. För reglerna om fri rörlighet av arbetskraft mellan olika nationer är ju fantastisk. Att begränsa den mer än vi redan gjort känns nästan som ett slags rasism. Eller hur?

Schelin – en gåta för Sundhage

Publicerad den av
2
Lotta Schelin

Lotta Schelin

Inför 5–0-segern nere i Frankrike konstaterade Lotta Schelin i den här artikeln att Lyon är bättre än landslaget. Faktum är att Lyon kanske till och med är bättre än alla landslag, och således världens bästa lag alla kategorier.

För har man råd att hålla spelare som Megan Rapinoe på bänken – då har man ett väldigt starkt lag. Och det centrala mittfältet med Amandine Henry, Camille Abily och Louisa Necib är tveklöst starkare än USA:s. Men djupdykningen i det här ämnet får jag nog återkomma till. Det här inlägget skall nämligen handla om det svenska landslaget.

Storstjärna i Lyon är ju nämligen nämnda Lotta Schelin. Hon skiner ofta i sin franska klubbdress, och öser in mål. Däremot skiner hon tyvärr väldigt sällan i den svenska landslagsdräkten.

Efter dagens match pratade Schelin, Pia Sundhage och Malin Swedberg om ämnet i Tv4sport. Swedberg konstaterade helt riktigt att Schelin fungerar bättre i Lyon än i landslaget.

Sundhage svarade nyktert att landslaget inte har de spelartyper som krävs för att spela Lyons 4-2-3-1-system. Thomas Dennerby försökte ju med det i fjol, men efter OS gnällde till och med Schelin på spelsystemet.

Problemet är snarare att Schelin inte klarar av att ställa om från Lyons tekniska spel till landslagets mer fysiska. Kortfattat kan man säga att hon får bollen längs marken i klubblaget, och i luften i landslaget.

Och medan Schelin håller högsta världsklass när hon får bollen på marken, och kan komma rättvänd mot en backlinje, så är hon högst medelmåttig i luftrummet. Att hitta lösningarna som gör att Schelin får rätt bollar är en av de viktigaste gåtorna att lösa för Sundhage inför EM.

Som en parentes pratade Schelin också lite om sin tränare Patrice Lair i Tv4sport. Hon konstaterade att han gjort att alla spelare blivit rakt igenom professionella. Det är slut med lattjandet på träningar.

Den saken var inte svår att se i dag. Spelare som är proffsiga i allt de gör på träning blir även proffsiga i matcher. Jag tror att det finns rätt mycket att göra på den här fronten även i rätt många svenska klubbar.

Lyon är i en klass för sig

Publicerad den av
1

Jag har just återigen njutit av 90 minuters uppvisning av världens bästa lag. Med uppvisning menar jag inte att de bjudit på det man brukar kalla uppvisningsfotboll – inte alls.

Lyon bjöd på 2×90 minuters helgjuten fotboll i kvartsfinalmötet med LdB FC Malmö. Totalt 8–0 i dubbelmötet säger väl allt. De som hävdar att Malmö hängde med bra i början av matcherna har inte gått alla kurser i fotbollsutbildningen. De första tio minuterna var det i och för sig bra fart på hemmalaget, men Lyon var aldrig pressat.

Mot de allra flesta motstånd hade en sådan Malmöperiod resulterat i något eller några mål. Men vad många inte tänker på är att Lyon inte bara är högklassiga i offensiven – världens bästa lag har även ett underbart tätt försvarspel.

Det finns ett sådant lugn, och en sådan kvalitet i allt Lyon gör. Medan Malmö har ett gäng duktiga, offensiva lirare har Lyon tio tvåvägsspelare. Spelare som både har bättre bollbehandling än sina motståndare, och som dessutom gör ett 100-procentigt jobb i defensiven.

Sådant får mig att njuta – även vid matcher utan laddning. Lyon har helt enkelt en kvalitet som ligger på en helt annan nivå än vad våra svenska lag kan visa upp.

För Malmö är det bara att öka träningsdosen. I varje fall om laget tänker ta sig upp på Lyons nivå.

Det är för övrigt lätt att förstå att Lyon gjort att damfotbollen fått ett riktigt lyft i Frankrike. För laget är ju verkligen fantastiskt sevärt.

Och Lotta Schelin är kanske lagets allra största affischnamn. Henne återkommer jag till i ett senare inlägg. Men hon visade hög klass vid 1–0-målet. Megan Rapinoe fick sedan 2–0 som en ren gåva av den ena assisterande domaren. Skottet via ribban var ju nämligen inte nära att vara över mållinjen. Slutligen nickade Wendie Renard in på slutet.

Lyon gjorde lite som de ville. Trots 8–0 till fransyskorna kan Malmö faktiskt vinna damallsvenskan i år – alltså den serie som många här i Sverige i fjol ansåg vara världens bästa. Tränare Jonas Eidevall var just inne på det till Tv4sport:

”Kan vi ha den här arbetsinsatsen kommer vi att bli ruskigt svårslagna i år.”

De orden säger väl allt?

