Profilbild för Okänd

Om Johan Rydén

Johan Rydén, sportjournalist för Borås Tidning som bloggat om damfotboll sedan 2011. Finns även på twitter, @Johan_Ryden

Systrarna Hammarströms tråkiga besked

Det här inlägget skulle handla om kvinnliga domare. Men domarna får en tillbakaskjuten roll i inlägget, för det har ju redovisats flera nyheter från Göteborg i dag. Nyheter som har stor påverkan på vårt landslag.

Marie och Kristin Hammarström

Marie och Kristin Hammarström fotas av Johanna Almgren

Den del som rör landslaget är tyvärr den tråkiga delen. För systrarna Kristin och Marie Hammarström lägger av. Där tappar vi två riktigt lojala och nyttiga lagspelare. Vi tappar dels en stabil och säker målvakt. Dels en poängspelare som tillhör världens bästa hörnläggare från höger.

Tvillingarnas besked är väldigt tråkigt för Pia Sundhage. Kanske framför allt är det Kristin som kommer att lämna ett jättehål efter sig. För på målvaktssidan är vi svaga för tillfället. Till Radiosporten målade Sundhage i dag upp en dyster bild. Förbundskaptenen konstaterade att:

* Sofia Lundgren har diskbråck.
* Hedvig Lindahl ska bli mamma tillsammans med sin sambo och ”då kan det hända många saker i hennes skalle”.
* Carola Söberg har tackat nej till landslagets novemberläger. Sundhage spekulerade i att Söberg är på väg att sluta.

Lindahl är just nu given etta igen. Bakom henne är Malin Reuterwall tvåa. Tredjeplatsen känns öppen. Jag har länge tyckt att Italienproffset Stéphanie Öhrström bör testas. I går såg jag på hennes twitter att hon nu får chansen för första gången att visa upp sig för Sundhage. Utöver Öhrström har för övrigt även Umeås Elin Landström, Piteås Emilia Appelqvist och AIK:s Petra Andersson kallats in som reserver till nästa landslagssamling.

Elin Landström

Elin Landström

Beskedet om systrarna Hammarströms avslutade karriärer kom inte bara som ett tungt bakslag för landslaget. Det är förstås även besvärligt för Göteborg FC. Redan i somras tappade man Jodie Taylor. Efter avslutad säsong har tränare Torbjörn Nilsson slutat och Anita Asante skrivit på för Malmö. Dessutom såg jag att Yael Averbuch skrev på sin blogg att hon söker ny klubb. Det är således hela vårens offensiva centrallinje som försvinner.

Manon Melis

Manon Melis

Därför var det förstås nödvändigt för klubben att också få sända ut lite positiva signaler. I dag presenterade man därför fyra nyförvärv, med Manon Melis som det tyngsta namnet. En målfarlig djupledslöpare behövdes, så jag förstår att man öppnat plånboken för att hämta in holländskan.

Utöver Melis presenterades i dag även Vittsjös holländska målvakt Loes Geurts, Jitex mittback Kathlene Fernström och Jitex finska forwardsstjärna Annica Sjölund.

Loes Geurts

Loes Geurts

Kathlene Fernström

Kathlene Fernström

Annica Sjölund

Annica Sjölund

Extra intressant här är att nye GFC-tränaren Stefan Rehn tidigare har sagt att han inte tänkte ta med sig några spelare från Jitex. Nu har han redan plockat två från Mölndalsklubben, som verkar bli rejält brandskattad. Jitex känns som en högst tänkbar räddningsplanka för årets båda nykomlingar AIK och Eskilstuna.

Mer om det någon annan dag.

Men först måste jag förstås ifrågasätta mediekompetensen i Göteborg FC. För dels skall man inte presentera flera bra nyheter på samma gång – i varje fall inte om man vill ha maximalt utrymme i media. Och att gå ut med alla nyheter samma dag som Sveriges herrar möter Portugal i årets viktigaste match – det är ett slags självmål. Tråkigt.

* Dags för en kort koll utomlands. I veckan har Wolfsburg och Potsdam tydligt visat att Frauen-Bundesliga är Europas bästa liga. Utöver nämnda lag håller ju även Frankfurt och Bayern München högsta Europaklass från den tyska ligan.

När jag i går utnämnde Potsdams bragd mot Lyon som årets skräll så menade jag mer årets prestation. För frågan är om inte årets skräll inträffade i den tyska ligan förra helgen. Då tog nämligen superjumbon Sindelfingen sin första poäng för året. Man gjorde det högst oväntat mot just Bayern München.

Skrällen inträffade bara några dagar efter att jag skrivit att Sindelfingen troligen skulle gå genom ligan utan poäng. Se målen från den tyska superskrällen, och från övriga matcher i omgång 8 på det här klippet.

I helgen är det uppehåll i Frauen-Bundesliga. Det hindrar inte att det spelas en riktig prestigematch i morgon. Frankfurt och Wolfsburg drabbar nämligen samman i tyska cupen klockan 14.00. Vad jag sett är tyvärr inte matchen tv-sänd.

Det tyska cupmötet är hursomhelst utan tvekan helgens mest intressanta i damfotbollsvärlden.

* Därmed är jag slutligen då framme vid domarbiten. Åttondelsfinalerna i Champions League har tyvärr kantats av domarkritik. Jag uppmärksammade ju Therese Sjögran:s utspel mot kvinnliga domare efter Malmös förlust på hemmaplan mot Wolfsburg. Kritiken uppmärksammades på fler ställen. Bland annat tog Dagens Nyheters krönikör Johan Esk upp den i en krönika.

Den krönikan fick Malmös Lisa Ek att se rött, och det visade sig att hon hade många i Damfotbollssverige bakom sig. I ett känsloladdat blogginlägg högg hon stenhårt mog Esks åsikter. Och på Eks twitter rasade de stödjande inläggen in.

Jag är som bekant på Sjögrans och Eks sida. Damfotbollen förtjänar domare som ligger på samma nivå som spelarna. Och där är vi inte nu. Så länge kvinnliga domare får konkurrera med manliga domare, och således döma både herr- och damfotboll tycker jag dessutom att det inte är något stort jämställdhetsproblem att män dömer kvinnor.

Samtidigt så lyssnade jag på Uefas högst uppsatta dam, norska Karen Espelund, när hon vid 2012 års damallsvenska upptaktsträff talade sig varm för satsningen på rakt igenom kvinnliga domare i mästerskapen. Hon menade att damfotbollen kommer att vinna mycket på det över tid.Så är det garanterat. Och jag kan se den fina grundtanken. Fast när effekten blir att internationella toppmatcher en efter en avgörs genom svaga domslut – då bör Espelund med fler tänka om.

Potsdam öppnar vägen för Tyresö

Tyresö körde som väntat över Fortuna Hjörring, och vi har ett svenskt lag i kvartsfinal av Champions League. Medan Tyresöspelarna kunde fira en bra avslutning på året fick de hjälp i sin strävan efter att kunna gå hela vägen.

För i Lyon stod Turbine Potsdam för årets kanske största skräll. Ja, jag vet att Potsdam är rankat som tvåa i Europa.
Men Potsdam har byggt nytt lag, och man var inför säsongen förhållandevis nederlagstippade i Tyskland. Och att slå Lyon i dubbelmöte har inte något lag lyckats göra sedan Duisburg i kvartsfinal av Champions League 2009. Att vinna på Stade Gerland har inget lag gjort sedan Juvisy den 10 september 2006. Så visst var det här en jätteskräll.

Lyon är nog i och för sig också lite sämre än förra säsongen. Men det franska storlaget har ändå gått som en slåttermaskin genom den franska ligan. Och man vann bortamötet med 1–0. Inget talade för att Potsdam skulle orka vända.

