Kategoriarkiv: Sofia Lundgren

Idag blir det tre guldstjärnor

Publicerad den av
Svara

Jag har ju varit gnällig på flera damallsvenska klubbar, för den svaga rapporteringen kring träningsmatcherna. Senast igår hade jag kritik mot Tyresö FF. Och nej, de har fortfarande ingen info om segern mot norska Arna-Björnar på sin hemsida.
Men det om dålig info. Det här inlägget skall handla om en positiv trend bland klubbarna. För de senaste veckorna har rapporteringen förbättrats radikalt på många håll.

Dagens guldstjärna går till Kif Örebro för lysande liverapportering via twitter, som också gick att följa på klubbens egen hemsida. Och för rejält matchreferat efteråt.
Eller ja, jag delar ut tre guldstjärnor. Även Vittsjö och Linköping får varsin för utmärkt matchrapportering.
Här är en genomgång av dagens träningsmatcher från ett informationsperspektiv:

Kif Örebro–Djurgården 2–0 (1–0)
1–0 Moa Narving (41), 2–0 Linda Hallin (50).
* Hemmalaget är redan berömt för sin twitterrapportering på den här adressen. Och här är länken till matchreferatet.
* Djurgården då? Nej, det verkar som att Stockholmslaget kämpar för att vara sämst i klassen. På sin hemsida har man lagt upp truppen till matchen. Men där finns varken resultat, laguppställning eller referat från varken Piteåmatchen i veckan, eller dagens match. Svagt.

Fortuna Hjörring–Linköpings FC 1–0 (0–0)
1–0 Tiffany Weimer (87)
* Att Linköping går mållöst av planen mot de danska ligatvåorna gör mig förstås lite lätt orolig för mitt guldtips. Men det var bara andra matchen i laget för Manon Melis och Lisa De Vanna, så nej, jag kommer inte omvärdera mitt tips om SM-segrare.
Linköping körde också twitterrapporting. Det var inte lika många inlägg som i Kif Örebros, men ändå god information. Man fick till exempel veta att Fortuna Hjörrings segermål kom på ett långskott, och att Sofia Lundgren tog en straff från norska Lisa-Marie Woods. Bra.
Dessutom har man lagt upp ett twitterflöde på hemsida där går det att följa mer än bara matcher. Också det mycket bra jobbat.
Om de har något referat på hemsidan? Jodå, det finns det förstås.

Apropå LFC så är här ett tv-inslag från 9–0-segern mot Öster i veckan. Det innehåller intervjuer med tränare Jörgen Pettersson och Nilla Fischer.

Jitex–Vittsjö GIK 2–0 (1–0)
1–0 Christina Julien (15), 2–0 Elin Carlsson (83).
* Jitex har ett bildspel från matchen på sin hemsida, vilket ju är överkurs. Men utöver det erbjuder klubben långt ifrån någon superrapportering. Men man kan i alla fall hitta resultat och målskyttar, och det är ju okej – inte mer. För laguppställning med byten vore också önskvärt.
* Vittsjö däremot håller redan allsvensk nivå på informationssidan. Både twitterrapportering – dock utan flöde på hemsidan, vilket är en brist – och ett snabbt och utförligt referat. Där kan man bland annat läsa om att holländska målvakten Loes Guerts debuterade. Bra jobbat.

Bollstanäs–Piteå 0–6 (0–3)
Mål: Jessica Olovsson 2 samt ett vardera från Hanna Petterson, Victoria Forsmark och Jennifer Nobis. Samt ett självmål.
* Piteå får också beröm för sitt jobb idag. De körde ett par rapporter på hemsidan från dagens bortaseger mot Bollstanäs, och har ett bra matchreferat efteråt.

Umeå–Sunnanå 3–2 (1–0)
1–0 Jenny Hjohlman (43), 2–0 Linda Molin (76), 3–0 Ogonna Chukwudi (84), 3–1 Erika Nilsson-Waara (87), 3–2 Perpetua Nkwocha (88).
* Även Umeå erbjuder ett bra referat på sin hemsida. Beröm.

Alla klubbar som spelat idag får godkänt – Djurgården undantaget, och Jitex med stor tvekan. Vi snackar ändå om ett utfall som är väldigt mycket bättre än när jag gjorde en liknande koll för några veckor sedan. Kanske är det nedläggningen av http://www.damfotboll.com som fått klubbarna att vakna?
Lite extra beröm till Linköping och Vittsjö för utmärkt info kring förluster. För jag vet av egen erfarenhet att det är väldigt mycket lättare att motivera sig till att snabbt skriva ihop en text efter segrar och framgångar.

Nu undrar jag bara om klubbarna har rapporterat in resultat och målskyttar till TT, så att de kommer in på resultatbörsen i alla svenska tidningar i morgon?