Thunebro till Tyresö

Publicerad den av
4
Sara Thunebro

Sara Thunebro

Dagens nyhet på transfermarknaden är att Sara Thunebro lämnar bänken hos FFC Frankfurt och fortsätter karriären hos svenska mästarinnorna Tyresö FF.

Det är i högsta bra för Thunebro, och för landslaget, eftersom det lär innebära ökad speltid. Hur bra det är för Tyresö återstår att se.
För enligt mitt sätt att se det var laget redan rejält starkt på ytterbacksplats med trion Meghan Klingenberg, Line Röddik Hansen och Annica Svensson. Däremot hade jag gärna sett att de stärkte upp mittförsvaret, där de har sina klart svagaste länkar.

Klart är väl att Thunebro kommer att få spela mer nu. Men frågan är hur Tyresös lag kommer att formeras. Rent spontant tycker jag att Röddik Hansen är en bättre spelare än Thunebro. Men danskan kanske kommer att få spela mittback – som hon gör i landslaget – fram tills Linda Sembrant är återställd från sin korsbandsskada.

Tyresö lär inte vara färdigvärvade ännu. De har ju sökt en till offensiv spelare. Och som bekant har ju Caroline Graham Hansen och Jennifer Hermoso provspelat under vintern.

* Under eftermiddagen har jag sett Wolfsburg bli det tredje laget i semifinal av Champions League. Bortamötet med ryska Rossiyanka var precis som Göteborgs match i går en ganska sömnig historia i över en timme.

Det blev lite roligare i Moskva på slutet, när Rossiyanka var tvungna att flytta fram. Fast det var tyskorna som var det starkare laget – och som gjorde målen. Två blev det, en nick från Conny Pohlers (71:a minuten) och ett härligt skott i krysset från Lena Goessling (88:e).

Därmed kan man redan nu slå fast att semifinalerna kommer att spelas så här: Lyon–Juvisy och Wolfsburg–Arsenal. Det blir alltså redan klart att det blir fransk representation i finalen för fjärde året i rad.

Nilsson börjar komma till insikt

Publicerad den av
Svara

Ett år efter att Torbjörn Nilsson utropade damallsvenskan som världens bästa liga börjar Göteborgstränaren komma till insikt.

Efter att i fjol ha åkt ut mot engelska Arsenal och i år mot franska Juvisy börjar Nilsson inse att han levt i en drömvärld. Till GP säger han:

”Om det här är Frankrikes fjärdelag så… Vi kanske får omvärdera det här att damallsvenskan är världens bästa liga. Övriga Europa kommer ju, och konkurrenssituationen blir svårare och svårare.”

Jag har sett att Nilsson fått kritik för hur Göteborg spelade i går. Nu såg jag inte den första matchen, men jag förstår att GFC blev rejält sårat i djupled där.
Känslan var att Nilsson och hans spelare var väldigt rädda för att låta Juvisy få ligga och kontra. Men att man sett att Juvisy började tröttna lite efter paus nere i Frankrike – och att taktiken var att sätta in stöten den sista halvtimmen.

Det var ett upplägg som kunde ha lett till en semifinal – om Cathrine Dyngvold hade gjort mål på sitt friläge. Jag har således egentligen inte någon större kritik mot taktiken. För känslan var ju nästan hela tiden att Juvisy var det bästa laget.
Det man kan ifrågasätta är valet av att starta med Jessica Landström istället för Dyngvold eller Olivia Schough.

Tillbaka vilken som är världens bästa liga. Många svenskar trodde verkligen att damallsvenskan var det i fjol. Jag minns att förbundsbasen Karl-Erik Nilsson sa så här under den damallsvenska upptaktsträffen i Göteborg:

”Visst är det väl häftigt att kunna säga att vi har världens bästa liga? För i år är det väl inget snack om det?”

Och när jag gick runt på nämnd upptaktsträff och ställde frågan om vilken liga som är bäst i världen fick jag nästan genomgående svaret att den serien har vi här i Sverige. Motiveringen var inte att vi hade de bästa lagen – utan för att damallsvenskan är jämnast. Det visade sig sedan att serien inte var ett dugg jämn – utan att två lag bara stack i väg.

Det bästa klubblaget i världen har vi inte, och det hade vi inte då heller. Det hette, och heter Lyon – om den saken råder ingen tvekan. Jag bedömer det som att det näst bästa laget för tillfället finns i Japan, och heter Inac Kobe Leonessa.

Men det är en bedömning, för det finns ingen bra ranking. På den aktuella Europarankingen leder fortfarande Turbine Potsdam, före Lyon. Men den är på många sätt missvisande, för den bygger bara på Womens Champions League. Det gör att exempelvis Bröndby ligger femma och Umeå tia.

Men efter att Lyon krossade Malmö med 5–0 förra veckan, och att vi nu inte har haft ett enda svenskt lag i semifinal i Champions League på tre raka säsonger börjar alltså de inblandade inse det vissa av oss sett länge. Vi är inte bäst.

Vi har tveklöst en av de bästa ligorna. Men vi har inte den bästa. Våra lag slår ur underläge mot tyskt och franskt motstånd.