Oddsen för tysk skräll förbättrades inte direkt i elfte matchminuten i dag när Camille Abily säkert satte 1–0 på Lara Dickenmann:s fina inspel.

Men Bernd Schröder har gjort det igen. Han har byggt ett lag av ett gäng talanger. Stefanie Draws kvitterade när hon nickade in en vänsterhörna från Lia Wälti i minut 33.

Själv började jag följa matchen mer noggrant i början av den andra halvleken. Jag tyckte direkt att Potsdams unga lag – i dagens startelva hade man bland annat  tonåringarna Pauline Bremer och Ada Stolsmo Hegerberg – spelade väldigt klokt. De försökte hela tiden spela sig fram på ytan bakom Lyons offensiva ytterbackar. Känslan var att de skapade oro i hemmalaget.

Trots att Potsdam hade svårt att skapa chanser darrade ett par Lyonspelare. Målvakten Sarah Bouhaddi var exempelvis ute på ett par riktigt vådliga utflykter.

I minut 72 pekade domare Kateryna Monzul från Ukraina på straffpunkten. Hon menade att Saki Kumagai hade tagit bollen med högerhanden. Kumagai själv pekade på kinden. Och efter att ha sett ett par repriser tror jag att japanskan kan ha rätt – och att straffen är feldömd. Men säker är jag inte. Huvudkameran var placerad i en väldigt dålig vinkel, så det är svårt att se exakt var bollen tog.

Straff blev det dock. Och den satte norska Maren Mjelde säkert. Matchens sista 20 minuter följde jag med spänning. Lyon vräkte på allt de hade framåt. Men Potsdam försvarade sig lugnt och säkert.

Och när slutsignalen ljöd var skrällen ett faktum.

När kvartsfinalerna lottas om en vecka finns inte storlaget Olympique Lyonnais med. Däremot är Neulengbach, Torres, Birmingham och Barcelona där. De nämnda fyra lagen har inget med slutsegern att göra. Men tänk om de fyra hamnar på samma halva i slutspelsträdet…

Övriga fyra lag är klasslag, även om Arsenal har varit sämre än vanligt i år. Men om Londonklubben värvar bra i vinter kanske de kan skaka om de tre stora till våren. Arsenal är alltså outsidern.

De tre stora är Wolfsburg, Potsdam – och Tyresö. Även om det inte på något sätt är lätt att möta Potsdam heller, så ökade dock Tyresös chanser att vinna turneringen rejält i kväll.

För damfotbollen var det uselt att det lag som drar flest åskådare, och mest intresse – är utslaget. För konkurrenterna var det perfekt.

Men dagens resultat sätter återigen fokus på hur snett upplägget för lottning och seedning har varit. Att ha fri lottning från åttondelsfinalerna i herrarnas Champions League är ok. Men damernas turnering är inte redo.

Att vi på vägen har tappat lag som PSG, Lyon och Malmö är inte bra för sporten. Till nästa turnering bör man kolla över rankningssystemet. Och man bör införa seedning minst i åttondelsfinalerna. Kanske också i kvartsfinalerna.

Det jag såg av Tyresö i dag så imponerade laget med sitt anfallsspel i den första halvleken. Marta:s passning till Kirsten van de Ven:s mål var läcker. Samma ord används med fördel för att beskriva Veronica Boquete:s frisparksmål.

Jag hann dock inte se så mycket. Planen är att se om matchen i morgon. Eller i alla fall den första halvleken.

Malmös match från i går har jag däremot hunnit se i sin helhet nu. Och jag blev mer övertygad om att det är de brister i båda straffområden som jag skrev om i går som fällde avgörandet.

Ser man till dubbelmötet i sin helhet hade Malmö 24 avslut, mot Wolfsburgs 22. Men medan 15 av Malmös gick utanför, och ett i målramen, så sköt Wolfsburg 14 av sina mot mål. Alltså 14–8 till Wolfsburg i avslut mot mål. Och 15–8 till Malmö i avslut utanför. Där är skillnaden mellan lagen.

Malmö nära – men ändå långt ifrån

England är höstens segrarland i Champions League. Mycket talar nämligen för att just England blir enda land som har med två lag till vårens kvartsfinaler.

Både Arsenal och Birmingham säkrade nämligen sina avancemang i kväll. Det gjorde även spanska Barcelona och tyska Wolfsburg. Tyskland kan fortfarande också få med två lag till kvartsfinal. Men då måste ju Potsdam stå för en bragdvändning borta mot Lyon.

För Sverige blir det dock maximalt ett kvartsfinallag den här säsongen. Malmö var nämligen ett nummer för litet i dubbelmötena med Wolfsburg, som vann med totalt 5–2. Tyskorna har därmed spelat totalt 13 matcher i Champions League. Facit är tolv segrar och ett kryss.

Chansmässigt stod Malmö upp väl. Totalt i dubbelmötet kan nog de svenska mästarinnorna haft fler öppna lägen än de tyska. Men fotboll är en sport där väldigt mycket avgörs i planens båda straffområden. Och i dem var tyskorna klart vassast.

Sedan är det förstås tråkigt att annars så stabila Thora Helgadottir gör en jättetavla i en match där man inte har råd med misstag.

Skall man vara positiv kan man konstatera att Malmö ändå har lyft sig under året. I våras var det i princip förnedring när Lyon vann med totalt 8–0. Mot Wolfsburg levde dubbelmötet ända in i slutminuterna. Och om Sara Björk Gunnarsdottir hade gjort 2–2 på sitt öppna kvitteringsläge i minut 76 – då hade det kanske till och med kunnat bli en vändning.

Nu gick skottet i stället en knapp halvmeter utanför Almuth Schult:s mål. Och Gunnarsdottir fick nöja sig med att bli ettmålsskytt. Utanför sköt även Manon Melis när hon var fri i den första halvleken. Det håller inte att missa mål i så bra lägen.

Hemma i damallsvenskan har Malmöspelarna råd att bränna några öppna målchanser per match, och ändå vinna. Det går däremot inte mot europeiska topplag som Wolfsburg.

Men kan Malmö förbättra kvaliteten på avsluten till nästa år, på samma sätt som man förbättrat sitt kollektiva försvarsspel sedan i våras, då kommer laget att vara en het finalkandidat i 2014/15 års turnering.

I den pågående ställs däremot hela det svenska hoppet numera till Tyresö.

Svårt läge för Malmö i WCL

Det är intressant att se vad kring damfotbollen som blir stora nyheter. Bilgate väcker uppenbarligen riktigt heta känslor. Och det förstås med rätta.

Men att huvudpersonen Therese Sjögran i morgon spelar en av svensk damfotbolls allra viktigaste matcher för året verkar däremot inte engagera så många. För är det någon som sett en enda artikel om den avgörande matchen i Champions League mellan svenska och tyska mästarinnorna?

Tyvärr är intresset för damfotboll på klubbnivå minimalt. Det är landslagen som gäller, nästan till 100 procent. Det förstår man ju inte minst av att toppmatchen Wolfsburg–Malmö inte går att se på någon annan svensk kanal än Eurosport. Det trots att det är landslagsuppehåll inom herrfotbollen, med följd att det inte spelas några matcher i morgon kväll.

Men här i bloggen tänkte jag i alla fall uppmärksamma de åtta matcher som spelas i morgon och på torsdag. Det handlar om årets sista matcher i Champions League. Vi skall få fram de åtta lag som lottas in i kvartsfinalerna i Nyon, Schweiz klockan 14.00 den 21 november. För det är nästa steg på väg mot den final som spelas den 22 maj på Estádio do Restelo i Lissabon.