* I morgon spelas så vitt jag vet bara en träningsmatch med allsvenskt intresse: Kristianstads DFF-IFK Kalmar.

* Internationellt var det en ganska lugn dag. I varje fall i Europa. I Asien har dock de japanska mästarinnorna Inac Leonessa från Kobe besegrat de sydkoreanska mästarinnorna Goyang Deakyo WFC i det årliga mötet ländernas mästarinnor emellan.
3–0 vann det stjärnspäckade japanska laget med efter ett snyggt öppningsmål av lagkaptenen Shinobu Ohno och två nickmål av 18-åriga talangen Mai Kyokawa. Se målen här.

Det blev ingen kul svenskdag i Algarve cup

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lena Lotzen behövde inte visa Tyskland vägen idag – det gjorde Celia Okoyino da Mbabi så bra på egen hand.

Många av er har säkert sett matchen på Eurosport. Själv såg jag den live, och jag hade klart på förhand att min artikel till morgondagens BT skulle handla mer om Johanna Almgren:s kamp för att nå OS än om matchen.

Tur det, för efter storförluster som den här – 4–0 till tyskorna – är det sällan kul att göra eftermatchen-intervjuer.
Jag noterade dock att förbundskapten Thomas Dennerby var ovanligt frän. Jag pratade inte så mycket match med honom, men jag stod och lyssnade när min medpassagerare till och från arenan, Radiosportens Susanna Andrén, frågade ut honom. Han sa bland annat:

”Vi underpresterade något brutalt.”
”Jag hittar ingenting att ta med från den första halvleken.”

Och visst. Sverige var väldigt uddlöst före paus. Lotta Schelin var nära att springa igenom själv två gånger – men mer än så blev det inte.
Okoyino da Mbabi gjorde två mål, och tyskorna hade bud på mer.

Roligast före paus var nog att höra den svenska hejaklacken, som körde klassiker som ”Heja Sverige friskt humör.” I andra halvlek drog de dessutom igång ”Öka takta sista kvarta…” redan med 32 minuter kvar att spela. Ta det som ett tecken på hur nöjda de var med det svenska spelet…

Nämnda Almgren kom in med 33 minuter kvar, och gjorde ett rätt bra inhopp. Samtidigt kom Antonia Göransson in, och hon var som jag ser det dagens bästa svenska spelare.
Med Almgren, Göransson, Schelin och Sofia Jakobsson framåt fick Sverige lite fart på offensiven. Men tio minuter senare, när Schelin byttes ut, avtog det ganska rejält.

Från min vinkel såg Okoyino da Mbabis tredje mål inte otagbart ut. Det föll i minut 64, och punkterade matchen. Synd om Sofia Lundgren att få chansen i en sådan här svag svensk match. Fast oavsett får man inte släppa mål som 3–0-bollen. Den var kanske inte lätt, men verkade inte heller omöjlig att ta.

Sverige får spela bronsmatch även i Lilla VM – som Algarve cup ibland kallas. Fast det får nog i så fall bli Pyttelilla VM. För även om arrangören idag höll hårt på formerna med mixad zon för media och liknande så är det här väldigt långt ifrån fjolårets VM-fester.
Inte minst var det väldigt många fler tyska journalister på plats då. Idag såg jag inte en enda.

Tysklands startelva

* Japan slog USA med 1–0. Tydligen var det lite turligt, då USA – precis som i VM-finalen – hade flest målchanser.
Därmed blir det Japan–Tyskland i final här på onsdag. Jag tror garanterat att tyskorna gärna vinner den, som en liten hälsning om att världens kanske bästa lag inte får spela OS i sommar.

* I Cypern Cup noterar jag att Frankrike gjorde ett statement genom att slå starka England med 3–0. Inte minst var Louisa Necib:s volley till 1–0 ett statement. Ett magnifikt sådant.
Frankrike ställs mot mästarinnorna från Kanada i finalen där. Kul att fjolårets Dalsjöforsback Emily Zurrer fick chansen att spela för Kanada mot Holland – och att hon tog den genom att göra matchens enda mål. Jag förstår faktiskt inte varför Kanadacoachen John Herdman har givit Zurrer så lite speltid hittills.
Jaja, det blir en intressant final på Cypern också. Fast nog borde väl fransyskorna vara lite vassare än Kanada? Eller?

* Så några ord om den kommande veckan. Som sagt är jag kvar här i Portugal även efter Algarve cup, för att följa Elfsborg.
Då min arbetsgivare har bett mig att köra en speciell ”Elfsborg i Algarve”-blogg så kommer jag att lägga mitt krut på den under den närmaste veckan. Det är ju ändå de som betalar för den här resan…
Det innebär att det inte blir så mycket tid här på ett tag. Men jag har samlat på mig material, och kommer att ha fullt fokus på den här bloggen från och med mitten av nästa vecka igen.