Och ursäkten att vi inte är i säsong håller inte som ensam förklaring. Jag är medveten om att det är en fördel att vara i säsong. Men det är ingen förutsättning. För engelska WSL spelas precis som damallsvenskan vår-höst. Trots det går Arsenal minst till semifinal i Champions League varje år.
Och jag tror att WSL nu också är rankad före damallsvenskan – alltså att vi är nere på fjärde plats. Dock lyckas jag inte hitta den officiella ligarankingen. Någon av er kanske kan hjälpa till med en länk.

I kväll skall ju för övrigt Malmö försöka rädda lite av sin ära. Jag har sett att Malmölägret hävdar att den första matchen i Lyon var jämnare än siffrorna visade, och att det inte skiljer så mycket som 5–0 mellan lagen. Sånt är lätt att säga i efterhand.

Tyvärr tycker jag att känslan från start var att Lyon gjorde lite vad de ville. Men visst, om Malmö hade gjort mål på sin första målchans, och fått lite press på Lyon, då kunde det ha blivit en intressant match.

Det mest intressanta i kvällens match är om Malmö kan lyckas med sitt mål att sätta stopp för Lyons 110 matcher långa svit utan förlust under ordinarie tid. Mitt tips är att det inte kommer att lyckas.

Tungt slut för Göteborg

Publicerad den av
Svara

Som vanligt på onsdagar hade jag träning med mitt lag, vilket gjorde att jag inte kunde se Göteborgs match live.

Jag lyckades dock undvika att få veta vad det blev innan jag satte på inspelningen. Nu har jag tittat igenom matchen – och den blev väl inte så kul.

I 60 minuter var den tvärtom dötrist. Så långt spelade Juvisy föredömligt på sin 1–0-seger från Frankrike. Sedan gjorde Torbjörn Nilsson några byten och omstruktureringar, och fick fart på laget.

Jag såg att flera tidningar hade rubriker om att Nilsson bänkar en landslagsspelare. Men mer korrekt är ju att det är Pia Sundhage som har tagit en bänkspelare från Göteborg. För Olivia Schough har ju sällan ingått i Göteborgs startelva.
Men kanske är det dags för det nu. För både Schough och den andra inhopparen, norska Cathrine Dyngvold, kändes klart vassare än startspelaren Jessica Landström.

Riktig fart fick matchen när Yael Averbuch lyfte in Göteborgs 1–0-mål i 65:e minuten. I drygt tio minuter tappade fransyskorna den kontroll de hade haft på tillställningen. Och frispelad av duktiga Johanna Almgren hade Dyngvold kunnat fixa 2–0. Helt ensam med Juvisys ukrainska målvakt Iryna Zvarych stod dock norskan för ett genomuselt avslut.

Och strax efter blev det lite av ödets ironi. Almgren var som sagt väldigt bra – bättre än jag sett på över ett år. Ändå blev hon Göteborgs olycksfågel då hon missade en rensning i 77:e minuten. Efter lite turer hamnade bollen hos inhopparen Camille Catala – som slog in målet som sände Juvisy till semifinal.

Jag tippade ju att Catala skulle avgöra den första matchen. Där fick jag fel. Tyvärr var det ändå den franska landslagsspelaren som avgjorde dubbelmötet.

Skall man vara ärlig så kändes fransyskorna totalt sett bättre än Göteborg. Det var alltså en rättvis seger. För tillfället ligger fransk damfotboll ett snäpp före svensk.

Det lär dröja innan staden Göteborg har ett lag i Womens Champions League igen. För jag tror knappast att årets GFC kommer att slå sig in före Malmö eller Tyresö i årets upplaga av damallsvenskan.

Och frågan är om Göteborg som stad skall ha ett lag på den här nivån. För bara 911 åskådare på en kvartsfinal i Champions League är ju nämligen pinsamt uselt. Och framför allt tråkigt.

Blir det över 2000 åskådare?

Publicerad den av
3

I kväll och i morgon spelar Göteborg och Malmö kvartsfinaler på hemmaplan i Champions League.

I går fick jag frågan på twitter om jag tror att det kommer över 2000 åskådare på någon av matcherna. Mitt svar var nej. Faktum är att jag till och med är lite rädd att det skulle bli under 2000 totalt.

Fast så illa skall det väl ändå inte behöva bli? I fjol drog Göteborg 2150 åskådare hemma mot Arsenal i kvartsfinalen. Då var det dock just Arsenal – ett lag som har många svenska supportrar, och som därmed lockade lite extra.
Den hjälpen finns inte i år. Däremot har jag sett att GFC försöker fylla Valhalla genom att locka flicklag från Göteborgsregionen. Förhoppningsvis hjälper det till en siffra på över 1500.

Malmö är ju redan utslaget. Så utöver deras allra mest inbitna supportrar kan de bara räkna med publik som är nyfiken på att se världens bästa lag – Lyon. Det borde räcka till en fyrsiffrig siffra. Men 2000, det tror jag inte de når.

Att svenska toppklubbar inte lockar fler åskådare i stormatcher är förstås extremt tråkigt. Och det hänger ihop med engagemanget kring klubbarna.