Jag har inte uppmärksammat helgens matcher tidigare eftersom jag jobbade med annat och inte hade någon möjlighet att se matcherna. Jag har fått nöja mig med klippen med höjdpunkter som är bifogade här nedan.

Hursomhelst, här är en lägeskoll i samtliga åtta åttondelsfinaler:

VfL Wolfsburg–LdB FC Malmö. Står 2–1.
Avspark i morgon 19.00.
Tips: 75–25 till Wolfsburg.
TV: Sänds på Eurosport med start 19.00.
* Malmö ser ut att ha gjort en kanonmatch i lördags. Men vad hjälper det när man ändå förlorade. För hemmaförluster brukar vara väldigt dyrköpta i dubbelmöten av det här slaget.

Nu måste ju Malmö göra minst två mål i Wolfsburg. Det blir riktigt svårt, då tyskorna är ett extremt målsnålt lag, som inte har släppt in två mål på hemmaplan på just över ett år. Ramona Bachmann verkar dock ha konserverat formen, vilket ger Malmö visst hopp. Och på bilderna såg Manon Melis pigg ut, trots att hon missade flera öppna lägen. Hemmalaget får klara sig utan fotskadade Maren Tetzlaff. Men det bör inte vara något större problem, då Wolfsburg har en stark och bred trupp.

Eftersnacket till lördagens match handlade bland annat om varför det finns krav på att använda kvinnliga domare i Champions League. Jag står bakom Therese Sjögran i den kritik hon framför i länkad artikel. Däremot förstår jag att domaren blåser straff till Alexandra Popp. På några av reprisbilderna ser man att det inte skall vara straff. Men på några ser det ut som att Malin Levenstad är ett halvsteg efter, vänder ryggen till, sträcker ut högerbenet mot Popp, som faller. I det läget hade jag blåst straff. Så där hade Malmö otur.

Bilder på straffsituationen, och målen från matchen, i Malmö finns här:

Och här är länk till ett klipp med betydligt fler höjdpunkter.

FC Zürich–FC Barcelona. Står 0–3.
Avspark i morgon 19.00.
Tips: 5–95.
TV: Sänds av Barcelona på fcbarcelona.cat.
* I ett blåsigt Barcelona hade Barca rejäl medvind i helgen. Segern med 3–0 ger laget ett läge som man knappast kan tappa i bortamötet i Schweiz. Zürich måste anfalla, men får inte släppa in några mål. För gör Barca ett, då måste Zürich plötsligt göra fem. Det här vinner Barca. Det blir alltså spanskt i kvartsfinal.

Höjdpunkter från första matchen ser du på den här länken. Känslan från klippet är att nivån på de båda lagen egentligen inte är tillräcklig för WCL-kvartsfinal. Men det gäller flera av lagen i åttondelsfinalerna. Och som bekant gav ju seedning och lottning tyvärr utrymme för att topplagen skulle slå ut varandra redan på ett tidigt stadium.

Glasgow City–Arsenal Ladies. Står 0–3.
Avspark i morgon 20.00.
Tips: 1–99.
TV: Hittar jag någon länk kommer den att läggas upp här.
* Det är utsålt på Petershill Park i Glasgow. Fast det hjälper knappast hemmalaget. Arsenal är minst ett nummer för stort i det här mötet. Och 3–0 är ett fantastiskt bra resultat. Precis som för Barca i Zürich gäller ju att om Arsenal kontrar in ett mål – då måste Glasgow göra fem. Men jag tror inte Glasgow ens har kapacitet att vinna matchen. Utan jag tror att Arsenal defilerar vidare mot kvartsfinal.

Birmingham City–FC Zorkij Krasnogorsk. Står 2–0.
Avspark i morgon 20.00.
Tips: 90–10.
TV: Hittar jag någon länk kommer den att läggas upp här.
* Birmingham har förstås ett kanonläge här. Lag som vinner med två mål på bortaplan brukar i princip aldrig tappa i hemmareturen. Starkt av det engelska laget, då det nästan är 1,5 månader sedan deras liga färdigspelades.

Det borde ha varit bra läge för Zorkij. Men de båda ryska representanterna är sämre i år än i fjol. Zorkij ligger trea i ligan, hela tio poäng bakom ledande Ryazan. Och att ryskorna skall kunna vända det här i Birmingham, det känns inte alls troligt.

Målen från första matchen ser du här:

ASD Torres Calcio–WFC Rossiyanka. Står 0–1.
Avspark torsdag 15.00.
Tips: 51–49.
TV: Sänds på något som heter Blu Live. Har tyvärr inte hittat någon länk till rätt sida.
* Det här är helt klart den allra mest ovissa åttondelsfinalen. Efter en usel start har Rossiyanka ryckt upp sig i den ryska ligan. Man är nu fyra, med hyfsad kontakt med tvåan och trean.

Och läget för ryskorna inför returen på Sardinien är okej. För 1–0 är ett riktigt bra hemmaresultat. Gör Rossiyanka mål måste ju Torres göra tre. Italienskorna är dock väldigt hemmastarka, och jag håller ändå dom som favoriter här. Men som sagt, det här är den mest ovissa matchen.

NÖSV Neulengbach–Konak Belediyesi. Står 3–0.
Avspark torsdag 19.00.
Tips: 99,9–0,1.
TV: Hittar jag någon länk kommer den att läggas upp här.
* Här är det redan avgjort. Turkiska Konak är det sämsta laget som är kvar. De föll med 3–0 hemma, och de lär inte kunna nå ett bättre resultat på bortaplan.

Österrikiska Neulengbach kommer således att spela kvartsfinal till våren. Och Nina Burger som gjorde alla tre målen i bortamötet är nu uppe på totalt 38 i Champions League. Efter hemmareturen kan hon vara uppe på prispallen i tidernas skytteliga. Hur den såg ut inför åttondelsfinalerna går att se i det här inlägget.

För att få en bild av nivån på Konak rekommenderas det här klippet från deras möte med Cardiff i kvalet till Champions League:

Tyresö FF–Fortuna Hjörring. Står 2–1.
Avspark torsdag 19.15.
Tips: 85–15.
TV: TV4 sport sänder med start 19.10.
* De två mål Christen Press gjorde i Hjörring lär ta Tyresö vidare i cupen. Hjörring är inte dåligt. Men att de skulle kunna vända det här – nej, så bra är de inte.

För precis som Malmö måste Hjörring nu göra minst två mål på bortaplan. Minst. Jag tror nämligen att Tyresö kommer att göra något mål även på hemmaplan. Så allt talar för att vi kommer att ha minst ett svenskt lag i kvartsfinal.

Höjdpunkter från den första matchen finns på den här länken.

Olympique Lyonnais–FFC Turbine Potsdam. Står 1–0.
Avspark torsdag 20.00.
Tips: 90–10.
TV: Sänds på den franska betal-tv-kanalen BeIN-Sport. Här är en länk som skall funka. Och här är en länk till för säkerhets skull.
* Från det här klippet med höjdpunkter anar jag att det första mötet var en kanonmatch. En match där Lyon skapade flest målchanser, och verkar ha vunnit rättvist. Potsdam hade dock två superchanser i första halvleken, där Ada Hegerberg först nickade i stolpen. Sedan spelade norskan fram Genoveva Anonma, som dock missade öppet mål.

Lotta Schelin såg ut att ha en jättechans. Sveriges superstjärna byttes ut i minut 71, och såg från bänken hur Louisa Necib avgjorde i minut 83.