Miljon till oroligt LdB Malmö – och GFC hittade viktig pusselbit

Publicerad den av
1

Man skulle kunna tro att det är lugnt på klubbfronten när alla världens bästa landslag utom Brasilien är i Cypern eller Portugal.
Men icke. Det har hänt mycket de senaste dagarna.

Den allra senaste nyheten är intressant. Det är nämligen Göteborg FC som avslöjar att Englands landslagsstjärna Anita Asante blir lagets sista pusselbit. Spännande att man värvar en Arsenalprodukt för att kunna utmana just Arsenal.
Asante är bra – hon har spelat i WPS alla tre säsongerna. Och på pappret har Göteborg nu ett minst lika starkt lag som i fjol. Nu gäller det bara för Torbjörn Nilsson att få pusslet att falla på plats.
Helst redan till den 14 mars, då första kvartsfinalen i Champions League väntar.

* Så blev det till slut ett önskat miljonregn över LdB FC Malmö. Fast det är inte kommunen som ställer upp, och det handlar om en engångssumma.
Det är klubbens huvudfinansiär Kent Widding Persson som skänker en miljon kronor. Samtidigt lämnar han klubbens styrelse.
Det är förstås bra och dåligt för klubben. Det är Widding Persson som genom sitt företag Hardford har givit klubben namnet LdB FC. Och att han tar ett steg bort från ledningen borde inte vara det minsta positivt på sikt.
Det är heller knappast positivt att ytterligare tre personer samtidigt lämnar klubbstyrelsen. Bland dem märks före detta landslagsspelaren Patrik ”Bjärred” Andersson.
Det fattas enligt damfotboll.com fortfarande tre miljoner kronor för att få ihop årets säsong. Så det finns anledning till varför det är så oroligt i den svenska mästarklubben.

* När Piteå i helgen slog Sunnanå med 7–2 gjorde nyförvärvet Hanna Pettersson fem av målen. Imponerande.
Men frågan är om inte Piteå IF:s största seger de senaste dagarna går att hitta här. Att kommunen ställer upp och sponsrar laget med 500 000 kronor är imponerande. Det är till exempel en högre summa än vad IF Elfsborg får av kommunen i Borås.

* Jag skrev i förra veckan om Sofia Lundgren, och hennes kritik av förbundskapten Thomas Dennerby på damfotboll.com.
Jag uppfattade inte då att det var en artikel från Linköpings FC:s hemsida, som damfotboll.com publicerade. Men det förklarar ju varför kritiken var så undangömd i intervjun.
Hur som helst. Tio dagar efter publiceringen på linkopingfc.com och sex dagar efter att damfotboll.com också kört texten så nådde Lundgrens kritik Expressen. Då blev det förstås en stor artikel.
Vad jag reagerar mest på? Jo, att kvällstidningarna inte har haft bättre koll på vad som skrivits på http://www.damfotboll.com.

Lundgren totalsågar Dennerby

Publicerad den av
Svara

Vissa hemsidor är väldigt dåliga på att marknadsföra riktiga toppnyheter. En av dem är definitivt http://www.damfotboll.com.
Jag surfade in där nu vid lunchtid och var nära att strunta i att läsa en text med den intetsägande rubriken ”Sofia Lundgren – back in business”.

Damfotboll.coms nyhet om Sofia Lundgren

Sofia Lundgrens utspel om Dennerby på Damfotboll.com

Men en formulering i ingressen om att ”hon har intressanta saker att säga bland annat om sin situation i landslaget” fick mig ändå att klicka på texten.
Den visade sig innehålla sprängstoff. Linköpings FC:s målvakt går nämligen till stenhård attack mot hur landslagsledningen – alltså förbundskapten Thomas Dennerby – sköter målvaktsfrågan.
Läs själv Lundgrens utelämnande citat till damfotboll.com:

”När jag väl väljer att åka iväg biter jag ihop. Men så känner jag ibland, nä, men varför ska jag åka dit? Vi tre som är med nu har varit med ganska länge. De vet vad vi kan, de vet mina kvalitéer, de vet Kristins och Hedvigs kvalitéer och de vet våra svagheter. Om de ändå valt en målvakt då har de gjort det och då behöver man inte hålla på med det här tjafset ”nej, det är öppet inför varje år vem som ska spela”, för det ÄR inte öppet inför varje år! Det handlar inte om den som är bäst i serien – för två år sedan vann jag Årets målvakt, sedan vann Kristin Årets målvakt och fortfarande är det ingen av oss som får spela.”