I Göteborg är engagemanget genomuselt bland gemene man. Egentligen så uselt att staden inte har underlag för ett riktigt topplag. För GFC har nästan inga supportrar. När det är storpublik på Valhalla håller huvuddelen oftast på motståndaren – som oftast heter Marta…

Att skapa engagemang för lagen är en fråga klubbar med begränsade resurser har att brottas med. I Sverige är det få lag som har engagerade supportrar, som går på alla matcher. Och det är ännu färre klubbar som har egna hejaklackar.
Själv har jag inget facit på hur man går till väga för att få till det engagemang som behövs. Jag kan bara känna att jag saknar det ganska rejält.

Däremot känner jag att spelarna gör ett väldigt dåligt jobb på fronten. De borde försöka sätta sporten och matcherna på agendan i större utsträckning. Min uppfattning är att spelare från andra länder är bättre på att bära sin sport än de svenska.
Visst ligger vi före de flesta andra länderna ändå. Men dagens svenska spelare åker snålskjuts på tidigare generationers arbete. Däremot de brinner inte tillräckligt för att hjälpa till med att ta nästa steg.

Det finns anledning att ta upp den här frågan igen framöver. Nu behöver jag jobba lite.

Men först några ord om hur det går i kvartsfinalerna. Mina tips inför de första matcherna står kvar, alltså att Lyon, Juvisy, Arsenal och Wolfsburg bör klara det här.

Inför returerna har dock oddsen ändrats något. Så här ser jag på situationen nu:

Torres–Arsenal – står 1–3
Odds inför: 15–85. Odds nu: 35–65.
Spelas i dag 14.30 – har ingen uppgift om tv-sändning

Göteborg–Juvisy – står 0–1
Odds inför: 45–55. Odds nu: 40–60.
Spelas i dag 19.15 – sänds på Tv4sport

Rossiyanka–Wolfsburg – står 1–2
Odds inför: 2–98. Odds nu: 40–60.
Spelas i morgon 16.30 – sänds på tyska Eurosport

Malmö–Lyon – står 0–5
Odds inför: 10–90. Odds nu: 0,1–99,9
Spelas i morgon 19.15 – sänds på Tv4sport

* För övrigt såg jag en uppgift på twitter om att schweiziskan Sandra Betschart lämnar Sindelfingen i Frauen-Bundesliga för Sunnanå. Uppgiften är ännu obekräftad, och okommenterad. Men Norran har haft nyheten om att skadade Hanna Glas skall ersättas, så det låter högst möjligt att den före detta Kristianstadsbacken nu hamnar i Skellefteå.

Uppdatering i efterhand: Nu verkar Betschards övergång vara bekräftad.

Rimlig chans för Göteborg att avancera

Publicerad den av
3

Kom hem från träningen och noterade på Uefas matchrapport att Juvisy vann mot Göteborg med 11–1 i avslut mot mål. Men att det bara blev 1–0 i mål – vilket innebär att GFC trots allt har en fullt rimlig chans att avancera.

Fast jag vill direkt påtala att 1–0 är ett klart sämre resultat än vad det kan verka. För GFC måste alltså göra ett mål på hemmaplan för att få förlängning, och två för att gå vidare. Däremot får man inte släppa in något. Regeln om bortaplansmål innebär ju att ett Juvisymål tvingar Göteborg att göra tre.

Jag tycker om aktuell regel. Jag hörde på superlive på Tv4sport i förra veckan att det argumenterades för att ta bort den ”förlegade” regeln. Jag antar att Olof Lund med fler älskar straffläggningar. För tar man bort regeln om bortaplansmål så kommer väldigt många fler europeiska cupmatcher att avgöras från straffpunkten. Jag föredrar att matcherna avgörs på planen, och då är regeln om bortaplansmål den bästa lösningen jag kan hitta.

Det var en utvikning. Tillbaka till Göteborgs match. Jag har förstått att Juvisy stundtals spelade ut Göteborg efter noter, och att Kristin Hammarström räddade laget. Landslagsmålvakten tog bland annat ett friläge från Camille Catala och räddade en straff från Gaetane Thiney via stolpen – men åt Julie Machart:s skott i krysset fanns inget att göra. Göteborg hade en bra kvart i den andra halvleken, och där skapade de trots allt flera högklassiga chanser att kvittera.

De rapporter jag fått stämmer bra med det här långa klippet med höjdpunkter från matchen. Däremot ser jag fler Göteborgsavslut mot mål än det enda som Uefa hade bokfört.

Totalt sett ser det ändå som att Göteborgslaget skall vara nöjt med att de bara föll med 1–0. För övrigt var det ju just vad jag tippade att matchen skulle sluta. Jag fick därmed fyra rätt av fyra möjliga när det gäller tipstecken. Och alltså helt rätt på ett resultat.
Trots att jag var långt ifrån rätt antal mål i Wolfsburgs och Lyons segermatcher så går jag nu och lägger mig med en nöjd min. God natt.

Schelin sänkte naivt Malmö

Publicerad den av
4

Malmö pratade inför resan till Lyon om att man åkte till Frankrike för att spela offensivt, och gå för seger.