Skall man förlora på hemmaplan är 1–0 det bästa resultatet. Men jag ger ändå bara Potsdam mycket små möjligheter att vända det här. Lyon är ju hyperstarkt på hemmaplan, och lär inte släppa det här.

Faktum är att Lyon har 33 raka segrar hemma på Stade Gerland. Senaste krysset kom den 3 december 2011. Men kryss räcker ju inte för tyskorna – de måste vinna.

Och Lyons senaste hemmaförlust ligger makalösa 114 matcher tillbaka i tiden. Vi får backa ända till den 10 september 2006, då Juvisy vann med 1–0. Då spelade Schelin för övrigt fortfarande för Göteborg FC…

Bilgate kom inte som någon skräll

Det är förstås läge för ett par ord om den så kallade bilgate som uppstod vid gårdagens fotbollsgala.

Jag nämnde i förbifarten i går hur Anders Svensson fick en bil för att han är den man som spelat flest A-landskamper genom tiderna. Den kvinna som spelat flest A-landskamper har däremot bara fått en blomma.

Jag hörde nyss förbundsordförande Karl-Erik Nilsson i ärendet på Studio 1 i P1. Han gjorde tyvärr en väldigt slät figur. Rent ut sagt var han pinsamt dålig. Varför inte bara be om ursäkt, och förklara att man inte tänkt på samma sätt kring Therese Sjögran?

För det här snacket om att förbundet har tänkt på henne, och att man faktiskt har planerat en överraskning, det biter inte på oss som har en kritisk grundinställning.

Det är i och för sig helt sant att förbundsledningen faktiskt hade tänkt på Sjögran innan galan. Närmare bestämt tänkte de på henne för ganska exakt 2,5 år sedan. Det var då, i Algarve cup mot Japan den 9 mars 2011, som hon spelade sin landskamp nummer 167 och raderade ut Victoria Sandell Svensson:s gamla rekord. Då och där överlämnade dåvarande förbundsordföranden Lars-Åke Lagrell blommor till rekordtjejen.

Sedan dess har man däremot sannolikt inte ha tänkt så mycket på Sjögran.

Men det blir spännande att se vad den där överraskningen består av. Det borde ju kunna vara något alldeles extra eftersom det tagit 2,5 år att ta fram den.

Hur det än ligger till är bilgate en riktigt pinsam fadäs för förbundet.

Fast den är tyvärr inte oväntad.

För vi som följt damfotbollen under några år ser ju gång på gång hur Svenska Fotbollförbundet glömmer damfotbollen.

Det råder ju i och för sig ingen tvekan om att herrfotbollen är större, bättre och ger mer pengar än damfotbollen. Därmed är det logiskt att herrarna har bättre förmåner och förutsättningar än damerna i många sammanhang.

Men det innebär ju inte att man skall hålla på att trampa på damerna. Framför allt inte från förbundshåll. Tvärtom borde ju förbundet jobba aktivt för att minska klyftan, för att lyfta upp sitt starka damlandslag i rampljuset.

Bilen var ju inte enda exemplet på gårdagens gala där damerna åsidosattes. Att galan låg två dagar innan svenska mästarinnorna skall spela åttondelsfinal i Champions League känns knappast genomtänkt.

En annan tveksamhet var att när herrlandslaget gjorde bejublad entré satt redan damerna på sina platser. Tydligen hade i och för sig damlandslaget gjort en liknande entré innan sändningen började.
Så för de som befann sig i Globen var det möjligen jämlikt. Till oss som satt hemma i tv-soffan skickade det däremot konstiga signaler.

Och det skulle kanske ha varit tvärtom. Vad jag kan minnas så är det damerna som har tagit en mästerskapsmedalj i år. För herrarna är bokslutet för 2013 inte klart ännu. Det riskerar ju att bli ihågkommet som året då vi missade Brasilien-VM.

Känslan av galans pristagare är dessutom att det är damerna som verkar mest tacksamma, och som har en tanke med vad de säger på podiet. De flesta herrarna verkar däremot ganska blasé.

Till sist, som en parentes, tycker jag för övrigt inte att en bil är en lämplig gåva till den spelare som gjort flest landskamper genom tiderna. Inte alls faktiskt. Bilar kan de lotta ut i bingolotto. Här borde förbundet ha tagit fram något betydligt mer fantasifullt.

Gravid Pedersen slutar på toppen

Även i Finland och Danmark har man haft fotbollsgalor i kväll. Deras motsvarigheter till diamantbollen gick till två spelare som håller till i Norge, Tinja-Riikka Korpela (LSK Kvinner) och Katrine S Pedersen (Stabaek).

Tinja-Riikka Korpela

Tinja-Riikka Korpela

Katrine S Pedersen

Katrine S Pedersen

Veteranen och landslagskaptenen Pedersen avslöjade innan galan att hon är gravid – och slutar med fotbollen. Hon fick alltså på något sätt avsluta karriären på toppen, efter en säsong där hon tagit EM-brons, och vunnit norskt mästerskapsguld. Och den 23 november kan hon sätta punkt med att även vinna den norska cupfinalen.

Valet av slutpunkt är möjligen toppen för Pedersen. Men för det danska landslaget är det här ett tungt bakslag. För alla vi som såg danskorna i EM i somras kunde inte undvika att imponeras av Pedersens fantastiska passningsspel. Hon slog ju knappt bort en enda boll på hela mästerskapet.

Och för ett Danmark som ju startat VM-kvalet lite darrigt kommer det här olägligt. Jag gissar däremot att rätt många i Schweiz och Island tycker att det här kom i ett bra skede…

Danmarks nya lagkapten blir för övrigt Tyresös Line Röddik Hansen.

Apropå priser så blev det i dag klart vilka tio mål som kan prisas som årets mål i världen. Två av de tio kommer från damfotbollen. Det är Lisa De Vanna och Louisa Necib som kan vinna det så kallade Puskas Award. Deras mål finns på de här länkarna:

Och här finns en länk på vilken du även kan se de åtta övriga målen. Ett av dem är det mål som tidigare i dag korats till årets mål i Sverige, alltså Zlatan Ibrahimovic:s bicycleta mot England från i vintras. Förutom se målen kan man även rösta på sin favorit.

Schelin galadrottning igen

Lotta Schelin fullbordade i kväll ett äkta hattrick – alltså att vinna både Diamantbollen och priset Årets Forward för tredje året i rad vid Fotbollsgalan.

Det är givetvis läge att sända ut ett riktigt stort grattis till en underbart bra representant för svensk damfotboll.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Även om jag som bekant argumenterade för andra kandidater så är Schelin i högsta grad en värdig vinnare. Hon är dessutom en van vinnare. Det här var fjärde gången Schelin vinner Diamantbollen. Ingen annan spelare har vunnit fler än två gånger.
Ändå måste jag nog skriva som i fjol – det här innebär inte automatiskt att Schelin är tidernas bästa spelare inom svensk damfotboll. Inte än i alla fall.

Jag håller nämligen ett par spelare som vassare. Se länken ovan. Högst håller jag Victoria Sandell Svensson som var en mer komplett spelare än Schelin. Svensson kunde både agera målfarlig forward och genial mittfältare. Dessutom gjorde hon massor av avgörande mål i stora matcher. Och det är framför allt på den sista punkten som Schelin måste ta ett kliv till för att på allvar kunna konkurrera med Sandell Svensson.

I övrigt fick jag rätt i alla mina tips om vinnare vid Fotbollsgalan. Det var nämligen rakt igenom favoritsegrar, något som gör galan tråkigt förutsägbar.