Sofia Lundgren och Kristin Hammarström tränar

”Jag är för gammal för att vara med och sitta som tredjemålvakt i VM eller EM. Vad man än gör så tycks det inte ha någon betydelse. Min styrka är att vara jämn, jag gör sällan plattmatcher eller stora misstag, jag håller en bra nivå. Vi är förstås olika alla tre landslagsmålvakter. Men just detta att de aldrig kan säga till mig varför jag inte får spela. Så har det varit i flera år. Det kommer aldrig någon förklaring och då blir man ju ledsen…”

Missförstå mig rätt nu, jag tycker att http://www.damfotboll.com är en väldigt positiv sida för svensk damfotboll. Fast den kunde ha gjort ännu mycket större nytta om materialet hade varit bättre paketerat.
Det här är ett typexempel. Damfotboll.com har material som skulle kunna toppa sportsidorna i vilken större svensk tidning som helst. Fast man vågar inte berätta det fullt ut. Bara det att Lundgrens citat kommer sist i texten är ju ett kardinalfel.

Problemet är att de som jobbar åt hemsidan inte vågar sticka ut hakan lika långt som Sofia Lundgren. Det blir alldeles för slätstrukna texter med torra och intetsägande rubriker.
Det blir det till och med när Lundgren bjuder sidan på öppenhjärtiga, kritiska citat av ett slag man väldigt sällan ser från aktiva landslagsspelare.

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Publicerad den av
1

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

Hammarströms bronsmål – det var höjdpunkten under 2011

Publicerad den av
Svara

Det var den 16 juli 2011 på Rhein-Neckar Arena i Sinsheim, och klockan hade passerat 19.00 med ett par minuter när Lotta Schelin tilldelades en feldömd hörna.
Josefine Öqvist var utvisad, Nilla Fischer hade haltat av, och Sverige var i brygga i VM:s bronsmatch. Jag hade börjat fundera på en fjärdeplatsvinkel när slog blixten ner cirka 50 meter från mig.

Therese Sjögran:s vänsterhörna nickades bort av Corine Franco vid första stolpen.
Utanför straffområdet stod den 29-åriga gymnasieläraren i biologi, Marie Hammarström. Hammarström var inhopparen, som hade kommit in för Linda Forsberg 20 minuter tidigare.

Hade det här handlat om herrfotboll hade väldigt många fler än jag kommit ihåg det här målet i resten av sina liv – ungefär som man minns Thomas Ravelli:s straffräddning från 1994 eller Anders Svensson:s frispark från 2002.
Nu var det damfotboll, och svensk media hade skickat sina B-lag till Tyskland. Bara Simon Bank (Aftonbladet), Olof Lundh (Fotbollskanalen/Tv4) och Anja Gatu (Sydsvenskan) var där av landets tyngre sportkrönikörer.

Jag var där, och jag hade alltså slutat tro på svenskt VM-brons.
Pressläktaren i Sinsheim är bara några meter från långlinjen, jag satt alltså väldigt nära spelet. Jag såg tydligt hur Hammarström lyfte bollen över Eugenie Le Sommer med vänsterfoten. Hur hon sedan flyttade bollen åt vänster med högerfoten, och vände bort Sonia Bompastor.
Sedan small det.

Under mina år som sportreporter har jag lärt mig att kväva mina känslor på pressläktaren. Men där i Sinsheim rycktes jag med.
Fast medan kollegor på andra tidningar flög upp och jublade, nöjde jag mig med att sträcka armarna mot luften, och knytn nävarna. Med ståpäls över hela kroppen spanade jag av pressläktaren och mötte en mängd glada svenska blickar. Vilken underbar känsla.
Bättre än så blir inte idrott.

För mig är Hammarströms 2011 års överlägset största idrottsögonblick.

Men när jag läser vilka tio artiklar som är de mest lästa på Sveriges största sporthemsida, sportbladet.se under 2011 finns inga texter från VM med.
Där finns inga texter om damidrott överhuvud taget. Det svenska folket är så tragiskt att listan toppas av en artikel om Patrick Ekwall:s bältros, som jag själv tack och lov aldrig läst…

Jag hade gärna sett att Simon Bank:s bronskrönika funnits med på den där listan, den krönika där Bank skrev:

”Grattis, Sverige. Ni har just fått ett lag att älska”

Tyvärr är Sverige inte redo att älska landslaget i fotboll ännu – i varje fall inte för ett brons. Damfotbollen är helt enkelt inte tillräckligt accepterad ännu.
Det är synd, för landslaget innehåller flera älskvärda spelare, väl värda att bli superstjärnor.

Mina favoriter är helt klart Lotta Schelin och Lisa Dahlkvist, av två olika skäl.
Schelin är en fantastisk person. Att få följa henne under tre veckor var en förmån. Tänk att det ännu finns idrottsstjärnor som alltid är på gott humör, och som frågar media om alla har fått ställa sina frågor, eller om det är någon mer som vill ha en pratstund.
Dahlkvist blev en favorit för sin inställning. Den vilja, det självförtroende och den totala avsaknaden av respekt för namnkunniga motståndare som Dala visade upp i Tyskland gjorde mig mållös.