Det var ett uttalande som fick mig att rycka till. För visst, det låter charmigt offensivt med sådan inställning. Men när man åker till bortamöte med världens bästa lag så bör man ibland spela med hjärnan. Nu i efterhand kan vi nämligen slå fast att Malmös taktik inte alls var charmig – utan bara naiv.

För efter 5–0 är det här självklart redan avgjort. Matchen i Malmö blir bara en transportsträcka. Kanske kan Malmö återupprätta lite heder där. För i dag blev laget utklassat – både spelmässigt och taktiskt.

Det stod nämligen ganska omgående klart att Malmös backlinje inte var bra nog för möta Lyon med en offensiv taktik. För så fort det blev löpdueller var Lyons forwards klasser snabbare än de svenska backarna.

Och det var tydligt att Lyon på förhand hade koll på bristerna i snabbhet i Malmös backlinje. Man valde att spela snabba Lara Dickenmann istället för mer inläggsinriktade Megan Rapinoe på sin vänsterkant, och schweiziskan blåste förbi Lina Nilsson direkt. På andra sidan spelade ännu snabbare Elodie Thomis, och när hon första gången hamnade i en ren löpduell med Ali Riley gjorde fransyskan 1–0.

Även centralt var Lotta Schelin snabbare än Malmös Malin Levenstad och Kathleen ”Paula” Radtke. Det märktes inte minst när vår svenska storstjärna snyggt gjorde 2–0, efter att bland annat ha tunnlat Levenstad.

Schelin gjorde också 3–0 på retur efter att Thora Helgadottir och Eugenie Le Sommer stött ihop. Malmö ropade på frispark, men min spontana känsla var att det var korrekt att godkänna målet.

Schelin låg sedan även bakom 4–0. Med boll sprang hon ifrån Levenstad och serverade Camille Abily öppet mål.
Sedan borde Schelin även gjort 5–0, då hon rundade Levenstad och var helt fri med Helgadottir. Trots att avslutet blev taffligt kunde svenskan lämna planen med ett leende på läpparna i 75:e minuten.

5–0 gjorde i stället Louisa Necib på ett väldigt turligt sätt. Hennes skott tog på Sara Björk Gunnarsdottir och ställde Helgadottir helt.

Om man skall leta efter några positiva saker hos Malmö få får man leta länge. Men jag tycker nog trots allt att Elin Rubensson visade att hon tagit ytterligare ett steg i vinter. Hon spelade en drygt timme, och många gånger spelade hon sig ur situationerna på ett fint sätt.

Positivt också att se de välfyllda läktarna i Lyon. Fransk damfotboll håller på att flytta fram positionerna rejält. Det märks bland annat av den här artikeln i pigga Sydsvenskan. Sannolikt var det fler åskådare på den här matchen än vissa damallsvenska lag kommer att locka på hela säsongen.

Slutligen Malmös startelva. Den såg ut så här, sedan det visat sig att Amanda Ilestedt var ljumskskadad. Här är elvan: Helgadottir – Nilsson, Radtke, Levenstad, Riley – Anja Mittag, Katrin Schmidt, Sara Björk Gunnarsdottir, Rubensson – Ramona Bachmann och Manon Melis.

Jag tippade alltså 2–0 till Lyon, men jag överskattade tyvärr Malmös kvalitet ganska rejält. Däremot underskattade jag Rossiyanka. För jag faktiskt följt två matcher parallellt under förkvällen. Fast för Wolfsburg hann Alexandra Popp stöta in ledningsmålet innan jag kom på idéen att försöka kika på båda matcherna samtidigt.

I mitt tips ingick tre mål av Conny Pohlers. Jag var dock inte informerad om att hon skulle börja på bänken, och först få hoppa in i halvtid. Pohlers ersättare i startelvan, Martina Müller, gjorde 2–0. I den första halvlekens slutskede drabbades sedan Rossiyanka av en makalöst hårt dömd målchansutvisning på backen Olesya Mashina. Just Mashina hade för övrigt varit nära att kvittera till 1–1 just innan Müllers mål.

Just 2–0 kändes orättvist i halvtid. För inledningsvis höll ryskorna trots allt uppe spelet bra, och man hade ett väl så stort bollinnehav som tyskorna. Men Wolfsburg var betydligt vassare när lägena kom.

I paus började det snöa över Volkswagen Arena. Jag trodde att det även skulle snöa in tyska mål. Men så blev det inte. Tvärtom kunde gästerna omgående efter paus reducera, när ett inlägg mot nigerianska Desire Oparanozie styrde på Wolfsburgs landslagsmittback Josephine Henning och in i mål.

Sedan hjälpte snön ryskorna att försvara sig med decimerat manskap. Bolltempot sjönk nämligen med all snö på planen. Och ryskorna kom undan med en ettmålsförlust, 2–1. Därmed leder i högsta grad det möte som jag på förhand uppskattade till 98–2 i tysk favör. 1–0 till Rossiyanka i returen – och vi har en jätteskräll.

* Sveriges hopp i turneringen står nu till Göteborg. Deras match borta mot Juvisy börjar 20.00. Du kan följa via den här länken. Själv missar jag drabbningen, då jag skall i väg på egen fotbollsträning direkt efter att jag tryckt publicera på det här inlägget.