Noterbart är att Marta nu har spelat i damallsvenskan i två år utan att få något pris. Båda åren har hon varit med på listan över världens tio bästa spelare. I fjol var hon ju dessutom med på topp tre.
Exakt vad det säger om de olika priserna har jag inte funderat över. Däremot känns det ju rätt märkligt. Eller hur?

Noterbart också att galans mest udda ögonblick var när Volvo skänkte en bil till Anders Svensson för att Elfsborgsspelaren gjort flest herrlandskamper av alla. Förutom att det var en otroligt pinsam del av galan, där Svensson inte fattade om det var skämt eller allvar, så undrar man ju lite grand över vilken sponsor som kliver fram och hyllar Sveriges mesta landslagsspelare alla kategorier, Therese Sjögran.

Ge Fischer diamantbollen

I kväll är det dags för den årliga Fotbollsgalan. Således skall vi få en ny vinnare av Diamantbollen. Eller, någon ny vinnare lär vi inte få.

Som jag ser det finns det bara två tänkbara vinnare, och det är dessutom två högklassiga kandidater, nämligen Nilla Fischer och Lotta Schelin. Precis som i fjol röstar jag på Fischer. Det var hon som banade väg för landslaget i EM. Som mittback blev hon dessutom tvåa i skytteligan – vilket är en makalöst bra prestation.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Schelin har förstås också bra meriter från året. Men titelmässigt var 2013 ett sämre år för henne än 2011 och 2012. Det borde alltså vara dags för ett tronskifte.
Och tronskiften är bra. Att hålla på att dela ut priset till samma spelare år efter år gör det bara ointressant.

Så är det med herrarnas Guldbollen, som man ju måste dela ut till Zlatan Ibrahimovic – eftersom det ju bara finns en rimlig kandidat. Det är självklart, men inte ett dugg spännande.
Vårt damlandslag är ju dock betydligt jämnare än herrlandslaget. Och även om Schelin är viktig för laget så bär hon inte det på sina axlar på samma sätt som Ibrahimovic bär herrarnas.

Medan Schelin totalt sett gör massor av mål när vi redan är i ledning, är det som jag tidigare skrivit om här i bloggen ofta Fischer som kliver fram och gör avgörande mål i mästerskap för landslaget. Det bör diamantbollenjuryn ha i åtanke i dag. De bör såldes alltså ge bollen till Fischer!

De flesta av de övriga kvinnliga pristagarna på galan känns rätt självklara. Nomineringarna gjordes av en jury bestående av Pia Sundhage, Lilie Persson, Calle Barrling, Karolina Westberg, Anette Börjesson, Hanna Marklund och Malin Swedberg. Det är en namnkunnig och kompetent samling.
Hade jag fått bestämma hade jag dock nominerat lite annorlunda. Så här är min syn på nomineringarna, och vem jag tycker skall vinna respektive kategori.

Jag har inte total koll på vilka instruktioner nomineringsjuryn har. Men jag tror att det är så att de måste ha med minst en svensk landslagsspelare i varje kategori.
Men jag tycker nog att de varit lite väl gulblå i sina nomineringar. För de nomineringar som jag tycker är tveksamma handlar rakt igenom om svenska spelare som lyfts fram på bekostnad av utländska.

Thora Helgadottir

Thora Helgadottir

Årets Målvakt
Min vinnare: Thora Helgadottir
Övriga nominerade: Kristin Hammarström och Malin Reuterwall.

Här är Helgadottir solklar vinnare. Hon höll 14 nollor på 22 omgångar i damallsvenskan. Hammarström har gjort en stabil säsong, men borde inte ha en chans på priset. Reuterwall ser jag som ren utfyllnad. Hennes nominering kommer något år för tidigt. Här hade Lydia Williams eller kanske framför allt Katie Fraine varit klart mer rimliga nomineringar.

Som en parantes noterar jag vid en koll på den damallsvenska räddningsligan att Tyresös stjärnmålvakt Ashlyn Harris enligt den officiella statistiken nästan släppte in varannat avslut hon hade mot sig. Fast den där statistiken är ju som bekant långt ifrån 100-procentig, så det kanske inte stämmer.

Årets back
Min vinnare: Nilla Fischer
Övriga nominerade: Faith Ikidi och Jessica Samuelsson.

Min syn på Fischer har jag redan nämnt. Ikidi är en högklassig utmanare, men får nöja sig med silver. Samuelsson däremot är ren utfyllnad av en lite väl gulblå nomineringsjury. Skall man ha med en ytterback hade förstås Meghan Klingenberg varit en klart mer rimlig kandidat.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Årets mittfältare
Min vinnare: Ramona Bachmann
Övriga nominerade: Caroline Seger och Sara Björk Gunnarsdottir.

Inte heller här är det någon tvekan om vem som skall vinna – Bachmann är överlägsen. Däremot tycker jag att Marta borde räknas som mittfältare, vilket gör att hon borde ha varit med här på Björk Gunnarsdottirs bekostnad. Eller egentligen på Segers bekostnad, men en svensk landslagsmittfältare måste ju vara med, och det är väl trots allt rimligt att det handlar om Seger.

Christen Press

Christen Press

Årets forward
Min vinnare: Christen Press
Övriga nominerade: Lotta Schelin och Marta Viera da Silva.

Här är den första något ovissa kategorien. Troligen ger den blågula juryn trots allt priset till Schelin. Fast jag tycker att Press är den som har vassast facit. Och egentligen har ju Marta varit bäst av alla de tre. Fast som sagt, jag ser Marta som mittfältare i år. Och där är hon bara tvåa. I stället för Marta borde för övrigt Pernille Harder ha varit med här.

Årets genombrott
Min vinnare: Stina Blackstenius
Övriga nominerade: Jessica Samuelsson och Julia Wahlberg.

Även den här kategorien känns öppen. För vilket genombrott är egentligen störst, Blackstenius i damallsvenskan eller Samuelssons i landslaget? Jag tror att Samuelsson kommer att vinna. Men min personliga röst faller på Blackstenius, som gjorde en mäktigt bra höst. Wahlberg har varit stabil, men är här bara med som utfyllnad.

Damallsvenskans mest värdefulla spelare
Min vinnare: Ramona Bachmann.
Övriga nominerade: Christen Press och Marta.

Bachmann är självklar vinnare här. Marta är lika självklar tvåa. Däremot tycker jag att det är konstigt att serietvåan Tyresö får med två spelare i den här kategorien. Jag tycker trots allt att exempelvis Pernille Harder, Sarah Michael och Faith Ikidi är mer värdefulla för sina lag än vad Press är för Tyresö.

Årets tränare
Min vinnare: Rickard Nilsson
Övriga nominerade: Jonas Eidevall och Martin Sjögren.

Det här är den allra mest öppna och svåra kategorien. Alla tre känns som värdiga, och rimliga vinnare. Jag tror att Eidevall kommer att vinna – guldtränaren gör oftast det. Och han har gjort ett kanonjobb med Malmö, så det är inget att säga om. Men kanonjobb har både Nilsson och Sjögren också gjort med sina respektive trupper. Min röst faller alltså på Nilsson, som ledde Örebro till en högst oväntad sjätteplats. Minns att på upptaktsträffen tippades ju faktiskt Kif på nedflyttningsplats.

Så vad tror och tycker ni? Får jag rätt mina tips, eller är jag helt ute och reser?

Heta åttondelar i skymundan

I morgon och på söndag spelas första delen av åttondelsfinalerna av Champions League. Båda de svenska lagen spelar i morgon. Tyresö i Hjörring mot Fortuna 15.00 och Malmö hemma mot Wolfsburg 16.00.

Tyvärr är det ingen tv-sändning från Danmark. Och Malmös match sänds på kanalen som ingen har, Tv4 Sport Xtra – så det blir inte lätt att följa drabbningarna.