Men som sagt, det kommer att dröja ytterligare många år innan hela Sverige accepterar tjejerna. I dag på nyårsafton läser jag Mats Olsson:s krönika i Expressen om 2011, där han skriver om förbundsordförande Lars-Åke Lagrell:s glädje efter herrlandslagets 3–2-seger mot Hollands B-lag i höstas:

”Jag förstår den oförblommerade och svårbemästrade glädjen.

För första gången på ett fotbollsår hade Lars-Åke något att glädja sig åt.
För första gången handlade det bara om en stor och fantastisk framgång.”

Fortfarande 2011 var tydligen inte ett VM-brons för damer en framgång att glädja sig åt. Det var däremot en EM-plats för herrar.

Nu går vi in i 2012, och vem vet – då kanske vi kan få glädjas åt en svensk OS-medalj… Gott nytt år.

Här hittar du alla twittrande fotbollsstjärnor

Publicerad den av
Svara

Dags att återigen uppdatera listan över de stjärnor man kan följa på twitter. Jag har satt ihop ett par listor över twittrande idrottsstjärnor.

Via den här länken kommer du till min lista över världens och Sveriges mest kända idrottstwittrare. Där finns Ronaldo, Rooney, Nowitski, Bolt, Pärson, Wozniacki med fler. Där finns också huvuddelen av alla twittrare i herrallsvenskan.

Men den här bloggen är ju inriktad mot damfotboll, och jag har förstås även gjort en guide till damfotboll på twitter. Nu är det dags för en uppdatering av vilka spelare som finns att följa. Jag kan ha missat någon eller några, men jag tror att jag har ganska bra koll.

Och flera av de nya spelarna på twitter är riktigt kul. Olivia Schough är en personlig favorit, men många andra är också både underhållande och läsvärda. Missa inte att följa Sofia Jakobsson, Emma Berglund, Louise Fors, Daniella Chamoun, Lisa Petersson och Emma Lundh.

Så här är listan över twittrande svenska toppspelare, samt toppspelare som spelar i Sverige:

Svenska VM-spelare 2011:
* Hedvig Lindahl, * Sofia Lundgren, * Kristin Hammarström,
* Lotta Schelin, * Caroline Seger, * Therese Sjögran,
* Lisa Dahlkvist, * Nilla Fischer, * Jessica Landström,
* Madelaine Edlund, * Lina Nilsson, * Sofia Jakobsson,
* Sara Larsson, * Marie Hammarström, * Linda Sembrant (låst konto).

Andra damallsvenska spelare, flera av dem landslagsmeriterade:
AIK: * Daniella Chamoun.
Djurgårdens IF: * Annika Kukkonen, * Gudbjörg Gunnarsdottir, och * Magdalena Ericsson.
Göteborg FC: * Stina Segerström, * Lisa Ek, * Olivia Schough, * Johanna Almgren, * Beata Kollmats, * Mimmi Löfwenius, * Sara Lindén, * Ingrid Wells, * Anna Ahlstrand, * Christen Press och * Anita Asante.
Jitex BK: * Petronella Ekroth, * Fridolina Rolfö, * Louise Nordenberg, * Christina Julien, * Kristin Carlsson, * Nanna Jansson, * Elin Carlsson, * Kathlene Fernström. * Katri Nokso-Koivisto och * Malin Fors.
Kristianstads DFF: * Elena Sadiku, * Kosovare Asllani, * Lisa Petersson, * Mia Carlsson, * Sif Atladóttir, * Johanna B Rasmussen, * Rebecca Becky Edwards, * Gudny Björk Odinsdottir, * Elin Nilsen, * Susanne Moberg och * Sophie Schmidt.
Linköpings FC: * Karen Bardsley, * Louise Fors, * Emma Lundh och * Lisa De Vanna.
LdB FC Malmö: * Malin Levenstad, * Thora Helgadottir, * Sara Björk Gunnarsdottir, * Elin Rubensson, * Hilda Carlén, * Emma Wilhelmsson, * Sarah Storck, * Amanda Ilestedt, * Ali Riley och * Katrine Veje.
Tyresö FF: * Vero Boquete, * Carola Söberg och * Elaine.
Piteå IF: * Erika Karlsson, * Jennifer Nobis, * Anna Westerlund, * June Pedersen, * Lydia Williams, * Sofie Persson, * Sara Eliasson, * Elin Bergqvist, och * Victoria Forsmark.
Umeå IK: * Emma Berglund, * Elin Landström, * Linda Molin, * Jenny Hjolman, * Malin Reuterwall, * Fanny Hjelm, * Emma Åberg Zingmark, * Tuija Hyyrynen och * Lina Hurtig.
Vittsjö GIK: * Danesha Adams, * Loes Geurts, * Kendall Fletcher och * Emma Kullberg.
Kif Örebro: * Emelie Lundberg, * Susanna Lehtinen, * Edda Garðarsdóttir, * Stephanie Labbé, * Marie Ståhlberg, * Linda Hallin, * Fanny Persson och * Ellen Karlsson.