* I eftermiddags vann Arsenal med 3–1 hemma mot Torres. Jag tippade 3–0, och det var också ställningen i åtta minuter, från 63:e till 71:a, efter mål av Kelly Smith, Jordan Nobbs och Kim Little.
Men italienskorna fick med sig ett bortamål, gjort av schweiziska Sandy Mändly. Det målet kan visa sig vara oerhört viktigt. För nu ”räcker” det att Torres vinner hemma på Sardinien med 2–0 i returen för att avancera.

Jag tror dock att Arsenal håller undan i returen på onsdag – trots att målskytten, och affischnamnet Smith haltade av skadad redan i minut 35.

Hoppas att Nilsson skämtar

Publicerad den av
Svara

I kväll spelar Göteborg FC borta mot Juvisy i kvartsfinalen av Champions League. GFC-ledningen har gnällt på att de inte kunna förbereda sig på bästa möjliga sätt, då mer än halva laget varit i väg på landslagsuppdrag.

Men när jag läser dagens GP undrar jag även hur ledningen förberett sig. För tränare Torbjörn Nilsson hävdar i tidningen att han inte vet så mycket om Juvisy. Han säger:

”Jag har sett en halvlek på video, och de är bra. Jag tror att det kommer att bli ett jämnt möte.”

Hoppas verkligen att Göteborg har bättre koll på Juvisy än så, och att Nilsson skämtar. För uttalandet känns extremt oproffsigt. Jag har på nära håll sett hur herrallsvenska lag jobbar med scouting av motståndare. Där lämnas inget åt slumpen. Motståndarnas bästa vapen skall vara välkända, och man skall inte kunna bli överraskad av varianter vid fasta situationer.

Juvisy har spelat fem matcher i ligan och två i cupen efter årsskiftet, några av dem har varit tv-sända. GFC borde åtminstone ha sett ett par av dem.

Enligt GP startar GFC för övrigt med samma lag som mot LSK Kvinner i lördags. Alltså det här: Kristin Hammarström – Marlene Sjöberg, Stina Segerström, Catrine Johansson, Camille Levin – Johanna Almgren, Anna Ahlstrand, Yael Averbuch, Anita Asante, Marie Hammarström – Jessica Landström.

Här tar nog det roliga slut

Publicerad den av
Svara

Nyligen har bland annat LdB FC Malmö och Göteborg FC tagit upp debatten om landslag kontra klubblag.

Men som jag nyligen konstaterade i det här inlägget så är det landslagen som engagerar. En träningsturnering som Algarve cup är betydligt mer intressant för den allmänt sportintresserade publiken än Champions League.

I morgon spelas just de första kvartsfinalerna i nämnd klubblagsturnering. Nämnda svenska klubbar är med. Men det är knappast så att Sverige är däckat av något slags Champions Leaguefeber. Inte alls.

Bara det att vi inte var fler än drygt 50 gratisåskådare på Valhalla i lördags för att se Göteborgs genrep skvallrar ju om vilken nivå engagemanget för ett av Sveriges bästa lag ligger på. Tyvärr.

Men visst, får vi ett svenskt lag i final igen så kommer säkert intresset att bli större. Men känslan är ju att vi inte kommer att få svensk representation i finalen den här säsongen.
När lottningen för kvarts- och semifinalerna gjordes i november uppskattade jag i det här inlägget oddsen i matcherna med svenskintresse till: Lyon–Malmö 95–5 och Juvisy–Göteborg 53–47.

3,5 månader senare har läget förändrats något. Jag noterar att damfotboll.com har tippat kvartsfinalerna – kul att se, och att de uppskattar Lyons försprång till 85–15 och Juvisys till 60–40. Det är inte långt ifrån mina uppskattningar. Här är mina tips av de fyra kvartsfinalerna:

15.00: Arsenal–Torres
Här är de engelska mästarinnorna storfavoriter, trots att deras säsong hemma i England inte inleds förrän till helgen – då de spelar i FA-cupen.
Men Englands landslag visade form i förra veckan, och vann Cypern cup. Och många av de spelarna till hör ju Arsenal. Dessutom såg Kim Little glödhet ut på klipp jag såg från nämnd turnering.
Däremot gjorde Italien en slät figur. Och det har gått lite grus i maskineriet för vinstmaskinen Torres efter årsskiftet. Man har en förlust och två kryss i ligan, och lär få svårt i London. Jag tippar därför att Arsenal vinner hemmamötet med 3–0.
Oddset för dubbelmötet: 85–15

18.00: Lyon–Malmö (sänds på Eurosport 2)
Om jag har räknat rätt har Lyon inte förlorat under ordinarie tid på 108 tävlingsmatcher (Champions League, franska ligan och franska cupen). Deras tabellrad är 98–10–0.
På hemmaplan har man 58 segrar och två kryss på de senaste 60 matcherna.
Man får gå tillbaka ända till 10 september 2006 för att hitta en hemmaförlust i tävlingssammanhang. Och nej, jag tror inte att den kommer i morgon heller.
Malmö har ett namnkunnigt lag, som är mycket starkt när alla deras spelare är på topp. Fast det kommer att krävas kanoninsatser framför allt från kvintetten Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis, Sara Björk Gunnarsdottir och Thora Helgadottir om det skall kunna bli en skräll här.
Men tyvärr, det är Lyon som är i säsong, i toppform – och som vinner med 2–0.
Oddsen för dubbelmötet: 90–10.