Själv har jag varit i bloggskugga i ett par dagar på grund av en tung jobbresa i bil tur och retur till Esbjerg. Där såg jag Sveriges enda kvarvarande herrlag i de europeiska cuperna helt tappa chansen till vidare avancemang. Damlagen skall vi väl inte behöva räkna ut efter morgondagens matcher, väl?

Hursom helst har jag tänkt att göra ett mer utförligt paket inför åttondelsfinalerna. Men jag är så trött efter resan att det får bli det här korta i stället. Tyvärr. Den nya landslagstruppen, som enligt den här länken kompletteras med Elin Landström, samt några intressanta nyheter kring silly season, framför allt i Linköping och Jitex, kommer jag att återkomma till. Nu behöver jag sömn…

Tillagt i efterhand: Här är länkar till lördagens svenskmatcher:
* 15.00: Fortuna Hjörring–Tyresö
* 16.00: Malmö–Wolfsburg. Här är en länk till.

Och här till söndagens:
* 16.00: Turbine Potsdam–Lyon. Matchen visas dessutom på svensk tv, på Eurosport.

Utöver svenskmatcherna har jag även hittat en länk till ytterligare en söndagsmatch:
* 12.00 Barcelona–FC Zürich 

Heta holländska forwards

Silly season har varit i gång i ett par veckor. Jag har inte följt varje övergång här på bloggen, men har väl tänkt ta ett större grepp någon gång här framöver.

Dragkampen om Manon Melis är dock värd att uppmärksamma direkt. Det är Sydsvenskan som i dag skriver att Göteborg har erbjudit Melis ett jättekontrakt, och att holländskan verkar vara på gång att acceptera av ekonomiska skäl.

Det hela är extra intressant då Malmö ju redan har värvat en av Göteborgs nyckelspelare de senaste två säsongerna, Anita Asante.

Melis är ju en spelartyp som Göteborg saknat sedan Jodie Taylor lämnade i somras, så det är lätt att förstå intresset. Personligen tyckte jag att Melis var blek i våras. Men hon gjorde flera avgörande mål för Malmö i höst, och kom därmed att spela en viktig roll för LdB i guldstriden.

Annars är en annan holländska glödande het i höst. Jag tänker på 17-åriga Vivianne Miedema, som fortsätter att ösa in mål. I går gjorde hon två när hennes Hereenveen tappade 2–0 till 2–4 mot Standard Liege i BeNe League. Därmed står Miedema på fantastiska 20 mål på åtta omgångar. Bara fyra av ligans 15 lag har fått ihop en så god målskörd.

Minst lika imponerande är Miedemas facit i VM-kvalet. Där har hon spelat 111 minuter – och gjort fyra mål. Fullträffen mot Norge senast var läcker. Den går att se på den här länken. Melis har för övrigt gjort tre mål i VM-kvalet, på 180 minuters spel. Det är också starkt.

Frågan är om Göteborg kan sno Melis framför ögonen på Malmö. Frågan är också vilken storklubb som värvar Miedema – som för övrigt heter Anna i förnamn på Uefas hemsida.

Från Holland är avståndet inte långt till varken Tyskland eller Frankrike. I deras ligor var det ganska väntade resultat i helgen. Mest anmärkningsvärt i Tyskland var att Turbine Potsdam var illa ute mot Freiburg. Men man vände 0–1 till 2–1-seger efter att Johanna Elsig avgjort i slutminuterna. Antonia Göransson började på bänken, men kom in i underläge och var med om vändningen. Målen från veckans omgång i Frauen-Bundesliga ser du på den här länken.

I Frankrike vann Juvisy toppmötet med Montpellier med 2–1 efter att Gaetane Thiney gjort båda målen. Juvisy är sex poäng bakom Lyon, och tre bakom PSG.
Jag vet att Juvisy riskerar att tappa ytterligare fyra poäng eftersom de missade att skriva upp Camille Catala på laguppställningen vid segermatchen mot Saint-Etienne. Men ännu så länge står Juvisy som segrare med 2–0 i den matchen i det franska förbundets ligatabell.

Det blev inga svenskmål i Frankrike i helgen. Lyon vann bara med 1–0 borta mot Yzeure. Wendie Renard nickade in segermålet en kvart från slutet. Se det målet, och alla övriga från omgången här:

Allstarlag, Årets mål och insamling

I dag har några intressanta elvor presenterats. Dels de elva mål som är kandidater till Årets mål. Dels har damallsvenskan för första gången har fått ett allstarteam.

De elva kandidaterna till Årets mål hittar, och röster ni på här. Tre av de elva kommer att gå vidare till nästa måndags fotbollsgala. Bara ett av de elva målen kommer från damfotbollen, och inget talar för att det kommer att vara kvar när galan börja om ganska exakt en vecka. Mer om galan om tänkbara vinnare där i ett senare inlägg.

Sarah Michael

Sarah Michael

Tillbaka till det nominerade damfotbollsmålet. Det handlar om Sarah Michael:s härliga bomb i krysset mot Tyresö. Faktum är att det inte bara är ett snyggt mål. Det var även en fullträff som fick en avgörande betydelse i guldstriden, eftersom det innebar att Malmö passerade Tyresö i toppen. Målet finns på den här länken.

Men som sagt. Michaels mål får svårt att ta sig vidare. Det känns ganska garanterat att det kommer att vara tre herrfotbollsmål som gör upp om priset nästa vecka. Själv håller jag nog faktiskt Tobias Hysén:s fantastiska volley mot Tyskland som något vassare än Zlatan Ibrahimovic:s spektakulära bicycletalobb mot England.

Utöver de elva kandidaterna till Årets mål har vi alltså fått ett damallsvenskt allstarlag i dag. Det är spelarna själva som har röstat på Spelarföreningens initiativ, så det är en kunnig jury som gjort jobbet. Här är den framröstade elvan:

Thora HelgadottirMeghan Klingenberg, Nilla Fischer, Line Röddik Hansen, Ali RileyRamona Bachmann, Pernille Harder, Caroline Seger, Veronica BoqueteAnja Mittag och Christen Press.

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Flest röster av alla fick Bachmann, som därmed rättvist prisas som Årets spelare. Det var ett logiskt val, för jag tycker ju till och med att hon är världens bästa för tillfället.  Fast som jag tidigare konstaterat är hon född i fel land. Därför finns inte schweiziskan med bland de tio kandidaterna till Ballon d’Or – priset till världens bästa spelare.

Noterbart däremot är att Marta kan bli världens bästa. Däremot platsar hon inte i damallsvenskans allstarelva. Där har spelarjuryn gjort ett misstag.

Noterbart också att laget ovan bara innehåller två svenska spelare. De som hävdar att alla utländska förstärkningar förstör för svensk damfotboll bör nog tänka till. De kan även läsa den här artikeln om att det engelska herrlandslaget i fotboll har blivit bättre sedan Premier League började översvämmas av utländska spelare.

Det senaste var en parentes.

Nu till hur jag skulle ta ut mitt allstarlag från årets säsong. Som vanligt när man skall ta ut ett lag av det här slaget är det forwardssidan som är svårast. Där föll Anja Mittag på målfoto mot Sarah Michael. Nigerianskan har varit fantastiskt viktig för Örebro, och är värd att vara med här:

Helgadottir – Klingenberg, Fischer, Faith Ikidi, Riley – Sara Björk Gunnarsdottir – Harder, Bachmann, Marta – Michael och Press.

Faith Ikidi med Amanda Edgren i ryggen

Faith Ikidi med Amanda Edgren i ryggen

Jämfört med spelarnas allstarlag väljer jag alltså även bort Tyresöduon Röddik Hansen och Seger till förmån för Ikidi och Björk Gunnarsdottir.