Och så bjuder jag på några bonusnamn, som alla spelade allsvenskt 2011:
* Maria Karlsson (nu i Bardolino Verona), * Erin McLeod, * Melissa Tancredi och * Jessica Jansson (alla tre i Dalsjöfors), * Alex Singer (Turbine Potsdam)  * Emily Zurrer, * India A Trotter, * Mami Yamaguchi (Okayama Yunogo Belle, Japan), * Emelie Ölander (har lagt av), * Whitney Engen, * Valerie Henderson, * Fiona O’Sullivan (Soyaux), * María Björg Ágústsdóttir, * Kelly Eagan och * Katie Kelly (Lokomotiv Leipzig).

Och några fler internationella stjärnor:
* Abby Wambach, * Hope Solo, * Alex Morgan * Kim Kulig, * Sydney Leroux, * Faye White, * Carli Lloyd, * Christine Sinclair, * Kelly Smith, * Alex Scott, * Fatmire Bajramaj, * Yuki Nagasato (på japanska…), * Nadine Angerer, * Heather O’Reilly, * Shannon Boxx, * Caitlin Foord, * Eugénie Le Sommer, * Lene Mykjåland, * Christie Rampone, * Megan Rapione, * Kelley O’Hara, * Heather Mitts, * Lauren Cheney och * Ali Krieger.

När skall förbundet visa upp sina bronshjältinnor?

Publicerad den av
Svara

Under 2011 spelade landslaget 20 officiella och en inofficiell (England) landskamp. Bara en av dem spelades på hemmaplan i Sverige – den mot Mexiko.
Inte heller under uppstarten av 2012 kommer VM-bronslaget att spela någon hemmamatch.

I dag blev det klart att damerna börjar med landskamp mot Norge som avslutning på lägret i La Manga. Matchen spelas tisdagen den 17 januari klockan 15.00.

Truppen till lägret presenterades i dag, och innehöll inga skrällar, utan ser ut ungefär som truppen till USA-trippen i november gjorde. Caroline Seger, Charlotte Rohlin och Marie Hammarström är tillbaka jämfört med den truppen, medan följande VM-spelare vilar på grund av skador: Sofia Lundgren, Sara Larsson, Josefine Öqvist, Lina Nilsson och Therese Sjögran.

Det ger plats åt fem spelare som stod utanför VM-truppen, nämligen Emma Berglund (Umeå), Marina Pettersson-Engström (Örebro), Louise Fors (Linköping), Johanna Almgren (Göteborg) och Susanne Moberg (Kristianstad).
Spelarna i La Mangatruppen och de fem skadade gör sannolikt upp om platserna i OS-truppen. Jag kan bara tänka mig att Stina Segerström, och möjligen Tilda Heimersson – om hon gör en supervår – skulle kunna slå sig in.

Därmed kan man dra slutsatsen att EM-spelare från 2009 som Kosovare Asllani, Linnea Liljegärd, Sara Lindén, Petra Larsson och Karin Lissel inte är nära landslaget för tillfället. Det är inte heller Malin Levenstad, som var nära att få spela VM i somras.
Det om truppen. Nu till frågan i rubriken.

Med ett EM på hemmaplan 1,5 år framåt tycker man att Svenska Fotbollförbundet borde göra allt för att börja marknadsföra hemmalaget inför mästerskapet – även om det kommer ett OS emellan.
Men OS hindrar ju inte att förbundet borde försöka rida på popularitetsvågen efter VM-bronset i somras.

Men som jag tidigare har skrivit om här och här är det tydligt att Svenska Fotbollförbundet verkar göra allt för att slippa visa upp sina bronshjältinnor för hemmapubliken.

För ingen av de tre landskamper som Sverige spelat efter VM har spelats på svensk mark – eller ens varit tv-sänd. Och man har väl inte heller lagt Norgekampen klockan tre en tisdagseftermiddag i Spanien för att det finns tv-kanaler som kan tänkas sända den?

De fyra nästa landskamperna kommer knappast heller att tv-sändas i Sverige. De fyra ingår i Algarve cup i Portugal, och preliminärt spelar Sverige så här:
* 29 februari: Sverige–Kina
* 2 mars: Sverige–Island
* 5 mars: Sverige–Tyskland
* 7 mars: Placeringsmatch mot USA, Japan, Danmark eller Norge.

Så jag repeterar frågan, när skall Hammarström, Lotta Schelin och de andra VM-hjältinnorna äntligen visas upp för svensk publik efter sitt VM-brons?

Varför är Sara Lindén så långt ifrån landslaget?