18.00: Wolfsburg–Rossiyanka
Ryskorna har haft en strulig vinter. Man har exempelvis bytt Sofia Jakobsson mot kanadensiska Christina Julien. Som jag ser det är Rossiyanka betydligt mycket sämre än de var i fjol, då man föll med totalt 5–0 mot Turbine Potsdam i kvartsfinalen.
Wolfsburg däremot är ett välbalanserat kanonlag, som leder Frauen–Bundesliga. Jag tror att Conny Pohlers gör tre mål och att Zsanett Jakabfi, Nadine Kessler och Alexandra Popp varsitt när tyskorna i morgon vinner hemma med hela 6–1.
Oddsen för dubbelmötet: 98–2.

20.00: Juvisy–Göteborg
Juvisy inledde säsongen svagare än väntat. Men sedan början av december är det bara formstarka PSG och Lyon som har gjort mål på Parislaget. Juvisy har alltså hittat formen. Det Göteborg jag såg i lördags var väldigt långt ifrån någon form. Dessutom har GFC under en längre tid varit riktigt svagt på bortaplan – på gräs.
Det är alltså en nyckelmatch i morgon. Jag tror inte på något målkalas, men jag tror på fransk seger. Camille Catala gör segermålet när Parislaget vinner med 1–0. Blir det så är det ändå ett ok resultat att ta med sig till Valhalla.
Oddsen för dubbelmötet: 55–45.

* Slutligen så kan det trots allt vara en fördel för de båda svenska lagen att få börja på bortaplan. För sådana här dubbelmöten tenderar ibland till att kunna börja lite försiktigt, med en avvaktande första halvlek. Och då finns chansen att få med sig bra resultat hem.
Som jag ser det är till och med uddamålsförluster bra resultat i morgon. Framför allt om man gör mål. För faller man med 2–1 på bortaplan räcker ju 1–0 hemma för avancemang.

Fallet Hermoso visar hur ointressant inhemsk damfotboll är för media

Publicerad den av
2

Efter några dagars intressant inhopp i friidrottsvärlden så är jag alltså tillbaka. I morgon är en otroligt intressant dag i damfotbollsvärlden, den mest spännande hittills i år.

För i morgon spelar elva av de tolv EM-nationerna landskamper. Bland annat Sverige, som bekant. Men tankar kring morgondagen kommer i ett separat inlägg senare i kväll.

Först tänkte jag samla upp helgens händelser. Vid en genomgång av de matcher och nyheter som passerade förbi så är det spanska landslagsanfallaren Jennifer Hermoso:s provspel för Tyresö som känns mest intressant.

Hanteringen av det visar vilket obefintligt intresse media har för inhemsk damfotboll. Här har alltså de svenska mästarinnorna en blivande EM-spelare på provspel i en träningsmatch mot en seriekollega. Och ingen märker det.

Matchen spelades i torsdags, och det var först i söndags – sedan en supporter lagt upp ett videoklipp från matchen – som någon märkte att Tyresö hade en ny spelare på vänsterkanten. Makalöst.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Tyresö själva har gjort allt för att tysta ner provspelet. På klubbens hemsida finns inget referat från matchen. Däremot har man lagt upp ett klipp med Marta:s fina 2–3-mål.
Damfotboll.com har inte heller ett enda ord om Hermoso. De ringde upp bortalaget Örebro efter matchen, och vinklade på att närkingarna var imponerade av sina provspelare, det tjeckiska tvillingparet Irena och Lucie Martinkova. Jag klandrar inte damfotboll.com för det, för det blir alltmer vanligt att matchreferat rings in med telefon. Men då är man ju i händerna på rapportören, och riskerar att missa viktiga saker.

Enligt Anders Nilsson, som för övrigt fått sin blogg flyttad till Aftonbladet – grattis!, kommer Tyresö med stor sannolikhet att gå vidare med affären.

Tänk om det här varit herrfotboll. Där kan knappast någon klubb i superettan hemlighålla ett provspel. Inom damfotbollen kan meriterade landslagsspelare testas utan att någon reagerar.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

* Apropå landslagsspelare så möttes två svenska sådana i den franska ligan i lördags kväll. Fast det var ett kort möte. Kosovare Asllani var nämligen bänkad hos PSG. Hon fick hoppa in i 68:e minuten. Fyra minuter senare byttes Lotta Schelin ut.

Schelin hade dock gjort ett rejält avtryck på seriefinalen. Vår svenska superstjärna gjorde nämligen både 1–0 och 2–0. Målen finns att se på det här klippet. Skönt att se att Schelin gav mig snabbt svar på tal i frågan om att göra avgörande mål i viktiga matcher.
Rapporterna från matchen säger att hon dessutom var inblandad i det mesta som Lyon skapade i matchens inledning. Låter lovande. Mindre lovande att Asllani har svårt att platsa i PSG.
Matchen slutade för övrigt 3–0 till Lyon sedan Amandine Henry gjort det sista målet på straff. Lyon har nu 16 raka segrar i Feminine Ligue 1 och kan redan nu börja fira sitt sjunde raka ligaguld.