Jag inser förstås att det officiella allstarlaget inte är uppsatt för att kunna fungera på planen. Mittfältet är ju exempelvis hyperoffensivt. Och det består av fyra centrala spelare.

När jag satte samman mitt lag ville jag att det skulle bestå av spelare som skulle kunna funka hyfsat ihop. Och även om mitt lag också är hyperoffensivt har jag balanserat upp mittfältet med Björk Gunnarsdottir, samt även tagit med en kantspelare i Marta.

* Slutligen tänkte jag slå ett slag för ett välgörande ändamål. Kif Örebros Helén Eke har under en tid arrangerat en auktion till förmån för Cancerfonden. I några dagar till går det att bjuda på Annica Svensson:s signerade VM-tröja från 2011 och Mariann Gajhede Knudsen:s tröja från sommarens EM.

Bokslut i Norge, och målkalas av Sasic

För andra helgen i rad är det rätt så få heta matcher att kika på. Den tyska tv-matchen i sjunde omgången kändes ointressant på förhand. Och den blev helt ointressant sportsligt sett.

Topplaget Frankfurt vann nämligen med förkrossande 12–0 mot tabelljumbon Sindelfingen. Det är ju troligt att Sindelfingen kommer att gå igenom säsongen utan att ta poäng. Målskillnaden 1–43 efter sju matcher är ju ganska talande.

Noterbart är att Celia Sasic gjorde fem mål, och därmed fördubblade sin skörd för säsongen. Hon leder därmed skytteligan på tio, vilket tre mål före tvåan, Wolfsburgs Martina Müller. Åtta spelare delar tredjeplatsen med fyra mål vardera.

I Norge spelades i dag toppserien klar. Det har ju sedan länge stått klart att Stabaek skulle vinna. Nu vet vi även att svensklagen Avaldsnes och Vålerengen slutar fyra respektive femma. Tvåa kom fjolårets mästarlag LSK Kvinner, och trea kom Arna-Björnar. I går blev det ju för övrigt klart att de sistnämnda tappar sitt affischnamn Kristine Wigdahl Hegland till Linköping.

Ut åker Sandviken, medan Amazon Grimstad får kvala för att hänga kvar. Utöver kvalet återstår den prestigeladdade cupfinalen. Den spelas om tre veckor, och då möts Stabaek och Avaldsnes. De spelade för övrigt 0–0 i dag.

Elise Thorsnes

Elise Thorsnes

Skytteligan vanns av Stabaeks Elise Thorsnes på 19 mål. Noterbart är att Caroline Graham Hansen hamnar högt, trots att hon ju lämnade för Tyresö tidigare i höst. Här är toppen:

19 mål: Elise Thorsnes – Stabaek.
12 mål: Emilie Haavi – LSK Kvinner.
11 mål: Cecilie Pedersen – Avaldsnes.
10 mål: Graham Hansen, Trine Lise Åvik – Amazon, Cathrine Dekkerhus – Stabaek, och Holmfridur Magnusdottir – Avaldsnes.

Fem svenska spelare har spelat i toppserien i år. Nämligen:

Avaldsnes:
Freja Hellenberg 18 matcher – 0 mål.
Mia Jalkerud 8 matcher – 1 mål.
Linnea Liljegärd 10 matcher – 3 mål.

Vålerengen:
Kristin Carlsson 15 matcher – 3 mål.
Emelie Erlandsson 10 matcher – 2 mål.

I morgon spelas det fem matcher vardera i ligorna i Tyskland och Frankrike. Den på förhand mest intressanta drabbningen är den mellan Montpellier och Juvisy i franska ligan.

Massor av mål från hela världen

Jag har precis kommit hem från Göteborg och Gamla Ullevi. Föreställningen där var ju inte speciellt rafflande. Men 5–0 och tre kassaskåpssäkra poäng blev det, och de är ju poängen som är det viktigaste i tävlingsmatcher.

Jag är lite trött, och känner inte att jag orkar ge mig in på någon mer djupgående analys så här just efter midnatt. Men här är i alla fall ett långt klipp med alla målen:

Jag pratade för övrigt publiksiffror med spelare och ledare efteråt. Det var liksom svårt att gå förbi jämförelsen med den förra 5–0-matchen på Gamla Ullevi – den mot Finland. Artiklarna kring publikintresset kommer i dagens BT. Jag lär få anledning att ta upp ämnet här också framöver.

Utöver Sverige–Färöarna spelades det ett antal intressanta matcher i kväll. Mest intressant var nog Danmark–Schweiz 0–1. Den var så intressant att jag hade på den andra halvleken på datorn samtidigt som jag såg Sveriges första halvlek på Gamla Ullevi.

Schweiz mål gjordes förstås av världens nu bästa spelare, Ramona Bachmann. Hon lyckades med lite hjälp av Lara Dickenmann ta sig igenom en yta där det stod fyra eller fem danskor. Det var verkligen en prestation av högsta klass. Och av högsta betydelse. För nu har Schweiz skaffat sig ett makalöst bra läge att nå VM i Kanada. Man har mött båda huvudkonkurrenterna Island och Danmark på bortaplan – och tagit full poäng.

För EM-bronsmedaljörerna Danmark känns det redan som att fokus i resten av kvalet måste vara att se till att bli tvåa, och ta så många poäng att man blir en av de fyra tvåorna som får spela playoff. För Danmark kan inte längre vinna gruppen av egen kraft.

Margret Lara Vidarsdottir

Margret Lara Vidarsdottir

Nämnda Island vann för övrigt med 2–1 borta mot Serbien. Kristianstads Margret Lara Vidarsdottir gav isländskorna ledningen.

Även Spanien vann en hyperviktig seger i går kväll. Italien besegrades med 2–0 efter mål av Sonia Bermudez och Natalia Pablos. Därmed har spanjorskorna kopplat greppet om grupp 2. Se höjdpunkter från matchen här.

I Sveriges grupp vann Skottland vid lunchtid med 4–0 borta mot Polen. Vittsjös Jane Ross gjorde de tre första målen, vid två av dem stod Mallbackens Hayley Lauder för framspelningen. Jag såg nästan hela matchen på det polska förbundets hemsida. I halvtid tyckte jag synd om polskorna, som så långt hade varit väl så bra spelmässigt. Skillnaden så långt var Ross effektivitet. För Polen hade haft ett par bra lägen, bland annat ett ribbskott och ett friläge där bollen gick precis utanför.

Fast ju längre matchen led, desto mer påtagligt blev det att Skottland hade väldigt mycket bättre spets än Polen. Inte minst genom Ross. Men även om 4–0 kanske var lite för stora siffror så gick det till slut inte att snacka bort skotskornas seger. Den var solklar. Se höjdpunkter på den här länken.

Skottlands södra granne vann också med 4–0 på bortaplan. Höjdpunkter från Englands seger i Turkiet finns på det här klippet:

Eniola Aluko:s 1–0-mål är sevärt.

Sevärda är också ett par av Frankrikes mål. Fransyskorna vann nämligen den kniviga bortamatchen i Österrike med klara 3–1. Louisa Necib, Amandine Henry och Wendie Renard gjorde de franska målen. Carina Wenninger reducerade. Höjdpunkter finns på den här länken.

Frankrike är ihop med Finland lagen utan poängförlust i grupp 7. Finskorna vann ”bara” med 1–0 mot Kazakstan på hemmaplan. Målet stod Jitexforwarden Annica Sjölund för just före paus. Dock tre poäng, och bra läge i gruppen för minst en finsk andraplats. För det unga österrikiska laget har vägen till Kanada däremot blivit väldigt mycket snårigare efter höstens förluster mot gruppens båda övriga topplag.