Publicerad den av
Svara

I dag presenterade Thomas Dennerby sin trupp till matcherna mot USA och Kanada 19 respektive 22 november.
Johanna Almgren fanns med, men vår andra boråsare, Sara Lindén är i frysboxen. Lindén var med i EM-truppen 2009, men har inte funnits med i någon trupp sedan förra sommaren.
Göteborgs andra forward, Linnea Liljegärd, har haft ett tungt år. Hon har ”bara” gjort 12 mål i allsvenskan. Men Liljegärd har trots det fått chansen att visa upp sig i landslaget i år.

Jag tycker nog att framför allt smarta Lindén borde vara ett bra komplement till vår superstjärna Lotta Schelin. För Jessica Landström och Madelaine Edlund har inte fått spelet att lyfta i landslagströjan på länge.

Jag roade mig med att räkna ut hur den damallsvenska skytteligan för svenska spelare totalt de fyra senaste säsongerna (2008–11) ser ut. I den är Lindén och Liljegärd i särklass. Göteborgsduon är de enda spelarna som nått tvåsiffrig notering varje år. Så här ser den listan ut:

62 mål: Linnea Liljegärd
57: Sara Lindén
48: Madeleine Edlund
28: Kosovare Asllani
27: Susanne Moberg och Victoria Sandell Svensson (2 säsonger)
26: Nazanin Vaseghpanah (3 säsonger)
25: Josefine Öqvist (3 säsonger)
24: Therese Sjögran
23: Jessica Landström (2 säsonger)
21: Linda Fransson (3 säsonger)
20: Sofia Jakobsson, Maria Nordbrandt och Lisa Dahlkvist.

Annars var den största skrällen i Dennerbys trupp att bronshjältinnan Marie Hammarström saknades. Från VM saknas också den skadade trion Linda Forsberg, Öqvist och Sofia Lundgren.

De båda så kallade skrällarna var Jessica Samuelsson och Louise Fors. Båda är unga, och har potential. Så det är inte fel att släppa fram dem.

Världsstjärnor på twitter

Publicerad den av
Svara

Det har gått över två månader sedan jag senast avslutade den här bloggen.
Jag har stolt kunnat konstatera att jag har haft läsare varenda dag sedan dess. Inte minst har bildspelen från USA:s träning och Sveriges bronsmatch lockat besökare. Kul.

Efter VM har jag hittat till, och fastnat på Twitter. Och det råkar vara ett alldeles utmärkt verktyg om man vill följa våra svenska bronshjältinnor.
För medan väldigt få ordinarie landslagsspelare på herrsidan twittrar, så kan man följa de här landslagstjejerna:
* Lotta Schelin
* Caroline Seger
* Therese Sjögran
* Nilla Fischer
* Madeleine Edlund
* Stina Segerström
* Hedvig Lindahl
* Lina Nilsson
* Sofia Lundgren

Många svenskor på Twitter alltså. Men jämfört med det amerikanska silverlaget ligger vi rejält i underläge. Där har varenda spelare ett eget twitterkonto. Exempelvis:
* Abby Wambach
* Hope Solo

Och det är förstås också stor skillnad i intresse, trots att även Sverige har en och annan världsstjärna. USA:s spelare har betydligt fler följare än de svenska. Det twittrade Caroline Seger om på följande sätt efter VM:

”Har gjort min matematik. Alex Morgan ( fick drygt 100000 nya followers under VM. Jag fick 1000. Om jag spelar 100 VM kommer jag upp på samma nivå…”

Bilder av svenskt bronsfirande

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här är de utlovade bilderna från Sveriges firande på planen efter bronsmatchen:

Och så dansar vi logobitombo
Ärevarvet
Uppställda för logobitombo
Bronslaget firas
Glatt gäng mitt i ett hav av konfetti
Dags för ett ärevarv
I det avtagande konfettiregnet
Glädje i konfetti
Dennerby på efterkälken
Tar emot publikens ovationer
Frankrikes spelare deppar
Konfettikriget blossar upp
Väntan på prisutdelningen
Sembrant, Schelin, Göransson, Edlund och Öqvist.
Konfettikrig
Med tungorna rätt i munnen – eller utanför…
Seger, Rohlin, Dahlkvist, Sembrant och Thunebro på väg upp på podiet
Seger, Rohlin, Sembrant och Dahlkvist på podiet
Jodå, ni har tagit VM-brons
Konfettikrig
Strax dags för ärevarv
Alla, även ledarna på plats bakom VM-skylten.
Therese Sjögran försöker göra en konfettiboll
Svenskt bronsjubel
Danstruppen är ganska väl samtränad
Dala, Sempan, Lotta och Antonia
Ute på ärevarv
På podiet, Lagrell kramar Jossan
Dolda av ett moln av bronskonfetti
Många ville ha svenskorna på bild
Dennerby intervjuas i fransk tv
Utbuade Sonia Bompastor med syskonbarn
Och så dansar vi logobitombo igen
Lisa Dahlkvist och Madde Edlund
Jossan, Lotta Schelin och Sofia Jakobsson
Madelaine Edlund i konfettiregn
Framme hos familj och vänner
Glada bronstjejer i ett hav av konfetti
På väg upp på podiet
I väntan på medaljerna
Uppställda framför VM-skylten

Och här är två bildspel till från turneringen:
* USA:s träning i Frankfurt.
* Japans guldfirande.