* PSG och Lyon är ju klubbar som även är starka inom herrfotbollen. På kontinenten är trenden den att alltfler storklubbar på herrsidan även satsar på damlag. I Tyskland noterade jag att tre klubbar hade både sitt herr- och damlag framme i semifinal i tyska cupen, DFB-Pokal; Bayern München, Wolfsburg och Freiburg.

Damernas semifinaler spelades i helgen. Antonia Göransson och Turbine Potsdam tog sig till final via 4–1-seger mot mästarinnorna från München. Fast det satt betydligt hårdare inne än siffrorna antyder.Det var nämligen 1–1 efter full tid, och de tre sista målen föll under förlängningen. Stor matchhjältinna blev skotska talangen Lisa Evans. Hon gjorde själv 1–0 och 3–1, fälldes med straff som följd vid 2–1 (Yuki Ogimi satte straffen), och spelade fram till Pauline Bremer:s 4–1-mål.
Göransson spelade från start, men byttes ut vid ledning 1–0 i den 75:e minuten.

I den andra semifinalen vann Wolfsburg med förkrossande 5–0 borta mot Freiburg. Martina Müller var tvåmålsskytt. Därmed möts de lag som ligger etta och tvåa i ligan alltså också i cupfinal. Se målen från de båda semifinalerna på den här länken.
Den tyska cupfinalen brukar vara en av årets två–tre mest sedda klubblagsmatcher i världen. I fjol såg 15678 åskådare München slå Frankfurt i final. Så vitt jag kan komma på slogs den publiksiffran bara av finalen i Champions League.

* I Italien vann alla de fem topplagen sina matcher i helgen. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen när Bardolino Verona vann med 2–1 borta mot Riviera de Romagna. På det här klippet noteras att Öhrström var snett ute vid hemmalagets 1–0-mål, men att hon revanscherade sig genom två vassa räddningar i slutet av matchen.

* Apropå svenska målvaktsinsatser blev jag allt annat än imponerad av det man kan se av Sirius målvakt Emelie Almesjö på det här klippet från U23-landslagets 6–0-förlust mot USA:s dito.
Det är alltså gigantisk skillnad på att spela i svenska division I och den internationella fotbollen. Det gäller framför allt vid fasta situationer, något som Almesjö fick erfara. Hennes agerande vid samtliga de fyra första målen är väldigt långt ifrån den klass jag vill att en svenska landslagsmålvakt skall hålla.
Visst kan Almesjö ha haft en väldigt dålig dag, men när jag ser henne blir jag ändå frågande till vad Susanne Nilsson gjort Calle Barrling. För som jag ser det hade in Nilsson släppt in så många enkla mål.

U23-landslaget fick lite upprättelse när de vann avslutningsmatchen i La Manga med 1–0 mot Norge efter segermål från Jenny Hjolman. Sett till alla chanser svenskorna hade så borde det nog dock ha blivit ytterligare ett par mål. Se själv på det här klippet.

Det lilla man ser av Hanna Terry (nummer 7) så tycker jag att hon ser intressant ut. Hon är snabb, kan göra sin spelare och har en bra vänsterfot. Men som sagt, det är väldigt lite man får se, så någon mer ingående analys kan jag inte bjuda på.

Bra förresten att förbundet filmar matcherna, och lägger upp klipp efteråt. Hoppas vi får se det från fler landskamper under året.

Lisa Dahlkvist

Lisa Dahlkvist

* Slutligen en liten koll på helgens träningsmatcher. Tyresö–Örebro slutade förresten 3–3, och ett 40 minuter långt klipp från första halvlek finns här. Och från andra halvlek här. Målskyttar för Tyresö är Hermoso, Marta och Lisa Dahlkvist. För Örebro slog Elin Magnusson till två gånger, dessutom gjorde Helén Eke ett mål på sin gamla hemmaplan. Fyra av de fem målen finns på klippet från den första halvleken. 0–1, eller 0–2 kommer efter 4,35. 1–2 efter 8,35, 1–3 efter 21,40 och 2–3 efter 38,35.

Annars var det mest intressanta i helgen LdB FC Malmös bortamöte med Frankfurt. Matchen slutade 2–1 till tyskorna, som gjorde sina båda mål redan de första 20 minuterna. Målskyttar var Kerstin Garefrekes och Tameka Butt. Malmö reducerade i andra halvleken genom Ramona Bachmann. Resultatet är väl ok, men då Lyon är minst en klass bättre än Frankfurt måste Malmö lyfta sig rejält under de två veckor som återstår innan man skall till Frankrike för att spela i Champions League.

Intressant också att Josefine Öqvist återigen gjorde mål för Kristianstad, som spelade 3–3 mot Köpenhamn. Vilket Köpenhamnslag det handlade om har jag inte lyckats lura ut. Men via Kristianstads-Bladet noteras att gästerna hade en man i mål – Simon Rittmo. Och att han var den som räddade laget från förlust.