Så till två träningsmatcher från andra sidan Atlanten. Först till USA. Där lyckades Nya Zeeland spela 1–1 mot USA i lagens andra möte på några dagar. Sydney Leroux gav amerikanskorna ledningen:

I minut 87 lobbsköt Hannah Wilkinson in kvitteringen. Något klipp specifikt på det målet har jag inte hittat. Men hela den andra halvleken går att se här:

Sedan till VM:s kommande värdnation Kanada. De besegrade Sydkorea med 3–0. Målen gjordes av Christine Sinclair, Brittany Timko och Adriana Leon. De går att se här:

På klippet noteras även flera högklassiga räddningar från den före detta Dalsjöforsmålvakten Erin McLeod. Utöver en utmärkt målvakt är McLeod även konstnär. Se exempel på hennes tavlor på den här länken.

I den andra halvleken vaktades för övrigt Kanadas mål av Örebros målvakt Stephanie Labbé. Huruvida hon brukar göra några tavlor vet jag inte. Några mål släppte hon däremot inte in…

Tillagt i efterhand: På den här länken går det för övrigt att se de tre målen från Holland–Norge. Alla tre är fina skott. Snyggast är helt klart det från holländska supertalangen Vivianne Miedema.

Oj vad Sundhage rör om i grytan

Tidigare i dag presenterade Pia Sundhage startelvan till morgondagens VM-kvalmatch. Det visade sig bli en rejäl förändring. Vår förbundskapten sätter in hela sju nya spelare jämfört med Bosnienmatchen. Dessutom får två av de fyra kvarvarande nya positioner.

Efter att ha gjort så många ändringar är det läge att ligga lågt ett tag med alla påståenden om att Sundhage är förändringsovillig. Men jag tycker att det är rätt att testa under den här perioden. Kan man få några pusselbitar att falla på plats kan mycket vara vunnet för framtiden.
Eftersom jag inte sett Bosnienmatchen är det omöjligt att ha synpunkter på hur olika spelare klarade olika roller där, och kring vilka som har spelat bort sig ur startelvan, respektive gjort sig förtjänta av en ny chans.

Hursomhelst. Här är morgondagens svenska elva: Kristin HammarströmJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Antonia GöranssonLisa DahlkvistJosefine Öqvist, Caroline Seger, Therese SjögranLotta Schelin och Kosovare Asllani.

Flera saker blir intressanta att följa. Inte minst hur vänsterförsvaret med Ilestedt – som debuterar från start – och Göransson. Det blir även spännande att se hur det funkar centralt med Dahlkvist i den så kallade ettanrollen. Hennes spelvändningar är ju lysande. Däremot kan hon ibland vara slarvig när det gäller de kortare passningarna.

Intressant blir även att se hur Seger fixar sin centrala roll. Jag har ju ofta kritiserat henne för att söka för många passningar på felvänd spelare. För många sådana bör hon undvika i morgon. För i den position hon kommer att inneha vill man ju ha en spelare som kan slå öppnande passningar ut mot kanterna. Gärna bollar som skär mellan motståndarnas mitt- och ytterbackar.

Bland de matcher som spelades i dag konstateras en blytung bortaseger för Norge. Caroline Graham Hansen och Ingvild Stensland gjorde målen när Holland besegrades med 2–1. Hollands mål gjordes för övrigt av megatalangen Vivianne Miedema – som ju gör mål i varje match. Vilken europeisk toppklubb knyter upp 17-åringen?

Jag hittade ingen stream till Holland–Norge, och vet inte så mycket om matchen. Men enligt Uefas livescore var det 8–2 i avslut mot mål i holländsk favör. Men Norge gjorde alltså mål på båda sina.

I Sveriges grupp spelade Nordirland och Bosnien-Hercegovina 0–0.

Jag såg perioder av Tysklands 4–0-seger mot Kroatien. Gästerna höll nollan till halvtidsvilan. Men efter att Celia Sasic nickat in 1–0-målet i minut 52 var det avgjort. Anja Mittag var inblandad i två avslut som gick i mål via motståndaren Helenna Hercigonja-Moulton. 2–0-målet tycker jag att Mittag bör få tillgodoräkna sig, men det bokfördes som självmål. Vid 3–0 går bollen mot Mittag, men där är det ingen tvekan – det är verkligen ett klockrent självmål. Som grädde på moset hade Hercigonja-Moulton även en boll i egen stolpe. Den kroatiska backen kunde alltså ha gjort ett högst ovälkommet hattrick.
Höjdpunkter från den tyska segern går att se på det här klippet.

En annan match jag har hittat bilder från är Irlands bortaseger med 3–0 mot Slovenien. Se höjdpunkter därifrån på den här länken.

Tillagt i efterhand: Här är ett klipp med höjdpunkter från Holland–Norge. Utöver att det är tre kanonmål är det värt att notera att det är holländska storbacken Daphne Koster som ger bort bollen vid båda de norska målen:

Flera spännande VM-kvalmatcher väntar

Mitt förra inlägg, det om hur förbundet följer upp EM-succén, har fått bra mottagande. Flera högt uppsatta personer i Damfotbollssverige har hört av sig, och alla har varit positiva. Och ämnet är viktigt, och bör behandlas på högsta ort.

Även om det börjar bli sent. Jag frågade ju mig redan i det här inlägget innan EM huruvida förbundet var redo att ta tillvara en eventuell succéturnering. Svaret verkar tyvärr vara nej.

Det finns garanterat anledning att återkomma till ämnet. Men nu till lite sport, för det spelas ju viktiga VM-kvalmatcher runt om i Europa i dag och i morgon. För svensk del är det som bekant hemmamöte med Färöarna i morgon 19.00 i Göteborg.

Färöarna är ett land med färre än 50000 invånare. Det är alltså mindre än en tiondel av Göteborgs befolkning. Det lilla öriket bör vi göra tvåsiffrigt på när vi spelar hemmaplan. Men nu är det ju anfallskris i vårt landslag (läs bland annat här och här), och vi kanske får vara nöjda med fem–sex mål framåt…

Men det är i morgon. Redan i dag spelas ett antal matcher, där den tidiga gruppfinalen i grupp 5, Holland–Norge med avspark 19.00, är den klart mest intressanta. Jag har inte hittat någon länk till matchen, som jag vet funkar i Sverige. Men matchen sänds i Norge på Tv2 Sumo. Om länken funkar i Sverige vet jag inte. Gör den inte det, kommer jag att lägga upp en ny länk här – om jag hittar någon sådan.

Däremot skall matchen Tyskland–Kroatien, som startar en timme tidigare, bland annat att gå att se överallt på den här länken.

Utöver Holland–Norge är det dock i morgon de viktigaste matcherna spelas. Då har vi i Sveriges grupp mötet Polen–Skottland, som bör vara matchen om andraplatsen. Den börjar redan 11.00.

Minst lika intressanta är matcherna Danmark–Schweiz (18.00), Österrike–Frankrike (18.00) och Spanien–Italien (20.00). Här är länkar till två av de matcherna: Dan–Sch och Öst–Fra.

För Danmark är det bara andra matchen. Men det är ändå inte helt fel att prata om ödesmatch, då avståndet till Schweiz skulle vara oroväckande stort vid en förlust. Och Schweiz har flera spelare i toppform, så det här kan bli väldigt tufft för danskorna. Jag tänker förstås på Ramona Bachmann, men även på bland annat Lia Wälti, Lara Dickenmann och Vanessa Bürki.