Hedvig och spelsystemet

Publicerad den av
Svara

Det är inte svårt att förstå att dagens stora samtalsämnen hemma efter matchen är Hedvig Lindahl och 4-2-3-1.

Jag har förstås hunnit tänka lite på båda. När det gäller Lindahl har jag inte känt trygghet med hennes målvaktsspel någon gång under VM.
Vad jag har sett är både Sofia Lundgren och Kristin Hammarström säkrare målvakter.
Faktum är ju att Lindahl fick gå från Göteborgs FC för att de inte tyckte att hon var tillräckligt bra. De skaffade Hammarström i stället, och hon släpper knappt in några mål alls i allsvenskan.

Vad är då Hedvig Lindahl bra på?
Jo, hennes styrkor är att hon är duktig på att jobba långt ut, och att hon har ett fantastiskt tillslag – som har givit Lotta Schelin tre–fyra frilägen i det här mästerskapet.
Men det är knappast Lindahls fel att hon får spela. Är det någon som skall ha kritik i frågan så är det ju Thomas Dennerby, som envisas med att matcha henne som etta.

Så till spelsystemet 4-2-3-1. Jag pratade lite med Tv4:s expert Pontus Kåmark vid frukost. Han är oerhört kritisk till Dennerbys sena byte av spelsystem.
Och i dag är det svårt att säga emot. Therese Sjögran som har kämpat för den centrala rollen klarade den inte mot Japan. Hon hamnade alldeles för långt tillbaka i planen, och följden blev att Lotta Schelin blev helt avskuren. Och vi fick bara jaga boll.
Först på slutet när vi slängde in allt vad vi har offensivt sett, och bytte tillbaka till 4-4-2, började vi få lite anfall.

Dennerby har tidigare under VM gjort så lite förändringar som möjligt för att behålla tryggheten. Nu gjorde han en sen ändring som mycket väl kan ha uppfattats som panikartad av spelarna.
Det känns absolut som ett felval.
Fast det är omöjligt att veta hur matchen hade sett ut om vi spelat 4-4-2. Något facit i den frågan går det ju förstås aldrig att få. Men visst är det kul att spekulera…

Här är förresten länken till den krönika jag snickrade ihop direkt efter matchen i går.

Jossan dansar inte nykter

Publicerad den av
Svara

Såg ni hur Josefine Öqvist hoppade över dansen efter sitt mål i går?
Medan lagkamraterna dansade logobitombo rusade Jossan i stället tvärs över planen och hoppade upp i rumskompisen Sofia Lundgren:s famn.

Jossan är inte så förtjust i dans, och har inte deltagit i dansandet de senaste matcherna.
Radiosporten frågade henne om det efter matchen mot USA. Svaret löd:

”Jag dansar aldrig nykter.
Jag gillar inte att dansa, jag gör det ibland, men efter målet kände jag att nej nu får det vara nog. Nu får de dansa för mig, tänkte jag.”

Ingen Göransson i morgon heller

Publicerad den av
Svara

Jag ville se Sofia Lundgren, Linda Sembrant, Antonia Göransson och Josefine Öqvist i morgondagens startelva.
Om det blir så?
Nej. Inte någon av de fyra lär få chansen.

Thomas Dennerby kör med samma lag som tidigare. Eller ja, nästan samma lag som tidigare.
Nilla Fischer får förstås gå in och ersätta avstängda Caroline Seger.
Men mer blir det inte.

Framför allt gör det ont att inte glödheta Antonia Göransson får chansen. Hon har varit riktigt bra på de träningar jag sett. Och enligt säkra uppgifter har hon skött sig även på de stängda pass där ingen journalist kommit in.
Men Göransson har inte fått en sekunds speltid hittills.

Är hatbråket en anka?

Publicerad den av
Svara

Frågan som diskuteras här nere nu är om det hat mellan Hedvig Lindahl och Therese Sjögran som Aftonbladet i går avslöjade är en tidningsanka.

Ingen av de andra reportrar som hörde och såg när Lindahl fick frågan såg några tårar. Däremot skall Hedvig ha varit rejält svettig.
I går i samband med träningen dementerade båda att de skulle hata varandra.

Eftersom jag stått över två raka svenska pressträffar har jag missat hela dramat. Men det blir spännande att se hur saken behandlas vid kvällens träning och presskonferens.
Det enda som verkar helt klart är att Sjögran i slutet av 2010 uttryckte åsikten att Sofia Lundgren skulle bli svensk förstamålvakt i VM.